Att välkomna en liten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att välkomna en liten"

Transkript

1 Att välkomna en liten Sammanställning av nyttig kunskap från olika böcker/forskning Innehåll Bakgrund och källor... 2 Innan barnet är fött... 4 Terapi innan du skaffar barn... 4 En harmonisk graviditet... 4 Kosttillskott under graviditeten... 5 Orgasmiskt födande... 5 Magträning efter förlossningen... 8 Efter att barnet är fött... 9 Bära hud mot hud och samsovning... 9 Låta barnet få gråta ut i din famn, utan att distrahera det

2 Vara hemma båda två, leva billigt TV-tittande Blöjfri bebis Inköp till spädbarnet Amma så länge du och barnet vill Låta barnet själv ta för sig av maten, i stället för att skedmata Behandla inte ditt barn som om det var gjort av glas! Lek med ditt barn för att bearbeta barnets stress, lek-terapi Problemen med straff och belöning Behandla ditt barn som en jämlike Åldersskillnad och dagis Avslutande ord Bakgrund och källor Vi, Lisa och David Björling, läste på en hel del under min (Lisas) graviditet och sammanfattar här de tips vi vill dela med oss av. Vi har sökt tips som är baserade på forskning och ska ge långsiktiga resultat. Om man tittar på tips gällande spädbarnets biologiska funktion och instinkter (hur de fungerar ) behöver man tänka på att våra gener knappt har förändrats under de senaste femtiotusen åren. Hur är det naturligt för ett barn att bli bemött, vad är barnet anpassat för? Utifrån dessa frågor är det exempelvis intressant hur olika ursprungsbefolkningar har levat. Med långsiktiga resultat menar vi att vi vill använda oss av sådana tips som gör att barnen blir trygga, harmoniska och kärleksfulla även som tonåringar och vuxna. Dvs. vi är INTE intresserade av metoder som får barnen att agera rätt och verka tysta, lugna och lydiga idag, men som ger trauman, konflikter och anknytningssvårigheter i framtiden. Vi har också haft som utgångspunkt att barnet är kompetent, dvs. att barnet i naturtillståndet vet vad som är bäst för det (att det gynnar sin överlevnad) och har som ambition att samarbeta med föräldern. Barnets bemötande av en vuxen borde rimligtvis främja barnets överlevnad och framtida kunskaper, så som det är för alla varelser. Utifrån dessa utgångspunkter har vi letat efter böcker och filmer och här delar vi med oss av allt det vi lärt oss. Man skulle lite grovt kunna säga att de böcker vi läst stödjer sig på forskning om anknytning (attachment theory), antropologi (vad verkar vara det naturliga/ursprungliga förhållningssättet?) samt forskning om hjärnans utveckling. Nedan är de böcker vi har läst och använt oss av: Aletha Solter: The Aware Baby, Attachment Play, samt Tears and Tantrums. Cecilia Moen: Trygga barn, trygga föräldrar. Daniel J Siegel, Tina Payne Bryson: The Whole-Brain Child. Elizabeth David och Debra Pascali-Bonaro: Orgasmic Birth. Jean Liedloff: Kontinuumbegreppet. 2

3 Jesper Juul: Ditt kompetenta barn, Livet i familjen. Jorun Modén: Nära föräldrar. Laura Markham: Peaceful Parent, Happy Kids. Marshall B Rosenberg: Nonviolent Communication ett språk för livet. Rebecca Thompson: Conciously Parenting, Bok 1 och 2. Thomas Ljungberg: Vad är naturligt för mitt barn. William Crain: Theories of Development, Concepts and Aplications Det var också inspirerande att läsa det lilla som handlade om barn, samt det som handlade om människans ursprung, i Lasse Bergs böcker Gryning över Kalahari, samt Skymningssång i Kalahari. Därutöver har vi gått en amningskurs, sett dokumentärer kring bl.a. födande och medievanor, samt läst artiklar och läst på kring olika områden, som Baby Led Weaning, Elimination Communication samt epigenetik. Och vissa påståenden från böckerna har vi velat dubbelkolla mot olika källor. Det är väldigt sällsynt att böckerna vi läst motsäger varandra. Vi kan inte påminna oss om att de överhuvudtaget gjort det på någon punkt som nämns i det här dokumentet. Däremot stärker de och kompletterar varandra. Men naturligtvis är våra påståenden i det här dokumentet inte bättre än våra källor. Det finns inga garantier att det vi skriver är sant. Vi har läst det i böcker, som vi bedömt som seriösa och forskningsbaserade. Många av sakerna vi skriver tas upp i flera av böckerna, men vi har inte dubbelkollat alla påståenden vi gör mot flera källor. Det här är vad vi läst (eller sett i dokumentärer), och vad vi tagit till oss. Vi skriver också om hur vi har gjort i vårt föräldraskap. 3

4 Innan barnet är fött Terapi innan du skaffar barn Det är bra att förbereda sig INNAN man skaffar barn. Ett sätt är att jobba med sig själv. Det du bär med dig, medvetet eller undermedvetet, har stor påverkan på ditt barn. Som exempel kan nämnas att det nu är bevisat att man kan ÄRVA fobier via något som kallas epigenetik. Och naturligtvis är du bättre rustad att möta ditt barn ju mer du är i harmoni med dig själv. Jag och David har båda gått mycket i terapi och gruppterapi. Vi har också läst böcker och gått kurser inom det som kallas för personlig utveckling. Ju mer trygg man är i sig själv, desto mindre knäppheter, behöver man föra över till sina barn. Det är självklart också bra att prata mycket om barn, förväntningar, värderingar, engagemang, grundsyn, hur man vill vara mot sina barn etc. med sin partner redan innan man bestämmer sig för att skaffa barn. Många hävdar att man inte behöver läsa på om hur det kan se ut med ett sunt föräldraskap, anpassat efter hur människan fungerar. Att det bästa man kan göra är att lita på sina instinkter. Naturligtvis har vi en del instinkter kring hur man bör ta hand om sin avkomma. Tyvärr kan dessa instinkter sättas ur spel, och ersättas av refleximpulser, som springer ur gammal smärta snarare än ur sunda instinkter. Ett extremexempel är pedofiler, där många pedofiler själva blivit utsatta som barn. Ett annat exempel är hur en apmamma som haft en tillräckligt dålig barndom dödar sin egen avkomma (något man forskat på i laboratorier). Även om detta är två extrema exempel så tror vi att de allra flesta bär med sig åtminstone några sår från sin egen barndom, och att detta stör de naturliga instinkterna. Därför tror vi att det är väldigt nyttigt att försöka läsa på, jobba med sig själv, samt prata om det framtida föräldraskapet med sin partner. En harmonisk graviditet Under graviditeten är det bra för mamman att stressa så lite som möjligt. Många arbetsgivare är förstående till att man kan behöva jobba lite mindre under hela sin graviditet (jag, Lisa, jobbade 80%). Och från 60 dagar innan beräknad förlossning har mamman rätt att jobba så lite som hon vill, och det är bra att utnyttja den möjligheten om man kan (och mår du så dåligt att du har svårt att jobba, så har du rätt att bli sjukskriven på deltid eller heltid). Vi valde att båda jobba 50 % sista 60 dagarna, vilket gjorde att vi fick mycket tid för varandra, och i lugn och ro hann förbereda oss inför föräldraskapet. Graviditeten blev överlag en ovanligt harmonisk tid, och delvis var det ett medvetet val. Stress hos mamman påverkar fostrets utveckling negativt. Bland annat har man kunnat visa att barnen till mammor som var stressade under graviditeten gråter mer och är mindre harmoniska efter att de fötts. Även träning är bra. Det har gjorts vetenskapliga studier som påvisat en betydligt högre inlärningstakt hos barn vars mammor tränat runt en halvtimme per dag under graviditeten. Man kan tycka att det känns motigt att träna då man är gravid, men det finns enormt mycket 4

5 träningsinstruktioner som riktar sig just till gravida. Under graviditeten tränade jag gravidyoga, genom att söka på bland annat prenatal yoga på YouTube. Att vara vältränad och att inte stressa under sin graviditet, ökar dessutom sannolikheten för en komplikationsfri förlossning. Kosttillskott under graviditeten Många vill gärna ta extra kosttillskott under graviditet och amning och därför tycker jag det känns bra att skriva några ord om detta. Vissa gravida behöver exempelvis ta extra järn och då gäller det att välja järntabletter som inte ger mag- och tarmbesvär och där järnet dessutom är bundet till protein. De flesta järntillskott du finner på marknaden är syntetiska, med lågkvalitetsformer av järn, exempelvis Järnsulfat, Järnfumerate, Järngluconate, Järnoxid, vilka tas upp till endast några få procent samt kan skapa ganska ordentliga mag- och tarmbesvär med förstoppning som följd. Eftersom järn är en oxidant kan stora doser av lågkvalitetsjärn även skapa fria radikaler i kroppen. Tyvärr är det den här sämre formen av järn som barnmorskor rekommenderar! Det finns stora fördelar med att välja ett wholefood-alternativ! Wholefood innebär att kosttillskottet är koncentrat av riktiga födoämnen och så obearbetat som möjligt. Det är snällare för kroppen och mer verksamt än syntetiska kosttillskott. Här är de wholefood kosttillskott jag tog under graviditeten: *One daily. (vitaminer och mineraler), en om dagen *Eskimo-3. (miljöschysst fiskolja), två om dagen * Iron Response järntillskott, en om dagen * Vitamin D IU och vitamin K 60 kaps, en i veckan * Flora Probiotika, vid behov (20 miljarder goda tarmbakterier, inget man direkt behöver, men allmänt immunförsvarsstärkande) Alla ovan nämnda kost-tillskott går att hitta på Där kan man också läsa mer om fördelen med wholefood-kosttillskott. Det blev för mej ungefär tio kronor per dag. Orgasmiskt födande Innan förlossningen, såg vi filmen Orgasmic birth, som vi varmt rekommenderar. Dessutom finns det en bok med samma namn, som mer ingående går in på forskning, samt olika tekniker man kan använda. Det finns mycket som talar för att en förlossning ska kunna vara en närmast sexuell upplevelse. G- punkten är ett njutningscentrum i slidan som sitter där barnets huvud trycker emot i slutskedet av förlossningen. Och man kan även se hur klitoris blir erigerad och blodfylld. Detta kan man medvetet använda sig av under sitt förlossningsarbete, i högre eller mindre grad. Kanske nöjer man sig med att bara känna till det, och vara öppen för de sensationer som kommer. Men man kan också utnyttja det 5

6 mer aktivt. Att hitta sätt att njuta sexuellt under förlossningen ökar kvinnans smärttröskel, utvidgar slidan och underlättar hela födelseförloppet. Kvinnans partner kan finnas där för henne med full närvaro och ge henne ömsinta kyssar, eller vad hon nu vill ha. Det var så som vi valde att ha det under min förlossning. Vi hade också med oss en väninna. Under förlossningen använde jag mig av många olika metoder. Jag provade att sitta i badkaret och spruta på riktigt hett vatten med vattenslangen mot ryggslutet/svanken medan jag sjöng/ljudade. Att ljuda fick kroppen att slappna av, och var ett sätt att komma i kontakt med mina instinkter. Egentligen hade jag velat sitta hela förlossningen i badkaret, men efter några timmar började jag kräkas av värmen och gick då upp och använde mig av andra metoder i stället. Bland annat sterila kvaddlar. Sterila kvaddlar erbjuds på de flesta sjukhus och känns som nålstick som sätter igång kroppens utsöndring av endorfiner. Endorfiner utsöndras naturligt vid smärta (men alla gillar inte sterila kvaddlar). Och bara genom att veta om att förlossningen KAN vara en erotisk upplevelse, så blev jag hjälpt till att kunna njuta. Därutöver använde jag mig av Davids feromoner (doftämnen kopplade till det ordlösa tillhörighetssamspelet mellan människor) som ett trygghetsankare. Bland alla däggdjur spelar dofter och feromoner en stor roll. Feromoner kan hjälpa oss att hitta rätt partner. Föräldrarnas feromoner skapar trygghet för barnet. Detta gäller även inom ditt förhållande. Både i badkaret och utanför badkaret använde jag mig av Davids doft som en trygghetsskapande smärtstillare. Hans feromoner hjälpte mig att fokusera på trygghet och sexuell energi, och att kunna njuta av min förlossningsprocess. Feromondoften är förhållandevis stark vid halsen. Men det finns också fermoner i svett från t.ex. hårbotten och armhålor. Feromonerna från en man jag känner mig trygg med, älskar och är attraherad av gjorde värkarna mer hanterbara. Att föda barn första gången är för de flesta extremt smärtsamt. Men när vi kan säga JA till smärtan, så behöver smärtan inte innebära ett lidande. I stället kan smärtan upplevas som livskraft, sexuell energi och stark njutning. All form av medicinsk smärtlindring (utom möjligen lustgas) har biverkningar. Och viss annan påverkan utifrån (till exempel värkstimulerande dropp) har visat sig öka risken för komplikationer som leder till akut kejsarsnitt. Till och med elektronisk fosterdiagnostisering verkar öka risken för komplikationer som leder till kejsarsnitt. Detta är inte helt okontroversiellt, men vårt sätt att se det på är att vi är biologiskt anpassade för att föda barn, och att olika kemikalier kan störa det förlopp som optimerats under årmiljoner av evolution. Se gärna följande text med dr. Carol Sakala, som relativt nyligen ledde en analys av över 300 studier som jämför kejsarsnitt och vaginal förlossning Hon tar mer ingående upp det som modern forskning säger om kejsarsnitt. Kejsarsnitt är jättebra, när det är nödvändigt (vi har vänner som inte skulle leva idag utan kejsarsnitt), en onödig risk när det inte behövs. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp, och som sådant förknippat med risker (för barn och mamma). Här är två av de nackdelar Carol Sakala tar upp: *Kejsarsnitt är för de flesta mer smärtsamt efteråt än en vaginal förlossning *Det tar längre tid att återhämta sig och risken för komplikationer är större De flesta kejsarsnitten i Sverige sker på medicinskt goda grunder. Men vi tycker det är viktigt att veta att man faktiskt verkar kunna minska risken för framtida kejsarsnitt, och att det finns vettiga skäl till att göra det (se länken ovan om du vill veta mer). 6

7 Vi sa till vår barnmorska att vi bara ville tillåta ingrepp och mediciner om det av medicinska skäl annars kunde vara skadligt för vår bebis eller för mig. Vi ville ha en så naturlig förlossning som möjligt, för både min och bebisens skull. Detta maximerar också sannolikheten att amningen ska komma igång, enligt vad vi har läst. Om mamman och bebisen till exempel är påverkade av någon sorts narkotiskt bedövningspreparat kan det störa den naturliga anknytningen mellan mamman och barnet (som helst ska ske under den första timmen). Detta kan i sin tur leda till postförlossningsdepression. Det är möjligt att vi är överdrivet oroliga för bedövningspreparat, men då David föddes var hans mamma bedövad med petedin, och han var tvungen att föras iväg till kuvös det första som hände (andningssvårigheter). Petedin är inte så vanligt längre vid förlossning (enligt Karolinska Sjukhuset), just eftersom det kan medföra andningssvårighet för bebisen som biverkning. Framförallt tror vi att en medveten förlossning, där man jobbar med kroppen och dess impulser, kan vara en fin upplevelse, där man minskar risken för komplikationer. Det hjälpte i alla fall oss. Att medvetet jobba med kroppen och dess impulser kan försvåras om man medicinskt stänger av dessa impulser. Men det finns såklart inga garantier för att rätt sorts förhållningssätt ska ge en underbar förlossning. Och om man känner att man behöver t.ex. medicinsk smärtlindring under förlossningen, så är det ju jättebra att det finns. Vi tyckte det kändes skönt att det fanns, som en säkerhetslina ifall det blev för svårt. Om hemmafödslar: Boken Orgasmic birth tar upp att flera undersökningar visar på att de som föder hemma får mer komplikationsfria förlossningar, förutsatt att man räknar bort de som föder hemma ofrivilligt för att de är fattiga. Dessa undersökningar är dock ofta från USA och svensk förlossningsvård är bättre än i USA. Men även i svenska sjukhus blir man till exempel ofta förhindrad att röra sig fritt under delar av förlossningen, för att personalen elektroniskt vill diagnostisera och följa förlossningsprocessen (ibland med en sladd över magen, där man tvingas ligga på rygg i sängen). Detta försvårar för kvinnan att göra förlossningsprocessen till sin egen (röra sig som hon vill). Vi lyckades inte undanbe oss denna diagnostisering. Dessutom var personalen relativt ihärdiga med att vilja erbjuda oss värkförstärkande dropp samt att få peta hål på hinnorna. Vill man föda på sjukhus, och har råd, kan det vara bra att ha med sig en professionell doula, som kan föra ens talan, och är påläst kring vad som är medicinskt nödvändigt, och vad som inte är det. Det var svårt att få tydliga svar på vad som var medicinskt berättigat och vad som inte var det från den barnmorska vi hade på sjukhuset. Under hemförlossningar behöver inte kvinnan bli rörelsebegränsad på samma sätt, eftersom en barnmorska då är med hela tiden och man ofta använder enklare metoder för att följa förloppet, t.ex. att känna med händerna, och lyssna på magen. Att hela tiden kunna röra sig fritt, i kombination med att slippa en sjukhusmiljö, kan göra det tryggare för många att föda hemma, men det är tyvärr ofta dyrt. Övriga tips: 7

8 *Många blir hjälpta av att visualisera positiva bilder, t.ex. hur varje värk är ett litet steg mot att barnet kommer ut. Eller hur mysigt det ska bli när barnet sedan ligger på ens mage. Sådana visualiseringar kan man göra både innan och under förlossningen. *Då man krystar ska man vara alldeles avslappnad i hela underkroppen och i underlivet. Om du trycker på med den övre delen av magen ger du krystningen rätt riktning, och hjälper livmodern i dess arbete. Mamman ska absolut inte forcera trycket, utan bara hänga med i det som sker (enligt profylaxkurskompendierna från Signekursen och Babygruppen). En vän till mig har beskrivit detta som att man faktiskt inte behöver krysta alls, utan att man kan låta kroppen göra det åt en. *Om du lutar dig framåt, kommer bebisens huvud att ha kontakt med din G-punkt, vilket både triggar slidgången till att öppna sig och ger orgasmisk avspänning, enligt boken Orgasmic birth. *Ligg inte på rygg under förlossningsarbetet. Yoga-posen barnet eller att sitta som en C-formad gorilla på huk är bättre ställningar. *Det kan hjälpa att skapa en så stämningsfull miljö som möjligt, t.ex. genom att ha med en musikspelare med inspelat fågelkvitter eller sin favoritmusik. Magträning efter förlossningen Efter förlossningen bör man skippa tuffa klassiker som plankan och situps! De förvärrar. Båda övningarna är tuffa och aktiverar till stor del de ytliga musklerna, i stället för de djupa magmusklerna. Man behåller tyvärr sin mammamage med dem! Och försvårar läkningen. För att få bukt med mammamagen gäller det att träna på rätt sätt: med lätta övningar som triggar de djupa magmusklerna. Och öka stegvis. Då stimuleras hopdragningen och läkningen av magen. Först då kan man få en plattare mage med bättre stöd. Ett bra knep är att passa på att träna magen i samband med att du gör knipövningar. Samtidigt som du spänner knip-musklerna, spänner du magen så att magmusklerna förs ihop från sidorna mot mitten. Det här kan du läsa om på eller i appen MammaMage, som jag rekommenderar varmt. 8

9 Efter att barnet är fött Bära hud mot hud och samsovning Små bebisars hjärnor och instinkter är utformade för att maximera överlevnadsmöjligheten i jägaroch samlarsamhällen för år sedan. Ett spädbarn förväntar sig därför att ständigt bli buren, eftersom det instinktivt tror ett rovdjur kan komma och äta upp det ifall det blir bortlagt. Dessutom ser spädbarnet bara ca. 30 centimeter fram tills att det blir tre månader, så det gäller att verkligen vara nära om spädbarnet ska känna sig tryggt (barnvagn är egentligen för långt bort). Spädbarnets hjärna tolkar det som livsfara ifall det blir bortlagt, och det har då två möjliga strategier: Vara tyst och jätterädd (för att inte locka till sig rovdjur), eller gråta hjärtskärande (för att förhoppningsvis bli upplyft). Detta gäller även på natten. Ett spädbarn vaknar ofta, och att då inte ha en kropp bredvid sig är mycket obehagligt. Dessutom är spädbarnet även på andra sätt anpassat för att ligga bredvid en annans kropp. Forskning visar att spädbarnets temperaturreglering och andning hjälps av att få känna hur detta sköts av en annan kropp. Den lägsta risken för plötslig spädbarnsdöd under natten verkar vara när man praktiserar säker samsovning (att inte vara drogpåverkad, och inte sova i en soffa tillsammans med barnet). Det är lägre risk då att barnet ska sluta andas. Forskare är fortfarande oense angående samsovning, och det vanligaste är att man hör att det är farligt. Detta är dock mestadels kopplat till att man inkluderat drogpåverkade föräldrar, eller föräldrar som samsover i en soffa. Dessutom är plötslig spädbarnsdöd mycket ovanligt i Sverige (endast ca. 0,02 % av våra bebisar berörs, enligt statistik från socialstyrelsen). Hur som helst underlättar samsovningen för amning under natten, vilket i sin tur främjar mjölkproduktionen och stärker bandet mellan spädbarn och mamma. Att sova med direkt kroppskontakt är det mest naturliga för spädbarnet. Så har troligen människor och människoapor gjort i hundratusentals år. Alla däggdjur på jorden sover tätt, hud mot hud, med sina ungar. Detta har vi följt, samtidigt som vi också har lyssnat på Lokes signaler om vad HAN vill (ibland har han kunnat vilja ligga ned själv dagtid, men att vi tittar på honom). Första tiden använde jag och David bärtröja och bärtub. Det är praktiskt om man inte har lärt sig eller inte orkar lära sig att knyta en bärsjal. Man vet att barnet verkligen ligger säkert, och har stöd för nacken. Nackdelen är att det bara funkar för nyfödda, sedan är bärsjal eller bärsele bättre. Det finns knytinstruktioner på internet, bland annat på och på YouTube. Många föredrar trikåsjal de första månaderna och därefter vävd sjal eller bärsele. Vissa tycker det är praktiskt att även amma i bärsjal (se instruktioner på internet), medan andra föredrar att liggamma eller använda amningskudde. Vi skaffade ingen barnvagn och det har funkat bra för oss och är mysigt. Dessutom slipper vi sätta massa kläder på Loke, eftersom han ligger inne i bärsjalen som vi har under våra jackor, det har funkat även vid minusgrader. Han blir så varm där inne hud mot hud mot oss. Påklädnad för utomhusvistelse är annars ofta något där många bebisar kinkar. Vi har knappt använt några kläder på 9

10 Loke, utan i stället haft honom naken hemma, på både dagen och natten, mestadels utan blöja. Det gör att han får uppleva både värme och kyla och olika material och kroppssensationer mot hela sin kropp. Det är sannolikt att spädbarnet förväntar sig detta, att människoaporna i Afrika fick uppleva båda värme och kyla, eftersom nätterna nog kunde vara riktigt kalla ibland. Att vara hud mot hud med sitt spädbarn får moderns livmoder att dra ihop sig snabbare efter förlossningen, mjölkproduktionen att stimuleras och det stärker bandet mellan förälder och spädbarn. För tidigt födda spädbarn som får vara i kroppskontakt med en förälder dygnet runt minimerar behovet av att ligga i en kuvös. Både jag och David har gått runt med uppknäppt skjorta utan något under, för att ge Loke bästa möjliga förutsättningar att reglera sin kroppsrytm med hjälp av vår. Fördelar med att bära hud mot hud: Barnets hjärtfrekvens, andningsfrekvens, syremättnad i blodet och temperaturreglering stabiliseras Bröstmjölksproduktionen ökar och amningen främjas Barnets sömn och vakenhetsmönstret påverkas positivt Det stabilare allmäntillståndet hos barnet leder till bättre viktuppgång Du lär känna ditt barn tidigt och kan lättare tolka dess signaler Ger barnet en ökad trygghet och ökar välbefinnandet hos er båda. Låta barnet få gråta ut i din famn, utan att distrahera det Första månaden trodde vi att det alltid gällde att få spädbarnet att gråta så lite som möjligt. Och hade vi gett bröstet och bytt blöja och han ändå grät, så distraherade vi bort gråten. Gungade, dansade eller stoppade in något i hans mun, tex ett finger eller tryckte in en bröstvårta fast han inte ville ha. Sedan läste vi boken The Aware Baby av Aletha Solter, som är den bästa föräldrabok vi läst. Den förändrade vår inställning. Bokens grundtes är att mänsklig gråt tjänar ett syfte, förutom kommunikation. Vi vuxna gråter ju ibland, då vi varit med om något jobbigt. Då kan gråt vara helande, särskilt ifall man har någon man känner sig trygg med att gråta ut hos. Förmodligen kan det vara likadant för barnet. När det inte verkar finnas någon uppenbar anledning till barnets gråt är det troligen så att barnet bara behöver få gråta ut i din famn. Det finns en massa saker som är stressande för barn, inte minst drivet att utvecklas. Att vilja krypa, men inte kunna. Att vilja greppa, men inte kunna etc. Föreställ dig din egen frustration då det är något du inte behärskar, gånger tio, dag ut dag in. Rent vetenskapligt handlar gråt bl.a. om att bearbeta stress. Tårar är ett sätt för kroppen att göra sig av med stresshormoner, och nå inre jämvikt. Samma för spädbarnet. Forskning har visat att stresshormonet kortison är som högst innan barnet börjar gråta. Medan barnet gråter höjs INTE stresshormonet, däremot sänks det efter att barnet har fått gråta färdigt. Om man istället avbryter gråten genom att t.ex. stoppa in en napp, så sänks inte stresshormonet. Barnet blir tyst och slutar gråta, men kortisonet finns kvar. Vi har därför valt att inte använda napp. 10

11 Istället bara håller vi Loke nära intill oss, då han gråter på det sättet. OBS! Lämna helst aldrig en gråtande bebis liggande för sig själv! Detta upplever barnet som ett svek, och det kan störa er anknytning! Bebisar gråter ofta mest på kvällen, och många föräldrar misstolkar detta som att de gråter för att de är trötta och att behovet är sömn. Men det är snarare så att när barnet är trött så orkar det inte hålla tillbaka gråten/stressen, så då kommer gråten fram. Det är därför BRA att barnet får gråta på kvällen (i nära kroppskontakt med en trygg vuxen), så att barnet sedan kan somna tryggare efteråt. En fördel med att barnet får gråta i dina armar är att de barn som har fått gråta tillräckligt redan som spädbarn (i en vuxens trygga famn), är känslomässigt stabilare och lugnare då de blir äldre. De har t.ex. inget behov av att slå eller bita andra barn, eftersom deras stress har fått utlopp på andra sätt. Genom att låta barnet gråta i din famn, förbättrar du din känslomässiga kontakt med ditt barn. Barnet lär sig att du lyssnar och accepterar hela dess spektrum av känslor. Om du, då barnet blir äldre, fortsätter vara en empatisk lyssnare, kommer ditt barn att växa upp med en känsla av att vara villkorslöst älskad, vilket stärker barnets självkänsla. Detta gäller även då barnet kommer upp i tonåren. Barnet kommer ha mycket lättare att anförtro sig åt dig, och använda dig som känslomässigt stöd, ifall ni redan upprättat en sådan kontakt. Man kan också uppmuntra barnet att prata kring jobbiga händelser. Det man kan se upp med är att säga gråt inte eller det var ju inte så farligt, utan istället låta barnet ha sin upplevelse och sina känslor. Vissa föräldrar stoppar omedvetet pojkars gråt och på samma sätt med flickors ilska. Vara hemma båda två, leva billigt Vi har valt att vara föräldralediga hela det första året båda två och finansierar detta genom att leva så billigt som möjligt. Vi bor gärna trångt och cyklar och går i stället för att äga en bil (att äga en bil kostar normalt någonstans mellan och kronor per år, inklusive kapitalkostnader och värdeminskning). Ett prisvärt alternativ till bil kan vara en lådcykel (transportcykel), med eller utan hjälpmotor. Semesterresor kan vara dyrt. Äta ute. Renoveringar. Bo stort. Kort tid innan medelsvensken skaffar sitt första barn lägger han/hon ut ungefär kronor på ett bröllop. De flesta har någon gång levt som studenter, och då varit tvungen att hålla i kostnaderna. Är man beredd att göra det igen så går det överaskande bra att båda föräldrarna är hemma första året med barnet. Något vi gärna vill framhålla är att det går att äta ekologiskt och ändå leva billigt. Vi har erfarenheter av att göra det både som studenter och nu med Loke (vi jämför priser noga och undviker halvfabrikat). Om man bortser från ekonomin så har båda föräldrarna lagstadgad rätt att vara hemma samtidigt ett och ett halvt år med sitt barn. Ingen mamma vi har pratat med tyckte det kändes lugnt och bra att mannen började jobba efter tio dagar! Det är inte ovanligt att det känns som en chock då mannen börjar jobba efter två månader heller. Om man inte vill vara hemma båda två rekommenderar vi att man åtminstone överväger att den förälder som inte är hemma heltid jobbar deltid för ett tag. 11

12 Att vara hemma båda två är ofta påfrestande för relationen. Vi hade båda en stark längtan efter att visa Loke hur man bemöter andra med empati, snarare än hur man går varandra på nerverna. Vi har haft stor hjälp (och fått ökad självinsikt) av de handfasta tipsen i boken Nonviolent communication ett språk för livet. Man kan också kolla ett webseminarium, som går igenom bokens grundläggande tankar: https://www.youtube.com/watch?v=ywxh4hnfgpg ). TV-tittande Vi ser inte på TV den tid Loke är vaken, eftersom vi vill minimera hans TV-tittande (högläsning och ljudböcker kan vara bra ersättningar). När vi faktiskt har tittat på TV har vi märkt att Loke sitter och stirrar in i skärmen (från två månaders ålder) och det finns forskning som tyder på att det leder till ökad stress och risk för ADHD. En annan nackdel är ju att för mycket TV- och filmtittande är passiviserande. Det är utvecklande för barnet att själv få tänka ut hur det ska underhålla sig, precis som det kan vara nyttigt för barn att ibland känna sig uttråkade. I princip all massmedia barn konsumerar inverkar negativt på deras utveckling på en rad olika sätt. Man har vetenskapligt kunnat knyta medieanvändning till depression och ångest hos barn. En bra filmdokumentär, även om den har några år på nacken är Consuming Kids: The commercialization of childhood : https://www.youtube.com/watch?v=q9gamp59qcs Blöjfri bebis Innan Loke kom läste vi på om toa-kommunikationen EC, elimination communication (se Barn gör från födseln signaler då de ska bajsa eller kissa och det finns listor på internet om vilka signalerna är. Första månaden sa vi bara Schhhh, varje gång Loke kissade eller bajsade och vi använde tygblöjor. Efter en månad diskuterade vi vilka hans signaler för att tömma sig är och började hålla honom över handfat eller toalett, medan vi sa schhh-ljudet. Det fungerade direkt. Sedan den dagen har Loke i princip aldrig bajsat någon annanstans än på toaletten. En vän som var på besök hos oss, och aldrig provat EC höll sin bebis över vårt handfat och bebisen började genast krysta. Så vi förstod att vi skulle ha kunnat klara oss utan schhh-ljudet och bara tagit honom till handfatet vid varje tömning. Vi är väldigt nöjda med EC, och Loke verkar nöjd. En bebis som får hjälp att tömma sig när den gör signal känner sig förstådd och lyssnad på. Dessutom spar vi pengar och miljö, och man slipper problem med röd svidande stjärt. EC är också det mest naturliga, eftersom människor tydligen har gjort ungefär såhär sedan kanske år tillbaks. Det betyder att bebisens hjärna förväntar sig att man ska hålla den ut från kroppen med låren mot magen då den vill tömma sig. Har vi blöja på Loke, så håller han sig och det är tydligt för oss att han tycker det är obehagligt att kissa eller bajsa i en blöja. Och vi är glada att slippa pott- och toaträning då han blir äldre. 12

13 Inköp till spädbarnet Jag och David gjorde väldigt få inköp. Generellt tror vi att många köper mer än vad som kanske behövs, eller till och med är bra. Här är dock en lista på det vi är glada att vi har införskaffat: *Böcker om föräldraskap. De bästa vi läst är The Aware Baby, Attachment play och Trygga barn, trygga föräldrar. Läs också gärna Ditt kompetenta barn och Peaceful Parent, Happy Kids. *Många handdukar, plastad frotté och stora tygtrasor att lägga ut som skydd, eftersom vi ofta kört blöjfritt dygnet runt. Ett tips är att över natten bara hänga upp dem på tork, utan att tvätta dem, om de är någorlunda rena. Om man hel-ammar så är kisset och bajset luktlöst de första månaderna. *En stor amningskudde, (finns att hitta second hand och detta passade oss verkligen, medan andra tycker att det inte behövs). *Bärselar och bärsjalar, (finns att hitta second hand, se även *Tygblöjor *Ekologiskt ullfett, eller lanolin, passar på alla hudproblem, såriga bröstvårtor och torra barnrumpor och är ofarligt att äta. Saker som vi INTE köpte/kommer köpa är: *Ligg-barnvagn (kanske köper vi en sitt-barnvagn då Loke blir större, men nu när han är liten bär vi honom i stället i bärsjal eller bärsele, det är mysigare för både honom och oss föräldrar) *Bröstpump, napp, nappflaska, amningsnapp (alla former av hjälpmedel riskerar tyvärr att störa amningen, så det är bra att undvika om man kan). *Spjälsäng. Vill man inte samsova, så går det lika bra att ha barnet på en madrass bredvid sin säng. Amma så länge du och barnet vill I ursprungsbefolkningar har man ofta ammat barnen länge, kanske tills barnet blir fem år (parallellt med att det äter allt mer fast föda). Och mammor har lärt sig att amma genom att, ända sedan de själva är små barn, se andra mammor inom stammen amma sina barn. Amning är alltså något vi lär oss av att se andra amma, det är inte enbart en instinkt som vi föds med. Därför tycker vi att det är en god idé att redan under graviditeten vara med vänner som ammar eller läsa på om amning. Det finns många bra böcker, till exempel Amning i vardagen. I vissa kommuner erbjuds gratis amningskurser. Något vi tyckte mycket om var pedagogiska amningsfilmer, som finns bland annat här: Via kan du gratis få komma i kontakt med hjälp-mammor. Det är personer som själva ammat mycket och som frivilligt ställer upp med att hjälpa andra mammor. Får du 13

14 problem med amningen (t.ex. för hög eller för låg mjölkproduktion), rekommenderar vi hemsidan Fördelar med amning: Amning är något av det mest naturliga och givande som finns för mamman och barnet. Ju mer vi läst på om den forskning som finns om amning, desto viktigare känns det att kunna amma (samtidigt som bröstmjölksersättning räddar liv, så det är tur att det också finns!) Då och då presenteras nya studier som visar att amning är bra på olika sätt. Nyligen presenterades exempelvis en studie som visade att barn som ammas mer än fyra månader har mellan procents mindre risk att drabbas av astma före åtta års ålder. Annan forskning har visat att bröstmjölk minskar risken för öroninflammationer, luftvägsinfektioner, diarréer och urinvägsinfektioner. Ett barn som ammas löper också mindre risk att bli överviktig som vuxen. Amning är dock inte bara bra för barnet, utan också för mamman. En studie har visat att kvinnor som ammar löper en mindre risk att utveckla diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. De har också mindre risk att drabbas av högt blodtryck, förhöjd blodsockerhalt, bukfetma och högt kolesterol. Amning ger skydd mot bröstcancer och äggstockscancer. Genom att amma direkt efter förlossningen kan mamman också återhämta sig snabbare efter förlossningen. Amningen hjälper livmodern att dra ihop sig och minskar blödningarna. Amningen ger mamman möjlighet till avslappning och vila, samtidigt som barnet får mat, trygghet, närhet och lugn. Mammans viktminskning efter graviditeten påskyndas och helamning, under vissa förutsättningar, kan också användas som ett preventivmedel. Låta barnet själv ta för sig av maten, i stället för att skedmata Vill man göra så som ursprungsmänniskan troligen har gjort, ska man amma tills barnet själv inte längre vill fortsätta amma och låta barnet själv få upptäcka fast föda i sin egen takt. Barnet visar själv då det med sina händer eller med hjälp av en gaffel, vill utforska den mat som föräldrarna äter på sina tallrikar. Det första utforskandet handlar mer om smak-, och luktsensationer och att känna på matens konsistens, än att få i sig näring; spädbarnet får ju sin näring via bröstmjölken. Nästa steg är att barnet börjar äta mer för att få i sig näring. Barn sägs också ha en inneboende känsla för att få i sig bra proportioner av järn, kolhydrater, protein osv. Så ger man det lilla barnet en tallrik med många olika små munsbitar, så kommer det över tid att äta en bra blandning och få i sig vad det behöver. Det är grundtaken i vad som kallas baby led weaning. Prova till exempel att köpa en påse med fryst broccoli eller fryst blomkål, som har som små handtag att hålla i. Även råa grönsaker och frukter är kul för det lilla barnet att suga på, även innan det fått tänder. Studier tyder på att då barnet själv får ta för sig av mat (i stället för att bli skedmatat med puréer), så blir det mindre kräset när det blir äldre och har lättare för olika sorters smaker, konsistenser och ingrediens-blandningar. Man behöver inte vara orolig för att barn ska sätta mat och annat i halsen. Barn har nämligen lättare än vuxna för att hosta upp sådant som de sätter i halsen. 14

15 Behandla inte ditt barn som om det var gjort av glas! Att barn stoppar saker i munnen och t.ex. äter jord om man lägger det i gräset, är för att barnet behöver bygga upp sitt immunförsvar. Om barnet inte får i sig jord och smuts, så får det ett sämre immunförsvar och sämre tarmflora, även i vuxen ålder. Barn är också betydligt mindre ömtåliga än vad många tror. De är mjukare i kroppen och har bättre läkningsförmåga än vuxna. Därför behöver man inte skydda barnet så noga som de flesta tror, eftersom man då hämmar barnets möjlighet att utforska och lära sig om världen. Dessutom är det negativt för relationen mellan barn och vuxen om den vuxne är någon som säger nej till saker nästan hela tiden. Om man tittar på socialstyrelsens dödsstatistik för Sverige år 2012 (publicerad ) kan man utläsa att INGA av ca bebisar (barn upp till 1 år) dog i olycksfall under hela det året. Inte en enda bebis svalde ner något så giftigt att den dog. Ingen lyckades sätta någon legobit, sten eller kärna i halsen och dö. Ingen råkade trilla ner från en höjd och avlida. Ingen drunknade. Den största dödsorsaken som man (kanske) kan påverka verkar vara förlossningsrelaterade dödsorsaker. Annars är det plötslig spädbarnsdöd (som ligger på runt än 0,02 %). Det är alltså inte nödvändigt att barnsäkra hemmet till hundra procent, eller se till att barnet aldrig stoppar något farligt (stenar etc.) i munnen, ifall ens främsta oro är att barnet ska dö. Vi kan inte tolka statistiken på något annat sätt. Naturligtvis är det inte bara att barnet ska dö som man är orolig för, men det är nog ändå den största oron för många föräldrar. Lek med ditt barn för att bearbeta barnets stress, lek-terapi Boken Attachment play - how to solve children s behavior problems with play, laughter, and connection är lättläst och grundar sig i den forskning som finns inom lek-terapi.. Författaren har jobbat som lek-terapeut och fått goda resultat med de metoder som beskrivs i boken. Grundidén är att som komplement till att frigöra stress genom gråt, kan man också frigöra en hel del stress genom skratt. Om barnet är argt på någon, kan det få slå på en kudde, eller slå på sin förälder med en kudde, medan föräldern spelar svag och låtsas ramla. Eller så kan man ge barnet dockor och leksaker och be den att leka kring något jobbigt som har hänt (tex sjukhusbesök, skiljsmässa, syskonrivalitet, mobbning osv). Föräldern ska då titta på och bara ge barnet sin närvaro och om möjligt hjälpa barnet att skratta kring leken, ju mer skratt desto mer terapeutiskt helande blir leken. I boken finns även tips på hur man terapeutiskt kan leka med riktigt små barn, även spädbarn, vilket vi har provat med gott resultat. Problemen med straff och belöning Det finns många problem med straff/hot och belöning/beröm. Många tror att straff är dåligt men att belöning är bra, men det är snarare så att det är två sidor av samma mynt (även om belöning ofta ÄR 15

16 bättre än straff). Forskning visar att straff och belöning kortsiktigt ger effektiva resultat, men att de långsiktiga resultaten sällan blir de man vill uppnå. Straff och belöning fostrar en människa som styrs av yttre kontroll, snarare än en inre. Istället för att göra något utifrån lust och vilja att bidra (för att något känns rätt), så handlar personen för att undvika straff eller för att få en belöning. Straff och belöning tenderar att skapa ögontjänare. Man riskerar att skapa auktoritärstyrda människor. Vem som helst som hotar med värre straff, eller kommer med häftigare belöningar (sekter, droger, etc.) kan få enorm påverkan (läs gärna mer exempelvis i böckerna Nonviolent Communication ett språk för livet, The Aware Baby eller Ditt kompetenta barn ). Många säger gärna till barn att de är duktiga (vi har hört det hundratals gånger om Loke, trots att han inte ens är ett år). Problemet med att säga att barnet är duktigt, är att barnet kan tänka att det INTE är duktigt om det inte lyckas så bra, underförstått att det är dåligt. Det vi vill framföra till våra barn är ju att de är underbara och älskvärda även då de inte orkar anstränga sig, är arga, trötta eller ledsna. Vi vill ju ge barnet självkänsla, dvs en känsla av att det duger som de är oavsett vad det presterar. Istället för att berömma ( Åh, vad fint du har gjort ), beskriv gärna vad barnet gör, så det känner sig sett. T.ex. säga: Jag ser att du verkar tycka det är kul att klättra eller Titta, jag ser att du har ritat en människa. Är det du själv Vår grundinställning (understödd av forskning) är att lita på att små barn sammarbetar och vill göra det som föräldrarna vill. Och det räcker oftast med att man ser barnen. Om en treåring t.ex. vill hjälpa till med maten kan vi bejaka denna lust, även om det gör att matlagningen tar längre tid. Om man i stället ofta säger: Nej, jag har inte tid att låta dej hjälpa till, så är det stor risk att barnet tappar lusten att bidra även då det blir äldre. Behandla ditt barn som en jämlike Behandla ditt barn som en jämlike. Tilltala inte barnet på ett sätt som hade varit respektlöst om du hade sagt det till en vuxen person. Säg ja när du menar ja och nej när du menar nej, och utgå från vad som är dina behov och känslor. Det är lätt som föräldrar att tro att det är viktigt att kunna lägga sina egna behov åt sidan, och offra sig för sitt barn, för att det är så viktigt att barnet får allt vad det behöver. Då glömmer man att det viktigaste ett barn behöver är en harmonisk vuxen, som tycker att ens barn berikar ens liv, att barnet är en tillgång. Inget barn mår bra av att känna sig som en belastning. Det är okej att vara mänsklig och det är fint att visa barnet att det är okej att vara sårbar, okej att göra fel och att man efteråt, när affekten lagt sig, kan erkänna att man gjorde fel. Barnet tar efter dig och ditt sätt att kommunicera, bemöt det med respekt så får du respekt tillbaka. Att behandla ditt barn som en jämlike betyder INTE att du inte kan säga nej och sätta gränser kring sådant som rör dina behov och din vilja. Det betyder helt enkelt att du behandlar ditt barns känslor, önskemål och behov på ett respektfullt och inkännande sätt. Att du aldrig förminskar ditt barns känslor, eller förnekar dem. Att till exempel upplysa ditt barn om att det inte kan vara hungrigt, eftersom ni just har ätit, är inte respektfullt. Inte heller att be barnet sluta gråta, eftersom något inte var så farligt. 16

17 Vi vill också påpeka att om du inte vill göra något (som t.ex. att ge barnet en glass) så är det naturliga att låta bli att göra detta. Du är inte barnets slav, och det kan vara direkt skadligt att åsidosätta sin egen vilja till förmån för barnets. Det viktiga är, som sagt, att alltid (så gott man kan) visa respekt för barnets behov och önskemål (t.ex. genom att säga: jag hör hur ledsen du är, men jag vill ändå inte ge dig en glass., och så kan man ge barnet en kram). Bland annat Jesper Juul pratar mycket om detta i sina böcker. Åldersskillnad och dagis Forskning visar att det bästa verkar vara att ha 3-5 år mellan syskon. Det minimerar risken för avundsjuka och konkurens mellan barnen och det är också den åldersskillnad man tror varit vanligast hos ursprungsmänniskan, kanske för att kvinnorna ammade så pass länge. En treåring förstår tillräckligt bra vad det innebär att få ett småsyskon, att den lilla behöver föräldrarnas uppmärksamhet. Forskning inom anknytningsteori visar också att det är bra att vänta tills barnet är minst två år innan man börjar med dagis. Någonstans runt ett och ett halvt års ålder har barnet en s.k. klängighetsperiod och genomgår en separationskris. Det kan vara bra att inte just då sätta barnet på dagis. Vi har därför som ambition att utnyttja vårdnadsbidraget, leva billigt och på så sätt kunna vänta länge med dagis. Avslutande ord Om du blir hjälpt av det vi skrivit eller har feedback, får du gärna låta oss veta Sprid också gärna dessa tankar (detta dokument). 17

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN en broschyr om att bli förälder 1 Den här broschyren Vänta och föda barn samt sköta om sitt barn den första tiden innehåller information för

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

MAM:s amningsinformation

MAM:s amningsinformation MAM:s amningsinformation Amning ett samspel När du ammar ditt barn är det inte bara mat det handlar om. Det handlar även om närhet, kärlek, tillit men även ibland oro, smärta och sorg. För en del tar osäkerheten

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Råd till föräldrar som ska föda eller har fött för tidigt

Råd till föräldrar som ska föda eller har fött för tidigt Råd till föräldrar som ska föda eller har fött för tidigt Hur reagerar man som förälder? Prematurföreningen Mirakel & Sara Johansson Version 1.0 2014-05-05 Innehåll Introduktion... 2 När du själv som förälder

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start För dig som är gravid eller ammar: 1.Undvik parfymerade produkter - bebisen tycker om doften av dig. 2.Vänta med att färga håret. 3.Ta det lugnt med smink, krämer och lotioner. 4.Använd inte produkter

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som blivit förälder BB-avdelningen Kvinnokliniken Inför hemgång När ni kommit hem 1. Ring BHV - barnhälsovården. Meddela att ni kommit hem från BB och boka en tid när ni ska träffas. 2. Ring barnmorskemottagningen

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer