Kartläggning av krav för anslutning av stora vindparker till elnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av krav för anslutning av stora vindparker till elnätet"

Transkript

1 $SULO 9,1' 5$)7± Kartläggning av krav för anslutning av stora vindparker till elnätet Föreliggande rapport som ingår i Elforsks vindkraftprogram, projekt 2172, utgör en kartläggning av krav för anslutning av stora vindparker till elnätet. Rapporten har utarbetats av Åke Larsson, ÅF-Elprojekt AB i Göteborg. 6DPPDQIDWWQLQJ Planeringen och uppförandet av vindkraft ändrar karaktär. Tidigare uppfördes i huvudsak enstaka verk eller mindre grupper av verk, idag planeras och byggs stora grupper av verk. Till havs planeras oftast för grupper om minst 50 stycken verk där varje verk har en märkeffekt om 2-3 MW. Detta innebär att planerade vindparker till havs kommer att få en maxeffekt på MW. I takt med att den installerade effekten i planerade vindparker ökar och penetrationen av vindkraft i nätet ökar uppstår frågeställningar om vilka krav som bör ställas på anslutningen. Vid anslutning av enstaka verk eller små vindparker behöver endast hänsyn tas till elkvaliteten i anslutningspunkten så att närliggande abonnenter inte störs. Anslutning av stora vindparker med märkeffekter över 100 MW ställer däremot andra krav för att säkerställa en säker drift av elnätet med avseende på leveranssäkerhet, tillförlitlighet och elkvalitet. I Danmark har ELTRA tagit fram krav för anslutning av vindparker till nätet vid en spänning över 100 kv och i Sverige har Svenska Kraftnät utarbetat ett förslag för anslutning av grupper av vindkraftverk. I till exempel Danmark fördelas kravet på primär och sekundär styrning samt reaktiv effekt lika mellan alla typer av produktionsanläggningar. Detta innebär att stora vindparker måste delta i regleringen. I andra länder som till exempel England och Belgien ligger reglerkravet på vissa utvalda produktionsanläggningar. I dessa länder behöver inte stora vindparker delta i regleringen. Det finns skillnader mellan de föreslagna kraven i Sverige och kraven i Danmark. Ett av skälen till skillnader i krav kan vara att Sverige och delar av Danmark tillhör olika växelströmsnät. Sverige tillhör Nordelnätet medan Danmark består av två olika växelströmsnät. Östra Danmark (Elkrafts nät) är en del av Nordelnätet medan Jylland och Fyn (ELTRAs nät) är en del av det Europeiska UCTEnätet. -DQXDUL

2 Enligt Nordel är krav på styrning och reglering av vindkraftverk en viktig parameter. Stora mängder vindkraft bedöms i viss mån att ersätta konventionella kraftverk i framtiden. I och med detta måste vindkraftverken utvecklas från att vara passiva produktionsanläggningar anslutna till det lokala nätet till att bli aktiva produktionsanläggningar anslutna till transmissionsnätet som kan bidra till att stabilisera elnätet i kritiska driftsituationer. I de föreslagna svenska föreskiften ställs framför allt krav på spänningsreglering, effektreglering, störningstålighet och dynamisk stabilitet. De föreslagna svenska kraven på störningstålighet kan vara svåra att uppfylla för många av dagens vindkraftverk. Detta gäller framförallt kravet på reducerad drift i frekvensområdet mellan Hz. Den dynamiska nätstabiliteten kan utgöra en begränsande faktor vid storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Stora vindparker måste klara störningar utan bortkoppling. Vindkraftverk som har direktansluten asynkrongenerator är mycket känsliga för spänningsfall som uppstår i samband med fel på nätet. I svaga nät kan det krävas en SVC med samma märkeffekt i MVAr som asynkrongeneratorernas totala märkeffekt i MW för att klara en trefasig kortslutning utan att en spänningskollaps inträffar.

3 ,QQHKnOO 1. INLEDNING ANSLUTNINGSKRAV SPÄNNINGSREGLERING EFFEKTREGLERING STÖRNINGSTÅLIGHET ELKVALITET Långsamma spänningsvariationer Flicker Övertoner och mellantoner DYNAMISK STABILITET SLUTSATSER REFERENSER...13 Bilaga 1 Kraftnätet i Norvästeuropa 2

4 ,1/('1,1* Planeringen och uppförandet av vindkraft ändrar karaktär. Potentialen för vindkraft i Norden är god. Den uppskattas till mer än 250 TWh/år, så mycket är inte realistiskt att bygga ut med tanke på acceptansfrågor och ekonomi. Den realiserbara potentialen ligger i storleksordningen TWh/år vilket motsvarar en installerad effekt på MW [1]. Med dagens nationella målsättningar tyder allt på att Nordel har minst MW vindkraft år Om utbyggnaden forceras i förhållande till dagens målsättning kan andelen vindkraft uppgå till MW år Idag finns mer än vindkraftverk inom Nordel med en samlad effekt på cirka MW. Merparten av dessa vindkraftverk är mindre än 250 kw. Tidigare uppfördes i huvudsak enstaka verk eller mindre grupper av verk, idag planeras och byggs stora grupper av verk. Till havs planeras oftast för grupper om minst 50 stycken verk där varje verk har en märkeffekt om 2-3 MW. Detta innebär att planerade vindparker till havs kommer att få en maxeffekt på MW. Den effekten kommer med all sannolikhet att öka när effekten på varje enskilt verk ökar, bland tillverkarna av vindkraftverk görs ingen hemlighet att man idag arbetar med prototyper om 5 MW. I takt med att den installerade effekten i planerade vindparker ökar och penetrationen av vindkraft i nätet ökar uppstår frågeställningar om vilka krav som bör ställas på anslutningen. Vid anslutning av enstaka verk eller små vindparker behöver endast hänsyn tas till elkvaliteten i anslutningspunkten så att närliggande abonnenter inte störs. Om ett fel uppstår i ett enstaka verk eller en mindre vindpark kan dessa brytas bort utan fara för effektobalans eller spänningskollaps. Anslutning av stora vindparker med märkeffekter över 100 MW ställer däremot andra krav för att säkerställa en säker drift av elnätet med avseende på leveranssäkerhet, tillförlitlighet och elkvalitet. Erfarenheterna från Gotland visar att stora grupper av vindkraftverk har en stor påverkan på det överliggande nätet. I Danmark har ELTRA tagit fram specifikationer för anslutning av vindparker till transmissionsnätet. Framtagandet av dessa specifikationer är en direkt följd av det danska energiministeriets beslut från den 13 februari 1998 att bygga fem vindparker om 150 MW styck som demonstrationsprojekt. Specifikationerna syftar även till att möjliggöra en ökad penetration av vindkraft i det danska elnätet. Syftet med denna utredning är att kartlägga vilka krav som är relevanta att ställa vid anslutning av stora vindparker till det svenska elnätet. Utgångspunkten utgörs av ELTRAs Specifications for Connecting Wind Farms to the Transmission Network och Planning Criteria for the Transmission System. Under arbetets gång har det framkommit att Svenska Kraftnät utarbetat ett förslag som även omfattar grupper av vindkraftverk. Detta förslag har titeln Föreskrifter om driftteknisk dimensionering av produktionsanläggningar. I denna rapport beskrivs den inverkan stora vindparker har på det överliggande nätet samt de krav som stora vindparker bör uppfylla för att kunna anslutas till det överliggande nätet. I redogörelsen görs även jämförelse mellan de föreslagna svenska kraven och de danska kraven. 3

5 $16/871,1*6 5$9 Enligt [2] skiljer anslutningskraven för stora vindparker mellan olika länder, kraven kan dock delas upp i två huvudgrupper: 1. I vissa länder (tex. Danmark) fördelas kravet på primär och sekundär kontroll samt reaktiv effektproduktion lika mellan alla typer av produktionsanläggningar. I dessa länder måste stora vindparker delta i regleringen. 2. I andra länder (tex. England och Belgien) ligger reglerkravet på vissa utvalda produktionsanläggningar. Dessa produktionsanläggningar erhåller ekonomisk ersättning för reglerstyrkan. I dessa fall råder en fri marknad för hjälptjänster i form av reglerstyrka jämte en fri marknad för energi (kwh). Detta innebär att stora vindparker inte tvingas delta i regleringen, därmed inte uteslutet att de deltar i regleringen av ekonomiska skäl. Det finns skillnader mellan de föreslagna kraven i Sverige och kraven i Danmark. Ett av skälen kan vara att Sverige och delar av Danmark tillhör olika växelströmsnät. Sverige tillhör Nordelnätet. Nordelnätet är det växelströmsnät som förbinder Sverige, Norge, Finland och östra Danmark med varandra, se bilaga 1. Inom Nordel är bland annat frekvensen densamma. Likströmsförbindelser till Danmark finns genom Konti-Skan mellan Sverige och Jylland och Skagerrak mellan Norge och Jylland. Till Tyskland finns likströmsförbindelsen Baltic Cable. I Sverige har Svenska Kraftnät utarbetat ett förslag som heter Föreskrifter om driftteknisk dimensionering av produktionsanläggningar. De föreslagna svenska kraven delar upp produktionsanläggningar i stora, medelstora och små anläggningar. Till stora anläggningar hör vindparker över 100 MW, till medelstora anläggningar hör vindparker mellan 20 MW och 100 MW och till små anläggningar vindparker mindre än 20 MW. Danmark består av två olika växelströmsnät. Östra Danmark (Elkrafts nät) är en del av Nordelnätet medan Jylland och Fyn (ELTRAs nät) är en del av det Europeiska UCTE-nätet. Jylland och Fyn har sedan 1965 utgjort en bro mellan vattenkraften i Norge och Sverige och de stora energisystemen på kontinenten. Jylland och Fyn har 400 kv och 220 kv växelströmsförbindelser med Tyskland och likströmsförbindelser med Norge och Sverige. I Danmark har ELTRA tagit fram krav för anslutning av vindparker till transmissionsnätet vid spänningsnivåer över 100 kv. Dessa krav heter Specifications for Connecting Wind Farms to the Transmission Network. Enligt Nordel är krav på styrning och reglering av vindkraftverk en viktig parameter. Stora mängder vindkraft bedöms i viss mån att ersätta konventionella kraftverk i framtiden. I och med detta måste vindkraftverken utvecklas från att vara passiva produktionsanläggningar anslutna till det lokala nätet till att bli aktiva produktionsanläggningar anslutna till transmissionsnätet som kan bidra till att stabilisera elnätet i kritiska driftsituationer. Styrning och reglering av vindkraftverk sett från ett överordnat systemperspektiv är ett outforskat område men teknikutvecklingen ger nya möjligheter. Detta tvingar Nordel att skriva krav som skapar incitament för fabrikanterna att utveckla vindkraftverkens regleregenskaper [1]. 4

6 63b11,1*65(*/(5,1* Det övergripande driftkriteriet för ett elkraftsystem är att hålla spänning och frekvens inom tillåtna gränser. För att upprätthålla spänningskvaliteten och undvika spänningskollaps måste spänningen hållas inom givna gränser. I ett elkraftsystem styrs spänningen genom spänningsregulatorer och styrning av reaktiv effekt i generatorernas anslutningspunkter. Anslutningskraven för generatorer är därför specificerade i denna punkt. Om vindkraft skall utgöra en betydande del av elkraftproduktionen måste vindparker kunna bidra till regleringen av spänningen. Av det skälet ställs krav på regleringen av reaktiv effekt från vindparker. I Sverige gäller de föreslagna kraven endast stora och medelstora anläggningar, det vill säga vindparker över 20 MW. 6YHQVNDNUDY Stora och medelstora vindparker skall kunna drivas med automatisk reglering av den reaktiva effekten med spänning som börvärde. Börvärdet skall vara inställbart inom minst ± 10 % av nominell driftspänning. Stora och medelstora vindparker skall dimensioneras med möjlighet till reaktiv produktion vid samtidig maximal aktiv effektproduktion enligt följande minimikrav: Inom intervallet 95 % till 100 % av nominell driftspänning skall reaktiv effekt motsvarande 1/3 av maximal aktiv effekt kunna produceras (cosϕ=0.95). Inom intervallet 100 % till 105 % av nominell driftspänning tillåts en linjär reduktion från faktorn 1/3 till 1/4 (cosϕ=0.97). Skall kunna konsumera reaktiv effekt motsvarande minst 1/6 av maximal aktiv effekt (cosϕ=0.99). 'DQVNDNUDY Vindparken skall ha en reaktiv effektkompensering så att den, oavsett produktion, inte drar någon reaktiv effekt vid spänningar inom området kv vid en nominell spänning om 150 kv och kv vid en nominell spänning om 400 kv. Koppling och styrning av den reaktiva effekten skall kunna ske med en ändring på högst 10% av maxeffekten i stationärtillstånd. Om vindparken har en stor kompenseringutrustning skall denna, efter särskild överenskommelse, kunna utgöra en del av den reaktiva effektregleringen i nätet.. ())( 75(*/(5,1* Frekvensen i ett elkraftsystem återspeglar balansen mellan produktion och belastning. Frekvensen bör inte avvika nämnvärt från nominellt värde. Detta kräver styrmöjlighet hos produktionskällor för att kompensera för naturliga lastvariationer och oväntade lastvariationer samt momentan reserv för bortfall eller felbortkoppling av produktionsanläggningar. För att kompensera för avvikelserna mellan prognostiserad och aktuell last används primär och sekundär styrning. Regleringen hos en styrd enhet används för att automatiskt minska produktionen vid en frekvensökning och öka produktionen vid en frekvensminskning. Detta kallas primär styrning, tidskonstanten för den primära kontrollen är i storleksordningen 1 sekund. Den sekundära styrningen är långsam och avser att styra effektproduktionen så att frekvensen 5

7 hålls inom nominellt värde. Tidskonstanten för den sekundära styrningen ligger grovt på minuter. I ett fåtal fall sker den sekundära styrningen automatiskt. I alla andra fall sker den sekundära styrningen manuellt vid produktionsenheten på begäran av den regionala driftcentralen [2]. Stora vindparker, baserade på dagens teknik, bidrar varken till den primära eller den sekundära styrningen. Vid normal drift kan vinden förorsaka effektgradienter i storleksordningen 10-15% av märkeffekten inom loppet av 15 minuter. Eftersom storskaliga havsbaserade vindparker koncentrerar vindproduktionen (dvs. större andelar av den totala vindproduktionen koncentreras på några platser) kan det befaras att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft ökar obalansen mellan produktion och konsumtion. Denna obalans kommer delvis att utjämnas genom en geografisk spridning av vindparkerna ute till havs. En studie av effektutjämning i Europa visar att det inte finns någon korrelation mellan parker med 1500 km avstånd [1]. Detta innebär att en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Europa skulle leda till en utjämning av effektproduktionen från vindkraft. Betydligt större effektgradienter kan förekomma under extrema vindförhållanden då snabbt passerande väderfronter eller stormbyar nästan simultant kan stoppa alla vindkraftverk i en stor park. I länder som har stora produktionsenheter (som tex. Sverige där den största produktionsenheten är Forsmark block 3 med en effekt om 1100 MW) finns redan en momentan störningsreserv för att täcka bortfall av produktionsenheter. Denna redan existerande momentana störningsreserv kan då vara tillräcklig för att täcka de effektgradienter som stora vindparker kan åstadkomma. Syftet med krav på effektreglering är att vindparker skall bidra till den sekundära styrningen. Som tidigare nämnts sker i de flesta fall den sekundära styrningen manuellt vid produktionsenheten på begäran av den regionala driftcentralen. ) UHVODJQDVYHQVNDNUDY För vindparker över 20 MW skall realtidsinformation rörande spänning, aktiv och reaktiv effekt, driftstatus och reglerförmåga tillhandahållas för systemansvarig myndighet (Svenska Kraftnät). Vindparker över 20 MW skall inom 15 minuter kunna styras manuellt för anslutning till elnätet, bortkoppling samt reglering av aktiv och reaktiv effekt. Efter störningar, med eller utan bortkoppling från yttre nät, skall anslutning och reglering kunna ske manuellt. 'DQVNDNUDY I de danska kraven föreskrivs att det skall vara möjligt att styra produktionen från vindparken så att ett bestämt MW-värde ej överskrids: produktionsgräns. Produktionen mätt som ett 1- minuts medelvärde får aldrig överstiga produktionsgränsen mer än 5% av vindparken maxeffekt. Styrningen skall äga rum på varje enskild turbin och det skall vara möjligt att styra produktionen ner till 20% av den maxeffekten på mindre än 2 sekunder. Det skall vara möjligt att styra produktionsgränsen med en central signal. 6

8 67g51,1*67c/,*+(7 Det skall vara möjligt att upprätthålla driften hos vindparker även vid frekvens- och spänningsavvikelser. Normalt är frekvensen stabil. I UCTE-nätet förekommer frekvenser under 49 Hz och över 50,3 Hz endast under ett fåtal tillfällen per år. Vanligtvis ligger frekvensen inom intervallet 50±0,1 Hz, detsamma gäller för Nordelnätet. ) UHVODJQDVYHQVNDNUDY Vindparker >20 MW: Frekvens [Hz] Spänning [%] Effekt Drifttid 47,5 49, < 5% reduktion > 30 minuter 49,0 49, bibehållen kontinuerlig < 10% reduktion > 1 timme 49,7 51, bibehållen kontinuerlig < 10% reduktion > 1 timme 51,0 55, reducerad > 30 minuter Vindparker <20 MW: Frekvens [Hz] Spänning [%] Effekt Drifttid 47,5 49,0 < 5% reduktion > 30 minuter 49,0 51, bibehållen kontinuerlig 51,0 55,0 reducerad > 30 minuter De svenska kraven på störningstålighet kan vara svåra att uppfylla för många av dagens vindkraftverk. Detta gäller framförallt kravet på reducerad drift i frekvensområdet mellan Hz. Vestas, som har semivariabelt varvtal med hjälp av rotorkaskad, uppger att vindkraftverken kan köras med spänningsvariationer på max ± 10% och vid frekvenser mellan 47 Hz och 51 Hz. Drift vid märkeffekt kan dock inte garanteras under alla driftförhållanden (som tex. hög vindhastighet i kombination med hög temperatur osv.) eftersom belastningarna på generator och växellåda måste hållas inom vissa specifikationer. Bonus, som har direktdriven asynkrongenerator, uppger i princip samma driftegenskaper som Vestas, spänningsvariationer på max ± 10% och vid frekvenser mellan 47 Hz och 51 Hz. 'DQVNDNUDY Vindparker anslutna till spänningar över 100 kv: Frekvens [Hz] Spänning [%] Effekt Drifttid < 47,0 bibehållen < 0,3 sekunder 47,0 47,5 bibehållen > 10 sekunder 47,5 48,0 bibehållen >5 minuter 48,0 49, bibehållen > 25 minuter 49,0 50,3 bibehållen kontinuerlig 50,3 51,0 bibehållen > 1 minut > 53,0 bibehållen < 0,3 sekunder Som framgår är de danska kraven lägre än de föreslagna svenska kraven både med avseende på kortare drifttider vid frekvensavvikelser och krav på drift vid frekvenser över 53 Hz. 7

9 (/ 9$/,7(7 Elektriciteten skall uppfylla en viss kvalitet som bland annat brukar uttryckas i termer av: långsamma spänningsvariationer snabba spänningsvariationer (flicker) övertoner /nqjvdppdvslqqlqjvyduldwlrqhu Långsamma spänningsvariationer kan begränsas med lindningskopplare på transformatorn och/eller reglering av reaktiv effekt. Krav på styrning av reaktiv effekt finns så den långsamma spänningsvariationer bör därför inte utgöra någon begränsande faktor vid storskalig utbyggnad av vindkraft. En speciell egenskap hos havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad är inverkan från de långa kablarna mellan vindparken och nätanslutningspunkten. Kablarna genererar reaktiv effekt, denna reaktiva effekt kan behöva kompenseras bort vid låg produktion. Kablarna kan även ge upphov till spänningstransienter tex. vid inkoppling av transformatorer. )OLFNHU Erfarenheterna från vindparker på land visar på ett stort bidrag till flickernivån på nät med låg kortslutningseffekt. Flicker befaras dock inte utgöra en begränsning vid utbyggnad av stora vindparker [2]. Anledningen till detta är följande: Flickeremissionen från ett enskilt verk är till stor del beroende på tekniken. Moderna verk med variabelt eller semivariabelt varvtal ger relativt låga flickervärden. Flickeremissionen från vindkraftverk är inte korrelerad, vilket innebär en utjämning av flicker från stora vindparker. Stora havsbaserade vindparker kräver anslutning till en hög spänningsnivå för att begränsa överföringsförlusterna. På höga spänningsnivåer är kortslutningseffekten hög vilket gör att en större emission av flicker kan accepteras. ) UHVODJQD6YHQVNDNUDY I de föreslagna svenska föreskrifterna finns inga krav på nivåer för flicker. 'DQVNDNUDY Snabba spänningsändringar definierade som snabba ändringar av spänningens RMS-värde kan uppstå vid in- och urkopplingar i en vindpark. Dessa får ej överstiga följande värden: Generell gräns < 3.0% Upp till 10 ändringar per timme < 2,5% Upp till 100 ändringar per timme < 1,5% Flickerbidraget från en vindpark skall begränsas så att det i anslutningspunkten ej överstiger: P st <0.30 beräknat som ett viktat medelvärde av flickret under 10 minuter P lt <0.20 beräknat som ett viktat medelvärde av flickret under 2 timmar 8

10 gyhuwrqhurfkphoodqwrqhu Övertoner och mellantoner bedöms inte utgöra något hinder för utbyggnaden av stora havsbaserade vindparker [2]. Även om verken utrustas med omriktare eller om parken ansluts via en HVDC så kan övertonerna och mellantonerna begränsas till acceptabla nivåer med hjälp av filter. ) UHVODJQD6YHQVNDNUDY I de föreslagna svenska föreskrifterna finns inget nämnt om övertoner. 'DQVNDNUDY Enskild övertoner ton av ordning 1<n<51 skall vara mindre än 1% i anslutningspunken. Den totala harmoniska distorsionen, THD, skall vara mindre än 1,5%. '<1$0,6 67$%,/,7(7 Den dynamiska nätstabiliteten kan utgöra en begränsande faktor vid storskalig utbyggnad av vindkraft. Kravet på studier av den dynamiska stabiliteten beror till stor del på anslutningsföreskrifterna. De flesta av dagens föreskrifter är avsedda och utformade för mindre grupper av vindkraftverk anslutna till distributionsnätet. Dessa föreskriver att vindkraftverken kopplas bort vid händelse av ett fel i nätet, vilket inte är relevant för stora vindparker. Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft innebär bortfall eller felbortkoppling av vindkraftsanläggningar att effektbalansen störs vilket kan leda till störningar i frekvensen och spänningskollaps. Stora vindparker måste klara störningar utan bortkoppling. Om till exempel ett fel uppstår i ledningen till en vindpark skall vindparken kopplas bort, men om vindparken tillhör den felfria delen av nätet så skall vindparken vara inkopplad under den tid det tar att kopplas bort den felbehäftade delen. Så fort som den felbehäftade delen kopplats bort skall vindparken återgå till normal drift, detta för att nätet inte skall kollapsa. Vindkraftverk som har direktansluten asynkrongenerator är mycket känsliga för spänningsfall som uppstår i samband med fel på nätet. Detta beror på att asynkrongeneratorn avmagnetiseras vid spänningsfall, den avger då reaktiv effekt och bidrar initialt till felströmmen i felstället. Under tiden som felet kvarstår förmår inte generatorn avge aktiv effekt samtidigt som rotorn accelereras av det mekaniska moment som turbinen producerar. Följden blir att när felet kopplats bort och spänningen återvänder drar asynkrongeneratorn en mycket stor ström för att både magnetiseras och bromsa upp rotorn. Om nätet är svagt i förhållande till den installerad generatoreffekten kan en spänningskollaps inträffa [3]. Vindkraftverk som har en omriktare mellan generatorn och nätet kan, inom vissa gränser, producera effekt även vid låga spänningar och under kortvariga spänningsfall. Reläskydden och skyddfilosfin är olika mellan transmissionssystem (400 och 220 kv) och distributionssystem (mindre än 100 kv). Spänningsnivån i anslutningspunken är således avgörande för vilka krav som bör ställas. Felfall som bör undersökas är följande [2]: statisk stabilitet eller stabilitetsrelaterad prestanda vid små störningar stabilitet vid stora störningar som enfas och trefas kortslutning eller spänningsdippar uppförande under långsamma spänningskollapser 9

11 ELTRA kräver bland annat att vindparker skall klara ett trefasigt nätfel utan att kopplas bort. Dessa krav kan komma att kräva modifieringar i vindkraftverkens styrsystem och kräva ingående dynamiska simuleringar för att visa att vindparken klarar dessa felfall. Enligt [3] kan det i svaga nät krävas en SVC med samma märkeffekt i MVAr som asynkrongeneratorernas totala märkeffekt i MW för att klara en trefasig kortslutning utan att en spänningskollaps inträffar. 6YHQVNDNUDY Vindparker över 100 MW skall klara variationer i spänningen i det anslutande nätet ner till 0% under 0,25 sekunder följt av ett språng på 25% och sedan linjärt ökande spänning under 0,5 sekunder upp till 90% spänning som därefter består. Vindparker under 100 MW skall klara variationer i spänningen ner till 25% under 0,25 sekunder och sedan 90% spänning som därefter består. 'DQVNDNUDY Vindparken skall klara följande felfall utan att kopplas bort (gäller dock ej fel på en radiell matning): Trefasfel på en ledning eller transformator. En typisk felsekvens är ett fel följt av felbortkoppling av felbehäftad ledning/transformator, ingen återinkoppling. Felbortkoppling sker normalt inom 0,10 sekunder. Tvåfasfel på en ledning med misslyckad återinkoppling. En typisk felsekvens är fel åtföljt av felbortkoppling av felbehäftad ledning. Efter misslyckad avjonisering återinkopplas ledningen med en definitiv felbortkoppling som följd. Tiden för felbortkopplingen sker normalt inom 0,10 sekunder, avjoniseringen 0,30 sekunder och felbortkopplingen efter den misslyckade återinkopplingen 0,10 0,15 sekunder. Under normaldrift skall vindparken klara tre fel inom två minuter utan att bortkopplas. Huvudsyftet med detta krav är att säkerställa en tillräckligt robust manöverspänning till vindkraftverken. Möjligheterna till styrning av vindparken får ej begränsas eller upphöra vid spänningsdippar eller låg spänning. Omedelbart efter att ett fel uppstått skall vindparken kunna begränsa produktionen ner till under 20% av maxeffekt på mindre än 2 sekunder samt med stabilisering av driften vid spänningssänkningar ner till 70% av den ursprungliga spänningen vid vindkraftverken. Totaltiden från feltillfälle till normal spänning uppnåtts kan vara upp till 10 sekunder. Fel som är mer utdragna i tiden kan förekomma. Långa spänningsfall omedelbart efter fel (2-10 sekunder, spänning under 60-80%) kan indikera att vindkraftverken har accelererat så mycket under feltillfället att elnätet inte förmår dra dem tillbaka till normal hastighet. För att minska konsekvenserna under dylika situationer bör följande åtgärder prövas: 1. En snabb reduktion av den aktiva effekten och en snabb ökning av den reaktiva effektproduktionen. Denna åtgärd bör vidtagas inom några sekunder. 2. Om inte spänningen återhämtar sig efter 1) skall vindparken kopplas bort för att förhindra att ledningar kopplas bort. Vid stora störningar, tex. om alla kraftledningar kopplas bort eller om vindparken och en del av nätet isoleras från det övriga nätet skall vindparken medverka i frekvensregleringen. Det 10

12 skall alltid vara möjligt för vindparken att bidra med en effektbegränsning vid överfrekvenser. På samma sätt bör en effektökning kunna vidtagas vid underfrekvens. Vid felbortkoppling i elnätet kan stora strömmar från vindparker förekomma. Dessa strömmar härrör från avsaknad av reaktiv effekt för magnetisering av asynkrongeneratorerna. Magnetiseringsströmmen till vindparken vid felbortkoppling får inte leda till frånkoppling av andra ledningar i transmissionsnätet. Förutsättningarna måste utredas för varje enskild vindpark. 6/876$76(5 Med dagens nationella målsättningar tyder allt på att Nordel har minst MW vindkraft år Om utbyggnaden forceras i förhållande till dagens målsättning kan andelen vindkraft uppgå till MW år Tidigare uppfördes i huvudsak enstaka verk eller mindre grupper av verk, idag planeras och byggs stora grupper av verk. Till havs planeras oftast för grupper om minst 50 stycken verk där varje verk har en märkeffekt om 2-3 MW. Detta innebär att planerade vindparker till havs kommer att få en maxeffekt på MW. Den effekten kommer med all sannolikhet att öka när effekten på varje enskilt verk ökar. I takt med att den installerade effekten i planerade vindparker ökar och penetrationen av vindkraft i nätet ökar uppstår frågeställningar om vilka krav som bör ställas på anslutningen. Vid anslutning av enstaka verk eller små vindparker behöver endast hänsyn tas till elkvaliteten i anslutningspunkten så att närliggande abonnenter inte störs. Om ett fel uppstår i ett enstaka verk eller en mindre vindpark kan dessa brytas bort utan fara för effektobalans eller spänningskollaps. Anslutning av stora vindparker med märkeffekter över 100 MW ställer däremot andra krav för att säkerställa en säker drift av elnätet med avseende på leveranssäkerhet, tillförlitlighet och elkvalitet. I Danmark har ELTRA tagit fram krav för anslutning av vindparker till nätet vid en spänning över 100 kv och i Sverige har Svenska Kraftnät utarbetat ett förslag för anslutning av grupper av vindkraftverk. I till exempel Danmark fördelas kravet på primär och sekundär styrning samt reaktiv effekt lika mellan alla typer av produktionsanläggningar. Detta innebär att stora vindparker måste delta i regleringen. I andra länder som till exempel England och Belgien ligger reglerkravet på vissa utvalda produktionsanläggningar. I dessa länder behöver inte stora vindparker delta i regleringen. Det finns skillnader mellan de föreslagna kraven i Sverige och kraven i Danmark. Ett av skälen kan vara att Sverige och delar av Danmark tillhör olika växelströmsnät. Sverige tillhör Nordelnätet medan Danmark består av två olika växelströmsnät. Östra Danmark (Elkrafts nät) är en del av Nordelnätet medan Jylland och Fyn (ELTRAs nät) är en del av det Europeiska UCTE-nätet. Enligt Nordel är krav på styrning och reglering av vindkraftverk en viktig parameter. Stora mängder vindkraft bedöms i viss mån att ersätta konventionella kraftverk i framtiden. I och med detta måste vindkraftverken utvecklas från att vara passiva produktionsanläggningar anslutna till det lokala nätet till att bli aktiva produktionsanläggningar anslutna till transmissionsnätet som kan bidra till att stabilisera elnätet i kritiska driftsituationer. I de föreslagna svenska föreskiften ställs framför allt krav på spänningsreglering, effektreglering, störningstålighet och dynamisk stabilitet. I ett elkraftsystem styrs spänningen genom spänningsregulatorer och styrning av reaktiv effekt i generatorernas anslutnings-punkter. An- 11

13 slutningskraven för generatorer är därför specificerade i denna punkt. Vindparker över 20 MW skall kunna drivas med automatisk reglering av den reaktiva effekten med spänning som börvärde. Börvärdet skall vara inställbart inom minst ± 10 % av nominell driftspänning. Den reaktiva effekten skall kunna styras så att en effektfaktor mellan 0,95 (kap.) och 0,99 (ind.) kan erhållas. Frekvensen i ett elkraftsystem återspeglar balansen mellan produktion och belastning. Frekvensen bör inte avvika nämnvärt från nominellt värde. Detta kräver styrmöjlighet hos produktionskällor för att kompensera för naturliga och oväntade lastvariationer samt momentan reserv för bortfall eller felbortkoppling av produktionsanläggningar. För att kompensera för avvikelserna mellan prognostiserad och aktuell last används primär och sekundär styrning. Stora vindparker, baserade på dagens teknik, bidrar varken till den primära eller den sekundära styrningen. Vid normal drift kan vinden förorsaka effektgradienter i storleksordningen 10-15% av märkeffekten inom loppet av 15 minuter. Betydligt större effektgradienter kan förekomma under extrema vindförhållanden då snabbt passerande väderfronter eller stormbyar nästan simultant kan stoppa alla vindkraftverk i en stor park. Syftet med krav på effektreglering är att vindparker skall bidra till den sekundära styrningen. För vindparker över 20 MW skall realtidsinformation rörande spänning, aktiv och reaktiv effekt, driftstatus och reglerförmåga tillhandahållas för systemansvarig myndighet, Svenska Kraftnät. Vindparker över 20 MW skall inom 15 minuter kunna styras manuellt för anslutning till elnätet, bortkoppling samt reglering av aktiv och reaktiv effekt. Det skall vara möjligt att upprätthålla driften hos vindparker även vid frekvens- och spänningsavvikelser. Normalt är frekvensen stabil, vanligtvis ligger frekvensen i Nordelnätet inom intervallet 50±0,1 Hz. De svenska kraven på störningstålighet kan vara svåra att uppfylla för många av dagens vindkraftverk. Detta gäller framförallt kravet på reducerad drift i frekvensområdet mellan Hz. Både Vestas, som har semivariabelt varvtal, och Bonus, som har direktdriven asynkrongenerator, uppger att vindkraftverken kan köras med spänningsvariationer på max ± 10% och vid frekvenser mellan 47 Hz och 51 Hz. Drift vid märkeffekt kan dock inte garanteras. Den dynamiska nätstabiliteten kan utgöra en begränsande faktor vid storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Stora vindparker måste klara störningar utan bortkoppling. Om till exempel ett fel uppstår i ledningen till en vindpark skall vindparken kopplas bort, men om vindparken tillhör den felfria delen av nätet så skall vindparken vara inkopplad under den tid det tar att kopplas bort den felbehäftade delen. Så fort som den felbehäftade delen kopplats bort skall vindparken återgå till normal drift. Detta för att nätet inte skall kollapsa. Vindkraftverk som har direktansluten asynkrongenerator är mycket känsliga för spänningsfall som uppstår i samband med fel på nätet. I svaga nät kan det krävas en SVC med samma märkeffekt i MVAr som asynkrongeneratorernas totala märkeffekt i MW för att klara en trefasig kortslutning utan att en spänningskollaps inträffar. Vindkraftverk som har en omriktare mellan generatorn och nätet kan, inom vissa gränser, producera effekt även vid låga spänningar och under kortvariga spänningsfall. Stora vindparker över 100 MW skall klara variationer i spänningen i det anslutande nätet ner till 0% under 0,25 sekunder följt av ett språng på 25% och sedan linjärt ökande spänning under 0,5 sekunder upp till 90% spänning som därefter består. Vindparker under 100 MW skall klara variationer i spänningen ner till 25% under 0,25 sekunder och sedan 90% spänning som därefter består. 12

14 5()(5(16(5 [1] Nordels Netgruppe, Ikke-regulerbar produktion i Nordel-systemet, Nordels Årsmøde [2] Dewind (co-ordinator), Offshore Wind Energy ready to Power a Sustainable Europe Final Report Concerned Action on Offshore Wind Energy in Europe, Report Ref.: Duwind , december [3] Grünbaum R., Halvarsson P., Ängquist L., Grid Connection of Large Windfarms Utilising Induction Generators, European Wind Energy Conference and Exhibition 2001, Bella Center, Copenhagen, Denmark, 2-6 July

15 %LODJD± UDIWQlWHWLQRUGYlVWHXURSD

När det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

När det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet/lth/bme/iea

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer

Elforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer Elforsk seminarium 2010-01-21 Ersätta och bygga nya reaktorer Begränsningar och behov från ett elnätsperspektiv Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Svenska Kraftnät 2 Svenska Kraftnäts

Läs mer

Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet / LTH/ Mätteknik och industriell elektroteknik/

Läs mer

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Agenda Information Var kan man läsa om småskalig produktion Var kan man vända sig för frågor Vilka krav ställs Ansluta produktion Föranmälan - Vad ska bifogas

Läs mer

Innehåll. Elkraftnätet. Infrastrukturer. Överbrygga avstånd

Innehåll. Elkraftnätet. Infrastrukturer. Överbrygga avstånd Bortom Elkraftnätet Innehåll Transmission & Distribution HVDC Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Utmaningar Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1 Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson

Läs mer

Ö-nätsdrift i Malmö 2006-05-17. Tomas Johannesson E.ON Elnät/Drift

Ö-nätsdrift i Malmö 2006-05-17. Tomas Johannesson E.ON Elnät/Drift Ö-nätsdrift i Malmö 2006-05-17 Tomas Johannesson E.ON Elnät/Drift Tekniska förutsättningar Produktion och belastning måste överensstämma i området Skydd måste finnas för att ta hand om fel i elnätet Frekvensen

Läs mer

Anslutning av vindkraftverk till transmissionsnätet

Anslutning av vindkraftverk till transmissionsnätet CODEN:LUTEDX/(TEIE-5200)/1-70/(2005) Industrial Electrical Engineering and Automation Anslutning av vindkraftverk till transmissionsnätet Anton Dahlgren Charlotte Klippel Dept. of Industrial Electrical

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Nätanslutning av vindkraft

Nätanslutning av vindkraft Nätanslutning av vindkraft Underlag till VindForsks syntesrapport Vindforsk teknikrapport 5:08 Michael Lindgren, Åke Larsson oktober 2008 Nätanslutning av vindkraft Underlag till VindForsks syntesrapport

Läs mer

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin Frekvensreglering EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Förklara hur balansen mellan produktion och konsumtion upprätthålls i ett elsystem, beräkna hur frekvensen påverkas av

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Svängmassan för framtidens elsystem ett uppdrag för IVA Vägval el

Svängmassan för framtidens elsystem ett uppdrag för IVA Vägval el Svängmassan för framtidens elsystem ett uppdrag för IVA Vägval el Uppdraget: Ge svängmassan ett ansikte - Hur upprätthåller man balans och stabilitet i ett elkraftsystem? - Vad händer när obalans plötsligt

Läs mer

Storskalig Vindkraftsutbyggnad och problemen vid anslutning till elnätet

Storskalig Vindkraftsutbyggnad och problemen vid anslutning till elnätet Uppsala Universitet Projektarbete i Energi Vt 2009 Storskalig Vindkraftsutbyggnad och problemen vid anslutning till elnätet Joel Sultan Johan Sundin Jonas Lundin STS4 Innehållsförteckning 1 Inledning...4

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.

Läs mer

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem: MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in

Läs mer

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning

Läs mer

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Förnybar elproduktion - Drivkrafter Behov av mer elproduktion Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Behov av förnybara energikällor Omställning till ett hållbart

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för

Läs mer

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK Ö-drift Malin Jervant 2012-11-29 GRUVÖNS BRUK,Ö-DRIFT DEFINITION Ö-DRIFT Begreppet Ö-drift står för ett driftsförhållande som råder då ett område vid bortfall från ett överliggande

Läs mer

Elkraftnätet. Bortom. Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1

Elkraftnätet. Bortom. Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1 Elkraftnätet Bortom Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1 Innehåll Transmission & Distribution HVDC Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Utveckling nu Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle

Läs mer

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Inom ramen för Elforsks vindkraftprogram har projekten 9LQGNUDIWLORNDODRFK

Inom ramen för Elforsks vindkraftprogram har projekten 9LQGNUDIWLORNDODRFK $SULO 9,1' 5$)7± 0LQLPHULQJDYQlWI UOXVWHUI UJUXSSHUDYYLQGNUDIWYHUN Inom ramen för Elforsks vindkraftprogram har projekten 9LQGNUDIWLORNDODRFK UHJLRQDODQlW och 2SWLPHULQJDYQlWDQVOXWQLQJI UJUXSSHUDYYLQGNUDIWYHUNWLOO

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 Ljudnivå vad är det? 10+10=13 20+20=23 40+40=43 2 3 Ljudets tidsvariation 4 Ljudtrycksnivå och Ljudeffektnivå? 5 A-, C-vägning, dba, dbc 6 Akustik

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

WindformerTM. Vindkraften blir storskalig. Mikael Dahlgren, Harry Frank, Mats Leijon, Fredrik Owman, Lars Walfridsson

WindformerTM. Vindkraften blir storskalig. Mikael Dahlgren, Harry Frank, Mats Leijon, Fredrik Owman, Lars Walfridsson WindformerTM Vindkraften blir storskalig Mikael Dahlgren, Harry Frank, Mats Leijon, Fredrik Owman, Lars Walfridsson Sporrad av ny teknik har tyglandet av vindkraft för generering av elektrisk energi överträffat

Läs mer

Elavbrottet i södra Sverige och i östra Danmark

Elavbrottet i södra Sverige och i östra Danmark Anders Danell Anders Johansson Kenneth Walve RAPPORT 2003-10-03 Elavbrottet i södra Sverige och i östra Danmark 2003-09-23 Preliminär rapport om händelseförloppet som ledde till avbrottet 2(8) Innehållsförteckning

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Smart Grid Gotland - Översikt

Smart Grid Gotland - Översikt Smart Grid Gotland - Översikt EnergiKonferensen 2013 - Kungl Myntkabinettet 2013-03-21 Smart Grid Gotland Smart Grid Gotland Bakgrund Halva den svenska energiproduktionen skall komma från förnyelsebara

Läs mer

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy.

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy. Goda förutsättningar för ökad lönsamhet Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101 Answers for energy. Hur kan man få bästa möjliga prestanda med bara hälften så många delar? 2 I takt med att vindkraftanläggningar

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Kompensering av reaktiv effekt vid vindkraftverk

Kompensering av reaktiv effekt vid vindkraftverk Kompensering av reaktiv effekt vid vindkraftverk Compensation of reactive power in wind power application Peter Björklund Johan Insulán Examensarbete nr 00-64 Chalmers Lindholmen Institutionen för data

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

2 Magnetfält vid kraftledningar

2 Magnetfält vid kraftledningar > l\\ ' /, Mi Generaldirektören Strålsäkerhetsmyndigheten 17116 Stockholm stralsakerhetsniyndiglieten@ssm.se 2013 04 05 2013/391 YTTRANDE Information om magnetfältsnivåer under la-aftledningar (SSM2013

Läs mer

Flexibel drift av kraftvärmeanläggningar - förstudie Jan Storesund Inspecta Technology SEBRA konferens 15/

Flexibel drift av kraftvärmeanläggningar - förstudie Jan Storesund Inspecta Technology SEBRA konferens 15/ Flexibel drift av kraftvärmeanläggningar - förstudie Jan Storesund Inspecta Technology SEBRA konferens 15/6 2016 1 Utgångspunkt och syfte med förstudien Ökat framtida behov av reglerkraft bidrag från kraftvärmeverk

Läs mer

Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013

Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013 Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013 Caroline Törnqvist Lena Jaakonantti Magnus Andersson Lars Ström Agenda Inledande genomgång bakgrund Syfte

Läs mer

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K 1 GGRail AB kan som första företag i Skandinaven presentera en helt ny typ av innovativa mindre vindkraftverk.

Läs mer

Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning

Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Dokumentslag Sida TB Elkvalitetsmätning Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1 Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Skapat av Sekretessklass

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet Nyskapande rotorbladsteknik Optimal effektivitet OptiSpeed *-generatorn i vindkraftverken V90-1,8 MW och V90-2,0 MW är modifierade varianter av generatorn i Vestas

Läs mer

4-stegs jordströmsskydd

4-stegs jordströmsskydd SVENSKA z. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VAR BETECKNING TR02-05-2-3 DATUM 2013-12-10 SAMRAD AS.AN..DK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD TI 4-stegs jordströmsskydd 1/7 Uppdateringar

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Joakim Widén M.Sc., Ph.D. Engineering Sciences / Solid State Physics Uppsala University joakim.widen@angstrom.uu.se Energisäkerhet

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Ledningsskyddssystem för stamnätet

Ledningsskyddssystem för stamnätet SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Koirörollanläggningar VAR BETECKNING TR02-05-2-1 DATUM SAMRAD AN,AS,AT TEKNISK RIKTLINJE zctm /rfrhf & UTGÅVA 5 TD FASTSTÄLLD Ledningsskyddssystem för stamnätet

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE 2012-06-08 TR02-05-7

TEKNISK RIKTLINJE 2012-06-08 TR02-05-7 Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåva. Ersätter TR2-05-7-1 TR2-05-7-7 2012-06-08 2/16 Innehåll 1 Allmänt... 5 1.1 Reläskydd... 5 1.1.1 Reläskydd för transformatorer i ställverk med enkelskena eller

Läs mer

Vindkraft och elnät i samverkan

Vindkraft och elnät i samverkan Vindkraft och elnät i samverkan Checklista för nätanslutning av vindkraft Rapport 2009-06-01 Uppdaterad 2009-10-30 gothia power gothia power Handläggare Projekt Dok.nr Version Lars-Åke Wahlqvist, Daniel

Läs mer

Anslutning av vindkraftpark till befintligt nät. Examensarbete civilingenjörsprogrammet Elektroteknik, inriktning Elkraft ANDERS NUTTI

Anslutning av vindkraftpark till befintligt nät. Examensarbete civilingenjörsprogrammet Elektroteknik, inriktning Elkraft ANDERS NUTTI Anslutning av vindkraftpark till befintligt nät Examensarbete civilingenjörsprogrammet Elektroteknik, inriktning Elkraft ANDERS NUTTI Institutionen för Energi och Miljö Avdelningen för Elteknik CHALMERS

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

Elkvalitet. v/ Marianne Kolstad. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Elkvalitet. v/ Marianne Kolstad. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Elkvalitet v/ Marianne Kolstad Agenda Vad är elkvalitet? Typiska problem som kan uppstå Vilka gränser anges i EN50160 standarden? Hva er elkvalitet? I grunden talar vi om SPÄNNINGS kvalitet. Definition:

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor. Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn

Läs mer

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark Bilaga 13. - Riskanalys brand Duvhällen vindpark UPPDRAG Riskanalys_brand_Duvhallen UPPDRAGSNUMMER 5473789000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Gabriella Nilsson DATUM GRANSKAD AV Martin Bjarke

Läs mer

TEKNISKA KRAV FÖR ANSLUTNING AV ELPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

TEKNISKA KRAV FÖR ANSLUTNING AV ELPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR TEKNISKA KRAV FÖR ANSLUTNING AV ELPRODUKTIONSANLÄGGNINGAR Gäller från och med 1.7.2011 Innehåll Allmänt... 2 Villkor för inkoppling... 2 Generator som ej kopplas in till nät... 2 Generator som kopplas

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Svensk Manual [Man_Cire3_SV_1204_Web]

Svensk Manual [Man_Cire3_SV_1204_Web] Svensk Manual [Man_Cire3_SV_1204_Web] Här presenteras några utvalda avsnitt ur den Svenska manualen som totalt omfattar 33 sidor. Manualen är rikligt bildillustrerad vilket hjälper dig att snabbt greppa

Läs mer

Frekvensreglering i det nordiska kraftsystemet. - Modellering i PSS/E -

Frekvensreglering i det nordiska kraftsystemet. - Modellering i PSS/E - Frekvensreglering i det nordiska kraftsystemet - Modellering i PSS/E - Sylvia Persic XR-EE-ES 2007: 008 Sammanfattning Svenska Kraftnät har (tillsammans med övriga systemansvariga för det nordiska kraftsystemet)

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Produktionsreglering av vindkraftsanläggningar

Produktionsreglering av vindkraftsanläggningar Teknisk beskrivning 1 (9) Ellevio process och team AMD, Regional Network (RN-16102) Författare Rickard Sundbaum Jan Gustafsson Gäller från, datum 2016-06-03 Godkänd av, datum RNMT, 2016-06-03 Produktionsreglering

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Reglermöjlighet för nya produktionskällor. Elforsk rapport 11:67

Reglermöjlighet för nya produktionskällor. Elforsk rapport 11:67 Reglermöjlighet för nya produktionskällor Elforsk rapport 11:67 Johnny Vikesjö, Daniel Karlsson, Gothia Power November 2011 Reglermöjligheter för nya produktionskällor Elforsk rapport 11:67 Johnny Vikesjö,

Läs mer

Sortimentöversikt / innehåll

Sortimentöversikt / innehåll Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna

Läs mer

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Erik Andersson Fredrik Wengberg

Erik Andersson Fredrik Wengberg UPTEC ES15 032 Examensarbete 30 hp Juni 2015 Utvärdering av konsekvenserna för nätanslutning av vindkraftparker i Sverige vid införandet av nätkoden Requirements for Generators Erik Andersson Fredrik Wengberg

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091120-026 D10-0015787 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091120-026 D10-0015787 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (10) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091120-026 D10-0015787 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-06-17

Läs mer

Säker laddning av elfordon

Säker laddning av elfordon Säker laddning av elfordon Gustav Gustavsson, Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

ELDACO AB. Manual. Strömförsörjningsaggregat PP 12/8 och PP 24/6. Presentation 2 Inkoppling 3 Larmer 4 Tekniska data 5-6

ELDACO AB. Manual. Strömförsörjningsaggregat PP 12/8 och PP 24/6. Presentation 2 Inkoppling 3 Larmer 4 Tekniska data 5-6 Håkan Lundh Hans Sterner 1 of 6 2000-09-14 Strömförsörjningsaggregat PP 12/8 och PP 24/6 Innehåll Sida Presentation 2 Inkoppling 3 Larmer 4 Tekniska data 5-6 Mått- och placeringsritning 4M 8988 Schema

Läs mer

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk.

ARCUS i praktiken. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. Praktikfall: Mätningar på trefasmotorer på bänk. ARCUS löser ett antal problem både vid mätning på motorer i drift och på bänk vid kontroll och reparation. Mätningar på bänk eller golv i reparationsverkstaden

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer