Salems Kulturskola. Salems Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Salems Kulturskola. Salems Kommun"

Transkript

1 Salems Kulturskola Salems Kommun Anna Johansson, Stockholms Kommun Anna Skarin, Värmdö Kommun Ulf Lindahl, Stockholms Kommun Vecka 12-14, år 2009.

2 Innehållsförteckning SALEMS KULTURSKOLA SALEMS KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 8 Elevernas inflytande och ansvar STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN REFERENSER

3 VÅGA VISA Hösten 2008 startade ett samarbete för att utveckla observationer för musik- och kulturskolor. Ekerö, Nacka, Salem, Värmdö, Upplands Väsby, Stockholm och Norrtälje deltar i utvecklingsarbetet, som sker i samarbete med Sveriges musik- och kulturskoleråd, SMoK. Utvecklingsarbetet är en del av VÅGA VISA, ett kommunsamarbete om utvärdering på utbildningsområdet. VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Den observation som redovisas i denna rapport är en av de fyra pilotobservationer som genomförs under våren Observationerna avser den frivilliga delen av verksamheten i musik- och kulturskolor. Metoden Observationer i VÅGA VISA genomförs av observatörslag, som består av pedagoger från flera kommuner. Observatörerna besöker en enhet i en annan kommun under en period, ofta mellan en och två veckor. De observerar verksamheten och intervjuar elever, personal och ledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fyra områden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Elevernas inflytande och ansvar Styrning och ledning. 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Salems Kulturskola är en kommunal skola som tillhör barn och utbildningsnämnden och erbjuder undervisning i småbarnsrytmik, musiklek, dans, teater/drama, sång, instrument samt ensembleverksamhet. De två första terminerna kan elever hyra vissa instrument av Kulturskolan och därefter finns möjlighet att hyra i mån av tillgång. Vill du spela slagverk, gitarr, elgitarr, elbas, piano eller blockflöjt måste du själv skaffa instrument. Bor du i Salems kommun finns det aktiviteter i Kulturskolan från 0-20 år. I mån av plats, där det inte finns kö, tas även vuxenstuderande emot på instrument och sång. Lokalerna är centralt belägna vid Säbyskolan i Salems centrum. Man använder sig också av kommunens samlingslokal Murgrönan, Salems kyrka, Konferensrummet Lilla Murgrönan samt skollokaler i Nytorpsskolan och i Rönninge. Nya lokaler i anslutning till Kulturskolans kommer att tas i bruk under det närmsta året. Då kommer stora och lilla Murgrönan samt kyrkan att upphöra som undervisningslokaler. Ledning Salems Kulturskola ligger under barn och utbildningsnämnden. Kulturskolans ledning består av en rektor. Organisation Salems Kulturskola startades 1962 och är från början en musikskola. Från och med år 2007 är det en kulturskola med musik, dans och teater. Organisationsplan: Barn och utbildningsnämnden Barn -och utbildningschef på barn -och utbildningsförvaltningen 1 Förskolerektor 4 Grundskolerektorer Rektor Gymnasieskolan Rektor Kulturskolan Rektor för Salems kulturskola arbetar 80 % med administration och 20 % som pedagog. Personalen utgörs av 20 pedagoger, flera av dessa jobbar deltid. Salems Kulturskola har verksamhet på skolor (skolköp), vilka betalas av skolorna själva och äger rum under skoltid. Verksamheten på skolor består av: rytmik i förskoleklasser, dans i ettan och teater/drama i tvåan. Förutom skolköp erbjuds efter skoltid den frivilliga verksamheten med olika ämneskurser. Antal elever som deltar i skolköp är 675 st. 4

5 Antal elever som deltar i frivilliga verksamheten är 811 st. Antalet vuxna är 10 st. 20 personer fördelade på 12 heltidstjänster är idag anställda på Salems kulturskola. Observationens metod Observationerna ägde rum under sex dagar: mars 2009 samt 23 och 25 mars Vi gjorde sammanlagt 36 observationer av lektioner, både gruppundervisning och enskild undervisning. Vi såg exempel från samtliga undervisningsområden. Vi intervjuade 7 föräldrar och 16 elever, från både gruppundervisning och enskild undervisning. Bland lärarna intervjuade vi representanter för samtliga undervisningsområden och ämnen utom två (cello och bleckblås). Totalt intervjuade vi 14 lärare inklusive rektor. Kulturskolan har inget elevråd, däremot en elevpanel som vi telefonintervjuat. Rektorn rekommenderade oss att intervjuva en representant i elevpanelen samt en grupp teaterelever. Alla de övriga vi intervjuade valdes ut slumpvis. 5

6 Målområden Normer och värden Beskrivning De övergripande mål som gäller för alla grundskolor och förskolor gäller också för Kulturskolan. Här finns styrdokument som berör såväl drogpolicy som handlingsplan vid kränkande behandling. Kommunen som helhet har ett samordnat program för barn och ungdomar som kallas Ung i Salem där Kulturskolan ingår. Där finns tydliga policy-dokument angående lika behandling, och som gäller även för Kulturskolan. Föräldrar och elever möter redan på Salems Kulturskolas broschyr den värdegrund skolan fastställt. Den omfattar fyra punkter: Salems Kulturskola -förmedlar kunskap, kvalité och glädje -anpassar undervisningen efter elevens intresse, förutsättningar och behov -ger eleven lust att skapa och tro på sin egen förmåga -ger eleven förutsättningar till självständigt musicerande och ett livslångt intresse Under de dagar vi observerat och intervjuat på skolan ser vi att verksamheten faktiskt genomsyras av dessa punkter. Både elever och pedagoger berör vid våra samtal alla fyra punkterna, som på ett självklart sätt är levande på skolan. När det gäller tillgänglighet har Kulturskolan nått ut till samtliga barn i kommunen via projekten Dans i skolan och Teater i skolan. Detta är en viktig och effektiv rekryteringsbas som leder till att många barn från grupper i samhället som inte naturligt väljer Kulturskolan, introduceras i verksamheten. Vid kommande årsskifte försvinner dans i skolan som obligatoriskt inslag för alla skolbarn. Vid våra intervjuer med personalen uttrycker de oro för att färre barn söker sig till Kulturskolan i framtiden. De har också farhågor om att de som söker sig till Kulturskolan är barn från områden i kommunen där kultur redan är ett självklart inslag i livet. Det finns en del alternativa strategier för att nå ut till alla barn men dessa betraktas inte som lika effektiva. När det gäller barn vars föräldrar har ansträngd ekonomi finns möjlighet till bidrag för att finansiera elevens medverkan. Denna upplysning kan man endast få via socialkontoret. Kulturskolan är öppen för alla barn och ungdomar, även de med funktionshinder. Dock är flera av lokalerna inte anpassade, fungerande ramper och handikapptoaletter saknas. Barn med funktionshinder köar på samma villkor som andra och deltar i de befintliga grupperna. Vi ser flera exempel på barn med funktionshinder inom Kulturskolan. Dock finns ingen verksamhet som vänder sig till barn med svårare funktionshinder. Istället hänvisas de till förvaltningen Kultur natur och fritid som tillsammans med Huddinge kommun och Botkyrka kommun anordnar kulturverksamhet för barn och ungdomar. Kulturskolan har flera lokaler på olika håll av skiftande kvalité. Detta gör också att förutsättningarna för eleverna att få arbetsro och därigenom nå bättre resultat är olika. Ett exempel är lyhördheten mellan rummen, eller ett fläktsystem som brusar i Kulturskolans egna lokaler medan Salems kyrka erbjuder ett vackert luftigt rum med fin akustik. En lärare menar 6

7 att arbetsron värnas genom att elever och pedagoger försöker passa tider, ge varandra utrymme och respektera olikheter. De fyra punkter som Salems Kulturskola har på sin broschyr och som finns återgivna ovan speglar var och en på sitt sätt den attityd som pedagogerna har till sina elever. Under observationerna utkristalliserar sig ett förhållningssätt som tycks vara gemensamt och som innefattar ett språk för att påpeka att eleverna gjorde fel, men utan att låta dömande eller kränkande. Några exempel: nu kom du lite fel med fingrarna, annars var det bra. Bra tryck!, Nja, nästan i mål, vi försöker igen eller är det lite svårt med takten just där?. Pedagogerna är ganska neutrala både i kritiken och i berömmet. Samtalen mellan pedagog och elev präglas av en gemensam målsättning att eleven ska lära sig. Tonen är respektfull och varm. Det finns plats både för pedagogens önskemål om vad som ska tränas och elevens egna förslag. Kulturskolerektorn menar att den gemensamma fortbildningen för Lennart Winnberg haft stor betydelse för hur pedagogerna bemöter eleverna, men också att man inspireras av varandra. Bedömning i text I Salem, liksom i övriga landet, har musiken som ämne en dominerande roll. Det gör att valmöjligheterna blir fler och ämnet blir populärare. Då Kulturskolan nästa år får nya lokaler har man en chans att omvärdera och utvärdera vilka ämnen man ska satsa på, utveckla eller avveckla. Salems Kulturskola har via sina fyra övergripande mål på ett enkelt och tydligt sätt formulerat vad den tycker är viktigt. Vi bedömer att den också lyckas förmedla detta till sina elever. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt då de möter eleverna som präglas av respekt och intresse, vilket också återfinns i elevernas attityd gentemot pedagogerna. Både elever och pedagoger tar för givet att de normer och värden som man jobbat fram ska gälla. Verksamheten genomsyras av detta. Även i situationer där exempelvis bristfälliga lokaler ställer till svårigheter lyckas man skapa goda undervisningssituationer. Alla inblandade, elever, personal och föräldrar uttrycker tillfredsställelse med verksamheten. Även barn med lättare funktionshinder har på ett framgångsrikt sätt integrerats i verksamheten. Vi bedömer att det behövs fler strategier för att Kulturskolan ska nå ut till alla barn i kommunen. Hittills har grundskolan varit den huvudsakliga kanalen för detta. Kulturskolan informerar inte om möjligheten till bidrag för avgiften. Detta kan innebära att föräldrar och barn redan vid första kontakten med Kulturskolan uppfattar verksamheten som alltför ansträngande för ekonomin. Bedömning enligt skala 1 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar mycket goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt på de punkter som tas upp i metodboken. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god och jämn kvalitet med vissa förbättringsområden. 7

8 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Salems kulturskola har, som redan nämnts i avsnittet normer och värden, formulerat sina mål i fyra punkter som till stor del berör undervisning och lärande. Dessa fyra punkter är: Salems Kulturskola -förmedlar kunskap, kvalité och glädje -anpassar undervisningen efter elevens intresse, förutsättningar och behov -ger eleven lust att skapa och tro på sin egen förmåga -ger eleven förutsättningar till självständigt musicerande och ett livslångt intresse Under våra observationer ser vi att den undervisning som äger rum på Kulturskolan i mycket hög utsträckning vilar på dessa punkter. Precis som på alla andra kulturskolor bedriver Salems kulturskola undervisning som bygger på frivilligt deltagande på elevernas fritid. Det är därför av extra stor vikt att eleverna upplever lust och meningsfullhet, annars finns risk att de tappar motivationen och slutar. Pedagogerna säger vid våra intervjuer att de därför måste skapa en undervisningssituation där dessa förhållanden råder samtidigt med krav på utveckling. Detta kan till exempel innebära att öva hemma, företrädesvis inom musikämnet, eller våga utmana sig själv. Det frivilliga deltagandet är en viktig motor för eleverna, de vet att de är där för att de vill och att de kan sluta om motivationen sviktar. Därför kan pedagogerna och de andra gruppdeltagarna ställa krav på engagemang från alla. Flera av de äldre eleverna och även pedagogerna menar att konstnärlig verksamhet är omöjlig utan lust och känslan av meningsfullhet. På Salems Kulturskola dominerar musiken som ämne. Det gör också att det finns många olika instrument och inriktningar att välja på. De flesta musikelever erbjuds också ensemblespel när de uppnått en viss mognad. Det är då oftast två pedagoger som delar på ledarskapet. Under samspelsveckorna träffas eleverna i olika konstellationer och spelar tillsammans. Enligt flera pedagoger är många elever lite oroliga inför samspel då de tror att de inte ska hålla måttet, men den allmänna uppfattningen efteråt brukar vara att det varit jättekul och att man gärna vill fortsätta träffas. Kulturskolan har ett avancerat program (KAP) för de elever som ämnar fortsätta med sitt ämne på ett mer yrkesinriktat sätt. KAP startade 2008 och är enligt lokala målen under utveckling. För närvarande får eleverna i KAP utöver undervisning på sitt huvudinstrument 2.0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierande kvalitet och/eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån metodbokens punkter inte tillfredsställande. 8

9 (40 min) också välja ett biinstrument (20 min). Det är obligatoriskt för alla KAP-elever att gå i teori och för det ändamålet har ett tryckt material färdigställts. Alla lärare har tillgång till detta material. Inom KAP-musik finns, förutom teorimaterialet, ingen kursplan. Ambitionen är att erbjuda elever inom samtliga ämnen möjlighet till KAP-undervisning. Det finns för närvarande en teaterelev inom KAP, ingen inom dansen I övriga ämnen, dans, teater/drama och rytmik är det svårare att nivåindela eleverna, eller erbjuda många olika inriktningar eftersom elevunderlaget är mindre och pedagogerna färrre. Då undervisningen är gruppbaserad anses det enligt rektor och berörda pedagoger relevant att ta hänsyn till åldern likväl som nivå och förkunskaper. Bland elever i lägre åldrar fungerar detta bra, detta enligt intervjuer med föräldrar. På teatersidan finns det alltid möjlighet att ha större eller mindre roller som motsvarar den nivå eleven är på. Detta har flera elever framhållit som tillfredsställande, vilket framkommer i följande elevkommentarer; I den här gruppen kan vem som helst börja, det viktiga är att man tycker att det är roligt Man kan alltid ha en lättare roll. Vid intervjuer med danselever framkommer att flera nivåindelningar vore välkomna. Vissa av eleverna tycker det är för lätt, andra att det är för svårt. Det framkommer i intervju med två av danseleverna att de byter till dansskolor i andra kommuner av den anledningen. Dans och musik har kursplaner. Dessa har karaktären av checklista och beskriver vad eleven ska ha uppnått, eller fått ta del av, efter tre år. I ämnet dans skickas kursplanen ut till föräldrarna medan kursplanen i musik finns tillgänglig för föräldrar vid förfrågan. I teater/drama finns ännu ingen kursplan utformad vilket enligt rektor beror på att ordinarie pedagog är tjänstledig. Rektorn beskriver kursplanerna som levande dokument som ständigt sätts under lupp och förändras. Förutom att kursplanerna fungerar som stöd för pedagoger och elever i arbetet fyller de enligt personalen funktionen att på ett tydligt sätt deklarera för föräldrarna vad Kulturskolan erbjuder. I kursplanerna ingår allt ifrån olika tekniska övningar till kvalitéer som rörelsespråk och terminologi. Under observationer iakttas många av de punkter som nämnts i kursplanerna. I kursplanen, under rubriken Instrumentalspel och orkesterbygge, finns exempelvis punkten hur man sitter/står då man spelar. Pedagogerna har inte någon gemensam metodik. Istället framkommer vid intervjuer att var och en har ett knippe metoder som anpassas efter eleven och situationen. Detta bemötande används också då elever med särskilda behov går med i verksamheten. Pedagogerna beskriver sig som flexibla och öppna inför elevernas behov, något som bekräftas vid observationer och intervjuer med eleverna. Varje elevs lärande ska dokumenteras, och enligt rektor görs också detta, men i varierande utsträckning. Det förekommer inte några regelrätta samtal med föräldrar, utan kontakten bygger mer på initiativ från föräldrar eller pedagog, och då oftast i samband med att något behöver diskuteras. Generellt sett är elever och föräldrar väldigt nöjda med Kulturskolan. Många av de intervjuade eleverna framhåller sin pedagog som en stor anledning till trivseln. Eleverna ges regelbundet möjlighet att framträda inför publik, och storleken på evenemangen växlar. Man har också ökat möjligheterna till samverkan mellan ämnena. Pedagogerna avgör tillsammans med eleven vilka evenemang som är lämpliga för dem att medverka vid. Enligt pedagogerna läggs stor vikt vid att eleverna ska vara mogna att framträda. Kulturskolan har under 2008 haft ambitionen att öka antalet konserter och föreställningar, något den också lyckats med. Kulturskolan har också slipat på organisationen runt framträdandena och har nu 9

10 en konsertvärd som håller i all planering. Det sker också en kontinuerlig utvärdering av alla evenemang. Ofta filmar man och lägger ut bilder och film på hemsidan. I den årliga enkäten framkommer att alla föräldrar och elever är nöjda med möjligheterna till framträdanden. Inför 2009 önskar Kulturskolan utveckla konsertvärdskapet genom att involvera eleverna i förberedelser och genomförande. I den enkätundersökning som Kulturskolan genomfört visade det sig att 19 % av eleverna inte övar hemma. Detta, menar rektorn, kan ha sin förklaring i att även dans och teaterelever svarat på enkäten. Flera av musikpedagogerna reagerar dock på siffran och önskar en djupare analys av frågan. Under observationerna noteras flera exempel på musikelever som inte övat hemma och/eller glömt sin bok. Arbetsmiljön på Salems Kulturskola är ojämn. Entren ligger lite undanskymd och påminner om en lastkaj. Omgivningen är av betong och asfalt. I lokalerna är det ganska lyhört och alla vi intervjuar känner sig trångbodda. Viss musikundervisning sker på expeditionen, där rektorns arbetsbord fyllt med olika dokument samsas med instrument, undervisningsmaterial och övrigt möblemang. Det saknas handikapptoalett/skötrum, och den ramp som finns inomhus är alltför hal för att kunna användas. Ljusinsläppet är dåligt i de flesta rummen eftersom lokalerna till stor del är utrustade med små fönster av typen källarfönster. Färgsättningen är neutral och fantasilös. Personalutrymmena utgörs av lunchrum och en arbetshörna med dator. De olika rummen saknar märkning och gör det svårt för en besökare att hitta rätt. Rummen är utrustade med det som krävs för undervisningen, som flera instrument, höj -och sänkbara stolar, whiteboard och cd-spelare men i flera fall verkar utrustningen sliten. Fläktsystemet är i ett rum så högljutt att det stör undervisningen. Några av rummen, de för ensemblespel, är dock rymliga och ljusa. Danssalen har stora fönster och det material som finns synligt verkar fantasieggande. Vi ser flera barn halka på golvet. De externa lokalerna är avsedda för annan verksamhet än Kulturskolans vilket naturligtvis märks. Teaterundervisningen sker i kommunens samlingssal och viss musikundervisning i Salems kyrka, och även om dessa lokaler fyller sin funktion så ser personal och elever fram emot att nästa år kunna samla all verksamhet i nya lokaler. Ett mål som finns lokalt är inga nya arbetsskador eller hörselnedsättningar under 2008, ett mål som i en utvärdering anses uppnått. Exempelvis värnas från ledningens sida om pedagogernas hörsel, vilket resulterat i hörselkontroller och hörselskydd. Vid observationer noteras att pedagogen använder hörselskydd medan eleven avstår. Bedömning i text Salems Kulturskola verkar i en liten kommun, vilket påverkar Kulturskolan på alla områden. Ett stort elevunderlag på musiksidan ger möjlighet till specialisering, många olika musikaliska möten kan äga rum och det finns gott om instrument att välja på. Det ökar attraktionen i barns och ungas ögon och gör också Kulturskolan konkurrenskraftig gentemot privata aktörer. För de lite nyare ämnena med färre deltagare kan det istället bli en nackdel. Det är svårt att möta olika behov när elevunderlaget är litet och det kan i sig leda till att barn väljer andra alternativ. En analys av varför elever slutar på Kulturskolan och en handlingsplan för att utveckla varje ämne utifrån elevernas behov och önskemål kan visa sig nödvändig. 10

11 Vi bedömer att Kulturskolan är synlig i kommunen. De har ofta konserter och framträdanden och medverkar vid stora arrangemang som FN-dagen eller det förestående kungabesöket. Det stora musikintresset har också lett till att KAP startats vilket upplevs som positivt av alla inblandade. Vi bedömer också att det finns behov av att utveckla KAP, exempelvis med kursplan för att säkra kunskapsnivåerna och underlätta elevernas intagningsprov till gymnasier, folkhögskolor och högskolor. Detta gäller förstås alla ämnen som erbjuder KAP. Det finns gott om möjligheter för Kulturskolans elever att samverka, både över ämnesgränser och inom varje ämne (främst musik, dock). Detta finns också med som målsättning inom varje kursplan. Kulturskolan har genom kursplanerna ett bra verktyg att nå föräldrar och elever med sin målsättning. Att dessa följs upp och förändras visar på ambition och målmedvetenhet hos pedagoger och ledning. Pedagogerna visar också intresse för att utveckla arbetsformer och analysera olika frågor (exempelvis varför en del elever inte övar hemma). Det är bra att ledningen på Kulturskolan har uppmärksammat risken för hörselskador i samband med musikundervisningen och därför erbjuds undersökningar och hörselskydd. Eftersom lagen om arbetsskydd omfattar även elever bör ansvarsfrågan utredas för den händelse en elev drabbas av hörselskador. Det är tveksamt om ett barn själv kan ta ansvar för sin hörsel och bedöma om hörselskydd ska användas eller inte. Vi tror även utifrån våra observationer att flera av musikpedagogerna behöver uppdatera sig på punkten hur man sitter/står då man spelar, för att förebygga skador hos sig själva och sina elever. Salems Kulturskola kommer inom ett år att ha nya lokaler, vilket är positivt. Samtidigt dras de befintliga lokalerna med problem som behöver åtgärdas. En del av dessa är tämligen enkla att åtgärda och kanske kan betecknas som hemmablindhet. Andra är mer krävande att göra något åt och en fråga om ekonomi. Tillgång till handikapptoalett/skötrum och fungerande ramper för barnvagnar och rullstolar bör åtgärdas för att tillgängligheten ska uppfattas som tillfredsställande. Det är vår uppfattning att det är i personalgruppen som Salems Kulturskola har sin stora styrka, vilket bekräftas vid våra intervjuer och i enkätsvar. Pedagogerna möter eleverna på den nivå de är, har stor flexibilitet och kompetens. De har inte någon gemensam metodik men delar ett förhållningssätt gentemot eleverna som främjar inlärning och kreativitet. Pedagogerna är väl medvetna om att den verksamhet de jobbar inom är konstnärlig och bygger på lust och samverkan. I personalgruppen finns en anda av både ambition och lekfullhet. Genom att formulera sin målsättning i fyra punkter som finns lättillgängliga för alla lyckas Kulturskolan nå ut med sina ambitioner och förverkliga dem. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X 11

12 Elevernas inflytande och ansvar Beskrivning Eftersom det ligger i alla kulturskolors grundförutsättningar att eleven känner lust och motivation är det också av största vikt att elevens egna idéer får komma till uttryck. Pedagogerna har en naturlig auktoritet i sitt kunnande och eleverna tycks medvetna om att pedagogerna har något att förmedla. Under observationerna Salem Kulturskola ser vi att pedagogerna tar in elevernas förslag till repertoar i undervisningen, och lektionerna bär ofta prägeln av kompromiss: vi gör lite av mitt, sen gör vi lite av ditt, eller för att göra det där måste du lära dig det här. Lektionens upplägg är överlag traditionell, och känns igen från många andra kulturskolor i Sverige. Eleven kommer oftast med sitt instrument, värmer upp, spelar de stycken som är aktuella och något nytt läggs till. Det framkommer både i enkätsvar, i elevintervjuer och intervjuer med pedagoger att det kan vara svårt för eleverna att upprätthålla vanan att öva hemma. Flera pedagoger framhåller att det är när eleverna möts i grupp som de blir motiverade att öva hemma och att verkligen lära sig sin del. En konsekvens av denna iakttagelse är det lokala mål man satte upp inför 2008, att öka möjligheten till samspel. Detta resulterade i samspelsveckorna som nyligen utvärderats och som man vill utveckla ytterligare. Det samlade intrycket efter observationer och intervjuer är att både pedagoger och elever visar stor öppenhet för idéer och elevinflytande. Formellt sett har eleverna möjlighet att uttrycka sig via en elevpanel som sammankallas en gång per år. Då är även politiker närvarande. De ungdomar som medverkar väljs ut av rektorn, och ska representera olika åldrar, ämnen och bostadsområden. Forumet är i första hand ett verktyg för politiker att genom utfrågning få tankar och idéer från ungdomarna. Vid intervju med en av de ungdomar som själva suttit med i elevpanelen fanns upplevelsen av att ha fått gehör för frågan om utökade lokaler. I övrigt finns ingen formell möjlighet för elever att driva frågor eller göra sin röst hörd. Vid en intervju med en grupp teaterelever framkom ett visst missnöje med samordningen mellan pedagogerna. De intervjuade önskade ett forum för att uttrycka åsikter och komma med idéer, som till exempel ett stormöte. Föräldrar tar del av undervisningens innehåll via kursplanerna. Några utvecklingssamtal eller liknande förekommer inte. Det finns en förening, Kulturskolans vänner, som driver frågor som ska främja Kulturskolans verksamhet. Kulturskolans rektor träffar föreningen regelbundet. De delar också ut stipendier till elever. Bedömning i text Salems Kulturskolas pedagoger lyssnar mycket på sina elever. Det finns ett informellt elevinflytande på lektionerna, som påverkar innehåll, progressionstakt och metodik. Upplägget av musikundervisningen ställer stora krav på eleven i fråga om självdisciplin. För 12

13 att lärandet ska gå framåt krävs att eleven övar hemma, något pedagogen uppmanar till, men där det kan behövas flera strategier för att stötta eleven till detta. Det faktum att Kulturskolan öppnar möjligheterna till ensemblespel är en faktor som sporrar många barn att utvecklas. I dans och teater/drama finns av naturliga skäl en helt annan dynamik på lektionstiden: undervisningen sker i grupp, hela kroppen involveras, det finns stora möjligheter till spontanitet och lek. Där kan det också vara lättare att låta infall och förslag ta plats direkt på lektionen, vilket ökar känslan av inflytande och delaktighet. Det finns ett formellt forum, elevpanelen, som kommunicerar i första hand med politikerna och ledningen. Däremot saknas möjligheter för elever där de kan påverka i frågor som hur lokaler ska utformas, hur det ska bli lättare att öva hemma, nya former för samverkan, förslag på nya typer av evenemang eller större uppsättningar. Elevernas förslag om stormöten är värt att uppmärksammas. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X Styrning och ledning Beskrivning Barn -och utbildningsnämnden sätter upp verksamhetens mål. Årets mål uttrycks på följande sätt: Elever och föräldrar är nöjda med verksamheten. Detta mål har varit samma i flera år. För att säkerställa att detta mål är uppfyllt skickas årligen en attitydundersökningsenkät ut, där elever och föräldrar får svara på frågor om vad de tycker om verksamheten. Kulturskolan har själva fyra övergripande mål, som nämnts tidigare under rubrikerna normer och värderingar och Utveckling och lärande/kunskaper. Det finns även flera lokala mål som gäller ett år i taget. Starten av KAP finns med som ett av de lokala målen under Målet är genomfört och kommer att utvärderas med eventuella förändringar inför läsåret De ledningsmål som satts upp för 2010 är: Då kulturskolan under 2008 redovisat ett underskott måste besparingar genomföras för att ha budget i balans. Ett ledningsmål är att genomföra dessa så att verksamheten skadas så lite som möjligt. Detta följs upp i bokslut samt i nästa års kvalitetsredovisning där målet är att fortsatt ha nöjda brukare. Kulturskolan går in i Våga visa tillsammans med fem andra kommuner. Målet är att få ut så mycket som möjligt av de observationer som görs på skolan så att adekvata förbättringar kan göras. 13

14 Samtliga mål analyseras och följs upp i en kvalitetsredovisning. Hela personalgruppen samlas två gånger per månad till ett APT-möte (arbetsplatsträff) eller samverkansmöte. Varje månad kallas även pedagoger med huvudansvar inom ett visst område till ett möte. Utöver detta sker mer projektinriktade möten och träffar i syfte att planera inför ett angivet mål. Personal som arbetar minst 40 % har var sitt ansvarsområde t.ex. debiteringar, instrumenthyra, hemsidan och så vidare. Rektorn anser att hon når bäst resultat om hon samverkar med personalen vid de flesta frågor som kommer upp, men när det gäller till exempel budget, rehabilitering, anställningar och avslut tar hon egna beslut. Medarbetarsamtal sker två gånger per år. Det är här som löner och individuell kompetensutveckling diskuteras. Alla pedagoger på skolan är utbildade på högskola eller likvärdig utbildning. Regelbunden kompetenshöjning i form av fortbildning finns. I samtal med personalen framkommer att alla har stort förtroende för sin chef och när som helst kan komma med sina ideer och förslag. Det är bara att titta in på hennes rum. Förslagen blir enligt personalen inte heller liggande på bordet, utan utvärderas och fullföljs om möjligt. Rektorn uppmanar personalen att testa sina ideer. Personalens uppfattning är också att deras chef för deras talan uppåt och väl representerar elevers och pedagogers önskemål och behov gentemot politiker och nämnd. Under vår observation av ett APT-möte leds mötet av rektorn, som även för minnesanteckningar. Vi får uppfattningen att rektorn har en tung uppgift i att driva mötet framåt, och att hålla i alla trådar. Enligt samtal efter mötet får vi veta att det alltid är rektorn som är ordförande och att sekreteraren väljs via ett rullande schema. Alla ska ha varit sekreterare under ett läsår. Vid samverkansmöten skrivs protokoll, och det är fackombudet som är justeringsman. Den pedagogiska diskussionen står med som en punkt på dagordningen, helt i linje med ett av de lokala målen för Enligt personalen är det inte alltid APT-mötet innehåller en pedagogisk diskussion men att det är viktigt att den pedagogiska aspekten finns med. Under det möte som observerades presenteras utbildningsdagar i samverkan med andra kommuner, så kallade auskultationer hos varandra. Det finns olika erbjudanden för alla ämnen i personalgruppen utom för ämnet dans. Trots nedskärningar finns det för närvarande en fortbildningsplan som alla pedagoger verkar nöjda med. Vårt intryck är att personalgruppen känner sig tillräckligt tillgodosedd vad gäller fortbildning. Samarbetet mellan pedagogerna fungerar bra, enligt alla tillfrågades uppfattning. Personalen verkar trivas på sin arbetsplats som är enligt dem själva ett lättarbetat kollegium med bra stämning. Flera uttrycker vid intervjuer att det är högt i tak. Dock finns antydningar från flera håll om att arbets och ansvarsfördelningen är ojämnt fördelad. Det är ofta samma personer som tar på sig de tyngsta uppgifterna. Kulturskolan har exempelvis konsertvärdar vid varje föreställning, då olika personer har huvudansvaret under läsåret. Det är sätt att komma till rätta med den ojämna fördelning av de gemensamma arbetsuppgifterna som några i personalen tog upp. Ett liknande exempel är det rullande schemat för mötessekreteraren. Även rektorn bekräftar att det finns embryon till motsättningar i personalgruppen inom flera områden. Detta upplever rektorn som en naturlig företeelse i en personalgrupp, men säger sig vara uppmärksam på och är beredd att hantera det om det behövs. När pedagogernas 14

15 åsikter går isär, försöker man lösa dem i personalgruppen. Vid större konflikter är det enligt rektorn hennes uppgift attt gå in och hjälpa till att lösa dessa. När det gäller samarbete har Salems Kulturskola så kallade brytveckor, då pedagogerna tar en paus i den ordinarie undervisningen och istället samarbetar med varandra i till exempel mindre föreställningar. Salems kulturskola har också, som tidigare nämnts, sampelsveckor. Det finns även samarbeten med andra kulturaktörer i Salems kommun. Under våren har Salems Kulturskola ett projekt med fritidsgården som resulterat i en talangjakt. Med Kulturskolor i andra kommuner anordnas till exempel lägerverksamhet och Master classes samt viss fortbildning. Bedömning i text Salems Kulturskola har en harmonisk personalgrupp som tycks trivas tillsammans. Chefen är omtyckt och kompetent och har personalens förtroende både i lokala frågor och i kommunikationen med nämnd och politiker. Detta kommer också eleverna till gagn. Personal som trivs på sitt jobb och känner sig lyssnade på gör naturligtvis ett bättre jobb. Det kan vara en svaghet med en chef som håller i alla trådar. Vi bedömer att rektorn har en tung uppgift i att driva arbetet framåt. Vårt intryck är att ansvaret skulle kunna spridas mer i personalgruppen och att fler skulle kunna vara aktiva i det ledande arbetet. Detta för att Kulturskolan ska stå starkare vid motgångar som nedskärningar, men också för att frigöra energi. Vi såg också rektorn utföra ärenden av mindre viktig karaktär som skulle kunna vara ett delat ansvar inom personalgruppen. Alla ämnen inom Kulturskolan måste visas lika stor betydelse. Därför bör det finnas förberedda utbildningsdagar för samtliga ämnen. Samspelveckor och produktioner som går över ämnesgränser genomförs regelbundet, vilket är bra då det öppnar möjligheter för pedagoger och elever att få ökad förståelse och hitta samarbetsformer. Kulturskolans är den största aktören inom barnkulturen i kommunen. De samarbeten som finns med andra kulturutövare har utfallit väl. Som kommunal och skattefinansierad verksamhet har Salems Kulturskola en ledande roll, både som inkörsport till kulturverksamhet och som initiativtagare till samarbeten. Innevarande år har Kulturskolan drabbats av ekonomiska åtstramningar samtidigt som den är i ett expansivt skede. Under dessa omständigheter är de tydliga mål Kulturskolan använder sig av till stor hjälp. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 X 15

16 Starka sidor Personalgruppen har hög kompetens Normer och värden...sid 7 och hög ambitionsnivå. Utveckling och lärande/kunskaper...sid 9 Fungerande ledarskap. Styrning och ledning...sid 14 Salems kommun är liten, vilket Fakta om enheten...sid 4 skapar närhet och korta beslutsvägar. Kulturskolans centrala roll i kommunen. Normer och värden...sid 6 Styrning och ledning...sid 15 16

17 Förbättringsområden Öka elevinflytandet i beslutsprocesser. Elevernas inflytande och ansvar..sid 12, 13 Lokaler. Normer och värden...sid 6,7 Fortsätta utveckla KAP. Utveckling och lärande/kunskaper...sid 9,11 Skapa kursplaner för samtliga ämnen. Utveckling och lärande/kunskaper...sid 9 Säkra tillströmningen av elever. Utveckling och Analys av varför elever slutar. lärande/kunskaper..sid 11 Normer och värden sid 7 17

18 Sammanfattande slutsats om enheten Salems Kulturskola verkar i en liten kommun vilket innebär både för och nackdelar. En nackdel är att kulturskolor i små kommuner blir sårbara. Efter att de senaste åren ha expanderat, utökat kursutbudet och öppnat för nya ämnen har Kulturskolan nu drabbats av nedskärningar. Kulturskolan behöver därför slipa på sin organisation, både internt och externt, för att betydelsen av dess existens ska bli tydlig. I personalgruppen finns en stor potential med gott ledarskap och hög ambitionsnivå. Nya lokaler och utvecklandet av bl a KAP gör att Salems Kulturskola trots nedskärningar befinner sig i expansion. Förutsättningarna bör därför vara goda för Kulturskolan att stärka sin position som kommunal aktör på kulturområdet. Gällande arbetet med undervisning visar pedagogerna på Salems Kulturskola hög kompetens. Respekt och förtroende mellan pedagoger och elever skapar goda undervisningssituationer med högt mått av kreativt lärande. Samarbetsklimatet är gott liksom förtroendet för chefen. Eventuellt behöver ansvaret spridas inom personalgruppen för att undvika att den kompetenta chefen blir den svagaste länken. 18

19 Referenser Våga visa, metodbok Salems kommun informerar 2/2009 (gröna bladet) Dokument från Salems Kulturskola: Folder (infoblad) Anmälningsblankett Kulturskolans hemsida Lärarnas lokalschema Kalendarium vt 2009 Dagordning för personalmöte 19/3 Utkast VI till program för kungabesök Kursplan efter 6 terminer, instrumentalspel Kursplan orkesterbygget Kursplan dans Rapporteringsmall för årets Musik- och Kulturskola Attitydundersökningsenkät 2009 Kvalitetsrdovisning för år 2008 (innehåller lokala mål 2009 & ledningsmål) Producentansvar inför konserter Kulturskolans vänners elevstipendium 19

Östermalms enskilda musikskola. Nacka kommun

Östermalms enskilda musikskola. Nacka kommun Östermalms enskilda musikskola Nacka kommun Ulf Lindahl, Stockholm och Ella-Kari Norberg, Salem vecka 45-47 2009 Innehållsförteckning VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 MÅLOMRÅDEN...

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Musik- och kulturskolan

Musik- och kulturskolan RAPPORT 2016-02-03 Musik- och kulturskolan 2015 i statistik, text och bild Sammanställd av: Patrik Karlsson, Kulturskolechef Datum: 2016-02-24 Förord Musikskolan grundades 18 juni 1962, mellan klockan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor

KVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor KVALITETSREDOVISNING Musikskolan Läsår 2008/2009 Peter Ström Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2009 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan 2003-12-19 Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan A: Ansvarsområden Musik och Kulturskolan undervisar elever från 9 19 år på 22 olika instrument. För

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan 2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Värmdö Scenskola Värmdö kommun

Värmdö Scenskola Värmdö kommun Värmdö Scenskola Värmdö kommun Anna Nilsson Lavén, Salem Anna Mellesmo, Stockholm Caroline Lexheden Wennerberg, Nacka Vecka 13, år 2009 Innehållsförteckning VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 1. Ansvarsområden Grundskolan åk 1-5 En F-klass En förberedelseklass inklusive asylbarn SVA-grupper Hemspråksgrupper i albanska,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och

Läs mer

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan Sandbäcksskolan Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan 2013 Inledning Sandbäcksskolan är en F-9 skola med ca 450elever.Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Det finns

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015 Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem

Läs mer

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2014 Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Sammanfattande analys Färsingaskolans verksamhet har under 2013 präglats av sammanslagning

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola 1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun 1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT BILAGOR FÖR UPPFÖLJNING

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN romölla kommun ORGANISATION PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN Humleskolan är en treparallellig skola för grundskolans högre årskurser. Vårt upptagningsområde består av fyra F-6 skolor, Alvikenskolan,

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Hagbyängens förskola Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Handlingsplan för ökat elevinflytande i Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola Västra Ingelstads skola - här finns framtiden - Verksamhetsplan Förskoleklass 2010/2011 Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola Vision Här finns framtiden Vi menar att våra barn är vår framtid!

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Ringblomsvägen 11 194 68 Upplands Väsby Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Läsåret 2009/2010 1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen öppnades 1988, och ligger placerad intill villaområdet

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Inledning Vid Sammilsdalskolan åk 7-9 går ca 275 elever. Skolan har en idrott- och hälsaprofil som bland annat återspeglas i elevernas schema och timplan. I

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

Hammarby Förskolor Skolor Väster

Hammarby Förskolor Skolor Väster 2010-09-30 1 (8) Dnr: Kvalitetsredovisning Avseende hösten 2009 våren 2010 Hammarby Förskolor Skolor Väster Ingående förskolor: Hammarby Trollflöjten Hammarbyängen Knattekompaniet Ansvarig: Gunilla Karlsten

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08 Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer