Författare: Eva-Mari Bergshjorth och Eva Olsson. Definition av typutrymmen och utformning av kalkylmodell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare: Eva-Mari Bergshjorth och Eva Olsson. Definition av typutrymmen och utformning av kalkylmodell"

Transkript

1 KTH Syd Campus Haninge Byggteknik och ekonomi 120 p Författare: och Handledare: Thomas Johansson Uppdragsgivare: Bygganalys AB Definition av typutrymmen och utformning av kalkylmodell Maj 2002

2 Sammanfattning I detta examensarbete har utarbetats ett förslag till en alternativ kalkylmetod och redovisning av kostnader till uppdragsgivaren Bygganalys AB. Bakgrunden är ett behov från Bygganalys nya kundkategori, fastighetsägare och hyresgäster, som köper kalkyler i tidiga projektskeden. De efterfrågar en annan uppställning av kalkylen än den traditionella som delas upp i bygg, el, vvs, styr och transport. Kostnadsfördelningen ska vara kopplad till byggnadens verksamhet och funktion. Med den utgångspunkten har vi bearbetat ett referensobjekt och undersökt vilka verksamheter och utrymmen det består av. Utifrån det har vi skapat ett antal typutrymmen som tillsammans bildar olika verksamheter. Till vår hjälp har vi haft två branschstandarder för indelning och benämning. Hela referensobjektet har till sist kostnadskalkylerats enligt den nya metoden med typutrymmen som grund. Typutrymmen, verksamheter och kostnaden har sedan sammanställts och resulterat i två olika förslag till kalkylredovisning. Det första är en detaljerad uppställning av alla typutrymmen och en kostnad per kvadratmeter. Det andra förslaget är en förenklad uppställning av ingående verksamheter och en kostnad per kvadratmeter eller per person. Dessa båda förslag på kalkyluppställning kan användas för nya projekt och ger den nya kundkategorin den information de efterfrågar, en kostnad kopplad till verksamhet och funktion i byggnaden. KTH Haninge Bek-99 1

3 Summary Title: Definition of a typical room and composition of a calculation method In this examination report an alternative calculation method and cost presentation has been worked out for the company Bygganalys AB. The background was a demand from the users of the buildings, landlords and tenants. For these customers, Bygganalys makes cost calculations in early stages of building projects. The customers request for cost estimations with another disposition than the traditional one, which are normally divided in building, electricity, heating, water, sewerage, control and lifts and escalators. The dividing of the costs has to be connected to the activity and function that will take place in the finished building. With this as basis we have been studying a reference objects, a finished building, and investigated which rooms and activities that belong to this building. From this investigation we have created a number of typical rooms, that together are used for different activities. We have used two branch standards for the dividing and naming of the typical rooms. Finally a cost calculation of the reference object has been made according to this new method by using the typical rooms as a base. The different typical rooms, activities and costs have been put together and are presented in two different proposals of cost calculations. The first one is a detailed presentation of the different typical rooms and the result is shown as a cost for a typical room per square meter. The second one is a simplified presentation of the different activities that takes place in the building and the result is shown as a cost for an activity per square meter or per person that will use this building. These two proposals of cost calculations can be used for a new project and will give the customers the information they ask for, a cost connected to the function and activity of the new building. KTH Haninge Bek-99 2

4 Förord Det här är ett examensarbete för högskoleingenjörsutbildningen på KTH i Haninge. Vi som gjort detta arbete heter och och vi har båda läst till högskoleingenjör med inriktningen bygg och ekonomi. Vår handledare har varit Thomas Johansson och examinator Sture Holmberg. Examensarbetet är utfört på Bygganalys AB under ledning av verkställande direktören Anders Kivijärvi som hade idén till detta examensarbetet. Tanken var att studera ett antal olika objekt utifrån dess verksamhet och funktion, med avseende på tekniska komponenter och kostnadsfördelning. Detta för att få fram nyckeltal för olika verksamheter och funktioner till de tidiga projektskedena. Till vår hjälp har vi haft Akademiska Hus som gett oss möjlighet att studera ett av deras projekt, Campus Konradsberg. Eva Fredrikson Woojärv upphandlare på Akademiska Hus, Christer Danielsson projektledare och medarbetare har varit mycket hjälpsamma med information och material om projektet. I samband med kalkylarbetet vill vi särskilt tacka Serge Alphonse och Sten Åfeldt som har hjälpt oss med kalkylerna och dataprogrammen på Bygganalys AB. Vi vill även tacka Anders Kivijärvi VD, Bygganalys AB och Eva Fredrikson Woojärv, upphandlare på Akademiska Hus. Arbetet på Bygganalys har varit mycket intressant och har kompletterat vår utbildning på många sätt. Vi hoppas att vårt examensarbete kommer till användning för Bygganalys i framtiden och kan bidra till en vidareutveckling av Bygganalys verksamhet. För kontakt med författarna: e-post: e-post: KTH Haninge Bek-99 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och nuläge Mål och syfte Avgränsningar Metoder 7 2 Faktainsamling Referensobjekt Svensk Standard för areamätning BSAB-systemet Kalkylsystemet och databasen Intervjuer 13 3 Genomförande och analys Bearbetning av O-huset Typutrymmenas indelning Beskrivning av kalkylmetoden Förslag till Bygganalys lilla prisbok Kontroll mot slutkostnaden 23 4 Slutsats 24 5 Referenser 25 6 Bilagor 26 KTH Haninge Bek-99 4

6 1.1 Bakgrund och nuläge 1 Inledning Bygganalys är ett företag i byggbranschen som har arbetat med kalkyler och projektstyrning i över 50 år. Metoder för att kalkylera och kalkylsystem utvecklas ständigt och det krävs hela tiden förbättringar för att hålla sig á jour med marknaden och efterfrågan. Under många år har man på Bygganalys arbetat med och sålt dosbaserade kalkylprogram, olika programvaror för kalkyler i olika skeden. Exempelvis kan man göra kalkyler i tidiga skeden då man vet lite om projektets slutliga konstruktion, alternativt en ren anbudskalkyl på färdig projekterad handling från konstruktörer. De olika synsätten på ett projekt kräver stor kunskap om byggnaders konstruktion och kalkylprogrammens olika upplägg. Ett alternativ till en projektspecifik kalkyl är Bygganalys prisbok. En förkortad version av prisboken görs varje år, som kallas Bygganalys lilla prisbok. Med den kan man själv sätta ihop en överslagskalkyl för ett helt projekt, en mindre ombyggnad eller reparationsarbete. Prisboken har prisuppgifter på tre olika nivåer. Den första nivån ger överslagspriser för hela byggnadsverk vilket grundar sig på erfarenhetsvärden som erhållits genom åren. Exempelvis har man i 2001 års lilla prisbok en överslagskostnad för nybyggnad Skolor, 3000 m 2 BTA i tre våningar (BTA = bruttoarea). Bygg 7550 kr/m 2 BTA VVS 1370 kr/m 2 BTA El 920 kr/m 2 BTA Transport 220 kr/m 2 BTA Styr och regler 115 kr/m 2 BTA Utöver dessa kostnader får man sedan göra påslag för utvändiga markarbeten, index, projektering, byggherrekostnader och mervärdesskatt för att erhålla projektets totala kostnad. Kalkylmodellen förutsätter att man har någon kunskap om projektet och byggande i allmänhet för att kunna tolka uppgifterna och applicera på det specifika projektet. Nästa nivå i prisboken är kostnader för olika byggdelar både vid ombyggnad och nyproduktion. De olika byggdelarna beskrivs kort och priset anges som á pris för byggdelen per kvadratmeter, stycken eller annan för byggdelen lämplig enhet. Den tredje nivån på kostnadsinformation är á pris för olika produktionsresultat. All prisinformation och olika byggkonstruktioner ligger i en databas som ständigt byggs ut och förändras. Just nu gör Bygganalys en stor omläggning av databasen till ett modernare gränssnitt. I samband med det arbetet vill man också förbereda databasen för framtida sätt att redovisa byggkostnader. I den befintliga strukturen saknas idag en nivå mellan byggdelar och hela byggnadsverk. Från den nya databasen kan skapas olika extrakt för både interna och externa kalkylsystem. Branschstandarden, BSAB-systemet, har ett begrepp som de kallar utrymmen mellan nivåerna byggdelar och byggnadsverk. Hur detta begrepp ska definieras och användas är ej klart. En preliminär tabell för hur utrymmen skall indelas har tagits fram, då den är preliminär har man ännu inte använt den praktiskt. De fastställda klassificeringstabeller som BSAB-systemet har idag för indelning och benämning av byggdelar, byggdelstyper och produktionsresultat börjar etablera sig i byggbranschen. KTH Haninge Bek-99 5

7 Förändringen från det gamla systemet går dock trögt. Förutom gamla BSAB-systemet finns ett otal andra kodningssystem och egna beteckningar som fortfarande används eftersom man upplever att de är enklare att arbeta med. Trots att BSAB systemet kan tyckas omfattande och stelbent är det Bygganalys ambition att följa det i så stor utsträckning som möjligt eftersom det är en branschstandard. En relativt ny kundkategori hos Bygganalys är fastighetsägare och hyresgäster alltså de som nyttjar byggnaderna. I kontakten med dem möter de ofta frågan om en annan kostnadsuppdelning än den de redovisar idag som är traditionellt uppdelad i bygg, el, vvs, styr och transport. Många efterfrågar en redovisning av projektets olika verksamheter och utrymmen, vad de kostar och vilka som är mest kostsamma. Kundernas önskemål är att kunna knyta kostnaderna till en specifik uthyrningsdel, huskropp eller annan indelning som passar deras fördelning på intäktssidan. Fastighetsägares intäktsfördelning är starkt kopplad till de uppmätningsregler som gäller för byggnader, vilka ytor som går att hyra ut och av dessa ytor, vilka som är primära och sekundära ytor. Det förekommer också att hyresgästerna i sin tur fördelar ytor och hyra internt inom företaget på de olika verksamheterna. Vid ombyggnader och nyproduktion är det därför viktigt att veta vad de olika verksamheterna kostar och hur mycket yta de kräver, för att kunna påverka verksamhetens och hela företagets kostnader. Bygganalys tror att alternativa sätt att redovisa en kalkyl kommer att efterfrågas mer och mer. De behöver därför en metod för att ta fram och fördela byggkostnaderna som uppfyller den nya kundens behov. Att med utgångspunkt från ombyggnadens eller nyproduktionens verksamheter ta fram en kalkyl åt kunden. Men också att kunden själv, utifrån Bygganalys lilla prisbok, överslagsmässigt skall kunna göra en kostnadsbedömning för ett projekt med verksamheten som utgångspunkt. 1.2 Mål och syfte Vårt mål med arbetet var att hitta en kalkylmodell och redovisningsmetod med inriktning på en byggnads olika verksamheter och funktioner för Bygganalys nya kundkategori. I första skedet var målet att definiera de olika utrymmen som en byggnad innehåller både med avseende på innehåll och tillhörighet. Av detta skapa olika typutrymmen som behövs för en särskild verksamhet eller funktion. Utöver det skulle vi också identifiera de typutrymmen som inte kan hänföras till någon bestämd verksamhet som t.ex. är gemensamma med andra verksamheter i byggnaden. Det andra delmålet var att göra en kalkyl på de olika typutrymmen och verksamheter som vi definierat och identifierat enligt en modell som passar Bygganalys kalkylsystem. Till sist hitta en metod att redovisa kostnaderna för de olika verksamheterna och dess ingående typutrymmen som passar både kalkylsystemet och prisboken hos Bygganalys. 1.3 Avgränsningar Vi skulle undersöka ett flertal referensobjekt för att få en bred bild över vilka olika utrymmen som förkommer i olika skolbyggnader. Tidigt blev det klart att vi bara skulle titta på högskolebyggnader, Akademiska Hus var intresserade av examensarbetet och villiga att lämna ut uppgifter och låta oss ta del av deras projektmaterial, i det stora projekt som pågår på Campus Konradsberg finns flertalet byggnader i olika produktionsskeden. Flera av byggnaderna på campusområdet hänger ihop och har blandade verksamheter, en del är till och med en kombination av ombyggnad och nyproduktion vilket skulle göra det svårt att bearbeta. KTH Haninge Bek-99 6

8 Vi valde därför att börja med det s.k. O-huset, en fristående byggnad med några olika verksamheter som gick att särskilja. Huset var en nyproducerad byggnad som var helt färdigställd och inflyttat. Den slutliga kostnaden fanns sammanställd som i senare skede skulle kunna jämföras med vår kalkyl. Arbetet med uppmätning av utrymmena var mycket tidskrävande och vi insåg att vi inte skulle hinna med mer än ett referensobjekt. Vi tog beslutet tillsammans med Bygganalys att göra arbetet med O-huset grundligt och lägga ner mer tid på strukturen för en kalkylmodell. I samband med kalkylering av typutrymmena valde vi att göra kalkylen i ett av Bygganalys äldre kalkylprogram, Calc 3. Det programmet var lättast att sätta sig in i på kort tid, vilket gör att vi inte haft möjlighet att se fördelarna med det nya programmet. En annan begränsning är kalkyleringen av typutrymmenas tekniska installationer, dessa har endast kalkylerats översiktligt med de generella kvadratmeterpris som fanns i databasen. Alla beräkningar av nyckeltal och kalkyluppgifter är specifika för vårt referensobjekt, men uppgifterna kan mycket väl stämma på andra nybyggnader. För att få visshet i det bör man bearbeta fler byggnader. 1.4 Metoder För att kunna lösa uppgiften har vi utgått från ett referensobjekt. En nyproducerad fastighet som innehåller ett flertal olika verksamheter. Utifrån referensobjektet har vi fått information om olika verksamheters ingående utrymmen, gemensamma typutrymmen och byggnadens övriga utrymmen. Referensobjektet har också gett oss möjligheten att jämföra våra slutsatser vad gäller kostnader med det faktiska utfallet. Styrkan med referensobjekt är att problemen med gränsdragningar och identifikationer alltid är konkreta. Svagheten är dock att resultaten av utredningarna blir väldigt specifika och inte särskilt allmängiltiga. I vårt arbete har vi använt oss av två standarder i bygg- och fastighetsbranschen för vägledning och struktur. Den ena standarden är BSAB-systemet från Svensk Byggtjänst AB. Det består av en bok som beskriver systemets upplägg samt ett flertal olika tabeller och dokument som klassificerar och delar in branschens alla begrepp. BSAB-systemet är omfattande och vi har valt att titta på en mindre del som berör vårt problem. Den andra standarden är Area och volym för husbyggnader- Terminologi och mätregler, en svensk standard som utförligt beskriver hur byggnader skall mätas upp och hur olika ytor benämns och klassificeras. Standarden behandlar olika byggnader, verksamheter och konstruktionslösningar och hur dessa skall ytbestämmas och indelas. Även här har vi valt att betona de delar som är relevanta i vår problemställning. För att bekräfta våra egna teorier och tolkningar av litteraturen valde vi att intervjua några nyckelpersoner. Dessa intervjuer skulle ge oss svar på att det vi läst oss till även stämde med de begrepp och metoder som används av de verksamma i branschen. Syftet med intervjuerna var också att ge oss mer information om sådant som inte framkommit i referensobjektets dokumentation. Svagheten med intervju som metod är att den inte är objektiv men metoden är bra som ett komplement till det teoretiska. Genom att själva arbeta med Bygganalys kalkylprogram har vi fått god kunskap om hur programmet fungerar och hur man skulle kunna använda det i vårt syfte. Eftersom vi ej är vana kalkylatorer kan denna metod göra att vi missat något i kalkylarbetet. KTH Haninge Bek-99 7

9 2 Faktainsamling I detta kapitel redovisas insamlad information som vi använts oss av för att komma fram till målet. En sammanfattning av det material vi erhållit från referensobjektet som varit till största nytta för arbetet. Utdrag och referat ur litteraturen redovisas samt en kort sammanställning av Bygganalys kalkylsystem och databas. Till sist referat från de intervjuer vi gjort. 2.1 Referensobjekt För vårt referensobjekt, O-huset, fanns en stor mängd av dokumentation från projektets alla skeden. Under de veckor som vi satt på projektkontoret försökte vi att välja ut det material som var mest relevant för vår uppgift. Ritningarna över bygganden har varit en central information genom hela arbetet. Både programritningar, möbleringsritningar och arbetsritningar har vi använt för att tolka alla utrymmens utformning och till vilken verksamhet de hör. Möbleringsritningen visar bl.a. hur många personer som olika utrymmen är avsedda för och mer specifikt vad rummet ska användas till. Programritningarna är kopplingen till projektets systemhandling vilken beskriver huset alla tekniska egenskaper och utformning. Utifrån systemhandlingen har sedan huset omarbetats något vilket resulterat i en arbetshandling som visar hur det slutligen blev. Systemhandlingen innehåller en byggdelsbeskrivning, en översiktlig rumsbeskrivning och ramhandlingar för installationer samt specialbeskrivningar som akustik och brand. Till systemhandlingen har hyresgästen tillsammans med Akademiska Hus och arkitekten tagit fram en handling som de kallar Rumsfunktionsprogram. Den beskriver varje rums funktion både byggtekniskt och installationstekniskt, man fångar även upp hyresgästens egen inredning och teknik i detta dokument. Varje rum beskrivs kort med en text samt med en förenklad bild som symboliskt visar en utformningen av rummet. Detta dokument gav oss information om vad olika utrymmen ska innehålla. För att sedan särskilja vad i rummet som skall bekostas av hyresgästen respektive hyresvärden gör Akademiska Hus en gränsdragningslista. Den upprättas för alla projekt och är även bilaga till hyreskontraktet mellan parterna. De dokumentet har hjälpt oss att dra gränser för hur kostnaderna som ska vara med i kalkylen. En kalkyl upprättades på systemhandlingarna av ett externt kalkylföretag. En traditionell byggdelskalkyl med nettokalkyl, omkostnadskalkyl och en sammanställning. Utöver den kalkylen har vi erhållit den slutliga kostnaden för hela projektet med samtliga produktionskostnader och administrativa kostnader. Ur kostnadsrapporten har vi kunnat utläsa hur stor del som är sk byggherrekostnader, projekteringskostnader och produktionskostnader samt index och moms. Det har vi använt som referens till vår egen kalkyl och för att ta fram nyckeltal för detta specifika objekt. Under de veckor som vi satt ute på projektkontoret på Campus Konradsberg hade vi förmånen att träffa de som arbetat med projektet under flera år och som hade mycket information om de tidiga skedena med hyresgästen och kommunen samt de problem som de stött på under hand. Vi gjorde också en rundvandring på hela området i de färdigställda husen och de som höll på att produceras samt de byggnader som byggdes om. Den muntliga information som vi fått ta del av är svår att beskriva i text men den har varit ett tillskott för arbetet. KTH Haninge Bek-99 8

10 2.2 Svensk standard för areamätning När man ska mäta och benämna olika areor husbyggnader finns en svensk standard för hur detta ska gå till men den ger också utrymme för egna tolkningar och utveckling av begreppen. Några utav begreppen grundar sig dock på husets utformning och kan inte tolkas, t.ex. byggnadsarea (BYA), bruttoarea (BTA) och bruksarea (BRA). BYA är byggnadens projicerade area på marken. Skillnaden mellan BTA och BRA är omslutande konstruktionsarea (OKA). BTA är byggnadens totala area i alla plan, mätt till utsida yttervägg och BRA är således BTA med avdrag för ytterväggar och andra större konstruktionsdelar i byggnaden. Av bruksarean, alltså den delen av byggnaden som kan brukas, så fördelas ytorna beroende av hur de används. Det kan vara lokalarea (LOA), bostadsarea (BOA), biarea (BIA) eller övrig area (ÖVA). Dessa olika typer av ytanvändning kan i sin tur uppdelas efter en viss bestämd struktur och det är här man kan hamna i en del tolkningssvårigheter i praktiken då alla husbyggnader är väldigt olika och användningen väldigt individuell. För indelning av LOA kan man välja flera olika sätt att dela in areorna antingen delas de in efter funktion såsom verksamhetsarea (LOA:V), personalarea (LOA:P), kommunikationsarea (LOA:K) eller garage (LOA:B). Men man kan också välja en indelning av arean efter tillhörighet eller läge. Även den övriga arean (ÖVA) kan delas in på flera sätt t.ex. efter funktion såsom kommunikationsarea (ÖVA:K) eller driftarea (ÖVA:D). Observera att kommunikationsytor kan vara indelade både under lokalarea och övriga area detta beror av vem eller vilka som använder dem. Bruttoarea Omslutande KA BTA OKA Bruksarea BRA Användning LOA ÖVA BOA BIA Funktion LOA:V LOA:P LOA:K LOA:B ÖVA:K ÖVA:D Bild 1: Översikt areor 2.3 BSAB-systemet BSAB står för Byggandets Samordning Aktiebolag. BSAB är ett klassifikationssystem, som på ett systematiskt sätt indelar ett byggnadsverk i olika delar och funktioner. Detta är ett system som har används av byggbranschen i över 25 år. Den första generationen av BSABsystemet utarbetades av Byggandets samordning AB Sedan slogs BSAB samman med Svensk Byggtjänst 1976 varvid Byggtjänst blev ägare till BSAB-systemet och övertog ansvaret för dess förvaltningen och utveckling utkom en ny utgåva av BSAB med tabeller och tillämpningar. Idag gällande utgåva är från KTH Haninge Bek-99 9

11 Inom byggsektorn finns ett växande behov av att använda en enhetlig terminologi. Hela BSAB-systemet syftar till att byggbranschen som helhet skall tala samma språk från materialtillverkare via projektörer och entreprenörer till förvaltare. Terminologin är en viktig bas för BSAB-systemet, en samverkan inom byggsektorn är och förblir ett måste. En användare av systemet skall inte behöva kunna alla koder utantill, utan tanken är att mycket skall vara inbyggt i ett datasystem. Alla använder inte heller alla delar av systemet. Med den kunskap branschfolk har om sina respektive fackområde blir det inte svårt att hitta rätt kodning i BSAB. Bild 2: Översikt över vyer i BSAB 96 Inom BSAB-systemet säger man att det finns olika vyer. I en av vyerna har man det samhällerliga perspektivet. Här ses byggnaden i samverkande grupperingar, så kallade infrastrukturell enhet. Det kan vara en högskola, en centrumanläggning eller dyl. I en annan vy indelas byggnadsverken efter sina ändamål exempelvis hus och broar. Hus kan i sin tur delas in i olika typer av husbyggnader. Byggnadsverk kan också indelas i utrymmen och utrymmen kan kopplas till byggdelar, byggdelstyper, produktionsresultat, förvaltningsresultat och resurser Utveckling av BSAB-systemet. För att systemet skall kunna utvecklas så måste det ske i samarbete av berörda parter. Parterna är olika användarkategorier, utvecklare av dataprogram och standardiseringsgrupper. Hela idén med BSAB är att det finns en helhetssyn som ges av tabeller. Forskning och utvecklingsprogrammet IT Bygg & Fastighet 2002 är ett projekt som drivs av ett konsortium KTH Haninge Bek-99 10

12 av ett antal drivande organisationer inom byggsektorn. Projektet innehåller områden där BSAB kan tillämpas. En viktig bas för den fortsatta utvecklingen är de erfarenheter som fås från tillämpningar av BSAB-96. Användningen i AMA och beskrivningsarbetet är en viktig del liksom kalkylering. Ökat datorstöd kommer att ge användning inom nya områden Begreppsstrukturen BSAB-systemet är uppbyggt så att man från början har en verksamhet för vilken något måste byggas, anpassas, skötas och bedrivas på ett önskvärt sätt. När ett nytt hus byggs så innehåller det egenskaper som uppfyller behoven hos den verksamhet som den byggs för. Huset som byggs är ett byggnadsverk, utformningen av ett hus styrs av de olika verksamheternas utrymmen. Huset byggs ihop så att det uppfyller de funktionskrav som verksamheten ställer eller rent tekniskt krav för att ett hus skall hålla ihop. Dessa delar kallas byggdelar och om den tekniska lösningen är känd så är det en byggdelstyp. Exempel på en byggdel är en yttervägg och byggdelstypen blir då t.ex. Tegelyttervägg. En byggdelstyp består av ett antal produktionsresultat vilka byggts upp av aktiviteter och resurser. Bild 3: Relationer mellan begreppen i BSAB 96 KTH Haninge Bek-99 11

13 2.3.3 Vyer Ett hus som är under uppförande kan produktbestämmas, produceras eller förvaltas. För att kunna beskriva BSAB-systemet och dess ingående tabeller så kan man se byggnaden som ett antal olika vyer. BSAB-systemet definierar dessa olika vyer och klassificerar innehållet i vyerna. Resultatet hamnar i en tabell, det ger oss en tabell per vy (se bilaga 1-3). I kalkyl sammanhang brukar man säga att kostnaderna för ett byggnadsverk är summan av kostnaderna för alla byggdelar eller alla byggdelstyper eller alla produktionsresultat eller alla resurser Tabeller För närvarande har koder och rubriker fastställs endast för byggdelar och produktionsresultat. I BSAB-96 ingår fastställda tabeller för produktionsresultat som tillämpas av AMA-98. BSAB-96 är ett branschgemensamt klassifikationssystem för alla aktörer och tillämpningar. En av de första tillämpningarna är AMA-98. Systemet är under utbyggnad och flera koder och rubriker kommer för andra tillämpningar. Dessutom så är flera tabeller under utveckling, t.ex. för byggnadsverk, utrymmen och inbyggnadsvaror. För maskiner och byggplatsutrustning rekommenderas maskinlista från Byggmaskinföreningen. Nästan alla tabeller kommer från Svensk Byggtjänst, men ett par kommer från andra utgivare. För närvarande finns följande tabeller: Verksamhet, Infrastrukturell enhet (exempelvis bostadsområde, flygplats, va-anläggning, reningsverk) Byggnadsverk (dvs. byggnader eller anläggningar exempelvis bostadshus, väg, avloppsnät) Utrymmen (i eller i anslutning till byggnadsverk exempelvis kontorsrum, körfält) Byggdelar (dvs. delar av byggnadsverk som fyller en huvudfunktion i byggnadsverket eller installationssystem, exempelvis pelarstommar, tappvattensystem) Byggdelstyper (dvs. byggdelar vars tekniska lösning är bestämd exempelvis pelarstommar murverk) Produktionsresultat, (dvs. resultat av aktiviteter på byggarbetsplatsen för produktion av byggnadsverk, exempelvis formar av bräder, jordschakt, brandgasspjäll) Resurser (inbyggnadsvaror, maskiner, byggplatsutrustning, redskap, verktyg, skyddsutrustning) Förvaltningsresultat Arbetskraft (murare, snickare m.m.) De tabellerna som vi har använt oss av har varit tabellerna för byggnadsverk (bilaga 1), utrymmen (bilaga 2), byggdelar och byggdelstyper (bilaga 3). 2.4 Kalkylsystemet och databasen Bygganalys har en omfattande databas med prisinformation om olika resurser, byggdelar och hela byggnadsverk. Prisinformationen sammanställs varje år i en prisbok som Bygganalys säljer digitalt och i pappersform, i samband med den tar man också fram ett utdrag som man kallar Bygganalys lilla prisbok. Den lilla prisboken innehåller de mest efterfrågade byggdelarna och á-priserna samt priser för hela byggnadsverk. KTH Haninge Bek-99 12

14 Byggnadsverken ges i form av överslagspriser per kvadratmeter för olika typiska byggnader, dessa byggnader är teoretiska byggnadsverk som sammanställts efter erfarenhetsvärden från många olika projekt. Överslagspriset är uppdelat efter de olika entreprenaderna som ingår, bygg, el, vvs, transport och styr och regler. Det pris som anges är entreprenadkostnaden för byggnaden exkl. markarbeten. För att få den totala projektkostnaden finns en mall för påslag som index, projektering, byggherreadministration, myndighetsavgifter och moms. Databasen är grunden till alla kalkylprogram för kalkyler i alla olika skeden. Det kalkylprogram som vi tittat närmare på heter Calc3. Det är ett dosbaserat kalkylprogram som lämpar sig bra för alla typer av kalkyler utifrån skissunderlag till totalentreprenad handling. I programmet läggs först in grunddata för byggnaden som byggnadsarea, byggnadsvolym m.m. Man matar sedan in uppgifter om byggnadens olika projektdelar som byggs upp av olika byggdelar. De olika byggdelarna förses med mängder och justeras efter önskad konstruktion och material. När alla mängder matats in gör programmet en sammanställning och beräkning av ingående delar som ligger till grund för omkostnadskalkylen. Programmet förslår en byggtid och alla ingående arbeten och resurser för den tillfälliga fabriken, detta kan sedan justeras utifrån givna förutsättningar. Utskrift av kalkylen kan göras på flera olika sätt med olika uppställningar och uppdelningar och med olika detaljeringsgrad. I kalkylprogrammet erhålls entreprenadkostnaden sedan får man göra påslag för byggherrekostnader m.m. för att erhålla den totala projektkostnaden. 2.5 Intervjuer Roger Ekerlin, Konsult Cad Q, Akademiska Hus Roger Ekerlin jobbar som konsult åt Akademiska Hus med att mäta upp deras fastigheter och lägga in dem i ett förvaltningssystem. Vi frågade RE om hur man skall tolka vissa utrymmen i vårt referensobjekt och hur ytorna ska klassificeras utifrån svensk standard. RE förklarade att alla fastighetsägare har sin tolkning för hur olika utrymmen klassas som t.ex. trapphus. Hur dessa ska bedömas hänger ihop hur utrymmena i fastigheten i övrigt nyttjas. Om en kontorsfastighet hyrs av en enda hyresgäst så kan alla trapphus räknas som yta som tillhör hyresgästen och skall därför mätas upp som lokalarea (LOA). Är däremot huset uthyrt till flera olika hyresgäster måste trapphusen vara gemensamma för alla hyresgäster och ytan för dessa tillfaller då utrymmen för fastighetsägaren alltså övrig area (ÖVA). Akademiska Hus har i många fall hus som endast hyrs av en och samma hyresgäst man har därför lagt fast en Akademiska Hus standard för hur ytor av allmän karaktär ska betraktas och mätas upp. Det viktiga i detta sammanhang är att göra likadana uppmätningar i alla fastigheter så att man sedan kan ta fram nyckeltal för att jämföra fastigheterna emellan. När alla ytor i en fastighet är uppmätta i förvaltningssystemet kan ytorna och fastigheten knytas till annan information som t.ex. hyreskontrakt eller andra dokument. Ur förvaltningssystemet kan man få hyresgästlistor, nyckeltal och beräkningar av ytor, vakanta ytor eller annan information om fastigheten. En av förvaltarna på Akademiska Hus delade med sig av sina personliga nyckeltal för relationer mellan olika ytor som t.ex. förhållandet mellan LOA:V och LOA samt mellan LOA och BTA, han kallade det svällningar vilket ganska bra beskriver vad det är frågan om, se bild 4. KTH Haninge Bek-99 13

Bilaga: Information, arbetssätt och systematik

Bilaga: Information, arbetssätt och systematik 1 BIM i ett bostadsprojekt Handledning Bilaga: Information, arbetssätt och systematik En förenklad beskrivning De vanliga verktygen Byggmästarens behov av information och resultat har styrt arbetssätt

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Kalkylering Lukas 14:28-30 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och

Läs mer

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav Produktionskalkyl Låsning av slutkostnad 100 % Ingångsvärde 80 % Minimiav Program Projektering Produktion Skeden Söka Ram Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram Typ av projekt Investering

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Agenda. Kalkylering I vid bygg- och fastighetsutveckling I. Kalkylering - Inledning. Varför kalkylera?

Agenda. Kalkylering I vid bygg- och fastighetsutveckling I. Kalkylering - Inledning. Varför kalkylera? Agenda Kalkylering I vid bygg- och fastighetsutveckling I Kalkylering - Inledning (Kalkylering i tidiga skede - (tidigare behandlat)) Projektkalkyl Produktionskalkyl Introduktion till B5, B6 och B8 (Budget,

Läs mer

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER Instrument för miljöstyrning En miljöbedömning ger dig kunskap om dina fastigheters miljöbelastning. Systemet redovisar olika miljönyckeltal

Läs mer

Excelmallar för supersnabb uppmätning!

Excelmallar för supersnabb uppmätning! Excelmallar för supersnabb uppmätning! Med kunden i fokus. Vi har lyssnat på Dig som kund och har gjort som Du vill ha det! Med s mätpaket gör Du ditt uppmätningsarbete till ett rent nöje, samtidigt blir

Läs mer

Objektsmodeller i förvaltning

Objektsmodeller i förvaltning Objektsmodeller i förvaltning Bild Ulrika Palmqvist, stadsfastigheter Malmö stad Informationsmodeller Nyttan med en objektsmodell Informationshantering genom systemen Informationsmodellen med ingående

Läs mer

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och klargör målsättningen 2. Identifiera

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se Kopia till Fastighetskontoret Äldrenämnden Förstudie till ombyggnad/tillbyggnad

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Bygg- och förvaltningsprocesserna Bygg- och förvaltningsprocesserna Informationsleveranser i bygg och förvaltning Exempel Regionservice Verksamhetsstöd Regionservice ska vara en självklar partner i allt arbete som rör förvaltning av våra

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och klargör målsättningen 2. Identifiera

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärd e. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärd e. Minimikrav. Skeden. Program Produktionskalkyl Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärd e Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram Söka Ram Typ av projekt Investering

Läs mer

Program Projektering Produktion Förvaltning Rivning

Program Projektering Produktion Förvaltning Rivning 1 Program Projektering Produktion Förvaltning Rivning 2 Standard Ombyggnad Nyproduktionsstandard Ursprunglig standard Underhåll Rivning år Livslängd 1 Ombyggnad Projektering Rivning Underhåll Produktion

Läs mer

Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76

Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76 Kontaktpersoner på SCB: Kontaktperson på Boverket Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76 Enkät om byggkostnadsstatistik

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin GIS kopplat till BIM Annelie Norlin GIS Syfte: Att utföra rumsliga analyser av geografisk data, analyser på attribut och geografiska presentationer Krav på data: Strukturerad meta/attributdata, topologisk

Läs mer

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Regionservice ID 6_D001_-_001_04 Ver 2012-08-01 Ansvarig Per Erlandsson

Läs mer

Aktivitetsbestämning 6.1

Aktivitetsbestämning 6.1 Aktivitetsbestämning 6.1 Hur skall vi göra? Flik 3 Mål: Att bestämma och förteckna de aktiviteter som krävs för bygga avsett resultat. Indata: Bygghandlingar och målbeskrivning. Utdata: Aktivitetsförteckning

Läs mer

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Olika regler för olika byggår Om det uppstår tvist om en lägenhets yta ska lägenheten mätas efter särskilda regler. Det finns olika regler

Läs mer

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 Upphandling av projektörer Administrativa föreskrifter Informationsleveranser Checklista Bilagor September 2016 CHECKLISTA Underlag för vilka krav som

Läs mer

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till

Läs mer

-mellan NKS och fem nordiska sjukhus.

-mellan NKS och fem nordiska sjukhus. Area jämförelse -mellan NKS och fem nordiska sjukhus. 2009 09 30 BAKGRUNDSBESKRIVNING Area definition enl. Svensk standard. SS 021053. Programarea/Rumsarea. NTA Nettoarea/verksamhet. LOA (V+P+S) Lokalarea.

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Anvisning ritningshantering. Version 20150122 -

Anvisning ritningshantering. Version 20150122 - Anvisning ritningshantering Version 20150122 - Innehållsförteckning Allmänt... 3 2. Informationssamordning... 3 2.1 Organisation... 3 2.22. Krav på mjukvara... 3 3. Filhantering... 4 3.11. Skrivsätt...

Läs mer

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA MOELVENMETODEN Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat en metod där man får maximal nytta av fördelarna av att bygga industriellt. Genom att förbereda projektering,

Läs mer

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 LEVERANSSPECIFIKATION EL TELE Det här dokumentet kan användas som checklista för att precisera vilken information företaget önskar från system till system. Man använder tillämpliga

Läs mer

Innehåll. 1. Beskrivning i anslutning till AMA AMA i sitt sammanhang Läsa en teknisk beskrivning Göra en teknisk beskrivning 35

Innehåll. 1. Beskrivning i anslutning till AMA AMA i sitt sammanhang Läsa en teknisk beskrivning Göra en teknisk beskrivning 35 1. b e s k r i v n i n g i a n s l u t n i n g t i l l a m a Innehåll Förord 7 Författarens förord 9 1. Beskrivning i anslutning till AMA 11 AMA som verktyg 11 Beskrivningens roll i projekten 14 Förfrågningsunderlaget

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad:

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: 080903 Ändrad: ICT Upphandlingsinstruktion Upphandlingsinstruktion Version: 080903 Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (10) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon: Gemensamt kursprogram: Projektarbete i byggprocessen VBE675 - Ledning 7,5 hp VBE680 - Programarbete, samhällsplanering och gestaltning 7,5 hp VBE685 - Projektering och design 7,5 hp VBE690 - Produktion,

Läs mer

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik

Läs mer

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende VVS-konsulttjänster, och anger

Läs mer

Anvisning Teknisk Dokumentation

Anvisning Teknisk Dokumentation ANVISNING 1 (8) Anvisning Teknisk Dokumentation Datum: 2016-02-19 Rev: 2016-06-21 Introduktion och allmänna krav Allmänt Dessa anvisningar är upprättade i syfte att få alla handlingar som framställs i

Läs mer

Sturebyskolan. Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad.

Sturebyskolan. Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad. Sturebyskolan Riva Vitan och bygga nytt på kort tid och till låg kostnad. Ersätta befintlig tillfällig Paviljong Vitan med permanent byggnad. Att bygga nytt kostar pengar och tar tid det kan vi alla vara

Läs mer

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Hemvist F-6 Bakgrund Hemvisten är elevernas bas och trygga punkt i skolan. I hemvisten finns deras studierum av olika storlek, kapprum och toaletter. Hemvistens lärare har ofta sitt

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende Ventilationskonsulttjänster, och anger

Läs mer

Byggnadsstyrelsens handböcker 45 1993-09. Area och volymberäkning ... ...

Byggnadsstyrelsens handböcker 45 1993-09. Area och volymberäkning ... ... Byggnadsstyrelsens handböcker 45 1993-09 Area och volymberäkning...... Dokumentets utgivare K1 BYGGNADSSTYRELSEN Projektredare, upphovsman(män), konsult(er), etc Hans Grytt Sören Johansson Dokumentnamn

Läs mer

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom

Läs mer

Lokalprogram. Skogsgläntans förskola Nybyggnad PROGRAMHANDLING. Datum: 2011-03-11 Rev. datum:

Lokalprogram. Skogsgläntans förskola Nybyggnad PROGRAMHANDLING. Datum: 2011-03-11 Rev. datum: Skogsgläntans förskola Nybyggnad Datum: 2011-03-11 Rev. datum: Upprättad av: Åsa Lundberg, Tema arkitekter Kristin Åberg Nilsson, Tema miljö & energi Sid 2 (8) Innehållsförteckning Skogsgläntans förskola

Läs mer

Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet

Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet 1 (5) Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet 2 (5) 3 (5) 1 Appendix A3: CoClass och PBL/Lantmäteriet I detta appendix beskrivs hur definieras i CoClass i jämförelse med Plan- och bygglagen (PBL) och

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

JS Besiktningstjänst AB BRF HOLMGÅRD 1 2015-03-11

JS Besiktningstjänst AB BRF HOLMGÅRD 1 2015-03-11 BYGGNADSFÖRTECKNING Byggnadsförteckningen beskriver hur underhållsplanen är strukturerad. Vanligen sker uppdelningen efter befintlig situationsplan och numreras på liknande sätt. Byggår BOA LOA UBA Anger

Läs mer

Kalkylprocessen i praktiken

Kalkylprocessen i praktiken Kalkylprocessen i praktiken Roller i kalkylprocessen Installationsledare/samordnare Anbudsingenjör Marknad Projekteringsledare Inköpare Miljö Entreprenadingenjör 3D-projektör Partneringledare Projektchef

Läs mer

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Ormen 7 Sidan 1 av 12 COOR Förfrågningsunderlag Luleå 2013-12-02

Ormen 7 Sidan 1 av 12 COOR Förfrågningsunderlag Luleå 2013-12-02 Ormen 7 Sidan 1 av 12 Ormen 7 Lokalanpassning Coor 6.2. RUMSBESKRIVNING Datum: 2013-12-02 Senast ändrad: - PRIMINÄRHANDLING Upprättad av: Simon Sundström Uppdragsansvarig: Simon Sundström INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plantaxa. Beslutad av Kommunfullmäktige: /14:2. Gäller från och med

Plantaxa. Beslutad av Kommunfullmäktige: /14:2. Gäller från och med Plantaxa Beslutad av Kommunfullmäktige: 2014-11-24 19/14:2 Gäller från och med 2015-01-01 Innehåll Inledning... 3 Planbesked... 3 Planavgift i avtal eller i samband med bygglov... 3 Beräkning av avgift...

Läs mer

Tillämpning av BIM. Tekn. Dr. Rogier Jongeling rogier.jongeling@planbab.com

Tillämpning av BIM. Tekn. Dr. Rogier Jongeling rogier.jongeling@planbab.com Tillämpning av BIM Tekn. Dr. Rogier Jongeling rogier.jongeling@planbab.com VISION OpenBIM ett bättre samhällsbyggande med hjälp av BIM EFFEKTMÅL Gemensam definition av information Effektivare processer

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande Sid 1 (9) Ansökan om bygglov Datum Box 503, 386 25 Torsås.... Innan du börjar fylla i din ansökan om bygglov så läs igenom instruktioner och information i bilaga 1-3 till blanketten. Detta underlättar

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm MASSHANTERING Förbifart Stockholm 11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm Presentationen behandlar på en övergripande nivå hur masshanteringen är tänkt att lösas i Förbifart Stockholm. Hinder

Läs mer

2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö

2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö 2015-12-03 1 BSAB 2.0 Ett branschöverskridande prjekt för klassificering av byggd miljö Prjekt BSAB 2.0 Nytt klassifikatinssystem för bygg ch förvaltning BSAB MODELL För tydligare kmmunikatin ch effektivare

Läs mer

UPPDRAGSBEKRÄFTELSE ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AVTAL OM BESIKTNING I SAMBAND MED ÖVERLÅTELSE AV FAST EGENDOM

UPPDRAGSBEKRÄFTELSE ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AVTAL OM BESIKTNING I SAMBAND MED ÖVERLÅTELSE AV FAST EGENDOM 1(5) UPPDRAGSBEKRÄFTELSE ÖVERLÅTELSEBESIKTNING AVTAL OM BESIKTNING I SAMBAND MED ÖVERLÅTELSE AV FAST EGENDOM 2(5) UPPDRAGSBEKRÄFTELSE ÄNDAMÅLET MED ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGEN Med besiktningsförrättare i nedanstående

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete i Ert företag och under Er handledning.

Läs mer

Vändskivan 5 B Svenska Kakel

Vändskivan 5 B Svenska Kakel Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 B Svenska Kakel Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad ombyggnad Upprättad av Lars-Göran Hedström Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Polismyndigheten i Norrbotten HIPPGÄRDAN 6:9, ARVIDSJAUR OMBYGGNATION

Polismyndigheten i Norrbotten HIPPGÄRDAN 6:9, ARVIDSJAUR OMBYGGNATION Polismyndigheten i Norrbotten HIPPGÄRDAN 6:9, ARVIDSJAUR 06.3 RUMSBESKRIVNING-HUS Totalt antal sidor inkl. denna sida: 15 st Varav bilagor: Färgsättning Kontor 1 sida (A3) Färgsättning Reception 1 sida

Läs mer

Enklare idrottshallar

Enklare idrottshallar FASTIGHETSKONTORET IDROTTSFÖRVALTNINGEN 2013-01-29 Kontaktperson fastighetskontoret Jenny Rydåker Projektavdelningen Telefon: 08-508 270 16 jenny.rydaker@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-03-05

Läs mer

VBKN20 BIM-baserad projektering Inlämningsuppgift 2. Niclas Andersson

VBKN20 BIM-baserad projektering Inlämningsuppgift 2. Niclas Andersson Inlämningsuppgift 2 Niclas Andersson Introduktion Denna övningsuppgift handlar om BIM-baserad mängdavtagning, kostnadskalkylering samt tidsplanering. Utgångspunkten för projektuppgiften är en förberedd

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP

LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP 1. STARTA PROJEKT 3. SKAPA CETRALFIL Starta nytt projekt genom NEW > Tryck på BROWSE > Leta reda på Mallfil LTH i den gemensamma Projektmappen under mappen MALLFIL > Klicka

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

V-F 101 G: Bef. S: Bef. V: Bef väv lagas och målas. T: Bef. Övrigt: byta armatur samt se över tändning. Kopiering/Arkiv 102 G: Bef. V: Bef.

V-F 101 G: Bef. S: Bef. V: Bef väv lagas och målas. T: Bef. Övrigt: byta armatur samt se över tändning. Kopiering/Arkiv 102 G: Bef. V: Bef. Rumsbeskrivning Datum: 2012-11-23 Objekt: BDX Proj.nr: 250 Bolag: Lejontassen fastighets AB Vår ref: Lars-Göran Hedström Tel: 070-5461301 E-post: lars-goran.hedstrom@lulea.galaren.se Förklaringar: G =

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se Svenska Teknik & Designföretagen, STD-företagen, arbetar

Läs mer

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen. VD Roland Kindslätt Tjänsteskrivelse 2015-03-05 Bakgrund Sedan sekelskiftet så har behovet av bostäder sakta men säkert ökat. Främst Edshus AB hade då betydande vakanser men kurvan har över tid ständigt

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Sökande Organisations-/personnummer

Sökande Organisations-/personnummer Anmälan om bygglovsbefriad åtgärd Sektor samhällsbyggnad Personuppgiftslagen (PuL) gäller vid behandling av denna blankett. Fastighet Fastighetsbeteckning Sökande Fakturaadress om annan än ovan Byggherre

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om vissa frågor rörande 2010 års fastighetstaxering av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter * SKV M 1 Inledning En förenklad fastighetstaxering

Läs mer

PROJEKTERINGSPROCESSEN

PROJEKTERINGSPROCESSEN PROJEKTERINGSPROCESSEN KAPITEL 6 6.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1 Ge exempel på fel som kan förekomma i projekteringsprocessen. 2 Varför brukar det tidiga skedet

Läs mer

Placering av nytt J-hus

Placering av nytt J-hus LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-10-25 145 Placering av nytt J-hus Förslag till beslut Dnr PS 2011-0032 Produktionsstyrelsen beslutar att

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED08-707 161 Förslag till Överenskommelse angående framtida lokalutnyttjande och hyresavtal i Gnesta vårdcentral Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser Kurser Utbildningen har 17 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Behörighetskurser Beskrivning: Här har vi samlat ett antal behörighetsgivande småkurser som är nödvändiga för ett arbete inom byggproduktion

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinje BIM Kostnadsstyrning

Riktlinje BIM Kostnadsstyrning Riktlinje BIM Kostnadsstyrning Skapad: 2013-08-14 Senast ändrad: R 25.4 Saija Thacker Donald Sjölund Karin Sjöndin 2013-08-14 2013-08-14 2(12) INNEHÅLL Riktlinje BIM Kostnadsstyrning... 3 Inledning...

Läs mer

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Objektnummer: 85 54 04 32 Objektnamn: Skällsäter - Bäckefors Skede: Bygghandling december 2002 Datum: 2008-08-25 Rev. datum: 1(7) 1. Bakgrund Befintlig väg har

Läs mer

Kostnadsuppskattning SFR 2, Etapp 1 och 2

Kostnadsuppskattning SFR 2, Etapp 1 och 2 RAPPORT Datum: Vår referens: SSM2011-153- 30 Författare: Martin Öhlund, Bygganalys AB Kostnadsuppskattning, Etapp 1 och 2 Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. De slutsatser

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Version 2.0. Regler för CAD-hantering

Version 2.0. Regler för CAD-hantering Regler för CAD-hantering REGLER FÖR CAD-HANTERING 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning..... 3 1.2 CAD samordning 4 1.3 Tillämpning i olika skeden....... 4 1.4 Säkerhetskopiering.4 1.5 Virusskydd.....

Läs mer

Underhållsplan. Brf Körsbäret 19-21. Annedal 23:19, 23:20, 23:21. Datum för utskrift: 2015-03-05

Underhållsplan. Brf Körsbäret 19-21. Annedal 23:19, 23:20, 23:21. Datum för utskrift: 2015-03-05 Underhållsplan Brf Körsbäret 19-21 Datum för utskrift: 2015-03-05 Översikt Grundläggande information om underhållsplanen. Adress Nilssonsberg 411 43 GÖTEBORG Boarea (BOA) 30232 m2 Lokalarea (LOA) 2459

Läs mer

Hållbara Järva Datum 2010-12-02 Redovisning kostnader ombyggnadsprojekt 2010

Hållbara Järva Datum 2010-12-02 Redovisning kostnader ombyggnadsprojekt 2010 Teknikavdelningen/MSE Projektnamn: Nystad 8 Projekt ID: 5054 Hållbara Järva Datum 2010-12-02 Redovisning kostnader ombyggnadsprojekt 2010 Avseende perioden januari till oktober 2010 Skede som projektet

Läs mer

Sjöfartsverket Dokument Sida Inköpsenheten Administrativa föreskrifter 1(9) Upprättad av Datum Ver.rev

Sjöfartsverket Dokument Sida Inköpsenheten Administrativa föreskrifter 1(9) Upprättad av Datum Ver.rev Inköpsenheten Administrativa föreskrifter 1(9) UTFÖRANDE AV BERGVÄRMEANLÄGGNING SKELLEFTEÅ LOTSSTATION, TOTALENTREPRENAD Nedanstående föreskrifter ansluter till AF AMA 98. Föreskrifter i AF AMA 98 har

Läs mer

UNDERHÅLLSPLAN OCH PLANERAT UNDERHÅLL (PU) Mjölby kommun

UNDERHÅLLSPLAN OCH PLANERAT UNDERHÅLL (PU) Mjölby kommun UNDERHÅLLSPLAN OCH PLANERAT UNDERHÅLL (PU) Mjölby kommun Efter ett långt uppehåll med PU har man beslutat att upprätta en PU-plan. Man kan konstatera att K behöver 62 miljoner första året. Realistisk är

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och klargör målsättningen 2. Identifiera

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer