Nya svenskar i ett växande Sverige. Ett öppet land

Transkript

1 Nya svenskar i ett växande Sverige Ett öppet land

2 Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm

3 har du sett det turkiska filmprogrammet Studyo Moviplex? Det arabiska motormagasinet Tele Auto? Eller kanske libanesiska basketligan? Utbudet av etniskt inriktade TV-program i Sverige är ett av många mått på hur invandringen har förändrat samhället. Förr fick invandrare hålla till godo med Språka, idag finns ett stort utbud av såväl etniska program producerade i Sverige som program tillgängliga från det gamla hemlandet via satellit. Sverige har förändrats. I Malmö är Muhammed ett av de vanligaste namnen på nyfödda pojkar. Det finns lika många iranier i Sverige som det finns trelleborgare. När dagens pensionärer var små, levde de i ett helt annat land. Ett land lite i utkanten av världen, där det utländska var ovanligt, exotiskt och lite skrämmande. Där många levde ett helt liv utan att komma i kontakt med andra kulturer och människor med annan bakgrund. Sedan dess har mycket hänt. Sverige har öppnats, splittrats upp och blommat ut. I många av de förändringar som skett har utländska influenser varit avgörande. Omvärlden har trängt sig på. När jazzmusiken kom, bar den inte bara med sig en ny och rebellisk attityd. Den gav också en fläkt av en spännande, svart kultur. En kultur som vände upp och ned på det välbekant svenska. Som stampade med foten, ylade med saxofonen och svettades i strålkastarljuset. En kultur med rötter i New Orleans istället för Falun. Med hjärtat i den svarta södern, inte på värmländska dansbanor. 3

4 4 den vänsterrevolt som blommade ut på 70- talet drevs också av utländska influenser. Det var ur protester i Chile och Spanien svenska studenter hämtade sin revolutionära glöd. Det var i solidaritet med Vietnams folk demonstrationstågen växte. Budskapet handlade om en global förändring, om en helt annan värld. Inte bara ett lite annorlunda Sverige. 80-talets svenska högervåg hade också sin källa utomlands. Reagan-erans reformer och det kosmopolitiska livet i storstäder som London och New York fick en generation unga att längta bort från det betonggrå Sverige. Bort från jämlikhetsidealet, jantelagen och allt det som var lagom. Det Sverige där jazzen utlöste ramaskri och fördömdes som negermusik var ett väldigt annorlunda Sverige än det där demonstranter marscherar under paroller lånade från indianfolk i Mexico. En påtaglig skillnad är att svenskarna är mindre svenska än förr. Eller snarare att det svenska har förändrats. Det går inte att förstå det som sker i Sverige just nu, eller hur landets framtid kommer att bli, utan att tänka på de nya svenskarna. Redan idag är var femte svensk född utomlands eller har föräldrar som är det. Det finns lika många iranier i Sverige som det finns trelleborgare

5 5 Och det finns beräkningar på att det kommer att gälla för var tredje svensk om mindre än femton år. invandrare har betytt oerhört mycket för det svenska samhället, och inte minst för den svenska ekonomin. Näringslivet har genom historien visat en stor förmåga att ta tillvara människor från andra länder, nyttiggöra deras kunskap och göra dem till en del av det svenska. Det handlar inte bara om vallonerna, de handplockade smeder som kom hit på 1600-talet. Den tyska Hansan, skotska handelsmän och engelska industrialister har lämnat stora bidrag till vår ekonomiska utveckling. Idag finns ungefär företag som startats och byggts upp av människor med rötter i andra länder. Cicci Ahgili, från Iran, driver bemanningsföretaget Änglavakt i Stockholm. Änglavakt är inriktat på sjukvård och äldrevård och de flesta anställda har utländsk bakgrund. Hennes idé är att erbjuda personal med förståelse för utländsk kultur och språk, för att ge bra service till människor från andra länder som är i behov av vård. Salvatore Grimaldi kom till Sverige på 50-talet från en liten by i Syditalien. Idag är han en av Sveriges mest framgångsrika företagare och Sveriges okrönte cykelkung. Om vi ger dagens invandrare möjlighet och frihet kan de bidra på ett ovärderligt sätt till att skapa tillväxt och utveckling i Sverige. Och samtidigt är just till-

6 6 växt och ett blomstrande näringsliv det bästa som kan hända de invandrare som idag har svårt att bryta isolering och utanförskap. invandrarna beskrivs ofta i debatten. Men nästan alltid som en homogen grupp, med gemensamma behov och intressen. Och alldeles för ofta som ett problem. Som en marginaliserad och förtryckt grupp utan framtid. Verkligheten ser annorlunda ut. Visst finns invandrargrupper med stora problem. Rekordhög arbetslöshet, utbredd kriminalitet och stora missbruksproblem. Men det är inte hela bilden. Runtom i Sverige finns invandrare som lever helt andra liv. Vars liv är alldeles för strävsamma, ambitiösa och företagsamma för att skapa rubriker i kvällstidningarna. Som läser på universitet, ibland för att deras examina inte duger i Sverige. Eller som driver egna små företag, delvis därför att svenska företag inte vill anställa dem. Många är fortfarande arbetslösa. Ungefär varannan arbetar, vilket ska jämföras med närmare åtta av tio bland de infödda svenskarna. Ändå finns drygt personer med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. En tiondel av dem som arbetar i Sverige är födda utomlands. En mycket hög andel av invandrarna är egenföretagare. Närmare en tredjedel av syrianerna driver egna företag, och ungefär lika stor är andelen bland libaneser och turkar. Bland de infödda svenskarna är andelen företagare så låg som åtta procent. Invandrarna är inte bara företagsamma. Många är också välutbildade. Av de

7 7 invandrare som kommit till Sverige efter 1996 har närmare fyra av tio eftergymnasial utbildning, vilket ska jämföras med drygt var fjärde bland de infödda svenskarna. Detta är heller inget nytt fenomen. Även de invandrare som kom till Sverige på 70-talet var påtagligt välutbildade. Det är dessa människor som kan berätta om det nya Sverige. Om hur det svenska välståndet byggs av människor vars namn vi inte kan uttala, men vars tjänster vi alla är beroende av. Och om hur viktigt det är för just dem att den svenska ekonomin fortsätter att växa. vad betyder det egentligen att ha en annan kultur eller religion? Vilken betydelse har etniska skillnader för värderingar och attityder? Kan man ha en Närmare en tredjedel av syrianerna driver egna företag muslimsk chef i ett svenskt företag? Minoriteter möts ofta med osäkerhet. Det är inte konstigt. Den osäkerheten har ofta inget med rasism att göra. Det är alltid lättare att förstå sig på personer med ungefär samma bakgrund som ens egen. Samtidigt påverkar osäkerheten inför dessa skillnader invandrares möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsgivare kan ibland tveka inför att anställa den som

8 8 avviker. Även om arbetsgivaren inser värdet av mångfald på arbetsplatsen kan okunskap och osäkerhet missgynna personer med utländsk bakgrund. Den hårt reglerade svenska arbetsmarknaden motverkar ytterligare arbetsgivare som vill ge invandrare en chans. Stelhet i anställningsformer och arbetsrätt gör att arbetsgivaren uppmuntras att hålla sig till den säkra, förutsägbara ofta helsvenska kompetensen istället för att tänka nytt. Ju mindre flexibel arbetsmarknaden är, desto färre invandrare kommer att få jobb. Det kommer alltid att finnas de som inte vågar bryta mot fördomarna, som inte vågar ta chansen. Men i en ekonomi som växer kommer fler att våga. Där kommer fördomar och invanda mönster att utmanas oftare. När behovet av arbetskraft är stort, kan få arbetsgivare kosta på sig att favorisera svenskar. När konkurrensen är hård blir det mycket kostsamt för ett företag att ta hänsyn till fördomar och rädsla. Den som låter sådana hänsyn styra, kommer att klara sig sämre i konkurrensen än den som ser till kompetens, oavsett etnisk bakgrund. i en ekonomi som inte växer, eller på en marknad där konkurrensen är svag, kan fördomar och feghet få större utrymme. Där är det mindre viktigt att ta risker för att rekrytera den allra bästa arbetskraften. Det betyder inte att alla arbetsgivare kommer att diskriminera. Men det betyder att de som gör det inte kommer att betala ett särskilt högt pris. Dessutom påverkar tillväxten samhällsklimatet. När ekonomin växer och

9 9 samhället utvecklas, blir det lättare för toleransen och humanismen att få luft. Då är acceptansen för skillnader större, fler avvikare kan få en chans. Det är inte en slump att historiens stora övergrepp på minoriteter har skett i tider av ekonomisk kris. Det gäller inte bara samhällen i stort, utan även i enskilda människors vardag. När ekonomin går dåligt och arbetslösheten växer känner fler sig hotade av invandringen. Då hörs rop om att invandrarna tar jobben från svenskarna. Den som själv känner sig hotad och utsatt har svårare att ta hänsyn till andra. Humanism är inte en ekonomisk fråga. Men humanismen mår bra av att det finns ekonomiskt utrymme. Den som är ekonomiskt trygg kan lättare vara öppen och tolerant. Somliga frågar om vi har råd att välkomna invandrare. Det är fel perspektiv. Rimligare vore att fråga sig om vi har råd att avstå. Har vi råd att inte ta till vara kompetensen och företagsamheten hos vissa människor? Ju mer flexibel arbetsmarknaden är, desto fler invandrare kommer att få jobb inom några år hotas Sverige av kompetensbrist. Inom vården, bland civilingenjörer och inom vissa IT-

10 10 yrken kommer efterfrågan på kompetens att vara betydligt större än tillgången. Därför är det naturligt att arbetskraftsinvandring diskuteras idag, liksom möjligheterna att bättre utnyttja kompetensen hos de invandrare som redan bor i Sverige. Det är bra att denna diskussion förs. Sverige behöver fler kompetenta och företagsamma medarbetare. Fram till slutet av 60-talet hade Sverige en ganska omfattande arbetskraftsinvandring. Arbetsgivarna kämpade för att få behålla den, man ville inte avstå från denna källa till kompetens. Men facket sade nej. För att slå vakt om svenskarnas jobb förhindrades utlänningar att arbeta i vårt land. Mönstret är tydligt: i goda tider efterfrågas utländsk arbetskraft, när tillväxten mattas av är den inte längre lika välkommen. Men att ta till vara invandrares kompetens är ingen lyx. Inget vi bara bör göra i undantagsfall, när den infödda kompetensen inte räcker till. Inte heller något vi ska göra för att vara snälla. Att ta till vara alla människors kompetens är en självklarhet. Oavsett vilken hudfärg de har, oavsett om de är födda i Täby eller Teheran. Medan Sverige har globaliserats, har landet också blivit enormt mycket rikare. Att ta till vara invandrares kompetens är ingen lyx. Det är en självklarhet.

11 11 Det är ingen slump. Tillväxt och öppenhet hänger ihop. De rikaste länderna i världen är öppna mot omvärlden, de fattigaste är slutna. Medan Sverige har blivit rikare, har också nya grupper fått tillgång till välstånd, inflytande och trygghet. Visst har tillväxten gjort de redan rika ännu rikare. Men störst har förbättringen blivit för grupper som tidigare var utestängda från välståndet. I ett samhälle på tillbakagång, med en ekonomi som inte växer, värnar många om sitt. Förändring blir farlig. Man vet vad man har men inte vad man får. Det gynnar de etablerade, de som redan har arbete, de som har goda kontakter. Men när ekonomin växer skapas nya möjligheter. Då vill och vågar vi tänka nytt. Då vågar fler företag rekrytera medarbetare med annan etnisk bakgrund. Då finns möjlighet även för den som inte läst på svenska universitet att visa sina kunskaper. I en ekonomi som växer är öppenheten och modet större. fram till 1970 växte Sverige ständigt. En fattig avkrok blev på hundra år ett av världens rikaste länder. Entreprenörskap och företagsamhet blomstrade och många nya idéer såg dagens ljus. Människors liv förändrades snabbt till det bättre. Människor hade råd. Decennierna efter andra världskriget växte Sverige som allra mest. Det var också den period då flest människor från andra länder kom till Sverige för att arbeta. De bidrog till samhället, blev del av och utvecklade det svenska. Men för trettio år sedan började tillväxten slå av på takten. Resurserna har

12 12 visst ökat, men de har ökat långsammare. Och visst, vi har fått det bättre, men inte på samma sätt som våra föräldrar fick det. Ekonomin segar sig fram. Det finns många teorier om vad den svagare tillväxten beror på ord står mot ord, ideologi mot ideologi. Men i slutändan handlar det om att alla svenskars företagsamhet och idéer inte kommit till användning som de skulle kunnat göra. Någon form av hinder har uppstått mellan våra vilda idéer om nya varor och tjänster och deras förverkligande. De framgångshistorier som människor från andra länder visat upp på senare år är därför våra titthål in i framtiden. De är löften om vad alla de invandrare som idag står utanför arbetsmarknaden kan uppleva, om Sverige börjar växa, mer än idag. Det handlar om bättre materiell standard och förutsättningar att försörja sig. Men också om ökad självkänsla och mer inflytande i samhället. massmedias rapportering ger en mörk bild av invandrarnas situation i Sverige. Framtiden beskrivs som hotfull och osäker. Etniska konflikter, fattigdom och utslagning dominerar rapporteringen. I själva verket finns det skäl att vara optimistisk. Det finns hopp för de nya svenskarna. Det hoppet kan vi se redan idag. I stoltheten hos de unga iranier som gör karriär i svenska företag. I företagsamheten hos de syrianska småföretagare som kan anställa någon att hjälpa dem i butiken, så att de själva får vara lediga ibland. I drömmarna hos de unga bosnier som tar sig in på sin drömutbildning på högskolan.

13 De har en framtid, de kan bryta mönstret och krossa fördomarna. Men då måste de ges en chans. I ett samhälle som nöjer sig med lagom, som låter tillväxten halka efter, kommer de inte att få den chansen. Där kommer jobben att gå till dem som redan är etablerade i Sverige. Där kommer enmansföretagaren att förbli enmansföretagare. Om välståndet ska öka kommer de att behövas. Då kommer varken fördomar eller osäkerhet att kunna hålla dem tillbaka. Om ekonomin fortsätter växa, kommer invandrarna att växa med den. Då kommer deras insatser att vara hett efterfrågade. Inte av välvilja, utan för att vi inte har råd att avstå från deras företagsamhet. 13

14

15

16 Svenskt Näringsliv vill skapa en bördig mylla för ett växande Sverige. En jordmån som företagsamhet och goda idéer kan gro i. Vårt mål är att Sverige inom tio år ska vara ett av de rikaste länderna i världen. Ett land för både nyanlända och gamla svenskar. Vi verkar för en bred intressegemenskap kring värdet av företagsamhet och entreprenörskap. Och vi vill plocka bort de stenar och det ogräs som håller grönskan borta: Krångliga regelverk. Höga skatter. Snedvridande konkurrens. Bristfällig utbildning. Sverige är fullt av människor med fantastiska idéer. Idéer som kan göra livet bättre för alla. Idéer som kan bli verklighet. Andra länder är mitt uppe i imponerande tillväxtresor. Och vi har själva långa perioder med hög tillväxt bakom oss. Vi vet att det går. Låt oss växa tillsammans.