Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer, särskilt rökning som påverkar Hälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer, särskilt rökning som påverkar Hälsan"

Transkript

1 Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer, särskilt rökning som påverkar Hälsan En analys av sju nyanlända invandrare i Skara kommun Författare Camilla Cedgard Handledare Leena Eklund C-uppsats, 15 högskolepoäng Hälsopromotionsprogrammet 180 högskolepoäng Institutionen för Omvårdnad, Hälsa och Kultur Högskolan Väst Vårterminen 2008

2 Acknowledgement Jag vill tacka alla på integrationsverksamheten i Skara både personal och elever för att de tog så bra hand om mig och gjorde att jag kände mig välkommen. Ett särskilt tack till de som ställde upp för intervjuer och svarade på mina frågor. Jag vill dessutom tacka tobakspreventivt center som hjälpte till i igångsättandet av detta uppsatsarbete. Ett stort tack till min handledare som varit ett stort stöd i uppsatsskrivandet. Jag vill dessutom tacka mina vänner och min familj som hjälp till med diskussioner och stöttat mig i jobbiga perioder. Ett särskilt tack till min pappa som hjälpt till med lite av varje i processen. Tack så mycket! 17 maj 08 Camilla Cedgard 1

3 Abstrakt Titel: Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer som påverkar livet - En analys bland nyanlända invandrare i Skara kommun Författare: Camilla Cedgard Typ av arbete: C-uppsats i ämnet pedagogik med inriktning mot hälsopromotion 15 högskolepoäng Program: Hälsopromotionsprogrammet 180 högskolepoäng Högskola och institution: Högskolan Väst institutionen för omvårdnad, hälsa & kultur Tryckår: 2008 Handledare: Leena Eklund Denna uppsats hade tre delar i sitt syfte, en del där syftet var att undersöka hur mycket en grupp nyanlända invandrare i Skara visste om rökningen och de biverkningarna som finns med rökandet av cigaretter. Det andra syftet med uppsatsen var att undersöka deras uppfattning om hälsa och hälsobegreppet. Det tredje syftet var att försöka göra en jämförelse mellan de olika nationaliteternas syn på hälsan och hälsobegreppet och för att se om det skiljer sig något åt mellan olika länder. Undersökningen har utformats som en kvalitativ studie där sju nyanlända invandrare har intervjuats om deras uppfattningar om rökning och dess bieffekter och om hälsobegreppet. Dessutom är en jämförelse gjord mellan nationaliteterna. Analysen av materialet är gjord med en teori som består av hälsans bestämningsfaktorer i form av en del av Statens folkhälsoinstituts 11 prioriterade folkhälsomål och begreppet hälsa. Analysmetoden som använts är deduktiv innehållsanalys. Resultatet i forskningen visar att det var en stor del av de intervjuade som rökte, och att de som rökte dessutom var medvetna om att det inte var bra för deras hälsa att göra det. Vidare visade det sig i undersökningen att alla de som rökte gick ut på balkongen och rökte för att bespara sina anhöriga den passiva rökningen. I Afrika används hälsobegreppet på ett helt annat sätt än här, där är hälsa detsamma som att vara sjuk. Resultatet visade dessutom att det fanns en skillnad mellan nationaliteterna både i hälsobegreppet och i innebörden av begreppet hälsa Alla de intervjuade i undersökningen trodde att de i framtiden skulle bo kvar i Skara, men att det var jobbmöjligheter som påverkade deras framtid. Det var en stor önskan ifrån alla respondenterna att få möjligheten till ett jobb för att med det kunna bli självförsörjande. Nyckelord: Nyanlända invandrare, rökning, hälsobegreppet och folkhälsomål 2

4 Abstract Tittle: How Immigrants understanding the concept of health and the factors affecting the lives. An analyze of just arrived immigrants in Skara municipality. Authors: Camilla Cedgard Type of document: C- level paper in education and health promotion, 15 p Program: Health promotion, 180 p University and department: University West, the department for nursing health and culture. Printing year: Advisor: Leena Eklund The aim of the study was first to investigate what a group of just arrived immigrants to Skara knowing about smoking cigarettes and its side affects to health s. The second aim was to investigate the groups opinion to health and concept of health. Last aim was to try to make a comparison between different nationalities vision to health and the concept of health s. The investigation has been done as a qualitative study of interviews with seven just arrived immigrants and there opinion about smoking, the side effect,concept of health and nationality. The analyze of the investigation is made from a theory consist of the health determination factors in a form of a part of Swedish States Institute of Health. The analyze method used is deductive contentsanalyze. The result in investigation indicate a large amount of immigrants was smokers, and they was aware of the health affects. Further indicates that all smokers went out on the balcony to avoid the relatives for passive smoking. In Africa are the health concept used in a different way then health is the same as illness. All the interviewed in the investigation was believing a future in Skara if they could find a work and earn a living. Keyword: Just arrived immigrants, smoking, concept of health, goal of publichealth. 3

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion års flyktingkonvention Flykting, invandrare och asylsökande Skaras kommuns integrationsverksamhet Problemformulering Syfte Tidigare forskning Invandrarnas hälsa och levnadsvillkor Invandrarna och tobaksrökning Forskning om adaptationsperioden Invandrarna i arbetslivet Teori Vad är hälsa? Antonovskys teorier om hälsan Nordenfelts teori om hälsan Hälsans bestämningsfaktorer Prioriterade mål i folkhälsoarbetet i landets kommuner Statens folkhälsoinstitut ( 2003) mål för en jämlik hälsa Metoder Datainsamling Urval Genomförandet Analysmetoder Resultat Bakgrundfakta av respondenterna Begreppet hälsa Delaktighet Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Matvanor och säkra livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Om fem år Diskussion Metoddiskussion Validitet Reliabilitet Resultatdiskussion Rökningen Begreppet hälsa Folkhälsomålen Slutsats Referenser...24 Bilagor 4

6 Tag det bästa från den nya kulturen och behålla det bästa från den gamla (man 45år, från Iran om integrationen i ett nytt land) 1 Introduktion Den stora invandringen till Sverige började efter andra världskriget och då i form av arbetskraftinvandring för att det behövdes arbetskraft i Sverige. Arbetsinvandringen pågick till sjuttiotalet när det istället blev flyktinginvandring som var och är den stora invandringen. (Rezania 2007) Detta gör att Sveriges befolkning idag ser annorlunda ut än den gjorde innan den stora invandringen till Sverige. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat med nästan personer sedan 2002 enligt Statistiska centralbyrån (SCB 2008), medan andel personer med svensk bakgrund inte alls har ökat i samma utsträckning. Av de som ansökte om uppehållstillstånd i Sverige under 2007 var det över från Irak och Irakierna står för den största ökningen av uppehållstillstånd mellan åren Det var nära dubbelt så många män som ansökte om uppehållstillstånd under åren i jämförelse med kvinnor. Enligt SCB ( 2007) har ca 1,6 miljoner av Sveriges nära 9, 2 miljoner invånare utländsk bakgrund. (SCB 2007) De 1,6 miljoner invånarna med utländsk bakgrund som bor i Sverige idag kommer ifrån mer än 170 olika länder (Baksi 1999). År 2000 föddes var femte barn av en förälder med invandrarbakgrund. Utvecklingen av invandrarna i Sverige har gått snabbt och det ställs också nya krav på infödda svenskar. Det är skillnad på hur svenskarna ser på fenomenet invandrare, en del anser att det är spännande att träffa människor ifrån andra kulturer medan andra mest är rädda eller har fördomar mot dem. ( Baksi 1999) års flyktingkonvention Enheten på FN som arbetar med flyktingar heter United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) och enheten grundades av FN: s generalförsamling den 14 december (UNHCR 2008) Enligt UNHCR flyktingkonvention definition på vem som räknas som en flykting. (UNHCR 1951): Flykting är en person som behövt fly från sitt land, på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet. (UNHCR 1951)1951 års flyktingkonvention skrevs för att ge flyktingar rättsliga ställningar och togs av FN: s medlemsstater. Enligt FN finns det ungefär 20 miljoner människor på flykt i världen idag. Det är bara en liten andel som flyr långt som till Sverige och andra länder i västvärlden de flesta söker skydd i närheten av deras hemland. (UNHCR 2005) Allmänna fakta 1.2 Flykting, invandrare och asylsökande Vad är då skillnaden mellan en flykting, invandrare och asylsökande? Det finns flera olika definitioner av personer som har kommit till Sverige, en del har flyttat hit och en del har flytt ifrån sitt hemland. 5

7 Flykting är en person som har ansökt om asyl och fått lov att som flykting bosätta sig i Sverige. (Migrationsverket 2008) Asylsökande är en person som kommit till Sverige för att få skydd men inte än fått sin ansökan prövad och godkänd. (Migrationsverket 2008) Anledningen till att människor flytt från sina hemländer är samma idag som i alla tider. Att de vill skapa sig ett bättre liv, personerna vill komma ifrån krig, fattigdom och förtryck. (Migrationsverket 2008) En person kan dessutom komma till Sverige som kvotflykting. Den svenska regeringen bestämmer hur många kvotflyktingar per år som kan vara aktuella för asyl till Sverige. Kvotflyktingen är en utländsk medborgare som fått uppehållstillstånd innan resan till Sverige och där dessutom Migrationsverket betalar för resan hit Tills slut blir flyktingen till invandrare när han när har fått asyl och därmed är mantalsskriven i Sverige som han flyttat eller flytt till. (Migrationsverket 2008) 1.3 Skaras kommuns integrationsverksamhet Skaras kommuns integrationsverksamhet startade 2003 och är ett samarbete mellan flera olika delar i kommunen såsom omsorgskontoret, svenska för invandrare (SFI), arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, migrationsverket samt skolan och barnomsorgen. Gruppen av invandrare inom integrationsverksamheten består idag av både män och kvinnor som kommer från olika delar av världen, och som alla i dag är bosatta i Skara. (Berger 2007) Verksamheten består av två socialsekreterare, en coach, en praktikhandläggare, en integrationsassistent och dessutom har integrationen en samordnare. Integrationsverksamheten ingår i avdelningen av integration, försörjning och arbetsmarknad och deras uppdrag är att stötta invånarna som befinner sig i kommunen men som inte kan klara av sin försörjning själv och med därmed har rätt till ekonomiskt bistånd. (Skara kommun 2008) Skara kommuns integrationsverksamhet har en överenskommelse med Migrationsverket, som är ett statligt verk som ansvarar för att hela migrationskedjan i asylsökandet fungerar på ett tillfredställande sätt (Migrationsverket 2006). Själva ordet migration betyder folkförflyttningar och rymmer både emigration som betyder flyttning från, men även immigration som betyder flyttning till. (Migrationsverket 2008) Det är dessutom migrationsverket som beviljar en person uppehållstillstånd i Sverige. (Migrationsverket 2006) Enligt avtal med Migrationsverket skall Skaras integrationsverksamhet ta emot 45 flyktingar varje år, 30 vuxna och 15 barn. År 2007 tog Skara emot 17 flyktingar genom överenskommelsen med migrationsverket men det kom sedan ytterligare 17 personer som var anhöriga till personer som redan anlänt eller kom från andra kommuner. I slutet av 2007 var det 38 personer som hade någon form av introduktionsplacering i Skara. (Berger 2007) Målet med integrationsverksamheten i Skara är att få invandrarna delaktiga i det svenska samhället och bli självförsörjande inom två år efter påbörjad introduktion, men det finns personer som är i verksamheten i mer än det. Skara kommun införde 2006 möjligheten för att söka introduktionsersättning, som är en lönelik kompensation för en heltidsysselsättning, i och med att invandrarna får den här ersättningen är verksamheten på heltid och där det dessutom är en obligatorisk närvaro. På förmiddagen läser eleverna svenska och på eftermiddagen går de på introduktionsprogrammet där hälsa och friskvård är en av flera delkurser. Det förekommer även kurser i samhällsinformation, arbetsliv 6

8 och data. Några eftermiddagar i veckan har de haft praktik på Skara Trä för att kunna tillämpa, och pröva det svenska språket i arbetslivet på ett naturligt sätt. Sedan 2004 har Integrationsverksamhet i Skara kommun lagt in hälsa som en del i schemat för de nyanlända invandrarna som kommer till Skara. I början var det i projektform med hjälp med finansieringen av folkhälsorådet. Numera är hälsoämnet en ordinarie kurs. Att hälsan lades in på schemat var på grund av att integrationsenheten upptäckte att invandrarna hade dåliga kunskaper i ämnet hälsa. År 2007 utvecklades hälso och friskvårdsprojektet till att ha en större inriktning på rökning eftersom det var många i gruppen som rökte dagligen, och därmed utsatte sin omgivning för den passiva rökningen. I samband med detta projekt kom det tobakspreventiva centret in i bilden. Det tobakspreventiva centret är en enhet inom Västra Götalandsregionen. (Berger 2007) Skara kommuns integrationsverksamhet fick Västra Skaraborgs folkhälsopris 2007, för sitt arbete med hälsa och friskvård. Motiveringen till att de fick priset löd: Integrationsverksamheten i Skara har genom nytänkande och samverkan utvecklat konkreta och tydliga hälsofrämjande insatser för en utsatt grupp ( Berger 2007) 1.4 Problemformulering Jag fick en förfrågan av det tobakspreventiva centret inom Västra Götalandsregionen om att göra en undersökning bland nyanlända invandrare i Skara. Tobakspreventiva centret har försökt att få ut sitt budskap om rökningens biverkningar och dess effekter för omgivningen med den passiva rökningen. De vill ha hjälp att utvärdera om deras rökningspreventiva arbete i form av utbildning i rökningens effekter och biverkningar påverkat de nyanlända invandrarnas rökvanor samt om det givit något resultat på deras självupplevda hälsa. Rökningen skall vara en del i min undersökning. Dessutom fokuserar jag på att undersöka om invandrarnas självupplevda hälsa och deras syn på hälsan samt deras levnadsvillkor i deras nya hemland Sverige. Jag skall också undersöka om respondenterna upplever skillnad i dessa element här och i deras gamla hemland. Dessutom undersöka de nyanlända invandrarnas inställning till rökning och hälsan, och faktorer som påverkar deras liv och välbefinnande. 1.5 Syfte Att undersöka nyanlända invandrares uppfattningar om hälsan och faktorer som påverkar deras liv, samt särkskilt undersöka deras inställning till rökning (inklusive deras inställning till att röka inomhus och den passiva rökningen som de eventuellt utsätter sin omgivning för). Jag har dessutom som ambition att i blygsam skala försöka att säga något om kulturella skillnader i synnerhet på rökning och hälsobegreppet mellan olika invandrargrupper ifrån olika delar av Afrika och Östeuropa. 2 Tidigare forskning 2.1 Invandrarnas hälsa och levnadsvillkor Socialstyrelsen gjorde 2000 en underökning (Socialstyrelsen 2000) om olika invandrargrupper som kommit till Sverige som heter Olika villkor - olika hälsa. Undersökningen är gjord bland invandrare ifrån Chile, Iran, Polen och Turkiet. De som undersöktes hade kommit till Sverige på 7

9 80-talet. Studien visar att även om de flesta av invandrarna som kommit till Sverige efter sjuttiotalet kommer hit av skälet att de inte kan bo kvar i sitt hemland skiljer det sig mycket åt mellan invandrargruppernas hälsa. En del kommer hit som flyktingar från ett land som är krigshärjat och därmed en större risk till en psykisk ohälsa och en svår process innan de är säkra på att få stanna i landet. En del andra kommer som anhöriginvandrare med en helt annan bakgrund och inte alls samma problematik i processen. Vidare visar studien att det är en större skillnad på hälsan och ohälsan hos befolkningen av invandrare i jämförelse infödda svenskar. (Socialstyrelsen 2000) Enligt en underökning ifrån Statens folkhälsoinstitut (2002) visar att vilket land en invandrare ursprungligen kommer ifrån spelar en stor roll för hur integrationen i det nya landet och för personens vidare hälsa. Därtill visade studien att det spelar roll hur de levt i sitt hemland, vilken etnicitet, vilken utbildning de har och vilket arbete de har haft är några andra viktiga bestämningsfaktorer. (FHI 2002) Dessa faktorer som styr vid en integration visas bra på en bild ifrån FHI. (2002) (Bilaga 1) Men bilden visar dessutom att det finns det ytterligare några starka bestämningsfaktorer för hur de lever sitt liv här i Sverige, om de har jobb, hur deras ekonomi ser ut. Invandrarnas civilstånd om de är gifta eller om dom lever själva är också en faktor som är väsentlig för invandrarnas hälsa. Undersökningen visar också att det skiljer sig åt mellan könen där kvinnorna har sämre hälsa än vad männen har. Något som också är väldigt viktigt i sammanhanget är att många invandrar känner en diskriminering och att en del invandrargrupper dessutom är dåliga på det svenska språket och därför känner ett utanförskap i det svenska samhället. Invandrarna har många gånger andra levnadsvanor än svenskar och det är främst bland tobaksrökning, fetma och motion på fritiden som det skiljer sig åt.( Socialstyrelsen 2000) 2.2 Invandrarna och tobaksrökning Cigarett och tobaksrökning anses idag vara en av de absolut största riskfaktorerna för sjukdom och ohälsa. Enligt socialstyrelsen undersökning har vi i Sverige lyckats att sänka tobaksbruket och Sverige har idag den lägsta andelen män som är dagligrökare jämfört med övriga Europa. (Socialstyrelsen 2000) Detta stämmer tyvärr inte riktigt i invandrargrupperna där det är en större andel dagligrökare inom invandrargrupperna än vad det är bland de infödda svenskarna. I gruppen av män från Chile var det 55 % rökare i Socialstyrelsens underökning. Något som är viktigt att notera är att det inom invandrargrupperna är det mer högutbildade än lågutbildade som röker, att de yngre röker mer än de äldre och att det är mer män än kvinnor som röker. Där är det en skillnad mot infödda svenskar där det i dagsläget är mer den äldre lågutbildade generationen som röker och att det är färre högutbildade yngre som börjar röka. (Socialstyrelsen 2000) 2.3 Forskning om adaptationsperioden Många av de som kommer som flyktingar hit till Sverige idag lider av en stor stress och med det har många också psykiska besvär. (Bustos 2000) Många har med sig hemska minnen såsom övergrepp, förföljelse, fångenskap och tortyr ifrån de länder som de flytt ifrån. Den legitimerade psykologen Bustos skriver också att många lider för att deras anhöriga som vänner och barn kan ha blivit hårt drabbade. När de sedan har flytt och kommit till ett land som Sverige väntar en asylprocedur, med en hemsk ovisshet om de får stanna eller kommer att bli tvingade att åka tillbaka dit de kommer ifrån. Han fortsätter med att förklara vad adaptionsprocessen, alltså hur en person hanterar att fungera i ett nytt socialt sammanhang i en anpassningsutveckling, som också kan vara en källa till psykiska problem för de drabbade. Denna anpassningsutveckling delar flyktingen i två delar där en tittar tillbaka på det som varit, ofta med väldigt traumatiska upplevelser och en del som blickar framåt mot en framtid som de inte vet hur den kommer att gestalta sig alls. Detta kan ge personer en väldig tveksamhet där de kan känna en väldig 8

10 osäkerhetskänsla och en stor maktlöshet inför deras fortsatt öde. Författaren som är leg psykolog menar att det är svårt för flyktingarna att söka hjälp av sjukvården för sina psykiska problem eftersom de inte kan språket. Då menar han att det kan vara lättare att söka hjälp för fysiska problem som kan vara mycket lättare att förklara. De första åren kan ge identitetskriser hos flyktingarna, att under dessa första år sitta isolerade utan någon meningsfull sysselsättning, och att inte ha något socialt fungerande nätverk är ytterligare faktorer som kan ge en identitetskris hos flyktingarna menar Bustos (2000). 2.4 Invandrarna i arbetslivet Fram till sjuttiotalet hade invandrarna en mindre arbetslöshet och högre årsinkomst än infödda svenskar detta faktum har ändrat sig idag när invandrarna istället har en högre arbetslöshet och en lägre årsinkomst än de infödda svenskarna. (Rezania 2007) Farbod Rezanias undersökning Bortom etnicitet (Rezania 2007) visar att det är mer viktigt om en invandrare skall få jobb eller inte är var personen bor idag än vad den kommer ifrån. Personens ålder, utbildning och hur länge den varit i Sverige är ytterligare skäl som har stor betydelse vid en eventuell anställning. När den stora arbetsinvandringen pågick var det främst männen som var av intresse för Sverige. Kvinnorna följde ofta med sina män men det var inte främst för att arbeta utan mer för att männen inte hade råd att försörja sin familj hemlandet på det som han tjänade i Sverige. Det kom en del kvinnor också för att arbeta som hembiträden men inte alls i samma utsträckning som männen. Men detta ändrade sig när det behövdes mer arbetskraft till industrin och den stora utbyggnaden av den offentliga sektorn. Det var till och med på det viset att invandrarkvinnorna kom fortare in i den svenska arbetsmarknaden än de svenska kvinnorna. (Knocke 1999) Det skiljde inte mycket mellan invandrarkvinnorna och de svenska kvinnorna över vilka yrken som de hade på sjuttio och åttiotalen. Det allra vanligaste yrket för invandrarkvinnorna var städerska som under den här tiden var det fjärde vanligaste yrket för de svenska kvinnorna. Ett yrke som städerska är ett väldigt slitsamt yrke med mycket arbetsrelaterade sjukdomar som följd. (Knocke 1999) 3 Teori 3.1 Vad är hälsa? Det finns flera olika teorier av vad hälsa/ohälsa är detta eftersom varje forskare har sin syn på ämnet och vad som skall ligga i dessa begrepp. Bengt Brülde (2003) som är filosof och bland annat lärare på Högskolan Väst skriver i sin bok Hälsa och sjukdom, att hälsa kan vara och är mycket mer än bara avsaknad av sjukdom.(who 1986) Han fortsätter med att förklara varför han anser att det är viktigt med att definiera begreppet hälsa. Huvudskälet enligt honom till att definiera hälsobegreppet är att det är praktiskt att skilja på vad som är sjukdom och vad som sedan är hälsa. Vidare fortsätter han med att beskriva att han menar att sjukdomsbegreppet spelar en mer central roll i vårt samhälle än vad hälsobegreppet gör. (Brülde 2003) För de som anser att hälsa är detsamma som avsaknad av sjukdom (WHO 1986) kommer målet att främja hälsan vara desamma som att förebygga sjukdom. Att se på hälsa på det sättet är på det sätt som främst sjukvården ser på hälsan. ( Brülde 2003) Den stora skillnaden mellan hälso- sjukvårdsbegreppet och hälsobegreppet, är att sjukvårdbegreppet är endimensionellt antingen är en person sjuk eller är den frisk. Medan hälsobegreppet är flerdimensionellt och kan med det ändra sig från bra hälsa till usel hälsa relativt 9

11 snabbt. Att hälsan ändrar sig över tid på det sättet, gör att hälsobegreppet måste tänkas som en skala som kan ändra sig över en tidsperiod. (Brülde 2003). Detta faktum att det är svårt att definiera hälsobegreppet gör att det kan vara besvärligt att göra en analys på begreppet hälsa. Därför förespråkar Brülde (2003) att man istället för som i den traditionella analysen av hälsa som använder sig av olika hälsonivåer som kan vara som exempelvis optimal eller god hälsa, skall använda sig av hälsoförändringar och hälsojämförelser. Genom att inrikta sig på de två faktorerna hälsoförändringar och hälsojämförelser menar Brülde (2003) att det då skulle vara lättare att göra en analys av hälsobegreppet. (Brülde 2003) Vidare fortsätter Brülde (2003) med att ställa sig frågan om vi skall behålla frågan vad är hälsa? Eller om vi istället skall ställa oss frågan vad den psykiska eller den fysiska hälsan är? Alltså svaret på den frågan skall alltså vara ett hälsobegrepp som kan täcka in både den somatiska alltså den fysiska hälsan samt den psykiska mentala hälsan. För risken finns att den psykiska hälsan kan glömmas bort i hälsobegreppet. Termen hälsa kan dessutom användas på flera sätt, detta spelar ingen roll vilken form av hälsa som man tänker på. Det har att göra med en persons manifesta eller grundläggande hälsa. Där den manifesta är hur personen mår just idag, hur dagsformen är medan den grundläggande är mer intakt och ändrar sig inte även om den kan bli lite sämre under till exempel en förkylning. (Brülde 2003) 3.2 Antonovskys teorier om hälsan Det finns några stora forskare när det pratas om hälsa och en av de största måste sägas är Aron Antonovsky ( ). Han var en medicinsk sociolog som verkade och bodde i USA, han delade in hälsa i Salutogenes och Patogenes. Där det patogena handlar om personernas ohälsa, det är det sättet att se på hälsa som de inom vården gör, där hälsa är detsamma som avsaknad av sjukdom (WHO1986). Men Antonovsky upptäckte att hälsa är mycket mer än det och myntade uttrycket Salutogenes som betyder hälsans ursprung istället för att koncentrera sig på det som är sjukt och ohälsan skall det vara det främjande som är drivkraften. ( Antonovsky 1991) Han upptäckte att en del personer mår bättre än andra och forskade fram en teori om KASAM, känsla av sammanhang med sina tre delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begripligheten är hur en person upplever saker som gripbara eller inte, viken förståelse en person har för att strukturera upp det som är oklart. Hanterbarheten anspelar på i vilken omfattning en person uppfattar att han har livet under kontroll både det som gäller personen själv men även i dess omgivning. Den sista delen i KASAM är meningsfullhet, den delen handlar om vilka krav och vilken delaktighet person känner att den har i livet. (Antonovsky 1991) Dessa är tre viktiga komponenter i arbetet med flyktingarna och de är även viktiga för flyktingarna själva. Varför går det bättre för en del flyktingar än det gör för vissa andra i integrationen i ett nytt land? Varför har en del en hög del av begriplighet och klarar vissa situationer bättre än vad vissa andra gör i ett land som dessutom ofta är mycket kallare och kargare än de flesta flyktingarna är vana vid. 3.3 Nordenfelts teori om hälsan Vad betyder det att vara frisk frågar sig Nordenfelt (2004) i sin bok Livskvalitet och hälsa. De flesta anser nog vara friska är detsamma som att fungera väl och att känna sig stark fortsätter han med. Författaren fortsätter med att hälsa skall givetvis ses som mer än att en person inte är sjuk, men vad åsyftas då med hälsa? Nordenfelt menar att det idag finns två olika perspektiv att se på hälsa. Dels på det traditionella medicinsk biologiska sättet där en människa är frisk om dess kroppsfunktioner är riktiga och fungerar som de skall, detta gäller både kroppen och psyket. 10

12 (Nordenfelt 1995). Det andra sättet att se på hälsan är det holistiska perspektivet och det fokuserar på hela människan, och inte bara på delarna. (Nordenfelt 2004) Med Holism syftas till att ha ett helhetsperspektiv på hälsan ( Klockars & Österman 1995) Det holistiska perspektivet är de mer och mer som förespråkar inom filosofin och den sociologisk hälsoforskning, men enligt Nordenfelt (2004) som själv är filosof, behövs bägge perspektiven i en hälsoteori. Det biologiska är det som handlar om biologi och om hur människan fungerar med hjälp av statistik och den medicinska vetenskapen. I den holistiska synen är det två delar som framhävs den ena är känsla att personen har en känsla av välbehag eller en känsla av smärta i fallet ohälsa den andra delen är om individen känner att den har makten eller vanmakten till handling i sin livssituation. (Nordenfelt 2004) En person har god hälsa om det är jämvikt mellan handlingsförmåga och målet för handlingen. Är det istället att personen inte klarar av att genomföra sin målsättning då existerar det någon form av ohälsa, hälsa ses som en tillgång vid förverkligandet medan ohälsa ses som en inskränkning ( Nordenfelt 2004) 3.4 Hälsans bestämningsfaktorer Social Determinants of Health som på svenska ungefär skulle betyda sociala bestämningsfaktorer för hälsan, men som i Sverige benämns för Hälsans bestämningsfaktorer. Det är ett antal faktorer som är mer eller mindre viktiga för vår hälsa och livssituation i vårt dagliga liv. I hälsans bestämningsfaktorer är det ett antal faktorer en del kan vi styra själva med hur vi lever vårt liv och vilken livsstil som vi har anammat medan en del andra faktorer ligger helt utanför den egna individens kontroll. I de faktorer som vi inte kan styra över själva ligger våra gener vem vi föds till och vilka förutsättningar som vi har. Vilket land vi föds till och hur omständigheterna är där. Faktorer som vi kan styra bättre är hur vi väljer att leva vårt liv, om vi motionerar och sköter oss. En annan viktig faktor för vårt välbefinnande är vilket arbete vi har, om vi är tjänstemän eller arbetare är en annan faktor som påverkar oss i livet. (Marmot 2006) Hälsans bestämningsfaktorer visas väldigt väl med en illustration av Lennart Rydén efter Dahlgren & Whiteheads original 1991 (Bilaga 2) 3.5 Prioriterade mål i folkhälsoarbetet i landets kommuner Statens folkhälsoinstitut ( FHI 2003) anser att det finns sex delar som är viktiga att prioritera i planeringen av folkhälsan i kommunerna i Sverige. Ekonomisk och social trygghet Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxtvillkor Arbetslivet Sunda och säkra miljöer Levnadsvanor 3.6 Statens folkhälsoinstitut ( 2003) mål för en jämlik hälsa FHI har sedan gått vidare med de sex målen och använt sig av hälsans bestämningsfaktorer för att ringa in de elva prioriterade folkhälsomålen. Det är de folkhälsomål som Statens folkhälsoinstitut anser är de viktigaste faktorerna i en jämlik och jämställd hälsa bland befolkningen. (FHI 2003) 11

13 Förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa enligt FHI (2003) De elva prioriterade folkhälsomålen enligt FHI är: Ekonomisk och social trygghet: Att ha en ekonomisk och social trygghet är en fundamental förutsättning för folkhälsan och är med det ett av de viktigaste målen. ( FHI 2007) Vidare i denna kategori är det hur befolkningen är sammansatt, hur många barnfamiljer och barn som finns, andelen äldre och sjukskrivna. Ohälsotalet, hur många som är långtidsarbetslösa men även långtidssjukskriva, att inkomstojämlikheten skall minskas. ( FHI 2003) Delaktighet och inflytande: Detta är också ett av de allra mest fundamentala målen och skall utgöra ett särskilt målområde. Här skall det stärkas förmågan och möjligheterna att bli mer både socialt och kulturellt delaktiga för de grupperna i samhället som är mer utsatta ekonomisk och socialt. (FHI 2007) I att känna en delaktig i samhället ligger det att vi till exempel skall gå och rösta på valdagen och att vi dessutom skall ha en stor del av befolkningen ute i arbetslivet och inte stå utanför arbetsmarkanden. (FHI 2003) Trygga och goda uppväxtvillkor: Att det är goda förhållanden mellan vuxna och barn. Hur vi vuxna behandlar barnen både i skolan men även hur andra vuxna behandlar barnen. Att ungdomarna har inflytande i skolan, att det dessutom skall finnas betyg i skolan. (FHI 2003) De ungas psykiska hälsa skall prioriteras eftersom det idag finns en stor psykisk ohälsa bland ungdomen. (FHI 2007) Ökad hälsa i arbetslivet: De som arbetar idag skall känna att de har både tillräckliga krav på sig men även att de känner ett stöd i arbetslivet. De skall dessutom känna att de klarar av sin arbetssituation. Detta gör att den

14 arbetsrelaterade ohälsan minskar och därmed minskar den de sociala skillnaderna i ohälsan. (FHI 2007) Sunda och säkra miljöer och produkter: Medborgarna i Sverige skall känna att de lever i en säker miljö. Ett stort mål här är att skapa en säkrare miljö i trafiken det målet skall utgå ifrån riksdagens beslut om transportpolitiken. (2007) Men också hur många personer är det som utsätts för trafikbuller idag, antal rapporterade som är skadade eller döda i olika miljöer. (FHI 2003) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård: Medborgarna skall ha en väl fungerande hälso och sjukvård som skall arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Hälso och sjukvården har en stor betydelse i det fortsatta arbetet av medborgarnas hälsoutveckling både nu och framöver. (FHI 2007) Gott skydd mott smittspridning: Hur många är det som varje år får sjukdomar som det är anmälningsplikt på per år. Att följa upp hur många det är som får vacciner av främst barn och pensionärer som är de mest utsatta grupperna. (FHI 2003) Trygg och säker sexualitet: De som bor i Sverige skall känna att det finns möjlighet till trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. (FHI 2007) Arbetet med att arbeta förebyggande för det handlar om det kallade graviditetstalet, hur många är det som blir gravida och hur många aborter är det som utförs under ett år? Hur många fall av ungdomar mellan som får diagnosen klamydia under ett år? (FHI 2003) Ökad fysisk aktivitet: Här är ett mål att andelen vuxna som motionerar 30 minuter dagligen skall öka och att dessutom att en större andel av den vuxna befolkningen cyklar eller går istället för att ta bilen. Ett annat mål är att få en större andel elever att få betyget minst godkänt i idrott och hälsa i både grundskolan och gymnasiet. (FHI 2003) Matvanor och säkra livsmedel: Att befolkningen skall äta minst 500 gram frukt och grönt varje dag. Att andelen med för högt BMI av befolkningen skall ner. Gränsen för högt BMI går vid 25 och gränsen för fet går vid 30. Andelen barn som ammas efter dels fyra men även vid sex månaders ålder. (FHI 2003) Minskat bruk av Tobak och alkohol ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. I målen arbetar FHI för ett minskat bruk av tobak och alkohol och ett samhälle som det inte finns bruk av vare sig narkotika eller dopning. Fhi vill dessutom få ner spelandet att det sker i en mindre omfattning för de som har problem med spelande. (FHI 2003) Att använda sig av några eller någon form av produkters som är beroendeframkallande medel är ett hinder i hälsoutvecklingen. FHI anser att det behövs ett ökat fokus på brukandet av de olika produkter. (FHI 2007) 13

15 Dessa element som folkhälsomål beskriver FHI: s syn på hälsans bestämningsfaktorer. Men i denna forskning koncentrera jag mig enbart på dessa faktorer: Ekonomisk och social trygghet Delaktighet och inflytande Trygga och goda uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Matvanor och säkra livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Detta för att begränsa forskningen och för att bättre passa in i forskningens fokus. 4 Metoder 4.1 Datainsamling Den empiriska datan samlades in med kvalitativa intervjuer (Kvale1997, Lantz 1993) med hjälp av en intervjuguide (bilaga 3). Intervjuguiden bestod av 3 delar av enkla frågor om respondenternas bakgrund, uppfattning om hälsan, hälsans bestämningsfaktorer samt specifikt en del om rökning. Intervjuguiden bestod också av frågor som rör deras livssituation idag men även hur de tror att deras liv kommer att se ut om fem år. Intervjuguiden bestod vidare av frågor på en enkel svenska för att frågorna skulle vara lätta för gruppen att prata om. Intervjuerna spelades sedan in med bandspelare och transkriberades ord för ord. En kvalitativ studie anser jag passar bäst i denna forskning eftersom gruppen i Skara integrationsverksamhet som jag är intresserad av inte är stor. Således kan gruppen i stor del vara med och ställa upp för intervjuerna Min förhoppning var att det skulle vara möjligt att göra intervjuerna utan tolk för att få intervjun till att bli en form av samtal. En del i den aktuella gruppen är väldigt dålig på det svenska språket vilket gjorde att personal i Skara övertygade mig om att det bästa var att utföra intervjuerna med tolk. Jag gjorde tre intervjuer på svenska utan tolk och fyra intervjuer med tolk där respondenterna använde sitt eget modersmål. Av de intervjuerna med tolk gjordes tre intervjuer på plats med tolk närvarande i och den fjärde intervjun genomfördes via telefon på sättet att det var respondenten och jag i rummet och tolken som var i telefonen. Eftersom intervjuerna gjordes på personer som inte är bra på Svenska språket var vissa ord väldigt svåra att förstå, men jag bedömer ändå att jag fick en bra bild av vad respondenterna menade. 4.2 Urval Intervjuer har gjorts på sju respondenter från den aktuella gruppen bestående av nyanlända invandrarna i Skara. Gruppen av respondenter bestod av fyra män och tre kvinnor. Fyra av respondenterna kom från två olika länder i Afrika och tre från Kosovo i Europa. Urvalet till intervjuerna gjordes av de anställda inom Integrationsverksamheten på Skara Lärocentrum. 4.3 Genomförandet Alla de sju intervjuerna som jag gjort genomfördes i Lärocentrums lokaler i Skara och varade mellan min. Intervjuerna genomfördes på två olika dagar med en vecka emellan. Fem av

16 intervjuerna genomfördes i en socialsekreterares kontor och två av intervjuerna genomfördes i ett konferensrum. I den sjunde intervjun som jag genomförde blev vi störda av en person som inte visste att vi var där, det blev ett avbrott på den intervjun på någon minut. Men jag bedömer att det inte störde något nämnvärt för resultatet. 4.4 Analysmetoder Jag skrev ut alla intervjuerna och delade sedan in intervjuerna i två delar för att därefter börja analyserandet av materialet. För att kunna göra en jämförelse mellan nationaliteterna valde jag att dela in intervjuerna i två grupper - Europa och Afrika. Jag satte mig sedan med intervjuerna ifrån en grupp och började analysera materialet med hjälp av hälsans bestämningsfaktorer i form av sex av Folkhälsoinstitutets 11 folkhälsomål och begreppet hälsa som en preliminär kategoriseringskarta. Då jag inte ställt frågor i alla folkhälsomålen valde jag att inte ta med dem alls i analysen av intervjumaterialet. Vidare valde jag att fokusera på vissa avsnitt i det målet som har med tobak och droger att göra då jag bara ställt frågor om tobaksrökning och inte om droger. Analysmetod var först deduktiv innehållsanalys (Bowling 2000, Krippendorff 2004) som är en teknik för att göra upprepande gångbara slutsatser från texter för jag hade förbestämda kategorier baserade på befintliga teorier och FHI uppfattning om hälsans bestämningsfaktorer. Jag forstsatte med nya induktiva kategorier som dykte upp från datan under analysprocessen. 5 Resultat 5.1 Bakgrundfakta av respondenterna. Intervjuerna gjordes på sju stycken respondenter där tre stycken kom ifrån Kosovo, det var en man och två kvinnor, som alla hade barn. De hade vistas i Sverige från två till sex år, och på integrationsenheten hade de två kvinnorna varit i två år. Den ursprungliga utbildningen i den gruppen var att en hade åtta- årig grundskola och den andra hade en 12 års maskinerigymnasieutbildning. De andra fyra som intervjuades var två kvinnor och två män som kom ifrån två olika länder i Afrika, Etiopien och Somalia och i den gruppen var det bara en som hade barn. Denna grupp har vistats i Sverige från två till fem år och på integrationsenheten från drygt ett år till över två år. I den gruppen hade tre personer gått i skolan mellan fem till tio år men den fjärde hade inte gått i skolan alls, han hade lärt sig att läsa hemma under ett träd. 5.2 Begreppet hälsa Gruppen av invandrare som kom ifrån Kosovo, de berättar att själva begreppet hälsa är det inget som pratas mycket om i Kosovo. En respondent sa: Men det har inte varit privilegierat att prata om hälsa för dom har haft fullt upp med att överleva. Idag i Kosovo verkar det som att det börjar pratas mer om hälsa, men att det är på ett försiktigt sätt och inte alls som här i Sverige. Alla i den gruppen var medvetna om hur viktigt det är med hälsa och att de själva dessutom ansåg att de gjorde mycket för sin hälsa som de kunde. Däremot menade de att det inte varit mycket hälsa på schemat som de velat ha, det har mest varit praktik var det någon respondent som sa. Där märktes det en stor skillnad med gruppen ifrån två olika länder i Afrika. I Afrika är hälsa detsamma som att vara sjuk och hamna på sjukhus. När jag säger hälsa är det samma som att vara sjuk var det en respondent som sa. Men att de ändå var medvetna om att det var viktigt att ha en 15

17 bra hälsa för att klara av att leva. De ville också gärna ha haft mer om hälsa på schemat på integrationsenheten i Skara. Men som en respondent säger att i hemlandet tillåter vädret att man är ute och rör på sig, här i Sverige sitter man inne hela tiden. Det är därför man är tvungen att prata om hälsa och hälsa hela tiden här. 5.3 Delaktighet Respondenterna ifrån Kosovo påtalade om den stora frustrationen som det är att vänta på sitt permanenta uppehållstillstånd, och hur jobbigt det är att leva med denna osäkerhet om de skall få stanna eller vara tvungna att åka tillbaka. De berättade vidare om de hemska tiderna som varit i Kosovo i samband med kriget och innan de fick flytt till Sverige. En respondent berättade att i Kosovo vågade de inte gå ut ensamma, de vågade endast vara hemma på gården och leka. En annan respondent säger att hon först flydde till Tyskland och bodde där i tre år, men där fick hon inte stanna utan kördes tillbaka till Kosovo igen senare fick hon möjlighet att komma till Sverige. Men den första tiden i Sverige var jobbig, hon skulle inte få stanna kvar här heller och skickades med polis tillbaka till Tyskland igen. Tillbaka i Sverige igen levde kvinnan gömd med den osäkerheten, men hon har nu permanent uppehållstillstånd här. Jag kämpade för att få stanna avslutade hon med. I den andra gruppen som bestod av respondenterna ifrån Afrika var det ingen som nämnde uppehållstillstånd eller någon frustration i samband med det. I den gruppen pratades det om att de flytt för att det var krig och det som kommer i samband med det. Men en hade inte klarat av makthavarna i landet och kände sig tvungen att fly därifrån. Två i gruppen från Afrika berättade om SFI och om hur gärna skulle vilja läsa mer svenska. En av respondenterna fick inte fortsätta svenskundervisningen vilket gjorde henne väldigt frustrerad för hon ville verkligen fortsätta, men hon hade blivit tillsagd att tiden för undervisningen var slut. Hon menade att det var viktigt för henne att kunna både tala och förstå svenska på till exempel praktikplatserna. Hon har bott här i tre år men hon förstår fortfarande inte svenska ordentligt 5.4 Ekonomisk och social trygghet Bägge grupperna var väldigt samstämmiga på att det var ett jobb de helst av allt ville ha. Deras arbetsbakgrund var väldigt skiftande någon hade arbetat som snickare, någon som handelsman, en hade varit bonde och någon hade inte alls arbetat i hemlandet. Att den praktiken som man hade haft var det ansåg de flesta i bägge grupperna, även om det var någon som menade att det var lite svårt i samband med praktiken. Hon menade att de jobbar nästan lika mycket som de som var anställda på företagen men att de inte fick något betalt för arbetet. I Kosovogruppen var det två av tre som hade fått sommarjobb, varav en hade fått det på sin praktikplats. Hon berättade att hon hade jobbat där förra sommaren med. I den andra gruppen var det en som nämnde sommarjobb alla respondenterna i forskningen skulle sommarjobba på samma ställe. I bägge grupperna av nationaliteter sökte de jobb, både av fri vilja men också för att de var tillsagda att söka jobb. En respondent ifrån Kosovo han sa att han ville arbeta för kroppen mår bra av det istället för att bara sitta still hela tiden. Respondenterna ifrån Kosovo ville dessutom få ett arbete för att tjäna mer pengar och därmed bli mer självförsörjande. En av respondenterna ifrån Kosovo sa: Jag vill inte bli socialfall det är ingenting för mig En i gruppen ifrån Afrika påtalade att han ansåg att det inte var lätt att komma in i det svenska samhället, det hade varit skillnad om han arbetat och haft arbetskamrater menade han. Vi sitter på samma båt med folk från olika delar av världen, men vi sitter inte med svenskarna om man säger. 16

18 5.5 Trygga och goda uppväxtvillkor Då det inte kan sägas att det varit trygga och goda uppväxtvillkor i Kosovo som haft ett krig att kämpa med och som historiskt sett varit styrda av Serbien. Detta gjorde att de respondenterna som hade barn i min undersökning vill försöka att ge sina barn en trygg uppväxt. En person ifrån Kosovo beskriver att de under krigsåren inte vågade gå ut ensamma vare sig för att gå till skolan eller göra något annat. Det enda som de vågade var att leka utanför och framför huset där de bodde. Respondenterna fortsätter med att idag är hon inte rädd längre och trivs jättebra i Skara. I bägge grupperna påtalas det, inte av alla men av några av respondenterna, om aktiviteter som de inte kan och gärna vill lära sig. Det är aktiviteter som de flesta i vårt land som kanske har haft en lugnare uppväxt kunnat utöva, det kan vara sådana saker som att cykla eller simma. De respondenterna som hade barn boendes hos sig i Skara, bedömde att Skara var en bra stad för barnen att växa upp i, med trygga och goda uppväxtvillkor. Men när de blir större och vill läsa på högskolan kanske vi flyttar någon annanstans, vi får se sa en respondent. 5.6 Fysisk aktivitet På hälsodelen i utbildningen beskriver bägge grupperna att de har varit i jympasalen och att de har varit på gymmet. Vidare skildrar de att de varit och simmat på badhuset och promenerat i skogen en del. Just promenader är något som hela gruppen verkar uppskatta. De anser att promenaderna är viktiga både för hälsan och för deras välbefinnande. Bägge grupper anser det vara väldigt viktigt med fysisk aktivitet men en av respondenterna kan ändå inte tänka sig att gå på någon anläggning på sin fritid, för fritiden vill hon tillbringa med sin familj. Alla i forskningen vill ha mer hälsa på schemat, någon ville ha hälsa varje dag. Eftersom gruppen inte går och tränar själva utan bara med skolan, var det en man som menade att det både är positivt och negativt med träningen. Det negativa är att om det är träning bara en gång i veckan får han träningsvärk efter varje träning, men det positiva är att han ändå mår bra av träningen. Skillnaderna mellan hemlandet och här i Sverige upplevs nog som störst för gruppen ifrån de olika delarna i Afrika. Vårt klimat och vår kultur gör att det är en stor skillnad mot det som de är vana vid och att deras ekonomi dessutom kan vara ansträngd. En annan skillnad mot hemlandet är att någon har lärt sig att cykla som den inte kunnat innan. Att simma är något som också upplevs som något positivt och att de som inte kan simma idag vill väldigt gärna lära sig det. En man ifrån Etiopien säger att det är sådan skillnad här mot i hemlandet, för där jobbade han varje dag och kroppen är gjord för att arbeta. Han fortsätter med att det är mycket roligare på landet än i stan och att det är svårt här i Sverige för vädret är oftast dåligt att det inte går att göra något ute. Men han fortsätter med att då kan man besöka någon lokal för att träna där. En kvinna säger att hon gärna vill gå på simhuset eller träna, men anser sig inte ha råd att köpa ett träningskort hon vill väldigt gärna ha ett om det var gratis. Kan du hjälpa mig undrade hon. 5.7 Matvanor och säkra livsmedel Det har på utbildningen förekommit en del information om kost och matvanor, en respondent ifrån Kosovo säger att vi har pratat på utbildningen om vad man skall äta för att må bra. Något som var anmärkningsvärt att notera i min forskning var att det bara var en person som påtalade att hon åt kosttillskott i form av omega. Hade samma undersökning gjort på en svensk grupp av människor menar jag att det hade varit en högre andel som svarat att de äter kosttillskott. En av respondenterna säger att han inte tycker om det grova mörka nyttiga brödet, han anser inte att det smakar gott. Han berättar att när han är i affären och det bara finns mörkt bröd, då köper han det brödet går hem och lägger det i kylen och där får det ligga för han äter oftast inte upp det. 17

19 I Kosovo talas det idag vikten av att äta nyttigt och de har det något som liknar vår Svenska tallriksmodell som de är uppmanade att äta efter. Den består av att potatis/ris och kött skall vara 25 % var och att sallad skall vara 50 %. De uppmanas också i Kosovo till att äta mer frukt då det sägs att frukt är hälsa. 5.8 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I forskningen var det tre personer som rökte och fyra personer som inte rökte, anledningen till att respondenterna rökte var olika. En respondent berättade att han rökte väldigt mycket när han var arg och frustrerad. Att han ville sluta men att viljan måste finnas där. En annan berättade att hon rökte när hon levde gömd och troligen var både rädd och orolig, hon slutade att röka direkt när hon fick sitt uppehållstillstånd i Sverige. Hon hade börjat röka igen i våras när hon var på en praktikplats, hon berättar att hon hade roligt på sin praktikplats med en svensk tjej och att de gick ut och rökte ihop på rasterna. Hon hävdade dessutom att hon inte rökte varje dag och att hon trodde att det skulle gå lätt för henne att sluta röka igen för hon ville inte bli någon vanerökare. Just det sociala och kompistrycket påtalar alla de rökande respondenterna är en bidragande faktor till att de röker idag. De påpekar också att de idag röker mindre än vad de gjorde förut, alla vidhåller dessutom att de inte röker inne utan bara ute på balkongen. En respondent ifrån Kosovo röker idag ungefär tio cigaretter om dagen vilket han ansåg var ganska mycket och försökte varje dag att sluta eller dra ner på rökandet ännu mer. Men han sade att i hemlandet Kosovo hade rökt upp till 25 cigaretter om dagen. Han sa också att han rökte mindre idag för att han var mer medveten om rökningen och att den inte är bra för hälsan. De i min forskning som varit på tobaksinformationen som hölls i våras var det en som varit med på som var rökare och två av de som var icke-rökare. En respondent som var icke-rökare hade lärt sig hur mycket pengar som det gick att spara genom att inte röka. Den andra icke-rökande respondenten hade lärt sig att det gick att dö av röken även för en som inte röker själv av den passiva rökningen, det var något som hon inte visste om innan. Men respondenterna var medvetna om att det pratas mycket mer om tobak här i Sverige än i hemländerna. Men här i Sverige är det en stor medvetenhet av vad röken orsakar och man vet vad det kan bli för sjukdomar av den därför tror han att det pratas mycket här i Sverige om att sluta röka. Den största delen av gruppen var medveten om att det här i Sverige är förbud på att röka på offentliga platser och att det dessutom idag är förbjudet att röka på restauranger. Värt att notera var att en av respondenterna inte visste någonting om tobak överhuvudtaget. Det skiljer sig väldigt mycket åt hur det ses på rökningen i deras respektive hemländer. I Kosovo röks det på både caféer och pizzerior. Idag är det förbjudet att röka på sjukhusen men det förbudet är helt nytt. Det röks dessutom mer i hemmen men en respondent sa att det började bli annorlunda och att de gick ut mer och rökte även i Kosovo. En stor skillnad är att det är mycket billigare att röka i Kosovo för här är det ganska dyrt att röka sa en respondent. I Somalia säger en att det är de rika, högutbildade, högre och klokare personerna som röker mest. Han fortsätter när du ser en person med en paket Marlboro vet vi att han är rik och har en högre klass, det brukar vi tänka. I Etiopien röks det både inne och ute, men rökarna är inte populära där nere heller dessutom röks det överallt på alla platser såsom i alla transporter och restauranter. Det är inte vanligt att röka i Etiopien, men det är ändå männen som röker mest säger en respondent det är inte alls vanligt att kvinnor röker. Medvetenheten i Etiopien är mindre än i Sverige angående rökningen och dess biverkningar, men att de ändå vet en del om rökningen och vad det kan orsaka 18

20 5.9 Om fem år Alla sju intervjuade i min forskning ville och förmodade att de i framtiden skulle bo kvar i Skara, de ansåg att det var en bra stad att bo i och dessutom inte stor. Men att det var möjlighet till arbete som i slutändan var det som styrde om dom skulle bo kvar i Skara eller inte. För de respondenter som hade familj var det allra viktigast att kunna försörja sig och sin familj. Jag förmodar att en framtidsfråga som jag ställde om vad de tror att de gör om fem år kan vara svår att svara på. De upplever kanske inte idag att de har stora möjligheter att själva styra över deras fortsatta liv 6 Diskussion 6.1 Metoddiskussion Jag beslutade mig för ganska tidigt i forskningen för att benämna de som jag har intervjuat och gjort forskningen på för nyanlända invandrare och ingenting annat. Detta eftersom det i någon referens stod flykting och i någon annan invandrare. Men att ordet flykting givetvis också finns med under tidigare forskning och i informationen om integrationsverksamheten i Skara men att jag valt att kalla de intervjuade personerna för invandrare och inte flykting. Då jag aldrig har använt mig av tolk innan i någon form var det en ny erfarenhet, i denna forskning har jag använt mig av tolk i fyra av sju intervjuer. I tre av intervjuerna med tolk var tolken närvarande i rummet och i den fjärde intervjun var det en telefon intervju där tolken inte var närvarande i rummet. I den intervjun satt jag och respondenten vid en högtalartelefon medan tolk var i andra änden av telefonen. Att det var en tolk med i rummet uppfattades inte som att det störde något nämnvärt. Det som jag däremot funderar över, är att de som blev intervjuade inte har riktigt samma chans att komma till tals eftersom tolken översatte mina frågor och självfallet även respondentens svar. Jag var väldigt noga att hela tiden vända mig mot respondenten när jag ställde mina frågor och inte mot tolken. Men de intervjuerna som gjordes med tolk var ändå både lättare att genomföra men framför allt var det mycket lättare att transkribera de intervjuerna eftersom tolken hade en bättre svenska än respondenterna. De intervjuer som gjordes utan tolk tog längre tid och blev mer utfyllda i svaren. Jag menar att tolkningen till slut gjorde att jag ändå fick mindre material att analysera. Men samtidigt var det fängslande att få möjlighet att intervjua dessa personer ifrån andra kulturer som inte hade varit möjliga att göra utan en tolk. I en undersökning ifrån Socialstyrelsen (2000) hävdar, att intervjua människor om hälsa med olika språk och härstamning i olika kulturer innebär alltid en risk för att resultat kan bli feltolkat. Det kan vara svårt att veta om avvikelser som konstateras är verkliga avvikelser eller om det istället är olika kulturs och språkskillnader som mäts. (Socialstyrelsen 2000) Jag har i den här forskningen valt att fokusera på skillnader mellan kulturer och nationaliteter och inte på ålder och kön på respondenterna. Vidare har jag medvetet låtit bli att fråga alltför mycket om deras psykiska hälsa, även om det hade varit väldigt spännande att undersöka den också eftersom det inte fanns med i syftet i uppsatsen. 6.2 Validitet Validitet innebär om forskaren har undersökt det som skall undersökas och ingenting annat. (Svensson 1996) Vidare är validitet relationen mellan en redovisning och något som kommit utanför redovisningen detta säger Per-Gunnar Svensson (1996) om validiteten i en kvalitativ 19

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Sörmland oktober 2010 MargaretaPersson Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor?

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Begrepps förklaring Asylsökande En person som benämns asylsökande har kommit till Sverige

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

Invandrarindex Sandviken

Invandrarindex Sandviken Nyanlända invandrares syn på Gävleborgs Län och Norrland som helhet. Invandrarindex 1 Sandviken 1-11-6 Invandrarindex 1 (94) 1 % 9 8 7 6 4 Är du. 44 Kvinna 4 6 Man Invandrarindex 2 (94) 2 Bas total: 3.1

Läs mer

Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 2009 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun. vår och höst 2009 1

Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 2009 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun. vår och höst 2009 1 Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 29 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun vår och höst 29 1 Deltagare med introduktionsersättning Lärcentrum Västra Vux har sedan

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer