Reflektionens tid är här

Transkript

1 Porträtt Reflektionens tid är här I över fyrtio år har hon levt och andats hem- och konsumentkunskap. Det är dags att dra sig tillbaka men kunskapen sprider hon vidare. Margareta Grönqvist ser framåt genom att blicka bakåt. TEXT MARIE BENGTS FOTO JOHAN WAHLGREN MARGARETA GRÖNQVIST BEHÖVER säkert inte någon närmare presentation. Alla som har något med hem- och konsumentkunskap att göra, har kommit i kontakt med henne någon gång, på något sätt. Kanske under lärarutbildningen vid Uppsala universitet eller på fortbildningskurser eller föreläsningar. En del genom undervisningsmaterialet som hon har skapat på nätet. Om inte annat har hon haft ett finger med i spelet då det gäller kursplanen för hem- och konsumentkunskap som kom år Hon har nått åldern då de flesta går i pension. Men stillsamhet är inte Margareta Grönqvists melodi. Det är inte lätt att få till ett möte med henne, almanackan är fulltecknad. Ena dagen undervisar hon blivande lärare i idrott och hälsa, den andra blivande förskollärare. Dessutom har hon tusen andra järn i elden, hemsidor som ska uppdateras, utbildningsdagar som ska hållas och så ett familjeliv förstås. Ordet pensionär gillar hon inte, eller snarare vad det står för. När arbetslivet nästan har varit allt, kan man inte bara avsluta det sådär abrupt. Jag föredrar att trappa ner, förklarar Vi lyckas i alla fall boka ett datum. Om det inte är så att jag blir mormor igen just den dagen. Då måste jag rycka in som barnvakt åt syskonet, förvarnar hon i telefonen. Men det fungerar. När hon möter upp med bil vid järnvägsstationen i Uppsala, är barnbarnet redan levererat en präktig flicka. Vi åker till institutionen för didaktik där hon fortfarande har ett arbetsrum. I en undervisningssal med hemkänsla bjuder Margareta Grönqvist på fika. Hon pratar och gestikulerar samtidigt som hon snor runt i köket och fixar kaffe, bullar och äppelklyftor. Det är här jag håller hållbara lektioner för studenter, berättar Margareta Grönqvist när hon slår sig ned vid bordet. Sekunden efter gör hon en grimas, efter att ha tagit en klunk av kaffet. Men fy! Det var visst salt och inte socker i den där burken. Hon störtar upp igen för att hämta en ny kopp. Samtidigt funderar hon på frågan om vad det var som fick henne att välja inriktning på karriären. Slumpen, säger hon först. Sedan ändrar hon sig. Eller, det var nog faktiskt på grund av en nyutbildad hushållslärare som jag själv hade som var så väldigt bra, kommer hon på. Kombinationen Margareta Grönqvist och ämnet hemoch konsumentkunskap går långt tillbaka. Hon studerade till hushållslärare i Umeå och flyttade sedan till Uppsala. I samma veva som grundskolereformen genomfördes 1963 och ämnet blev obligatoriskt för pojkar och flickor i årskurs 7, började hon undervisa. Efter att ha arbetat som lärare i femton år, varvat med studier i kemi och pedagogik, började hon 1978 som lärarutbildare vid Uppsala universitet. Där har hon stannat men har samtidigt varit verksam i olika intresseföreningar och organisationer med anknytning till ämnet, både nationellt och internationellt. Under en period var hon ordförande i Lärarförbundets ämnesråd Hushållsvetenskap. I SAMBAND MED PENSIONEN och flytten från institutionen, har det blivit dags att sortera sitt liv, som hon kallar det. I praktiken innebär det att rensa bland papper och böcker. En syssla som automatiskt väcker minnen och får henne att fundera över åren som har gått. Samtidigt som hon jämför med nuet TEXT: och ULLA ser framåt. M ANDERSSON Reflektion, FOTO: med MÅNS andra LANGHJELM ord. 8 HUSHÅLLSVETAREN 2/09

2 En stor förändring som har slagit henne är bristen på adekvat fortbildning för lärarna i dagens skola. Det var när jag kastade en drös intyg från olika kurser som jag gick under 60-talet, som det gick upp för mig vilken stor skillnad det är. På den tiden fick lärarna fortbilda sig på ett sätt som saknar motstycke i dag, säger Då fanns Skolöverstyrelsen med ämnesrepresentanter som hade ansvar för fortbildning och utveckling i både grund- och gymnasieskola. Det var lätt att få tag i fortbildning och att man fick möjligheter till gratis utbildning. Och på sjuttiotalet fick ettämneslärare möjlighet att läsa in ett annat ämne genom något som kallades B-avdrag. Det innebar att man kunde studera mot att få ett litet avdrag på lönen. Själv valde jag att läsa kemi, det hade anknytning till hushållskunskap tyckte jag. När konsumtionslinjen på gymnasiet skulle införas, anordnades det kurser för lärare både under skoltid och under lov. Samma sak när ekonomi skulle bli ett tillval på grundskolan i och med 1969 års läroplan. Ett av intygen visade att jag hade gått en treveckors kurs i maj då det fortfarande var skola! Kan du tänka dig? På den tiden fick man tid att förbereda sig för förändringar. Hon berättar att det fanns anvisningar och förslag på hur undervisningen kunde se ut. Det kom ut nya, relevanta böcker och temahäften. Nackdelen var att undervisningen i viss mån blev Vid institutionen för didaktik, Uppsala universitet, håller Margareta Grönqvist fortfarande hållbara lektioner för blivande lärare. HUSHÅLLSVETAREN 2/09 9

3 Margareta Grönqvist har ett finger med i "HKgloben", undervisningsmaterial som finns på nätet och kan användas i klassrummet. likriktad. Men läraren blev ändå trygg i förändringsarbetet, vilket var bra. Även då hem- och konsumentkunskap infördes på mellanstadiet i samband med 1980-års läroplan anordnade Skolöverstyrelsen kurser. SEDAN VAR SÖTEBRÖDSDAGARNA slut. I samband med kommunaliseringen av skolan och omorganisationen då Skolverket tog över ansvaret, skulle skolan inte längre styras uppifrån. Då försvann ämnesrepresentanterna och därmed riktlinjer och fortbildning. I stället fick vi höra låt tusen blommor blomma och gör som ni vill, fnyser Margareta Grönqvist kom den första målstyrda kursplanen. Textmässigt var den kort och den saknade anvisningar, vilket gjorde lärarna osäkra. För första gången förekom inte någon organiserad fortbildning. Följden blev att alla fortsatte att göra som de alltid har gjort. Och det var väl inte riktigt meningen, säger Under denna period arbetade hon själv som lärarutbildare. Dagligen klagade studenterna över hur lite metodisk och didaktisk litteratur det fanns rörande hemoch konsumentkunskap. De jämförde med det andra ämnet som de studerade och skulle undervisa i, till exempel SO. Margareta Grönqvist lyssnade. Och tillsammans med kollegan, eller rent av parhästen, Karin Hjälmeskog tog hon saken i egna händer och skrev Hemkunskap betraktat ur ett didaktiskt perspektiv som kunde användas i undervisningen. De ordnade även ämnesdidaktiska kurser i hem- och konsumentkunskap för att ge en didaktisk grund med kritisk reflektion. Samt inspiration att arbeta på ett annorlunda sätt. En distanskurs, på 5 poäng, för att lärare från hela landet skulle ha möjlighet att ansöka. Det blev en härligt dynamisk kurs där det debatterades hett om ämnets kärna. De som gick den fick också en god förförståelse för kursplanen som kom år År 2000 var det nämligen dags för en revidering av 10 HUSHÅLLSVETAREN 2/09

4 kursplanen. Denna gång fick Margareta Grönqvist och Karin Hjälmeskog i uppdrag att ansvara för den. Men de kände sig begränsade. Två ynka sidor blev vi tilldelade för att skriva kommentarer till kursplanen. Det var frustrerande! Alldeles för lite utrymme för att kunna förklara alla stora förändringar ordentligt, säger Margareta Grönqvist. En annan sak som framstår tydligt när hon tittar tillbaka i sina papper, är hur ämnet har minskat i skolan. Rent av hårdbantats. Innehållsmässigt är hem- och konsumentkunskap större än slöjd, bild och musik men har trots det färre timmar. Det har inte tappat obligatoriska timmar men däremot valbara. Förr kunde eleverna välja ämnet som tillval i olika former i både grundskolan och i gymnasiet. Det var populärt och de elever som valde det behövde verkligen det! Hon konstaterar att behovet av kunskaper i hem- och konsumentkunskap knappast kan vara mindre nu än för tjugo, trettio år sedan. Snarare större. Det är svårare att vara konsument i dag med tanke på reklam, tillsatser i maten, etiskt och ekologiskt tänkande. Klimatfrågor, hygiensnusk, välfärdssjukdomar och finanskris alla sådana aktuella frågor som ofta står på löpsedlarna ingår också i ämnet. Att ämnet minst ska ha lika många timmar som slöjd, det ska vi kämpa för, säger Margareta Grönqvist. HON BEKLAGAR ATT ämnets egna gymnasieutbildning, det vill säga konsumtionslinjen, försvann. Någon gång på 80- talet hölls en konferens där alla lärarutbildare diskuterade ansökningskrav för blivande hushållslärare, som det hette då. Jag var en av dem som hett förespråkade att konsumtionslinjen skulle vara ett sådant krav. Min tanke var att därmed säkra linjen för framtiden. Men det blev nedröstat, en allmän linje skulle räcka. Och se hur det gick, konsumtionslinjen togs mycket riktigt bort! Hon tycker att hem- och konsumentkunskap självklart ska finnas som valbart ämne på gymnasiet så att det kan ske en progression av tidigare kunskaper. Tänk vad mycket det skulle förebygga! Det är i den här åldern som eleverna behöver fördjupa sig i till exempel konsumentfrågor, jämställdhet i hemmet, hushållsekonomi och modedieter. HON TYCKER DÄREMOT att det är bra att det i dag finns avhandlingar och uppsatser på olika nivåer samt nationella utvärderingar. Men det mesta är ändå outforskat och forskning är A och O för ämnet i skolan. Hem- och konsumentkunskapslärarna vet ju själva om ämnets värde men det måste stärkas genom forskning och kritiskt granskande. Ämnesdidaktik är ett vetenskapsfält som framför allt ämnesinstitutioner har ett ansvar för att beforska. Margareta Grönqvist är orolig för att det inte ska ske för att all fokus och vetenskaplig kompetens ligger på andra ämnen än hem- och konsumentkunskap. Till exempel finns inte ens namnet hushållsvetenskap kvar på någon institution längre. I framtiden hoppas hon på ett nationellt centrum för hem- och konsumentkunskapens didaktik som utvecklar och kompetensutbildar lärare i ämnet. Både i grundoch gymnasieskola och grundsärskola och gymnasiesär. Hem och konsumentkunskap är också viktigt inom specialpedagogiken, påminner I och med att Margareta Grönqvist drar sig tillbaka, försvinner en av ämnets förespråkare i lärarutbildningsvärlden. Är inte det en smula oroande? Nej då, eldsjälar finns det alltid, det gäller bara att haka tag i dem, menar Följden blev att alla fortsatte att göra som de alltid hade gjort. Och det var väl inte riktigt meningen. Hon pratar också om att samla krafterna i en enda intresseförening för ämnet. En gång i tiden blev Hushållslärarnas riksförening ett ämnesråd inom Lärarförbundet, ämnesrådet Hushållvetenskap. Som det ser ut nu är lärarna uppdelade i två olika fackföreningar, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Kanske skulle man tänka om kanske vore det bättre att ha ett fristående ämnesråd utanför fackförbunden? Det skulle göra det lättare att stärka både ämnet och lärarna som arbetar med det, funderar Margareta Grönqvist. Som alltså själv har ett förflutet som ordförande i ämnesrådet Hushållsvetenskap. MARGARETA GRÖNQVIST TYCKER att hon har kämpat länge med att få bort stämpeln att på hem- och konsumentkunskapen lagar vi bara mat. Hon talar om att kunskapa med kroppen, det som i kursplanen från 2000 benämns som kunskap i handling. Med maten i fokus kan vi komma åt mängder med samband som ger eleverna en mer nyanserad bild av olika frågor och kompetens att agera medvetet. Vi måste göra detta tydligt. När hon säger vi menar hon vi som är lärare i hemoch konsumentkunskap. Samtidigt inser hon att undervisande lärare behöver stöd. Arbetsbördan utanför själva undervisningssituationen blir bara större och större. Man ska ingå i arbetslag, vara mentor, skriva betygsunderlag och utvecklingsplaner och så vidare. Och då finns det inte ens en lärobok som följer nya kursplanen. Jag har ofta fått den frågan av gamla studenter varför skriver du inte en bok som vi kan använda? Men man hinner inte göra allt. Jag har satsat på annat än att skriva böcker. Margareta Grönqvist reser sig upp och uppmanar mig att följa med in på kontoret. Där ska du få se mitt bidrag till utvecklingen, lovar Väl därinne sätter hon sig framför datorn och surfar in HUSHÅLLSVETAREN 2/09 11

5 på hemsidan HK-rummet som är ett didaktiskt forum för ämnet hem- och konsumentkunskap. Hon berättar att den funnits sedan 2005, då hon fick pengar från stiftelsen Uppsala Hushållskolas fond för att utveckla sajten. Nu fungerar den som undervisningsmaterial. Tanken är att rummet med det som kallas HK-globen i centrum ska ge en lättfattlig bild av det komplexa ämnet. Globen finns i två versioner, en för äldre elever och en för yngre. Jag tror på nätet att nätet är framtiden! Det är lätttillgängligt och till skillnad från läroböcker är det lätt att uppdatera hemsidor. Dessutom kan många bidra med sina kunskaper. Hon förklarar att det samlade materialet har växt fram utifrån lärarnas behov. Genom lärarstudenter och kursdeltagare har hon alltid haft en fot kvar i skolvärlden. Det var när jag var på ett skolbesök hos en lärarstudent som undervisade i en femma, som jag fick höra att det behövdes en enklare version av globen för yngre elever. Då ordnade jag det. På hemsidan finns sådant som rör ämnet samlat, historia, kursplan, rapporter, utmaningar och teman att arbeta med i klassrummet och även den tidigare nämnda didaktikboken hon skrev tillsammans med Karin Hjälmeskog. Det är en svår balans att inte styra för mycket men ändå förklara vad man menar genom att ge utmaningar och inspiration. Därför vill jag ha återkopplingar från lärare, säger Margareta Grönqvist. TIPS / DOLCETA Dolceta är ett EU-projekt om konsumentutbildning på nätet. Det löper parallellt i alla 27 medlemsländerna. Dolceta är under uppbyggnad men fyra delar, eller moduler, är klara för användning. Modulen som Margareta Grönqvist varit med och tagit fram heter Tips på konsumentundervisning. Under rubrikerna Vardagsekonomi, Hälsomedvetna konsumenter, Hållbar konsumtion och Service i samhället finns det 24 teman att arbeta med. Många av dem passar i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Här finns också lektionsförslag och arbetsblad som kan användas direkt i undervisningen, allt material får användas fritt. Se mer på: dolceta.eu/sverige HK-RUMMET ÄR inte det enda avtryck som hon har satt på nätet. Tillsammans med Christina Hark, som har arbetat med skolfrågor på Konsumentverket, fick hon uppdraget att arbeta med ett EU-projekt som handlar om konsumentutbildning på nätet. Webbplatsen heter Dolceta och modulen som de har utvecklat har namnet Tips på konsumentundervisning. Det här materialet går också att använda i hem- och konsumentkunskapen, menar Margareta Grönqvist. Livet i en familj, hur den än ser ut, det är där vi använder våra kunskaper i ämnet, säger Och livet i en familj är så mycket mer än att bara laga mat. Hon drar paralleller med USA där ämnet heter Home Economics, och den största delen just är samlevnad. Inte matlagning. Det jag vill säga till alla lärare är att det är viktigt att tänka på vad som står på tavlan, det som elever, föräldrar och andra lärare ser. Varför hem- och konsumentkunskap är viktigt och vilka målen för undervisningen är, säger hon och menar att materialet på nätet kan användas som stöd. Hon tycker att man ska arbeta för att få uppmärksamhet i den egna skolan, genom projekt och utmaningar. EN SAK ÄR till vår fördel. Trots att hem- och konsumentkunskap är ett litet ämne, tidsmässigt, kommer alla elever ihåg vad de har gjort under lektionerna. Det tror jag de flesta lärare känner igen sig i, att eleverna tycker ämnet är roligt. De suger åt sig kunskap och det ska man ta vara på. Elever och föräldrar är och har alltid varit våra bästa supportrar, säger Margareta Grönqvist.P TIPS / HK-RUMMET Margareta Grönqvist har varit med och skapat HKrummet som är ett didaktiskt forum på nätet för ämnet hem- och konsumentkunskap. Förutom de två olika versionerna av HK-globen en för yngre elever och en för äldre finns sådant som rör ämnet samlat: historia, kursplan, rapporter, utmaningar och teman att arbeta med i klassrummet. Här finns saker att ladda ner för att använda i undervisningen eller kan man bara läsa och hämta kunskaper. Dessutom finns länkar till de andra nordiska ländernas läroplaner i ämnet. De senaste temaförslagen som lades in i november är Vad är en perfekt matdag för dig? och Hur handlar vi hållbart?. De innehåller utmaningar för eleverna och en arbetsplan med betygsnivåer, arbetsblad och förslag till lärarna hur man kan arbeta med temat. Fler teman är på gång, bland annat ett som ska handla om tvätt och städning. did.uu.se/hkrummet/ EFTERLYSNING / DIALOG Margareta Grönqvist efterlyser en dialog med användarna av HK-rummet, det vill säga lärarna. Mejla därför dina tankar, kommentarer och frågor till margareta.gronqvist@did.uu.se 12 HUSHÅLLSVETAREN 2/09