Författare: Eva-Mari Bergshjorth och Eva Olsson. Definition av typutrymmen och utformning av kalkylmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare: Eva-Mari Bergshjorth och Eva Olsson. Definition av typutrymmen och utformning av kalkylmodell"

Transkript

1 KTH Syd Campus Haninge Byggteknik och ekonomi 120 p Författare: och Handledare: Thomas Johansson Uppdragsgivare: Bygganalys AB Definition av typutrymmen och utformning av kalkylmodell Maj 2002

2 Sammanfattning I detta examensarbete har utarbetats ett förslag till en alternativ kalkylmetod och redovisning av kostnader till uppdragsgivaren Bygganalys AB. Bakgrunden är ett behov från Bygganalys nya kundkategori, fastighetsägare och hyresgäster, som köper kalkyler i tidiga projektskeden. De efterfrågar en annan uppställning av kalkylen än den traditionella som delas upp i bygg, el, vvs, styr och transport. Kostnadsfördelningen ska vara kopplad till byggnadens verksamhet och funktion. Med den utgångspunkten har vi bearbetat ett referensobjekt och undersökt vilka verksamheter och utrymmen det består av. Utifrån det har vi skapat ett antal typutrymmen som tillsammans bildar olika verksamheter. Till vår hjälp har vi haft två branschstandarder för indelning och benämning. Hela referensobjektet har till sist kostnadskalkylerats enligt den nya metoden med typutrymmen som grund. Typutrymmen, verksamheter och kostnaden har sedan sammanställts och resulterat i två olika förslag till kalkylredovisning. Det första är en detaljerad uppställning av alla typutrymmen och en kostnad per kvadratmeter. Det andra förslaget är en förenklad uppställning av ingående verksamheter och en kostnad per kvadratmeter eller per person. Dessa båda förslag på kalkyluppställning kan användas för nya projekt och ger den nya kundkategorin den information de efterfrågar, en kostnad kopplad till verksamhet och funktion i byggnaden. KTH Haninge Bek-99 1

3 Summary Title: Definition of a typical room and composition of a calculation method In this examination report an alternative calculation method and cost presentation has been worked out for the company Bygganalys AB. The background was a demand from the users of the buildings, landlords and tenants. For these customers, Bygganalys makes cost calculations in early stages of building projects. The customers request for cost estimations with another disposition than the traditional one, which are normally divided in building, electricity, heating, water, sewerage, control and lifts and escalators. The dividing of the costs has to be connected to the activity and function that will take place in the finished building. With this as basis we have been studying a reference objects, a finished building, and investigated which rooms and activities that belong to this building. From this investigation we have created a number of typical rooms, that together are used for different activities. We have used two branch standards for the dividing and naming of the typical rooms. Finally a cost calculation of the reference object has been made according to this new method by using the typical rooms as a base. The different typical rooms, activities and costs have been put together and are presented in two different proposals of cost calculations. The first one is a detailed presentation of the different typical rooms and the result is shown as a cost for a typical room per square meter. The second one is a simplified presentation of the different activities that takes place in the building and the result is shown as a cost for an activity per square meter or per person that will use this building. These two proposals of cost calculations can be used for a new project and will give the customers the information they ask for, a cost connected to the function and activity of the new building. KTH Haninge Bek-99 2

4 Förord Det här är ett examensarbete för högskoleingenjörsutbildningen på KTH i Haninge. Vi som gjort detta arbete heter och och vi har båda läst till högskoleingenjör med inriktningen bygg och ekonomi. Vår handledare har varit Thomas Johansson och examinator Sture Holmberg. Examensarbetet är utfört på Bygganalys AB under ledning av verkställande direktören Anders Kivijärvi som hade idén till detta examensarbetet. Tanken var att studera ett antal olika objekt utifrån dess verksamhet och funktion, med avseende på tekniska komponenter och kostnadsfördelning. Detta för att få fram nyckeltal för olika verksamheter och funktioner till de tidiga projektskedena. Till vår hjälp har vi haft Akademiska Hus som gett oss möjlighet att studera ett av deras projekt, Campus Konradsberg. Eva Fredrikson Woojärv upphandlare på Akademiska Hus, Christer Danielsson projektledare och medarbetare har varit mycket hjälpsamma med information och material om projektet. I samband med kalkylarbetet vill vi särskilt tacka Serge Alphonse och Sten Åfeldt som har hjälpt oss med kalkylerna och dataprogrammen på Bygganalys AB. Vi vill även tacka Anders Kivijärvi VD, Bygganalys AB och Eva Fredrikson Woojärv, upphandlare på Akademiska Hus. Arbetet på Bygganalys har varit mycket intressant och har kompletterat vår utbildning på många sätt. Vi hoppas att vårt examensarbete kommer till användning för Bygganalys i framtiden och kan bidra till en vidareutveckling av Bygganalys verksamhet. För kontakt med författarna: e-post: e-post: KTH Haninge Bek-99 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och nuläge Mål och syfte Avgränsningar Metoder 7 2 Faktainsamling Referensobjekt Svensk Standard för areamätning BSAB-systemet Kalkylsystemet och databasen Intervjuer 13 3 Genomförande och analys Bearbetning av O-huset Typutrymmenas indelning Beskrivning av kalkylmetoden Förslag till Bygganalys lilla prisbok Kontroll mot slutkostnaden 23 4 Slutsats 24 5 Referenser 25 6 Bilagor 26 KTH Haninge Bek-99 4

6 1.1 Bakgrund och nuläge 1 Inledning Bygganalys är ett företag i byggbranschen som har arbetat med kalkyler och projektstyrning i över 50 år. Metoder för att kalkylera och kalkylsystem utvecklas ständigt och det krävs hela tiden förbättringar för att hålla sig á jour med marknaden och efterfrågan. Under många år har man på Bygganalys arbetat med och sålt dosbaserade kalkylprogram, olika programvaror för kalkyler i olika skeden. Exempelvis kan man göra kalkyler i tidiga skeden då man vet lite om projektets slutliga konstruktion, alternativt en ren anbudskalkyl på färdig projekterad handling från konstruktörer. De olika synsätten på ett projekt kräver stor kunskap om byggnaders konstruktion och kalkylprogrammens olika upplägg. Ett alternativ till en projektspecifik kalkyl är Bygganalys prisbok. En förkortad version av prisboken görs varje år, som kallas Bygganalys lilla prisbok. Med den kan man själv sätta ihop en överslagskalkyl för ett helt projekt, en mindre ombyggnad eller reparationsarbete. Prisboken har prisuppgifter på tre olika nivåer. Den första nivån ger överslagspriser för hela byggnadsverk vilket grundar sig på erfarenhetsvärden som erhållits genom åren. Exempelvis har man i 2001 års lilla prisbok en överslagskostnad för nybyggnad Skolor, 3000 m 2 BTA i tre våningar (BTA = bruttoarea). Bygg 7550 kr/m 2 BTA VVS 1370 kr/m 2 BTA El 920 kr/m 2 BTA Transport 220 kr/m 2 BTA Styr och regler 115 kr/m 2 BTA Utöver dessa kostnader får man sedan göra påslag för utvändiga markarbeten, index, projektering, byggherrekostnader och mervärdesskatt för att erhålla projektets totala kostnad. Kalkylmodellen förutsätter att man har någon kunskap om projektet och byggande i allmänhet för att kunna tolka uppgifterna och applicera på det specifika projektet. Nästa nivå i prisboken är kostnader för olika byggdelar både vid ombyggnad och nyproduktion. De olika byggdelarna beskrivs kort och priset anges som á pris för byggdelen per kvadratmeter, stycken eller annan för byggdelen lämplig enhet. Den tredje nivån på kostnadsinformation är á pris för olika produktionsresultat. All prisinformation och olika byggkonstruktioner ligger i en databas som ständigt byggs ut och förändras. Just nu gör Bygganalys en stor omläggning av databasen till ett modernare gränssnitt. I samband med det arbetet vill man också förbereda databasen för framtida sätt att redovisa byggkostnader. I den befintliga strukturen saknas idag en nivå mellan byggdelar och hela byggnadsverk. Från den nya databasen kan skapas olika extrakt för både interna och externa kalkylsystem. Branschstandarden, BSAB-systemet, har ett begrepp som de kallar utrymmen mellan nivåerna byggdelar och byggnadsverk. Hur detta begrepp ska definieras och användas är ej klart. En preliminär tabell för hur utrymmen skall indelas har tagits fram, då den är preliminär har man ännu inte använt den praktiskt. De fastställda klassificeringstabeller som BSAB-systemet har idag för indelning och benämning av byggdelar, byggdelstyper och produktionsresultat börjar etablera sig i byggbranschen. KTH Haninge Bek-99 5

7 Förändringen från det gamla systemet går dock trögt. Förutom gamla BSAB-systemet finns ett otal andra kodningssystem och egna beteckningar som fortfarande används eftersom man upplever att de är enklare att arbeta med. Trots att BSAB systemet kan tyckas omfattande och stelbent är det Bygganalys ambition att följa det i så stor utsträckning som möjligt eftersom det är en branschstandard. En relativt ny kundkategori hos Bygganalys är fastighetsägare och hyresgäster alltså de som nyttjar byggnaderna. I kontakten med dem möter de ofta frågan om en annan kostnadsuppdelning än den de redovisar idag som är traditionellt uppdelad i bygg, el, vvs, styr och transport. Många efterfrågar en redovisning av projektets olika verksamheter och utrymmen, vad de kostar och vilka som är mest kostsamma. Kundernas önskemål är att kunna knyta kostnaderna till en specifik uthyrningsdel, huskropp eller annan indelning som passar deras fördelning på intäktssidan. Fastighetsägares intäktsfördelning är starkt kopplad till de uppmätningsregler som gäller för byggnader, vilka ytor som går att hyra ut och av dessa ytor, vilka som är primära och sekundära ytor. Det förekommer också att hyresgästerna i sin tur fördelar ytor och hyra internt inom företaget på de olika verksamheterna. Vid ombyggnader och nyproduktion är det därför viktigt att veta vad de olika verksamheterna kostar och hur mycket yta de kräver, för att kunna påverka verksamhetens och hela företagets kostnader. Bygganalys tror att alternativa sätt att redovisa en kalkyl kommer att efterfrågas mer och mer. De behöver därför en metod för att ta fram och fördela byggkostnaderna som uppfyller den nya kundens behov. Att med utgångspunkt från ombyggnadens eller nyproduktionens verksamheter ta fram en kalkyl åt kunden. Men också att kunden själv, utifrån Bygganalys lilla prisbok, överslagsmässigt skall kunna göra en kostnadsbedömning för ett projekt med verksamheten som utgångspunkt. 1.2 Mål och syfte Vårt mål med arbetet var att hitta en kalkylmodell och redovisningsmetod med inriktning på en byggnads olika verksamheter och funktioner för Bygganalys nya kundkategori. I första skedet var målet att definiera de olika utrymmen som en byggnad innehåller både med avseende på innehåll och tillhörighet. Av detta skapa olika typutrymmen som behövs för en särskild verksamhet eller funktion. Utöver det skulle vi också identifiera de typutrymmen som inte kan hänföras till någon bestämd verksamhet som t.ex. är gemensamma med andra verksamheter i byggnaden. Det andra delmålet var att göra en kalkyl på de olika typutrymmen och verksamheter som vi definierat och identifierat enligt en modell som passar Bygganalys kalkylsystem. Till sist hitta en metod att redovisa kostnaderna för de olika verksamheterna och dess ingående typutrymmen som passar både kalkylsystemet och prisboken hos Bygganalys. 1.3 Avgränsningar Vi skulle undersöka ett flertal referensobjekt för att få en bred bild över vilka olika utrymmen som förkommer i olika skolbyggnader. Tidigt blev det klart att vi bara skulle titta på högskolebyggnader, Akademiska Hus var intresserade av examensarbetet och villiga att lämna ut uppgifter och låta oss ta del av deras projektmaterial, i det stora projekt som pågår på Campus Konradsberg finns flertalet byggnader i olika produktionsskeden. Flera av byggnaderna på campusområdet hänger ihop och har blandade verksamheter, en del är till och med en kombination av ombyggnad och nyproduktion vilket skulle göra det svårt att bearbeta. KTH Haninge Bek-99 6

8 Vi valde därför att börja med det s.k. O-huset, en fristående byggnad med några olika verksamheter som gick att särskilja. Huset var en nyproducerad byggnad som var helt färdigställd och inflyttat. Den slutliga kostnaden fanns sammanställd som i senare skede skulle kunna jämföras med vår kalkyl. Arbetet med uppmätning av utrymmena var mycket tidskrävande och vi insåg att vi inte skulle hinna med mer än ett referensobjekt. Vi tog beslutet tillsammans med Bygganalys att göra arbetet med O-huset grundligt och lägga ner mer tid på strukturen för en kalkylmodell. I samband med kalkylering av typutrymmena valde vi att göra kalkylen i ett av Bygganalys äldre kalkylprogram, Calc 3. Det programmet var lättast att sätta sig in i på kort tid, vilket gör att vi inte haft möjlighet att se fördelarna med det nya programmet. En annan begränsning är kalkyleringen av typutrymmenas tekniska installationer, dessa har endast kalkylerats översiktligt med de generella kvadratmeterpris som fanns i databasen. Alla beräkningar av nyckeltal och kalkyluppgifter är specifika för vårt referensobjekt, men uppgifterna kan mycket väl stämma på andra nybyggnader. För att få visshet i det bör man bearbeta fler byggnader. 1.4 Metoder För att kunna lösa uppgiften har vi utgått från ett referensobjekt. En nyproducerad fastighet som innehåller ett flertal olika verksamheter. Utifrån referensobjektet har vi fått information om olika verksamheters ingående utrymmen, gemensamma typutrymmen och byggnadens övriga utrymmen. Referensobjektet har också gett oss möjligheten att jämföra våra slutsatser vad gäller kostnader med det faktiska utfallet. Styrkan med referensobjekt är att problemen med gränsdragningar och identifikationer alltid är konkreta. Svagheten är dock att resultaten av utredningarna blir väldigt specifika och inte särskilt allmängiltiga. I vårt arbete har vi använt oss av två standarder i bygg- och fastighetsbranschen för vägledning och struktur. Den ena standarden är BSAB-systemet från Svensk Byggtjänst AB. Det består av en bok som beskriver systemets upplägg samt ett flertal olika tabeller och dokument som klassificerar och delar in branschens alla begrepp. BSAB-systemet är omfattande och vi har valt att titta på en mindre del som berör vårt problem. Den andra standarden är Area och volym för husbyggnader- Terminologi och mätregler, en svensk standard som utförligt beskriver hur byggnader skall mätas upp och hur olika ytor benämns och klassificeras. Standarden behandlar olika byggnader, verksamheter och konstruktionslösningar och hur dessa skall ytbestämmas och indelas. Även här har vi valt att betona de delar som är relevanta i vår problemställning. För att bekräfta våra egna teorier och tolkningar av litteraturen valde vi att intervjua några nyckelpersoner. Dessa intervjuer skulle ge oss svar på att det vi läst oss till även stämde med de begrepp och metoder som används av de verksamma i branschen. Syftet med intervjuerna var också att ge oss mer information om sådant som inte framkommit i referensobjektets dokumentation. Svagheten med intervju som metod är att den inte är objektiv men metoden är bra som ett komplement till det teoretiska. Genom att själva arbeta med Bygganalys kalkylprogram har vi fått god kunskap om hur programmet fungerar och hur man skulle kunna använda det i vårt syfte. Eftersom vi ej är vana kalkylatorer kan denna metod göra att vi missat något i kalkylarbetet. KTH Haninge Bek-99 7

9 2 Faktainsamling I detta kapitel redovisas insamlad information som vi använts oss av för att komma fram till målet. En sammanfattning av det material vi erhållit från referensobjektet som varit till största nytta för arbetet. Utdrag och referat ur litteraturen redovisas samt en kort sammanställning av Bygganalys kalkylsystem och databas. Till sist referat från de intervjuer vi gjort. 2.1 Referensobjekt För vårt referensobjekt, O-huset, fanns en stor mängd av dokumentation från projektets alla skeden. Under de veckor som vi satt på projektkontoret försökte vi att välja ut det material som var mest relevant för vår uppgift. Ritningarna över bygganden har varit en central information genom hela arbetet. Både programritningar, möbleringsritningar och arbetsritningar har vi använt för att tolka alla utrymmens utformning och till vilken verksamhet de hör. Möbleringsritningen visar bl.a. hur många personer som olika utrymmen är avsedda för och mer specifikt vad rummet ska användas till. Programritningarna är kopplingen till projektets systemhandling vilken beskriver huset alla tekniska egenskaper och utformning. Utifrån systemhandlingen har sedan huset omarbetats något vilket resulterat i en arbetshandling som visar hur det slutligen blev. Systemhandlingen innehåller en byggdelsbeskrivning, en översiktlig rumsbeskrivning och ramhandlingar för installationer samt specialbeskrivningar som akustik och brand. Till systemhandlingen har hyresgästen tillsammans med Akademiska Hus och arkitekten tagit fram en handling som de kallar Rumsfunktionsprogram. Den beskriver varje rums funktion både byggtekniskt och installationstekniskt, man fångar även upp hyresgästens egen inredning och teknik i detta dokument. Varje rum beskrivs kort med en text samt med en förenklad bild som symboliskt visar en utformningen av rummet. Detta dokument gav oss information om vad olika utrymmen ska innehålla. För att sedan särskilja vad i rummet som skall bekostas av hyresgästen respektive hyresvärden gör Akademiska Hus en gränsdragningslista. Den upprättas för alla projekt och är även bilaga till hyreskontraktet mellan parterna. De dokumentet har hjälpt oss att dra gränser för hur kostnaderna som ska vara med i kalkylen. En kalkyl upprättades på systemhandlingarna av ett externt kalkylföretag. En traditionell byggdelskalkyl med nettokalkyl, omkostnadskalkyl och en sammanställning. Utöver den kalkylen har vi erhållit den slutliga kostnaden för hela projektet med samtliga produktionskostnader och administrativa kostnader. Ur kostnadsrapporten har vi kunnat utläsa hur stor del som är sk byggherrekostnader, projekteringskostnader och produktionskostnader samt index och moms. Det har vi använt som referens till vår egen kalkyl och för att ta fram nyckeltal för detta specifika objekt. Under de veckor som vi satt ute på projektkontoret på Campus Konradsberg hade vi förmånen att träffa de som arbetat med projektet under flera år och som hade mycket information om de tidiga skedena med hyresgästen och kommunen samt de problem som de stött på under hand. Vi gjorde också en rundvandring på hela området i de färdigställda husen och de som höll på att produceras samt de byggnader som byggdes om. Den muntliga information som vi fått ta del av är svår att beskriva i text men den har varit ett tillskott för arbetet. KTH Haninge Bek-99 8

10 2.2 Svensk standard för areamätning När man ska mäta och benämna olika areor husbyggnader finns en svensk standard för hur detta ska gå till men den ger också utrymme för egna tolkningar och utveckling av begreppen. Några utav begreppen grundar sig dock på husets utformning och kan inte tolkas, t.ex. byggnadsarea (BYA), bruttoarea (BTA) och bruksarea (BRA). BYA är byggnadens projicerade area på marken. Skillnaden mellan BTA och BRA är omslutande konstruktionsarea (OKA). BTA är byggnadens totala area i alla plan, mätt till utsida yttervägg och BRA är således BTA med avdrag för ytterväggar och andra större konstruktionsdelar i byggnaden. Av bruksarean, alltså den delen av byggnaden som kan brukas, så fördelas ytorna beroende av hur de används. Det kan vara lokalarea (LOA), bostadsarea (BOA), biarea (BIA) eller övrig area (ÖVA). Dessa olika typer av ytanvändning kan i sin tur uppdelas efter en viss bestämd struktur och det är här man kan hamna i en del tolkningssvårigheter i praktiken då alla husbyggnader är väldigt olika och användningen väldigt individuell. För indelning av LOA kan man välja flera olika sätt att dela in areorna antingen delas de in efter funktion såsom verksamhetsarea (LOA:V), personalarea (LOA:P), kommunikationsarea (LOA:K) eller garage (LOA:B). Men man kan också välja en indelning av arean efter tillhörighet eller läge. Även den övriga arean (ÖVA) kan delas in på flera sätt t.ex. efter funktion såsom kommunikationsarea (ÖVA:K) eller driftarea (ÖVA:D). Observera att kommunikationsytor kan vara indelade både under lokalarea och övriga area detta beror av vem eller vilka som använder dem. Bruttoarea Omslutande KA BTA OKA Bruksarea BRA Användning LOA ÖVA BOA BIA Funktion LOA:V LOA:P LOA:K LOA:B ÖVA:K ÖVA:D Bild 1: Översikt areor 2.3 BSAB-systemet BSAB står för Byggandets Samordning Aktiebolag. BSAB är ett klassifikationssystem, som på ett systematiskt sätt indelar ett byggnadsverk i olika delar och funktioner. Detta är ett system som har används av byggbranschen i över 25 år. Den första generationen av BSABsystemet utarbetades av Byggandets samordning AB Sedan slogs BSAB samman med Svensk Byggtjänst 1976 varvid Byggtjänst blev ägare till BSAB-systemet och övertog ansvaret för dess förvaltningen och utveckling utkom en ny utgåva av BSAB med tabeller och tillämpningar. Idag gällande utgåva är från KTH Haninge Bek-99 9

11 Inom byggsektorn finns ett växande behov av att använda en enhetlig terminologi. Hela BSAB-systemet syftar till att byggbranschen som helhet skall tala samma språk från materialtillverkare via projektörer och entreprenörer till förvaltare. Terminologin är en viktig bas för BSAB-systemet, en samverkan inom byggsektorn är och förblir ett måste. En användare av systemet skall inte behöva kunna alla koder utantill, utan tanken är att mycket skall vara inbyggt i ett datasystem. Alla använder inte heller alla delar av systemet. Med den kunskap branschfolk har om sina respektive fackområde blir det inte svårt att hitta rätt kodning i BSAB. Bild 2: Översikt över vyer i BSAB 96 Inom BSAB-systemet säger man att det finns olika vyer. I en av vyerna har man det samhällerliga perspektivet. Här ses byggnaden i samverkande grupperingar, så kallade infrastrukturell enhet. Det kan vara en högskola, en centrumanläggning eller dyl. I en annan vy indelas byggnadsverken efter sina ändamål exempelvis hus och broar. Hus kan i sin tur delas in i olika typer av husbyggnader. Byggnadsverk kan också indelas i utrymmen och utrymmen kan kopplas till byggdelar, byggdelstyper, produktionsresultat, förvaltningsresultat och resurser Utveckling av BSAB-systemet. För att systemet skall kunna utvecklas så måste det ske i samarbete av berörda parter. Parterna är olika användarkategorier, utvecklare av dataprogram och standardiseringsgrupper. Hela idén med BSAB är att det finns en helhetssyn som ges av tabeller. Forskning och utvecklingsprogrammet IT Bygg & Fastighet 2002 är ett projekt som drivs av ett konsortium KTH Haninge Bek-99 10

12 av ett antal drivande organisationer inom byggsektorn. Projektet innehåller områden där BSAB kan tillämpas. En viktig bas för den fortsatta utvecklingen är de erfarenheter som fås från tillämpningar av BSAB-96. Användningen i AMA och beskrivningsarbetet är en viktig del liksom kalkylering. Ökat datorstöd kommer att ge användning inom nya områden Begreppsstrukturen BSAB-systemet är uppbyggt så att man från början har en verksamhet för vilken något måste byggas, anpassas, skötas och bedrivas på ett önskvärt sätt. När ett nytt hus byggs så innehåller det egenskaper som uppfyller behoven hos den verksamhet som den byggs för. Huset som byggs är ett byggnadsverk, utformningen av ett hus styrs av de olika verksamheternas utrymmen. Huset byggs ihop så att det uppfyller de funktionskrav som verksamheten ställer eller rent tekniskt krav för att ett hus skall hålla ihop. Dessa delar kallas byggdelar och om den tekniska lösningen är känd så är det en byggdelstyp. Exempel på en byggdel är en yttervägg och byggdelstypen blir då t.ex. Tegelyttervägg. En byggdelstyp består av ett antal produktionsresultat vilka byggts upp av aktiviteter och resurser. Bild 3: Relationer mellan begreppen i BSAB 96 KTH Haninge Bek-99 11

13 2.3.3 Vyer Ett hus som är under uppförande kan produktbestämmas, produceras eller förvaltas. För att kunna beskriva BSAB-systemet och dess ingående tabeller så kan man se byggnaden som ett antal olika vyer. BSAB-systemet definierar dessa olika vyer och klassificerar innehållet i vyerna. Resultatet hamnar i en tabell, det ger oss en tabell per vy (se bilaga 1-3). I kalkyl sammanhang brukar man säga att kostnaderna för ett byggnadsverk är summan av kostnaderna för alla byggdelar eller alla byggdelstyper eller alla produktionsresultat eller alla resurser Tabeller För närvarande har koder och rubriker fastställs endast för byggdelar och produktionsresultat. I BSAB-96 ingår fastställda tabeller för produktionsresultat som tillämpas av AMA-98. BSAB-96 är ett branschgemensamt klassifikationssystem för alla aktörer och tillämpningar. En av de första tillämpningarna är AMA-98. Systemet är under utbyggnad och flera koder och rubriker kommer för andra tillämpningar. Dessutom så är flera tabeller under utveckling, t.ex. för byggnadsverk, utrymmen och inbyggnadsvaror. För maskiner och byggplatsutrustning rekommenderas maskinlista från Byggmaskinföreningen. Nästan alla tabeller kommer från Svensk Byggtjänst, men ett par kommer från andra utgivare. För närvarande finns följande tabeller: Verksamhet, Infrastrukturell enhet (exempelvis bostadsområde, flygplats, va-anläggning, reningsverk) Byggnadsverk (dvs. byggnader eller anläggningar exempelvis bostadshus, väg, avloppsnät) Utrymmen (i eller i anslutning till byggnadsverk exempelvis kontorsrum, körfält) Byggdelar (dvs. delar av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket eller installationssystem, exempelvis pelarstommar, tappvattensystem) Byggdelstyper (dvs. byggdelar vars tekniska lösning är bestämd exempelvis pelarstommar murverk) Produktionsresultat, (dvs. resultat av aktiviteter på byggarbetsplatsen för produktion av byggnadsverk, exempelvis formar av bräder, jordschakt, brandgasspjäll) Resurser (inbyggnadsvaror, maskiner, byggplatsutrustning, redskap, verktyg, skyddsutrustning) Förvaltningsresultat Arbetskraft (murare, snickare m.m.) De tabellerna som vi har använt oss av har varit tabellerna för byggnadsverk (bilaga 1), utrymmen (bilaga 2), byggdelar och byggdelstyper (bilaga 3). 2.4 Kalkylsystemet och databasen Bygganalys har en omfattande databas med prisinformation om olika resurser, byggdelar och hela byggnadsverk. Prisinformationen sammanställs varje år i en prisbok som Bygganalys säljer digitalt och i pappersform, i samband med den tar man också fram ett utdrag som man kallar Bygganalys lilla prisbok. Den lilla prisboken innehåller de mest efterfrågade byggdelarna och á-priserna samt priser för hela byggnadsverk. KTH Haninge Bek-99 12

14 Byggnadsverken ges i form av överslagspriser per kvadratmeter för olika typiska byggnader, dessa byggnader är teoretiska byggnadsverk som sammanställts efter erfarenhetsvärden från många olika projekt. Överslagspriset är uppdelat efter de olika entreprenaderna som ingår, bygg, el, vvs, transport och styr och regler. Det pris som anges är entreprenadkostnaden för byggnaden exkl. markarbeten. För att få den totala projektkostnaden finns en mall för påslag som index, projektering, byggherreadministration, myndighetsavgifter och moms. Databasen är grunden till alla kalkylprogram för kalkyler i alla olika skeden. Det kalkylprogram som vi tittat närmare på heter Calc3. Det är ett dosbaserat kalkylprogram som lämpar sig bra för alla typer av kalkyler utifrån skissunderlag till totalentreprenad handling. I programmet läggs först in grunddata för byggnaden som byggnadsarea, byggnadsvolym m.m. Man matar sedan in uppgifter om byggnadens olika projektdelar som byggs upp av olika byggdelar. De olika byggdelarna förses med mängder och justeras efter önskad konstruktion och material. När alla mängder matats in gör programmet en sammanställning och beräkning av ingående delar som ligger till grund för omkostnadskalkylen. Programmet förslår en byggtid och alla ingående arbeten och resurser för den tillfälliga fabriken, detta kan sedan justeras utifrån givna förutsättningar. Utskrift av kalkylen kan göras på flera olika sätt med olika uppställningar och uppdelningar och med olika detaljeringsgrad. I kalkylprogrammet erhålls entreprenadkostnaden sedan får man göra påslag för byggherrekostnader m.m. för att erhålla den totala projektkostnaden. 2.5 Intervjuer Roger Ekerlin, Konsult Cad Q, Akademiska Hus Roger Ekerlin jobbar som konsult åt Akademiska Hus med att mäta upp deras fastigheter och lägga in dem i ett förvaltningssystem. Vi frågade RE om hur man skall tolka vissa utrymmen i vårt referensobjekt och hur ytorna ska klassificeras utifrån svensk standard. RE förklarade att alla fastighetsägare har sin tolkning för hur olika utrymmen klassas som t.ex. trapphus. Hur dessa ska bedömas hänger ihop hur utrymmena i fastigheten i övrigt nyttjas. Om en kontorsfastighet hyrs av en enda hyresgäst så kan alla trapphus räknas som yta som tillhör hyresgästen och skall därför mätas upp som lokalarea (LOA). Är däremot huset uthyrt till flera olika hyresgäster måste trapphusen vara gemensamma för alla hyresgäster och ytan för dessa tillfaller då utrymmen för fastighetsägaren alltså övrig area (ÖVA). Akademiska Hus har i många fall hus som endast hyrs av en och samma hyresgäst man har därför lagt fast en Akademiska Hus standard för hur ytor av allmän karaktär ska betraktas och mätas upp. Det viktiga i detta sammanhang är att göra likadana uppmätningar i alla fastigheter så att man sedan kan ta fram nyckeltal för att jämföra fastigheterna emellan. När alla ytor i en fastighet är uppmätta i förvaltningssystemet kan ytorna och fastigheten knytas till annan information som t.ex. hyreskontrakt eller andra dokument. Ur förvaltningssystemet kan man få hyresgästlistor, nyckeltal och beräkningar av ytor, vakanta ytor eller annan information om fastigheten. En av förvaltarna på Akademiska Hus delade med sig av sina personliga nyckeltal för relationer mellan olika ytor som t.ex. förhållandet mellan LOA:V och LOA samt mellan LOA och BTA, han kallade det svällningar vilket ganska bra beskriver vad det är frågan om, se bild 4. KTH Haninge Bek-99 13

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Kalkylering Lukas 14:28-30 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och

Läs mer

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav Produktionskalkyl Låsning av slutkostnad 100 % Ingångsvärde 80 % Minimiav Program Projektering Produktion Skeden Söka Ram Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram Typ av projekt Investering

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se Kopia till Fastighetskontoret Äldrenämnden Förstudie till ombyggnad/tillbyggnad

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och klargör målsättningen 2. Identifiera

Läs mer

Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76

Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76 Kontaktpersoner på SCB: Kontaktperson på Boverket Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76 Enkät om byggkostnadsstatistik

Läs mer

Excelmallar för supersnabb uppmätning!

Excelmallar för supersnabb uppmätning! Excelmallar för supersnabb uppmätning! Med kunden i fokus. Vi har lyssnat på Dig som kund och har gjort som Du vill ha det! Med s mätpaket gör Du ditt uppmätningsarbete till ett rent nöje, samtidigt blir

Läs mer

Objektsmodeller i förvaltning

Objektsmodeller i förvaltning Objektsmodeller i förvaltning Bild Ulrika Palmqvist, stadsfastigheter Malmö stad Informationsmodeller Nyttan med en objektsmodell Informationshantering genom systemen Informationsmodellen med ingående

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Bygg- och förvaltningsprocesserna Bygg- och förvaltningsprocesserna Informationsleveranser i bygg och förvaltning Exempel Regionservice Verksamhetsstöd Regionservice ska vara en självklar partner i allt arbete som rör förvaltning av våra

Läs mer

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Regionservice ID 6_D001_-_001_04 Ver 2012-08-01 Ansvarig Per Erlandsson

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Olika regler för olika byggår Om det uppstår tvist om en lägenhets yta ska lägenheten mätas efter särskilda regler. Det finns olika regler

Läs mer

Byggnadsstyrelsens handböcker 45 1993-09. Area och volymberäkning ... ...

Byggnadsstyrelsens handböcker 45 1993-09. Area och volymberäkning ... ... Byggnadsstyrelsens handböcker 45 1993-09 Area och volymberäkning...... Dokumentets utgivare K1 BYGGNADSSTYRELSEN Projektredare, upphovsman(män), konsult(er), etc Hans Grytt Sören Johansson Dokumentnamn

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin GIS kopplat till BIM Annelie Norlin GIS Syfte: Att utföra rumsliga analyser av geografisk data, analyser på attribut och geografiska presentationer Krav på data: Strukturerad meta/attributdata, topologisk

Läs mer

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom

Läs mer

LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP

LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP 1. STARTA PROJEKT 3. SKAPA CETRALFIL Starta nytt projekt genom NEW > Tryck på BROWSE > Leta reda på Mallfil LTH i den gemensamma Projektmappen under mappen MALLFIL > Klicka

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

V-F 101 G: Bef. S: Bef. V: Bef väv lagas och målas. T: Bef. Övrigt: byta armatur samt se över tändning. Kopiering/Arkiv 102 G: Bef. V: Bef.

V-F 101 G: Bef. S: Bef. V: Bef väv lagas och målas. T: Bef. Övrigt: byta armatur samt se över tändning. Kopiering/Arkiv 102 G: Bef. V: Bef. Rumsbeskrivning Datum: 2012-11-23 Objekt: BDX Proj.nr: 250 Bolag: Lejontassen fastighets AB Vår ref: Lars-Göran Hedström Tel: 070-5461301 E-post: lars-goran.hedstrom@lulea.galaren.se Förklaringar: G =

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm MASSHANTERING Förbifart Stockholm 11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm Presentationen behandlar på en övergripande nivå hur masshanteringen är tänkt att lösas i Förbifart Stockholm. Hinder

Läs mer

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad om och tillbyggnad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer.

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Den är bäst! Du får den mest avancerade bygg- och arkitektapplikationen för AutoCAD LT som finns på marknaden. Programmet arbetar i både 2D och 3D, är lättarbetat,

Läs mer

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad:

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad: ICT Upphandlingsinstruktion Upphandlingsinstruktion Version: 080903 Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (10) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Enklare idrottshallar

Enklare idrottshallar FASTIGHETSKONTORET IDROTTSFÖRVALTNINGEN 2013-01-29 Kontaktperson fastighetskontoret Jenny Rydåker Projektavdelningen Telefon: 08-508 270 16 jenny.rydaker@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-03-05

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Uppgifter om nybyggnadsprojekt

Uppgifter om nybyggnadsprojekt Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap 8 offentlighetsoch sekretesslagen (SFS 2009:400). Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

JS Besiktningstjänst AB BRF HOLMGÅRD 1 2015-03-11

JS Besiktningstjänst AB BRF HOLMGÅRD 1 2015-03-11 BYGGNADSFÖRTECKNING Byggnadsförteckningen beskriver hur underhållsplanen är strukturerad. Vanligen sker uppdelningen efter befintlig situationsplan och numreras på liknande sätt. Byggår BOA LOA UBA Anger

Läs mer

Underhållsplan. Brf Körsbäret 19-21. Annedal 23:19, 23:20, 23:21. Datum för utskrift: 2015-03-05

Underhållsplan. Brf Körsbäret 19-21. Annedal 23:19, 23:20, 23:21. Datum för utskrift: 2015-03-05 Underhållsplan Brf Körsbäret 19-21 Datum för utskrift: 2015-03-05 Översikt Grundläggande information om underhållsplanen. Adress Nilssonsberg 411 43 GÖTEBORG Boarea (BOA) 30232 m2 Lokalarea (LOA) 2459

Läs mer

Så här mäter du bostaden

Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden I vardagsspråket används ibland uttryck som bostadsyta, lägenhetsyta, våningsyta etc. Vid bostadsaffärer är det extra viktigt att parterna använder sig

Läs mer

Effektivare Byggprocesser

Effektivare Byggprocesser FRIENDS ARENA Stockholm Effektivare Byggprocesser BEAst Lyfter Blicken Informatik Arkitektur SWEDBANK STADION Malmö TELE2 ARENA Stockholm Affärsutveckling hur då? - vi lyfter blicken! Inköp Produktion

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

KOMMA IGÅNG MED ARCHICAD. Idé och produktion av: Oscar Torstensson

KOMMA IGÅNG MED ARCHICAD. Idé och produktion av: Oscar Torstensson KOMMA IGÅNG MED ARCHICAD Idé och produktion av: Oscar Torstensson Förord Kompendiet är främst avsett till de nybörjare som läser eller är utbildade till arkitekter eller byggnadsingenjörer. Grundtanken

Läs mer

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

FF1 Drift- och Underhållsplanering

FF1 Drift- och Underhållsplanering FF1 Drift- och Underhållsplanering Drift- och underhållsplaner utgör en viktig del av den fastighetsekonomiska analysen. Denna uppgift syftar till att göra en detaljerad plan för drift- och underhåll för

Läs mer

Byggprocessen 1 (5) Övning B3 12-03-09

Byggprocessen 1 (5) Övning B3 12-03-09 Byggprocessen 1 (5) B3 - Programskrivning Mål med övningen Syftet med övningen är att i ett tidigt skede kunna fastställa de behov och funktioner man vill att byggprojektet skall uppfylla. Förutsättningar

Läs mer

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation Inklusive övriga ritningsrelaterade digitala handlingar som levereras till beställaren. Version 1.0 Kravspecifikationen är upprättad av Beställaren,

Läs mer

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Objektnummer: 85 54 04 32 Objektnamn: Skällsäter - Bäckefors Skede: Bygghandling december 2002 Datum: 2008-08-25 Rev. datum: 1(7) 1. Bakgrund Befintlig väg har

Läs mer

Certifiering (godkännandemärkning av system).

Certifiering (godkännandemärkning av system). Certifiering (godkännandemärkning av system). 20090505 Innehåll Bakgrund... 2 Principer... 3 Fi2 informationsmodell... 3 Fi2 s olika delmodeller... 4 Certifieringens olika nivåer... 5 Metod för Godkännandemärkning...

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Nya operationsmiljöer i Karlstad.

Nya operationsmiljöer i Karlstad. 1 Nya operationsmiljöer i Karlstad. Anskaffnings- och utformningsprocessen för medicinsk-teknisk utrustning Bakgrund Siffror Disposition Teknik Op-salar Arbetssätt Tider Anders Melin, SWECO, Karlstad Team:

Läs mer

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING Vårdsätra 14:4 Takomläggning Totalentreprenad RAMBESKRIVNING 2015-02-15 Rev Rev.datum Sign Strandbodgatan 1 Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 00 www.temagruppen.se 190100000 Upprättad av: Per Liljestrand

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Byggnad. Ljud & Vibrationer

Byggnad. Ljud & Vibrationer Byggnad Ljud & Vibrationer Idag ställs allt högre krav på bra ljudkvalitet. Trafiken och industrin ska generera så lite buller som möjligt. Samtidigt ökar insikten om att tysta bostäder och arbetsplatser

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John,

Läs mer

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa.

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa. Oktober 2013 Till dig som bor på Mariehemsvägen 7 E Frågor och svar från informationsmötet Tisdag 1 oktober hölls ett informationsmöte för dig som bor på Mariehemsvägen 7 E. På mötet deltog representanter

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

STYRSÖ BLACK & WHITE ENTREPRENAD- OCH RUMSBESKRIVNING

STYRSÖ BLACK & WHITE ENTREPRENAD- OCH RUMSBESKRIVNING ENTREPRENAD- OCH RUMSBESKRIVNING GENERELLT ENTREPRENADBESKRIVNIG ENTREPRENADBESKRIVNING UTG. 2 2014-08-08 Åtagande gäller nybyggnation av enfamiljshus baserat på plan- och fasadritningar, leveransbeskrivning

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma

STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN. Föredrag Upphandling 24 24 april 2013. Advokat John Hane Foyen Advokatfirma STORA RAMAVTAL I BYGGSEKTORN Föredrag Upphandling 24 24 april 2013 Advokat John Hane Foyen Advokatfirma 1 Ramavtal före 2008 Ingen rangordning Favoriten? Okänd volym Löpande underhåll Mindre om- och tillbyggnader

Läs mer

Vändskivan 5 Hus E Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Hus E Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Vändskivan 5 Hus E Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Fasad och skärmtak Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

www.jonsonsbygg.se 1

www.jonsonsbygg.se 1 www.jonsonsbygg.se 1 Din lokala byggare med Vätter bygden som bas. Kompetens från allt inom byggservice till totalentreprenad. Jonsons Byggnads ab har en över femtioårig tradition av att vara en lokal

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Kostnadsuppskattning SFR 2, Etapp 1 och 2

Kostnadsuppskattning SFR 2, Etapp 1 och 2 RAPPORT Datum: Vår referens: SSM2011-153- 30 Författare: Martin Öhlund, Bygganalys AB Kostnadsuppskattning, Etapp 1 och 2 Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. De slutsatser

Läs mer

RAPPORT FRÅN UNDERHÅLLSBESIKTNING Underhållsplan 2013

RAPPORT FRÅN UNDERHÅLLSBESIKTNING Underhållsplan 2013 Ort och Datum Lund 2013-09-03 Handläggare Gabriel Ljungberg 1 (7) Brf Solskenet RAPPORT FRÅN UNDERHÅLLSBESIKTNING Underhållsplan 2013 Riksbyggen Mellersta Skåne har uppdaterat er underhållsplan genom underhållsbesiktning

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Kalkyl reinvestering Stadshuset

Kalkyl reinvestering Stadshuset Kalkyl reinvestering Stadshuset Ombyggnad Stadshuset 2012-11-27 Entreprenadkostnad Planvis Kostnad /Flygel (b,c,d) Inv Arbeten Utv Arbeten Bygg 1 600 000 Bygg 4 800 000 Fönster förbindelsegång 960 000

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Halmstads Nya Bibliotek

Halmstads Nya Bibliotek Halmstads Nya Bibliotek En resa från tanke till färdig byggnad Fastighetskontoret Christer Knutsson Rikard Ahlgren www.huvudbiblioteket.nu Foto tagna av: Sven-Ingvar Petersson Thure Gunnarsson Ny kajpromenad

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

BIM och e-affärer. Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering

BIM och e-affärer. Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering BIM och e-affärer Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering Mål för BEAst varuförsörjningsprojekt Fylla gapet mellan två områden BIM och B2B-handel och koppla samman dem med

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

Förstudie - delrapport 2012-12-21

Förstudie - delrapport 2012-12-21 - delrapport 2012-12-21 Sammanställning av befintliga ytor i Häggviksskolans skolbyggnader samt ytbehov för Kulturskolan, Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser. Prisindikation för tre olika om- och

Läs mer

Bentley User Group 2013-11-08. Leif Malm

Bentley User Group 2013-11-08. Leif Malm Bentley User Group 2013-11-08 Leif Malm BIM en väg till förbättrad produktivitet! Digitaliseringskommissionen o att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter (Loth

Läs mer

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem.

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem. Bilaga 17 KALKYL-PM Datum: 2013-10-24 Beteckning: KORTRUTTSPROJEKET Delprojektbeskrivning för geografiska delprojekten DP07-DP15 Skede: Tidigt skede Prisnivå: 2013 juli Kalkyl: Krister Löfgren Vectura

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Magnus Wallsten Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Comparison

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Projektering av fasadåtgärder

Projektering av fasadåtgärder Bilaga 12 Projektering av fasadåtgärder Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

02.3 Rambeskrivning Hus

02.3 Rambeskrivning Hus Handling 02.3 Sidantal 11 02.3 Rambeskrivning Hus Byggnadsbyrån AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERSIKTLIG ORIENTERING... 4 MARK... 4 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM... 4 01 SAMMANSATTA BYGGDELAR...

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

Kapitel 1 Komma i gång... 5

Kapitel 1 Komma i gång... 5 DDS-CAD Arkitekt 10 Komma i gång Kapitel 1 1 Kapitel Sida Kapitel 1 Komma i gång... 5 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljö Windows... 6 Begrepp... 6 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer