Verksamhetsplan Telefonplansförskoleområde

Transkript

1 Dnr: Sid 1 (17) Verksamhetsplan 2016 Telefonplansförskoleområde Liselott Hedman

2 Sid 2 (17) Inledning Enheten Förskolorna - Paletten, Luren, Timotejen, Smeden och Äventyret är de fem förskolor som ingår i enheten. Dessa fem förskolor ingår i Östra förskoleområdet i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Enhetens arbete genomsyras av en gemensamt framtagen verksamhetsplan där åtaganden och arbetssätt konkretiseras. Vår verksamhetsidé Vår verksamhetsidé innebär att vi är medforskande pedagoger och har ett utforskande arbetssätt där vi lägger stor vikt vid barns delaktighet och inflytande. Genom att barnens lek, kommunikativa och skapande förmågor tas tillvara och uppmuntras utvecklas barnens språk, fantasi och skaparkraft. Barnens identitet, självkänsla och empatiska förmåga stärks genom att vi ser och bekräftar varje barn utifrån deras egna förutsättningar och att verksamheten styrs av barnens intressen och behov. Telefonplans förskoleområde består av fem förskolor belägna i Telefonplan. Vi har tillsammans utformat en vision och värdegrund, som är vår gemensamma plattform för verksamheterna. Alla förskolor arbetar med sommaruppgifter i syfte att ge barn, pedagoger och enheten något gemensamt att förhålla sig till. Sommaruppgiften skapar även delaktighet och inflytande för samtliga barn och familjer, vilket är två av ledorden i vår vision. Vi anser också att det ger verksamheten förutsättningar att utgå ifrån barnens intressen och glädje, vilket vi tycker är viktigt. Genom detta arbete synliggörs vår gemensamma värdegrund vilket skapar en god gemenskap inom hela förskoleområdet. I år kommer förskolorna och pedagogerna att särskilt belysa, fokusera och lyfta fram det utforskande arbetssättet. Vår vision Likvärdighet inom vårt förskoleområde och den bygger på Stockholmsstads vision , ett stockholm för alla. Vår värdegrund Hägersten-Liljeholmens värdegrund utgår ifrån våra olika uppdrag och ska implementeras i samtliga verksamheter. Vårt arbets- och förhållningssätt ska utformas utifrån den gemensamma värdegrunden: Alla människor har lika värde Brukaren i centrum Utveckling genom delaktighet och ansvar Utifrån denna har vi arbetat fram en gemensam värdegrund och vision för enheten. Syftet med det var att alla medarbetare skulle känna delaktighet i processen. Vår värdegrund och vision sitter väl synlig i alla entréer till våra förskolor samt i personalrummen. Värdegrunden och visionen är i fokus på våra gemensamma möten. De fetstilta orden är våra gemensamma ledord och det som ska genomsyra vårt arbetssätt: På våra förskolor ska alla känna sig delaktiga och ha inflytande över sin vardag. Trygghet och ett utforskande arbetssätt skapar lust att leka och lära. Genom likabehandling ser vi alla människors lika värde och att alla får vara sitt bästa jag varje dag.

3 Sid 3 (17) Enhetens organisation Områdeschef är övergripande ansvarig för Östra förskoleområdet. Förskolechef. Verksamhetsansvarig förskolechef har det övergripande ansvaret för att läroplanen och riktlinjer för förskolan följs. Ansvar för verksamhet, budget-, personal-, och arbetsmiljöfrågor. Planerar, leder och utvecklar verksamheten tillsammans med biträdande förskolechef ledningsgruppen och medarbetarna. Fokus på uppföljning och resultat så att alla verksamheter ges möjlighet att leva upp till rådande riktlinjer vår vison för förskolan. Biträdande förskolechef är operativt ansvarig för den löpande verksamheten, arbetsmiljön, medarbetarsamtal samt lönesättande samtal inom enheten i samarbete med förskolechef. Planerar, leder och utvecklar verksamheten tillsammans med biträdande förskolechef ledningsgruppen och medarbetarna. Fokus på uppföljning och resultat så att alla verksamheter ges möjlighet att leva upp till rådande riktlinjer för förskolan i samarbete med resursgruppen. Pedagogiskautvecklingsledare arbetar till viss del i barngrupp. Pedagogiska utvecklingsledaren ansvarar för enhetens utvecklingsgrupp och är sammankallande till de möten som är avsatta. Förskolechefen skriver tillsammans med pedagogisk utvecklingsledare pedagogiska ställningstaganden som förankras inom enheten. Delar tillsammans med förskolechefen ansvaret för återkoppling och uppföljning. Syftet är likvärdig kvalité på alla fem förskolor i enheten. Handleder arbetslagen i det pedagogiska arbetet i syftet att utveckla arbetsätt och organisation i ett led att alla barn kan vara sitt bästa jag. Ateljéristan är i barngrupp och används av pedagogerna i de pågående projekten för att komma framåt och få nya idéer att komma vidare i projekten. Ateljéristan är tydlig med hur våra ateljéer ska vara utformade och handleder pedagoger i hur materialet ska användas. Ateljéristan ansvarar att tillsammans med förskolechefen tydliggöra hur de pedagogiska miljöerna i enheten ska vara utformade. Administratören bistår förskolechef och biträdande förskolechef med allt administrativt arbete. Ser över vikariebehov på varje förskola, ansvarar för beställningar av förbrukningsmaterial. Personalrapportering och fakturering. Antal medarbetare uppgår till 88 varav 26 förskollärare och 62 barnskötare samt 6 kockar. Enhetens lokala ledningsgrupp består av förskolechefen, biträdande förskolechef, pedagogiska utvecklingsledare, ateljérista och administratör. Organisationsgruppen består av en arbetsplatsledare med fokus på organisationsfrågor. Det finns en på varje förskola och de träffar förskolechef, biträdande och administratör en gång i månaden på möte. De ansvarar för husmöten med samtliga medarbetare på förskolan. Utvecklingsgruppen består av en arbetsplatsledare med fokus på pedagogiska utvecklingsfrågor samt arbetet med likabehandlingsarbetet. Det finns en representant på varje förskola och de träffar förskolechef, pedagogiska utvecklingsledare och ateljérista en gång i månanden. De ansvarar för lärarforum med de övriga barngruppsansvariga förskollärarna på förskolan. Gruppen är även ett stöd i det praktiska genomförandet för medarbetarna vad gäller uppfyllelsen av våra åtaganden. Syftet med gruppen är att utveckla och höja den pedagogiska kvaliteten med fokus på uppföljning, utvärdering och utveckling utifrån verksamhetsplanen. Att arbeta för en likvärdighet i förskoleområdet. Att ansvara för likabehandlingsarbetet och att implementera enhetens vision

4 Sid 4 (17) Teammöten har alla arbetslag minst en gång per månad och där är det arbetsplatssledaren i utvecklingsgruppen som ansvarar för dagordning och innehåll. Delaktighet och inflytande för samtliga medarbetare är i fokus här. Frågor från medarbetare tas med till utvecklingsgruppen och organisationsgruppen. Syftet med teammöten är att prata om frågor som rör den enskilda förskolan och dess rutiner. Innehållet styrs av frågor från utvecklingsgruppen och organisationsgruppen och leds av arbetsplatsledarna. Lärarforum är ett möte där alla barngruppsansvariga förskollärare träffas för att ha pedagogiska diskussioner utifrån vår verksamhetsplan och den lokala likabehandlingsplanen. Förskolläraren har ett särskilt ansvar i den verksamhet som arbetslagen genomför gemensamt, för att läroplanens mål och intensioner uppfylls och att det målinriktade arbetet främjar varje barns lärande och utveckling. Lärarforumets syfte ligger i att skapa förutsättningar för förskolläraren att fullgöra sitt ansvar. Fokus ska ligga i att lyfta och följa upp, samt leda det pedagogiska arbetet utifrån styrdokument, våra åtaganden och enhetens systematiska kvalitetsarbete som beskrivs i vårt pedagogiska år. Arbetsplatsledaren för utvecklingsgruppen ansvarar för dagordning och innehåll. Förskolechef, biträdande förskolechef och pedagogiska utvecklingsledare deltar vid behov. Barnhälsoteam (BHT) leds av specialpedagog som har regelbundna möten med förskolechef och biträdande förskolechef varje månad. Syftet är att säkerställa att varje barn som är i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Specialpedagog, förskolechef och biträdande förskolechef deltar. Kris - brand och beredskapsmöte genomförs regelbundet ett par gånger varje termin. Det finns en ansvarig på varje förskola som tillsammans med förskolechefen deltar på möten två gånger per termin. Mötet leds av förskolechef. Arbetsplatsträffar (APT) genomförs varje månad. Mötena innehåller information, olika pedagogiska forum och arbetsmiljöfrågor. Gemensamma beslut kan fattas i samverkan under mötet. Work Shops genomförs av pedagogiska utvecklingsledare och ateljérista. Förskolechef håller i mötet och ansvarar för dagordning samt protokoll. Egen pedagogisk utvecklingstid för förskollärare är avdraget från schemat och tid för reflektion finns inlagt under dagtid. Reflektionstid finns inlagt för samtliga medarbetare oberoende yrkeskategori. Fokus på dessa möten är de projekt de arbetar med tillsammans med barnen och hur de ska komma vidare i dessa. Vi följer en gemensam mall med färdiga frågor och det finns samtalsledare i varje reflektionsgrupp. Syftet med våra reflektionstillfällen är att möjliggöra möten mellan pedagoger där vi tillsammans reflekterar kring de projekt vi tillsammans med barnen befinner oss i. Vad var det som hände och hur? Varför blev det som det blev? Och hur kommer vi vidare? Reflektionstillfällena ska även möjliggöra för fler bilder av det enskilda barnet och i och med det också möjliggöra för alla barn att få vara sitt bästa jag i våra verksamheter. I våra reflektionsprotokoll vill vi även synliggöra det enskilda barnets lärande i relation till de förväntade resultaten. Reflektionen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och fungerar som såväl en planering som en kontinuerlig utvärdering för arbetslagen. Förskolechef och biträdande förskolechef möter samtliga medarbetare i medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetslagssamtal varje år. Systematiskt kvalitetsarbete

5 Sid 5 (17) Enhetens organisation och mötesstruktur bygger på att skapa tillfällen att träffas i olika forum där vi följer upp det vi planerat och genomfört. Förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och ateljérista deltar på dessa möten för att följa upp arbetet och ge feedback på utvärderingar och arbetsplaner. En gång per läsår bokas arbetslagssamtal in med samtliga arbetslag där uppföljning, återkoppling, analys samt åtgärder diskuteras tillsammans. Projektplanen skrivs i början på höstterminen. Syftet med den är att beskriva hur man tänkt jobba med barngruppen och vad man observerat för intressen och behov hos barnen. Projektplanen ligger sen till grund för utvärderingen som görs i januari och maj. Den lämnas också ut till samtliga vårdnadshavare under höstterminen. Månadsuppföljning görs systematiskt på våra teammöten. Syftet med dem är att ha diskussioner om hur man ligger till och vad det finns för intressen i barngrupperna. Det är också ett sätt att veta att man är på väg mot de förväntade resultaten. Organisationen möjliggör att hitta utvecklings- och förbättringsområden, att få en bra inblick i verksamhetens alla områden, vilket är inspirerande, spännande och nödvändigt för att hela förskoleområdet ska utvecklas och inte stagnera. Vi lägger stor vikt vid delaktighet och inflytande från både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Våra möten skall bilda en röd tråd där det tydligt framgår vilket syfte och innehåll de olika mötena har. I slutet av varje termin görs en utvärdering av läsårets arbete. Resultatet sammanställs och analyseras. Analysen ligger till grund för kommande läsårs förbättrings- och utvecklingsarbete. Förutom egna utvärderingsmallar används ett självskattningsformulär (indikatorer) från Stockholms stad. Vi kan tydligt se var styrkorna och utvecklingsbehoven i det pedagogiska arbetet finns, vilket ger ett bra stöd i vårt kvalitetsarbete. Ansvarig är förskolechefen. Barnens deltagande och inflytande i kvalitetsarbetet sker genom observationer, egna val, tema/projektarbeten, pedagogisk dokumentation, samtal/ intervjuer i grupp eller enskilt. Förskolorna har olika forum där synpunkter från barnen lyssnas in. Frågor om verksamheten diskuteras på dessa möten och barnen får möjlighet att påverka sin vardag och olika beslut om verksamheten. Föräldrasamverkan är en viktig förutsättning för att vi ska nå goda resultat i vårt arbete. Resultatet av brukarundersökning 2015 visade och identifierade områdets samlade styrkor och utvecklingsområden. Starka områden i enheten bygger på resultatet från brukarundersökningen, medarbetarenkäten och från barnråden. De visar bland annat att man som vårdnadshavare anser att det enskilda barnet uppmuntras till lek genom eget skapande och att man uppmuntras i att utveckla sina sociala förmågor på förskolan. Medarbetarenkäten visar att medarbetarna anser sig ha tydliga mål, vet vad som förväntas av dem och att förskolechefen ställer tydliga krav på dem. Utvecklingsområden bygger på resultatet från brukarundersökningen, medarbetarenkäten, från samtal med barnen och resultat från medarbetarnas utvärdering och analys av sitt arbete mot de nationella målen. För att höja måluppfyllelsen och fortsätta att vara framgångsrika så behöver vi utveckla våra arbetsprocesser, känna till aktuell forskning och nya rön. Det gör vi inom följande utvecklingsområden:

6 Sid 6 (17) Pedagogiska miljön Pedagogisk dokumentation Synliggörande av varje barns individuella utveckling och lärande Systematiskt kvalitetsarbete IKT Viktiga styrdokument: Sveriges rikes lag, FN:s barnkonvention, Arbetsmiljölagen, Sekretesslagen, Socialtjänstlagen (SOL), Skollagen, Läroplan för förskolan (Lpfö98), Stockholms stads Förskoleprogram, Stadsdelens mål och åtaganden, Verksamhetsplan 2015, arbetsplanen 2015, likabehandlingsplanen 2015 Viktiga samarbetspartners: Stadsdelens förskoleavdelning och ekonomiavdelning, Previa företagshälsovård, Stockholms Universitet, socialtjänsten, barnhabiliteringen i Liljeholmen, BUP, talpedagog, BVC, biblioteket vid Telefonplan, grundskolorna inom Östra förskoleområdet. Varje år genomförs en medarbetarenkät som är en viktig del av medarbetarskapet inom verksamheterna. Åtgärder för utveckling i enheten kommer att förutom ledarskapsfrågor, fokusera på samarbete, god arbetsmiljö, medledarskap, kollegialitet, delaktighet och respekt. Uppföljning sker på planeringsdagarna både på hösten och våren Verksamhetsplanen 2016 har varit på remiss hos samtliga pedagoger i december för att tas på APT 11, 12, 13 och 14 januari KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik tas fram av nämnden Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % År Antal barn per grupp 16 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" Öka År År 3,8 År Nämndmål: Förskolan främjar barnens förståelse för grundläggande demokratiska värden. Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas specifika behov. Förskolorna bidrar till likvärdighet samt breddar barnens

7 Sid 7 (17) lekmönster och intressen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna kartlägger barngruppernas behov Enhetsmål: Våra förskolor främjar barnens förståelse för grundläggande demokratiska värden. - Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas systematiskt, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas olika behov systematiskt. - Förskolorna bidrar till likabehandling samt breddar barnens lekmönster och intressen. - Alla som arbetar i enheten är insatta i vårt systematiska kvalitetsarbete och arbetar utifrån det. Arbetssätt Våra förskolor ska tillgodose varje barns och varje grupps behov av trygghet genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns tankar, göranden och intressen. Alla våra förväntade resultat är kopplade till aktivt arbete. I vår verksamhet arbetar vi med att grundlägga och förankra de värden, rättigheter och skyldigheter som vårt samhällsliv och Barnkonventionen vilar på. Pedagogerna arbetar som förebilder och vägleder barnen i deras utveckling och upplevelser av etiska värden och normer. I verksamheten ansvarar alla pedagoger för att skapa en god kamratkultur där öppenhet och respekt för allas lika värde samt olikheter råder. Barnen deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande som syftar till att utveckla förmågan att förstå och handla efter demokratiska principer. Dessa forum lägger grunden för en växande insikt i ett demokratiskt samhälle och ansvarstagande för sig själva och andra. Pedagogerna ansvarar för att alla barn kommer till tals och får uttrycka sina tankar och åsikter och att deras synpunkter tas tillvara. Förskolornas likabehandlingsplaner hålls aktuella och levande med hjälp av vår kvalitetsgrupp som systematiskt arbetar med frågorna på sina respektive förskolor. Likabehandlingsplanen ingår även som en återkommande punkt under lärarforum och månadsuppföljningen. Utifrån barnens intressen och behov formas miljöerna så att alla barn får uppleva glädjen av att vara i många olika sammanhang samt lära och utvecklas tillsammans med andra barn. För att motverka utvecklingen av stereotypa könsmönster utformas miljö och tillgång till material samt aktiviteter utifrån principen att bredda barnens möjligheter att utforska sin identitet i olika sammanhang. Vi arbetar i olika gruppkonstellationer där barnens egna val får stöd av våra miljöer både inom och utomhus. Barn lär sig socialt samspel genom leken. Barnen bjuder in varandra i leken, delar med sig, tröstar varandra, visar empati och utvecklar strategier för att kunna interagera med varandra. Pedagogernas ansvar är att erbjuda rika tillfällen till lek samt stöd och vägledning i dessa. Alla pedagoger är genom sitt språk och sitt handlande goda förebilder och tillämpar ett demokratiskt arbetssätt. Vårdnadshavare och barn blir delaktiga i diskussioner om

8 Sid 8 (17) likabehandling på våra föräldramöten, utvecklingssamtal och förskoleråd. Utifrån barnsamtalen görs analyser av vad barnen tycker är viktigt att framföra och påverka inför utvecklingssamtalen eller projektsamtalen med vårdnadshavarna. Vi analyserar brukarundersökningen, barnsamtalen och indikatorn noga inför varje terminsslut och gör de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten. Resursanvändning Vi har en tydlig organisation som skapar möjlighet att ha möten med ett riktat innehåll. Lokal ledningsgrupp, organisationsgrupp och utvecklingsgrupp som har tydliga uppdrag på vardera förskola. Uppföljning Enheterna sammanställer förskolornas mål och aktiviteter för arbetet i ILS inför T1. I kvalitetsredovisningen och VB rapporterar enheterna/förskolorna resultat, analys och utvecklingsåtgärder baserat på uppföljningar och utvärderingar. Målet följs upp genom att följa likabehandlingsarbetet som planeras utifrån förskolans likabehandlingsplan, planen mot diskriminering och kränkande behandling. I planen ska både främjande insatser och förebyggande åtgärder tydligt framgå. Nämndmål: Förskolan ger barnen utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förskolorna följer varje barns utveckling och lärande. Förskolorna ger nya utmaningar utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Självvärdering av arbetet genom "Förskoleindikatorn" ska genomföras i arbetslagen under vårterminen. Resultat av självärderingen skrivs in i ILS-webben vid T2 rapport Enhetsmål: Förskolan ger barnen utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. - Förskolan ska ha pedagogiska miljöer som är tillgängliga, tydliga, utmanande och inspirerar till utforskande och lek. - Förskolan ger nya utmaningar utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, kultur, hållbar utveckling, teknik och skapande. - Alla som arbetar i enheten är insatta i vårt systematiska kvalitetsarbete och arbetar utifrån det.

9 Sid 9 (17) Arbetssätt Våra förskolor tar tillvara varje barns och varje grupps lust att lära och utforska genom att lyssna, iaktta och försöka förstå barns idéer, tankar, göranden och intressen. Alla våra förväntade resultat är kopplade till aktivt arbete. Den pedagogiska miljön på våra förskolor ska stödja tanken om att lärandet sker i samspel med andra barn, med vuxna och med miljö/material. Barnen ska i vår verksamhet möta en tydlig, tillgänglig och utmanande pedagogisk miljö. Förskolans pedagogiska material ska vara varierat och både locka och utmana barnen till såväl självständigt som handlett utforskande. Genomgående ska våra pedagogiska miljöer leda till möten och samtal mellan barnen. Den pedagogiska miljön ska stötta och utmana barnen inom läroplanens områden. Pedagogerna skapar tillfällen varje dag där barnen bekantar sig med och utforskar olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp. Begreppen använder vi på ett naturligt sätt där vi stöttar barnen i deras utforskande för att skapa en relation mellan fenomen i barnens omvärld. Vår verksamhet bygger på ett utforskande arbetssätt i roliga, lustfyllda och meningsfulla sammanhang. Vi ställer öppna frågor och reflekterar tillsammans med både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Vi lägger stor vikt vid att ge bekräftelse, att förklara och upprepa ord och begrepp. Vi erbjuder rikt utbud av bygg- och konstruktionslekar och material av olika slag. Genom ett naturvetenskapligt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att föra resonemang och kommunicera med andra. Vi strävar efter att ge barnen utmaningar genom experiment, skapa dialoger kring naturvetenskapliga fenomen genom dagliga utevistelser samt promenader till naturområden. Vi har ett medvetet förhållningssätt till barns språkinlärning genom att vi vuxna är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk vilket gör att barnen blir språkligt och fonologiskt medvetna. Vi erbjuder språkstimulerande miljöer där läs- och skrivmaterial ska vara synligt, lockande och tillgängligt för barnen. Barnen uppmuntras till att föra samtal med varandra. I möjligaste mån erbjuder vi litteratur på olika språk utifrån barnens modersmål. Vi erbjuder ett rikt och varierat utbud av barnlitteratur utifrån barnens intressen och behov. -Kultur i förskolan omfattar kultur för, med och av barn, som stimulerar fantasin och utvecklar barns kunskap i och förmåga att, uttrycka sig i olika former. Pedagogerna inom förskolorna planerar och genomför kulturupplevelser utifrån den pedagogiska verksamheten, tema/projektarbeten och läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Genom den skapande verksamheten får barnen tillfälle att utveckla sin kreativa förmåga i olika former. Barnen ges dagliga tillfällen att skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker och att utveckla sin motorik genom olika sinnen såsom exempelvis dans, rörelse och drama. Återkommande är besök på biblioteket och att uppmärksamma våra traditionella högtider. - Barnen ska få en medvetenhet och ökad förståelse för hur vi kan vara med och påverka för en hållbar utveckling, till exempel genom att delta i skräpplockardagar, källsortering och använda sig av natur och återvinningsmaterial. -Vi analyserar brukarundersökningen, barnsamtalen och indikatorn noga inför varje terminsslut och gör de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten.

10 Sid 10 (17) Resursanvändning Pedagogernas engagemang och kompetens, enhetens ateljérista som är vår enhets kulturombud, pedagogiska utvecklingsledare som utmanar och handleder genom att vara goda förebilder i verksamheterna. De är med på de olika forum pedagogerna har under veckorna och ställer reflekterande och utmanade frågor som gör att verksamheten utvecklas. Uppföljning Arbetslaget följer upp våra förväntade resultat, dels på planeringsdagen i januari och dels på planeringsdagen i maj/ juni. Det är ansvariga förskollärare som tillsammans med arbetslaget ansvarar att arbetet utvärderas och utvecklas. Uppföljning sker i reflektionsgrupperna och tillsammans med kollegor, genom dokumentation, observationer och samtal med barnen. Utvärdering görs vid terminssluten. Varje barn ska ha deltagit i olika kulturella sammanhang under året. Barnens eget kulturskapande ska synliggöras genom dokumentation. Vi beaktar barns och föräldrars synpunkter och förslag genom förskoleråd och barnråd på våra förskolor. Se beskrivning av enhetens systematiska kvalitetsredovisnings mall. Månadsuppföljningarna ligger till grund för utvärderingen vid årsskiftet samt vid läsårets slut. Månadsuppföljningen är dessutom ett underlag för breven pedagogerna skriver till vårdnadshavarna en gång per månad. Utveckling Pedagogiska ställningstagande tas fram i enheten och implementeras. Ateljéer görs likvärdiga och en gemensam lägsta nivå för vår enhet presenteras och arbetas fram. Fortsätta utveckla arbetet med lärplattor genom IT ansvariga pedagoger på varje förskola. Nämndmål: Förskolan har ett gott samarbete med skolan, socialtjänsten, landsting och andra parter för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan följer de samverkansmodeller som framtagits gemensamt i stadsdelen. Förskolan arbetar med övergånga till skolan och extra uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna har avslutande samtal inför övergången till skola Enhetsmål: Våra förskolor har ett gott samarbete med skolan, socialtjänsten, landsting och andra parter för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan skall arbeta för att

11 Sid 11 (17) - öka samarbetet med närliggande skolor - alla vårdnadshavare och deras barn erbjuds ett avslutande samtal - alla våra blivande skolbarn ska känna sig trygga vid överlämningen Arbetssätt -Vi tar kontakt med de valda skolorna för att välkomna till ett möte för att öka samarbetet kring barnens skolstart. -Överlämnandesamtalet mellan förskola och skola innefattar dokumentation av förskolans pedagogiska arbete under barnets förskoletid. Vårdnadshavare, barn och avlämnande pedagog från förskolan samt mottagande pedagog från skolan deltar under samtalet för att säkerställa att alla barn får en trygg och bra överlämning. Detta samtal sker endast om vårdnadshavare önskar det. -Pedagogerna ansvarar för en välplanerad övergång från förskolan till skolan för att avrunda och avsluta förskoletiden. Gruppen kallas Flyttfåglarna. Pedagoger med ansvar för 5- åringarna inom enheten träffas i januari för att tillsammans planera den sista förskoleterminen. Förskolans 5-årsgrupper träffas i syfte att barnen ska knyta nya kamratband. De får möjlighet att successivt få en uppfattning om att de är på väg att lämna förskolan. Den pedagogiska planeringen för 5-åringarna bygger på lek, glädje och samvaro mellan barn och de olika förskolorna. Under våren hälsar de blivande skolbarnen på i närliggande skola vid ett par tillfällen. Resursanvändning Handledning av områdets Specialpedagog vid övergångs och avslutningssamtal vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Förskollärare i enheten som ansvarar för flyttfågelgruppen tar kontakt med närliggande skolor, socionomer inom stadsdelens barngrupp, autismcentrum, rehabiliteringen i Liljeholmen etc. som finns att tillgå när det finns behov inom vår verksamhet. Uppföljning Uppföljning sker av gemensamma överenskommelser i de olika forum som finns för samverkan. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial

12 Sid 12 (17) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Aktivt Medskapandeindex 83 År Sjukfrånvaro dag ,5 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Förvaltningen ska erbjuda en god arbetsmiljö där alla medarbetare behandlas likvärdigt. Medarbetares och chefers kompetens ska utvecklas genom riktade insatser Beskrivning Inom ramen för samverkansavtalet sker en fortlöpande dialog i arbetsmiljöfrågor mellan chefer, medarbetare och fackliga företrädare. I samverkan med företagshälsovården genomförs årligen arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Att individuella kompetensutvecklingsplaner utarbetas för samtliga månadsanställda medarbetare. En god arbetsmiljö och likvärdig behandling av alla medarbetare förväntas leda till större arbetstillfredsställelse, ökad motivation och effektivitet. Ett ökat antal medarbetare förväntas också uppleva att alla på arbetsplatsen behandlas med respekt samt att arbetssituationen är bra, vilket mäts i den årliga medarbetarenkäten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheterna och avdelningarna ska i tertialrapport 2 redovisa arbetet utifrån förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan. Nyrekrytering av deltidsanställda ska endast ske efter noggrant övervägande Enhetsmål: Enheten ska erbjuda en god arbetsmiljö där alla medarbetare behandlas likvärdigt. Medarbetares och chefers kompetens ska utvecklas genom riktade insatser - Arbetsmiljön diskuteras på varje APT. - Kompetensutveckling utifrån individuella önskemål och behov görs under läsåret. - Skapa forum där återkoppling på pågående arbete kan göras under fler tillfällen under

13 Sid 13 (17) läsåret. Arbetssätt -ges möjlighet att ha synpunkter och önskemål om hur vi formulerar VP. -genom medarbetarsamtal och arbetslagssamtal formulera varje medarbetares och arbetslagens behov av kompetensutveckling - tydliggörand av alla olika roller och uppdrag så att det är tydligt i organisationen. -Medarbetarenkätens resultat följs upp på APT och teammöten på varje förskola. Diskussioner i grupp om hur vi ska kunna få bättre resultat inom de områden som är sämre och hur vi ska bibehålla de resultat som är bra. - Arbetsmiljön undersöks genom fysisk och psykosocial skyddsrond. Innan skyddsronderna skickas psykosociala skyddsronds enkäter ut till samtliga medarbetare. Ledning och samverkansgrupper skapar tillfällen där medarbetare ges möjlighet att svara på enkäten på arbetstid. -Medarbetarna ska konkretisera hur de arbetar för att uppnå enhetens mål och förväntade resultat i sina projektbeskrivningar. Medarbetarna ansvarar för att påtala sitt behov av kompetensutveckling på våra gemensamma möten samt medarbetarsamtalen. Resursanvändning Intern och extern kompetensutveckling i bland annat i pedagogisk dokumentation, pedagogiska miljöer. Pedagogiska utvecklingsledare och ateljérista handleder och deltar i reflektionsgrupper utifrån pedagogernas behov. Uppföljning Arbetslagssamtal med förskolechef och biträdande förskolechef en gång per läsår. Medarbetarsamtal på hösten och lönesamtal på våren. Uppföljningar av medarbetarenkäten på förskolornas planeringsdag i januari. Skyddsronder där psykosociala arbetsmiljön är i fokus samt sammanställningar av enkäterna i samverkansgruppen både på hösten och våren. Nämndmål: Sjukfrånvaron ska minska jämfört med 2015 Sjukfrånvaron ska minska genom att samtliga chefer använder de verktyg och stöd som förvaltningen, staden och företagshälsovården tillhandahåller. Aktivitet Startdatum Slutdatum Chefer ska arbeta aktivt för att främja hälsan hos medarbetarna Chefer ska löpande följa upp all sjukfrånvaro på enheten samt

14 Sid 14 (17) Aktivitet Startdatum Slutdatum systematiskt arbeta enligt stadens rehabiliteringsprocess vid medarbetares sjukfrånvaro. Enhetsmål: Sjukfrånvaron ska minska jämfört med Korttidsfrånvaro följs upp med ett samtal med förskolechef eller biträdande förskolechef när man varit borta fyra tillfällen på en termin. - Trivsel aktiviteter görs minst två gånger per läsår. - Effektiva möten där arbetsmiljön diskuteras och följs upp. Arbetssätt Stockholmsstads rehabiliterings process ska vara tydlig i enheten och följas. Samtal så fort man har fler tillfällen än fyra med sjukfrånvaro. Syftet med det samtalet ska vara att diskutera trivsel och om det finns något på arbetsplatsen som gör att man har hög frånvaro. Kontakt med Previa för förstadagsintyg om frånvaro fortsätter efter samtalet. Skapa roliga aktiviteter som ökar trivsel och känsla av att bli uppskattad för sitt arbete. Resursanvändning Chefer, HR avdelning, företagshälsovård Uppföljning Uppföljning sker på varje förskoleenhet och sammanställs för området i verksamhetsberättelsen. Utveckling Ett genomtänkt hälso- och arbetsmiljöarbete i samarbete med skyddsombud utvecklas. Handlingsplaner utifrån skyddsronder och medarbetarenkät tas upp på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupp för att se hur arbetet fortskrider. Chefer och skyddsombud uppmärksammar tidiga signaler för att förebygga ohälsa hos medarbetarna. Arbetet med att förebygga nya sjukskrivningar och få redan sjukskrivna att återgå i arbete fortsätter. Olika insatser planeras beroende på problematik. Enhetschefer använder de verktyg förvaltning, staden och företagshälsovården tillhandahåller för att minska sjukfrånvaron. Alla anställda kan köpa ett årskort till Stockholms sim- och idrottshallar till subventionerat pris och erhålla subventionerad friskvårdsaktivitet med högst 500 kr per anställd och år. Alla anställda som arbetar minst 75% av heltid erbjuds en timme friskvård per vecka när arbetet så tillåter. Inför vårterminens skyddsrond får alla medarbetare svara på en anonym psykosocial enkät om hur deras arbetsmiljö är. Den sammanställs på lokala samverkansgrupper innan APT.

15 Sid 15 (17) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Nämndmål: Kommunikationen och informationen är aktuell, tydlig och tillgänglig. Beskrivning Information på webb och jämför service och intranät ska vara aktuell och tydlig. Information som tas fram i verksamheterna ska anpassas för den aktuella målgruppen. Andelen invånare som vet var information finns för att komma i kontakt med stadens verksamheter ska öka - Medborgarundersökning. Andelen medarbetare som har tillgång till den information de behöver för arbetet ska öka - Medarbetarenkäten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Information på jämför service, webb och intranät ska uppdateras kontinuerligt KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Nämndmål: Förskolan erbjuder föräldrarna goda möjligheter till samverkan På förskolan ska det finnas olika forum för föräldrasamverkan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Dialoger sker kring analys och resultat av brukarundersökning inom förskolan och kvalitetsdialoger med avdelningens ledning Enhetsmål: Våra förskolor ska erbjuda vårdnadshavarna goda möjligheter till samverkan. - Förskolan erbjuder forum där vårdnadshavarna känner att de blir lyssnade till och erbjuds möjligheter att komma med idéer och tankar om verksamheten. Arbetssätt Den dagliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare är viktig. Varje dag vid lämning ska barn och vårdnadshavare mötas upp och hälsas välkomna. Varje dag vid hämtning lämnas

16 Sid 16 (17) en innehållsrik information över hur barnets dag har varit, där det framgår vilken verksamhet barnet deltagit i och vad barnet valt att göra. Barnens vårdnadshavare är en viktig förutsättning för att vi ska nå goda resultat i vårt arbete. Vi dokumenterar och synliggör verksamheten så att alla vårdnadshavare kan följa sitt barns individuella utveckling och lärande. Barnens pärmar med dokumentation är synliga och tillgängliga. Vi har föräldraaktiv inskolning där vi gemensamt i enheten tagit ställning för hur inskolningen ska gå till grundat på modern forskning. Vi erbjuder utvecklingssamtal, projektsamtal och föräldramöten varje termin. Under utvecklingssamtal/projektsamtal beskrivs på vilket sätt förskolans arbete bidrar till barnets utveckling, trivsel och lärande. Vid föräldramöten synliggör pedagogerna våra mål och beskriver hur vi planerar den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna samarbetar med hemmen när det gäller barnens välmående och diskuterar med vårdnadshavarna de rutiner och förhållningssätt som gäller i förskolan. - En gång på hösten och två gånger på våren inbjuds representanter i förskolerådet till förskoleråd. Där sker diskussioner om förskolans verksamhet och vårdnadshavarna ges möjlighet att komma med synpunkter och görs delaktiga i förskolans verksamhet. Forumet är ett öppet möte vilket betyder att alla som vill är välkomna. Höstens förskoleråd har som syfte att ta in vårdnadshavarnas synpunkter på likabehandlingsplanen, första rådet på vårterminen diskuteras VP och sista förskolerådet för läsåret är det brukarundersökningen som vi gemensamt analyserar resultatet av. -I början av varje termin bjuds vårdnadshavarna in till ett föräldramöte. På höstens föräldramöte erbjuds alla vårdnadshavare ett eget exemplar av verksamhetsplanen för enheten. Förskolorna har utvecklat traditioner för samkväm då pedagoger, barn och vårdnadshavare möts. Vi är lyhörda och beaktar vårdnadshavarnas synpunkter och önskemål när det gäller planering och genomförande av innehållet i verksamheten. Varje månad skriver pedagogerna månadsbrev med en innehållsrik beskrivning av verksamheten. Projektbeskrivning skrivs på höstterminen och ska vara klar till höstens föräldramöte. -Vi analyserar brukarundersökningen, barnsamtalen och indikatorn noga inför varje terminsslut och gör de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten. Resursanvändning Förskoleråden på varje förskola används som en remissinstans med olika dokument. Höstens förskoleråd har som syfte att ta in vårdnadshavarnas synpunkter på likabehandlingsplanen, första rådet på vårterminen skickas inskolningsdokumentet ut för att få in deras åsikter och tankar. Sista förskolrådet för läsåret skickas brukarundersökningen ut för att samla in vårdnadshavarnas analyser av resultatet. Uppföljning Uppföljning sker genom brukarundersökningen. Förskolorna beskriver inför T2 vilken analys de gjort av resultaten från brukarundersökningen. Alla vårdnadshavare ges möjlighet att skicka synpunkter och punkter och frågor de vill ta upp till förskolerådet. I det forumet följs frågor från alla vårdnadshavare upp. Pedagoger är med vid dessa möten. På våra ledningsgruppsmöten och apt- möten följs allas synpunkter upp och diskussioner om hur vi utveckla vårt arbete. Utifrån analys och dialog med vårdnadshavarna

17 Sid 17 (17) på våra förskoleråd diskuteras vilka åtgärder vi föreslår gemensamt med dem. Rapportmallen som ligger till grund för den dagliga kontakten med vårdnadshavarna diskuteras och omjusteras på våra gemensamma möten. Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2016 Övriga frågor