Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal. har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård
|
|
- Rasmus Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård
2 You matter because you are you, and you matter to the last moment of life and we will do all we can, not only to help you die peacefully but to live until you die. Cicely Saunders
3
4
5 WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta och andra plågsamma symtom * bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process * syftar inte till att påskynda eller fördröja döden * integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård * erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden * erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet * tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal * befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse * är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. (svensk översättning: Carl-Johan Furst, Elisabeth Kenne-Sarenmalm, Peter Strang, Britt-Marie Ternestedt)
6 WHO: s definition av palliativ vård 2003 några problemformuleringar Palliativ vård: * lindrar smärta och andra plågsamma symtom * bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process * syftar inte till att påskynda eller fördröja döden * integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård * erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden * erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet * tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal * befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse * är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. (svensk översättning: Carl-Johan Furst, Elisabeth Kenne-Sarenmalm, Peter Strang, Britt-Marie Ternestedt)
7 Varför så tydlig tyngdpunkt på cancer? Liknande problematik internationellt Cancer tvingar fram medvetenhet om brytpunkt: Jag kommer att dö av min sjukdom Cancer medför ofta smärtor och andra plågsamma symtom
8 Nyckelfrågor att belysa: Palliativ vård handlar om död - och om livet den sista tiden Behandling vars syfte huvudsakligen är att förlänga livet är inte tillgänglig. De flesta skulle gärna vilja att livet förlängdes men hur ofta är det möjligt? Och till vilket pris i så fall? Patienten/närstående/vårdare skall förhålla sig till dessa bägge punkter
9 Nyckelfrågor att belysa Om sjukdomen är dödligt förlöpande, livsförlängande insatser ej möjliga och patienten/de närstående förhåller sig till detta Då bör palliativ vård presenteras, erbjudas och utföras Oavsett diagnos
10 Nyckelfrågor att belysa Det palliativa perspektivet kan inte pressas på patienten. Ibland fungerar bortträngning som ett gott skydd mot ångest. Det försvaret får inte raseras med mindre än att det totala lidandet kan reduceras. Eller i situationer då patienten måste delta i viktiga medicinska beslut. Ganska enkelt inom cancer - ganska svårt vid många andra sjukdomar.
11 Palliativ vård Bedrivs av multiprofessionellt team med tillfredsställande kompetens i palliativ medicin/omvårdnad (minst sjuksköterska, läkare och en profession ytterligare) Bedrivs under en tidsperiod, har en början och ett slut Vården har hög tillgänglighet i rum och tid Närstående står i centrum - tillsammans med patienten
12 Palliativ konsultinsats Kan behövas tidigt i sjukdomsförloppet Utförs av högkompetent ( specialiserat ) palliativt team Behöver inte förutsätta att patienten/de närstående förhåller sig till att patienten har kort tid kvar att leva och/ eller att livsförlängande insatser saknas Finns tillgängligt kontorstid
13
14
15 Var önskar döende människor dö? Br Med J 1990;301:415-7 Cancerpatienter. Förväntad tid till död <1år. Intervju 1 gång/månad. Analys av de intervjuer som visade sig bli den sista. 58% ville dö i sin bostad 20% på sjukhus 20% på hospice 2% på annan plats Av de som dog i sin bostad överenstämde det till 94% med deras önskan. Av de som dog på hospice överensstämde det till 78% med deras önskan Av de som dog på sjukhus överensstämde det till 31% med deras önskan. Patienterna dog 57% på sjukhus 29% i sin bostad 14% på hospice Slutsats: De flesta döende cancerpatienter vill vara i sin bostad när de dör.
16 Hospice är en realistisk vårdmodell endast i större städer invånare 1000 dödsfall varje år 250 dödsfall i cancer 50 av dessa patienter vill vara på hospice Medevistelsetid 1 månad 80% medel beläggning Behovet blir 5 vårdplatser. Slutsats: På orter mindre än invånare kan hospice som fristående enhet bara existera om vården knyts nära en hemsjukvårdsorganisation, så att vårdplatserna även används för korttidsvistelse i palliativ vård. På orter mindre än invånare i närområdet är det svårt (men inte helt omöjligt) att få hospice att fungera.
17 De flesta som vet att de snart skall dö vill vara i sin egen bostad den sista tiden De flesta döende vill inte vara på hospice Många döende har en prognos som är mycket svår att bedöma God palliativ vård kan skapas kring den döende människan var som helst (nästan ) Också de döende som inte har förmåga att uttrycka sin vilja ska få god palliativ vård!
18 Var bedrivs palliativ vård? Kommunen och regionen har delat ansvar. Målet är att vårdens ska ges där patienten önskar. Om en läkare på sjukhus gör ställningstagandet att vård på sjukhus inte är påkallad är kommunen skyldig att erbjuda patienten vård efter behov. Patienten har inte veto när det gäller vårdplats, men kan alltid tacka nej till erbjuden vård och välja att vistas i sin egen bostad. Samordnad vårdplanering syftar till att samordna kommunens och regionens insatser utifrån patientens önskemål och behov.
19 Alternativ: Alla kommuner erbjuder vård i egen bostad. Resurserna som mobiliseras hemma bestäms av behoven och inte av vilken organisation man har. Det finns människor som 24 timmar/dygn har flera vårdare på plats även sjuksköterskor. Alla kommuner erbjuder vård på korttidsplats. Om kommunen så vill kan man erbjuda plats på hospice det är frivilligt för kommunen! Läkare är alltid regionens ansvar. I Göteborgs kommun finns ASiH
20 Flera brytpunkter kan definieras under ett liv Förslag till definition: Den tidpunkt då förändringar i hälsotillståndet medför förändrade förutsättningar för återstående livslängd. Exempel: diagnosen ALS ställs diagnosen Alzheimers sjukdom ställs en alzheimersjuk person förlorar förmågan att svälja diagnosen pancreascancer med spridning ställs konstaterande av skelettmetastaser hos bröstcancerpatient
21 Brytpunkter Återfall Obotlig Diagnos Ej tumörterapi Döende
22 Brytpunktsprocess I många kliniska situationer är det inte en exakt punkt, utan en dialog under en tid. Exempel: Bröstcancerpatienten får ökade smärtor i ryggen, och frågar om det kan vara metastaser. Svaret innehåller en dialog om att det kan vara metastaser, men att det kan vara något annat, och att en utredning måste göras. men också frågan Hur tänker du nu? Är det något mer du vill samtala om?
23 Brytpunktssamtal involverar hela teamet Läkaren kommunicerar sin bedömning av den aktuella medicinska situationen. Sjuksköterskan och de andra i teamet lyssnar efter patientens reaktion och frågor och efter närståendes reaktion och frågor. Tillsammans planerar alla i teamet för en bra strategi för brytpunktssamtal.
24 Den sista brytpunkten: Den tidpunkt då det är uppenbart att livets slut är nära Den tidpunkt där behandlingens fokus ändras Den tidpunkt där vårdteam i palliativ vård definieras Den tidpunkt där närstående ställs nära patienten i fokus för teamets omsorg
25 Bengt 57 år Egen företagare, hustru och 4 barn. Blåscancer sedan ett par år. Opererad, cytostatikabehandlad, strålbehandlad. Nu lokal växt, ytterligare onkologisk behandling ej möjlig. Tumörpåverkan på flera organ i lilla bäckenet. Tilltagande tendens till svullet högerben. P-katetrar bilateralt, ibland blödning via uretra. Smärtbehandling med Fentanyl+Gabapentin fungerar relativt väl. För 4 dagar sedan talat med sin behandlande onkolog, och då fått klart för sig att ytterligare behandling för att påverka tumören inte finns. Idag inlagd på avdelningen. Sökt akut på grund av stor blödning. Varit på operation, blödningen nu stoppad. Verkar dämpad och trött när han kommer upp till avdelningen. Hustrun sitter vid hans sida och ser rädd ut.
26 Vem avgör när en människa kommit till en brytpunkt? I de flesta fall en självklar insikt hos alla inblandade Läkaren har alltid ansvar att bedöma om medicinska faktorer som talar för brytpunkt föreligger Alla som vårdar har ansvar - närståendevårdare, kontaktperson, sjuksköterska, läkare m fl Vid tveksamhet är det oftast bäst att fortsätta tidigare vårdambitioner och göra en ny bedömning senare.
27 Brytpunktssamtal Vad kan förväntas hända? Vilka utgör teamet runt patienten/de närstående? Vilka mediciner måste finnas till hands? Behövs vårdplanering för förändrad hjälp hemma? Skall något mätas - vad i så fall? Information till de närstående planeras Aspekter på dödsögonblicket Vem ska kontaktas? Finns speciella önskemål?
28 Bertil 88 år Ungdomlig lantbrukare, villa, trappor, hustrun begynnande dement. Artros sedan länge. KOL. Hjärtsvikt. Diabetes. Prostatacancer. Senaste halvåret PSA upp från 17 till 120. Nu inlagd efter fallolycka. Kotkompression, troligen inte patologisk. Urologen, onkologen och ortopeden eniga om att de inte har så mycket att tillföra.
29 Bertil 88 år Under vårdtiden har pat varit svårmobiliserad. Smärtfri i vila. Dyspné vid lätt ansträngning, klarar i stort sett ingen ADL. CRP ua. Ca ua. Hb ua. Algot klar men ofta orolig. Barnen vet inte riktigt varför. Vårdplanering förbereds. Hur skall vi avgöra om detta är inledningen på en döendeprocess?
30 Bertil 88 år Utskrivning till hemmet skjuts upp eftersom Algot försämras. Han äter och dricker mycket lite. Ibland oklar, oftast klar. Säger att han räknar med att snart få dö. Vad skall brytpunktssamtalet beröra? Vad skall vårdplaneringen handla om?
31 trygghetslåda Morfin eller annan opioid Midazolam/Dormicum Robinul Haldol + ev individuellt motiverad medicin
32 Dormicum (midazolam) Potent narkosmedel, bensodiazepin. Lågdosbehandling sc väldokumenterad behandling inom palliativ vård. Individuell dosering. Inled med 1,25 mg sc. Om 0 effekt inom 20 minuter ge 1,25 mg igen. Om 0 effekt inom 20 minuter ge 1,25 mg igen. Titrera så ut rätt dos för avsedd effekt - sömn eller dåsighet. Vanlig dos: Dormicum 5mg sc vb.
33 Rosslig andning Analys! Lungödem?? Behandla med god omvårdnad i första hand - positioner, munvård osv Behandla inte om inte patienten lider Vid behov ge: Robinul 2 ml sc Ger mindre risk för konfusion och hallucinos än skopolamin (hyoscinhydrobromid)
34 Ordination Bertil Algotsson Morfin 10 mg/ml 1 ml sc vb (5 ampuller) Dormicum 5 mg/ml ½ ml sc vb (5 ampuller) Robinul 2 ml sc vb (5 ampuller) Haldol 5 mg/ml ½ ml sc vb (3 ampuller) Gunnar Eckerdal, överläkare, Palliativa teamet i Småköping
35 Bertil 88 år Bertil vill komma närmare hemmet, och det enklaste blir att han kommer hem, dottern tar ledigt och hemsjukvården kopplas in. Hemma är Bertil klar i tanken. Ligger till sängs, äter och dricker mycket lite. Då och då andnöd. Analys? Behandling?
36 Dyspné - fysiologi 1 Andningscentrum får impulser från CNS och perifera receptorer. Koppling till andra funktioner i förlängda märgen samt Limbiska systemet och hjärnbarken. (affektiv resp kognitiv komponent) Andnöd således alltid skrämmande och viktigt att snabbt åtgärda
37 Dyspné - fysiologi 2 Inkommande information från: Tryckreceptorer i de minsta blodkärlen i lungorna (prealveolära kapillärer) Receptorer i bröstkorgsväggen som förmedlar information om smärta och inskränkt rörelsemöjlighet Kemoreceptorer po 2, pco 2, ph Psykologiska mekanismer, ångest, betingning
38 Dyspné - analys Fråga patienten om debut, vad patienten själv tror om orsaken mm Fysikalisk undersökning Hb, infektionsparametrar Röntgen, skint, MR mm Oxymetri, blodgas Diagnostiken anpassad efter tänkbara orsaker
39 Dyspné - tänkbara orsaker: Cancer, metastaser Infektion Atelektas Obstruktivitet Hjärtsvikt Lungemboli Revbensfraktur Stor lever eller ascites Skada på nervus phrenikus Ångest
40 Dyspné - behandling Eliminera orsaken Antibiotika, diuretika, analgetika mm Pleuratappning, pleurodes (talk) Sjukgymnastik! Utprovning av effektiv ADL + hjälpmedel Omvårdnad Tid, ordning, fläkt, komma utomhus Läkemedel
41 Fläkt Bäst studier är med liten handhållen fläkt (ex Claes Ohlson 10:-) Ibland bra med bordsfläkt Verkar troligen genom att påverka sensorer i näsöppningarna som sedan dämpar andnöd
42 Dyspné - läkemedel Morfin dokumenterat effektivt Bolusdoser, helst som injektion. Underhållsbehandling förebygger inte dyspné Inhalation ej mer effektivt än injektion Bensodiazepiner Lindrar ångestkomponenten Ofta i kombination med morfin Syrgas Ej mer effektivt än placebo mot dyspné!
43 Palliat Med Dec;17(8): A randomized controlled trial of supplemental oxygen versus air in cancer patients with dyspnea. Bruera E, Sweeney C, Willey J, Palmer JL, Strasser F, Morice RC, Pisters K. PATIENTS AND METHODS: Patients with advanced cancer who had no severe hypoxemia (i.e., had an O2 saturation level of > or = 90%) at rest and had a dyspnea intensity of > or = 3 on a scale of 0-10 (0 = no shortness of breath, 10 = worst imaginable shortness of breath) were recruited from an outpatient thoracic clinic at a comprehensive cancer center. This was a double-blind, randomized crossover trial. Supplemental oxygen or air (5 L/min) was administered via nasal cannula during a 6-minute walk test. The outcome measures were dyspnea at 3 and 6 minutes, fatigue at 6 minutes, and distance walked. We also measured oxygen saturation levels at baseline, before second treatment phase, and at the end of study.
44 RESULTS: In 33 evaluable patients (31 with lung cancer), no significant differences between treatment groups were observed in dyspnea, fatigue, or distance walked (dyspnea at 3 minutes: P = 0.61; dyspnea, fatigue, and distance walked at 6 minutes: P = 0.81, 0.37, and 0.23, respectively). CONCLUSIONS: Currently, the routine use of supplemental oxygen for dyspnea during exercise in this patient population cannot be recommended.
45 Bertil 88 år Efter 5 dagar hemma dör Bertil. Det sista dygnet var han sällan kontaktbar. Behövde bara enstaka doser morfin (dyspné, smärta) Dottern tacksam, nu har hon mamma att ta hand om. Hemtjänsten har lärt känna henne, tills vidare kan hon bo kvar hemma.
46 Några snabba kliniska tips:
47 Smärta Opioider nästan alltid rätt, eftersom de ger bäst effekt och minst biverkningar i denna kliniska situation! Försök att på egna enheten använda några få preparat inte alla! Ex oxykodon, morfin, hydromorfon, fentanyl. Hittar ni inte rätt balans mellan effekt och dåsighet kontakta palliativt team för konsultation!
48 Smärta 2 När behandlingen inleds ska patienten ha antiemetikum vid behov inte stående! Ex Postafen ALLA ska ha laxermedel Skriftlig patientinformation till alla! Googla på Information vid behandling med morfin
49 Information till patienten vid behandling med morfin eller morfinliknande preparat Morfin är en smärtlindrande medicin som funnits i flera tusen år. Den utvinns ur opiumvallmo. Det finns idag en lång rad ämnen som till kemisk uppbyggnad och effekt liknar morfin. Några vanliga läkemedel som innehåller sådana ämnen är Depolan, Dolcontin, Matrifen, Durogesic, Fentanyl, Abstral, Instanyl, Ketogan, Hydromorfon, Oxycontin, Oxynorm, Palladon, Norspan och Metadon Vanligt morfin finns som tabletter, mixtur och injektionslösning. När används morfin? Morfinpreparat används för lindring av svåra smärtor vid t ex cancer efter noggrann bedömning av läkaren. Även vissa andra svåra smärttillstånd behandlas med morfin. Morfin hjälper dock inte mot alla smärtor. Gynnsamma effekter av morfin Morfin verkar smärtlindrande genom att minska smärtimpulserna i centrala nervsystemet. I ryggmärgens och hjärnans smärtsystem finns flera morfinliknande ämnen. Det är vid smärttillstånd i detta system som morfin hjälper. Även de svåraste smärtor går att lindra i dessa fall. Vissa typer av smärta har emellertid en impulsväg i nervsystemet som inte innehåller morfinliknande substanser. Vid dessa smärtor är morfin inte effektivt. Exempel på sådana nervsmärtor är fantomsmärta efter
50 Sprutor Nästan alla läkemedel för parenteralt bruk kan ges sc! Iv infarter kan oftast avvecklas. För att slippa stick sätt Neoflon och spruta i den! Injektioner vid behov + fentanylplåster gör att läkemedelspump ganska sällan är lämplig metod Lär patient eller närstående att injicera i hudnålen egenvård.
51 Förebygg! Förstoppning Rörelse viktigt. Vätska mindre viktigt Alla laxermedel är OK doseringen är det viktiga! Involvera patient och närstående. En kombination av makrogol och Cilaxoral är vanligen bra. Väskeintaget ska vara som vanligt vatten har inget med laxering att göra!
52 Illamående Det är sällan självklart vilket antiemetikum som kommer att ge effekt. Prova, utvärdera, justera! Haldol och andra neuroleptika är nästan alltid effektiva men vid tillräcklig dos kan det vara betydande trötthet. Fungerar inte behandlingen konsultera palliativt team!
53 Etik i vården - till vardags Kompetens Ordning Kärlek Exempel från palliativ vård:
54 Märta 66-årig ensamstående kvinna med äggstockscancer med spridning i buken. 2 stomier, emellan dessa en vätskande fistel. Tidigare strålbehandlad och efter detta mycket skör hud i ljumskarna. Avföringsinkontinent, KAD. Tidigare relativt mycket smärtor. Morfin viss effekt, bra effekt av Toradol. Illamående nästan jämt. Provat de flesta läkemedel, inget fungerar riktigt bra, alla ger mer eller mindre biverkningar. Förtvivlad. Ber läkaren om injektion som dödar.
55 Märta Hittills klarat sig hemma i bostaden med hjälp från hemsjukvården och från sin far (då 92 år gammal). Under dagarna har det varit mycket pyssel med omvårdnad, framförallt på grund av att det kommer avföring helt nyckfullt. Bandagering svår. Patienten är själv sjuksköterska. Hon har skrivit läromedel om palliativ vård! Vill helst få en sista bok klar innan hon dör. Ändå ber hon om dödande injektion.
56 Märta Aktörer Märtas 92-årige far Hemsjukvårdsteamet Gunnar Medarbetarna i teamet Framtida patienter som ber om dödande injektion
57 Etisk analys syna alternativen Jag kan inte ge injektionen du efterfrågar, men jag stannar hos dig om du vill Låt oss prova en högre dos Haldol även om det ger mycket trötthet Du kan få medicin så att du får sova palliativ sedering Jag är beredd att ge injektionen, trots att det inte är tillåtet Jag går på ledighet, du får vända dig till någon annan
58 Etisk analys prova perspektiven Autonomi Inte skada Göra gott Tala sanning Rättvisa Värdighet
59 medicinska risker medicinska fördelar ickemedicinska nackdelar ickemedicinska fördelar
60 Multiprofessionellt vårdteam Diskuterad och delad värdegrund Definierat uppdrag - gränser Rätt kompetens för den vård man bedriver Regelbundna teamronder Sekretess utåt delad information inåt Vilka professioner skall finnas med? Alltid sjuksköterska, läkare och minst en ytterligare profession representerad i teamet om det är ett palliativt team
61 Märta Ny diskussion om fördelar och nackdelar med olika illamåendeminskande läkemedel. Accepterar ny strategi med högre doser med kalkylerad ökad slöhet. Får mer Haldol och blir tröttare, sover fler timmar per dygn. Men illamåendet besvärar henne nu sällan. Hon hinner bli klar med sin bok. Hon avlider ett par veckor senare med sin far vid sin sida. Under denna tid upprepar hon inte sin begäran om eutanasi
62
63 Gunnars deklaration om rättigheter i sjukvården (1998): 1 Envar har rätt att få det han blivit lovad. 2 Ingen har rätt att lova det han inte tänkt hålla. 3 Ingen har rätt att lova något på andras vägnar.
64 Ordningsfrågor: Tydlighet vad beträffar uppdrag Tillgänglighet och kvalitet lika 365 dagar/år Rapportera i Palliativregistret! Organiserad uppföljning efter dödsfall Aktivt uppsökande arbete för att palliativ vård skall vara tillgänglig för alla oavsett diagnos Teamet utvecklar ständigt sin kompetens Stopp när resurserna inte stämmer med uppdraget
65 Fler ordningsfrågor: Jag måste respektera min teammedarbetares bedömning/beslut/arbete. När vi är oense belys problemet på teamrond Alla i teamet har ansvar för att teamet fungerar Jag måste ta ett steg tillbaka när jag märker att jag inte orkar Jag måste uppmärksamma min medarbetare när jag märker att han/hon inte orkar
66 Syna argumenten noga! Deklarera de medicinska för- och nackdelarna Läkaren skall ha stor tyngd i den avvägningen Lyssna efter icke-medicinska för- och nackdelar Patienten skall ha stor tyngd i den vägningen Lyssna mycket på medarbetare i teamet Hjälp närstående förstå att de inte skall bestämma Dokumentera!
67 Syna argumenten noga! Exempel 77-årig man som återhämtat sig väl efter stroke. Neglekt åt höger, själv övertygad om att han nu kan börja köra bil igen. 92-årig kvinna med diabetes, hjärtsvikt och nyupptäckt stor parotistumör, som inte kan behandlas. Lite inkontinent, resurin 475 ml. Patienten vill inte ha KAD och inte tappas. 84-årig dement man på boende. Blir mycket upprörd när medpatient lägger sig i hans säng på nätterna. Personalen vill låsa hans dörr.
68 Kompetens - ordning - kärlek
69 Lagstiftningens riktning Trygghet Säkerhet Respekt Lindring från plågor Innehåll i vardagen Framtidshopp
70 De friskas förväntningar Valfrihet Information Valuta för pengarna Rätt att reklamera Tillgänglighet Garantier
71 Får man önska sig: Mening Förlåtelse Hopp inför döden Relation Ge kärlek
72 Vårt uppdrag: Med hög kompetens i palliativ medicin, i gott samarbete med övriga teammedarbetare, i modig dialog med kollegor och andra aktörer, ansvarsfullt medvetna om gränserna för vår kompetens och ork, bidra till levande människors livskvalitet nära livets slut.
Palliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se
Palliativ medicin gunnar.eckerdal@regionhalland.se Vad är palliativ medicin? Beslutsprocessen Törst Illamående Dyspné Nutrition WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta
Läs merDagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merPalliativ vård i Västra Götaland
Palliativ vård i Västra Götaland Nationellt Regionalt lokalt Ulla Molander, överläkare, docent, chefläkare Elisabet Löfdahl, överläkare, regional processägare palliativ vård Pionjär inom palliativ vård-
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs mer17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merFamna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.
Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merSkriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merI Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merÖverenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid
Läs merKnäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår
VÅRD- PROGRAM Knäledsplastik Dnr Version 1:11 Gäller för: Framtagen av/datum: Kirurg/ortopedkliniken Klas Hellgren,öl/Björn Albrektsson,öl/Sara Axelsson,ssk/2005-04-01 Godkänd av/datum: Henrik Jonsson/Verksamhetschef
Läs merRutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun
1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver
Läs merGenerella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län
Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merSamtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merAnna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merKurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723 och OM1724
Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723 och OM1724 Datum: 2010-09-24 Tid: 4 timmar Lärare: Agneta Anderzén Carlsson För betyget godkänd (G) krävs godkänd nivå på alla i
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merSäkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merAtt bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet
Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet Anna Dagerud, socionom/kurator Ingbritt Borstrand, distriktssköterska ASIH-teamet, Hemsjukvård och rehabilitering i väster Underbara
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merlso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv
Bemötande inom hälsoh lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv Niels Lynøe Stockholms centrum för f r hälsoh lso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Etikettfråga? Orsaker? Åtgärder Effekter
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merDILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR
DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat
Läs merMEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merKapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln
Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej jag heter Peter och jag är 10 år. Jag går på Kajsaskolan. Min kompis heter Jonathan och går i min klass. Jag är rädd för min rektor på skolan, för varje dag går hon
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merEpilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.
Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merPalliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering
Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid Palliativ sedering Definition och avgränsning Det finns inte någon allmänt accepterad definition av palliativ sedering I litteraturen ersätts begreppet
Läs merFörändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)
Förändringsledning i komplexa system Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Fråga 1 Du har tre erbjudande om arbete, ett från vart och ett av dessa organisationer. Vilken organisation skulle
Läs merHemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merLäkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination
Läs merDina patienträttigheter
Dina patienträttigheter Har vi egentligen några rättigheter, är frågan Björn Bragée, Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. 1 Vad är patienträttigheter och hur klagar man 2 Det finns
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merWHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merRiktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA
Dok-nr 10654 Författare Version Samuel Kronevik, specialistsjuksköterska kirurgi, Kirurgiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Conny Wallon, verksamhetschef, Kirurgiska kliniken US 2017-08-20 Riktlinjer
Läs mer