Årgång 33 nr 5/2008. Tidskriften för Sveriges Barnsjuksköterskor. Tema. Tonåring Nutrition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årgång 33 nr 5/2008. Tidskriften för Sveriges Barnsjuksköterskor. Tema. Tonåring Nutrition"

Transkript

1 Årgång 33 nr 5/2008 Tidskriften för Sveriges Barnsjuksköterskor Tema Tonåring Nutrition

2

3 innehåll LEDAREN... 4 TONÅRING aktiv stöttning från vuxna viktig för god självuppfattning hos unga kvinnor...6 mitt arbete som skolsköterska på hvitfeldtska gymnasiet i göteborg...8 ungdomars attityd till hög musik och risk för hörselskador nutrition livsmedelsverkets nya kostråd för ammande mödrar tillväxtprojektet en studie om små barns hälsa och tillväxt ÖVRIGT tuggskolan ett behandlingsprogram för barn med ätsvårigheter att tappa tålamodet våld och kränkningar mot barn med funktionsnedsättning trygga föräldrar till barn med spalt femminutersmetoden under luppen studiebesök på mother-baby units för psykiskt sjuka mödrar i england barnapoteket adek hur får jag tag på de fettlösliga vitaminerna? aktuell forskare 29 skolsköterskors arbete med att värdera, dokumentera och förbättra skolbarns hälsa medlemssidor kalendarium b arnb lad e t #

4 Bästa kollegor! Stängt på grund av ombyggnad stod det på en skylt tvärs över en målning som föreställde en tonåring. Målningen prydde nyligen de danska sundhetssjuksköter skornas tidsskrift. Det illustrerar så väl vad som händer med tonåringen, hur varsamt de kan behöva hanteras för att inte gå sönder. De har många gånger nog med sig själva. Min tonåring stänger gärna dörren till sitt rum och sätter musiken på hög volym. Man kan ju lätt tro att hon är ensam där inne men egentligen har hon kontakt med alla sina vänner runt om i landet bara genom att sätta på datorn. Tänk vilka möjligheter internet har medfört. Enligt statistiska centralbyrån använder drygt 75 procent av Sveriges 16 till 24-åringar internet dagligen1. För de flesta tonåringar är kompisarna centrala, det är viktigt vad kompisarna tänker och tycker. Som tonåring är det även viktigt att vara någon, att vara sedd samtidigt som de inte vill vara annorlunda, avvikande eller udda. Vi måste ta hand om våra tonåringar, stötta, uppmuntra, respektera och berömma dem men framförallt se dem för dem de är och acceptera det. Enligt barnombudsmannen uppger drygt 20 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna i åldern år att de inte är nöjda med sitt utseede, 26 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna uppger att de sover dåligt flera gånger per vecka. Bland flickor år är det 15 procent som låter bli att äta lunch flera gånger i veckan 2 och enligt Folkhälsoinstitutet är det bara 60 procent av våra 15-åriga flickor som äter frukost 3. Matvanorna har ändrats över tiden. Om man idag läser en skolmatsedel finns där en massa alternativ som jag aldrig fick ta del av som barn, eller vad sägs om hot chicken soup med chilimarinerad majs, chicken nuggets, grillburgare, tacobuffé, pasta carbonara eller italiensk ostsås med soltorkad tomat? Vart tog bruna bönor, ärtsoppa och blodpudding vägen? Tack och lov att de har försvunnit säger jag men ändå är det så många som hoppar över lunchen. Kan det vara kvaliteten på maten som brister, är det inte så gott som det låter? Är det tillräckligt med matro i matsalen? Är matsalarna för stora? I detta nummer av Barnbladet får ni läsa om nutrition, tillväxt och tandhälsa. Dessutom får ni veta hur det är att vara lite annorlunda och speciell; att vara tonåring och ta steget in i vuxenlivet. Så håll till godo! Evalotte Mörelius Ordförande 1. Statistiska centralbyrån asp 2. Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land. Barnombudsmannen Svenska skolbarns hälsovanor. Statens folkhälsoinstitut 1985/ bar nbl a d et #

5 roxenback.com Synagis ett skydd mot RS-virus När det gäller för tidigt födda barn och barn i andra högriskgrupper, kan de som uppvisar svåra förkylningssymtom och allmänpåverkan i form av apnéer eller dålig syresättning (blå läppar) kräva sjukvård omgående. Det finns idag ingen specifik behandling mot RS-virus, men det finns ett förebyggande läkemedel Synagis ett så kallat immunoprofylax, ett läkemedel som innehåller antikroppar mot viruset. SWE/295/ Indikationer: Prevention av allvarliga sjukhuskrävande nedre luftvägsinfektioner orsakade av respiratoriskt syncytialvirus (RSV) hos barn som har ökad risk för RSV-sjukdom: Barn som är födda vecka 35 eller tidigare och yngre än 6 månader då RSV-säsongen börjar. Barn under 2 år som inom de senaste 6 månaderna behövt behandling för bronkopulmodell dysplasi. Barn under 2 år som har hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom. Förpackningar: Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 50 mg och 100 mg. Dosering: 15 mg/kg kroppsvikt. För ytterligare info se Abbott Scandinavia AB, Box 509, Solna Tel: , fax: , ABB_2274_Synagis_annons.indd

6 Tema: Tonåring Aktiv stöttning från vuxna viktigt för god självuppfattning hos unga kvinnor Den period i livet då en flicka blir kvinna är för många en komplicerad tid. För att göra denna förändringarnas tid positiv är det viktigt att vuxna i flickans närhet aktivt stöttar hennes självuppfattning och vågar ge svar på ibland svåra frågor. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Leg barnmorska Gun Rembeck har i sin avhandling studerat hur 12-åriga flickor uppfattar brytningstiden mellan att vara flicka och att vara kvinna. Resultaten visar att flickorna upplever att vuxna sviker när de går in i puberteten. De får inte svar på sina frågor om sex och uppfattar att vuxna tycker att de är för unga för att få veta om sex. Det är viktigt att föräldrar och skolpersonal är aktiva och möter flickors frågor om sex ingående, men på en 12-årings nivå, säger Gun Rembeck. Åsikter och attityder anläggs tidigt i en människas liv. Därför bör personer i flickans närhet vara lyhörda och observanta när hon börjar mogna och kroppen förändras och under den här tiden stötta hennes självuppfattning. Om vuxna ger riktiga svar på frågor om kropp, menstruation och sexualitet hjälper det flickorna att vilja bli vuxna och samtidigt tycka om sin kropp under puberteten, säger Gun Rembeck. Studien visar vidare att flickornas pappor har en särskilt viktig roll att spela här. Flickor som kan prata med sin pappa om menstruation har en annan attityd till den, säger Gun Rembeck. Ungefär 10 procent av flickorna i undersökningen kunde prata med sina pappor om mens. Dessa flickor var mindre negativa i bemärkelsen att de hade lättare att vara öppna utåt i frågor om mens. De var mindre rädda för att få mens helt oväntat och tyckte det var ok att prata om mens med pojkarna. Vidare tyckte de inte att det var svårt att köpa bindor och tamponger i affären jämfört med flickor som inte kunde prata med pappa. Pedagogiska hjälpmedel kan underlätta I avhandlingen utvärderas en gruppundervisningsmetod i dialogform. För att engagera alla sinnen användes pedagogiska hjälpmedel som en livmoder i naturlig storlek i lera och en Walldorfdocka, lika stor som flickorna, med maginnehåll och kvinnans inre könsorgan. Denna interaktiva multisensoriska gruppundervisning hjälpte flickorna att ha en positiv inställning till mens vilket hör ihop med att tycka om sin kropps utveckling och vilja bli en vuxen. Jag tycker att denna undervisning bör vara ett obligatoriskt komplement inom skolhälsovården och på ungdomsmottagningar, säger Gun Rembeck. Fler tonårsflickor än tonårspojkar har erfarenhet av sex med någon av samma kön I ett annat av avhandlingens delarbeten utvärderas sexualundervisning för 17-åringar i ungdomsmottagningens regi. Här studerades hur ungdomarna uppfattade att sexualundervisningen påverkade dem. Resultaten visade på stora skillnader mellan könen vad gäller riskbeteende och att pojkarna generellt inte tar till sig undervisningen. Killarna tar mindre ansvar än tjejerna när det gäller att testa sig för sexuellt överförbara infektioner. I det förebyggande arbetet är det därför viktigt att utveckla arbetsmetoder som engagerar och fångar pojkarnas uppmärksamhet, säger Gun Rembeck. Ett annat resultat var att flickor i större utsträckning än pojkar hade erfarenhet av sex med någon av samma kön. Orsaken till detta vet jag inte, men kanske är det så att flickor i större utsträckning har sexuella relationer utan att definiera sig som homo- eller heterosexuell. Fler flickor än pojkar hade dessutom erfarenhet av samlag, så kanske även homosexuella flickor har tidigare sexuella erfarenheter än pojkar. Tidigare studier har också visa att flickor har en mer tillåtande inställning till homosexualitet, säger Gun Rembeck. Källa: Forskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborg Universitet Avhandlingen är skriven av: Leg barnmorska Gun Rembeck Tel: e-post: vgregion.se Titel: The winding road to womanhood. Adolescents attitudes towards menstruation, womanhood and sexual health observational and interventional studies Länk: net/2077/10121 Läs mer: document/336 6 barnbladet #5 2008

7 Barnförbjuden! Fri från konstgödsel och besprutningar. Ekologiskt odlad, KRAV-märkt, med en naturlig sötma, saftig och god. Men det räcker inte. Vi på HiPP kräver mer än så av en morot. För att vi ska godkänna en råvara i vår barnmat kontrollerar vi den 260 gånger. Den ska innehålla rätt mängd av nyttiga ämnen; inte för mycket järn, inte för lite järn, inte för mycket mineraler, inte för lite mineraler allt ska stämma in till minsta lilla vitamin. Precis lika viktigt är det att en råvara inte innehåller några skadliga ämnen, lika viktigt är det att den innehåller de ämnen som faktiskt ska finnas där. Men de flesta väljer ändå HiPP för den goda smakens skull. Recepten på våra rätter är hemliga. Men som varje duktig kock vet beror den goda smaken just på den höga kvaliteten på råvarorna. God ekologisk måltid! läs mer om hipp på vår hemsida

8 Tema: Tonåring Mitt arbete som skolsköterska på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg Gunilla Johansson Efter att ha arbetat som skolsköterska i nitton år, tycker jag fortfarande att jag har ett av de roligaste och mest ansvarsfyllda arbeten man kan ha. Jag har tidigare arbetat både på grundskola och på specialskola för barn med särskilda behov, men mitt nuvarande arbete är på Hvitfeldtska gymnasiet, en av Göteborgs största gymnasieskolor med ca 2000 elever. Här finns natur-, samhälls-, handel och administrationsprogram samt international baccalaureate-, affärs- och musikprogram och privik (svenska för invandrare). Vi är tre skolsköterskor som arbetar här. Mina program är samhällsprogrammet och international baccalaureate. Jag ansvarar för ca 800 elever. Vi ingår i Elevhälsan på skolan tillsammans med rektor, kuratorer och dyslexipedagoger. Vi träffas en gång i veckan och diskuterar insatser och problem på skolan. Våra elever testas av dyslexipedagogerna vid start i årskurs ett. Har de läs- och skrivproblem får de ett brev hem där de erbjuds stöd. Vid terminsstarten brukar vi vara med i aulan där vi presenterar oss för de nya eleverna. Det är närmare 650 nya elever som börjar på Hvitfeldtska gymnasiet varje läsår. Vid terminsstarten är mitt viktigaste arbete att skicka efter hälsokorten från avlämnande skola. I Göteborg har vi ännu inte datajournaler, men vi kommer snart att arbeta i Profdoc, programmet ska installeras under hösten och det ska bli kul att börja med det. I årskurs ett erbjuds alla elever ett hälsosamtal med sin skolsköterska, detta är frivilligt men nästan alla kommer. I Göteborg använder vi en enkät utformad av vår skolöverläkare Cecilia Rehnman och samordnande skolsköterska Margareth Nordström. Alla gymnasieskolor använder denna och vid vårens slut rapporterar vi in cirka sju frågor från enkäten till Göteborgs stads balanserade styrkort. Där kan man se resultaten från alla Göteborgs gymnasieskolor. En sådan fråga kan till exempel vara Äter du frukost, lunch och middag? Gunilla Johansson Skolsköterska, Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg 8 barnbladet #5 2008

9 Tema: Tonåring Hälsosamtalet beräknas till en halvtimma per elev och innan vi är klara med alla samtalen och har mött alla elever så har nästan hela arbetsåret gått. Då vi arbetar med en klass gör vi ett tidsschema där varje elev får sin egen tid. Resten av arbetsdagen har vi öppen mottagning, så det finns alltid en möjlighet att få träffa en skolsköterska för den elev som behöver det. Eleverna söker för är allt från fotvårtor till huvudvärk, men mensvärk, infektioner, idrottsskador och även sömnsvårigheter och nedstämdhet är vanligt. Vi märker att panikångest och depressioner ökar markant bland våra ungdomar och vi möter även elever med självskadebeteende. Denna typ av problem kräver ju mycket tid för samtal och det hinner vi inte alltid avsätta. Vårt samarbete med kuratorerna på skolan fungerar utmärkt och om någon elev söker oss för denna typ av problem kan de snabbt få hjälp av skolkuratorerna som vid behov också kan slussa vidare till utbildningsförvaltningens psykologmottagning Humlan. Vid mycket allvarlig problematik finns alltid bup-akuten och bup-mottagningarna, dit vi kan remittera. Våra elever är 16 år vid starten här, och då har vi alla möjligheter att kontakta föräldrarna men så fort de fyllt 18 år så finns inte längre denna möjlighet. En eftermiddag i veckan har vi skolläkarmottagning och det är mycket populärt. Eleverna söker ofta för acne, mensvärk, att bli remitterade till andra läkare samt kontroller av ryggar m.m. Vid våra hälsokontroller väger och mäter vi alla elever samt samtalar med dem utifrån den enkät de fyllt i. Vi möter då också de elever som har ätstörningar. Det är oftast flickor, under min tid som skolsköterska har jag endast mött två pojkar med ätstörningar. Har eleven endast gått ner några kilo sedan förra viktkontrollen samtalar vi kring detta. Om det då finns tecken som tyder på att det kan vara en ätstörning ber jag henne gå hem och berätta för sina föräldrar att hon minskat i vikt. Sedan vill jag att någon av föräldrarna kontaktar mig så att vi tillsammans kan diskutera hur eleven äter hemma. Visar det sig att hon har börjat få ätstörningar samarbetar vi. Då brukar vi väga eleven var tredje månad, ibland under hela gymnasietiden. Då utvecklar de oftast inte någon anorexi. Ibland ökar de i vikt till sin habitualvikt och med föräldrarnas medverkan så avslutar vi i så fall dessa kontroller. Anorexiflickorna hittar vi oftast genom att kamraterna kommer hit och berättar om sin oro för en elev. Vi brukar då kalla eleven och fråga hur de mår. Har de då gått ner mycket i vikt så beställer vi en medicinsk undersökning av en läkare på en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Kvarstår sedan anoreximisstanken så remitteras eleven till anorexienheten på Östra sjukhuset i Göteborg. Eleverna i gymnasiet använder mycket alkohol på helgerna. På föräldramötena i årskurs ett är vi alltid med och informerar om vårt arbete. Vi informerar då föräldrarna om att vara vaksamma på sina ungdomar då de får nya vänner och är mer ute i stan, på ställen där det kan förekomma alkohol och droger. Vi anordnar föreläsningar tillsammans med kuratorerna om både alkohol och droger för elever och föräldrar. Ett problem som vi lägger mer och mer tid på är tyvärr att drogerna ökar markant i samhället. När en elev misstänks använda droger har oftast kamrater kommit och uttryckt sin oro till oss. Rektor, kurator och skolsköterska kallar då eleven till ett möte. Om han/hon är omyndig kallas också föräldrarna. Vi informerar då att det har kommit signaler på att eleven använder droger. Vid dessa tillfällen har vi alltid kontrollerat elevens närvaro i skolan, för droger och skolk går ofta hand i hand. Eleven uppmanas då att lämna drogtest och om detta är positivt gör kurator en anmälan till socialtjänsten. Eleven uppmanas då att gå för avgiftning på Minimaria. När jag började arbeta på gymnasiet blev jag tillfrågad av en lärare om jag kunde tänka mig att samarbeta med henne i sex och samlevnad. I början kände jag mig osäker men det avhjälptes genom att jag läste in tio poäng sexologi på universitetet. I årskurs ett ingår sex och samlevnad i ämnet livskunskap. Livskunskap har alla elever tio timmar per årskurs. I årskurs ett har jag två lektioner i sex och samlevnad där vi pratar om kärlek, relationer, könssjukdomar och preventivmedel. Vi startade också en kurs i individuellt val 50 poäng, där eleverna får betyg efter avslutad kurs. Detta blev så roligt och populärt att jag de senaste 15 åren har varit ute och undervisat om sex och samlevnad fyra timmar i veckan under de perioder då kursen pågår. Vi har olika teman varje lektion. Dessa kan vara: Könssjukdomar, preventivmedel, abort Kroppsspråk Relationer/Göra slut Hiv information samt besök av en hiv-infekterad person Besök av RFSL för information om homo, bi och transpersoner Adoption med besök av en adoptionsbyrå En film om våldtäkt med efterföljande diskussion Kvinnlig könsstympning film och information Dokumentären Lilja for real diskussion om trafficking Hedersrelaterat våld Bio eller teaterbesök angående sex och samlevnad Kvinnovåld film samt diskussion Besök av elever från Socialhögskolan: Unga möter unga Denna kurs har blivit en av de mest populära och elevernas utvärderingar visar att det är denna typ av utbildning de vill ha i sex och samlevnad. Efter att ha arbetat som skolsköterska i nitton år känner jag fortfarande att det är detta jag vill göra och varje dag känns det lika roligt. Det är fantastiskt kul att arbeta med ungdomar både i med- och motgång. Vi följer eleverna under tre år av deras ungdomsperiod då de utvecklas otroligt mycket och har många frågor. Att lyssna, stötta och hjälpa dem är värdefullt. barnbladet #

10 Nyhet 100% mjölkfri Äntligen ett mjölkfritt kosttillägg för barn Finns i svartvinbärs- och neutral smak. Neocate Active, tillsammans med den mjölkfria mat barnet kan äta, ger alla de näringsämnen barnet behöver för att växa och frodas på lika villkor som icke allergiska barn. Med 6 dl (2 påsar) Neocate Active per dag får barnet rekommenderad mängd av kalcium, fosfat och järn för att täcka sitt behov. Samtidigt tillgodoser man barnets behov av energi och protein för en god tillväxt. Med Neocate Active behövs inga extra vitamin- eller mineraltillskott. Nutricia Nordica AB, Tel: E-post:

11 Tema: Tonåring Ungdomars attityder till hög musik och risk för hörselskador Vad betyder hörseln för dig? När jag ställt den frågan i forskningsintervjuer har jag märkt att de flesta har ganska svårt att ge ett enkelt och bra svar. Hörseln är för oss som är hörande en så självklar del i vårt liv att vi sällan reflekterar över hur betydelsefull den egentligen är för oss. Stephen, E. Widén Filosofie doktor i psykologi. Avdelningen för psykologi och organisationsstudier, Högskolan Väst E-post: Vad betyder hörseln för dig? När jag ställt den frågan i forskningsintervjuer har jag märkt att de flesta har ganska svårt att ge ett enkelt och bra svar. Hörseln är för oss som är hörande en så självklar del i vårt liv att vi sällan reflekterar över hur betydelsefull den egentligen är för oss. Om man istället frågar; Vad betyder musik för dig?, får man genast betydligt rikare och målande svar. Inte minst när jag intervjuat ungdomar har musik beskrivits som en oerhört betydelsefull och i det närmaste ovärderlig del i deras liv. Både psykologer och sociologer har hävdat att musik kan fylla en betydelsefull funktion för ungdomars sökande efter en egen identitet. Klädstil, kompisar, musikstil och musiksmak är kanske aldrig så viktigt som just under ungdomsåren. Ur ett psykologiskt perspektiv skulle en förklaring till detta kunna vara att musiken tycks fungera som ett slags övergångsobjekt som hjälper tonåringen med att separera sig från sina föräldrar och så småningom utveckla en egen vuxen identitet. Musik kan också få oss att bli avslappnade eller få oss att koppla bort vardagliga problem för en stund, eller helt enkelt vara en ett medel för att förhöja stämningen. Det är nog nödvändigt att lyfta fram musikens positiva aspekter för att kunna förstå varför så många ungdomar drabbas av olika typer av hörselskador som är orsakade av just musik. Problemet är egentligen inte musiken, utan snarare ljudvolymen. Ljudvolym mäts i decibel, vilket nog de flesta känner till, men långt ifrån alla vet hur decibelskalan fungerar. Som en slags referens kan man säga att ett normalt samtal mellan två personer brukar ligga någonstans runt 60 decibel. Decibelskalan är också logaritmisk, vilket enkelt uttryckt innebär att en ökning med tre enheter innebär en fördubbling av ljudets styrka alltså, 63 decibel upplevs som dubbel så stark som 60 decibel. Medelljudnivån på konserter har i forskning ofta visat sig ligga mellan 120 dba och 140 dba (ungefär lika starkt som en jetmotor), medan ljudnivån på barer och klubbar i snitt brukar ligga strax över 90 decibel (Sadhra, Jackson, Ryder & Brown, 2002). Nittio decibel brukar också betraktas som en gräns för att bullerorsakade hörselskador ska uppstå, även om sådana skador även kan uppstå vid lägre decibeltal. På diskotek brukar ljudnivån ofta ligga på nivåer mellan 104 och 112 dba, vilket alltså på goda barnbladet #

12 Tema: Tonåring grunder kan antas innebära en stor risk för utvecklandet av hörselnedsättningar, tinnitus eller ljudöverkänslighet, även vid kortare exponeringstid. För att summera, ljudnivån i samband med fritidsaktiviteter, såsom konserter och diskotek är i nuläget helt enkelt ett problem. Ser vi till antalet ungdomar som rapporterar bullerrelaterade hörselsymptom som tinnitus och ljudöverkänslighet skiljer det sig något mellan olika studier. Anledningen är flera, men nämnas bör att det finns kulturella skillnader mellan olika länder, men också att frågornas utformning skiljer mellan olika studier. I våra studier (Olsen-Widén & Erlandsson 2004a,b) har omkring 10 procent av svenska gymnasieungdomar rapporterat permanent tinnitus, medan ljudkänslighet har rapporterats av omkring 17 procent. Permanent tinnitus tycks också vara vanligare bland pojkar (9.6 procent) än bland flickor (7.8 procent), medan ljudkänslighet rapporterades av fler flickor (21.2 procent) än pojkar (12.7 procent). I en amerikansk studie (Widén, Holmes, Erlandsson, Johnson & Bohlin, under bearbetande) där hörselmätningar gjorts, fann vi att begynnande hörselnedsättningar (högfrekventa bullerinducerade hörtröskelförändringar) fanns hos omkring 26 procent av ungdomarna, vilket är en anmärkningsvärd hög siffra. Andra studier på yngre åldersgrupper har visat att omkring 12.5 procent har sådana förändringar (Niskar et al, 2001). De flesta studier pekar ändå i samma riktning, även om procenttalen skiljer sig något mellan studier, och slutsatsen är att hörselskador och hörselsymptom tyvärr inte är ovanliga bland ungdomar. Om nu hörselskador och symptom såsom tinnitus och ljudkänslighet beror på ungas vanor i samband med fritidsaktiviteter, exempelvis diskotek- och konsertbesök, ser då ungdomarna inte själva att de utsätter sin hörsel för risker i samband med ljudintensiva aktiviteter? Svaret är att det beror på vilka man frågar. Några amerikanska forskare undersökte 272 ungdomars upplevelse av stark musik på diskotek samt i vilken utsträckning de ansåg att ljudnivån var riskfylld för deras hörsel. Majoriteten av undersökningsgruppen (74 procent) ansåg att ljudnivån på diskoteket var en klar risk för deras hörsel. Trots detta var det ändå bara omkring 20 procent som uppgav att de åtminstone ibland använde hörselskydd (Bogoch, et al, 2005). I våra egna studier har vi funnit att socioekonomiska faktorer har en viktig betydelse för dels vilken attityd ungdomar har till buller, men också om man faktiskt skyddar sin hörsel eller inte genom att använda hörselskydd (Olsen-Widén & Erlandsson, 2004b). Barn till högutbildade föräldrar är generellt sett mer negativt inställda till ljudintensiva miljöer och använder hörselskydd när de går på konserter och diskotek i högre utsträckning än barn till lågutbildade föräldrar gör. Detta resultat följer det klassiska mönstret när det gäller forskning kring hälsa och riskfaktorer, d.v.s. utbildningsnivå och ekonomiskt välstånd utgör några av de främsta sociodemografiska variablerna till att förklara befolkningens hälsa. Kön är ett annat exempel på en variabel som har betydelse för hälsa och hälsorisktagande. Det finns samstämmiga forskningsresultat som visar att unga män i högre grad än någon annan grupp tar risker och därmed utsätter sin hälsa för fara. Så är även fallet med hörsel och hörselrisker. I en jämförande studie mellan Sverige och USA (Widén, Holmes & Erlandsson, 2006) fann vi bland annat att unga män generellt sett var mer positiva till buller och musik som spelas på hög volym, medan kvinnor var mer negativa. Mest positiva var amerikanska unga män, och mest negativa var unga svenska kvinnor. Vilken attityd människor har till buller och stark musik, är i sin tur relaterat till hur benägen man är att skydda sin hörsel när man vistas i ljudintensiva miljöer. En relevant fråga för sammanhanget är varför finns det könsskillnader i uppfattningar om risker och i risktagande? Det är inte enkelt att peka ut en enskild faktor, utan sannolikt handlar det om komplexa system där kultur, könsroller, normer, värderingar och attityder samspelar. Vår självbild, d.v.s. hur vi uppfattar oss 12 barnbladet #5 2008

13 Tema: Tonåring själva formas av det samhälle och den tid vi lever i och vi måste ständigt förhålla oss till de normer och värderingar som kulturen är uppbyggd av. I en intervjustudie med 16 tonåringar kring buller och hälsa (Widén & Erlandsson, 2007) kom det fram en del resultat som ur ett genusteoretiskt perspektiv är mycket intressanta. I dagens samhälle finns det möjligen ett normativt hälsoideal som i hög grad gäller unga män och som i korthet går ut på att män ska vara starka, kompetenta och friska. I denna bild av vad det innebär att vara manlig växer ett ideal fram om att manlighet handlar om att vara osårbar. Manligheten och osårbarheten bevisas genom att män tar risker, men naturligtvis utan att för den skull drabbas av eventuella negativa konsekvenser, eftersom det skulle vara ett misslyckande enligt den manliga normen. För kvinnor gäller motsatt ideal. Kvinnligheten bekräftas genom egenskaper som att vara försiktig, vara känslig och att inse att man är sårbar och hon måste därför ta hand om sig. Med andra ord är det inte lika legitimt för tjejer att ta risker, eftersom det strider med de ideal som är förknippade med den kvinnliga könsrollen. Det är därför också mer accepterat för tjejer att använda hörselskydd än för killar. I intervjuerna framkom också, hos en del killar, att användning av hörselskydd inte var bra eftersom det kunde tolkas av andra personer som ett tecken på svaghet, eftersom man bevisligen inte klarade av att hantera ljudnivån på exempelvis diskoteket. Vissa ansåg att andra skulle tro att något var fel med deras hörsel eller att de till och med hade en hörselskada om man använde hörselskydd. Att själv vara drabbad av en hörselskada eller ett symptom som tinnitus var något som uppfattades som pinsamt eller skamligt och ett bevis för att man var tjejig eller sårbar, vilket då innebär ett brott mot det manliga normativa idealet. Poängen är att våra socialt konstruerade bilder av manlighet och kvinnlighet kan vara en betydelsefull del i förklaringen till hälsorisktagande. Enligt den franske filosofen Michel Foucault (1972) har den samhälleliga diskursen, exempelvis den diskussion som förs i samhället kring risker, makt över människors tänkande och handlande. Genom historien finns det många exempel på situationer och aktiviteter som har inneburit negativa effekter för människor och deras liv, även om de negativa konsekvenserna först identifierats långt senare. Begreppet risk har två sidor. En sida behandlar den objektiva verkligheten, d.v.s. att risken Referenser finns oavsett om vi identifierar något som riskfyllt eller inte. Den andra sidan av begreppet risk handlar om att risker också kan existera som en social konstruktion, d.v.s. när vi blir medvetna om att något på ett eller annat sätt utgör en fara, då skapas risken som en social konstruktion i vårt medvetande, och vi kan börja handla därefter. Därför är diskursen i samhället en viktig faktor för människors identifiering av hälsorisker. Detta leder fram till nästa fråga, som det än så länge inte finns något givet svar på. På vilket sätt påverkar diskursen i vårt nutida samhälle, vilka politiska beslut som fattas och hur vi handlar när det gäller att förhindra buller och uppkomsten av hörselskador? Bogoch, I.I., House, R.A., & Kudla, I. (2005). Perceptions About Hearing Protection and Noise-induced Hearing Loss of Attendees of Rock Concerts. Canadian Journal of Public Health. 96: Focault, M. (1972). The archaeology of knowledge and the discourse on language. London: Routledge (English translation 2002). Niskar, A. S., Kieszak, S. M., Holmes, A. E., Esteban, E., Rubin, C. & Brody, D. J. (2001). Estimated Prevalence of Noise-Induced Hearing Threshold Shifts Among Children 6 to 19 Years of Age: The Third National Health and Nutrition Examination Survey, , United States. Pediatrics, 108, Olsen-Widén, S.E., & Erlandsson, S.I. (2004a). Self-Reported Tinnitus and Noise Sensitivity among Adolescents in Sweden. Noise & Health 7: Olsen-Widén, S.E., & Erlandsson, S.I. (2004b). The Influence of Socio-Economic Status on Adolescent Attitude to Social Noise and Hearing Protection. Noise & Health 7: Sadhra, S., Jackson, C.A., Ryder, T., & Brown, M.J. (2002). Noise Exposure and Hearing Loss among Student Employees Working in University Entertainment Venues. Annual occupation Hygiene 46: Widén, Holmes, Erlandsson, Johnson & Bohlin (under bearbetande) Noise Induced Threshold Shifts, attitudes and risk taking behaviour among American adolescents. Widén, S.E., & Erlandsson, S.I. (2007). Risk perception in musical settings a qualitative study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 2:1, Widén, S.E., Holmes, A.E., & Erlandsson, S.I. (2006). Reported hearing protection use in young adults from Sweden and the USA: Effects of attitude and gender. International Journal of Audiology, 45: FIRST ANNOUNCEMENT Riksföreningen för Barnsjuksköterskor i samarbete med Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA) Inbjuder till heldags utbildningsdagar 2009 Att möta Adoptivbarn inom Barnhälsovården Måndagen den 2 februari i Stockholm Onsdagen den 4 februari i Halmstad I nästa nummer av Barnbladet kommer utförligare utbildningsannons Medverkande; Marie Alm och Lovisa Kim, MIA; Barnöverläkare Thomas Almström; Logoped Christina Lagergren; Barnsjuk sköterskor Kerstin Bergmark och Lisa Ernstsson, Journalist och adoptiv mamma Anna Mannheimer med flera För information och föranmälan kontakta Utbildningen riktar sig till alla som i sitt arbete kommer i kontakt med adoptivbarn och deras familjer barnbladet #

14 Tema: Nutrition Livsmedelsverkets nya kostråd för ammande mödrar När barnsjuksköterskor möter ammande mammor är det viktigt att inte bara tala om amning utifrån barnets perspektiv utan även informera om hur viktig kvinnans kost är för henne själv. Barnet tar den näring det behöver men för att mamman inte ska få för lite näring är det viktigt att hon väljer en väl sammansatt kost. När barnsjuksköterskor möter ammande mammor är det viktigt att inte bara tala om amning utifrån barnets perspektiv utan även informera om hur viktig kvinnans kost är för henne själv. Barnet tar den näring det behöver men för att mamman inte ska få för lite näring är det viktigt att hon väljer en väl sammansatt kost. Många mammor har aktiva dagar med sin lilla bebis och slarvar med sitt eget kostintag. Kvinnan behöver lite mer av de flesta näringsämnena under amning, speciellt viktig är mat som innehåller mycket vitamin D, omega-3-fett och folat (folsyra). Informera om vikten av att mamman dricker/ äter D-vitamin-berikade mjölkprodukter. Vissa mindre mjölkproducenter har inte alltid tillsatt D-vitamin i sina produkter. Fisk, skaldjur och ägg innehåller också D-vitamin, liksom solljus. Så en daglig promenad med barnvagnen är nyttigt både för att lagra D-vitamin och ger bra motion. Folsyra får mamman genom att äta grönsaker, bönor, kikärter, linser, frukt, bär och fullkornsprodukter. Informera även att det är bra att äta järnrik mat, t.ex. att välja ett fullkornsbröd och leverpastej till pålägg. Många väljer mineral-, fling- eller örtsalt som inte alltid är jodberikade, men vid amning behöver man jod, därför är det bättre att använd ett jodberikat salt. Alltför höga doser jod kan dock vara skadligt så ammande kvinnor ska vara försiktiga med algprodukter som innehåller mycket jod. Livsmedelsverket rekommenderar 500 gram frukt och grönt varje dag, t.ex. två portioner grönsaker och tre frukter fisk 2 3 gånger i veckan. Fet fisk t.ex. lax, makrill och sill lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lätt yoghurt, cirka fem dl per dag lättmargarin till smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag bröd och potatis, ris, pasta, bulgar eller liknande varje dag, helst fullkornsalternativ. När det gäller fisk är det några enstaka fisksorter som kan ha förhöjda halter av miljöföroreningar. Dessa bör inte ätas så ofta, högst 2 3 gånger per år. Hela listan över bra och riskabla fisksorter finns på livsmedelsverkets hemsida och mer information om fisk och miljö väntas under hösten En ammande kvinna behöver ungefär en liter extra vatten per dygn eftersom det går åt vätska till bröstmjölken. En liten tumregel är att alltid dricka ett stort glas vatten vid varje amning. Mamman behöver inte dra ned på kaffe eller te under amningen eftersom det är så små mängder koffein som förs över till barnet via bröstmjölken. Den ammande kvinnan ska också vara försiktig med kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel eftersom man inte vet om det kan vara skadligt för barnet. Många kvinnor vill gå ned i vikt så fort som möjligt efter förlossningen men det är inte bra att banta när man ammar. Det bästa är om mamman kan gå ner till sin ursprungsvikt inom ett år. En kvinna som är överviktig bör gå ner till normalvikt, särskilt om hon planerar att få fler barn. Att vara överviktig innebär en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. När kvinnan planerar att bli gravid är rekommendationen att äta folsyratabletter minst en månad innan planerad graviditet. 400 mikrogram folsyra per dag minskar risken för att fostret ska få ryggmärgsbråck. Alkohol vid amning Livsmedelsverkets råd angående amning och alkohol har ändrats 2008 eftersom forskningen visar att en måttlig alkoholkonsumtion under amning inte innebär någon medicinsk risk för barnet. Med måttlig alkoholkonsumtion avses 1 2 glas vin eller motsvarande, 1 2 gånger per vecka. I samtal med blivande föräldrar finns dock anledning att poängtera att föräldrarnas beteende påverkas av alkohol. Källa Lena Björck på Livsmedelsverket, Broschyren Råd om mat till dig som ammar (Livsmedelsverket 2008) på 8 sidor, finns att beställa gratis från Livsmedelsverkets webbutik Folkhälsoinstitutets föräldrabroschyr Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig Lisa Ernstsson Barnsjuksköterska, Barnbladets redaktion 14 barnbladet #5 2008

15 Tema: Nutrition Tillväxtprojektet en studie om små barns hälsa och tillväxt Vad påverkar barns hälsa och tillväxt? Barnsjuksköterskan Gerd Almqvist Tangen och barnläkaren Josefine Roswall ska genomföra en unik studie om barns levnadsvanor. Alla barn som föds i Hallands län inom ett år cirka barn får chansen att delta i vad som kallas Tillväxtprojektet. Lisa Ernstsson Barnsjuksköterska, Barnbladets redaktion Hösten 2007 inleddes huvudstudien, en longitudinell populationsbaserad kohortstudie, där en årskull barn kommer att följas med avseende på tillväxt och levnadsvanor under fem år. Ett av syftena med studien är att ta reda på när barnhälsovården ska sätta in sina insatser för att hjälpa barn som riskerar att bli feta. Forskarna behöver halländska föräldrars hjälp att bidra till ökad kunskap eftersom kunskapen inom ämnet är dålig idag, samtidigt som hälsoproblemen blir allt mer utbredda. Idag är 15 procent av de svenska tioåringarna överviktiga. Att skaffa mer kunskap inom det här området är angeläget. Övervikt som etablerats under barndomen är svår att motverka senare i livet och övervikt hos barn bör identifieras tidigare än vad som idag görs, där har bvc en stor uppgift att fylla. Barns hälsa Hälsa och tillväxt är starkt relaterade till tid, plats och ålder och grundläggs i stor utsträckning under barn- och ungdomsåren och är av stor betydelse både på individ- och samhällsnivå. Svenska barns hälsa beskrivs oftast som mycket god och generellt sett bättre än i många andra länder. Den globalt ökande prevalensen av barnfetma anses av who och landets myndigheter vara en av vår tids största sociala och medicinska utmaningar. Tillväxt anses vara ett bra mått på barnets psykiska och fysiska hälsa. Det är av stort värde för samhället att kunna få mer kunskap om föräldrarnas uppfattning om barns hälsa och barns tillväxt och korrelera detta till objektiva medicinska mått. Om kunskapen om föräldrars uppfattningar kan tillföras bvc i det dagliga arbetet med rådgivning och ligga till grund i föräldrautbildningen, kommer det att gagna barnen. Dessa båda perspektiv är nödvändiga inför planering av interventionsprogram som kan hindra att övervikt etableras i småbarnsåren. Förstudiens resultat är klara En förstudie med tillväxtdata från halländska barn gjordes förra året. Den gav viktiga resultat om dessa barn hälsa som visar vikten barnbladet #

16 Tema: Nutrition Flickor är mer överviktiga än pojkar i tidig ålder men efter fyra års ålder och framåt är övervikten jämn mellan pojkar och flickor. av att skaffa ytterligare kunskap. Det som också framkom i studien är att flickor är mer överviktiga än pojkar i tidig ålder men efter fyra års ålder och framåt är övervikten jämn mellan pojkar och flickor. Varför flickor är mer överviktiga i tidig ålder vem man ännu inte. Mycket tyder på att faktorer under graviditeten och under de första levnadsåren har stor betydelse för den framtida benägenheten att utveckla fetma och övervikt. Genom studien vill vi skaffa kunskap om detta, så att barnhälsovården på ett tidigt stadium ska kunna sätta in förebyggande insatser, berättar Gerd Almqvist Tangen. Material Del 1. Alla barn som föddes mellan den 1 oktober 2007 och 31 september, 2008 i Hallands län inbjöds att delta i den stora hälso-, nutritions- och tillväxtstudien via sin bvc. Föräldrar får vid vissa nyckelåldrar fylla i enkäter samt att bvc sköterskan fyller i barnets vikt, längd, huvud- och bukomfångmått. Del 2. För att värdera kvalitativa aspekter av föräldraperspektivet, kommer 16 föräldrar till 8 månaders barn att genomgå djupintervju. Del 3. Föräldrar till en subgrupp på ca 500 barn i den totala födelsekohorten kommer att tillfrågas om de vill lämna blodprover, avföring och bröstmjölk. Denna grupp kommer att konstitueras av konsekutivt födda barn vid förlossningsenheten vid Halmstad Länssjukhus och startades 15 mars Bukomfång Upplägget är unikt. I studien ingår bl.a. att mäta bukomfång på alla barn vid vissa nyckelåldrar. Enligt vad forskarna kunna finna har ingen lika omfattande studie gjorts i världen när det gäller att mäta bukomfång på en stor grupp barn i tidiga åldrar. Studien har dock inte enbart fokus på fetma och övervikt. Forskarna vill även ringa in livsstilsfaktorernas betydelse för tillväxt och hälsa över lag. Barnavårdscentraler i Halland samlar in vikt, längd, huvud- och bukomfång och sköter enkäterna. Barnsjuksköterskan Anna Englund på bvc Humlan i Halmstad tycker att det är spännande att få vara delaktig i studien. Vi informerar och frågar föräldrarna på hembesöket om de kan tänka sig att ställa upp på studien. De får ett informationsblad samt en medgivande-blankett där de skriver under att de godkänner att deras barn får vara med i studien. Sedan får de fylla enkäter vid vissa nyckelåldrar och jag skriver in barnens mått. Det tar bara några minuter extra och innebär inget merjobb för mig, säger Anna. Implementering Projektgruppen avser att kontinuerligt omsätta forskningsresultaten till teoretisk kunskap med nya hypotesgenereringar parallellt med praktisk handling hos hälso- och sjukvårdspersonal, i första hand hos personalen på bvc. Detta ska senare i vårdkedjan implementeras hos föräldrarna för att till syvende och sist komma barnen tillgodo, allt för att minska risken för framtida sjukdom och för tidig död hos den unga individen. Implementeringen kommer att ske på bvc, dels som ett primärpreventivt föräldrautbildningsmaterial, dels som riktade insatser mot identifierade riskbarn. Samarbete och samverkan Det pågår en ständig samverkan mellan forskningen (Tillväxtprojektet) och hälso- och sjukvården, dessutom en koppling mellan slutenvården med dess polikliniska mottagningar och primärvården, framförallt barnhälsovården dvs. Länssjukhuset Halmstad och Barnhälsovården Halland. En ständigt fortlöpande växelverkan sker där forskningsresultaten återförs till bvc-personal, samtidigt som kommentarer och funderingar från dessa förs tillbaks till projektgruppen. Doktorander är barnsjuksköterska Gerd Almqvist Tangen, bhv utvecklare Halland och barnläkare vid barn- och ungdomskliniken i Halmstad Josefin Roswall. Handledare är barnhälsovårdsöverläkaren i Halland Bernt Alm, docent Jovanna Dahlgren Göteborgs Universitet, docent FoU-chef Capio Lauri Nevonen och Med. Dr och FoU-chef Spenshult Stefan Bergman. Studien genomförs i samarbete mellan Barnhälsovården Halland, barnkliniken vid Länssjukhuset i Halmstad, FoU-avdelningen vid Länssjukhuset i Halmstad och Göteborgs Universitet. 16 barnbladet #5 2008

17 Vi bidrar till folkhälsan Sanofi Pasteur MSD är det företag i Europa som har störst kunskap om och erfarenhet av vacciner. Vi är vacciner Sanofi Pasteur MSD Vi är det enda företag i Europa som helt och hållet arbetar med att utveckla och sälja vacciner. Vacciner för olika situationer! Vårt utbud består av ett omfattande sortiment för barn, ungdomar och vuxna. För att vaccination ska fungera som ett bra skydd för hela befolkningen måste det vara ett tryggt alternativ för alla. SE Därför är det viktigt för oss att erbjuda vacciner som har så lång verkningstid och så få biverkningar som möjligt. Tel

18 Tuggskolan Ett behandlingsprogram för barn med ätsvårigheter Antalet barn som är beroende av sondmatning och parenteral nutrition (näringstillförsel via dropp) ökar stadigt men kunskapen om vilka konsekvenser detta har för barnets munmotorik och ätutveckling är mycket begränsad. Det saknas ett vårdprogram för omhändertagande av dessa patienter och föräldrar efterfrågar konkreta råd om hur de på bästa sätt skall hantera sitt barns ätsvårigheter och stimulera till en positiv utveckling. Många barn som varit sondmatade under en längre period får stora svårigheter att återgå/övergå till att äta via munnen. För några barn tar det flera år med daglig kamp innan sonden kan avvecklas. Illamående och ständiga kräkningar är vanligt hos dessa barn vilket medför en ökad oro för barnets hälsa och utveckling. De speciella omständigheterna kring måltiderna påverkar hela familjens sociala liv och kräver mycket energi och tålamod. Munhälsan äventyras av svårighet med tandborstning pga överkänslighet i munnen och kräkningar. Mun-H-Center är ett nationellt orofacialt kunskapscenter för ovanliga diagnoser och ett resurscenter för orofaciala hjälpmedel. I behandlingsteamet ingår olika odontologiska specialist er, tandsköterska, tandhygienist och logoped. Det är vanligt att barn remitteras till Mun-H-Center för utredning och behandling av ätsvårigheter. Med åren har ett behandlingskoncept vuxit fram som behöver utvecklas vidare och utvärderas. Metoden har utvecklats i samarbete med psykolog Helena Fagerberg Moss, psykolog och förälder Karin Ennerfeldt, barntandläkare Gunilla Klingberg, logoped Lotta Sjögreen och tandsköterska/koordinator Lena Gustafsson. Tuggskolan är i första hand tänkt för barn och ungdomar som av olika skäl inte lärt sig att äta eller dricka. Det får inte finnas några medicinska hinder för att tugga och svälja som exempelvis aspirationsrisk. De flesta barn med matningssvårigheter har kontakt med behandlingsteam på sjukhus eller på habiliteringen. Utredning och diagnostisering av barnets sug-, tugg och sväljfunktion skall ligga till grund för planeringen i tuggskolan. Föräldrarnas engagemang är en stor drivkraft och ett viktigt syfte med tuggskolan är att avlasta föräldrarna en del av ansvaret när det gäller träning och stimulering av barnets ätutveckling. En terapiplanering skall göras tillsammans med föräldrarna. Föräldrarna avgör om barnen skall vara med på planeringsmötet eller inte. Gott om tid skall avsättas för detta möte, minst 1 ½ timme. En behandlingsplan upprättas som innehåller beskrivning av nuläget, formulering av mål och metod samt en tidsplan. Metodiken måste anpassas efter varje barns individuella förutsättningar. De olika behandlingsalternativ som kan bli aktuella att erbjuda familjerna ses i skissen: Tuggskolan är ett av de olika behandlingsalternativen och syftet med tuggskolan är att barn med försenad ätutveckling skall få möjlighet att träna upp olika färdigheter som behövs för att kunna äta och dricka. Det är Lena Gustafsson, tandsköterska, som vid träningen guidar barnet under handledning av Lotta Sjögreen, logoped. Barnet kommer till kliniken en gång per vecka och tiden för mötet är ca 45 min/tillfälle. Det Lotta Sjögreen Logoped Lena Gustafsson Tandsköterska/koordinator Mun-H-Center, Ågrenska, Lilla Amundön E-post: 18 barnbladet #5 2008

19 är viktigt att kunna vara i en lugn miljö, gärna utan alltför mycket småprylar som stör. Träningen dokumenteras genom videofilmning. En individuell bok görs för varje barn med de tänkta träningsmomenten. Tanken är att man steg för steg tränar det som är överenskommet. Det kan t ex vara att lära sig att överhuvudtaget ta in något i munnen, att lära sig att svälja, att öka mängden intag eller att tugga mer effektivt. Momenten illustreras med bilder och varje uppnått mål belönas med en guldstjärna i boken. Ett bildstöd med bilder som visuellt illustrerar turordningen i det man tänkt göra under träningen kan vara till stort stöd för barnet. Med hjälp av digitalkamera är det lätt att göra egna personliga bilder. Träningssituationen inleds ofta med någon form av oralmotorisk övning t ex träning med munskärm eller träning med chewy tubes. Många barn är överkänsliga i munnen och då jobbar vi särskilt med desensibilisering exempelvis munmassage. Lotta Sjögreen har utformat träningsprogram för munmotorisk stimulering och de återfinns till viss del i de två skrifter som hon producerat och som finns att köpa på Mun-H-Center, När barnet har svårt att äta och Munmotorisk stimulering Genom att tillsammans spela ett spel under tiden man ättränar skapas en turordning som kan utnyttjas för att motivera barnet att gång på gång upprepa momenten i ätträningen. Barnet skall vara med och bestämma hur mycket eller hur stora munsbitar som skall tas åt gången. En positiv erfarenhet är att använda musik som motivation och stimulering i samband med ätträning. Barnet väljer den musik som hon tycker om, vi spelar, dansar och sjunger en stund, stänger av och utför den förutbestämda ätträningen och när momentet är klart spelar vi igen. Att få en belöning efter avslutat träningspass är förstås jätteviktigt! Vi har köpt en liten byrå på ikea och lagt olika saker i lådorna och det är spännande för barnet att dra ut varje låda, titta och sedan få välja det man vill ha. När det är svårt att tugga och tuggmusklerna är försvagade är det viktigt att öva upp tuggtekniken och stärka musklerna och därför har en ny metod utvecklats för att öka motivationen och intensiteten i träningen. toykit är ett redskap för tuggträning där datorn används för feedback. När man biter på en tuggdyna, skickas en pneumatisk signal till lådan Puno, som omvandlar signalen till en elektrisk impuls in till datorn. Denna impuls kan liknas vid vänster musklick. Idén med toykit är att vilket program som helst skall kunna styras med tuggdynan. I datorn finns ett registreringsprogram, Reg-IT, som håller reda på antalet sammanbitningar på tuggdynan, träningspassets längd och vilka program som använts. Med toykit följer en handbok som innehåller nödvändig information för träningens genomförande. Den innehåller också förslag på lämpliga träningsprogram/spel. toykit, som utvecklats av Mun-H-Center i samarbete med Frölunda Data AB, kan beställas via: Tu g g s k o l a n startade i april 2004 och sedan dess har sju barn deltagit, tre flickor och fyra pojkar i åldersspannet 5 11 år. Två av barnen har uppnått sina mål och slutat i tuggskolan. De övriga barnen kämpar på och gör framsteg och vi fortsätter träningen tillsammans. Det är mycket engagerande, stimulerande, roligt men också tufft att få vara delaktig i strävan att hjälpa dessa barn till att förhoppningsvis i framtiden kunna äta och njuta av god mat i gemenskap med andra. Vägen må vara lång och krokig men minsta lilla framsteg är värd varje minut av arbete! En alldeles ny skrift om Tuggskolan finns att beställa från Mun-H-Center, via hemsidan eller se adress och telefonnummer nedan. Skriften beskriver hur vi arbetar med Tuggskolan och vi hoppas att den skall ge inspiration och idéer till andra som också arbetar med att hjälpa barn som har en försenad ätutveckling. barnbladet #

20

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer