Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer, särskilt rökning som påverkar Hälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer, särskilt rökning som påverkar Hälsan"

Transkript

1 Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer, särskilt rökning som påverkar Hälsan En analys av sju nyanlända invandrare i Skara kommun Författare Camilla Cedgard Handledare Leena Eklund C-uppsats, 15 högskolepoäng Hälsopromotionsprogrammet 180 högskolepoäng Institutionen för Omvårdnad, Hälsa och Kultur Högskolan Väst Vårterminen 2008

2 Acknowledgement Jag vill tacka alla på integrationsverksamheten i Skara både personal och elever för att de tog så bra hand om mig och gjorde att jag kände mig välkommen. Ett särskilt tack till de som ställde upp för intervjuer och svarade på mina frågor. Jag vill dessutom tacka tobakspreventivt center som hjälpte till i igångsättandet av detta uppsatsarbete. Ett stort tack till min handledare som varit ett stort stöd i uppsatsskrivandet. Jag vill dessutom tacka mina vänner och min familj som hjälp till med diskussioner och stöttat mig i jobbiga perioder. Ett särskilt tack till min pappa som hjälpt till med lite av varje i processen. Tack så mycket! 17 maj 08 Camilla Cedgard 1

3 Abstrakt Titel: Invandrares uppfattning om begreppet hälsa och faktorer som påverkar livet - En analys bland nyanlända invandrare i Skara kommun Författare: Camilla Cedgard Typ av arbete: C-uppsats i ämnet pedagogik med inriktning mot hälsopromotion 15 högskolepoäng Program: Hälsopromotionsprogrammet 180 högskolepoäng Högskola och institution: Högskolan Väst institutionen för omvårdnad, hälsa & kultur Tryckår: 2008 Handledare: Leena Eklund Denna uppsats hade tre delar i sitt syfte, en del där syftet var att undersöka hur mycket en grupp nyanlända invandrare i Skara visste om rökningen och de biverkningarna som finns med rökandet av cigaretter. Det andra syftet med uppsatsen var att undersöka deras uppfattning om hälsa och hälsobegreppet. Det tredje syftet var att försöka göra en jämförelse mellan de olika nationaliteternas syn på hälsan och hälsobegreppet och för att se om det skiljer sig något åt mellan olika länder. Undersökningen har utformats som en kvalitativ studie där sju nyanlända invandrare har intervjuats om deras uppfattningar om rökning och dess bieffekter och om hälsobegreppet. Dessutom är en jämförelse gjord mellan nationaliteterna. Analysen av materialet är gjord med en teori som består av hälsans bestämningsfaktorer i form av en del av Statens folkhälsoinstituts 11 prioriterade folkhälsomål och begreppet hälsa. Analysmetoden som använts är deduktiv innehållsanalys. Resultatet i forskningen visar att det var en stor del av de intervjuade som rökte, och att de som rökte dessutom var medvetna om att det inte var bra för deras hälsa att göra det. Vidare visade det sig i undersökningen att alla de som rökte gick ut på balkongen och rökte för att bespara sina anhöriga den passiva rökningen. I Afrika används hälsobegreppet på ett helt annat sätt än här, där är hälsa detsamma som att vara sjuk. Resultatet visade dessutom att det fanns en skillnad mellan nationaliteterna både i hälsobegreppet och i innebörden av begreppet hälsa Alla de intervjuade i undersökningen trodde att de i framtiden skulle bo kvar i Skara, men att det var jobbmöjligheter som påverkade deras framtid. Det var en stor önskan ifrån alla respondenterna att få möjligheten till ett jobb för att med det kunna bli självförsörjande. Nyckelord: Nyanlända invandrare, rökning, hälsobegreppet och folkhälsomål 2

4 Abstract Tittle: How Immigrants understanding the concept of health and the factors affecting the lives. An analyze of just arrived immigrants in Skara municipality. Authors: Camilla Cedgard Type of document: C- level paper in education and health promotion, 15 p Program: Health promotion, 180 p University and department: University West, the department for nursing health and culture. Printing year: Advisor: Leena Eklund The aim of the study was first to investigate what a group of just arrived immigrants to Skara knowing about smoking cigarettes and its side affects to health s. The second aim was to investigate the groups opinion to health and concept of health. Last aim was to try to make a comparison between different nationalities vision to health and the concept of health s. The investigation has been done as a qualitative study of interviews with seven just arrived immigrants and there opinion about smoking, the side effect,concept of health and nationality. The analyze of the investigation is made from a theory consist of the health determination factors in a form of a part of Swedish States Institute of Health. The analyze method used is deductive contentsanalyze. The result in investigation indicate a large amount of immigrants was smokers, and they was aware of the health affects. Further indicates that all smokers went out on the balcony to avoid the relatives for passive smoking. In Africa are the health concept used in a different way then health is the same as illness. All the interviewed in the investigation was believing a future in Skara if they could find a work and earn a living. Keyword: Just arrived immigrants, smoking, concept of health, goal of publichealth. 3

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion års flyktingkonvention Flykting, invandrare och asylsökande Skaras kommuns integrationsverksamhet Problemformulering Syfte Tidigare forskning Invandrarnas hälsa och levnadsvillkor Invandrarna och tobaksrökning Forskning om adaptationsperioden Invandrarna i arbetslivet Teori Vad är hälsa? Antonovskys teorier om hälsan Nordenfelts teori om hälsan Hälsans bestämningsfaktorer Prioriterade mål i folkhälsoarbetet i landets kommuner Statens folkhälsoinstitut ( 2003) mål för en jämlik hälsa Metoder Datainsamling Urval Genomförandet Analysmetoder Resultat Bakgrundfakta av respondenterna Begreppet hälsa Delaktighet Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Matvanor och säkra livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Om fem år Diskussion Metoddiskussion Validitet Reliabilitet Resultatdiskussion Rökningen Begreppet hälsa Folkhälsomålen Slutsats Referenser...24 Bilagor 4

6 Tag det bästa från den nya kulturen och behålla det bästa från den gamla (man 45år, från Iran om integrationen i ett nytt land) 1 Introduktion Den stora invandringen till Sverige började efter andra världskriget och då i form av arbetskraftinvandring för att det behövdes arbetskraft i Sverige. Arbetsinvandringen pågick till sjuttiotalet när det istället blev flyktinginvandring som var och är den stora invandringen. (Rezania 2007) Detta gör att Sveriges befolkning idag ser annorlunda ut än den gjorde innan den stora invandringen till Sverige. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat med nästan personer sedan 2002 enligt Statistiska centralbyrån (SCB 2008), medan andel personer med svensk bakgrund inte alls har ökat i samma utsträckning. Av de som ansökte om uppehållstillstånd i Sverige under 2007 var det över från Irak och Irakierna står för den största ökningen av uppehållstillstånd mellan åren Det var nära dubbelt så många män som ansökte om uppehållstillstånd under åren i jämförelse med kvinnor. Enligt SCB ( 2007) har ca 1,6 miljoner av Sveriges nära 9, 2 miljoner invånare utländsk bakgrund. (SCB 2007) De 1,6 miljoner invånarna med utländsk bakgrund som bor i Sverige idag kommer ifrån mer än 170 olika länder (Baksi 1999). År 2000 föddes var femte barn av en förälder med invandrarbakgrund. Utvecklingen av invandrarna i Sverige har gått snabbt och det ställs också nya krav på infödda svenskar. Det är skillnad på hur svenskarna ser på fenomenet invandrare, en del anser att det är spännande att träffa människor ifrån andra kulturer medan andra mest är rädda eller har fördomar mot dem. ( Baksi 1999) års flyktingkonvention Enheten på FN som arbetar med flyktingar heter United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) och enheten grundades av FN: s generalförsamling den 14 december (UNHCR 2008) Enligt UNHCR flyktingkonvention definition på vem som räknas som en flykting. (UNHCR 1951): Flykting är en person som behövt fly från sitt land, på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet. (UNHCR 1951)1951 års flyktingkonvention skrevs för att ge flyktingar rättsliga ställningar och togs av FN: s medlemsstater. Enligt FN finns det ungefär 20 miljoner människor på flykt i världen idag. Det är bara en liten andel som flyr långt som till Sverige och andra länder i västvärlden de flesta söker skydd i närheten av deras hemland. (UNHCR 2005) Allmänna fakta 1.2 Flykting, invandrare och asylsökande Vad är då skillnaden mellan en flykting, invandrare och asylsökande? Det finns flera olika definitioner av personer som har kommit till Sverige, en del har flyttat hit och en del har flytt ifrån sitt hemland. 5

7 Flykting är en person som har ansökt om asyl och fått lov att som flykting bosätta sig i Sverige. (Migrationsverket 2008) Asylsökande är en person som kommit till Sverige för att få skydd men inte än fått sin ansökan prövad och godkänd. (Migrationsverket 2008) Anledningen till att människor flytt från sina hemländer är samma idag som i alla tider. Att de vill skapa sig ett bättre liv, personerna vill komma ifrån krig, fattigdom och förtryck. (Migrationsverket 2008) En person kan dessutom komma till Sverige som kvotflykting. Den svenska regeringen bestämmer hur många kvotflyktingar per år som kan vara aktuella för asyl till Sverige. Kvotflyktingen är en utländsk medborgare som fått uppehållstillstånd innan resan till Sverige och där dessutom Migrationsverket betalar för resan hit Tills slut blir flyktingen till invandrare när han när har fått asyl och därmed är mantalsskriven i Sverige som han flyttat eller flytt till. (Migrationsverket 2008) 1.3 Skaras kommuns integrationsverksamhet Skaras kommuns integrationsverksamhet startade 2003 och är ett samarbete mellan flera olika delar i kommunen såsom omsorgskontoret, svenska för invandrare (SFI), arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, migrationsverket samt skolan och barnomsorgen. Gruppen av invandrare inom integrationsverksamheten består idag av både män och kvinnor som kommer från olika delar av världen, och som alla i dag är bosatta i Skara. (Berger 2007) Verksamheten består av två socialsekreterare, en coach, en praktikhandläggare, en integrationsassistent och dessutom har integrationen en samordnare. Integrationsverksamheten ingår i avdelningen av integration, försörjning och arbetsmarknad och deras uppdrag är att stötta invånarna som befinner sig i kommunen men som inte kan klara av sin försörjning själv och med därmed har rätt till ekonomiskt bistånd. (Skara kommun 2008) Skara kommuns integrationsverksamhet har en överenskommelse med Migrationsverket, som är ett statligt verk som ansvarar för att hela migrationskedjan i asylsökandet fungerar på ett tillfredställande sätt (Migrationsverket 2006). Själva ordet migration betyder folkförflyttningar och rymmer både emigration som betyder flyttning från, men även immigration som betyder flyttning till. (Migrationsverket 2008) Det är dessutom migrationsverket som beviljar en person uppehållstillstånd i Sverige. (Migrationsverket 2006) Enligt avtal med Migrationsverket skall Skaras integrationsverksamhet ta emot 45 flyktingar varje år, 30 vuxna och 15 barn. År 2007 tog Skara emot 17 flyktingar genom överenskommelsen med migrationsverket men det kom sedan ytterligare 17 personer som var anhöriga till personer som redan anlänt eller kom från andra kommuner. I slutet av 2007 var det 38 personer som hade någon form av introduktionsplacering i Skara. (Berger 2007) Målet med integrationsverksamheten i Skara är att få invandrarna delaktiga i det svenska samhället och bli självförsörjande inom två år efter påbörjad introduktion, men det finns personer som är i verksamheten i mer än det. Skara kommun införde 2006 möjligheten för att söka introduktionsersättning, som är en lönelik kompensation för en heltidsysselsättning, i och med att invandrarna får den här ersättningen är verksamheten på heltid och där det dessutom är en obligatorisk närvaro. På förmiddagen läser eleverna svenska och på eftermiddagen går de på introduktionsprogrammet där hälsa och friskvård är en av flera delkurser. Det förekommer även kurser i samhällsinformation, arbetsliv 6

8 och data. Några eftermiddagar i veckan har de haft praktik på Skara Trä för att kunna tillämpa, och pröva det svenska språket i arbetslivet på ett naturligt sätt. Sedan 2004 har Integrationsverksamhet i Skara kommun lagt in hälsa som en del i schemat för de nyanlända invandrarna som kommer till Skara. I början var det i projektform med hjälp med finansieringen av folkhälsorådet. Numera är hälsoämnet en ordinarie kurs. Att hälsan lades in på schemat var på grund av att integrationsenheten upptäckte att invandrarna hade dåliga kunskaper i ämnet hälsa. År 2007 utvecklades hälso och friskvårdsprojektet till att ha en större inriktning på rökning eftersom det var många i gruppen som rökte dagligen, och därmed utsatte sin omgivning för den passiva rökningen. I samband med detta projekt kom det tobakspreventiva centret in i bilden. Det tobakspreventiva centret är en enhet inom Västra Götalandsregionen. (Berger 2007) Skara kommuns integrationsverksamhet fick Västra Skaraborgs folkhälsopris 2007, för sitt arbete med hälsa och friskvård. Motiveringen till att de fick priset löd: Integrationsverksamheten i Skara har genom nytänkande och samverkan utvecklat konkreta och tydliga hälsofrämjande insatser för en utsatt grupp ( Berger 2007) 1.4 Problemformulering Jag fick en förfrågan av det tobakspreventiva centret inom Västra Götalandsregionen om att göra en undersökning bland nyanlända invandrare i Skara. Tobakspreventiva centret har försökt att få ut sitt budskap om rökningens biverkningar och dess effekter för omgivningen med den passiva rökningen. De vill ha hjälp att utvärdera om deras rökningspreventiva arbete i form av utbildning i rökningens effekter och biverkningar påverkat de nyanlända invandrarnas rökvanor samt om det givit något resultat på deras självupplevda hälsa. Rökningen skall vara en del i min undersökning. Dessutom fokuserar jag på att undersöka om invandrarnas självupplevda hälsa och deras syn på hälsan samt deras levnadsvillkor i deras nya hemland Sverige. Jag skall också undersöka om respondenterna upplever skillnad i dessa element här och i deras gamla hemland. Dessutom undersöka de nyanlända invandrarnas inställning till rökning och hälsan, och faktorer som påverkar deras liv och välbefinnande. 1.5 Syfte Att undersöka nyanlända invandrares uppfattningar om hälsan och faktorer som påverkar deras liv, samt särkskilt undersöka deras inställning till rökning (inklusive deras inställning till att röka inomhus och den passiva rökningen som de eventuellt utsätter sin omgivning för). Jag har dessutom som ambition att i blygsam skala försöka att säga något om kulturella skillnader i synnerhet på rökning och hälsobegreppet mellan olika invandrargrupper ifrån olika delar av Afrika och Östeuropa. 2 Tidigare forskning 2.1 Invandrarnas hälsa och levnadsvillkor Socialstyrelsen gjorde 2000 en underökning (Socialstyrelsen 2000) om olika invandrargrupper som kommit till Sverige som heter Olika villkor - olika hälsa. Undersökningen är gjord bland invandrare ifrån Chile, Iran, Polen och Turkiet. De som undersöktes hade kommit till Sverige på 7

9 80-talet. Studien visar att även om de flesta av invandrarna som kommit till Sverige efter sjuttiotalet kommer hit av skälet att de inte kan bo kvar i sitt hemland skiljer det sig mycket åt mellan invandrargruppernas hälsa. En del kommer hit som flyktingar från ett land som är krigshärjat och därmed en större risk till en psykisk ohälsa och en svår process innan de är säkra på att få stanna i landet. En del andra kommer som anhöriginvandrare med en helt annan bakgrund och inte alls samma problematik i processen. Vidare visar studien att det är en större skillnad på hälsan och ohälsan hos befolkningen av invandrare i jämförelse infödda svenskar. (Socialstyrelsen 2000) Enligt en underökning ifrån Statens folkhälsoinstitut (2002) visar att vilket land en invandrare ursprungligen kommer ifrån spelar en stor roll för hur integrationen i det nya landet och för personens vidare hälsa. Därtill visade studien att det spelar roll hur de levt i sitt hemland, vilken etnicitet, vilken utbildning de har och vilket arbete de har haft är några andra viktiga bestämningsfaktorer. (FHI 2002) Dessa faktorer som styr vid en integration visas bra på en bild ifrån FHI. (2002) (Bilaga 1) Men bilden visar dessutom att det finns det ytterligare några starka bestämningsfaktorer för hur de lever sitt liv här i Sverige, om de har jobb, hur deras ekonomi ser ut. Invandrarnas civilstånd om de är gifta eller om dom lever själva är också en faktor som är väsentlig för invandrarnas hälsa. Undersökningen visar också att det skiljer sig åt mellan könen där kvinnorna har sämre hälsa än vad männen har. Något som också är väldigt viktigt i sammanhanget är att många invandrar känner en diskriminering och att en del invandrargrupper dessutom är dåliga på det svenska språket och därför känner ett utanförskap i det svenska samhället. Invandrarna har många gånger andra levnadsvanor än svenskar och det är främst bland tobaksrökning, fetma och motion på fritiden som det skiljer sig åt.( Socialstyrelsen 2000) 2.2 Invandrarna och tobaksrökning Cigarett och tobaksrökning anses idag vara en av de absolut största riskfaktorerna för sjukdom och ohälsa. Enligt socialstyrelsen undersökning har vi i Sverige lyckats att sänka tobaksbruket och Sverige har idag den lägsta andelen män som är dagligrökare jämfört med övriga Europa. (Socialstyrelsen 2000) Detta stämmer tyvärr inte riktigt i invandrargrupperna där det är en större andel dagligrökare inom invandrargrupperna än vad det är bland de infödda svenskarna. I gruppen av män från Chile var det 55 % rökare i Socialstyrelsens underökning. Något som är viktigt att notera är att det inom invandrargrupperna är det mer högutbildade än lågutbildade som röker, att de yngre röker mer än de äldre och att det är mer män än kvinnor som röker. Där är det en skillnad mot infödda svenskar där det i dagsläget är mer den äldre lågutbildade generationen som röker och att det är färre högutbildade yngre som börjar röka. (Socialstyrelsen 2000) 2.3 Forskning om adaptationsperioden Många av de som kommer som flyktingar hit till Sverige idag lider av en stor stress och med det har många också psykiska besvär. (Bustos 2000) Många har med sig hemska minnen såsom övergrepp, förföljelse, fångenskap och tortyr ifrån de länder som de flytt ifrån. Den legitimerade psykologen Bustos skriver också att många lider för att deras anhöriga som vänner och barn kan ha blivit hårt drabbade. När de sedan har flytt och kommit till ett land som Sverige väntar en asylprocedur, med en hemsk ovisshet om de får stanna eller kommer att bli tvingade att åka tillbaka dit de kommer ifrån. Han fortsätter med att förklara vad adaptionsprocessen, alltså hur en person hanterar att fungera i ett nytt socialt sammanhang i en anpassningsutveckling, som också kan vara en källa till psykiska problem för de drabbade. Denna anpassningsutveckling delar flyktingen i två delar där en tittar tillbaka på det som varit, ofta med väldigt traumatiska upplevelser och en del som blickar framåt mot en framtid som de inte vet hur den kommer att gestalta sig alls. Detta kan ge personer en väldig tveksamhet där de kan känna en väldig 8

10 osäkerhetskänsla och en stor maktlöshet inför deras fortsatt öde. Författaren som är leg psykolog menar att det är svårt för flyktingarna att söka hjälp av sjukvården för sina psykiska problem eftersom de inte kan språket. Då menar han att det kan vara lättare att söka hjälp för fysiska problem som kan vara mycket lättare att förklara. De första åren kan ge identitetskriser hos flyktingarna, att under dessa första år sitta isolerade utan någon meningsfull sysselsättning, och att inte ha något socialt fungerande nätverk är ytterligare faktorer som kan ge en identitetskris hos flyktingarna menar Bustos (2000). 2.4 Invandrarna i arbetslivet Fram till sjuttiotalet hade invandrarna en mindre arbetslöshet och högre årsinkomst än infödda svenskar detta faktum har ändrat sig idag när invandrarna istället har en högre arbetslöshet och en lägre årsinkomst än de infödda svenskarna. (Rezania 2007) Farbod Rezanias undersökning Bortom etnicitet (Rezania 2007) visar att det är mer viktigt om en invandrare skall få jobb eller inte är var personen bor idag än vad den kommer ifrån. Personens ålder, utbildning och hur länge den varit i Sverige är ytterligare skäl som har stor betydelse vid en eventuell anställning. När den stora arbetsinvandringen pågick var det främst männen som var av intresse för Sverige. Kvinnorna följde ofta med sina män men det var inte främst för att arbeta utan mer för att männen inte hade råd att försörja sin familj hemlandet på det som han tjänade i Sverige. Det kom en del kvinnor också för att arbeta som hembiträden men inte alls i samma utsträckning som männen. Men detta ändrade sig när det behövdes mer arbetskraft till industrin och den stora utbyggnaden av den offentliga sektorn. Det var till och med på det viset att invandrarkvinnorna kom fortare in i den svenska arbetsmarknaden än de svenska kvinnorna. (Knocke 1999) Det skiljde inte mycket mellan invandrarkvinnorna och de svenska kvinnorna över vilka yrken som de hade på sjuttio och åttiotalen. Det allra vanligaste yrket för invandrarkvinnorna var städerska som under den här tiden var det fjärde vanligaste yrket för de svenska kvinnorna. Ett yrke som städerska är ett väldigt slitsamt yrke med mycket arbetsrelaterade sjukdomar som följd. (Knocke 1999) 3 Teori 3.1 Vad är hälsa? Det finns flera olika teorier av vad hälsa/ohälsa är detta eftersom varje forskare har sin syn på ämnet och vad som skall ligga i dessa begrepp. Bengt Brülde (2003) som är filosof och bland annat lärare på Högskolan Väst skriver i sin bok Hälsa och sjukdom, att hälsa kan vara och är mycket mer än bara avsaknad av sjukdom.(who 1986) Han fortsätter med att förklara varför han anser att det är viktigt med att definiera begreppet hälsa. Huvudskälet enligt honom till att definiera hälsobegreppet är att det är praktiskt att skilja på vad som är sjukdom och vad som sedan är hälsa. Vidare fortsätter han med att beskriva att han menar att sjukdomsbegreppet spelar en mer central roll i vårt samhälle än vad hälsobegreppet gör. (Brülde 2003) För de som anser att hälsa är detsamma som avsaknad av sjukdom (WHO 1986) kommer målet att främja hälsan vara desamma som att förebygga sjukdom. Att se på hälsa på det sättet är på det sätt som främst sjukvården ser på hälsan. ( Brülde 2003) Den stora skillnaden mellan hälso- sjukvårdsbegreppet och hälsobegreppet, är att sjukvårdbegreppet är endimensionellt antingen är en person sjuk eller är den frisk. Medan hälsobegreppet är flerdimensionellt och kan med det ändra sig från bra hälsa till usel hälsa relativt 9

11 snabbt. Att hälsan ändrar sig över tid på det sättet, gör att hälsobegreppet måste tänkas som en skala som kan ändra sig över en tidsperiod. (Brülde 2003). Detta faktum att det är svårt att definiera hälsobegreppet gör att det kan vara besvärligt att göra en analys på begreppet hälsa. Därför förespråkar Brülde (2003) att man istället för som i den traditionella analysen av hälsa som använder sig av olika hälsonivåer som kan vara som exempelvis optimal eller god hälsa, skall använda sig av hälsoförändringar och hälsojämförelser. Genom att inrikta sig på de två faktorerna hälsoförändringar och hälsojämförelser menar Brülde (2003) att det då skulle vara lättare att göra en analys av hälsobegreppet. (Brülde 2003) Vidare fortsätter Brülde (2003) med att ställa sig frågan om vi skall behålla frågan vad är hälsa? Eller om vi istället skall ställa oss frågan vad den psykiska eller den fysiska hälsan är? Alltså svaret på den frågan skall alltså vara ett hälsobegrepp som kan täcka in både den somatiska alltså den fysiska hälsan samt den psykiska mentala hälsan. För risken finns att den psykiska hälsan kan glömmas bort i hälsobegreppet. Termen hälsa kan dessutom användas på flera sätt, detta spelar ingen roll vilken form av hälsa som man tänker på. Det har att göra med en persons manifesta eller grundläggande hälsa. Där den manifesta är hur personen mår just idag, hur dagsformen är medan den grundläggande är mer intakt och ändrar sig inte även om den kan bli lite sämre under till exempel en förkylning. (Brülde 2003) 3.2 Antonovskys teorier om hälsan Det finns några stora forskare när det pratas om hälsa och en av de största måste sägas är Aron Antonovsky ( ). Han var en medicinsk sociolog som verkade och bodde i USA, han delade in hälsa i Salutogenes och Patogenes. Där det patogena handlar om personernas ohälsa, det är det sättet att se på hälsa som de inom vården gör, där hälsa är detsamma som avsaknad av sjukdom (WHO1986). Men Antonovsky upptäckte att hälsa är mycket mer än det och myntade uttrycket Salutogenes som betyder hälsans ursprung istället för att koncentrera sig på det som är sjukt och ohälsan skall det vara det främjande som är drivkraften. ( Antonovsky 1991) Han upptäckte att en del personer mår bättre än andra och forskade fram en teori om KASAM, känsla av sammanhang med sina tre delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begripligheten är hur en person upplever saker som gripbara eller inte, viken förståelse en person har för att strukturera upp det som är oklart. Hanterbarheten anspelar på i vilken omfattning en person uppfattar att han har livet under kontroll både det som gäller personen själv men även i dess omgivning. Den sista delen i KASAM är meningsfullhet, den delen handlar om vilka krav och vilken delaktighet person känner att den har i livet. (Antonovsky 1991) Dessa är tre viktiga komponenter i arbetet med flyktingarna och de är även viktiga för flyktingarna själva. Varför går det bättre för en del flyktingar än det gör för vissa andra i integrationen i ett nytt land? Varför har en del en hög del av begriplighet och klarar vissa situationer bättre än vad vissa andra gör i ett land som dessutom ofta är mycket kallare och kargare än de flesta flyktingarna är vana vid. 3.3 Nordenfelts teori om hälsan Vad betyder det att vara frisk frågar sig Nordenfelt (2004) i sin bok Livskvalitet och hälsa. De flesta anser nog vara friska är detsamma som att fungera väl och att känna sig stark fortsätter han med. Författaren fortsätter med att hälsa skall givetvis ses som mer än att en person inte är sjuk, men vad åsyftas då med hälsa? Nordenfelt menar att det idag finns två olika perspektiv att se på hälsa. Dels på det traditionella medicinsk biologiska sättet där en människa är frisk om dess kroppsfunktioner är riktiga och fungerar som de skall, detta gäller både kroppen och psyket. 10

12 (Nordenfelt 1995). Det andra sättet att se på hälsan är det holistiska perspektivet och det fokuserar på hela människan, och inte bara på delarna. (Nordenfelt 2004) Med Holism syftas till att ha ett helhetsperspektiv på hälsan ( Klockars & Österman 1995) Det holistiska perspektivet är de mer och mer som förespråkar inom filosofin och den sociologisk hälsoforskning, men enligt Nordenfelt (2004) som själv är filosof, behövs bägge perspektiven i en hälsoteori. Det biologiska är det som handlar om biologi och om hur människan fungerar med hjälp av statistik och den medicinska vetenskapen. I den holistiska synen är det två delar som framhävs den ena är känsla att personen har en känsla av välbehag eller en känsla av smärta i fallet ohälsa den andra delen är om individen känner att den har makten eller vanmakten till handling i sin livssituation. (Nordenfelt 2004) En person har god hälsa om det är jämvikt mellan handlingsförmåga och målet för handlingen. Är det istället att personen inte klarar av att genomföra sin målsättning då existerar det någon form av ohälsa, hälsa ses som en tillgång vid förverkligandet medan ohälsa ses som en inskränkning ( Nordenfelt 2004) 3.4 Hälsans bestämningsfaktorer Social Determinants of Health som på svenska ungefär skulle betyda sociala bestämningsfaktorer för hälsan, men som i Sverige benämns för Hälsans bestämningsfaktorer. Det är ett antal faktorer som är mer eller mindre viktiga för vår hälsa och livssituation i vårt dagliga liv. I hälsans bestämningsfaktorer är det ett antal faktorer en del kan vi styra själva med hur vi lever vårt liv och vilken livsstil som vi har anammat medan en del andra faktorer ligger helt utanför den egna individens kontroll. I de faktorer som vi inte kan styra över själva ligger våra gener vem vi föds till och vilka förutsättningar som vi har. Vilket land vi föds till och hur omständigheterna är där. Faktorer som vi kan styra bättre är hur vi väljer att leva vårt liv, om vi motionerar och sköter oss. En annan viktig faktor för vårt välbefinnande är vilket arbete vi har, om vi är tjänstemän eller arbetare är en annan faktor som påverkar oss i livet. (Marmot 2006) Hälsans bestämningsfaktorer visas väldigt väl med en illustration av Lennart Rydén efter Dahlgren & Whiteheads original 1991 (Bilaga 2) 3.5 Prioriterade mål i folkhälsoarbetet i landets kommuner Statens folkhälsoinstitut ( FHI 2003) anser att det finns sex delar som är viktiga att prioritera i planeringen av folkhälsan i kommunerna i Sverige. Ekonomisk och social trygghet Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxtvillkor Arbetslivet Sunda och säkra miljöer Levnadsvanor 3.6 Statens folkhälsoinstitut ( 2003) mål för en jämlik hälsa FHI har sedan gått vidare med de sex målen och använt sig av hälsans bestämningsfaktorer för att ringa in de elva prioriterade folkhälsomålen. Det är de folkhälsomål som Statens folkhälsoinstitut anser är de viktigaste faktorerna i en jämlik och jämställd hälsa bland befolkningen. (FHI 2003) 11

13 Förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa enligt FHI (2003) De elva prioriterade folkhälsomålen enligt FHI är: Ekonomisk och social trygghet: Att ha en ekonomisk och social trygghet är en fundamental förutsättning för folkhälsan och är med det ett av de viktigaste målen. ( FHI 2007) Vidare i denna kategori är det hur befolkningen är sammansatt, hur många barnfamiljer och barn som finns, andelen äldre och sjukskrivna. Ohälsotalet, hur många som är långtidsarbetslösa men även långtidssjukskriva, att inkomstojämlikheten skall minskas. ( FHI 2003) Delaktighet och inflytande: Detta är också ett av de allra mest fundamentala målen och skall utgöra ett särskilt målområde. Här skall det stärkas förmågan och möjligheterna att bli mer både socialt och kulturellt delaktiga för de grupperna i samhället som är mer utsatta ekonomisk och socialt. (FHI 2007) I att känna en delaktig i samhället ligger det att vi till exempel skall gå och rösta på valdagen och att vi dessutom skall ha en stor del av befolkningen ute i arbetslivet och inte stå utanför arbetsmarkanden. (FHI 2003) Trygga och goda uppväxtvillkor: Att det är goda förhållanden mellan vuxna och barn. Hur vi vuxna behandlar barnen både i skolan men även hur andra vuxna behandlar barnen. Att ungdomarna har inflytande i skolan, att det dessutom skall finnas betyg i skolan. (FHI 2003) De ungas psykiska hälsa skall prioriteras eftersom det idag finns en stor psykisk ohälsa bland ungdomen. (FHI 2007) Ökad hälsa i arbetslivet: De som arbetar idag skall känna att de har både tillräckliga krav på sig men även att de känner ett stöd i arbetslivet. De skall dessutom känna att de klarar av sin arbetssituation. Detta gör att den

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer