ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXIII NUMMER 3 JUNI Kosttillskott

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XXIII NUMMER 3 JUNI 2014 Kosttillskott

2 Organ för Sver iges Kli n iska Di etister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin magnus.forslin@dietistaktuellt.com Postadress Box Bjuv Telefon Telefax redaktionen@dietistaktuellt.com WWW Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: Mobil: linda@adviser.se Layout & Material STODAB info@stodab.se Tryckeri Lenanders Tryckeri AB TEMA: Kosttillskott Ledare: Hur har du det på jobbet? 6 Omega 3 som kosttillskott 10 Antioxidanter på burk försämrar prestationen 14 En idrottares proteinbehov 18 Komplett kongress om idrottsnutrition 22 Kost och IBS specialistföreläsning 24 Kosttillägg på läkemedelslistan 27 Rapport från de 12:e Nordiska dietistdagarna 28 Bra mat vid typ 2-diabetes 30 DRF:s Årsmöte Årets Dietist: Ewa-Marie Johannesson 35 Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 4/14 22 aug 12 sept 5/14 3 okt 24 okt 6/14 3 nov 21 nov Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-kontrollerad upplaga 2013: Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. 4 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

3 ledare Elisabeth Strömblad Folkhälsocentrum Jämtlands läns landsting Hur har du det på jobbet? Till årsmötet 2013 skrev två av våra medlemmar en motion med en önskan om en enkät som beskriver dietisters upplevda arbetsmiljö. Motionen uttryckte den frustration som ett stort antal kolleger upplever då högen av remisser bara växer och man får förfrågningar från alla håll och kanter. Många av oss svarar regelbundet på arbetsmiljöenkäter från vår arbetsgivare och åtgärder sker inom den egna organisationen. Naturvetarna har som uppdrag att stödja den enskilde medlemmen som upplever problem på sin arbetsplats. Årsmöte biföll enhälligt motionen. Förbundet har valt att samverka med Naturvetarna, som besitter kompetens inom området arbetsmiljö, och kan utforma och bearbeta enkäten, som syftar till att ge kännedom om dietisters vardag och utgör underlag för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga intressen. Enkäten kommer att skickas ut elektroniskt i början av september Vi hoppas att du känner ett stort engagemang och besvarar enkäten. Ta tillfället i akt att påverka! Syftet med enkäten är vidare att kartlägga och få mer kännedom om dietisters arbetssituation, uppdrag och organiseringen av dietisttjänster, framför allt inom landsting och kommun, men även i viss mån inom den privata sektorn. Arbetssituationen för ett antal dietister omfattar flera arbetsgivare och/eller flera arbetsplatser. Många undrar hur stort patientunderlag som är lagom per dietisttjänst och hur mycket tid man bör avsätta för ett nybesök alternativt återbesök,och dokumentation. En arbetsbeskrivning kan tydliggöra den anställdes uppdrag och underlätta att begränsa arbetsuppgifter och därmed minska stress och övertid. Men hur många av oss har en tydlig och rättvisande arbetsbeskrivning? I dietisternas etiska kod uppmuntras vi att ligga i framkant när det gäller forskning, utveckling och fortbildning inom nutritionsområdet för att kunna utveckla yrkesrollen och de krav som ställs på den. Därför kommer enkäten även att innehålla frågor om den enskilda dietistens möjligheter att fortbilda sig under arbetstid och på vilket sätt man intar ny kunskap. DRF har länge verkat för att sprida kunskap om dietisters specifika yrkeskompetens och dess roll inom hälso- och sjukvården. Att som enskild dietist eller dietistenhet få möjlighet att presentera resultat av sitt arbete för ledningen och styrning kan vara strategiskt viktigt. Men har vi förutsättningar för att mäta, sammanställa och presentera det vi gör under arbetstid? Det är många omständigheter som påverkar hur vi mår på arbetet och framtiden för vår yrkeskår. Dessa faktorer kommer enkäten att kunna ge oss större insikt om. Styrelsen kommer att analysera svaren tillsammans med Naturvetarna. Redovisning av resultatet från enkäten kommer presenteras här i Dietistaktuellt samt på Årsmötet Väl mött då! 6 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

4 Tema: Kosttilskott Noterat Ny Uppsalaledd studie kartlägger D-vitaminbrist vid barncancer D-vitaminbrist är vanligt hos barn som behandlas för och som överlevt en cancersjukdom. Detta kan både leda till benskörhet och ökad infektionskänslighet. Men det saknas kunskap om hur vanlig vitaminbristen är, vilka konsekvenser detta får samt behovet av extra tillskott. I en ny studie ska forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset räta ut frågetecknen,. Vi vet för lite om hur cancersjuka barn bör behandlas för D-vitaminbrist och vilka doser som krävs för att återställa normala värden. Förhoppningsvis kan våra resultat utmynna i nya rekommendationer för vitamintillskott, säger Britt-Marie Frost, överläkare och sektionschef vid barnonkologiska kliniken på Akademiska barnsjukhuset, som tillsammans med docent Outi Mäkitie, Karolinska Institutet, ansvarar för studien finansierad av Barncancerfonden. I Sverige insjuknar ungefär 300 barn och ungdomar i cancer varje år. De vanligaste cancerformerna är leukemier och hjärntumörer, cancertyper som tillsammans står för mer än hälften av alla diagnoser. De senaste årens forskning har visat att D-vitamin spelar större roll för hälsan än man tidigare trott. Vitaminet påverkar skelettets funktion och förebygger sannolikt även infektioner, hjärt-/kärlsjukdom, metabola sjukdomar och cancer. D-vitaminbrist är vanligt både hos friska barn och barn med kroniska sjukdomar eller cancer. För dem krävs högre vitamindoser än de gängse för att uppnå rätt nivåer i blodet. Preliminära resultat av finska studier indikerar att cancersjuka barn ofta drabbas av benskörhet och har D-vitaminbrist. Inte minst med tanke på att cancersjuka barn löper risk för benskörhet och andra sena biverkningar av sin behandling, är det extra viktigt att undvika brist, framhåller Britt-Marie Frost. FAKTA: Studie om D-vitaminbrist vid barncancer * Vilka D-vitaminnivåer har cancersjuka barn och hur förändras dessa under cancerbehandlingens gång? * Vilka blir konsekvenserna av vitaminbrist: infektionsepisoder och andra orsaker till sjukhusvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna? * Vilken dos vitamintillskott krävs för att uppnå normala D-vitaminnivåer hos cancersjuka barn? * Kan D-vitamintillskott skydda mot negativa konsekvenser av vitaminbrist såsom benskörhet och ökad infektionsrisk? Stärkande dryck ska minska näringsbrist De äldres hälsa skulle gynnas av att den offentliga sektorn öppnar upp för lokalt producerade drycker och i förlängningen andra livsmedelsprodukter i Skåne. Det menar initiativtagarna till projektet Styrketår för seniorer en pilotstudie. Många äldre har av olika anledningar svårt att få i sig tillräcklig näring och energi vilket ökar risken för försämrad hälsa. Detta kan bero på sämre aptit och smaksinne och/eller sjukdom. Projektets mål är att utveckla attraktiva drycker med högt innehåll av näring och energi med förhoppningen att drycken ska bidra till att tillgodose de äldres behov och minska närings- och energibrist, säger Karin Wendin, professor i mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad. Mycket beroende på hur de offentliga upphandlingsreglerna ser ut är det idag svårt för mindre lokala producenter att kunna sälja sina frukt- och bärprodukter till offentlig sektor. Tanken med projektet är att undersöka och skapa förutsättningar för produktion av fruktoch bärdrycker av god kvalitet från lokala råvaror och att de ska nå kunder inom den offentliga sektorn, menar projektets initiativtagare. Initiativet till projektet togs av Gun Hagström på Lyssna AB, som är knuten till SLU Balsgårds projekt Innovativa drycker, Ulla Nilsson från Virgo Grön Konsult, Madeleine Uggla från SLU Balsgård och Karin Wendin. Högskolan bidrar med kompetens inom sensorik, alltså hur de framtagna produkterna upplevs smaka. Övriga personer involverade i projektet har kompetens inom trädgårdsproduktion, dryckesutveckling, paketering, upphandling, kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter för offentlig verksamhet och trädgårdsnäringen. Tillsammans ska man i projektet utveckla goda närings- och energirika drycker för äldre inom äldreomsorgen i skånska kommuner. Tanken är att samma koncept ska kunna användas i hela Sverige framöver, säger Karin Wendin. Dryckerna kommer under utvecklingsfasen att provsmakas av seniorer boende i Kristianstad med omnejd.dryckesutvecklingen sker på SLU Balsgård utanför Kristianstad och olika aktörer i kedjan ska involveras, från bärproducentorganisationen LRF-GRO till personal och äldre på boenden. Projektet siktar på att skapa nya möjligheter för frukt- och bärodling samt förädlingsanläggningar av frukt- och bärprodukter i regionen. Genom bättre formulerade och mätbara kravkriterier blir det möjligt för offentlig verksamhet att lyfta fram kvalitet hos lokalt producerade drycker som bidrar till en hållbar måltidssituation för äldre, säger Ulla Nilsson. Projektet finansieras av EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne genom satsningen Skånsk dryckesstrategi. Projektet slutförs under året. Källa: Högskolan Kristianstad 8 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

5 Motion på recept framgångsrikt men bara för vissa Åsa Romé, fysioterapeut och doktorand vid Lunds universitet, har analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av aktivitetsprogrammet Fysisk aktivitet på recept (FaR). Hon har identifierat de grupper bland inaktiva som bäst drar nytta av programmet och som programmet är mest kostnadseffektivt för. Men fysisk aktivitet på recept passar bara en del. Av befolkningen i Sverige motionerar många för lite 40 procent har en fysisk aktivitetsnivå som är riskabelt låg för hälsan. Detta trots att många känner till att om vi motionerar så mår vi bättre och kan förebygga ohälsa. Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit en etablerad metod för behandling av inaktivitet bland befolkningen. - Resurserna i sjukvården är starkt begränsade och vi måste vara noga med hur vi fördelar dem. Jag har utvärderat kostnader och konsekvenser av FaR och identifierat de målgrupper som drar bäst nytta av denna typ av behandling av inaktivitet, säger Åsa Romé, som presenterade forskningsresultaten vid sin disputation den 22 maj. I studien ingick totalt 528 personer som delades in i två grupper: en högdosgrupp som tränade två gånger per vecka och som också fick motiverande samtal och undervisning om fysisk aktivitet samt en lågdosgrupp, som endast fick skriftlig information om att de kunde träna en gång i veckan. Sammanfattningsvis kan sägas att FaR-programmet är kostnadseffektivt och ökade den fysiska aktivitetsnivån för båda grupperna efter ett år och livskvaliteten ökade. Men de som fick mindre tillgång till träning uppnådde samma förbättringar som de som fick mer tillgång till träning och mer motiverande stöd. Den ökade aktiviteten medförde minskade samhällskostnader med 22 procent genom minskade kostnader för hälso- och sjukvård samt produktionsbortfall. Om vi hittar rätt individer och ger dem rätt dos av motion kommer den här typen av behandlingsprogram för inaktivitet att bli kostnadseffektiva. Våra analyser visar att det är viktigt att öka tillgängligheten på träning för att göra det enklare och billigare för de inaktiva att träna. En av delstudierna visar att de socioekonomiskt svagare grupperna inte värderar motionens hälsoeffekter lika högt som i de lite starkare. De två tredjedelar som inte klarade av att fullfölja programmet behöver mer hjälp och troligtvis mer stöd från t ex sjukvården med riktade insatser. Vi måste helt enkelt bli bättre på att välja ut rätt målgrupp för motion på recept och hitta alternativa metoder för de dem som faktiskt inte passar för den här metoden, säger Åsa Romé. Åsa Romé disputerar i ämnet hälsovetenskap med inriktning sjukgymnastik. Avhandlingens titel: Prescribed physical activity. A health economic analysis. Källa: Lunds universitet 13% Fibrer 4% Socker 93% Fullkorn En sundare frukost bättre för kropp och hälsa! Råg Fras är extremt hälsosam! Innehåller hög mängd fullkorn och låg mängd socker som ger lång mättnadskänsla, jämnare blodsockernivå och en nöjdare mage och tarm bättre kan det inte bli. Rågen är näringsrik och har goda egenskaper med lösliga och olösliga fibrer. De lösliga gör att maten stannar längre i magsäcken och förlänger mättnadskänslan. De olösliga hindrar förstoppning och påskyndar passage genom tarmen. Rågen har dessutom lågt GI värde, som ger lågt insulinsvar, ett bättre alternativ till de som har problem med för högt blodsocker. DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 9 Valora Trade AB,

6 Tema: Kosttilskott Aktuellt på forskningsfronten Omega-3 som kosttillskott Forskare från Karolinska institutet har visat att omega-3 kosttillskott kan passera blodhjärnbarriären (BHB) hos patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Fettsyrorna har effekt på markörer för både sjukdomen i sig och för inflammation.[1] Ett mycket intressant resultat som tidigare bara kunnat påvisas på möss. Men de fleromättade fettsyrornas förträfflighet har också ifrågasatts. I synnerhet i form av just kosttillskott. Dietistaktuellt gör ett litet svep över aktuell forskning inom området omega-3 som tillskott. Magnus Forslin Dietistaktuellt forslin@dietistaktuellt.com I media och på bloggar har det under senare tid varit en hel del diskussion om huruvida omega-3 har någon effekt då det tas i form av kosttillskott, och man har då hänvisat till nya forskningsrön. Professor Lars Rydén presenterade för en tid sedan en uppmärksammad men också kritiserad internationell studie, Origin, som omfattade deltagare, bl a ville man utröna huruvida 1 gram omega-3 per dag kunde påverka mortaliteten hos personer med utvecklad, eller med förstadier till typ 2-diabetes. En grupp som alltså löper en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. I en kommentar till studieresultaten säger Lars Rydén att omega 3-fettsyrorna hade ingen som helst effekt på dödligheten i hjärt-/kärlsjukdomar hos patienterna och inte heller på insjuknande i slaganfall och hjärtinfarkt jämfört med placebo. [2] Vidare, tidigare i år gick professor Anders Jacobsson, Institutionen för Molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet, ut i media i samband med att en ny studie presenterades och menade att kroppens egen produktion av omega-3 räcker mer än väl.[3] Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Jacobsson vidare i sitt uttalande. Den studie han refererar till är gjord på möss och visar att 90 % kroppens omega-3-fettsyra DHA (dokosahexaensyra) produceras i de egna cellerna övriga tio kommer från kosten. I studien framkommer det också enligt författarna att en eventuell brist på omega-3 kan bero på otillräcklig produktion av fleromättat fett i levern. Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig för mycket av till exempel kolhydrater kan leda till störningar i kroppens fettproduktion. Även leverproblem och olika typer av hormonstörningar kan påverka fettproduktionen, fortsätter Anders Jacobsson. Resultaten visar att om DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, tillgodose behovet genom att ändra på kosten. I sammanhanget bör vi kanske dock erinra oss om att mänskliga analogislut med djurstudier tidigare har stött på patrull. Omättat fett kan orsaka allergier, är en an- 10 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

7 Tema: Kosttilskott FAKTA: Fleromättade essentiella fettsyror nan katastrofrubrik från dagspressen under 2013 med sikte på omega-3-fettsyrorna. I en studie som genomförts gemensamt av Göteborgs universitet, Chalmers och Umeå universitet, undersöktes blod från 129 nyfödda barn som sedan följts upp till 13 års ålder. De som hade en hög andel fleromättade fettsyror i blodet vid födseln drabbades i högre utsträckning av både luftvägsallergier och eksem, än de barn som i stället hade mer mättat eller enkelomättat fett i blodet. [4] På samma sätt som immunsystemets mognad förhindras om vi lever för rent, kan den nog försvåras om immunsystemet dämpas av höga halter omättat fett, menade Agnes Wold, immunolog vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien och även tillskyndare av hygienhypotesen. Det är känt sedan tidigare att omättade fettsyror hämmar immunsystemets aktivering. Det kan säkert vara nyttigt om man är gammal och inflammerad. Men spädbarnets immunsystem behöver få en kick-start, annars mognar det inte på rätt sätt. Resultaten, eller åtminstone slutsatserna är onekligen något anmärkningsvärda, inte minst mot bakgrund av att SLV anser det särskilt viktigt att gravida kvinnor äter fet fisk eftersom fostret behöver DHA och EPA (eikosapentaensyra) för neurogenesen [se faktaruta intill]. Vidare är det vanligt att barnmat i dag berikas med just omega-3-fettsyror. Människan har två typer av essentiella fettsyror: Omega- 3-fettsyror och omega-6-fettsyror. Att de är essentiella innebär att vi inte kan tillverka modersubstanserna av dessa typer utan måste tillföra dem via kost eller kosttillskott. Modersubstansen i omega-3-serien heter alfa-linolensyra (ALA). Den förkortas som 18:3 omega är antalet kolatomer i fettsyran och efter kolontecknet står antalet omättnader följt av numret på omega-serien. Modersubstansen i omega-6-serien är linolsyra (LA; 18:2 omega-6). Från de båda modersubstanserna kan i kroppen bildas längre och mer omättade fettsyror. De första av dessa är eikosapentaensyra (EPA; 20;5 omega-3) och gammalinolensyra (GLA; 18;3 omega-6). Människans förmåga att själv bilda dessa två sistnämnda är dock begränsad. VIKTIGA ÄMNEN I omega-3-serien bildas senare den för hjärna och ögon så viktiga fettsyran dokosahexaensyra (DHA; 22:6 OMEGA-3). Den begränsade omvandlingen av ALA till EPA har medfört tveksamheter hur vegetarianer och veganer som inte äter fisk och skaldjur kan klara av behovet av särskilt stora mängder av DHA för hjärncellernas uppbyggnad och funktion. Denna tveksamhet gäller särskilt när en vegetarian/vegan under graviditeten skall bygga upp en ny fosterhjärna. I moderns blod transporteras de viktiga fettsyrorna i blodfettspartiklarna (lipoproteinerna). Med hjälp av särskilt två enzymer (LPL och TG-lipas) i gränsen mellan moderns blod och livmoderkakan spjälkas fettsyrorna loss och kommer in i livmoderkakan. Där kan de bindas till särskilda Överföring av Omega 3 via blod-hjärnbarriären Den i ingressen nämnda BHB-studien, som publicerades i april 2014 i Journal of Internal Medicin, kan emellertid bidra till att debattpendylen svingar över till kosttillskottens fördel. Åtminstone vad gäller intag hos personer som redan insjuknat i Alzheimers sjukdom. Tidigare befolkningsstudier talar för att omega-3 kan skydda mot utveckling av Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat, säger dr Yvonne Freund-Levi, studiens försteförfattare och specialist i psykiatri och geriatrik, samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det kanske mest anmärkningsvärda med resultaten är att omega-3-fettsyror som tillförts genom kosttillskott kan passera blod-hjärnbarriären hos patienter med Alzheimers sjukdom, och påverka diagnosens sjukdomsmarkörer. Blod-hjärnbarriären utgörs av tätt sammanfogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl med syfte att skydda hjärnvävnaden. Kapillärerna har en betydlig lägre permeabilitet än kapillärer i andra organ, vilket ger upphov till en hög selektivitet avsedd att hindra hjärnans exponering av skadliga kemikalier som finns naturligt i blodet, men blockerar även olika droger och läkemedel. I en postmortal studie, dvs en analys utförd fettsyrabindande och fettsyratransporterande äggviteämnen (FABPs och FATPs) som transporterar över dem till fostrets blod. En förutsättning för att fostret skall få tillräckligt av de viktiga fettsyrorna är självklart först att moderns blod innehåller höga nivåer av dessa. Regleringen av de nämnda enzymer som frisätter fettsyrorna kan också påverka tillgången för fostret. Forskare har visat att den gravida kvinnans hjärna minskar med cirka 5 procent fram till förlossningen. En motsvarande ökning av volymen av hjärnans hålrum sker samtidigt. Det dröjer sedan 6 månader innan kvinnans hjärna återhämtat sig i storlek och fettsyrainnehåll. Forskarnas ledande hypotes är att mamman frigör viktiga fleromättade fettsyror från sina hjärnceller så att dessa kan överföras till fostret med dess stora behov av dessa fettsyror FÖR MYCKET OMEGA-6 Under den tidiga stenåldern för år sedan tillförde man ungefär lika mycket omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror. Kvoten mellan dessa var 1:1. Idag intar vi gånger så mycket av omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror. Detta är ett stort hälsoproblem. Vi behöver visserligen också omega-6-fettsyror om inte ett så stort överskott. Kvoten mellan de båda fettsyraserierna bör vara cirka 2-4:1. Enligt somliga forskare kan ett för stort intag av omega-6-fettsyrorna leda till ökad bildning av inflammatoriska ämnen något som ökar risken för inflammatoriska sjukdomar. Eftersom de båda fettsyraserierna använder samma enzymer för sin omsättning, kan ett högt intag av omega-6-fettsyror ytterligare försvåra omvandlingen av ALA till EPA och DHA. Av Med Dr Olle Haglund [9] DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 11

8 Tema: Kosttilskott Tidigare studier talar för att omega-3 kan skydda Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat Yvonne Freund-Levi, specialist i Psykiatri och Geriatrik, samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. efter döden av hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom, har det visats att nivåerna av DHA är lägre i en jämförelse med friska personer. I den nu aktuella studien deltog ett begränsat antal patienter med mild Alzheimer. 18 gavs omega-3 (2.3 g n-3 essentiella fettsyror 0,25 kg fisk) medan övriga fick placebo dagligen under 6 månader. De som hade intagit tillskott hade också fått förhöjda nivåer i ryggmärgsvätskan och i blodet, inte bara av DHA, utan även av EPA som också tillhör familjen Omega-3-fettsyror. I resultatdelen skriver forskarna att: Ökade DHA-nivåer i ryggmärgsvätskan hade en inverterad korrelation till mängden fosforylerat tau [P-tau], och en direkt korrelation med löslig interleukin-1 receptor typ II. Sålunda, desto mer DHA ökade i ryggmärgsvätskan, desto större förändring avseende AD/inflammatoriska biomarkörer.[1] Forskarna har också länge intresserat sig för relationen mellan just inflammation och Alzheimers sjukdom inflammationen i hjärnan är ett kännetecknande patologiskt drag vid diagnos. Huruvida inflammationen är primär, dvs direkt sjukdomsframkallande, eller sekundär, ett sätt för organismen att bryta ned B-amyloidproteiner som inlagrats i form av plack, är ännu inte helt klarlagt. I en annan aktuell KI-producerad studie som publicerades i februari beskrivs hur den normala inflammationsprocessen kan vara störd hos patienter med Alzheimers sjukdom; nivåerna i hjärna och ryggmärgsvätska av de molekyler, lipoxin A 4 och resolvin, som behövs för att vävnad ska kunna rensas från skadliga inflammatoriska ämnen och återhämta sig är lägre vid Alzheimers sjukdom än normalt. De lägre nivåerna av dessa molekyler kunde också korreleras till en sämre minnesfunktion.[5] Vår hypotes är att ökad resolution vid inflammationsprocessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom minskar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjukdomsutveckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvinkel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprinciper för Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg, som lett studien vid Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Det kan i sammanhanget vara intressant att notera att forskare i dag studerar hur de molekyler som bidrar till resolution (dvs upplösning eller avslutning av en inflammationsprocess), påverkar nervcellsdöd i cellodling och om man i djurexperiment kan förhindra neurodegeneration och förbättra minnesfunktionen genom behandling med dessa substanser. De hittills kända molekyler som fungerar upplösande vid inflammation är derivat från omega-3-fettsyror, menar Marianne Schultzberg, dvs kosttillskott som tillskrivits flera hälsofrämjande effekter och även visats kunna ha effekt på faktorer av betydelse för sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Medical foods Blod-hjärnbarriärsstudien är en del i ett större forskningsprojekt som går under namnet OmegAD. Projeket har under flera år renderat ett antal intressanta forskningsresultat, bl a kunde Yvonne Freund-Levi 2008 presentera sin avhandling Omega-3 fatty acid treatment in mild to moderate Alzheimer s disease: Results from the OmegAD study. Vi inkluderade då 204 patienter med manifest mild till måttlig Alzheimers, sjukdombaserat på minnessymptom med ett MMT högre än 15 poäng (MiniMental Testet som ofta används vid skattning av närminnet). Det är från denna grupp som BHB-studien fick sina deltagare. Hälften erhöll omega-3, hälften placebo under sex månader. Vi kunde dock inte se någon positiv effekt på minnesfunktionerna. Emellertid, vid en fortsatt analys av data, så upptäckte Yvonne Freund-Levi och hennes kolleger en signifikant positiv effekt på det episodiska närminnet och en tydlig uppbromsningseffekt, hos de friskaste patienterna som hade en minnesfunktion på > 27 av 30 poäng på MMT. En effekt man också såg hos de mest friska i placebogruppen efter att även de behandlats med omega-3. Yvonne Freund-Levi har även inom ramen för EURICE (European Research and Project Office GMBH) deltagit i Lipi- DiDiet (Therapeutic and preventive impact of nutritional lipids on neuronal and cognitive performance in aging, Alzheimer s disease and vascular dementia). Ett projekt som sträcker sig under 72 månader med avrundning sista juli i år, och som involverar forskare från Finland, Israel, Tyskland och Sverige. Vi har i två randomiserade, dubbelblinda kontrollerade studier med nutritionsterapi preparaten Souvenir I och II kunnat fastställa en minnes- Astrocyter typ 1 omger kapillärerna i hjärnan och ligger bakom den inflammatoriska reaktionen. 12 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

9 NYHET! förbättrande effekt hos patienter i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom, förklarar Yvonne Freund-Levi [7,8]. Den nutritionscocktail man använt i studierna heter Souvenaid, och består av en rad näringsämnen som man bedömer ha en gynnsam effekt på kognition och minne som t ex vitamin B 12, B 6, selen, kolin, folsyra, aminosyror, och givetvis omega-3. Tanken är att dessa näringsämnen skall stimulera nervcellsmembran och synapsformation. Projektet är mycket spännande, och jag är ganska övertygad om att den här typen av s k medical foods är något som vi kommer att få se mer av, avslutar Yvonne Freund-Levi. Refererade studier [1] Freund Levi Y, Vedin I, Cederholm T, Basun H, Faxén Irving G, Eriksdotter M, Hjorth E, Schultzberg M, Vessby B, Wahlund L-O, Salem Jr N, Palmblad J. Transfer of omega-3 fatty acids across the blood brain barrier after dietary supplementation with a docosahexaenoic acid-rich omega-3 fatty acid preparation in patients with Alzheimer s disease: the OmegAD study. J Intern Med 2014; 275: [2] Mårtenson Mary. Omega 3 har ingen effekt. Aftonbladet jul. Hälsa. ( [Retrieved ] [3] Pauter AM, Olsson P, Asadi A, Herslöf B, Csikasz RI, Zadravec D, Jacobsson A. Elovl2 ablation demonstrates that systemic DHA is endogenously produced and is essential for lipid homeostasis in mice. J Lipid Res Apr;55(4): doi: /jlr.M Epub 2014 Jan 31. [4] Barman Malin, Johansson Sara, Hesselmar Bill, Wold Agnes, Sandberg Ann-Sofie, Sandin Anna. High Levels of Both n-3 and n-6 Long-chain Polyunsaturated Fatty Acids in Cord Serum Phospholipids Predict Allergy Development. PLoS ONE;Jul2013, Vol. 8 Issue 7, p1 [5] Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés-Toro V, Eyjolfsdottir H, Graff C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sambamurti K, Fitzgerald J M, Serhan C N, Granholm A-C, Schultzberg M. Resolution of inflammation is altered in Alzheimer s disease. Alzheimer s & dementia: the journal of the Alzheimer s Association 14 February DOI: /j. jalz ) [7] Scheltens P, Kamphuis PJ, Verhey FR, Olde Rikkert MG, Wurtman RJ, Wilkinson D, Twisk JW, Kurz A. Efficacy of a medical food in mild Alzheimer s disease: A randomized, controlled trial. Alzheimers Dement Jan;6(1):1-10.e1. doi: /j.jalz [8] Scheltens P, Twisk JW, Blesa R, Scarpini E, von Arnim CA, Bongers A, Harrison J, Swinkels SH, Stam CJ, de Waal H,Wurtman RJ, Wieggers RL, Vellas B, Kamphuis PJ. Efficacy of Souvenaid in mild Alzheimer s disease: results from a randomized, controlled trial. J Alzheimers Dis. 2012;31(1): doi: /JAD [9] Haglund O. Varför fl eromättade fettsyror är livsnödvändiga. Dietistaktuellt Sept 2007; 18 (4): Nya Fresubin 2 kcal Crème ersätter Nya Fresubin 2 kcal Crème - har ett högre energiinnehåll, 2 kcal/g - är fiberfri - har uppdaterad kolhydratskälla Dessutom ännu godare och krämigare smak! Perfekt för patienter med dysfagi, men även som variation till vanlig näringsdryck. Mer information, produktblad, receptförslag och ordinationsguide hittar du på fresenius-kabi.se/fresubin2kcalcreme

10 Tema: Kosttilskott Antioxidanter på burk försämrar prestationen Filip Larsen Forskare Karolinska Institutet Institutionen för fysiologi och Farmakologi Det är vanligt att idrottare tar tillskott av antioxidanter för att prestera bättre. Men som kosttillskott verkar antioxidanter i bästa fall vara helt värdelösa. I många fall kan de vara direkt negativa för prestationsförmågan. Detta visar en sammanställning av aktuell forskning. Tomas Schiffer Doktorand Karolinska Institutet Institutionen för fysiologi och Farmakologi Kroppen har en enastående förmåga att omvandla energi i maten vi äter till ATP (Adenosintrifosfat), som är musklernas absolut främsta energikälla. Vid maximalt arbete kan muskulaturens ATPförbrukning vara flera hundra gånger högre än i vila. För att kunna möta så vitt skilda energikrav har kroppen utvecklat flera olika energisystem som skiljer sig åt i hur snabbt ATP kan framställas, men också hur länge energireserverna räcker. Det energisystem som är det absolut viktigaste för alla idrotter där arbetstiden överstiger ett par minuter, är det aeroba eller oxi- dativa energisystemet. I detta energisystem används fett eller kolhydrater som energikälla, substrat, i förbränningen. I mitokondrierna som brukar kallas för cellens kraftverk finns ett nätverk av olika enzymer som har till uppgift att oxidera dessa substrat. I denna process frigörs elektroner som vandrar genom elektrontransportkedjan och slutligen tas om hand av syre som reduceras till vatten. Syre är därmed en så kallad elektronacceptor. Anledningen till att konditionsidrottare testar sin maximala syreupptagningsförmåga är för att de vill mäta hur snabbt det aeroba energisystemet kan oxidera substrat till ener- 14 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

11 Tema: Kosttilskott gi ju högre syreupptagningsförmåga desto snabbare energiomvandling och desto bättre arbetsförmåga. Kedjan av enzymer i elektrontransportkedjan är inte helt perfekt. Det händer att elektroner lämnar detta enzymsystem innan de reducerar syre till vatten. Resultatet är att syremolekylen blir till en superoxidradikal vilken är väldigt reaktiv. Kan inte cellerna snabbt neutralisera denna fria radikal kan det leda till cellskador och till och med att cellen dör. Mycket riktigt har flera degenerativa sjukdomsförlopp kopplats till okontrollerad produktion av fria radikaler och höga nivåer av oxiderade fetter och proteiner inne i cellen. Alzheimers, Parkinsons sjukdom och till och med normalt åldrande anses ibland vara orsakad av en okontrollerad produktion av fria radikaler. Man uppskattar att 1-3 procent av allt syre som tas upp av kroppen blir till superoxid. Med tanke på den stora omsättningen av syre under fysisk träning har det funnits farhågor att hård träning skulle kunna leda till cellskador eller förtida åldrande. kan man se att både fetter och proteiner blivit oxiderade/skadade av den stora mängden fria radikaler. Ett exempel ur djurvärlden är flyttfåglar som efter sina årliga långflygningar har utmattat sitt system av kroppsegna antioxidanter och är extra känsliga för stress innan de har återhämtat sig. Förutom de kroppsegna antioxidanterna finns även ett brett spektrum av kemikalier i vanlig mat som har antioxidativ verkan. Vitaminerna A, C samt E är inte bara livsnödvändiga vitaminer utan även kraftfulla antioxidanter. Även andra ämnen i framför allt frukt, grönsaker och bär har starka antioxidanter i form av olika fytokemikalier, såsom polyfenoler, katechiner och flavonoler. Man brukar säga att livsmedel med starka färger, helst i det blåröda spektrat, innehåller mycket antioxidanter. Tung marknadsföring De senaste två decennierna har det pågått en tung marknadsföringskampanj för olika Vad är en antioxidant? Rent kemiskt är en antioxidant en molekyl som kan förhindra att ett annat ämne oxideras av en fri radikal. Detta sker oftast genom att antioxidanten går in i reaktionen och själv donerar en elektron till den fria radikalen och förhindrar därmed att ett viktigt protein eller fettsyra i cellen blir oxiderad och skadad. I kroppens alla celler finns kroppsegna eller endogena antioxidanter som har till uppgift att neutralisera fria radikaler som bildas i cellandningen. Dessa antioxidantsystem är känsliga för snabba förändringar i cellens inre miljö. Vid träning känner kroppen av den ökade mängden fria radikaler och reglerar snabbt upp både mängden kroppsegna antioxidanter och deras aktivitet. Vid extrema ansträngningar som efter ett maraton, en multisporttävling eller ett långdistanstriathlon Det generella rådet till tränande, friska individer vara att undvika antioxidanter i form av tillskott. Rekommendationen att äta mycket frukt, bär och grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna antioxidativa systemen på en balanserad nivå. DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 15

12 Tema: Kosttilskott former av antioxidanter i tillskottsform. Kampanjen har varit riktad mot både vanliga friska människor och idrottare. Många idrottare, på individnivå såväl som i föreningar och landslag, får ekonomisk sponsring för att marknadsföra antioxidanttillskott. Tesen lyder ofta att produktionen av fria radikaler ökar vid fysisk träning. Dessa radikaler kan skada kroppens celler och antioxidanter skyddar mot fria radikaler. Egentligen är detta ett korrekt påstående, så man kan inte säga att företagen som kommersialiserar antioxidanter går ut med falsk marknadsföring. Men finns det ett ökat behov av antioxidanter hos idrottare, eller är det marknadsintressen som utgör drivkraften bakom lanseringen? Vilka effekter har ett ökat intag av antioxidanter i kroppen? Studier varnar för piller Riksidrottsförbundet och andra idrottsliga organ har under lång tid varit väldigt försiktiga med sina rekommendationer kring kosttillskott för idrottare. De har länge menat att vanlig mat räcker eftersom idrottare äter mer än andra. Men vad finns det för vetenskapliga belägg kring extra tillskott av antioxidanter i samband med träning? En av de allra första studierna på människor kom från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) år Försökspersoner fick antingen ett tillskott av antioxidanten Q10 eller placebo i 22 dagar. Under supplementeringsperioden genomfördes ett femdagars block med hög intensiv intervallträning två gånger per dag. Gruppen som fick Q10 presterade signifikant sämre under träningspassen och även i det avslutande anaeroba testet. Denna första studie indikerade att det fanns negativa aspekter av att tillföra antioxidanter i samband med träning (1). År 2002 visade en studie att kapplöpningshundar som fick 1 gram C-vitamin innan ett tävlingslopp över 500 meter (tävlingstid cirka 32 sekunder) försämrade sig signifikant jämfört med när de inte fick C-vitamin (2). En brittisk forskargrupp undersökte om 1 gram C-vitamin per dag möjligtvis kunde mildra träningsvärk efter excentriskt arbete. Man såg ingen skillnad mellan grupperna vad det gällde träningsvärk men muskelns återhämtningsförmåga var signifikant nedsatt i C-vitamingruppen (3). År 2008 kom en studie där unga friska män fick träna i åtta veckor, tre gånger per vecka, 40 minuter per gång. Träningen bestod av relativt intensiv cykelträning. Några fick placebo, några fick 1 gram C-vitamin (en brustablett) per dag. Den maximala syreupptagningsförmågan ökade med 22 procent i placebogruppen medan C-vitamingruppen endast förbättrades 10 procent. I en substudie där man använde råttor med liknande träningsprotokoll förbättrades uthålligheten hos placebogruppen med 186 procent medan gruppen som tränade och samtidigt fick C-vitamin endast förbättrade sig 27 procent! Samtidigt visade man att gruppen som fått C-vitamin inte fått fler mitokondrier medan placebogruppen nära fördubblat sitt mitokondrieantal (4). År 2009 kom en häpnadsväckande studie på 39 unga män som fick träna fem gånger i veckan, 85 minuter per gång i fyra veckor. Hälften fick ett dagligt tillskott av vitamin C och E medan den andra hälften fick placebo. Efter träningsperioden hade placebogruppen som förväntat förbättrat en lång rad av muskulära parametrar likväl som flera hälsoparametrar. Antioxidantgruppen hade i stort sett inte förbättrat sig alls!(5) År 2011 publicerades en studie på råttor som tränade 90 minuter om dagen fyra dagar per vecka i 14 veckor. En grupp var kontrollgrupp och den andra gruppen fick vitamin E och en antioxidativ fettsyra. Gruppen som fått antioxidanter hade klart mindre mitokondriell nybildning och signalering än kontrollgruppen. Nivåerna av mitokondriella proteiner hos de tränade råttorna som fått antioxidanttillskott var till och med lägre än otränade råttor som slapp tillskott! (6) Det bör nämnas att det även finns flera studier där man inte ser någon skillnad mellan placebo och antioxidanttillskott i samband med träning (7-9). Sammanfattningsvis verkar det som om antioxidanter i pillerform i bästa fall är helt värde- Ett exempel på en svag prooxidant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli 16 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

13 Tema: Kosttilskott lösa, men i många fall verkar de vara direkt negativa för anpassning till träning och prestationsförmågan. Med denna kunskap i ryggen är det förvånande att antioxidanter fortfarande är något av en storsäljare på kosttillskottsmarknaden. Över 60 procent av elitaktiva idrottare rapporterar att de äter tillskott som innehåller antioxidanter (10). Fria radikaler är nödvändiga Vad är då förklaringen på att man ser försämrade träningseffekter av något så harmlöst som en antioxidant, som normalt skyddar celler mot fria radikalers negativa inverkan? Förklaringen är att man tidigare var av den åsikten att fria radikaler enbart var av ondo. Senare visade det sig att dessa radikaler deltog i viktiga signaleringsvägar. Cellerna försöker alltså balansera produktionen av fria radikaler och antioxidanter för att bibehålla korrekt signalering. Vid träning innebär den ökade produktionen av fria radikaler en stress för kroppen vilket startar en rad signaleringsvägar i cellerna. Detta är signalen till kroppen att den behöver öka sitt motstånd mot stressen som träningen innebär och en rad anpassningar sker för att klara detta. Det som händer om man tillför en stor mängd dietära antioxidanter är att så kallade redoxstatus förändras i cellen och de molekylära signaleringsvägarna försämras eller kan till och med utebli helt. Skillnad på tillskott och mat Man skulle då kunna spekulera i om detta även innebär att man som idrottare bör undvika frukt och grönt, då dessa livsmedel ofta innehåller höga nivåer av antioxidanter? Det finns inte några som helst bevis för negativa effekter av ett intag av frukt och grönt i samband med prestation. Tvärtom finns det ett flertal studier som påvisar positiva effekter på både återhämtning och hälsa vid ett högt intag av frukt och grönt (11,12). Ett helt nytt forskningsfält visar att många antioxidantrika grönsaker innehåller svaga prooxidanter som skydd mot angrepp av bland annat skadeinsekter. När vi äter grönsaker som innehåller prooxidanter kan det leda till aktiveringen av ett protein (Nrf2) som uppreglerar de kroppsegna antioxidativa systemen. På så sätt kan de negativa effekterna av dietära antioxidanter motverkas (13). Ett exempel på en sådan svag prooxidant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli. Även om det fortfarande råder vissa kontroverser i detta forskningsfält så bör det generella rådet till tränande, friska individer vara att undvika antioxidanter i form av tillskott, eftersom de potentiellt kan störa signaleringsvägar som är viktiga för kroppens anpassning till träning. Rekommendationen att äta mycket frukt, bär och grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna antioxidativa systemen på en balanserad nivå. Det faktum att många idrottare fortfarande spenderar pengar på antioxidanttillskott är förbluffande eftersom de bevisligen har en negativ påverkan på kroppens anpassning till träning. Det visar också att kommunikationen mellan idrottsforskare och idrottsaktiva fungerar sämre än den kommersiella marknadsföringen av antioxidanter i tillskottsform. Artikeln har tidigare varit publicerad i Svensk Idrottsforskning nr Redaktör Johan Pihlblad. Referenser 1. Malm, C. m fl. Acta physiologica Scandinavica. 1997;161(3): doi: /j X x. 2. Marshall, RJ. m fl. The Journal of nutrition. 2002;132(6 Suppl 2):1616S-21S. 3. Close, GL. m fl. The British journal of nutrition. 2006;95(5): Gomez-Cabrera, MC. m fl. The American journal of clinical nutrition. 2008;87(1): Ristow, M. m fl. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 2009;106(21): doi: /pnas Strobel, NA. m fl. Medicine and science in sports and exercise. 2011;43(6): doi: / MSS.0b013e318203afa3. 7. Higashida, K. m fl. American journal of physiology Endocrinology and metabolism. 2011;301(5):E doi: /ajpendo Wadley, GD. m fl. J Appl Physiol.(1985) 2010;108(6): doi: /japplphysiol Yfanti, C. m fl. Medicine and science in sports and exercise. 2010;42(7): doi: /mss.0b013e3181cd76be. 10. Huang, SH. m fl. Clinical journal of sport medicine. 2006;16(1): Macready, AL. m fl. The American journal of clinical nutrition doi: /ajcn McLeay, Y. m fl. Journal of the International Society of Sports Nutrition. 2012;9(1):19. doi: / Wagner, AE. mfl. Oxidative medicine and cellular longevity.2013;2013: doi: /2013/ DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 17

14 Tema: Kosttilskott En idrottares proteinbehov Peter Stenberg Leg. dietist Idrottsnutritionist Att bedöma en idrottares proteinbehov är en utmaning där man bland annat måste ha kännedom om kroppsvikt, energiintag, målsättning och träningsbelastning. När man vill optimera förutsättningarna för att bygga upp muskelmassa finns det många aspekter att ta hänsyn till när det gäller råd och rekommendationer kring protein. Intag av protein i samband med träning har rönt mycket uppmärksamhet under flera år. Vi vet att en ökning av aminosyror i blodet kan öka syntetiseringen av kontraktila, sarkoplasmatiska och mitokondriella proteiner. Muscle-full hypotesen Muscle-full eller bag-full hypotesen av Millward (1994) pekar på att fysiska begränsningar i omfånget på den endomysiala bindväven som omger muskelfibrer hindrar ytterligare inlagring av proteinpoolen i muskeln. Empiriska data från mätningar av kroppssammansättning talar för att skelettmassan också är av betydelse för hur stor muskelmassa en individ kan utveckla. Det verkar logiskt att det skulle finnas såväl fysiska som metabola begränsningar beträffande synteti- sering av muskelprotein som svar på proteinintag, annars vore det helt enkelt så att mer muskelprotein bildas ju högre proteinintag man har och ju mer man styrketränar. Moore et al (2009) visade att ca 20 gram äggprotein stimulerade proteinsyntesen maximalt. Att tillföra mer protein för att öka tillgången på aminosyror förefaller alltså inte öka proteinsyntesen. Bohé et al (2001) demonstrerade hur proteinsyntesen avstannade trots kontinuerlig infusion av aminosyror. Trots att tillgängligheten på aminosyror var konstant under 6 timmar, kunde man alltså inte upprätthålla proteinsyntesen i mer än 2,5 timmar. När behovet av aminosyror är mättat verkar det alltså som att denna process inte kan påverkas mer än under en begränsad tid. Deutz och Wolfe (2013) menar att man inte bara ska se till proteinsyntesen utan också studera proteinnedbrytningen som minskar med hög tillgänglighet av aminosyror, även då tillgängligheten på aminosyror överstiger behovet för proteinsyntes, vilket då borde bidra till en ökad nettoproduktion av protein över tid genom minskad proteinnedbrytning. 18 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

15 Tema: Kosttilskott Andra aspekter: timing, mängd, energiintag, styrketräning Areta et al (2013) undersökte hur intag av protein i olika mängd och olika tidsintervall (8x10 gram med 1,5 h intervall, 4x20 gram var 3:e h, 2x40 gram var 6:e h) påverkade proteinsyntesen och fann att 4x20 gram/3 h var den bästa strategin för att maximera proteinsyntesen under 12 timmars återhämtning. Att äta adekvata mängder protein med 2-3 timmars mellanrum verkar således vara en god strategi. Deltagarna var dock fastande under hela tiden vilket troligtvis inte idrottare är så många timmar efter avslutad träning. Hur det totala proteinintaget distribueras under dagen förefaller också vara av betydelse. Mamerow et al (2014) jämförde ett ojämnt fördelat proteinintag (frukost: 10 gram, lunch: 16 gram, middag 63 gram) med ett jämnt fördelat proteinintag (frukost: 31 gram, lunch: 29 gram, middag: 32 gram) och fann att det jämna intaget gav en högre proteinsyntes över 24 timmar. En review av Schoenfeld, Aragon och Krieger (2013) beträffande huruvida timing av intaget av protein efter avslutad träning påverkade hypertrofi eller inte visade att det är det totala intaget av protein som har störst betydelse. Att äta direkt efter avslutad träning är så klart en god idé men inte helt avgörande för uppbyggnaden av muskelproteiner. Hos äldre sjuka har det däremot visat sig att om patienten fick ca 80 % av det totala dagsbehovet av protein vid ett tillfälle under dagen gav det en bättre anabol effekt än om det totala proteinintaget spreds ut på fler måltider (Bouillanne et al 2013). Denna anabola effekt av att äta stora mängder protein vid ett och samma tillfälle har emellertid inte påvisats hos yngre individer (Arnal et al 2000). Energiintaget har en överordnad betydelse för omsättningen av protein. Under perioder av reducerat energiintag är ett högre proteinintag att föredra. Om proteinintaget är tillräckligt kan styrketräning öka det anabola svaret på proteinintag även när energiintaget är reducerat (Areta et al 2014). Slutsats Att bestämma vilket det totala proteinintaget bör vara vid olika måltider sett över dagar, veckor och månader i förhållande till olika träningsbelastningar, energiintag och varierande kroppsvikt är en utmaning för alla idrottsnutritionister. Det är också väsentligt att man någorlunda träffsäkert kan uppskatta en individs utvecklingspotential och begränsningar beträffande muskelmassa med hjälp av att mäta kroppssammansättningen för en så realistisk målsättning som möjligt vad gäller viktuppgång i form av fettfri massa. Referenser 1. Mamerow MM1, Mettler JA, English KL, Casperson SL, Arentson-Lantz E, Sheffield- Moore M, Layman DK, Paddon-Jones D. Dietary Protein Distribution Positively Influences 24-h Muscle Protein Synthesis in DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 19

16 Tema: Kosttilskott Healthy Adults. J Nutr Jan 29. [Epub ahead of print] 2. Bouillanne O1, Curis E, Hamon-Vilcot B, Nicolis I, Chrétien P, Schauer N, Vincent JP, Cynober L, Aussel C. Impact of protein pulse feeding on lean mass in malnourished and at-risk hospitalized elderly patients: a randomized controlled trial. Clin Nutr Apr;32(2): doi: /j. clnu Epub 2012 Aug Arnal MA, Mosoni L, Boirie Y, Houlier ML, Morin L, Verdier E, Ritz P, Antoine JM, Prugnaud J, Beaufrère B, Mirand PP. Protein feeding pattern does not affect protein retention in young women. J Nutr Jul;130(7): Areta JL, Burke LM, Ross ML, Camera DM, West DW, Broad EM, Jeacocke NA, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey VG. Timing and distribution of protein ingestion during prolonged recovery from resistance exercise alters myofibrillar protein synthesis. J Physiol May 1;591(Pt 9): doi: /jphysiol Epub 2013 Mar Millward DJ, Bowtell JL, Pacy P & Rennie MJ (1994). Physical activity, protein metabolism and protein requirements. Proc Nutr Soc 53, Bohé J, Low JF, Wolfe RR, Rennie MJ. Latency and duration of stimulation of human muscle protein synthesis during continuous infusion of amino acids. J Physiol Apr 15;532(Pt 2): Schoenfeld BJ1, Aragon AA, Krieger JW. The effect of protein timing on muscle strength and hypertrophy: a meta-analysis. J Int Soc Sports Nutr Dec 3;10(1):53. doi: / Areta JL1, Burke LM, Camera DM, West DW, Crawshay S, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey VG. Reduced resting skeletal muscle protein synthesis is rescued by resistance exercise and protein ingestion following shortterm energy deficit. Am J Physiol Endocrinol Metab Mar 4. [Epub ahead of print] Artikeln är även publicerad på Svensk Förening för Idrottsnutritions hemsida. Betakaroten nyttigt för de flesta men skadligt för en del De flesta känner till att antioxidanter är bra för hälsan. Men forskningsresultaten på området har varit motsägelsefulla. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Rikard Åsgård att antioxidanten betakaroten ger positiva effekter för de flesta medan den vid höga nivåer av oxidativ stress slår om och bidrar till ökad oxidativ stress och DNA-skada. Oxidativ stress spelar en viktig roll i sjukdomsutvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, metabola syndromet och typ 2-diabetes. Intag av antioxidanter från kosten, eller från kosttillskott, har tidigare visat sig kunna sänka oxidativ stress. Resultat från kliniska och epidemiologiska studier på människor har upprepade gånger visat att kosten kan ha en positiv verkan på hälsa och sjukdom. Detta gäller för friska människor, men i ännu högre grad personer med livsstilsrelaterade sjukdomar. Dessa har höga nivåer av oxidativ stress vilket ökar risken för fortsatt sjukdomsutveckling. Forskningsresultat gällande effekter på hälsa och sjukdom från kosten eller kostrelaterade antioxidanter, är dock motsägelsefulla. I två stora kliniska studier på 90-talet fick rökare ta tillskott av betakaroten under flera år. Syftet var att prova om tillskott av denna antioxidant kunde förebygga cancer och/eller kardiovaskulär död. Båda studier fick dock avbrytas i förtid då man upptäckte ökad frekvens av cancer och kardiovaskulär död bland dem som tog tillskott jämfört med kontrollgruppen. Studierna var viktiga eftersom forskare då började inse att antioxidanter också kunde ha risker. Det gick många år innan man började studera orsakerna till resultaten. Av etiska skäl kan de inte studeras på människa igen. Rikard Åsgård har i sin avhandling studerat kostrelaterade antioxidanter i cellsystem (muslymfomaceller). Studierna har visat att betakaroten och alfatokoferol, har en antioxidanteffekt, vilket indikerar en möjlig skyddande effekt från dessa vitaminer. Men Rikard Åsgård och hans kollegor såg också att betakaroten vid en tillräckligt hög oxidativ belastning växlar från att ha en antioxidativ verkan till att bli en pro-oxidant. Forskarna exponerade cellerna i studien för kemikalien katekol, som även är en komponent i cigarettrök, vilket skapade en oxidativ stress. I denna miljö såg man att betakaroten ökade den oxidativa stressen ytterligare. Därmed ökade också DNA-skadorna på cellerna. Detta skulle kunna förklara varför rökarna, med höga nivåer av oxidativ stress, påverkades negativt och inte positivt av betakaroten i de två äldre studierna. Man har inte funnit några bevis för att personer som inte är rökare skulle skadas av betakaroten. Hos friska människor har betakaroten som kommer från kosten visat sig ha positiva hälsoeffekter. Samma ämne i form av kosttillskott har dock inte någon entydig effekt på oxidativ stress, säger Rikard Åsgård. I en annan av avhandlingens studier visar Rikard Åsgård nämligen att speciellt typ 2-diabetiker kan skyddas mot oxidativ stress genom intag av frukt och grönsaker. Extra tillskott av samma antioxidanter som finns i frukt och grönsaker, men i form av piller eller kapslar, har dock inte visat sig skydda mot oxidativ stress. Avhandlingen Effects of Antioxidants and Pro-oxidants on Oxidative Stress and DNA Damage using the Comet Assay: Studies on Blood Cells from Type 2 Diabetes Subjects and Mouse Lymphoma Cells försvarades den 28 mars 2014 på Uppsala universitet. 20 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

17 Komplett kongress om idrottsnutrition International Sports Nutrition Conference Bosön, Stockholm den mars 2014 Av Kajsa Asp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation I det mycket omfattande programmet medverkade många av världens främsta forskare. I denna sammanfattning ligger fokus på kolhydraternas roll vid fysisk prestation. Louise Burke inledde med ett föredrag om kolhydraternas roll vid träning. Ron Maughan tog vid för en fortsättning med fördjupning kring kolhydrater och prestation. Romain Meeusen gav oss en inblick i hur man med kosten kan öka mental prestation och uthållighet. Ofta är det hjärnan och tankens kraft som sätter ribban för den fysiska prestationen, bland annat genom att kolhydraterna tar slut och man tappar orken och lusten att fortsätta. Stuart Phillips redogjorde för proteinets roll vid uthållighetsidrotter och Luc van Loon för protein och återhämtning. Susan Shirreff s presentation handlade om vätska vid fysisk aktivitet. Graeme Close föreläste om betydelsen av vitamin D i samband med prestation och Glen Davison om antioxidanter, immunologi och prestation. Louise Burke talade om prestationshöjande kosttillskott och Andrew Jones om nitratets roll vid uthållighetsidrotter. Ron Maughan föreläste om biverkningar av kosttillskott. Dessa kan orsakas såväl av ämnen som finns i produkten enligt innehållsdeklarationen som av andra ämnen som finns där på grund av kontamination eller otillåtna ämnen som tillsatts för att förstärka eller addera en önskad effekt. Anna Melin gav en grundlig och engagerande genomgång av mekanismer och konsekvenser av långvarig energibrist och Ina Garthe om olika viktminskningsmetoder för idrottare. Kevin Tipton fördjupade våra kunskaper om nutrition i samband med idrottsskador. Slutligen redogjorde den norske landslagsläkaren Ola Ronsen hur man med hjälp av riktlinjer och strikta hygienregler lyckats minska sjukdomsfrekvensen och höja prestationen i norska landslag, framför allt i stora mästerskap. Kolhydrater för idrottare Vi överöses med starka budskap kring att minska kolhydratsintaget. Tråkigt nog tar även idrottare som behöver äta mycket kolhydrater till sig budskapen, inledde Louise Burke. En tillbakablick visar att riktlinjerna vad gäller kolhydrater har förändrats. På 1990-talet rekommenderades energi% kolhydrater, ofta uppemot 600 gram kolhydrater per dag kom nya riktlinjer som syftade till att få optimal tillgång till bränsle 22 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

18 vid rätt tidpunkt. Rekommendationerna blev mer individanpassade, framför allt efter kroppsvikt, men även efter träningsmängd och intensitet; mellan 5 och 12 gram kolhydrater per kg kroppsvikt och dag. Sedan 2010 rekommenderas 3-5 gram per kilo kroppsvikt vid hög kroppsvikt eller vid energirestriktion i syfte att gå ner i vikt, och upp till gram 8-12 kg/dag vid extremt hård träning. Rekommendationer om högt kolhydratsintag för idrottare har ersatts av individualiserad rådgivning och periodisering vad gäller kolhydrater och energi; mängden justeras efter träningens intensitet och duration. Hur kroppen reagerar på fett respektive kolhydrater är genetiskt individuellt. Typen av kolhydrater har underordnad betydelse, menar Louise Burke. Välj mat som du och din mage gillar, som är lätt att få i sig. Mängden tillgängliga kolhydrater är viktigast. Även övriga föredragshållare återkom i sina respektive föredrag till kolhydraternas betydelse. Kolhydraterna påverkar funktionen och kraften i musklerna, men det är i hjärnan de har allra viktigast funktion. Hjärnan behöver 130 g glukos per dag, berättade Romain Meeusen i sin föreläsning om kostens påverkan på mental uthållighet och fysisk prestation. Ofta är det hjärnan och tankens kraft som sätter ribban för den fysiska prestationen. Hjärnans bränsletillgång är viktig för prestationen; låga nivåer av glukos försämrar prestationen i både muskulärt och mentalt. När hjärnan har god tillgång på bränsle ökar styrkan och uthålligheten. Låga nivåer av serotonin gör att man känner olust. Därför kan låg tillgång på energi (glukos) leda till att träningen känns psykiskt jobbig. När kolhydraterna tar slut tappar man den mentala styrkan och motivationen. Ron Maughan pekade på ytterligare orsaker till kolhydraternas betydelse för prestationen och varför träningen blir mindre ansträngande när man har ätit kolhydrater: Ett högt fettinnehåll i kosten leder till ökad syreförbrukning, högre andel kolhydrater ger mer tillgänglig energi i förhållande till hur mycket syre som behövs. Tillgång till kolhydrater vid fysisk prestation bidrar till lägre laktatnivåer. Behövs återhämtningsmål? Om tiden mellan träningstillfällena är kort är återhämtningsmålet i direkt anslutning till passet extremt viktigt för att optimera träningseffekten gram protein förbättrar glykogeninlagringen och kolhydraterna ökar proteinets effekt i musklerna i och med att insulin förstärker anabol respons. Praktiska utmaningar kan vara dålig aptit och bristande tillgång till lämplig mat. Den som inte tränar igen inom 24 timmar har inte lika stort behov av återhämtningsmål, då har man god tid på sig att fylla på energiförråden. Hamnbassäng, Bosön Konsekvenser av lågt energiintag Anna Melin, nutritionist som forskar inom idrott och ätstörningar vid Köpenhamns universitet, föreläste om mekanismer och konsekvenser vid för lågt energiintag. I en nyligen publicerad artikel konstaterar hon att 63 procent av idrottande kvinnor hade för lågt energiintag och 60 procent hade menstruationsrubbningar trots att de var normalviktiga. Att äta för lite ger många negativa effekter, bland annat fysiologiska och gastrointestinala. För lågt energiintag försämrar immunförsvar och tillväxt, och ökar risken för skador, järnbrist, dyslipidemi, endokrinrubbningar och sänkt metabolism. Energisparande funktioner sker på olika plan: Menstruationsrubbningar är ett sätt att spara energi då de normala förändringarna i hormoncykeln höjer ämnesomsättningen. Kvinnorna hade dessutom lägre östrogennivåer över hela menscykeln. Många samverkande mekanismer leder till lägre energiintag och mer mättnad trots ett något lägre energiintag. Kosten hos de som hade menstruationsrubbningar kännetecknades av lägre energitäthet och lägre fettinnehåll, samt högre innehåll av fiber och protein. För högt fiberintag kan göra att återupptaget av östrogen (kolesterol) störs då dessa binds till fibrerna. Detta kan vara en bidragande orsak till menstruationsrubbningarna. Man ska som idrottare inte överdriva intaget av produkter med högt fiberinnehåll. Bulkeffekten gör det svårt att få i sig tillräckligt mycket energi och kan vara kontraproduktiv. I studien konstaterades också att hela 38 procent hade gastrointestinala besvär. Referens: Melin A et al BJ sports med 2014:48: DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 23

19 Specialiserad dietist Specialistprovföreläsning Göteborg 29 november 2013 Kost och IBS Allt fler dietister skaffar specialistkompetens. Den här gången säger vi grattis till Stine Størsrud som här presenterar sin provföreläsning. Stine Størsrud leg. dietist, med dr. specialistkompetens inom gastroenterologi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg IBS är, tillsammans med funktionell dyspepsi (magkatarr), de vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomerna. De kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från olika delar av mag-tarmkanalen, som inte kan förklaras av påvisbara avvikelser vid rutinmässiga, kliniska undersökningar. IBS kännetecknas av symtom som buksmärta, kramper i buken, uppblåsthet, diarré och förstoppning. IBS är ingen ny sjukdom. Den finns beskriven I medicinsk litteratur sedan mer än 180 år tillbaka, dock under andra namn som nervös eller spastisk tjocktarm, jäsningsdyspepsi eller colon irritabile. Irritable bowel syndrome antyder att patientens besvär inte bara härrör från colon, utan även från tunntarmen. Eftersom diagnosen IBS inte går att ställa med hjälp av fynd vid undersökningar är man i behov av någon annan form av diagnostik, så kallade diagnoskriterier. De nu gällande kallas Rom III-kriterierna från Tidigare kriterier har varit Rome II-kriterierna från -99 och Manning-kriterierna från -78. Vid sidan av de obligatoriska symtomen finns det också ett antal symtom som anses stödja diagnosen och som kan användas för att dela in patienterna i diarré- respektive förstoppningsdominerad IBS och de som har alternerande avföringsfrekvens och konsistens. Symtom från mag-tarmkanalen är mycket vanligt i befolkningen. I en svensk undersökning svarade mer än 50 % av de tillfrågade att de hade minst ett besvärande symtom från mag-tarmkanalen under den föregående 3-månadersperioden, mer hos kvinnor än hos män och oftare hos yngre än hos äldre. IBS anses vara en mycket vanlig sjukdom i västvärlden men rapporterats också från Asien, Afrika och Sydamerika. I litteraturen finns varierande uppgifter om hur vanligt IBS är, beroende på vilken population som undersökts och med vilka kriterier man valt att använda. Uppskattningsvis har ca 15 % av människorna i västvärlden symtom som uppfyller kriterierna för IBS. I en svensk undersökning hade 12,5 % av befolkningen IBS. 24 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt

20 Specialiserad dietist Man har under den senaste 20-årsperioden inte sett någon klar ökande eller minskande trend. Den högsta förekomsten av IBS ses i åldersgruppen år och IBS är vanligare hos kvinnor än hos män. Varför vissa människor drabbas av IBS vet man inte med säkerhet. De faktorer som varit och är mest aktuella för uppkomsten av IBS är inflammation/infektion, genetik, psykosociala faktorer och känslighet för födoämnen. Över 2/3 av IBS-patienterna upplever en försämring i samband med kostintag. Detta är vanligare hos kvinnor än hos män och det finns också samband med symtombörda, dvs ju fler/ kraftigare symtom, desto fler livsmedel reagerar man på. Det kan vara måltiden i sig eller det kan vara enstaka livsmedel. Reaktionen kan vara olika från gång till gång, vilket gör det svårt för många att veta vad man skall äta och hur man skall förhålla sig? Föreslagna mekanismer bakom denna upplevda känslighet för mat inkluderar bland annat onormal fermentering i kolon, onormal, ofta förlångsammad, transport av gas i mag-tarmkanalen, intolerans mot specifika livsmedel, överdriven tarmmotorik samt psykologiska faktorer. Personer med IBS verkar kompensera för den mat och de livsmedel de undviker då energi- och näringsintag kan jämföras med den generella befolkningen. Hög placebofaktor Placeboeffekten är hög bland IBS-patienter, upptill 84 % i vissa studier, vilket är större än de flesta behandlingsstudier. Detta gör det till en utmaning att genomföra kliniska studier på just IBS-patienter. Koststudier är dessutom svåra att kontrollera och att blinda. Många av de kostråd som finns, baseras dels på beprövad erfarenhet men också på studier av matens och näringens effekt i mag-tarmkanalen. Många patienter, såväl som friska, kan uppleva att de mitt i en måltid är tvungna att springa på toaletten, vilket kan tolkas som att maten rinner rakt igenom. Detta kan förklaras av den gastrokoliska reflexen, dvs. när man börjar äta börjar tarmarna arbeta. Flera studier har visat att hos IBS-patienter är denna reflex mycket starkare än hos friska och den håller också i sig längre efter en måltid. Ju större måltid, dvs volym och energihalt, desto kraftigare reflex. IBS-patienter har även en ökad känslighet i tarmen. Man kan säga att de är ömtarmade och känner mer obehag och smärta jämfört med friska. Fett ökar denna känslighet ytterligare. Det är inte bara motoriken, den gastrokoliska reflexen och viscerala känsligheten i tarmen som är påtaglig hos IBS-patienter. Även transporten Gastrointestinal tract från Balthazar Santos e Mattoso Santos, Atlas de Zoologia, 1907 av gas kan vara annorlunda. IBS-patienter har också svårare att göra sig av med luft man sväljer ner den gas som bildas i tjocktarmen, vilket ju kan förklara känslan av bloating, uppspändhet och buksvullnad. Även här förstärker fett i maten symtomen. FODMAP en möjlig behandlingsväg FODMAP är det nyaste inom kostbehandlingen av IBS. Konceptet kommer från Australien och handlar om Fermenterbara kolhydrater, närmare bestämt Oligosaccarider, som fruktaner och galaktaner. Dessa hittar man i vete, vissa grönsaker och baljväxter. Disaccarider som laktos, Monosaccarider som fruktos samt (And) Polyoler, alltså sockeralkoholer som man hittar naturligt i en del frukt och bär eller tillsatt i lightprodukter och diabetesprodukter. Detta är kolhydrater som många äter dagligen, där vi alla har en individuell kapacitet för att ta hand om dessa kolhydrater. Om intaget överskriver kapaciteten kan detta leda till symtom i känsliga personer. DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.xxiii 25