Implementeringsplan Team Work

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementeringsplan Team Work"

Transkript

1 Implementeringsplan Team Work Version 2.3 SÖLVESBORGS KOMMUN

2 Innehåll Implementeringsplan för ESF-projektet TEAM WORK... 2 Beskrivning av arbetsmetoden steg för steg... 2 Steg 1 Innan deltagaren skrivs in i Team Work... 2 Steg 2 Första mötet och handlingsplansarbetet (Dag1-30)... 3 Steg 3 Dag 31-Självförsörjning... 4 Arbete som sker utanför teamet... 5 Personalresurser vid projektets implementering... 7 Praktik-i-praktiken, ett liv efter projektet?... 8 Implementeringsworkshop och lärtillfällen Tidsplan implementering Bilaga 1 Beskrivning av arbetssättet i Team Work Innan inskrivning i Team Work, socialsekreterarens uppgift Första mötet Team Work Handlingsplansarbete och kartläggning Teamarbete efter handlingsplansarbetet När deltagare avslutas i Team Work När det inte fungerar eller nya situationer uppstår som inte ingår i manualen Samordnaren på IFO:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden Chefen på AME:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden Bilaga 2 - Att vara mentor för vårt gemensamma arbetssätt på IFO och AME Bilaga 3 - Praktik i Praktiken En beskrivning av arbetet Bilaga 4 - Fyra framgångsfaktorer Individen i centrum Samarbete, samsyn och ökad förståelse Att ha motivation, arbetsglädje, drivkraft, kompetensutveckling, vara engagerad, våga pröva nytt och få en kreativare/bredare yrkesroll Utflöde individen kommer vidare och de kommer tidigare till rätt insats Bilaga 5 - Stories från Team Work Story 1 En ny process Story 2 En väg behöver inte ta slut även om du väljer att vika av till en annan Story 3 Bröllopsklockorna ringer Story 4 När vi gör rätt kan vi få se det vackra blomma ut Story 5 Små steg till ett bättre liv Story 6 Glädjen över att få vara en del av samhället Story 7 En berättelse om framtidens berättare Story 8- En socialsekreterares betraktelser Story 9 Ibland blir det inte riktigt rätt Story 10 Från hemlös till jobb

3 Implementeringsplan för ESF-projektet TEAM WORK Beskrivning av arbetsmetoden steg för steg Projektets syfte har varit att pröva en arbetsmetod där ett team bildas kring deltagaren för att på bästa sätt hitta deltagarens väg till självförsörjning. Kring individen bildas ett team där deltagaren är projektledare, till teamet knyts alltid en socialsekreterare från Individ- och familjeomsorgen (IFO) och en coach från Arbetsmarknadsenheten (AME). I teamet kan också ingå handläggare från Arbetsförmedlingen (AF) och vid behov andra myndigheter eller personer som bedöms viktiga för att individen skall nå självförsörjning. I teamet skall individens egen vilja och mål vara i fokus, vi tror på människans eget ansvar och att de själva vet bäst hur de vill att deras liv skall se ut. Övriga i teamet skall uppmuntra, coach och stötta individen till att nå de mål som hen har satt upp. Nedan finns en kort beskrivning av arbetsprocessen, för en mer ingående beskrivning och ansvarsfördelning för arbetsmarknadskonsulenter, socialsekreterare och chefer, se bilaga 1 Steg 1 Innan deltagaren skrivs in i Team Work Alla deltagare är inskrivna på IFO och uppbär försörjningsstöd. Vid möte med socialsekreterare diskuteras personens situation som den ser ut i dag, har hen någon arbetsförmåga, är sjukskriven eller har andra behov. Görs bedömningen att personen har en arbetsförmåga eller bedöms ha det inom en överskådlig framtid så är Team Work aktuellt. Socialsekreteraren diskuterar vidare med hen om hur planeringen ser ut framöver, hur ser planen ut med AF, har hen en tydlig plan för att lösa sin situation själv osv. Om inte det finns en klar plan eller färdig lösning för personen så erbjuds hen att deltaga i Team Work. Socialsekreteraren informerar vad Team Work innebär och delar ut informationsmaterial. Är personen positivt inställd så skriver hen på ett samtycke som bryter sekretessen mellan myndigheterna. Socialsekreteraren dokumenterar i systemet att personen ingår i Team Work-arbetet, kontaktar aktuell AF-handläggare att hen kommer att ingå i Team Work samt ger samtycket vidare till samordnaren på IFO. 2

4 Samordnaren samlar ihop de samtycken som finns och lämnar dem till chefen för AME. Chefen på AME fördelar ärendet på den arbetsmarknadskonsulent som bedöms mest lämplig utifrån utrymme och kompetens. Chefen ger sedan samtycket vidare till ansvarig arbetsmarknadskonsulent som öppnar ett nytt ärende i systemet. Arbetsmarknadskonsulenten tar sedan en kontakt med socialsekreteraren att ärendet är fördelat och socialsekreteraren kallar deltagaren på ett första trepartssamtal (eller fyrpartssamtal om AF har behov att vara med från start). Summering: Socialsekreterare träffar individ och diskuterar nuläge Bedömer tillsammans att Team Work är rätt insats, tar samtycke Dokumenterar, kontaktar AF-handläggare och ger samtycke till samordnare Samordnare samlar ihop samtycken, ger vidare till AME-chef AME-chef fördelar till Arbetsmarknadskonsulent och ger samtycket Arbetsmarknadskonsulent öppnar ett ärende, kontaktar socialsekreterare Socialsekreterare kallar till första gemensamma mötet. Steg 2 Första mötet och handlingsplansarbetet (Dag1-30) Första mötet skall alltid vara minst ett trepartssamtal med deltagaren, socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent. Andra myndigheter kan också deltaga, oftast AF men det kan också vara FK, behandlingsenhet eller annan myndighet som behövs. Dessa kan också kopplas på vid senare tillfälle om så behövs. Vid första mötet går teamet igenom lite djupare vad Team Work innebär, vad individen kan få stöttning med och hur processen kommer se ut. Socialsekreterare informerar om de regler som deltagaren har att förhålla sig till utifrån rätten att få försörjningsstöd. Arbetsmarknadskonsulenten initierar arbetet med handlingsplanen, berättar om de olika delarna och tanken bakom. 3

5 Deltagaren får med sig tankar kring handlingsplanen hem, en ny tid bokas med arbetsmarknadskonsulent, i första hand. Vid träff 2 går arbetsmarknadskonsulent och deltagare kartläggningsdelen i Accorda och påbörjar eventuellt handlingsplansarbetet. Deltagaren får med sig ny uppgift hem gällande handlingsplanen, för att ha ytterligare en träff med arbetsmarknadskonsulenten en vecka senare. Tillsammans gör deltagaren och arbetsmarknadskonsulenten handlingsplanen i Accorda utifrån de instruktioner som finns. Efter fem veckors arbete med handlingsplanen skall hela teamet samlas igen och färdigställa handlingsplanen. En tydlig beskrivning av nuläget, en klar drömbild, preciserade mål och en tydlig aktivitetsplan skall då finnas. Handlingsplan och aktivitetsplan skrivs ut så att varje del i teamet har varsin med ett tydligt ansvar för vad som skall göras och när det skall göras. Summering: Dag 1 träffas hela teamet och initierar arbetet med handlingsplan Deltagaren arbetar själv med ett antal uppgifter till träff 2 där arbetsmarknadskonsulent stöttar och följer upp. Kartläggning görs tillsammans i Accorda. Deltagaren fortsätter arbetet till träff 3 där arbetsmarknadskonsulent följer upp och tillsammans gör de handlingsplanen i Accorda Efter senast fem veckor träffas hela teamet på nytt och färdigställer handlingsplanen samt gör en aktivitetsplan, varje del av teamet får en kopia med klar ansvarsfördelning Steg 3 Dag 31-Självförsörjning Från dag 31 skiljer sig arbetet i teamen helt och hållet åt eftersom varje individs planering är unik, varje deltagares väg till självförsörjning ser olika ut. Varje steg i aktivitetsplanen skall följas upp och både handlingsplan och aktivitetsplan skall kontinuerligt följas upp och ändras utifrån individens rådande förutsättningar. Hela teamet skall kontinuerligt träffas för att stämma av och följa upp att de aktiviteter som bestämts blir genomförda och om de inte har blivit det följa upp anledningarna till detta. Utifrån det görs en ny planering. 4

6 Från dag 1 tills personen är självförsörjande skall mötena dokumenteras i Accorda/ISOX med vad som har gjorts från förra träffen utifrån aktivitetsplanen, om det finns saker som behöver ändras i handlings-/aktivitetsplan, vad som har diskuterats på mötet samt vad som har kommits överens om till nästa möte. Övriga delar av teamet skall även utan deltagaren kontinuerligt stämma av vad som händer, så att alla i teamet har all information tillgänglig. Har arbetsmarknadskonsulent möte med deltagaren har hen ansvaret att stämma av med socialsekreteraren vad som har diskuterats och bestämts. Har socialsekreteraren möte med deltagaren har hen ansvar för att kontakta arbetsmarknadskonsulent vad som har diskuterats och bestämts. Summering: Från dag 31 är arbetet helt utifrån individens förutsättningar och plan, vilket gör att teamarbetet skiljer sig åt i varje individuellt fall. Hela teamet skall kontinuerligt träffas för att göra avstämning och uppdatera handlings- /aktivitetsplan Varje möte från dag 1 skall dokumenteras med vad som gjorts, vad som diskuterats samt vad som skall göras till nästa träff Alla i teamet skall ha tillgång till samma information. Arbete som sker utanför teamet Under projekttiden har en projektledare och en administratör funnits kopplad till Team Work. Administratörens roll har varit att sköta rapporteringen till ESF, vid projektets slut så kommer inte den rapporteringen behövas längre vilket gör att administratörtjänsten efter slutrapporteringen naturligt försvinner. Projektledarrollen finns det inga budgeterade pengar för när projektet implementerats, av den anledningen krävs det att de uppgifter projektledaren har haft som fortfarande kommer finnas kvar efter arbetet med projektet behöver fördelas på ordinarie personal, i första hand chef på AME samt samordnare på IFO. Se bilaga med ansvarsfördelning för djupare information. 5

7 Projektledaren har ansvaret för ärendegenomgångar, uppföljning av teamarbetet och som bollplank för arbetsmarknadskonsulenter och socialsekreterare. Detta arbete fördelas ut på chef för Arbetsmarknadsenheten som minst varannan månad träffar samtliga arbetsmarknadskonsulenter och socialsekreterare individuellt för att gå igenom varje team som de ingår i. Här diskuteras vad som händer i varje enskilt team, vilka problem som stötts på, hur vägen till självförsörjning ser ut och övrigt som kan komma upp. Chef på AME får också agera bollplank åt arbetsmarknadskonsulenter när ärenden kör fast på samma sätt som samordnare på IFO får agera bollplank åt socialsekreterare. Chef på AME och samordnare på IFO skall varje månad träffas för att stämma av om det finns ärenden som behöver diskuteras, om ändringar i arbetsmetoden behöver göras osv. Gemensamma möten mellan socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulenter, chef på AME och samordnare på IFO skall ske varje månad. Sammankallande och den som håller i mötet är chef på AME och samordnare på IFO gemensamt. På mötet diskuteras enskilda fall, tar upp allmänna problem som uppstått som hela gruppen kan behöva hjälpa till med eller som behöver lyftas vidare på en mer strategisk nivå. På detta möte diskuteras också eventuell utveckling av arbetsmetod och utvärdering av densamma. Projektet har också inneburit att det har funnits vissa resurser till utbildningar, material, resor och studiebesök. Det är osäkert om det kommer finnas den typen av resurser efter projektet, skulle dock så vara fallet så har chef på AME ansvar för att upphandla och samordna detta. Statistik för projektet har förts, detta bör leva vidare efter projektet och det bör fortsätta att ligga på samordnaren på IFO precis som idag. Projektledare har även haft ansvaret för att introducera och utbilda nya medarbetare i arbetsmetoden. Efter projektet läggs ansvaret för att introducera själva arbetsmetoden för en ny medarbetare på chefen för AME och samordnaren på IFO. Denne skall beskriva hur arbetet går till utifrån den metodbeskrivning som finns i bilaga 1. Till varje ny medarbetare 6

8 kopplas också en mentor i form av en kollega, om det gäller en ny arbetsmarknadskonsulent så blir en av de befintliga arbetsmarknadskonsulenterna mentor och likadant för en ny socialsekreterare blir en av de befintliga socialsekreterarna mentor. Ansvaret för tilldelning av mentor ligger på, för arbetsmarknadskonsulenterna, chef för AME och, för socialsekreterarna, samordnare på IFO. Personalresurser vid projektets implementering Vid projektansökan har de som skrivit ansökan tänkt till för att underlätta implementeringen. De resurser som sökts från ESF har varit en projektledare, en administratör (25 %) samt för en arbetsmarknadskonsulenttjänst. Under projektets gång har också en samordnare (50 %) och en handledare (50 %) anställts för att driva vårt koncept praktik-i-praktiken för att vidareutveckla vår grundtanke i projektet. Övriga resurser har tillskjutits med hjälp av att vår fast anställda personal har lagt del av sin arbetstid i projektet. Det underlättar för oss när vi skall göra detta till en del av ordinarie verksamhet att det för en stor del av gruppen redan är en del av deras dagliga jobb. Vi har under projektets gång haft två stycken ordinarie arbetsmarknadskonsulenter som har lagt mellan % av sin tid i projektet samt en projektanställd på 100 %. I januari 2014 har också en av de som tidigare medfinansierats som ordinarie resurs gått in som projektanställd därför att ett omplaceringsärende har återplacerats och resurserna fanns i projektet att behålla den extra resursen. Något som var viktigt för att kunna säkerställa arbetsmetoden och implementeringsarbetet. Så idag arbetar 1,65 tjänst som projektanställda och ca 0,75 tjänst som ordinarie personal. En person som har projektanställning kommer att försvinna när projektet upphör och ersättas med den arbetsmarknadskonsulent som återplacerades samt att en arbetsmarknadskonsulent som varit projektanställd går över till en tillsvidareanställning. Chef på AME har meddelat att resurserna för att arbeta med arbetsmetoden kommer att kvarstå även efter vilket innebär att tre arbetsmarknadskonsulenter kommer att arbeta med arbetsmetoden på ungefär 2,3-2,4 tjänster. 7

9 Som sagt så är samtliga socialsekreterare fast anställda och arbetet med Team Work är en del av deras dagliga arbete. Därför bör arbetsmetoden kunna fortleva utan några större problem hos IFO. Den risk som finns är en stor personalomsättning som kan göra att kunskapen om metoden sakta urholkas. Här krävs det ett aktivt arbete med de detaljerade arbetsbeskrivningar som finns som bilaga, när ny personal tillkommer skall ett aktivt arbete från samordnare på IFO skötas för att sätta in dem i arbetsmetoden. Projektledarens stora roll har varit att utveckla arbetsmetoden och vid projektslut skall detta vara klart. De övriga uppgifter som projektledaren har haft som behöver leva vidare efter projektets slut har diskuterats i ovanstående avsnitt samt i bilaga och fördelats ut på chefen för AME samt samordnare på IFO. Administratörens roll har spelat ut sin roll med tanke på att denne helt har arbetat med att sköta redovisningarna till ESF vilket inte längre kommer finnas ett behov av. Samordnaren och handledarens roll har varit att sköta praktik-i-praktiken, resurser för dessa tjänster finns inte efter projektet, men vi kommer att diskutera lösningar på detta under avsnittet Implementering av Praktik-i-praktiken. Praktik-i-praktiken, ett liv efter projektet? Under projektets gång föddes en tanke om att erbjuda moduler till våra deltagare som tillgodose deras helhetsbehov för att lösa sin situation. Tanken är innovativ och mycket handlar om att pröva sig fram för att hitta just godbitarna att ta vidare och få in i verksamheten. Då de två 50 % -tjänsterna som finansierats genom projektet inte finns budgeterade för efter projektet så kommer vi behöva omfördela tid och resurser för att kunna täcka det behovet. En del av tanken med praktik-i-praktiken var från början att täcka upp för de deltagare som stod längst ifrån arbetsmarknaden, de personer som behövde enkla arbetsuppgifter, få någon typ av rutin för att hantera livet och den möjligheten hade vi inte på AME vid det tillfället. Tanken är att AME skall kunna erbjuda mer av den typen av verksamhet då målgruppen alltmer tenderar att stå väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Därför är praktik-i-praktiken en perfekt verksamhet att testa vad som skall implementeras. 8

10 Det koncept vi har kört är att det har varit åtta moduler i veckan, måndag-torsdag plus att vid behov samla ihop grupper för enklare utbildningar eller studiebesök. Varje pass håller handledaren i plus en av arbetsmarknadskonsulenterna eller projektledaren. Tre pass har varit praktiska arbetspass med enklare arbetsuppgifter, ett har varit kreativt, ett träningsinriktat och ett har lagats mat på. Dessutom har ett handlat om jobbsökning och ett teoretiskt pass med olika teman har funnits. Bedömningen är att när projektet tar slut så kommer arbetsmarknadskonsulenternas administrativa börda minska, samla in närvarorapporter uppgår säkerligen till 10 % av konsulenternas tid idag. Dessa 10 % kan istället gå till att lägga på att fortsätta med konceptet, utöver den tid som redan går åt. Fördelat på ca 2,4 tjänst skulle det ge ytterligare utrymme för 10 timmar i veckan. Samtidigt har ordinarie arbetsmarknadskonsulenter redan idag lagt viss tid i Praktik i praktiken vilket bör ge möjlighet för ytterligare några timmar. Jobbsökarpasset 2 timmar Matlagning, 2 timmar Kreativt pass 2 timmar Träning 2 timmar Praktiska pass 2 pass x 2 timmar=4 timmar Utifrån den här fördelningen kan arbetsmarknadskonsulenterna få konceptet att leva vidare till viss grad. Det som plockas bort är ett praktiskt pass samt teoripasset. En stor risk som krävs att det läggs extra fokus på under implementeringsfasen är att så gott som samtlig personal som arbetat med denna del av arbetsmetoden försvinner och det gäller att den kunskap och förståelse som tagits fram tas tillvara av de som skall jobba vidare med det. Utvärderar vi de moduler vi har haft i Praktik i Praktiken så kan vi ganska snabbt se att vissa har varit mer framgångsrika än andra och här får en bedömning göras efter projektet vilka delar som skulle kunna användas i ordinarie verksamhet. 9

11 Jobbsökarpasset har under perioder fungerat bra, men med ett ojämnt inflöde i Team Work har det varit svårt att få kontinuitet på det. Passet har dock varit uppskattat och möjligen kan det planeras in vid behov i framtiden, men behöver inte ha en fast tid varje vecka. Matlagningen är det som varit allra positivast. Den har många effekter som vi inte riktigt kunde räkna med. Dels så ges möjligheten för deltagarna att lära sig att laga enkla och kostnadseffektiva måltider. Dels har det också varit ett praktiskt sätt att se hur deltagare fungerar i grupp, hur de tar ansvar och hur de utför praktiska moment. Det har också gett möjligheten att se den sociala kompetensen. Vidare så finns det något som inte riktigt går att beskriva när en grupp människor lagar mat och äter ihop. Det ger upphov till diskussioner om livet, om filosofiska tankar, synen på världen, synen på sig själv och massa annat. Det är här den stora vinsten har funnits, att vi har fått komma nära djupet på våra deltagare som ytterst sällan skulle komma fram i ett vanligt samtal. Det kreativa passet har också varit väldigt positivt. Vi har utfört olika kreativa projekt som har utmanat deltagaren att prova nya saker. Det har också skapat mycket glädje, idérikedom och framförallt en känsla av att vara behövd. Det ger deltagaren ett större sammanhang, de får känna sig som en del av vårt samhälle och vara med att bidra till ett bättre samhälle. Därför hade det varit väldigt positivt om detta hade överlevt, men det krävs rätt person till att kunna driva detta med en förståelse för att det skall bidra till något större än gruppen självt. Träningspasset har haft en positiv inverkan, men kanske inte så stor som vi hade hoppats på. Vissa delar har varit bättre än andra. Styrketräningen har inte utnyttjats på det sätt som det hade kunnat, däremot har ofta långpromenader förekommit och det har gett upphov till bra samtal och förtroendeskapande som vi har haft stor nytta av. Dessutom har det under detta pass också innehållit en hel del prova på-aktiviteter. Det har testats yoga, boxning, golf, höghöjdsbana mm. Det har varit en viktig ingrediens för att hitta nya intressen, få våra deltagare att våga och att skapa nya kontakter. Att få prova nya saker utvecklar oss och det skapar förutsättningar för att våga prova nytt även i andra sammanhang. 10

12 De praktiska passen var mer aktiva i början av Praktik i Praktiken, då var vi ofta ute och arbetade med enklare arbetsuppgifter, som att kratta stigar, hjälpa till inför Killebom osv. Med tiden har det blivit mindre av det och de praktiska passen har mer gått in i de kreativa passen. Mycket beror det på att målgruppen har varit sådan att det har passat dem, här finns alltid möjlighet att anpassa om gruppen förändras. De praktiska passen har också fungerat som en viktig länk till den ordinarie verksamheten och samarbetet med verksamhetsledarna på AME. Det går dock att lösa inom ordinarie verksamhet att ha praktik i verksamheten med förstärkt handledning av coach. Implementeringsworkshop och lärtillfällen Under mars månad har vi haft en implementeringsworkshop där vi jobbade brett med implementeringen. Styrgrupp, kommunchef, verksamhetsutvecklare, utvärderare och de som arbetat med arbetsmetoden en längre period deltog. Vi ville gärna lyfta fram framgångsfaktorerna och låta arbetsgruppen belysa dem så att de tydliggörs för samtliga inom organisationen. Utifrån det ville vi också öka förståelsen för hur vi skall arbeta efter projektet. I implementeringsworkshopen så kom ett antal problemoråden fram som vi behöver jobba vidare med. Ett av dem är att mycket personal riskerar att bytas ut och försvinna, vi behöver därför överföra deras kunskaper till dem som tar vid. Vi har genomfört två heldagar med lärtillfällen där nuvarande grupps erfarenheter och kunskaper inom var och en lyfts upp och blir tydlig för övriga, för att sedan kunna föras ned till dem som tar vid när projektet tar slut. Helst med så lite brus och filtrering av budskapet som möjligt. Det kändes viktigt att avsätta en hel del resurser till detta. Så en extern processledare köptes in som kunde säkerställa att vi gör detta på rätt sätt. Lärtillfällena har genomförts 12 och 17 juni Fokus låg på att bryta ned vad projektets framgångsfaktorer har varit och vad de står för (se bilaga 4) samt att utifrån dem skapa berättelser kring teamarbetet med framgångsfaktorerna i fokus (se bilaga 5) 11

13 Ett gemensamt värdegrundsarbete skall genomföras under hösten 2014 med de personer som kommer att arbeta med arbetssättet efter projektet. Detta för att i största möjliga mån säkerställa att vi har en gemensam grund att stå på när det gäller hur vi ser på människan, på bemötandet, individen i centrum osv. Vi har idag två olika organisationer, IFO och AME, som dessutom samverkar med flera andra myndigheter, därför är det extra viktigt att vi ser på vårt arbete på ett liknande sätt för att kunna skapa bästa möjliga resultat. 12

14 Tidsplan implementering När Vad Vem Aug 2013 Implementeringsplan klar - Uppfyllt Kontinuerlig uppföljning av arbetsmetoden och Praktik i Praktiken för att upptäcka behov att förändra implementeringsplanen - Uppfyllt Projektledare Samtliga Sep 2013 Implementeringsplan skickas till ESF -Uppfyllt Kontinuerlig uppföljning - Uppfyllt Projektledare Samtliga Okt 2013 Kontinuerlig uppföljning - Uppfyllt Nov 2013 Kontinuerlig uppföljning - Uppfyllt Dec 2013 Avstämning 1 av resurser för Team Work som del av ordinarie verksamhet - Uppfyllt Kontinuerlig uppföljning Uppfyllt Jan 2014 Kontinuerlig uppföljning - Uppfyllt Samtliga Samtliga Projektledning, Styrgrupp Samtliga Samtliga 13

15 Feb 2014 Mar 2014 Omskrivning av Implementeringsplanen Detaljerad arbets- /metodbeskrivning slutförd Kontinuerlig uppföljning Implementeringsworkshop Implementeringsmöte Kontinuerlig uppföljning Projektledare Projektledare Samtliga Styrgrupp + övriga berörda Chefer IFO, chef AME, kommunchef, verksamhetsutvecklare, projektledare Samtliga Apr 2014 Avstämning 2 av resurser för Team Work som del av ordinarie verksamhet Projektledning Kontinuerlig uppföljning Samtliga 14

16 Maj 2014 Utvärdering av Praktik i praktiken, vilka moduler och former skall vi ha i framtiden? Slutdokumentering gällande beskrivning av arbetsmetoden för arbetet efter projektet Spridningsseminarium Karlshamn 20 maj Planering lärtillfällen Chef AME, Projektledare, handledare, arbetsmarknadskonsulenter, samordnare Projektledare Projektledare + projektmedarbetare Projektledare + processledare Jun 2014 Lärtillfälle 1, workshop, för att föra över kunskap från projektmedarebetare till de som blir kvar efter implementering Spridningsseminarium, Sölvesborg Lärtillfälle 2, workshop, för att föra över kunskap från projektmedarbetare till de som blir kvar efter implementering Samtliga Projektledare + samordnare Samtliga Projektet avslutas, fördelning av ansvar för projektledaruppgifterna görs 15 Projektledning

17 Bilaga 1 Beskrivning av arbetssättet i Team Work Innan inskrivning i Team Work, socialsekreterarens uppgift Vid möte med klienten gör socialsekreteraren en bedömning om vad som är rätt insats för klienten. Bedömer socialsekreteraren att klienten har en arbetsförmåga eller inom överskådlig framtid kommer att ha det och har möjlighet att nå ett arbete så skall klienten kunna erbjudas plats i Team Work. Socialsekreteraren behöver skapa sig en samlad bild av klientens möjligheter och tillsammans komma fram till bästa lösningen. Det kan naturligtvis framkomma efter uppstart och då vi börjat jobba, att personen inte har någon arbetsförmåga eller att personen är i behov av annat stöd än det vi kan erbjuda, då får en ny bedömning göras av socialsekreteraren om klienten skall avslutas. -Bedöms personen ha arbetsförmåga enligt ovan diskuteras vilka planer individen har, har personen nytt arbete på gång, har sökt studier eller har en tydlig plan som bedöms leda till självförsörjning inom kort så är inte Team Work aktuellt. -Har inte personen en tydlig egen plan som leder till självförsörjning så skall socialsekreteraren dels begära in klientens handlingsplan från Arbetsförmedlingen (AF) samt kontakta klientens handläggare på AF för att höra vilken planering de har med klienten. Har klienten en tydlig planering hos AF utifrån följande aktiviteter så är klienten inte aktuell för Team Work: Är i FAS 3 (vi har väldigt få befogenheter att jobba med dem i denna fas) Är hos kompletterande aktör (ny dialog efter beslutet hos dem löpt ut) Har en längre praktik planerad via AF (minst 3 månader, ny dialog efter beslutet löpt ut) Är i eller skall påbörja en längre arbetsmarknadsutbildning (minst 3 månader, ny dialog efter beslutet löpt ut) Är klienten i någon av dessa aktiviteter så skall det avvaktas med Team Work. Är personen i aktivitet så ta reda på slutdatum för aktiviteten och boka in uppföljning. - Har ovanstående fyra punkter kollats och klienten står till arbetsmarknadens förfogande, inte har en klar plan som leder till självförsörjning eller är i en av ovanstående aktiviteter genom AF, då skall personen erbjudas Team Work. Socialsekreterare informerar om vad Team Work innebär (se separat instruktion) och deltagaren får skriva på samtycke för att bryta sekretess mellan Individ- och Familjeomsorgen (IFO) och Arbetsmarknadsenheten (AME). 16

18 - I samband med att samtycket har tagits skall socialsekreteraren kontakta handläggaren på AF att klienten kommer att vara med i Team Work. I den kontakten skall också handläggaren från AF erbjudas möjlighet att vara en aktiv del av teamet. - Samtycket lämnas till samordnaren på IFO och som lämnar det vidare till AME. Socialsekreterare inväntar kontakt från den arbetsmarknadskonsulent på AME som fått deltagaren tilldelad sig. När kontakt tas skall socialsekreteraren ge en kort bakgrund om deltagaren samt kort planera för de första stegen i samarbetet, när första mötet skall ske, vart det skall ske och hur det mötet skall vara upplagt. Har handläggare på AF meddelat att hen vill vara en aktiv del av teamet så skall även handläggaren vara med i planering av första mötet. - I vissa team kan det krävas utökade resurser, exempelvis missbruksenhet, försäkringskassa, psykiatrin eller sjukvård. Är dessa behov kända vid inskrivningen i Team Work skall den resurs som krävs bjudas in till första mötet och erbjudas att vara en aktiv del av teamets planering. Ansvaret för detta ligger på socialsekreteraren. I fall när behovet upptäcks när arbetet är igång, se beskrivning av arbete i Team Work. -Socialsekreteraren tar en kontakt med klienten och meddelar datum, tid och plats för första mötet samt meddelar vilken arbetsmarknadskonsulent som ingår i teamet. Detta skall meddelas både muntligen och skriftligen för att säkerställa att klienten tagit till sig informationen. -Fram till första mötet har socialsekreteraren sin vanliga kontakt med klienten och skall meddela arbetsmarknadskonsulent och eventuell handläggare på AF om några avvikelser uppstår. -Skulle klienten utebli från första mötet i Team Work ligger det på socialsekreteraren att kontakta klienten och informera om de regler som gäller gällande försörjningsstöd samt att ansvara för att ett nytt gemensamt möte bokas Kort checklista för inskrivning i Team Work Klienten bedöms ha arbetsförmåga Klienten har ingen tydlig plan som leder till självförsörjning inom kort Klienten har ingen aktivitet genom AF som hindrar Team Work Är alla tre boxar ikryssade skall personen erbjudas Team Work Informerat om vad Team Work innebär Samtycke påskrivet 17

19 Samtycke lämnat till samordnare Kontroll att personen är eller blir inskriven på AF Information om att klient kommer ingå i Team Work har lämnats till AF Handläggare på AF har erbjudits aktiv del av teamet Kontakt från ansvarig arbetsmarknadskonsulent har tagits Kort genomgång av klientens bakgrund har genomförts Behov av utökat team har utretts tillsammans med arbetsmarknadskonsulent Planering av första steg i samarbetet har planerats Eventuella utökade resurspersoner har bjudits in till att bli en aktiv del av teamet Tid och plats har bokats med arbetsmarknadskonsulent och eventuella andra resurser Klienten har muntligen kallats till första möte i Team Work Klienten har skriftligen kallats till första möte i Team Work Om klienten uteblir från första mötet Kontakt har tagits med klienten om anledning till varför hen uteblivit information om vilka regler som gäller för försörjningsstöd har delgetts Nytt möte har bokats tillsammans med övriga teamet Första mötet Team Work Först och främst är det viktigt att komma ihåg att Team Work bygger på samarbete och att varje team har möjlighet att tillsammans med deltagaren göra förändringar i ansvarsfördelningen inom teamet. Detta skall dock göras tydligt för alla i teamet och dokumenteras. Vid första mötet skall varje person presentera sig och vilken roll de har. Socialsekreteraren har ansvar för att informera om vilka regler som gäller för försörjningsstöd utifrån det arbete som nu påbörjas. Deltagaren skall bekräfta att han förstått informationen. Arbetsmarknadskonsulenten informerar kort om arbetet med Team Work och klargör om det finns några oklarheter kring arbetet. Arbetsmarknadskonsulenten tar också samtycke från deltagaren för att kunna dokumentera arbetet i Accorda. Arbetsmarknadskonsulenten har ansvar för att informera om hur arbetet kommer att se ut de första veckorna, hen skall informera om kartläggning och handlingsplansarbetet som pågår under de första 18

20 veckorna. Arbetsmarknadskonsulenten har också ansvar för att handlingsplanen blir gjord utifrån våra kriterier (se separat dokument). Deltagaren skall ges möjlighet att berätta om sitt nuläge och om hen har några eventuella funderingar rörande Team Work. Eventuella andra deltagare i teamet (AF, missbrukshandläggare osv.) skall ges möjlighet att kunna ge synpunkter, vilket stöd de kan ge och informera vilka kriterier som gäller utifrån deras regelverk. Innan mötet är över skall en ny tid bokas mellan arbetsmarknadskonsulent och deltagare för att starta arbetet med handlingsplanen. Ett nytt möte skall i normala fall ske inom en vecka från uppstartsmötet. Kort checklista för första mötet i Team Work Varje deltagare på mötet presenterar sig och deras respektive roll klargörs Socialsekreteraren informerar om regler som gäller angående försörjningsstöd Deltagaren har bekräftat att hen förstått informationen om reglerna Arbetsmarknadskonsulent informerar om arbetet med Team Work Arbetsmarknadskonsulent tar samtycke för dokumentation i Accorda Arbetsmarknadskonsulent informerar om kartläggning och handlingsplansarbete Deltagaren beskriver sitt nuläge och har tagit upp eventuella funderingar kring arbetet Andra team-medlemmar har getts möjlighet att komma med synpunkter/information Ny tid har bokats tillsammans med arbetsmarknadskonsulent Handlingsplansarbete och kartläggning Arbetsmarknadskonsulenten har huvudansvar för handlingsplansarbetet tillsammans med deltagaren. Handlingsplanen och kartläggningen skall dokumenteras i Accorda. Arbetet inleds med att deltagarens nuläge kartläggs utifrån de olika kategorier som finns i Accorda (utbildning, arbetsliv, kompetenser, språkkunskaper, datorvana, resurser & egenskaper, önskemål, myndighetskontakter, social situation samt hälsa & hinder). Arbetsmarknadskonsulenten och deltagaren går tillsammans igenom kartläggningsdelarna, kategori för kategori. Första mötet gällande handlingsplansarbetet bör fokuseras på kartläggningen, skulle det krävas fler träffar bokas en ny tid inom den närmaste veckan för att slutföra kartläggningsdelen. Vid första träffen bör också 19

21 deltagaren få i uppgift att fundera över sina drömmar, vad vill deltagaren med sitt liv. Detta för att starta den inre processen hos deltagaren. Ett nytt möte bokas inom en vecka. Vid andra mötet påbörjas handlingsplansarbetet. Handlingsplanen skall följa den struktur som finns uppställd i Accorda. Det skall finnas en övergripande handlingsplan, tydliga delmål, aktiviteter som är tidssatta, vem som har ansvar för dem samt uppföljning på både aktiviteter och handlingsplanen i stort. Viktigt är att handlingsplanen och aktiviteterna blir så klara och tydliga som möjligt och att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Detta för att deltagaren lätt skall kunna ta till sig den. Det är också deltagarens vilja och önskemål som skall vara styrande, detta är det absolut viktigaste att ha med sig i arbetet. Målet för varje individ är att nå självförsörjning, det innebär dock inte alltid att målen behöver vara inriktade på just detta. För att nå resultat krävs ett helhetstänkande kring individen och även andra områden i livet bör ingå i handlingsplanen. Stor vikt bör läggas vid handlingsplansarbetet, flera träffar krävs antagligen för att slutföra den. Det är viktigt att deltagaren är med på allt som skrivs samt till varje träff får med sig saker att fundera över till nästa gång. Även om arbetsmarknadskonsulenten har huvudansvar för att handlingsplanen görs och är den som träffar deltagaren så skall övriga som ingår i teamet kontinuerligt informeras om arbetet och om det är eventuella aktiviteter eller mål som ligger på andra enheter så skall en dialog föras med dessa enheter så att det blir tydligt för alla. Handlingsplanen skall vara klar inom fem veckor efter att teamet har haft sitt första möte (med undantag för semesterperioden). När handlingsplanen är klar så skall hela teamet kallas till ett nytt möte (på AME). Här skall handlingsplanen gås igenom, eventuella synpunkter på planeringen diskuteras och förändras. En tydlig ansvarsfördelning görs över vem som skall göra vad och när det skall vara gjort så att alla är överens. När detta är klart skrivs handlingsplanen ut så att varje teammedlem får varsitt ex samt skriver under den. Deltagaren får med sig handlingsplanen hem och arbetet med att bli självförsörjande börjar. Härifrån blir också varje teams arbete unikt då varje individs plan är unik. I vissa fall kan deltagaren känna ett behov av att komma i aktivitet direkt när teamet börjar, då kan detta ske. Arbetet med handlingsplansarbetet sker då parallellt. I övriga fall räknas handlingsplansarbetet som aktivitet på heltid. Kort checklista för Handlingsplansarbete och kartläggning Nuläget har kartlagts i Accorda utifrån de uppställda kategorierna 20

22 Deltagaren har fått i uppgift att självständigt reflektera över drömmar och framtid Nytt möte bokat inom en vecka från föregående möte Handlingsplanen följer strukturen utifrån Accorda Handlingsplanen är kopplad till att få individen självförsörjande Handlingsplanen tar hänsyn till hela individens situation Deltagaren har aktivt varit del i arbetet med handlingsplanen och fått sätta målen En tydlig ansvarsfördelning har gjorts i handlingsplanen Ansvarsfördelningen har kommunicerats och accepterats av samtliga i teamet Klara och konkreta mål har satts upp och tidsangivits Klara och konkreta delmål har satts upp och tidsangivits samt vem som har ansvaret Handlingsplanen är klar inom fem veckor från uppstart av teamet När handlingsplanen färdigställts har hela teamet samlats igen och gett synpunkter Varje team-medlem har fått ett exemplar av handlingsplanen och skrivit under den Teamarbete efter handlingsplansarbetet Teamarbetet efter handlingsplansarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan varje team då varje individ är unik och varje team är unikt. Det som är viktigt att tänka på i teamarbetet är att individen alltid skall vara i centrum, att se till helheten och att bemöta individen på det sätt som den vill bli bemött. Tydligheten i handlingsplan och aktivitetsplan är absolut viktigast för ett lyckat arbete och därför är det viktigt att punkterna i de instruktionerna följs. Varje mål och delmål skall ha en tydlig ansvarsfördelning och ansvaret skall vara fördelat också utifrån vem som följer upp vad. I normalfallet så sköter exempelvis en socialsekreterare frågor rörande ekonomi, boende osv. och en arbetsmarknadskonsulent praktik eller studier. Det är dock upp till varje team att bestämma vem som ansvarar för vad. Skulle uppföljningsansvar saknas i handlingsplanen så är det arbetsmarknadskonsulentens ansvar att se till så att det blir inskrivet. Har inte handlingsplanen följts skall en dialog föras med deltagaren vad som har inträffat, detta skall dokumenteras i Accorda. Eventuellt skall planen revideras så att den bättre matchar indivdens behov och vilja. Socialsekreterare tar ställning till om eventuella ekonomiska konsekvenser för deltagaren utifrån de regler som gäller. Det finns dock några viktiga saker att tänka på i teamarbetet. Varje kontakt skall dokumenteras i ISOX eller Accorda utifrån de föreskrifter som finns av socialsekreterare respektive arbetsmarknadskonsulent. 21

23 Vid möte med deltagaren eller vid annan kontakt av vikt för teamarbetet skall en kort redogörelse lämnas till den andra parten i teamet, exempelvis har socialsekreteraren ett möte med deltagaren skall socialsekreteraren också lämna en kort redogörelse till arbetsmarknadskonsulenten så att denne är uppdaterad om något nytt har inträffat. Kommunikation inom teamet är väldigt viktigt och därför bör också socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent åtminstone en gång per månad ha en kortare träff för att diskutera igenom de deltagare de har tillsammans för att ständigt hålla sig uppdaterad. Deltagaren och teamet skall kontinuerligt stämma av att handlingsplanens innehåll fortfarande är relevant, skulle det inte vara så görs en ny planering. Kort checklista för Teamarbete efter Handlingsplansarbetet Uppföljning av mål och delmål har gjorts utifrån den ansvarsfördelning teamet har Arbetsmarknadskonsulenten har ansvar för att uppföljningsansvar finns specificerat Om handlingsplanen ej följts, dialog i teamet om vad som felat Om handlingsplan ej följts, dokumenterat orsakerna i Accorda Socialsekreterare har tagit ställning om eventuella ekonomiska konsekvenser Varje kontakt med deltagare har dokumenterats i ISOX eller Accorda Vid tvåpartsmöte med deltagare har tredje parten fått kort redogörelse av mötet Soc.sekreterare och arb.mkn.konsulent har avstämningsmöte en gång varje månad Teamet har stämt av handlingsplanen och eventuellt reviderat/gjort ny När deltagare avslutas i Team Work Målet för vårt arbete är att deltagaren blir självförsörjande och inte längre beroende av ekonomiskt bistånd i Sölvesborgs Kommun. Detta kan ske på olika sätt och en deltagare skall avslutas när något av följande kriterier är uppfyllda: Arbete Om deltagaren har fått ett arbete som löper under en period som gör dem självförsörjande i minst 3 månader Studier Om deltagaren påbörjar varaktiga studier på Grundvux, Komvux, Yrkesvux, Lärlingsutbildning, Folkhögskola, Yrkeshögskola eller Högskola. Deltagaren avslutas också om hen går in i en längre arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen (minst 16 veckor) 22

24 Rätt myndighet Om deltagaren blir självförsörjande genom att få igång aktivitetsstöd eller A-kassa. Om deltagaren blir berättigad permanent sjukersättning eller annan ersättning som gör att de inte längre blir beroende av försörjningsstöd. Om deltagaren har ett missbruk och behöver gå in i behandling, även om personen fortfarande uppbär försörjningsstöd. Om deltagaren döms för brott och får ett längre fängelsestraff (minst 3 månader). Om deltagaren går in i AF:s Sysselsättningsfas. Om deltagaren får SIUS-konsulent via AF. Om deltagaren blir sjukskriven under en lång period (minst 3 månader). Om deltagaren går in i ett projekt som bedöms mer lämpligt (ex. FINSAM eller Klara Livet) Flytt Om deltagaren flyttar från kommunen Avbruten kontakt Om deltagaren ej längre söker ekonomiskt bistånd (avvakta 3 månader) och vi inte vet orsaken till detta När ett team avslutas är det socialsekreterarens uppgift att innan månaden är slut meddela samordnaren på IFO att teamet skall avslutas, datum det skall avslutas, ärendenummer samt vilken anledning till avslut enligt ovanstående kategorier. Socialsekreteraren skall också lägga ett avslut i ISOX. Socialsekreteraren skall också meddela ansvarig arbetsmarknadskonsulent, om denne inte är informerad, att teamet skall avslutas. Arbetsmarknadskonsulenten avslutar ärendet i Accorda. Samordnare och chef på AME skall kontinuerligt stämma av så att de aktiva ärenden som är igång stämmer överens på de bägge enheterna. Skulle en deltagare avslutas och sedan åter bli aktuell så skall nytt samtycke tas och beroende på hur lång tid som har förflutit och vad som har hänt under den tiden sedan avslutet, skall en bedömning göras om handlingsplansarbetet skall göras om från grunden eller enbart revideras. Kort checklista för Avslut i Team Work Deltagaren har avslutats i rätt kategori Socialsekreterare har meddelat samordnare på IFO om att teamet avslutas Socialsekreterare har meddelat arbetsmarknadskonsulent om att teamet avslutas Socialsekreterare har avslutat ärendet i ISOX Arbetsmarknadskonsulent har avslutat ärendet i Accorda 23

25 Samordnare på IFO har meddelat chef på AME om avslut Chef på AME har flyttat ärendet från berörd arbetsmarknadskonsulent till avslutad Om deltagare åter blir aktuell har nytt samtycke tagits Bedömning görs om aktuell deltagare skall göra om eller revidera handlingsplanen När det inte fungerar eller nya situationer uppstår som inte ingår i manualen Världen är inte svart och vit, det kommer alltid att dyka upp situationer i vårt arbete med deltagarna som faller utanför våra normala ramar. När sådana situationer uppstår skall socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent först ta en diskussion sinsemellan om vad som uppstått och hur det kan lösas. Kan teamet själva finna lösningen inom de ramar som finns för yrket så skall teamet ges möjlighet att prova den lösningen. Kan teamet inte lösa det internt bör ärendet tas upp på ett gemensamt IFO/AME-möte för att få återkoppling från resten av arbetsgruppen samt medvetandegöra problematiken för ansvariga chefer. Kan gruppen hitta en lösning inom de ramar som ställts upp så skall teamet prova den lösningen. Har gruppen ingen lösning skall frågan lyftas till chef på AME, arbetsmarknadskonsulenten har ansvar för att lyfta upp problemet och vad som har hänt i teamet så långt. Chef för AME skall sedan i dialog med samordnare på IFO handleda teamet i hur de kan lösa problemet. Skulle det vara så att samarbetet mellan arbetsmarknadskonsulent och socialsekreterare inte fungerar är det respektive persons ansvar att lyfta det med sin chef, dvs. chef på AME eller samordnare på IFO. Vad som inte fungerar och vilka konsekvenser det har för deltagaren skall lyftas fram och tydliggöras. Chef på AME och samordnare på IFO skall träffas och diskutera teamet, vid behov skall också socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent finnas med så att en helhetsbild om situationen kommer fram. Utifrån det är det sedan upp till chef på AME och samordnare att arbeta frm en lösning. I värsta fall får teamkonstellationen göras om. I övrigt om det uppstår problem kring Team Work skall respektive chef kontaktas. Chefen skall sedan lyfta frågan med sin motsvarighet på IFO eller AME för att diskutera fram en lösning. Kort checklista för När saker inte blir som vi trott Teamet har försökt hitta en lösning internt inom uppsatta ramar 24

26 Teamet har lyft ärendet i gruppen som försökt hitta en lösning Arbetsmarknadskonsulent har lyft ärendet till chef på AME Chef på AME och Samordnare på IFO har diskuterat och handlett teamet Vid icke-fungerande samarbete har detta lyfts till närmaste chef Chef på AME och Samordnare på IFO har diskuterat och hittat lösning Vid andra problem kring Team Work har ansvarig chef kontaktats Samordnaren på IFO:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden Har ansvar för att ta emot samtycke från socialsekreterare och ge vidare till chef på AME Har ansvar för att varje månad ta fram statistik över hur många team som är igång samt hur många team har avslutats samt till vilken avslutskategori de har avslutats Har ansvar för att följa upp dokumentation i ISOX Har ansvar för att handleda socialsekreterare i ärenden och ta med sig större frågor som kan behöva diskuteras på ledningsnivå Har ansvar för att minst en gång i månaden ha möte med chef för AME angående arbetsmetoden Skall deltaga och vara aktiv på IFO/AME-möten Skall återkoppla, kommunicera och ge feedback till socialsekreterare om vad som händer och är på gång Ansvarar för att information och utbildning av nya socialsekreterare sker i den tillämpade arbetsmetoden. I det arbetet kan Samordnaren ta hjälp av befintliga socialsekreterare som kan utbilda och fungera som mentorer för den nya. Ansvarar tillsammans med chef på AME att hitta lösningar på frågor som inte kan lösas inom teamet eller när teamkonstellationer inte fungerar (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar och leder, tillsammans med Chef AME, de gemensamma IFO/AME-mötena samt att planera/kommunicera när och hur till arbetsgruppen. Ambitionen är att variera mötena mellan AME och stadshuset (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar, tillsammans med Chef AME, för att planera och genomföra gemensamma aktiviteter (studiebesök osv.) för hela arbetsgruppen (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar tillsammans med Chef på AME att utbilda och informera eventuell ny samordnare på IFO, ny chef på AME, ny chef på IFO, ny kommunchef eller annan person som är berörd av arbetsmetoden (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar för att kontakta IT för att ge ny socialsekreterare tillgång till mappen Team Work IFO AME 25

27 Chefen på AME:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden Ansvar för att ta emot samtycke från IFO:s samordnare och fördela ut ärendet på arbetsmarknadskonsulenterna Ansvar för att ha ärendegenomgångar med socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulenter på en kontinuerlig basis Ansvar för att handleda arbetsmarknadskonsulenter i ärenden samt ta med sig större frågor som kan behöva diskuteras på ledningsnivå Ansvarar och leder, tillsammans med samordnare på IFO, de gemensamma IFO/AME-mötena samt att planera/kommunicera när och hur till arbetsgruppen. Ambitionen är att variera mötena mellan AME och stadshuset Ansvarar för uppföljning av ärenden, handlingsplaner och dokumentation i Accorda Ansvarar för att avslutade ärenden flyttas från arbetsmarknadskonsulentens lista till avslutade ärenden Ansvarar för arbetssättets fortlevnad Ansvarar för att utbilda och informera nya arbetsmarknadskonsulenter i arbetsmetoden Ansvarar tillsammans med samordnaren på IFO att utbilda och informera eventuell ny samordnare på IFO, ny chef på AME, ny chef på IFO, ny kommunchef eller annan person som är berörd av arbetsmetoden (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar för att sammankalla möten med IFO:s samordnare som skall hållas minst en gång per månad Skall återkoppla, kommunicera och ge feedback till arbetsmarknadskonsulenter om vad som händer och är på gång Ansvarar, tillsammans med samordnaren på IFO, för att planera och genomföra gemensamma aktiviteter (studiebesök osv.) för hela arbetsgruppen (socialsekreterare/arbetsmarknadskonsulenter) minst en gång per halvår (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar för att kommunicera arbetsmetodens resultat till politik och kommunchef Ansvarar för upphandlingar, inköp och utbildningar för arbetsgruppen och deltagare Ansvarar för vidareutveckling och fördjupning av arbetsmetoden Ansvarar för att utveckla en dialog med andra enheter som berörs av arbetet Ansvarar för att hålla kontakt och utveckla relationen med Arbetsförmedlingen Ansvarar för samordning och uppföljning av Praktik i praktiken Ansvarar för att teamen har individen i centrum och att det är ledstjärnan i arbetet Ansvarar tillsammans med samordnare på IFO att hitta lösningar på frågor som inte kan lösas inom teamet eller när teamkonstellationer inte fungerar (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) 26

28 Ansvarar för att dokumentation i Team Work-projektet bevaras och arkiveras på rätt sätt efter projektets slut Ansvarar för att kontakta IT för att ge ny arbetsmarknadskonsulent tillgång till mappen Team Work IFO AME 27

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan 2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Verktyg/instrument för kartläggningar/utredningar

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Verktyg/instrument för kartläggningar/utredningar Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Verktyg/instrument för kartläggningar/utredningar Kartläggning utvecklingsbehov 2008 Markera i vilken grad du upplever ett behov av att

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Förprojektering Markera i vilken grad du upplever ett behov av att utveckla och stärka

Läs mer

Verksamhet i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet i samverkan (bilaga 3) Verksamhet i samverkan (bilaga 3) Arbetsförmedlingen och Halmstads kommun har under flera decennier haft ett positivt samarbete med goda resultat. Samarbetet har ofta reglerats genom skriftliga avtal och

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3. 1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

TIA Till och I Arbete

TIA Till och I Arbete Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Ansökan om medel till insats för vuxna

Ansökan om medel till insats för vuxna Ansökan om medel till insats för vuxna 1. Behov och idé Projektet Husamrådet har finansierats av samordningsförbundet sedan 2008. Beslut om en stegvis implementering togs under hösten 2010 och varit i

Läs mer

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6

Läs mer

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik Anbud Gävle Detta dokument är en förkortad version av Frösundas inlämnade anbud för de sex gruppbostäderna i Gävle. Först beskrivs den verksamhetsidé som vi ska genomföra under kontraktsperioden. Sedan

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS

Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Samverkan utan gränser

Samverkan utan gränser Hässleholm, 2011-11-07 Samverkan utan gränser Enligt en nyligen publicerad rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, bodde 5,5 procent av befolkningen 16 64 år i ett hushåll

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Analys ungdomsarbetslösheten Forshaga kommun 2015-02-10 Arbetsförmedlingen (Af) Det senaste året har Af arbetat med inriktade insatser för ungdomar, utvecklat ett mer nära samarbete med socialtjänsten

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN Personal Projektledare: Ingrid Selin, socionom och socialsekreterare Övriga coacher: Inger Burman, samordnare, FK:s interna grund-och vidareutbildning samt mångårig erfarenhet

Läs mer

asa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19

asa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19 asa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19 Sidan 1 av 5 Mall för Projektansökan LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND Datum: 22 juni 2011 PROJEKTPLAN Projektbenämning Snacka sig ur Kommentar [l1]: Projektbenämning

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år. 1. Sammanfattning

Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år. 1. Sammanfattning Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år Projektnamn: Unga In Projektägare: Arbetsförmedlingen Samverkansparter: Skellefteå Kommun, Gävle Kommun, Malmö kommun, Göteborgs Stad, Stockholms Stad. Rapporten

Läs mer

Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara. 2015-09-11.

Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara. 2015-09-11. Uppföljning ÅKA-modellen 2015-09-11 Bakgrund ÅKA-modellen implementerades i ordinarie AME-verksamhet i Västra Skaraborg under perioden 2014-01-01--2014-09-30. SoF Västra Skaraborg beviljade fortsatt finansiellt

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen 1 Projektbeskrivning NF-företagande Januari 2016 Projektidé från Företagarna Mälardalen 2 Företagarnas integrationsarbete Sverige står inför en enorm möjlighet. Aldrig förr har så många människor kommit

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Tjörns Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Samordningsförbundet i Skellefteå SIN-projektet (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Ett samverkansprojekt mellan arbetsförmedlingen i Skellefteå och Skellefteå Kommun genom socialkontorets

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier Parter Surahammars

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Skellefteå. En gemensam ingång

Skellefteå. En gemensam ingång Skellefteå En gemensam ingång Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Tre viktiga faktorer Samordning Samverkan Samarbete Samordning:

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Peter Wencel Sekreterare. Ärende Beteckning Sida

Peter Wencel Sekreterare. Ärende Beteckning Sida Socialnämnden 2013-09-24 Plats: Medborgarhuset i Arlöv, Lilla Sessionssalen Tid: 2013-10-03 kl. 18:30 S-gruppen träffas kl 17.30 i Lilla Sessionssalen Fyrklövern träffas kl 17.30 i Skärfläckan Vid eventuellt

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Kompetensförsörjningsbehov... 3 Inom Kommunen... 3 Resterande arbetsmarknad... 3 Näringslivsråd

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 Sammanfattning Försäkringskassan har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Region Gävleborg

Läs mer

Vi har anmält oss till basutbildingen i jämställdhetsintegrering och fördjupningsseminariet som hålls av JämStöd den 17/2 respektive 29/3.

Vi har anmält oss till basutbildingen i jämställdhetsintegrering och fördjupningsseminariet som hålls av JämStöd den 17/2 respektive 29/3. Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn Sociala entreprenörshuset Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2011-01-2011-01 Redovisnings-ID -004 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

En 4-R analys av Navigator

En 4-R analys av Navigator En 4-R analys av Navigator 1 4-R analys av Navigator I juli 2009 tog Dan Humble, processtödjare (Regional kontaktperson för jämställdhetsintegrering) för Mellersta Norrland, kontakt med oss på Navigator,

Läs mer