Hälsoperspektiv på ekologiskt byggande och boende. en litteraturgenomgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoperspektiv på ekologiskt byggande och boende. en litteraturgenomgång"

Transkript

1 Hälsoperspektiv på ekologiskt byggande och boende en litteraturgenomgång A

2 Hälsoperspektiv på Ekologiskt byggande och boende en litteraturgenomgång Gunnel Emenius och Lena Staxler Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting 1

3 ISBN Artikelnr Tryck: Garnisonstryckeriet, Stockholm maj

4 Förord Socialstyrelsen har de senaste åren fått många frågor angående hygieniska och hälsomässiga bedömningar av de tekniska lösningar, som prövas vid s.k. ekologiskt boende. Frågorna har rört alltifrån alternativ avloppshantering till de material och tekniska lösningar, som används i ekologiska byggnader och byar. Socialstyrelsen har därför gett Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting, i uppdrag att göra en litteratursammanställning över hälsoaspekter på ekologiskt byggande och boende. För att framtidens byggande och boende ska bli långsiktigt hållbart krävs att hänsyn tas till såväl hälsa som miljö. I rapporten redovisas kunskap om samband mellan hälsoeffekter och olika miljöfaktorer, i byggnaden och dess närmiljö (uppvärmning, ventilation, avlopps- och sophantering). Speciellt har flerfamiljshus och ekobyar uppmärksammats, men också i någon mån offentliga lokaler som skolor och daghem. Högteknologiskt ekologiskt anpassat byggande av kontors- och industribyggnader omfattas inte av studien. Effekter av sociala faktorer har inte heller beaktats. Rapporten är en kunskapssammanställning med ett hälsoperspektiv som kan vara till en viss vägledning. Utformningen med litteraturhänvisningar och referenser ger, för den som önskar, möjlighet till fördjupning inom de olika områdena. I första hand riktar sig rapporten till tjänstemän och politiker som arbetar med miljö- och hälsoskydd men den kan även vara av intresse för en bredare målgrupp med intresse för boendemiljöfrågor som bygg- och fastighetsförvaltningar, arkitekter, byggföretag och inte minst de boende. Litteraturgenomgången och sammanställning av underlaget har gjorts av Gunnel Emenius och Lena Staxler vid Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting. De slutsatser som redovisas är författarnas. Projektledare på Socialstyrelsen har varit Marie Becker, enheten för hälsoskydd och samhällsmedicin. En referensgrupp har varit knuten till projektet. Följande personer har deltagit i referensgruppen eller på annat sätt bidragit med synpunkter: Per Enarsson, Stockholms miljöförvaltning, Nina Dawidowicz, Byggforskningsrådet, Hans-Olof Karlsson Hjort, Boverket, Anders Lind, Kajsa Sundberg och Elisabeth Öhman, Naturvårdsverket, Ingemar Samuelsson och Carl-Gustav Bornehag, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Mona Lakso, Folkhälsoinstitutet, Malin Lindkvist, arkitekt SAR, Birgitta Olofsson, RUST VA-projekt och Marina Botta, Kungl. Tekniska Högskolan- Arkitektur. Lennart Rinder Avdelningschef, Tillsynsavdelningen 3

5 4

6 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning Ekologibegreppet...10 Hållbar utveckling och bärkraftigt samhälle...10 Ekologiskt byggande och boende...11 Miljövärdering av byggnader...13 Internationellt perspektiv...14 Ekologiska flerbostadshus/byar i Sverige...15 Byggnaden och inomhusmiljön Inomhusklimat och hälsa...16 Faktorer som påverkar inomhusklimatet...19 Slutsatser om inomhusmiljön...29 Energi Olika förnybara energikällor...33 Hälsoeffekter från elkällor...33 Hälsoeffekter från värmekällor...34 Biobränslen...35 Långsiktiga mål för energianvändning...41 Slutsatser om energianvändning...42 Avloppshantering Riskbedömning för smittspridning...43 Källsortering av avloppsvatten...44 Reningsanläggningar...47 Återanvändning av avloppsvatten, slam och urin...48 Slutsatser om avloppshantering...50 Avfallshantering och kompostering Hälsoaspekter på avfallshantering och kompostering...52 Slutsatser om hemkompostering...53 Gemensam djurhållning Slutsatser om djurhållning...54 Synpunkter från miljökontor, tekniskt ansvariga och brukare Erfarenheter från skolmiljö...55 Större ekoprojekt...56 Mindre ekoprojekt:...58 Erfarenheter från skadeutredare...58 Referenser

7 6

8 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa det s.k. ekologiskt anpassade boendet ur ett hälsoperspektiv. Eventuella hälsorisker knutna till inomhusmiljö, energianvändning, avlopps- och avfallshantering samt djurhållning beskrivs. Det är framförallt sådana tekniska lösningar, materialval m.m. som är utmärkande för s.k. ekologiska byggnader/boende som redovisas. Rapporten bygger främst på en litteraturstudie av dokumenterade undersökningar, som berör hygieniska och hälsomässiga aspekter av byggande/boende. I rapporten redovisas också resultatet av strukturerade intervjuer med personer, som har erfarenhet av s.k. ekoboende. De slutsatser som redovisas kan ge vägledning vid både miljöanpassat och konventionellt byggande/boende. I denna sammanställning har främst risken för direkta hälsoeffekter av exponering i byggnad eller byggnadens omedelbara närhet studerats. Exempel på sådana direkta hälsoeffekter är astma, allergier och cancer, som kan ha samband med inomhusmiljön och/eller med luftföroreningar från förbränning, t.ex. småskalig vedeldning. Infektionssmitta i samband med avloppshantering är ett annat exempel. Även symtom, som rapporteras i samband med sjuka-hus vistelse (som huvudvärk, ögonirritation m.m.) har berörts. Indirekta hälsoeffekter har inte diskuterats närmare, inte heller effekter av det totala transportarbetet, sociala strukturer m.m. Rapporten mynnar ut i följande slutsatser: Byggnaden och inomhusmiljön Ventilation Det är viktigt att byggnader förses med normenlig ventilation. Det kan vara en fördel om ventilationen kan behovsanpassas efter den verksamhet som bedrivs i enskilda rum. Självdragsventilation kan fungera i lokaler med hög takhöjd t.ex. i skolor, men det kräver stor brukarmedverkan och kompletterande vädring. Självdragsventilation har dåliga förutsättningar att fungera i moderna bostadshus, framför allt i enfamiljshus, där luftomsättningen ofta blir undermålig. Mekanisk frånluft, inklusive s.k. förstärkt självdrag, ökar möjligheterna att nå ett bra inomhusklimat. Tilluft via markförlagda ledningar, kulvertar och kryprum utgör riskkonstruktioner dels på grund av risk för radoninträngning från mark, dels på grund av risk för mikrobiell växt, vilket kan förorena tilluften. Tilluft via växthus, trapphallar (med växter och vattentrappor) kan medföra en risk för att fukt, allergen och mikroorganismer tillförs inomhusluften. Fukt/luftfuktighet En väl genomförd fuktdimensionering är viktig för att skydda byggnaden mot skadlig fukt under både byggnadsskedet och brukarperioden (fuktsäkerhet). Ventilationen har en avgörande betydelse för luftfuktigheten inomhus. Materialens fuktbuffrande förmåga har relativt stor betydelse vad gäller dygnsutjämning av luft- 7

9 fuktigheten i ett rum/en byggnad, men saknar betydelse för säsongsutjämningen av luftfuktigheten. För att förhindra fuktskador genom konvektion är det viktigt att flerskiktsväggar (lättkonstruktionsväggar) utförs så att de är lufttäta mot insidan, oavsett val av isoleringsmaterial. Materialval Användning av innehållsdeklarerade, lågemitterande material, kan bidra till att emissionerna inomhus kan hållas på en låg nivå. Återanvändning av byggnadsmaterial kan innebära vissa risker, en kvalitetsdeklaration av byggnadsmaterialets egenskaper kan minska risken att olämpliga material används. Några av de risker som bör uppmärksammas är följande: Lättbetong kan innehålla förhöjda halter av radioaktivt material (framför allt gäller det s.k. blå lättbetong ). Gipsplattor kan vara förorenade av mikrobiell växt. Trä kan vara impregnerat (t.ex. kreosot) eller förorenat, (t.ex. PCB). Färg för inomhusbruk Användning av linoljebaserad färg kräver tid och kunskap. Fel applicering kan lätt skapa problem. Kasein i färg kan brytas ned av alkalisk fukt efter målningen och ge upphov till lukt. Energi Två vanliga syften med ekologiskt boende är att energihushålla och att använda förnybar energi. Vid god dimensionering, med bl.a. bra ventilation och värmeåtervinning, råder normalt inte något motsatsförhållande mellan energihushållning och ett gott inomhusklimat. Energihushållning motverkar i regel obehag som t.ex. kallras, dragiga golv och kondens. Genom energihushållning minskas också utsläpp av luftföroreningar. Användning av fossila bränslen för produktion av el och värme i byggnader medför utsläpp av luftföroreningar som kan vara skadliga för hälsan. Förbränningen bidrar också till växthuseffekten. Biobränslen bidrar inte till växthuseffekten, men förbränning medför luftföroreningar som kan vara skadliga för hälsan, främst vid småskalig förbränning. Användning av biobränsle i enskild panna (små vedpannor, vedkaminer m.m.) inom tätbebyggt område innebär risk för höga utsläpp, bl.a. av partiklar och kolväten, som kan medföra olägenheter för boende i närområdet. Centrala pannor för användning av biobränsle i större skala ger betydligt större möjlighet till effektiv rening och därmed lägre halter av föroreningar till utomhusluften. Övriga förnybara energikällor bedöms i de flesta fall medföra mycket små hälsorisker. 8

10 Vid användning av värmepumpar eller solpaneler för uppvärmning av tappvarmvatten bör varmvattenberedarna kompletteras med eldrivna värmepatroner för att kunna upprätthålla minst 55 o C i tappvarmvattnet (eliminerar risk för tillväxt av Legionellabakterier). Avloppshantering De hygienmässiga risker som är förknippade med lokala avloppslösningar beror på utformning, skötsel och underhåll. Risken för direkt smitta till den som hanterar fekalierester från mulltoalett betraktas som måttlig. Detta gäller normalt även hantering av färsk latrin från traditionell torrtoalett. Det finns en viss risk för indirekt smittspridning till människor och djur om restprodukten återförs till jordbruksmark. Vissa avloppssystem kan medföra risk för smittspridning via grundvattnet, risk för smittspridning via lokala, bostadsnära utsläpp eller risk för olägenhet i form av lukt och flugor. Det har varit svårt att få avtal med jordbrukare om avsättning för separerad urin. Kunskaper saknas till stor del om risker med läkemedelsrester samt virus och bakterier i urinen. Kompostering Hemkompostering av sorterat hushållsavfall bör normalt inte föranleda några hälsoproblem. Kompostering utomhus är att föredra. Om kompostering sker inomhus, är det lämpligt att detta sker i separat väl ventilerat rum. För att undvika olägenheter vid kompostering bör följande förhållanden beaktas: att materialet inte förvaras för länge att luftväxlingen är tillfredställande att lakvatten inte läcker ut från komposten att kompostspill tas omhand. Djurhållning Exponering för pälsdjursallergen vid djurhållning i ekobyar skiljer sig troligen inte från annan liknande bostadsnära djurhållning. I tätbebyggda områden bör allergirisker beaktas. Samma lokala riktlinjer är användbara som vid övrig bostadsnära djurhållning. Praktiska erfarenheter Erfarenheter visar att det förekommer en hel del barnsjukdomar inom ekoboendet. För att komma tillrätta med detta är det vikigt att: utvärdera, för att minska riskerna för nya misstag och nya sjuka hus ta tillvara kunskaper som redan finns för att inte göra om tidigare misstag. 9

11 Inledning Ekologibegreppet Ekologi avser läran om sambandet mellan levande organismer och den miljö som de lever i. Intresset för ekologi har kommit att växa sig allt större, i takt med att konsekvenserna av miljöförstöringen blivit synliga. Hållbar utveckling och bärkraftigt samhälle I många sammanhang används begrepp som t.ex. ett bärkraftigt samhälle, en uthållig samhällsutveckling, förnyelsebara resurser och ett ekologiskt byggande. Försök att närmare definiera begreppet hållbar utveckling har gjorts t.ex. av Brundtlandkommissionen: En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina 1. Denna definition blev globalt förankrad vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 genom handlingsprogrammet Agenda 21 för en långsiktig och hållbar utveckling inför det 21:a århundradet. I kretsloppspropositionen, som antogs av riksdagen i maj 1993, förklaras kretsloppsprincipen som: Vad som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning, utan att naturen skadas. Kretsloppssamhället syftar till ökad resurssnålhet, minskad miljöbelastning och bevarande av den biologiska mångfalden. Denna inriktning betyder i förlängningen att allt byggande och boende behöver inriktas på omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. I den ekonomiska vårpropositionen 1997 skriver regeringen: Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Anpassningen av bebyggelsen har en strategisk roll i energiomställningen. Sveriges regering har i propositionen Svenska miljömål föreslagit femton nya miljömål för att förändra Sverige i riktning mot ett hållbart samhälle, en inriktning som också fått genomslag i Miljöbalken, den nya samlade miljölagstiftningen. 2, 3 Dessa mål kan sammanfattas i tre huvudmål: Miljömålet Vi ska minska påverkan på miljön till vad den naturligt kan ta hand om. Försörjningsmålet Vi ska bevara skogens, vattnens och jordens produktionsförmåga och använda en större andel förnybara råvaror. Användningsmålet Vi ska kraftigt effektivisera användningen av material och energi. 10

12 Ekologiskt byggande och boende Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Ekologiska byggnader och ekologiskt boende syftar till att minimera dessa ingrepp. Man kan också tala om miljöanpassat eller resurssnålt boende. Här har vi valt att använda det ofta använda begreppet för ekologiskt anpassade byggnader och boende, ekoboende. I det följande redovisas definitioner och rekommendationer när det gäller ekologiskt byggande, från Boverket, Byggforskningsrådet, Stockholms kommun och Det Naturliga Steget. Boverket Boverket formulerade 1991 en definition av ekologiska byggnader i skriften Ekobyar. 4 Man ansåg att ekobyarna kunde ses som ett viktigt experimentbyggande. Kriterierna avsåg odling, matförvaring, regnvatten, avlopp, avfall, dagvatten, klimatanpassning, uppvärmning, elenergi, byggmaterial samt luft och inomhusklimat. Boverket bedömde då också att det sociala livet torde vara en viktig beståndsdel i en ekoby. Byn skulle, för att klassas som ekoby, ha ett långtgående lokalt kretslopp av råvaror och energi. Det skulle vara hälsosamt och inte miljöbelastande att bo i en ekoby. För att kallas ekoby ansåg Boverket att inte alltför stora avvikelser kunde göras från nedanstående kravlista. Listan är främst utformad för en förortsby. Utifrån dessa krav föreslås modifieringar för att passa mer lantliga byar respektive stadsbyar. Boverket håller för närvarande på att se över definitionerna. Troligen kommer stor vikt att läggas på följande avsnitt: Påverkan på miljön. Den förutsätts bli så begränsad som möjligt under såväl byggperioden som brukartiden. Påverkan på människan. Speciellt bör byggnadens inre miljö inte orsaka hälsorisker för de boende. Byggnation. Byggnaderna bör inte drabbas av fukt och mögelskador. Materialbedömning. Den inkluderar även möjligheter till selektiv rivning, återanvändning och återvinning. Energibedömning, såväl av energiåtgång vid framställning och transport av byggmaterial som under brukartiden. Komponenter som stomme, system för ventilation, uppvärmning och värmedistribution har stor betydelse. Avloppshantering, med bedömning av såväl miljöbelastningseffekter som smittspridningsrisker. Källsortering av avfall. I serien Bygg för Hälsa och Miljö har Boverket givit ut ett flertal rapporter, som rör miljöriktigt byggande. Information finns på Internet. 5 11

13 Byggforskningsrådet Byggforskningsrådet sammanfattar, i en kunskapsöversikt från 1992, fyra övergripande utgångspunkter för det ekologiska byggandet: 6 1. Utgå från människan. Man kan inte kommendera människor att ändra sitt beteende. Därför måste man förstå de speciella samband, som råder mellan människor och mellan människor och deras omgivning, för att kunna åstadkomma livsstilsförändringar. 2. Utgå från platsen, dvs. ta hänsyn till klimat, geografi, geologi och lokala byggtraditioner. 3. Hushålla med resurser. Uttaget av resurser som material och energi skall inte överskrida de resurser som nybildas. Avfallet skall inpassas i de naturliga kretsloppen. Man skiljer här på lagrade resurser, vars nybildning är försumbar (t.ex. malm, grus, olja och uran), fondresurser, vilkas nybildning är mer eller mindre begränsad (t.ex. skog, torv och grundvatten) samt flödande resurser, vars nybildning ständigt pågår (sol, vind och vatten). 4. Bevara och utveckla naturens mångfald. Förstörda ekosystem kan inte återskapas. Största hänsyn till allt levande måste därför vara en strategi och etisk levnadsregel. Detta gör det bl.a. nödvändigt att förändra tätorternas ämnesomsättning, så att belastningen på den omgivande naturen i form av miljöfarliga utsläpp i vatten och luft minimeras. I rapporten sammanfattas vidare erfarenheter från ett antal ekologiska projekt i Sverige. Stockholms kommun Stockholms kommun har utvecklat ett program för miljöanpassat byggande. Detta ska användas vid all nybyggnad på stadens mark. 7 Målet är att byggandet ska medföra minsta möjliga miljöbelastning och vara resurseffektivt. Programmet sammanfattas i några viktiga punkter: Att material och metoder som används avger så lite som möjligt av ämnen som kan vara skadliga för naturen eller människors hälsa under tillverkningsskedet, vid brukande och efter brukandet. Att naturliga material inte kommer från arter där återväxten är hotad och att materialen kan införlivas i ett återvinnande kretslopp. Att projektet i sin helhet hushållar med energi och jordens ändliga resurser. Programmet innefattar även en guide för hantering av rivningsmaterial m.m. Information finns att tillgå via Internet: 8 12

14 Det Naturliga Steget Det Naturliga Steget (DNS) i Sverige, en ideell stiftelse, har angivit fyra systemvillkor, för att naturens livsuppehållande förmåga långsiktigt ska bibehållas: 1. Begränsa uttömningen och utspridningen av jordskorpans lagerresurser. 2. Använd bara material som kan ingå i naturens kretslopp. 3. Värna om kretsloppens kapacitet. 4. Använd resurserna effektivt och fördela dem rättvist. Mot denna bakgrund skulle byggande och brukande kunna definieras som ekologiskt anpassat, om de fyra systemvillkor uppfylls. En mer utförlig beskrivning och tolkning av hur detta budskap kan omsättas vid byggande finns att läsa i t.ex. White arkitekters Den lilla gröna. 9 Miljövärdering av byggnader Intresset för att studera produkters miljöpåverkan är idag stort. Främst studeras påverkan genom livscykelanalyser. Det innebär att man studerar en produkts miljöpåverkan från råvara till avfall. Det finns en rad olika metoder för att utföra sådana analyser. Som exempel på olika bedömningssystem kan nämnas fyra utländska och några svenska: BREEAM (Building Research Environmental Establishment Assessment Method) är ett brittiskt miljövärderingssystem, som ligger till grund för flertalet andra system. BREEAM ger möjlighet att bedöma varje enskild byggnads miljöbelastning. Följande delbedömningar ingår: CO 2 -utsläpp, med kvantitativa riktvärden Sundhetsaspekter på huset Luftkvalitet och ventilation Åtgärder för att minska nedbrytningen av ozonskiktet och nedfallet av surt regn Återanvändning och återbruk av material Byggplatsens ekologi Vattenbesparing Buller Legionella Pneumophila Riskfyllda komponenter Belysning BEPAC (Building Environmental Performance Assessment Criteria), omfattar fem huvuddokument. De innehåller grundläggande miljödata och behandlar frågorna ur såväl 13

15 ett lokalt som ett internationellt perspektiv. Huvuddokumenten är uppbyggda kring ett antal områden: Skydd av ozonskiktet, Miljökonsekvenser av energianvändning, Inomhusmiljöns kvalitet, Resursbevarande samt Lokalisering och transport. Vart och ett av dokumenten är i sin tur indelade i mer detaljerade underdokument. SETAC (Society of Environmental Toxicology and Chemistry) ger ut guidelines för livscykel- analyser. De innehåller instrument för att värdera miljöbelastningen under byggnaders olika skeden: De fyra analysstegen omfattar Målbeskrivning, Inventering av energi- och materialflöden, Bedömning av miljöpåverkan samt Analys av möjligheten till förbättringar (för att minska såväl resursanvändningen som miljöbelastningen). Även amerikanska EPA (Environmental Protection Agency) har utarbetat riktlinjer för miljövärdering av byggnader. I Sverige finns ett flertal system, utarbetade av en rad olika intressenter. För närmare beskrivning av dessa hänvisas till Miljövärderingssystem i byggsektorn teori och praktisk verklighet, utgiven av Byggforskningsrådet Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm arbetar på uppdrag av stadens kommunfullmäktige med att utveckla kriterier för sunda hus och miljöanpassade material. Som ett led i detta arbete pågår sammanställning av en kunskapsöversikt som omfattar 39 olika miljövärderingssystem. 11 Byggforskningsrådet (BFR) m.fl. stöder ett omfattande projekt med syfte att utveckla en metod för miljövärdering av byggnader, kallat EcoEffectmetoden. Denna skall inkludera sammanfattande omdömen inom områdena energianvändning, materialanvändning, innemiljö och utemiljö. Metodens utgångspunkt är tre skyddsobjekt: människans hälsa, biologisk mångfald och tillgång till naturresurser. För innemiljöområdet är människors hälsa och välbefinnande skyddsobjekt, och för utemiljön omfattas både hälsa och ekosystem/biologisk mångfald. För såväl inne- som utemiljön görs först en poängbedömning av olika miljöparametrar på en skala från 0 till 3. I miljöprofilen för innemiljön visas risker för att byggnaden ska orsaka följande hälsoeffekter: "sjuka-hus"symtom, förvärrad allergi, cancer, sömnproblem, förvärrade ledproblem, komfortstörningar m.m. I sammanställningen ingår även en ekonomisk beräkning av de miljörelaterade kostnaderna byggd på livscykelanalys. 12 Även i Boverkets rapport Deklaration av bostäder ingår en inventering och analys av byggbranschens olika system för deklaration av såväl byggmaterial som hela fastigheter. 13 Internationellt perspektiv Idag bor två femtedelar av mänskligheten i hus av jord och lera. 14 Drygt 1 miljard människor bor i hus av västerländsk typ. Om den ekonomiska utvecklingen och befolkningstillväxten fortsätter, kommer allt fler människor att bo i hus av västerländsk typ, vilket medför en ökad miljöpåverkan från världens samlade byggnadsbestånd. 14

16 Byggnadssektorn förbrukar mycket resurser. Omkring 40 % av råvarorna på världsmarknaden används till byggnader och anläggningar. Dagens hus slukar mycket mer råvaror än förr, bl.a. på grund av att människor ställer högre krav på utrymme och bekvämligheter. I EU-länderna producerar nybyggnad och rivningar 50 % mer avfall än vad hushållen gör. Ser man till den nuvarande globala fördelningen av resurser, står det klart att den industrialiserade världen måste stå för huvuddelen av den totala resursbesparing som krävs om vi ska kunna uppnå en hållbar global utveckling. Som en del av denna hushållning måste ett mer resurssnålt husbyggande därför ses som en nödvändighet. Boverket har i en rapport sammanställt erfarenheter av miljöanpassat byggande i delar av Europa. 15 Green Building Challenge (GBC) är en internationell samarbetsgrupp med representanter från 14 länder. Vid GBC '98, en konferens som hölls i Vancouver 1998, presenterades bl.a. erfarenheter av ett antal gröna byggnader i olika delar av världen. Konferensrapporten finns delvis tillgänglig på Internet. 16 Ekologiska flerbostadshus/byar i Sverige Trots att Sverige har en mycket låg byggproduktion idag, tillkommer successivt nya byggnader eller grupper av byggnader som produceras med ekologiska förtecken. I boken 150 ekologiska byggnader från 1996 finns 17 flerfamiljshus, 20 ekobyar samt 15 skolor och 3 barnstugor redovisade, merparten belägna i syd- och mellansverige. 17 Erfarenheter från ekologiskt boende har redovisats i en kunskapsöversikt från 1992 utgiven av Byggforskningsrådet i samarbete med Svenska kommunförbundet. 6 Uppdaterad information om erfarenheter av ekoboende, kan även erhållas via Internet

17 Byggnaden och inomhusmiljön En mycket stor del av vår tid tillbringar vi inomhus, den mesta tiden i våra bostäder. Sedan slutet av 1970-talet har många människor rapporterat symtom på ohälsa, s.k. "sjuka-hus"symtom vid vistelse i olika byggnader som bostäder, daghem, skolor och kontor. Detta har bidragit till ett ökat intresse för inomhusmiljöns betydelse för hälsan. Följande avsnitt om inomhusklimatets hälsoeffekter är främst baserat på studerade samband mellan exponering och hälsa i konventionellt boende. Resultat från rapporterade undersökningar av några byggnadstekniska konstruktioner i ekologiska byggnader redovisas också. Litteratursammanställningen gjordes i huvudsak under våren 1998, med en del senare kompletteringar. För en mer komplett redogörelse av sambanden mellan miljö och hälsa hänvisas till Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124, bilaga 1, Miljörelaterade hälsorisker. 19 Information finns även att hämta i Inneboken. 20 Inomhusklimat och hälsa Självdragsventilation, diffusionsöppna konstruktioner och naturliga material är begrepp som ofta sätts i samband med ekologisk byggnadsteknik. Den gamla tekniken används dock inte alltid som förr. Torpargrunden har t.ex. blivit en kryprumskonstruktion utan en varm skorstensstock. Den gamla självdragsventilationen får inte längre draghjälp av vedspisar och kaminer. För att minska draget från kalla ventiler prövas ny och nygammal teknik för att förvärma tilluften genom växthus, markledningar och värmekulvertar. Nya stränga krav på energihushållning medför att gamla material ställs inför nya prövningar. Vad händer då med de naturliga materialen och konstruktionerna, fungerar de som vi önskar? Mår människorna bra i de nya ekologiskt anpassade husen, eller förs de gamla sjuka-hus problemen från konventionella byggnader över till ekohusen? Ett stort antal studier belyser hälsoeffekter av boende i konventionella byggnader. Däremot finns det endast några få undersökningar/utvärderingar av ekologiska byggnader som inbegriper hälsoaspekter. För att söka sambanden mellan exponering och symtom hos de boende har undersökningar företrädesvis gjorts i misstänkta sjuka byggnader. ELIB undersökningen, en nationell undersökning som gjordes i början på nittiotalet, har haft stor betydelse för vår kännedom om inomhusmiljön i det konventionella bostadsbeståndet. 21 De studier som redovisar effekter på hälsan är som regel baserade på enkätundersökningar. Enkäterna innehåller frågor om upplevda besvär relaterade till vistelse i den speciella byggnaden, samt frågor om hur inomhusmiljön uppfattas. Försök till objektiva medicinska bedömningar har gjorts men har ännu inte lett till några resultat. Kunskapen om långtidseffekter av exponering för olika faktorer i inomhusmiljön är ofta bristfällig. Effekterna av höga radonhalter i bostäder och andra lokaler är ett undantag. Radon bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna och effekterna är väldokumenterade 22, 23, 24 genom flera stora studier. 16

18 Byggforskningsrådet redovisar i sin rapport från 1992 erfarenheter från ett antal ekoprojekt i landet. 6 I de flesta fall redovisas positiva sociala erfarenheter och en del tekniska bekymmer. Men eventuella hälsokonsekvenser av ny teknik är inte bedömda, och i princip inte heller diskuterade. Nordiska ministerrådet har sammanställt erfarenheter från ekologiskt byggande i de nordiska länderna. 25 Uppdraget begränsar sig dock till en sammanställning av resursförbrukning och miljöbelastning. Hälsoaspekterna är inte belysta. Boverket har producerat en rapport avseende ekologiska byggnader. Även denna tar upp tekniska frågor, inte hälsokonsekvenser. 26 Luftomsättning och luftrörelser, temperatur, luftfuktighet, halten av föroreningar (partiklar, kemiska ämnen m.m.), belysning, eventuellt buller och även estetiska aspekter är faktorer som påverkar inomhusmiljön. Inomhusluften innehåller hundratals olika föroreningar. Det kan vara kemiska ämnen från inrednings- och byggmaterial, virus och bakterier, pollen, damm och fibrer, mögel och svampsporer. Vi människor bidrar till dessa föroreningar genom vår utandning och avdunstningen från våra kroppar och genom våra olika aktiviteter i en byggnad. Vår strävan bör vara att bygga och ventilera byggnader så att halten av föroreningar minimeras. Utöver Kemikalieinspektionens OBS-listan och Begränsningslistan finns ett par direkt byggnadsrelaterade dokument att tillgå för den som önskar vägledning för att begränsa bruket av kemiska ämnen i byggnader. 27, 28 Mycket arbete pågår dessutom inom detta område. Luftfuktighet Fuktförhållandena i en byggnad har stor betydelse för inomhusluftens kvalitet. I samband med ekologiskt byggande framförs ofta betydelsen av hög luftfuktighet för vårt välbefinnande. Luftfuktighet inomhus kan därför anses vara en central fråga i diskussionen om ekologiska byggnader och deras potentiella hälsorisker. Vetenskapligt är sambanden mellan hög luftfuktighet och negativa hälsoeffekter, i form av bronkiell hyperreaktivitet, astma och eksem, väl dokumenterade. Detta gäller inte minst den ökade risken för kvalsterväxt som föreligger i byggnader med hög luftfuktighet (se 31, 32, 33, 34, 35 nedan). I Sverige är det sannolikt mer vanligt med klagomål på torr luft inomhus under vinterhalvåret. Forskningsresultat tyder dock på att vi människor är dåliga på att avgöra luftens fukthalt. Andra faktorer såsom lufttemperatur, föroreningsgrad samt luftomsättning och drag är av större betydelse för om luften skall uppfattas som torr eller ej. 36 Fysiologiska förändringar i nässlemhinna under olika fuktförhållanden har inte kunnat påvisas vid experimentella försök. 37, 38 I s.k. sjuka hus framförs oftast klagomål på torr luft, oavsett luftfuktighet. En omfattande svensk studie har gjorts av småhus och flerbostadshus (ELIB). Vid analys av undersökningsmaterialet framkom, för småhusen, samband mellan upplevd torr luft och låg relativ luftfuktighet, hög rumstemperatur och såväl låga som höga ventila- 17

19 tionsflöden. 39, 21 Det var dock inte möjligt att påvisa samma förhållande mellan luftfuktighet och upplevelse av torr luft i flerbostadshusen. I kliniska studier har sambandet låg luftfuktighet och torr hud kunnat bekräftas, medan betydelsen av torr luft för uppkomsten av allergi och astma ännu är oklara. 40 Fuktbuffring Vattenånga kan absorberas av ett material under en period med högre luftfuktighet, för att återföras till inneluften under en senare period med lägre luftfuktighet. Sådan lagring i material brukar kallas fuktbuffring. Olika material har olika förmåga att buffra fukt. 41,42 I samband med ekologiska byggnader förespråkas ofta val av konstruktion/material med god fuktbuffrande förmåga. Vad gäller dygnsvariationer visar studier att diffusionsöppna material har stor betydelse för fuktlagringen. Materialens förmåga att buffra fukt kan t.o.m. ha större betydelse för luftfuktigheten inomhus än ventilationen. För säsongsvariationer tycks det omvända förhållandet däremot gälla. Inte heller extra tjocka väggar tycks vara tillräckligt för att dessa skall förmå att utjämna fuktvariationer i inomhusluften. Fuktutbytet mellan djupare liggande skikt i en vägg och rumsluften uppges ha en mycket liten kapacitet. Ventilationen är därför den viktigaste faktorn för rumsluftens relativa fuktnivåer utöver temperatur och fuktproduktion 43, 44 inomhus. Fukt och mikrobiell växt Om byggnader med fuktskador inte åtgärdas snabbt uppstår en mikrobiell aktivitet i huskonstruktionen med tillväxt av mögel och bakterier. Hälsokonsekvenserna av exponeringen är svåra att överblicka. En rad studier har visat samband mellan fuktiga hus och ökad risk för allergisjukdom, men inte mellan förekomst av mögel och specifik mögelallergi. 45, 46, 47, 48, 49 Med fuktiga hus avses då vanligtvis hus med kondens på insidan av 2-glas-fönster, kända fuktskador, synliga fuktfläckar, synligt mögel, förekomst av elak lukt etc. Kondens är ett vanligt förekommande tecken på en fuktig byggnad och samtidig ett uttryck för hög luftfuktighet vilket gynnar kvalsterväxt och ökar risken för fuktskador i konstruktionen framförallt till följd av konvektion, se nedan. Trots att hälsoriskerna inte är helt klarlagda vad gäller fukt- och mögelskador, råder enighet om att kända fuktskador skall åtgärdas och att skadat material bör bytas ut. Denna uppfattning har även stöd i lagstiftningen. 50 Ju längre tid som förlöper mellan skadetillfälle och åtgärd, desto större är också riskerna för mer omfattande skador, med risk för negativ hälsopåverkan. Luftomsättning Även betydelsen av luftomsättningen i en byggnad har diskuterats i samband med ekologiska byggnader. Frågeställningen är om olika typer av självdragsventilation, vilket som regel förespråkas i dessa byggnader, kan ge tillräckligt god ventilation. Såväl luftfuktigheten i rummet som halten av luftföroreningar påverkas av luftomsättningen. En undermålig luftomsättning i bostäder har i ett stort antal studier visat en ökad risk för såväl allergi som astma och bronkiell hyperreaktivitet. Detta antas vara ett resultat, dels av hög luftfuktighet som kan bidra till kvalsterväxt, dels av höga nivåer av föroreningar som kan byggas upp i dåligt ventilerade rum. 51, 52, 53, 54, 55 Även ett felaktigt placerat eller dåligt underhållet friskluftsintag kan medföra att förorenad luft förs in i byggnaden. 18

20 En bristfällig ventilation kan även bidra till ett högt fukttillskott inomhus (skillnaden mellan ånghalten utomhus och ånghalten inne). Detta ökar dels risken för kondensproblem i byggnadskonstruktionen som följd av konvektion, dels risken för ytkondensation på kalla ytor. Kvalster Allergi mot husdammskvalster är internationellt en väldokumenterad riskfaktor för allergiutveckling. 56, 57 Kvalster trivs i fuktig miljö (>7 g/kg luft, motsvarande ca 45% relativ luftfuktighet vid 21 o C). De är därför normalt sällsynta inomhus vintertid i länder med tempererat klimat. I fuktskadade och/eller undermåligt ventilerade bostäder (<0,5 luftomsättningar per timme) kan luftfuktigheten dock öka till sådana nivåer att kvalster kan leva och föröka sig även i länder med ett tempererat klimat. 58, 59, 60, 61, 62, 63 Kvalster kan därför i största delen av Sverige betraktas som tecken på en byggnad med ett ogynnsamt inomhusklimat. Detta kan som regel åtgärdas genom förbättrad ventilation. I riskzonen för låg luftomsättning och höga luftfuktighetsnivåer med kvalsterväxt finns främst välisolerade enfamiljshus med självdragsventilation. Radon (Rn) Radongas (Rn 222 ) och dess sönderfallsprodukter, radondöttrar, bildas genom sönderfall av det radioaktiva grundämnet Radium (Ra 226 ). Radongas vare sig luktar eller syns. Radonexponering i bostäder kan bidra till uppkomsten av lungcancer, i Sverige uppskattningsvis till fall årligen. 22, 23, 24 Radon kan tillföras inomhusluften från marken, via byggnadsmaterial och dricksvatten (främst via djupborrade brunnar). Alla stenbaserade byggnads- och fyllnadsmaterial innehåller mer eller mindre radioaktiva ämnen. Främst har den alunskifferbaserade gasbetongen (blå lättbetong) medfört förhöjda strålningsproblem i enskilda bostäder. De högsta radonhalterna erhålls dock från marken. De tillförs byggnaden via otätheter i grundkonstruktionen, främst via sprickor, rörgenomföringar o.dyl. Ett kraftigt undertryck i byggnaden ökar därför risken för höga radonhalter inomhus ytterligare. Internationellt bedrivs därför forskning i syfte att kunna minska markens bidrag av radongas till inomhusluften. 64, 65, 66, 67, 68. Ca 10 % av Sverige beräknas vara högriskmark, men under ogynnsamma förhållanden (inkl. kraftigt undertryck i en byggnad) kan höga radonhalter uppkomma inomhus även i hus byggda på mark med normal och låg radonrisk. Faktorer som påverkar inomhusklimatet Byggnadens läge inverkar mycket på inomhusklimatet. Det gäller såväl det geografiska läget i landet, som det lokala läget på orten. Klimatskillnader i olika delar av vårt land ställer olika krav på byggnadens konstruktion. Dessutom är förhållandena olika beroende på var byggnaden är uppförd (t.ex. stadsmiljö/landsbygd, höglänt/låglänt). Även vindförhållanden, syd/nordorientering och solinstrålning inverkar. Landskapets förutsättningar bör vara avgörande för var och hur man bygger ett hus. Byggreglernas funktionskrav är samma var man än bygger. 19

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering sparar energi och pengar

Miljövänlig cellulosaisolering sparar energi och pengar Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering sparar energi och pengar Cellulosaisolering är energibesparande och ger samtidigt ett friskt och behagligt inomhusklimat. NYHET! icell

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

TEGEL ÖKAR INLÄRNINGEN

TEGEL ÖKAR INLÄRNINGEN TEGEL ÖKAR INLÄRNINGEN Bra skolbyggnader ger klokare barn ETT SUNT INOMHUSKLIMAT FÖRBÄTTRAR KONCENTRATIONEN Inomhusklimatet i en skola spelar stor roll för barns och ungas hälsa och inlärningsförmåga.

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn Dagens innehåll: Fastighetsnämnden/Fastighetskontoret Vad är en markanvisning? Programmets koppling till markanvisningarna Programmets innehåll Fastighetsnämnden = mark- & bostadspolitiskt organ Fastighetskontoret

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer