Beslut Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet.

Transkript

1 Miljöprövningsdelegationen Beslut sid 1 (3) Aktbilaga nr 15 Svensk Biogas i Linköping AB Box LINKÖPING Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808) till produktion av biogas och biogödsel på fastigheten Kallerstad 1:17 i Linköpings kommun (SNIkod och 40.10) BESLUT Tillstånd Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen lämnar Svensk Biogas i Linköping AB (organisationsnummer ) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808) till befintlig och utökad verksamhet på fastigheten Kallerstad 1:17 i Linköpings kommun. Tillståndet gäller produktion av biogas och biogödsel ur högst ton råvara (substrat). Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Villkor För tillståndet gäller följande villkor: Allmänt 1. Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. 2. Verksamhetsområdet ska vara inhägnat. Anläggningen ska vara låst när den är obemannad. 3. Verksamhetsutövaren ska årligen undersöka och dokumentera möjligheterna att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. Utredningen ska omfatta bland annat transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Resultat och slutsatser från utredningen ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kemikalie- och avfallsfrågor 4. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen ska ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Kemiska produkter och farligt POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan lansstyrelsen@e.lst.se e.lst.se

2 sid 2 avfall innehållande flyktiga organiska föreningar ska förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska alltid förvaras inom invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningar ska dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Råvaror (substrat) och biogödsel samt övrig eventuell rötrest 5. Sådana råvaror (även kallade substrat) som uppfyller kraven i SP Sveriges Provningsoch Forskningsinstituts certifieringsregler för biogödsel (SPCR 120) eller ändringar i denna och som finns omnämnda i bilaga 1a i ovannämnda certifieringsregler (eller motsvarande bilaga vid ändring i reglerna) samt etanol och glycerol, får efter kvalitetskontroll tas emot och behandlas vid anläggningen. 6. Andra råvaror (substrat) än de som är tillåtna enligt villkor 5, får endast tas emot och behandlas vid anläggningen efter godkännande från tillsynsmyndigheten. 7. Inkommande råvaror (substrat) ska vägas, klassificeras och journalföras. Redovisning av typ och mängd inkommande råvara (substrat) ska ske i den årliga miljörapporten. 8. Vid lossning av råvaror (substrat) ska portarna till mottagningshallen vara stängda. Infart och utfart till hallen ska ske via luftsluss eller genom att undertryck råder i mottagningshallen. 9. Råvaror (substrat) ska tillföras bioreaktorerna på ett sådant sätt att en stabil process erhålls. 10. Lämpliga lagringsmöjligheter samt tillräcklig lagringskapacitet ska finnas för råvaror, (substrat) som inte lämpar sig att tillsättas processen omgående. I annat fall får dessa råvaror (substrat) inte tas emot. 11. Produktionen, råvaror (substrat) och rötrest ska uppfylla kraven i SPCR 120, eller ändringar i denna. Om någon sats av rötrest undantagsvis inte kan godkännas som biogödsel enligt SPCR 120 ska bolaget meddela tillsynsmyndigheten. Samråd med tillsynsmyndigheten angående hur rötresten i dessa fall kan användas ska ske. 12. Biogödsel och eventuell övrig rötrest ska hanteras och förvaras på sådant sätt att läckage och spill förhindras och så att olägenhet för människors hälsa och trevnad inte uppkommer. Vid transporter på allmänna vägar ska transportfordonen för biogödsel och eventuell övrig rötrest vara väl rengjorda från sådant material. 13. Förvaring och påfyllning av biogödsel och eventuell övrig rötrest vid den egna anläggningen ska ske under täckning som effektivt minskar lukt och ammoniakförluster.

3 sid 3 Risk för smittspridning 14. Verksamheten ska bedrivas så att risk för smittspridning inte uppkommer. Eventuell lagring av råvaror (substrat) och biogödsel samt eventuell övrig rötrest ska ske så att smitta eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer vid eventuella översvämningar i området. Utsläpp till luft 15. Producerad gas som inte kan nyttiggöras ska facklas av på ett sådant sätt att emissionerna blir så låga som möjligt och ej ger upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas. 16. Verksamheten ska bedrivas så att luktolägenhet förebyggs och begränsas. Om luktolägenhet ändå uppkommer från verksamheten ska åtgärder vidtas i syfte att minimera olägenheterna. Buller 17. Den ekvivalenta ljudnivån från den samlade verksamheten får inte överskrida följande riktvärden, mätta som frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap: Klockslag Ekvivalent Momentan ljudnivå ljudnivå Vardagar db(a) Lör-, sön- och helgdagar db(a) Kvällar db(a) Nattetid db(a) 55 db(a) Övrigt 18. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sådant sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Verksamhetsutövaren ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om verksamheten har givit upphov till föroreningar och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker. 19. Verksamheten ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod samt rutiner för kvalitetssäkring av råvara (substrat). Kontrollprogrammet ska även ange hur verksamhetsutövaren avser medverka till en miljömässigt godtagbar hantering av biogödsel hos mottagare samt hur tillräckliga spridningsarealer för biogödseln kan säkerställas. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

4 sid 4 Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids, ska föranleda verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Uppskjutna frågor Miljöprövningsdelegationen skjuter med stöd av 22 kap. 27 miljöbalken upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för: A. Uppsamling och rening av utgående luft B. Uppsamling och rening av utgående vatten Svensk Biogas i Linköping AB ska under prövotiden: U1. Utreda möjligheterna att samla upp och ta omhand gas från ytterligare processteg. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnader för dessa åtgärder, konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder som sökanden avser vidta. U2. Utreda bästa möjliga teknik för rening av utgående luft från samtliga anläggningsdelar där utsläpp av metan kan ske eller där lukt riskerar att uppkomma. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnader för dessa åtgärder, konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder som sökanden avser vidta. U3. Utreda bästa möjliga teknik för rening av utgående vatten, främst processvatten. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnader för dessa åtgärder, konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder som sökanden avser vidta. Målsättningen för reningen ska vara att utgående halter av BOD 7 understiger 10 mg/l och att TOC-utsläppen understiger 50 mg/l. Resultatet av utredningarna ska tillsammans med förslag till åtgärder och slutliga villkor lämnas till miljöprövningsdelegationen senast den 31 december Till dess miljöprövningsdelegationen beslutar annat gäller följande provisoriska föreskrifter. P1. Anläggningen ska utformas och verksamheten ska bedrivas så att metanutsläppen begränsas så långt möjligt. P2. Luft från samtliga anläggningsdelar som kan orsaka luktolägenhet i omgivningen ska renas genom biofilter eller annan lämplig teknisk lösning. P3. Anläggningen ska utformas och verksamheten bedrivas så att föroreningshalten i utgående vatten begränsas så långt möjligt.

5 sid 5 Delegerade frågor Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 19 kap. 5 8 p. jämfört med 22 kap st. miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan föranledas av: a. Mottagande, hantering och lagring av den ytterligare mängd råvara (substrat) som föranleds av den planerade utbyggnaden av anläggningen. b. Hantering och lagring av biogödsel och eventuell övrig rötrest som föranleds av anläggande av ytterligare biogödselbrunn. Tidigare tillstånd När detta beslut vunnit laga kraft upphör Länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen daterat , dnr , att gälla. Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen erinrar om: att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar verksamhetsutövaren från skyldighet att rätta sig efter vad som föreskrivs i annan författning. Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. För hantering innefattande kompostering och rötning av animaliska biprodukter, till exempel slaktavfall, krävs tillstånd från Jordbruksverket. epizootilagstiftningen (SFS 1999:657) och zoonoslagstiftningen (SFS 1999:658). Dessa lagar gäller sådana allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa. föreskrifterna i miljöbalken om miljöhänsyn i jordbruket (12 kap ), förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915) och Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring (SJVFS 2004:62). REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET OCH MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING Tidigare beslut Tekniska Verken i Linköping AB har sedan tidigare tillstånd att uppföra och driva en biogasanläggning inom fastigheten Kallerstad 1:17 och 1:51. Tillståndet är daterat Tillståndet omfattar en hantering om maximalt ton slaktavfall (inklusive riskavfall från slakterier), självdöda djur och liknande avfall av biologiskt ursprung samt ton flytgödsel per år.

6 sid 6 Ansökan med åtaganden och yrkanden Tillståndsansökan avser nuvarande och planerad drift av anläggningen, en utökad behandlingskapacitet på upp till ton substrat samt ökade möjligheter att röta andra typer av organiskt material. Bolaget föreslår att följande villkor ska gälla för verksamheten: (a) Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet. (b). Svensk Biogas i Linköping AB får behandla högst ton organiskt material per år. Spädmaterial i form av processvatten ingår inte i det organiska materialet. (c). Anläggningen får fritt röta nya typer av organiskt material utan föregående anmälan till tillsynsmyndigheten så länge lagkrav och krav i SPCR 120 uppfylls. Avvikelser från sådana krav ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. (d). Anläggningen ska utformas och eventuell lagring av råvara ska ske så att smitta eller annan sanitär olägenhet inte uppkommer vid eventuella översvämningar i området. Ändring och tillbyggnad av anläggningen som kan påverka miljö eller hälsa ska anmälas till tillsynsmyndighet innan genomförande. (e). Producerad gas som inte kan nyttiggöras ska facklas. (f). Om luktolägenheter av betydelse uppstår i omgivningen till följd av verksamheten ska bolaget vidta sådana åtgärder att olägenheten upphör eller väsentligt minskar. (g). Ljudnivån från anläggningen får som riktvärde, utomhus vid närliggande bostäder, inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer än följande: 50 db (A) dagtid kl db (A) kvällstid kl samt dagtid sön- & helgdagar. 40 db (A) nattetid kl Om hörbara toner förekommer gäller 5 db (A) lägre värden än ovan. Svensk Biogas i Linköping AB yrkar på att: Anläggningen ska få utvecklas efter behov i huvudsaklig överensstämmelse med beskrivningen av planerad verksamhet, utan krav på genomförandetidpunkt. Angivna mängder behöver inte tas i anspråk inom viss tid. Utvecklingen av behandlad mängd rapporteras i miljörapport. Samråd Sökanden har fullgjort den i 6 kap. miljöbalken angivna skyldigheten att hålla samråd.

7 sid 7 Ärendets handläggning Ansökan, med miljökonsekvensbeskrivning, har kungjorts i Östgöta Correspondenten. Handlingarna har hållits tillgängliga för allmänheten i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken. Länsstyrelsen har genomfört remissförfarande med Miljönämnden i Linköpings kommun och Jordbruksverket. Sökanden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de remissvar som inkommit och vad som i övrigt tillförts ärendet. SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Av ansökningshandlingarna och av vad sökanden i övrigt angett framgår bland annat följande: Lokalisering Gällande översiktsplan är från Enligt den ligger Linköping Biogas på mark som avsatts för industriändamål och inom ett skyddsområde som tillhör Gärstad. Svensk Biogas i Linköping AB förordar att det även fortsättningsvis bör finnas ett skyddsområde kring anläggningen. Man anser att området bör ha en radie av 1,5 km från anläggningen. Bolaget anser inte att området lämpar sig för bostäder eller kontor bland annat då marknivån ligger lägre än Roxens vattenyta. Anläggningen ligger på före detta jordbruksmark. I anslutning till anläggningen finns en nedlagd soptipp och laguner för avloppsslam och i förlängningen till dessa finns bland annat avloppsreningsverket och Gärstads avfallsanläggning. Produktion Svensk Biogas i Linköping AB ansöker om att genom rötning få producera rågas ur maximalt ton råvara, substrat. För rötningen har bolaget idag två rötkamrar om vardera m 3. Vid en utökning planerar man att bygga ytterligare en rötkammare. Materialet i rötkammarna hålls i rörelse med hjälp av toppmonterade propelleromrörare och pumpning. Medeluppehållstiden för materialet är dagar. Nytt material tillsätts kontinuerligt för att hålla processen stabil. Rötkamrarna är utrustade med övertrycksskydd i form av vattenlås. Råvaror, substrat, som används eller kan komma att användas vid biogasproduktionen är: Animaliska biprodukter kategori 3 Animaliska biprodukter kategori 2 Nötgödsel Glycerol Svampmycel Drankvatten Alkoholer

8 sid 8 Grödor (spannmål och avrens) Organiska restprodukter från livsmedelsindustri Källsorterat organiskt material från hushåll Organiskt avfall från restauranger, grossister och butiker Andra organiskt nedbrytbara material som uppfyller lag och certifieringskrav Det slaktavfall som hittills har använts tillhör kategori 3 i Biproduktsförordningen. (EG nr 1774/2002). För detta avfall krävs inte sterilisering. Materialet ska då vara veterinärbesiktigat och i princip tjänligt som livsmedel. Vissa typer av Kategori 2-avfall som inte kräver sterilisering, till exempel vominnehåll, kan bli aktuella i framtiden. Bolaget undersöker också möjligheten att på annan plats uppföra en steriliseringsanläggning för att kunna ta emot även sådana typer av slaktavfall, kategori 2, som kräver sterilisering. Hygienisering av substrat görs vid 70 C i minst en timme i enlighet med hygieniseringskrav i Biproduktsförordningen (EG nr 1774:2002). För att verksamheten i framtiden ska kunna vara konkurrenskraftig anser bolaget sig behöva ta in nya typer av substrat. Till de avfall som ännu inte rötats vid anläggningen i Åby, Linköping hör: grödor, vissa rester från livsmedelsindustrin, källsorterat organiskt avfall från hushåll, restauranger, grossister och butiker. Svensk Biogas i Linköping AB önskar, utan anmälan till tillsynsmyndigheten, även ta emot andra organiskt nedbrytbara material och röta dem vid anläggningen. Detta så länge kriterierna i SPCR 120 beaktas. Möjlighet att testa material i laboratorieskala finns. Substrattransporterna till anläggningen planeras kontinuerligt på veckobasis, så att blandningen som tillförs rötningsprocessen håller en så jämn kvalitet som möjligt. Substrat som fett och sprit som har ett mycket högt organiskt innehåll jämfört med övriga substrat tas emot i separata tankar för att man lättare ska kunna hålla jämn TS-halt i rötkamrarna. Den rågas som produceras har en ungefärlig metanhalt på 68 %. Dessutom innehåller rågasen cirka 30 % koldioxid, samt en del svavelföroreningar och andra föroreningar. Rågasen ämnar man liksom idag rena så att den färdiga produkten kan användas som drivmedel, biogas. Denna produkt innehåller cirka 96 % metan. Bolaget använder sig av en teknik som kallas recirkulerande vattenskrubber för att rena rågasen. Rågas tas även emot för rening från Nykvarns avloppsreningsverk. Förutom biogas kommer rötningen att resultera i en så kallad biogödsel. Biogödseln lagras i en gödselbrunn som rymmer m 3. Detta motsvarar ungefär en månads produktion. Biogödseln transporteras sedan till lantbrukare som lagrar gödseln i egna gödselbrunnar i avvaktan på spridning. Biogödseln är certifierad enligt SPCR 120. Där finns krav på råvaran, mätning och dokumentation av löpande driftparametrar, rengöring av fordon, anläggningens utformning, analysresultat för biogödseln, dokumenterade rutiner, egenkontroll, och extern revision.

9 sid 9 Utsläpp till luft Utsläpp till luft kan bland annat ske i form av luktande ämnen. För att undvika luktspridning sker lossning av substrat i lossningshall med stängda dörrar. I lossningshallen råder undertryck. Järnklorid tillsätts substratet för att minska bildningen av illaluktande svavelföreningar. Ventilationsluften från anläggningen och luft från gasreningen förs genom aktiva kompostfilter. På anläggningen finns två kompostfilter. Det kompostfilter som bolaget kallar 1 är uppbyggt av lecakulor och träflis. Kompostfilter 2 består enbart av träflis. Båda filtren har bevattningssystem för att hålla dem lagom fuktiga. 1-2 gånger om året ympas ny bakterieflora in och med 2-3 års mellanrum byts flislagret. För att ytterligare förbättra luktreduktionen utreds alternativa tekniker till kompostfiltren. För att minimera utsläppen av metan är rötkamrarna slutna med uppsamling av gas i toppen. När biogödseln tas ut pågår biologisk aktivitet fortfarande. Gödseln kyls därför till 25 C. I gödselbrunnen bildas ett svämtäcke med hjälp av flytande täckmaterial som minskar lukt samt avgång av ammoniak. Ett utredningsprojekt pågår där bolaget tittar på möjligheterna att optimera gasutbytet i befintlig anläggning. I detta projekt ingår att titta på att ansluta rötrestlager, kyltank och gödselbrunn till gassystemet. På detta sätt skulle mer biogas kunna produceras och mindre metan skulle släppas ut. Den största risken för metanutsläpp finns i gasreningsanläggningen. Här kan upp mot 2 % av den producerade gasen avgå. De mätningar som gjordes i december 2007 visar på ett metanutsläpp på 1,3 % från befintlig uppgraderingsanläggning. Arbete utförs för att minska detta utsläpp. Gas som inte kan nyttiggöras facklas. Utsläpp till vatten Det nya kontoret är anslutet till spillvattennätet, det är dock inte det gamla. Härifrån samlas sanitärt vatten upp i en sluten septiktank. I anslutning till gasreningen finns en bioreaktor som har till uppgift att reducera lukt från vattnet från gasreningen och kondensvatten. Volymen som släpps ut ligger mellan och m 3 /år. Vattnet förs sedan till närliggande dike som mynnar i Stångån och frånluften till kompostfilter 2. Det har visat sig att detta vatten i dagsläget innehåller relativt höga BOD, COD och kvävehalter. Dagvatten leds via dagvattenbrunnar försedda med oljeavskiljare till tvåkammarbrunnar och sedan vidare till en sedimentationsdamm. Vattnet fortsätter därifrån via ett dike till Stångån. Sedimentationsdammen går att dämma genom att sätta i en propp i gatubrunnen på utgående ledning från dammen. Detta möjliggör att dammen kan tömmas utan att material läcker ut i omgivningen vid en driftsstörning. Avtal finns med slamtransportörer som kan kontaktas dygnet runt. Dessa tillhandahåller sugbilar.

10 sid 10 Förorenade områden Anläggningen ligger på tidigare jordbruksmark. Jordarterna i området karaktäriseras av leror med en mäktighet på uppskattningsvis mellan 7 och 12 meter. Söder om den plats där biogasanläggningen idag är lokaliserad fanns tidigare ett tegelbruk som brutit leror. Ett antal av lertäkterna finns idag kvar och en del används för avvattning och åldring av avloppsslam från reningsverket. I anläggningens närområde finns också en före detta soptipp. Innan anläggningen byggdes 1996 var det hallonodling på området. Bolaget bedömer risken för förorenad mark på verksamhetsområdet som liten. Kemiska produkter och avfall Järnklorid tillsätts processen i homogeniseringstanken för att minska bildningen av illaluktande svavelföreningar. Järnkloriden är löst i saltsyra. Natriumhydroxid används för att rengöra bilarna efter tömning av substrat. Spolvattnet samlas upp och förs till homogeniseringstanken. Alla kemikalier som används finns listade i kemikaliesystemet Chess. Det brännbara avfallet som uppstår är främst relaterat till kontorsverksamheten. Barken i kompostfiltret byts efterhand och komposteras vid närliggande anläggning. Metallskrot uppkommer vid underhåll av anläggningen liksom spillolja, färg och lim. Det farliga avfallet lagras i fat i en oljebod. Buller Buller uppkommer främst från transporter till och från anläggningen. Bullret kunde inte mätas då det överröstades av trafikbullret från E4:an. Transporter Till och från anläggningen sker idag cirka 20 transporter per vardag. Antalet transporter till och från anläggningen kommer att öka med en utökad produktion. Bolaget räknar med att även i framtiden kunna få avsättning för biogödseln inom Östergötland. I de fall bolaget styr valet av transport eftersträvas biogasdrift, men tillgången på biogasdrivna lastbilar är ännu begränsad. I tillämpliga fall transporteras gas till tankställen i gasledning. Transporterna av gasflak förväntas minska i takt med att biogasproduktion startar på fler orter och förbrukningen i Linköping ökar. Energianvändning Från och med våren 2007 används fjärrvärme vid hygieniseringen. Vid kylning av råvara och biogas återvinns värme för användning i processer och lokaler. El förbrukas för driften. Under 2006 förbrukades MWh el.

11 sid 11 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått En riskbedömning genomförs vart tredje år. Risker som identifierats är bland annat överjäsning. Vid ett sådant fall kommer lukt att spridas. Materialet är biologiskt nedbrytbart och inte giftigt. Anläggningen är utformad för att minimera risken för brand. Varningssystem och rutiner finns för att byggnaderna ska vara säkra. För att minimera risken för smittspridning från inkommande material lossas substrat inomhus, med slanganslutning till pumpledningar. Råvarulagren består av täta tankar med insläppsöppningar minst en meter över mark. Homogeniseringstanken har ett invallat bräddavlopp. Området är inhägnat och grindarna låses nattetid. Maximal lagervolym av metan på fastigheten är 500 Nm 3. Lagervolymer av denna omfattning kräver inte säkerhetsrapport enligt SFS 1999:381. Alternativ lokalisering Bolaget har undersökt en alternativ lokalisering nordost om Gärstad avfallsanläggning, mellan Gärstad, Korsnäs och Distorp. Anläggningen hamnar då närmare bostadsområdena Tallboda och Ekängen. Största skillnaden i miljöpåverkan innebär dock själva flytten. Nya och längre ledningsnät för gas måste byggas. Bolaget uppskattar att kostnaden för att omlokalisera anläggningen till denna plats skulle bli mellan 200 och 250 miljoner kronor. Nollalternativ Fortsatt drift i enlighet med nuvarande tillstånd innebär att produktionen av biogas inte kan ökas och att svårigheterna kan öka att finna konkurrenskraftiga substrat. YTTRANDEN Miljönämnden anser att den i ansökan redovisade verksamheten bör tillåtas under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas: Åtgärder för att minska metan- och luktutsläpp från biogasanläggningen ska vidtas för att minska störningen på miljön och för omgivningen. Det gäller framförallt gasreningsutrustning, biogödselförvaring och rening av luft som med nuvarande reningsteknik passerar kompostfilter. Nämnden anser att bästa möjliga teknik ska användas. Vidare anser man att en plan som visar när redan budgeterade åtgärder avses vara färdigställda ska redovisas. Termen sanitär olägenhet i av bolaget föreslagna villkor 4 bör omformuleras så att det motsvarar miljöbalkens nuvarande term olägenhet för människors hälsa eller miljön. Nämnden anser att utsläppen av närsalter till diken och vattendrag ska reduceras och att bolaget bör verka för att minimera antalet transporter. De transporter som sker bör ske med fordon som har så liten påverkan på människors hälsa och miljön som möjligt.

12 sid 12 SÖKANDENS BEMÖTANDE Sökanden har inget att erinra mot kommunens yttrande. MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BEDÖMNING Prövningens omfattning Miljöprövningsdelegationen konstaterar att ansökan inte omfattar sådan behandling i steriliseringsanläggning som krävs för vissa animaliska biprodukter enligt kategori 2. Svensk Biogas i Linköping AB söker tillstånd till befintlig och utökad produktion av biogas och biogödsel vid befintlig anläggning i Linköpings kommun. Planerna på den utökade verksamheten beror på ökad efterfrågan på biogas för fordonsdrift. I samband med den utökade produktionen planeras ett flertal utbyggnader och förändringar i verksamheten. Exempelvis finns planer på att bygga ytterligare en rötkammare, ytterligare gödselbrunn, att ansluta fler anläggningsdelar till gasuppsamlingssystemet och alternativ till kompostfiltren för behandling av utgående luft undersöks. Denna utökning omfattas av detta tillstånd. Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen bedömer att den av sökanden ingivna miljökonsekvensbeskrivningen är av sådan beskaffenhet att den kan godkännas. Tillåtlighet Allmänt Att bolaget söker nytt tillstånd beror på att verksamheten vid anläggningen har förändrats på många sätt sedan nuvarande tillstånd för verksamheten erhölls Bland annat har marknaden för material som kan rötas förändrats. Bolaget ansöker nu om möjlighet att ta in och röta flera olika typer av råvaror, substrat. Miljöbalkens mål och hänsynsregler m.m. Om verksamheten bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och om de åtgärder som redovisas i övrigt i ansökan vidtas, bedömer Miljöprövningsdelegationen att den planerade verksamheten inte strider mot miljöbalkens mål. Miljöprövningsdelegationen bedömer att sökanden i tillräcklig omfattning har visat att de förpliktelser som följer av 2 kap. 1 miljöbalken kommer att iakttas i den planerade verksamheten. Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser samt med den för området gällande detaljplanen. Den valda lokaliseringen kan därmed godtas. Miljökvalitetsnormer Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten inte medför att någon av de gällande miljökvalitetsnormerna enligt förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer

13 sid 13 för utomhusluft och förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten överskrids. Sammanfattande bedömning Miljöprövningsdelegationen ser positivt på att alternativa, mer klimatneutrala drivmedel och kretsloppsanpassade gödsel produceras. Miljöprövningsdelegationen bedömer också att anläggningen bidrar till ett miljöriktigt omhändertagande av avfall. Nationellt och regionalt bidrar anläggningen därmed till att uppfylla miljömålen, bland annat målet Begränsad klimatpåverkan. Viktiga förutsättningar är dock att inkommande råvaror (substrat) är av sådan kvalitet att de inte påverkar processen negativt med driftsstörningar och försämrad rötrestkvalitet som följd. För att verkligen minska klimatpåverkan är det av yttersta vikt att metanutsläppen från anläggningen hålls så låga som möjligt. Utsläppen från anläggningen styrs till stor del av valet av teknik för uppgradering av rågasen samt teknik för rening av utgående luft. Här är det därför särskilt viktigt att bästa möjliga teknik används. Lokalisering Fastigheten omfattas av en detaljplan som vann laga kraft Av planen framgår att området ska användas för industriändamål. Högst 50 % av fastighetsarean får bebyggas och högsta tillåtna byggnadshöjd är 18 meter, vilket bör beaktas vid utbyggnaden. Miljöprövningsdelegationen bedömer att de planerade åtgärderna bör kunna rymmas inom detaljplanens bestämmelser. Villkor m.m. Transporter Transporter är en viktig del av bolagets miljöpåverkan då mycket råvara (substrat) transporteras in till anläggningen. Ut från anläggningen transporteras biogödsel och eventuell övrig rötrest samt i viss mån biogas. Miljöprövningsdelegationen bedömer det därför motiverat att i villkor fastställa att bolaget med jämna mellanrum bör se över möjligheterna att minska miljöpåverkan från de externa transporterna som bolaget utför i egen regi eller som bolaget upphandlar. Utredningen bör omfatta transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Med körsätt kan till exempel avses Ecodriving eller motsvarande. Miljöprövningsdelegationen föreskriver att resultat och slutsatser från sådan utredning ska redovisas i den årliga miljörapporten. Råvaror (substrat) Miljöprövningsdelegationen bedömer att kraven på till exempel råvaror som finns i SPCR 120, eller ändringar i denna bör följas. I dessa certifieringsregler finns bland annat upptaget vilka råvaror som är lämpliga att använda för att erhålla en biogödsel av bra kvalitet. Miljöprövningsdelegationen bedömer att även etanol och glycerol kan tas emot vid anläggningen utan att detta påverkar biogödselkvalitén eller risken för lukt negativt. Andra råvaror (substrat) får endast tas emot och behandlas vid anläggningen efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Rutiner för kvalitetssäkring av råvara (substrat) bör framgå av kontrollprogrammet.

14 sid 14 Lukt och utsläpp till luft Biogasanläggningar kan ge upphov till lukt i närområdet. Luktstörningarna kan ha ett antal olika orsaker och uppkomma från olika anläggningsdelar, exempelvis vid mottagande av råvara (substrat). Lukt kan också spridas på grund av bristfällig luftrening eller uppkomma vid driftstörningar. I syfte att undvika luktolägenhet har Miljöprövningsdelegationen föreskrivit ett antal villkor. Bland annat bör dörrarna i mottagningshallen vara stängda i samband med lossning av råvara (substrat). I mottagningshallen bör undertryck råda, alternativt bör inoch utfart ske via en sluss. För att undvika driftstörningar och därmed lukt är det viktigt att processen hålls stabil. En del i detta är att kontinuerligt tillsätta råvara (substrat) i rätt mängd och i rätt form. Det är viktigt att personalen vid anläggningen har stort processtekniskt kunnande och att möjlighet finns att lagra eller på annat sätt se till så att vissa typer av råvara (substrat) kan tillföras rötkammaren efterhand och blandat med andra råvaror (substrat). Råvara (substrat) som tillförs processen bör anpassas till mikroorganismernas momentana behov. Lagringskapacitet bör finnas för råvara (substrat) som inte lämpar sig att tillsättas processen omgående. Villkor bör därför föreskrivas i dessa avseenden. Då metan är en 21 gånger starkare växthusgas än koldioxid är det viktigt att emissionerna av metan från anläggningen minimeras. Idag renas utgående luft i biofilter. I biofiltren sker framförallt luktreduktion, medan de rester av metangas som till exempel inte kunnat tas omhand i gasuppgraderingsanläggningen till stor del avgår till atmosfären. Bolaget har startat en utredning för att undersöka alternativa tekniker till biofilter för rening av utgående luft, där inte bara lukt utan även metan reduceras. Miljöprövningsdelegationen finner skäl att skjuta upp frågan om slutliga villkor för rening av utgående luft med avseende på framförallt lukt och metan. Under prövotiden ska utgående luft från samtliga anläggningsdelar som kan orsaka luktolägenhet i omgivningen renas genom biofilter eller annan lämplig teknisk lösning. Anläggningen ska utformas och verksamheten bedrivas så att metanutsläppen begränsas så långt möjligt. Bolaget har också startat en utredning för att se över möjligheterna att utvinna mer gas ur befintlig process. Denna kommer troligen att leda till att ombyggnader av anläggningen föreslås. Miljöprövningsdelegationen finner även i denna del skäl att skjuta upp frågan om slutliga villkor. Under prövotiden ska bolaget utreda möjligheterna att ta omhand gas från ytterligare processteg. Det är angeläget att producerad gas kommer till användning i enlighet med hushållningsprincipen. För det fall producerad gas inte kan nyttiggöras ska den facklas av på ett sådant sätt att emissionerna begränsas så långt möjligt och på sådant sätt att den inte ger upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Utsläpp till vatten Utsläpp till recipient sker av dagvatten och vatten som används för uppgradering av rågas till biogas. För att eliminera lukt från vattnet passerar det en så kallad bioreaktor innan

15 sid 15 det släpps till recipient, i detta fall ett dike som mynnar i Stångån. Vattnet som släpps ut är relativt näringsrikt och har ett högt innehåll av organiska föreningar. Utsläpp av orenat processvatten på det sätt som sker idag kan inte accepteras. Miljöprövningsdelegationen bedömer i likhet med Miljönämnden, Linköpings kommun, att bolaget bör minska utsläppen av närsalter och organiskt material till Stångån. Denna fråga bör därför utredas. Miljöprövningsdelegationen finner skäl att skjuta upp frågan avseende reningen av utgående vatten. Under prövotiden ska bästa möjliga teknik för rening av processvattnet, från gasreningen, undersökas och förslag på åtgärder och villkor för renat processvatten som släpps till recipient ska lämnas till Miljöprövningsdelegationen. Då föroreningarna i processvattnet bör kunna behandlas i det kommunala avloppsreningsverket bör utredningen omfatta såväl lokal rening som behandling i det kommunala reningsverket. Biogödsel, rötrest Miljöprövningsdelegationen har i detta tillstånd valt att benämna det material som uppstår efter rötning för rötrest. Om detta material uppfyller SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts certifieringsregler för biogödsel (SPCR 120) benämns det biogödsel. Om någon sats av rötrest inte uppfyller kraven för biogödsel enligt detta system bör tillsynsmyndigheten meddelas. Samråd bör hållas med tillsynsmyndigheten angående hur den rötrest som inte uppfyller ovanstående kriterier ska hanteras. Biogödsel har ofta ett högre ph-värde än orötat gödsel, vilket innebär att risken för kväveförluster i form av ammoniakavgång till luft är större än den är för orötad gödsel. Dessutom har biogödsel svårare att bilda ett stabilt svämtäcke. För att begränsa lukt och ammoniakavgången vid lagring av biogödsel bör det i villkor föreskrivas att lagringen av biogödsel vid biogasanläggningen ska ske täckt och att påfyllning i lagringsbehållare för biogödsel ska ske under täckning. Det är även av vikt att biogödseln hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt hos mottagare, vilka har tillräckliga spridningsarealer för biogödseln. Hur verksamhetsutövaren avser medverka till sådana rutiner vid mottagning och säkerställa tillräckliga spridningsarealer bör framgå av kontrollprogrammet. Risk för smittspridning Vid verksamheten hanteras råvara (substrat) som riskerar att sprida smitta. För att eliminera denna risk finns idag ett hygieniseringssteg där dessa råvaror (substrat) värms till 70º C i minst en timme. Utredningar visar att hygieniseringssteget markant reducerar antalet patogena mikroorganismer i biogödseln. Felaktig hantering kan dock leda till återinfektion, varför det är viktigt att all hantering, transport och lagring av råvara (substrat) och röstrest sker så att risken för återinfektion minimeras. För verksamhet som omfattar rötning av animaliska biprodukter, t.ex. slakteriavfall, krävs det ett godkännande från Jordbruksverket (i enlighet med Europaparlamentets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel). Inom ramen för den prövning som Jordbruksverket gör kommer smittskyddsfrågorna att tas upp och regleras mer i detalj. Utöver ett allmänt villkor om att verksamheten ska bedrivas så att risker för smittspridning inte uppkommer bedömer Miljöprövningsdelegationen därmed att ytterligare villkor gällande smittspridning inte behöver föreskrivas.

16 sid 16 Delegerade frågor Av ansökningshandlingarna framgår bland annat att ytterligare en gödselbrunn på ca m 3 ska anläggas och att en tredje rötkammare ska byggas. Miljöprövningsdelegationen bedömer att det finns skäl för att delegera härmed sammanhängande frågor åt tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ges således möjlighet att vid behov fastställa villkor som reglerar hantering och lagring av biogödsel och eventuell övrig rötrest samt mottagande, hantering och lagring av den ytterligare mängd råvara (substrat) som föranleds av de planerade utbyggnaderna av anläggningen. Övrigt Förändringar i verksamheten kan bedömas enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt övriga bestämmelser i miljöbalken. Vilka åtgärder som bör anmälas till tillsynsmyndigheten behöver därmed inte regleras i villkor. BESLUT OM KUNGÖRELSEDELGIVNING Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 16 delgivningslagen (1970:428) att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse på sätt som anges i bilaga 1. HUR MAN ÖVERKLAGAR Miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas hos Miljödomstolen i Växjö, se bilaga 1. Miljöprövningsdelegationens beslut har fattats av Kristina André Lilja, ordförande och Karin Sigvardsson, miljösakkunnig. Länsstyrelsens föredragande har varit byrådirektör Camilla Fogenstad. Kristina André Lilja Länsassessor Karin Sigvardsson Miljöskyddsdirektör Bilaga Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar akten (industridossier)

17 Kopia till Miljönämnden, Linköpings kommun Jordbruksverket Naturvårdsverket aktförvararen sid 17

18 Miljöprövningsdelegationen Beslut sid 1 (7) Aktbilaga 13 Svensk Biogas i Linköping AB Box LINKÖPING BESLUT Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen avslutar prövotiden enligt beslut den 19 december 2009 (dnr ) och föreskriver att följande slutliga villkor ska gälla för Svensk Biogas i Linköping AB:s (organisationsnummer ) verksamhet på fastigheten Kallerstad 1:17 i Linköpings kommun, utöver de villkor som tidigare fastställts. 20. Anläggningen ska utformas och verksamheten ska bedrivas så att metanutsläppen begränsas så långt som möjligt. 21. Halten svavelväte (H 2 S) efter kolfiltret ska övervakas kontinuerligt. Halten H 2 S får inte överstiga 4 ppm. I det fall värdena överskrider ovanstående nivå ska bolaget, så snart överskridandet konstaterats, meddela tillsynsmyndigheten detta. Vidare ska bolaget inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas så att villkoret kan innehållas. 22. I utgående processavloppsvatten får halten BOD 7 inte överstiga 10 mg/l och halten TOC får inte överstiga 50 mg/l. Kontroll ska ske genom mätning. Analyser ska ske i enlighet med Svensk Standard eller med jämförbar metod. I det fall värdena överskrider ovanstående nivåer ska bolaget, så snart överskridandet kommit till bolagets kännedom, meddela tillsynsmyndigheten detta. Vidare ska bolaget inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas så att villkoret kan innehållas. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

19 sid 2 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Miljöprövningsdelegationen lämnade den 19 december 2009 (diarienummer ) Svensk Biogas i Linköping AB tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till befintlig och utökad verksamhet inom fastigheten Kallerstad 1:17 i Linköping kommun. Tillståndet gäller produktion av biogas och biogödsel ur högst ton råvara (substrat). Miljöprövningsdelegationen sköt, med stöd av 22 kap 27 första stycket miljöbalken upp ställningstagandet till frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för uppsamling och rening av utgående luft samt frågan om uppsamling och rening av utgående vatten. Under en prövotid skulle bolaget i huvudsak utreda: U1. Möjligheterna att samla upp och ta omhand gas från ytterligare processteg. U2. Bästa möjliga teknik för rening av utgående luft från samtliga anläggningsdelar där utsläpp av metan kan ske eller där lukt riskerar att uppkomma. U3. Bästa möjliga teknik för rening av utgående vatten, främst processvatten. Av utredningarna skulle framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnader för dessa åtgärder, konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder sökanden avser vidta. Resultatet av utredningarna tillsammans med förslag till åtgärder och förslag till slutliga villkor skulle lämnas till Miljöprövningsdelegationen senast den 31 december Ärendets handläggning Prövotidsutredningen inkom till Miljöprövningsdelegationen den 30 december Kompletteringar av ärendet har därefter inkommit den 13 juli 2010 och den 28 februari Prövotidsutredningen har kungjorts i Östgöta Correspondenten. Handlingarna har hållits tillgängliga för allmänheten i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen har genomfört remissförfarande med Bygg- och miljönämnden, Linköpings kommun. Sökanden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de remissvar som inkommit samt vad som i övrigt tillförts ärendet. YRKANDEN Svensk Biogas i Linköping AB har lämnat följande förslag till slutliga villkor: Utgående vatten ska klara gränsvärden BOD 7 < 10 mg/l samt TOC < 50 mg/l. Stickprovskontroll fyra gånger per år. Då det gäller villkor för utsläpp till luft anser bolaget att ytterligare villkor utöver villkor 16 i tillståndet inte behövs. Villkor 16 lyder: Verksamheten ska bedrivas så att

20 sid 3 luktolägenhet förebyggs och begränsas. Om luktolägenhet ändå uppkommer från verksamheten ska åtgärder vidtas i syfte att minimera olägenheterna. I det första dokumentet i prövotidsutredningen inkommet till Miljöprövningsdelegationen den 30 december 2009 gavs följande förslag till slutliga villkor: Bolaget ska verka för att minska metanslippet från anläggningen. Metanslippet mäts en gång per år i enlighet med det frivilliga åtagandet framtaget av Avfall Sverige. Svavelvätehalten i rågasen övervakas online före och efter kolfiltret. Halten svavelväte efter kolfiltret får ej överstiga 4 ppm som riktvärde på årsmedel. Stickprov utförs en gång per år på processluften från gasreningarna för att verifiera funktionen. SÖKANDENS BESKRIVNING Uppsamling av gas från ytterligare processteg I den ursprungliga utformningen av anläggningen går den utgående rötresten från rötkamrarna till en kyltank där materialet kyls till 25º C. Efter kyltanken leds materialet till ett rötrestlager för ytterligare värmeåtervinning och vidarepumpning till gödselbrunnen. Kylningen gör att metanbildningen avstannar samt att värmen kan återvinnas i processen. Kylningen av rötresten har ingen funktion vad gäller avdödning av metanbildande mikroorganismer. Metanbildningen avstannar, men tar sedan ny fart. Man har också kommit fram till att det finns metangaspotential kvar i det rötade materialet. För att minska metanavgången i befintlig gödselbrunn och för att utvinna större mängd metangas har en efterrötkammare byggts. I denna rötas rötresten från rötkammare 1, 2 och 3 innan den når gödselbrunnen. Uppehållstiden ökas med cirka 20 dagar. Rötresten går sedan via rötrestlagret/slamfällan, där värme återvinns, till gödselbrunnen. Kyltanken och rötrestlagret är idag anslutna till ventilationsluftbehandlingen. Kyltanken kommer dock att tas ut drift. Vid en kraftig överjäsning i rötkammaren går skum och rötkammarmaterial med gasen ut i gasledningen. Det finns kondensfällor före gasreningen med de klarar inte större flöden som de vid en jäsning. Detta gör att gasreningen måste stoppas vid denna typ av störning och gasen måste facklas bort. För att minska konsekvenserna och olägenheterna som en överjäsning innebär, har en stor slamfälla byggts. Rening av utgående luft Tidigare skedde rening av utgående luft vid två olika kompostfilter. Det ena filtret renade luft från gasreningen. Det andra kompostfiltret renade ventilationsluft från mottagningshall och tankar.

21 sid 4 Processluften från gasreningarna innehåller luktämnen som finns redan i rågasen, främst svavelväte och andra svavelföreningar. Kompostfilter 2 är nu demonterat och ersatt av ett kolfilter installerat på rågasflödet. Kolfiltret renar rågasen och utgående gas innehåller maximalt 4 ppm H 2 S. Ventilationsluften från vattenskrubberanläggningen innehåller inget svavelväte efter installationen. Det bästa sättet att undvika luktstörningar är att köra processen stabilt så att överjäsningar undviks. Ett sätt att stabilisera processen är dosering av järnklorid. Doseringen har byggts så att järnklorid kan tillsättas direkt i den rötkammare där problem eventuellt finns. Vid driftsstörning i gasreningen eller vid produktionsöverskott facklas den producerade gasen. För att klara den ökade gasproduktionen har en ny fackla installerats. Facklan är dimensionerad för Nm 3 rågas/h och är högtempererad. Gasen förbränns vid en temperatur över 850 C och har en uppehållstid på 3 sekunder. Detta ger en effektivare förbränning där mer än 99,9 % av gasen förbränns. Ventilationsluften från mottagningshallen och tankar innehåller höga halter av organiska föreningar samt svavelföreningar. Idag bedöms bästa möjliga teknik för att behandla utgående luft från mottagningshallen vara kolfilterbehandling. Bästa möjliga teknik för behandling av resterande strömmar bedöms vara termisk oxidation. Dessa åtgärder bedöms kosta cirka 8 mkr. Då vattenskrubbrarna endast kommer att köras korta perioder och då inga luktstörningar för allmänheten förekommit under 2011 anser bolaget att nyttan med åtgärderna inte står i proportion till kostnaden. Metanslippsmätningar har genomförts vid verksamheten senast under Störst potential att minska slippet är från vattenskrubberanläggningen, (1,3 % metanslipp). Två av vattenskrubbrarna har bytts mot en kemisk absorbtionsanläggning. Kapaciteten hos den nya anläggningen är 3450 Nm 3 rågas/h och produktionen är idag cirka Nm 3 rågas/h. De två kvarvarande vattenskrubbrarna kommer bara att köras vid haverier och underhåll. De närmaste fem åren beräknas produktionen av biogas öka med cirka 5% per år. Detta medför en rågasproduktion på Nm 3 rågas/h. Bolaget bedömer att vattenskrubberanläggningen kommer att köras cirka 200 h per år. Metanslippet från den kemiska absorbtionen är efter tätning av vissa läckor 0,01%. Totalt från anläggningen är utsläppet av metan cirka 0,4 % av den producerade metanen. Rening av utgående vatten Ursprungliga gasreningsanläggningar (vattenskrubbrar) bygger på att rågasen tvättas med vatten under tryck. Den största delen av vattnet recirkuleras i processen, men en del ersätts kontinuerligt. Detta vatten gick tidigare via en bioreaktor. Vid analys av bioreaktorns funktion visade det sig att ingen reduktion av varken svavelföreningar eller organiska föreningar erhölls i bioreaktorn.

22 sid 5 Sedan kolfiltret installerats på rågasflödet och detta reducerar svavelföreningar är detta inte längre något problem. Bioreaktorn har nu tagits bort. I den nya gasreningen, den kemiska absorbtionsanläggningen, även kallad, LP-COOABanläggningen, bildas inget skrubbervatten. Denna anläggning kommer huvudsakligen att köras. Mängden processavloppsvatten har därför minskat. Bolaget bedömer att mellan 200 och 400 m 3 skrubbervatten kommer att behöva avledas per år, detta kan jämföras med 120 m 3 /h då enbart vattenskrubbrarna kördes. Analyser av BOD 7 och TOC i det processvatten som ändå uppstår visar att halterna är lägre än de föreslagna värdena. Bolaget vill därför fortsätta att släppa vattnet till dagvattnet och föreslår att haltvillkor för utsläpp av processvatten fastslås. YTTRANDEN Bygg- och miljönämnden i Linköping kommun Bygg- och miljönämnden i Linköpings kommun ser positivt på bolagets genomförda arbete med att minska metanutsläppen och risken för luktstörningar. Nämnden anser att bolagets ställningstagande att inte genomföra ytterligare luktreducerande åtgärder kan vara rimligt. Om luktstörningar uppkommer i framtiden kan det innebära att ytterligare luktreducerande åtgärder behöver vidtas. Nämnden anser att det föreslagna villkoret för utsläpp till vatten inte bör innehålla provtagningsintervall eftersom detta kan regleras i kontrollprogrammet. BOLAGETS BEMÖTANDE Bolaget har inga synpunkter på Bygg- och miljönämndens yttrande. MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BEDÖMNING Miljöprövningsdelegationen finner att den av bolaget redovisade prövotidsutredningen är tillräcklig för att de uppskjutna frågorna ska kunna avgöras. Uppsamling och omhändertagande av gas från ytterligare processteg Bolaget har vidtagit ett flertal åtgärder som minskar utsläppen av metan till atmosfären och som möjliggör att mer gas samlas in och nyttiggörs. Vid mätningar av metanutsläpp från anläggningen, exklusive gödselbrunnen, uppmättes ett utsläpp på 0,4 %. De åtgärder som gjorts innebär att det material som når gödselbrunnen nu är mer utrötat, vilket bör medföra ett minskat metanläckage även från gödselbrunnen. Miljöprövningsdelegationen anser det viktigt att metanutsläppen begränsas så långt som möjligt både inom ramen för den dagliga driften och vid eventuella framtida byggnationer. Villkor har därför föreskrivits om detta.