FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE

Transkript

1 CTB ARBETSMATERIAL Dnr CTB 2003/3134 Hans Olsson Gilbert Önsten Vägledning om projekteringsansvar, som skall ersätta broschyr ADI 470. Detta är ännu ett arbetsmaterial, men sakinnehållet är kontrollerat och materialet kan användas för allmän information om projekteringsansvar. Texten avses bearbetas vidare, bla med erfarenheter från tillsynen FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE Information och vägledning från Arbetsmiljöverket om projekteringsansvar, som är byggherrens och projektörens ansvar för arbetsmiljön vid projektering, samt om vissa andra uppgifter som byggherren har (ARBETSMATERIAL DAT ) Sid 1 (15)

2 SAMMANFATTNING Ansvaret Arbetsmiljöreglerna gäller i huvudsak för arbetsgivare, men det finns också regler som lägger ett särskilt sk projekteringsansvar på byggherrar och projektörer. Syftet med reglerna är förebyggande, dvs att arbetsmiljön skall beaktas tillräckligt tidigt, redan när projektet formas och beställs. Det som projekteras skall ge förutsättningar för en god arbetsmiljö, både under byggskedet och i den färdiga byggnaden, för både byggnader och anläggningar, för alla arbeten som kan förutses, och under byggnadens hela förutsägbara brukstid. Dessutom finns krav att upprätta en del dokument mm. Byggherre och projektör Byggherren har ett övergripande ansvar för projekteringen. Projektörernas ansvar är begränsat till det som påverkas av den projektering de gör. Uppgifterna kan delegeras, men ansvaret kan inte överlåtas. Byggherrens projekteringsansvar övergår inte till entreprenören. Byggherre är den som låter utföra, dvs beställer arbetet, oavsett om det är fastighetsägaren eller en hyresgäst, eller sådana engångsbyggare som tex villabyggare, lantbrukare och bostadsrättsföreningar, och även för arbeten i egen regi. Projektörer är alla som medverkar i projekteringen, dvs arkitekter, konstruktörer, konsulter för VVS, ventilation och el, inredare, beskrivare mfl, samt eventuella projekteringsledare. Även totalentreprenörers och underentreprenörers projektering och produktval räknas hit. Ansvaret gäller särskilt de arbetsvillkor som är en följd av produktbestämningen, tex arbetsutrymme och arbetsställningar vid monteringen, liksom eventuella farliga ämnen och buller. Vad innebär projekteringsansvaret Byggherren behöver styra projekteringen aktivt för att uppnå en god arbetsmiljö. Han behöver se till att riskerna i verksamheten undersöks, både i den färdiga byggnaden och under byggtiden. Han behöver välja kompetenta projektörer, ge uppdrag som klargör projektörernas ansvar för arbetsmiljön, förse dem med nödvändiga uppgifter om verksamhet, fastighetsdrift och byggande, samordna projekteringen, och följa upp projekteringens resultat, t.ex. genom egen ritningsgranskning eller andra kontroller. Projektören behöver kunna biträda byggherren med upplysningar om ansvar och arbetsmiljö, begära tillräckligt underlag för sitt arbete, identifiera risker och ange lösningar, samt samverka aktivt med övriga projektörer. Kraven enligt projekteringsansvaret behöver inte hanteras separat, utan kan inordnas i byggherrens eller projektörens normala kvalitetssäkringssystem. Att ta med arbetsmiljöaspekterna behöver bli en del av rutinerna vid all projektering. Till goda rutiner hör för byggskedet riskanalys och arbetsmiljöplan, samordning av olika arbeten, planering av transporter och avsättning av rimliga tider för både projektering och byggande, och för bruksskedet verksamhetsbeskrivning för alla arbeten inkl servicearbeten och fastighetsdrift, lokalprogram som tar upp de arbetsmiljökrav som bestäms för projektet, samt bestämning av byggnadens brukstid och planering av underhåll och reparationer. Rutiner för erfarenhetsåterföring bör finnas. Varför blir det fel? Vid projekteringen av byggnader och anläggningar bestäms viktiga förutsättningar för arbetsmiljön. Ofta blir arbetsmiljön dålig, ett allvarligt problem. Projekteringen har identifierats som en viktig felkälla, och ett särskilt ansvar för byggherrar och projektörer infördes i lagen år 1991 (AML 3:14), och från år 1995 även genom detaljföreskrifter. Nu gällande är AFS 1999:3, AFS 2000:42 och AFS 1998:1. Alla regler finns på verkets hemsida Byggherrar och projektörer behöver ha goda kunskaper om både arbetsmiljöfrågor, sitt ansvar, och behovet av samordning i byggprocessen, samt ha fungerande rutiner för att beakta arbetsmiljöfrågor under projekteringen. Kunskaper och rutiner är dock ofta otillräckliga, och detta leder till fel som blir svåra att rätta till. Det innebär också att byggarbetsplatsens problem ofta inte löses vid projekteringen, utan lämnas åt entreprenören att lösa på plats, med provisoriska arbetsmetoder och onödiga risker som följd. Att klarlägga förutsättningarna är projektörens uppgift, entreprenörens är genomförandet. Byggprocessen i sig har också särdrag som medverkar till brister. Processens skeden är avskilda och har olika huvudmän, och övergångar mellan skedena kan liknas vid en stafett, där viktig information och styrning riskerar att förloras vid växlingarna. Tillsyn Arbetsmiljöverket har tillsyn över själva arbetet under byggskedet och bruksskedet, men också tillsyn över projekteringen. Det innebär att arbetsmiljöinspektionen kan göra besök hos byggherrar och projektörer för att inspektera projekteringen, och begära upplysningar och ställa krav på åtgärder, tex omprojektering för ändring av byggnad, materialval eller arbetsmetod. Sid 2 (15)

3 VARFÖR FINNS REGLERNA? Allmänt Många byggda arbetsmiljöer kunde vara bättre. Risker byggs in och problem byggs fast. Entreprenörer får ritningar med utföranden som de inte kan påverka. Projekteringen har identifierats som en viktig felkälla och ett särskilt ansvar för byggherrar och projektörer har därför införts i lagen och i föreskrifter, i förebyggande syfte. Arbetsmiljön behöver vägas in i projekteringen, och i ett tidigt skede. Förutseende planering kan minimera riskerna och underlätta arbetet. Detta gäller både byggskedet, bruksskedet, fastighetsdriften, senare underhållsarbeten och även andra mera tillfälliga arbeten. Byggnadsarbete är tungt och ofta farligt, och det behöver planeras noga för att bli riskfritt. Arbete i byggnaden under bruksskedet blir ofta onödigt tungt eller obekvämt till följd av att lokalerna inte planerats för arbetet, och kan innehålla onödiga risker för olycksfall. Att arbetsmiljön blir tillfredsställande för alla är utgångspunkten för arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljön behöver ingå som en naturlig del i god kvalitet hos en byggnad. Byggnads- och anläggningsarbete Byggnadsarbetare är mer utsatta för risker för olycksfall och ohälsa än den genomsnittlige arbetstagaren. Bland olyckorna är fall till lägre nivå vanligast. Bland arbetssjukdomarna är belastningsskador vanligast. Statistiken visar att byggnadsarbete fortfarande är både alltför farligt och alltför tungt. Exempel på problem är fallrisker, utrymmen som är så trånga att de tvingar fram olämpliga arbetsställningar, arbete med byggdelar som sitter obekvämt högt eller lågt, eller byggprodukter som är alltför tunga eller otympliga att hantera i det antal det blir fråga om. Orsakerna till riskerna finns ofta i byggnadens utformning i stort och smått. Det åligger byggherre och projektörer att i projekteringen ta hand om dessa problem. Projekteringsansvaret innebär att förutsägbara risker skall undanröjas eller åtminstone begränsas. Arbetsmiljön på byggarbetsplatserna är sällan tillräckligt bra. Orsaker till bristerna kan vara tex otillräckliga arbetsmiljökunskaper hos berörda, missar vid projekteringen, bristande samordning av projektering, och alltför korta byggtider. Arbetet i den färdiga byggnaden Projekteringen skall ta hänsyn till alla arbeten som kan förutses, och arbeten under hela den förutsägbara brukstiden. Till arbeten som kan förutses, men som ofta glöms bort, hör bla städning, fönsterputs, lampbyten, sophämtning, hemtjänst, flyttarbete, sotning, post- och tidningsutdelning, och olika arbeten med fastighetsdriften. Inom den förutsägbara brukstiden hamnar all slags fastighetsdrift, såsom tillsyn, kontroller, skötsel, underhåll, reparationer och utbyte av tex byggprodukter och installationer. Arbete på en tillfällig arbetsplats är inte tillfälligt arbete, när arbetstagaren går från ett provisorium till nästa. Vissa arbetsmoment är kortvariga, tex tillsyn i driftrum, och det kan verka mindre viktigt att ordna en bra arbetsmiljö i sådana fall. Men för många arbetstagare består arbetet av ett antal sådana kortvariga arbeten fördelade på en rad byggnader, och utrymmena behöver utformas så att deras arbetsmiljö sammantaget blir tillräckligt bra. Arbetsmiljöreglerna gäller alla typer av arbetsmiljö, alltså även för arbete i sådana utrymmen i bostadsbyggnader som t.ex. avfallsutrymme, städrum, fläktrum och hissmaskinrum. Uppgifter om vilka sådan servicearbeten under bruksskedet som kan beröras finns i AFS 1998:1, 11 med kommentarer, AFS 2000:42, 3, komm till 5, 7 med komm om tillträdesleder, och komm sid 30, 6 st, samt i AFS 1991:6 om underhåll av teknisk anordning. Sid 3 (15)

4 REGLERNA INNEBÄR I KORTHET FÖR DIG SOM BYGGHERRE Regler och exempel på rutiner som normalt behövs för att uppfylla projekteringsansvaret. Övergripande 1. Se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas under projekteringen, avseende arbeten såväl under byggtiden som i det färdiga byggnadsverket (AML 3:14; AFS 1999:3, 4 ; AFS 2000:42, 3 ). 2. Särskilt uppmärksamma att olämpliga fysiska belastningar förebyggs genom byggnadsutformningen med avseende på bla materialval, åtkomlighet och transporter (AFS 1998:1, 9 ). Underlag för projektering 3. Bestämma byggnadens förutsägbara brukstid, bla för planering av framtida utbyten av installationer och ytskikt (AFS 2000:42, 3 samt 117 om installationer och 44 om ytskikt) 4. Bestämma vilka arbeten som kan förutses under brukstiden (AFS 2000:42, 3 ). 5. Upprätta en verksamhetsbeskrivning för bruksskedet, som visar verksamhetens art och omfattning med förekommande arbetsmoment för både verksamhet och fastighetsdrift, och överlämna den som projekteringsunderlag ingående i uppdrag till projektörerna (AFS 2000:42, 3, och komm sid 31, 2 st, samt särskilt de allmänna kraven i 6, 7 och 10 ). 6. Gå igenom och bestämma vilka arbetsmiljöregler som skall tillämpas i det aktuella projektet (AML 3:14; AFS 2000:42, 3 ; se även den bakgrundsbeskrivning som inleder de allmänna råden till AFS 1999:3, sid 29-30). 7. Se till att arbetsmiljösynpunkter för alla förekommande arbeten kommer fram och att även berörda arbetstagares kunskaper, erfarenheter och värderingar kan tas till vara, tex genom kontakt med skyddsombud, driftpersonal, andras personal osv (AML 3:14; AFS 2000:42, texten om projekteringsansvar i de allmänna råden sid 31). Det är lämpligt att byggherren tar tillvara synpunkter från den samverkan som skall ske mellan arbetsgivare och arbetstagare i den aktuella verksamheten (AML 3:1a, 6:4, 6:9, 3:12; AFS 2001:1, 4 ). Jfr punkt 17 nedan. Uppdrag 8. Välja projektörer som har lämplig kompetens för att beakta arbetsmiljön (AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 6 ; AFS 1998:1, 9 ). 9. Utforma projekteringsuppdragen så att arbetsmiljön beaktas (AML 3:14; AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 4 ; AFS 1998:1, 9 ). 10. Utforma projekteringsuppdragen så att projekteringen samordnas (AML 3:14; AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 5 ). 11. Uppdra åt projektörerna att tillräckligt tidigt lämna underlag för arbetsmiljöplan (AMP) eller på annat sätt se till att AMP kan upprättas (AFS 1999:3, 10-11, se särskilt komm till 10 ) och underlag för dokumentation (AFS 1999:3, 9 ). Styrning 12. Se till att projektörerna undersöker arbetsmetoder och risker för de byggnadsarbeten som blir aktuella med de utformningar och material som föreslagits i projekteringen, och i de ändringar som görs under projekteringen (AFS 1999:3, 4 ). Se även pkt 6 och 7 ovan om regler och arbetsmiljösynpunkter. 13. Se till att olika delar av projekteringen samordnas, så att de som medverkar tar hänsyn till varandras planer och lösningar, och så att det samlade resultatet kan ge god arbetsmiljö (AFS 1999:3, 5 ; AFS 2000:42, 4 ). Observera att detta ansvar för samordning inte är detsamma som samordningsansvaret enl AML 3:7, se sid 6 nedan. 14. Styra projekteringen så att särskilt de systemval som görs i tidiga skeden tar hänsyn till arbetsmiljön under byggtiden och bruksskedet, tex val av byggnadens transportsystem, byggprodukters format och tyngd, golvmaterial och städmetoder, underhållsplan, och system för ventilation och klimat (AFS 1999:3, 4 ; AFS 1998:1, 9 ; AFS 2000:42, 3 ). 15. Se till att projektörerna i sina bygghandlingar för entreprenörerna tydligt redovisar de material och arbetsmetoder som förutsatts eller föreskrivits, och särskilt de eventuella problem, tex ergonomiska, som inte kunnat lösas vid projekteringen (AFS 1999:3, 4 ; AFS 1998:1, 9 ). Uppföljning 16. I god tid före byggstart behöver både byggherre och projektörer följa upp projekteringens resultat med avseende på arbetsmiljön, tex genom egen ritningsgranskning eller andra kontroller (AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 4 ). Erfarenhetsåterföring 17. Efter genomförandet bör byggherren ta tillvara erfarenheter från projektet, tex genom en genomgång av projektering och byggprojekt, så att erfarenheterna kan användas som arbetsmiljösynpunkter i underlaget för kommande projekt. För att granska byggskedet bör projektörer, byggare och underentreprenörer delta. För att granska byggnadens prestationer i bruksskedet bör brukare, anställda och servicepersonal delta. (AML 3:14; AFS 1999:3, 3 och 8 ; AFS 2000:42, 4 och 3 ; AFS 1998:1, 9 ). Sid 4 (15)

5 ATT OBSERVERA Vissa skriftliga handlingar skall upprättas (se även sid 8 nedan) Byggherren ska innan arbetet påbörjas lämna in en förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen i det distrikt där byggnadsarbetet utförs (AFS 1999:3, 12 ). Byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Arbetsmiljöplan ska finnas om vissa riskfyllda arbeten förekommer eller om arbetena är så omfattande att förhandsanmälan skall göras (AFS 1999:3, ). Byggherren ska se till att en dokumentation upprättas med arbetsmiljöinformation om byggobjektet att användas vid framtida arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet (AFS 1999:3, 9 ; AFS 2000:42, 117 ). Ansvaret kan inte överlåtas Ansvaret kan inte överlåtas för att ovanstående åtgärder genomförs, varken i sin helhet eller delvis. Observera särskilt att byggherrens grundläggande ansvar ligger kvar oavsett upphandlingsform, tex vid totalentreprenad. Skyddsombud skall medverka Skyddsombud skall medverka i planering av lokaler och arbete enl AML, och skyddsombud skall informeras om ett byggnadsförslag enligt PBL. REGLERNA INNEBÄR I KORTHET FÖR DIG SOM PROJEKTÖR Regler och exempel på rutiner som normalt behövs för att uppfylla projekteringsansvaret. Övergripande 1. Se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas såväl i byggskedet som i det färdiga byggnadsverket, inom ramen för uppdraget från byggherren (AML 3:14; AFS 1999:3, särskilt 4 och 8 ; AFS 2000:42, särskilt 3-4 ). 2. Särskilt uppmärksamma att olämpliga fysiska belastningar förebyggs med avseende på bla materialval, åtkomlighet och transporter (AFS 1998:1, 9 ). Underlag för projektering 3. Ha den kunskap som behövs om byggnadsarbete och den allmänna kompetens som behövs i arbetsmiljöfrågor, samt rutiner för att vid projekteringen beakta arbetsmiljösynpunkter (AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 6 ; AFS 1998:1, 9 ). Kunskap, kompetens och rutiner behövs för projektörens eget arbete, men också för att kunna informera byggherren i arbetsmiljöfrågor. 4. Begära från byggherren en detaljerad verksamhetsbeskrivning för bruksskedet, både verksamhet och fastighetsdrift, och som underlag för projekteringen (AFS 2000:42, 3-4 samt 6 mfl, se även komm sid 31 ) Projektering 5. Tidigt och aktivt samverka med de övriga som medverkar i projekteringen, så att projekteringen blir samordnad och arbetsmiljökraven tillgodosedda. (AFS 2000:42, 4 ; se även AFS 1999:3, komm till 5-6 ) 6. Undersöka arbetsmetoder och risker för de byggnadsarbeten som blir aktuella med de utformningar och material som föreslås i projekteringen (AFS 1999:3, 4 ; AFS 1999:3, 8 ). 7. Se till att byggnaden möjliggör god arbetsmiljö för de arbeten i bruksskedet som kan förutses. Projekteringen behöver utgå från de arbeten som förtecknats i projektets verksamhetsbeskrivning, alltså även städning, fastighetsskötsel, leveranser mm. Arbetsmiljösynpunkterna bör tas upp i projektets lokalprogram, som då kan användas som en överskådlig checklista, för tex dagsljus, rumsindelning och samband, hissar, trappor, dörrar, golvmaterial, ventilation, akustik mm. 8. Till byggherren lämna underlag för arbetsmiljöplan (AMP) (AFS 1999:3, 10-11, se särskilt komm till 10 ) och underlag för dokumentation (AFS 1999:3, 9 ). 9. Redovisa projekteringen så tydligt att entreprenörerna får tillräckliga uppgifter om de arbetsmetoder som förutsatts eller föreskrivits, och särskilt de eventuella problem, tex ergonomiska, som inte kunnat lösas vid projekteringen (AFS 1999:3, 8 och 4 ; AFS 1998:1, 9, särskilt komm sid 36). Sid 5 (15)

6 PROBLEM KAN UNDVIKAS Onödiga arbeten ger onödiga risker En radikal åtgärd för bättre arbetsmiljö är att helt undvika det belastande arbetet. Ganska ofta görs arbeten som man egentligen inte planerat att göra. Sådana arbeten inte bara kostar pengar, de ger också ofta dålig arbetsmiljö. Exempel på onödiga arbeten under byggtiden är bilningsarbeten på grund av att t.ex. installationer och ursparingar för dessa inte planerats i tid. Sanering av fuktskador ger inte någon bra arbetsmiljö och skadorna kunde kanske förebyggts genom en bättre projektering. Framtida arbetsmiljöproblem vid renoveringsarbeten borde kunna undvikas eller i vart fall kraftigt minskas om man redan i samband med projekteringen av byggnaden planerar för hur t.ex. rörledningar en gång skall kunna bytas ut. Exempel på onödiga arbeten under bruksskedet är särskilt transporter och omlastningar som ofta kan undvikas genom bättre planerade flöden av gods och avfall. Tidiga val Arbetsmiljön styrs till stor del av tidiga val av system, tex entreprenadform, byggnadstyp, transportsystem, avfallssystem, klimatsystem, städsystem, materialval osv. Sådana systemval kan göras mycket tidigt av byggherren eller senare av projektörer. Systemvalen påverkar arbetsmiljön både i den färdiga byggnaden och under byggtiden, t.ex. genom att det utrymme som finns för arbetet begränsas. Om arbetsmiljöfrågorna tas med från början ökar möjligheten att lösa problemen på ett bra sätt. SAMORDNINGSANSVAR PÅ GEMENSAMT ARBETSSTÄLLE ENLIGT ARBETSMILJÖLAGEN 3 KAP 7 Samordningsansvaret skall inte blandas samman med samordning av annat slag, tex samordningen av projekteringen. Projekteringsansvaret är byggherrens och projektörernas ansvar för att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen. Samordningsansvaret är byggherrens ansvar för arbetet under själva byggskedet, dvs ansvaret för att på byggarbetsplatsen samordna åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på ett gemensamt arbetsställe. Detta ansvar är aktuellt om mer än en juridisk person samtidigt bedriver verksamhet på arbetsstället, exempelvis flera entreprenörer, eller att byggherren har egen verksamhet samtidigt som byggnadsarbetet pågår. Detta samordningsansvar kan, till skillnad från projekteringsansvaret (och ansvaret för arbetsmiljöplan, förhandsanmälan etc.) under vissa förutsättningar överlåtas till någon som bedriver verksamhet på platsen, t.ex. byggentreprenören. Om däremot byggherren har egen verksamhet på platsen är det i regel lämpligast att samordningsansvaret ligger kvar hos byggherren. Kravet på samordning av arbetsmiljöåtgärder gäller inte bara på byggarbetsplatser, utan på alla gemensamma arbetsplatser, tex i ett köpcenter med gemensamt varumottag. Regler om samordningsansvaret för arbetet under själva byggskedet finns i Arbetsmiljölagen (AML) 3 kap 7, i Arbetsmiljöförordningen (AMF) 4 och i AFS 1999:3, Byggnads- och anläggningsarbete, En särskild broschyr finns också om detta, ADI 203, Samordningsansvaret för arbetsmiljön. Regler om samordningsansvar finns också i AFS 1998:1, Belastningsergonomi, 10 med kommentarer. Råd om samordningsåtgärder vid underhållsarbeten finns i AFS 1991:6, Underhåll av teknisk anordning. För samordningsansvar vid bergarbete finns särskilda regler i AFS 2003:2. Sid 6 (15)

7 NÅGRA BEGREPP Att beakta arbetsmiljösynpunkter innebär bla att ha tillgång till och använda en aktuell beskrivning av verksamhet och risker att ha tillgång till och använda sådana uppgifter som kan fås från den löpande skyddsverksamheten att inhämta och ta hänsyn till sådana synpunkter som kan fås från arbetstagarna att särskilt undersöka riskerna för nya eller oprövade material och metoder att följa gällande allmänna regler om säkerhet och god arbetsmiljö, bla AML 2:1 om anpassning till människors olika förutsättningar och till den tekniska och sociala utvecklingen att följa gällande detaljregler om tex utrymme, utformning och materialval att följa gällande formella krav på bla samråd Vid projektering innebär under projekteringsskedet, och kraven omfattar alltså inte bara arbetet vid ritbordet, utan också tex den tidiga utredningen av projektets förutsättningar och tidiga systemval. Ansvar inom ramen för uppdraget avser normalt allt det som projektören har möjlighet att påverka inom det projekteringsuppdrag han har. Så har tex både arkitekt och ventilationskonsult ansvar för att fläktrum får lämpliga tillträdesleder och tillräckligt utrymme för både installationsmontering och senare arbete under driftskedet. För att kunna ta sitt ansvar behöver projektören skaffa sig information om de arbeten som behöver göras i byggnaden under byggande, fastighetsdrift och i den verksamhet som skall bedrivas i den färdiga byggnaden. För att arbetet med arbetsmiljön under projekteringen skall fungera, behöver projektören informera byggherren om de konsekvenser de föreslagna lösningarna får för arbetsmiljön. Han behöver också lämna underlag för arbetsmiljöplanen till byggherren. Någon möjlighet för en konsult att friskriva sig från skyldigheterna enligt lagen eller föreskrifterna finns inte. Byggherrens samordning av projekteringen. För att genomföra en genomtänkt samordning är det lämpligt att upprätta en instruktion för samordningen. I instruktionen är det lämpligt att det framgår hur de som medverkar i projekteringen ska samverka för att beakta arbetsmiljöaspekterna. För den som inte är erfaren byggherre kan det vara praktiskt att utse någon, tex en projekteringsledare, som sköter samordningsfrågorna och som ser till att arbetsmiljöfrågorna beaktas. Den som utses för detta skall ha den kännedom om byggnads- och anläggningsarbete och den kompetens i arbetsmiljöfrågor som behövs för projektet. Projektörerna behöver utbyta information om tex transporter, utrymmesbehov för montering och fastighetsdrift, ursparingar och håltagning, tid för tex uttorkning, börvärden för klimat, bullernivåer etc. Samordningen innebär också att projektörerna tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Samordning av projektering kan genomföras tex genom instruktion, plan eller rutiner för samordningen, att utse en särskild projekteringsledare, att ha arbetsmiljöfrågor som stående punkt på projekteringsmöten eller särskilda samordningsmöten. Projektörernas samverkan. Förutom att byggherren har ett ansvar för att samordna projekteringen har medverkande projektörer ett eget ansvar för att aktivt samverka med övriga konsulter. Denna samverkan kan tex vara att arkitekt och installationsprojektör tillsammans ser till att det finns tillräckligt utrymme för installationerna, så att det går att både montera och senare utföra service och underhåll utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det är nödvändigt att samverkan sker i ett tidigt skede av projekteringen för att tex tillgodose behovet av transportöppningar, fästpunkter för lyftanordningar och skyddsanordningar i stommen, bekväma och säkra tillträdesleder, och utrymmen som medger arbete i ergonomiskt goda arbetsställningar. Erfarenhetsåterföring. Det är viktigt att projektören tar tillvara erfarenheter från de projekt han arbetar med så att han kan bygga upp en erfarenhetsbank för framtida arbeten. Utan erfarenhetsåterföring är det svårt att uppfylla kraven i reglerna. Att ta tillvara erfarenheter från genomförda projekt är ett lämpligt sätt att bygga upp kompetens kring de arbetsmiljöfrågor som påverkas av projekteringen. Det bör vara en rutinåtgärd att tillsammans med byggfolket, och naturligtvis också med dem som arbetar i den färdiga byggnaden, gå igenom vad som varit bra respektive dåligt med det genomförda projektet ur denna synpunkt. Inom enskilda projekt avsätts sällan tid och resurser för systematisk utveckling av produkter och metoder. Det är därför viktigt att det utvecklingsarbete som ändå görs tas till vara genom en medveten erfarenhetsåterföring. Sid 7 (15)

8 SKRIFTLIGA HANDLINGAR SOM SKALL FINNAS Förhandsanmälan Innan byggnads- och anläggningsarbete av en viss minsta omfattning påbörjas skall byggherren lämna en förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen i det distrikt där arbetet skall utföras (AFS 1999:3, 12 ). Arbetsmiljöinspektionens adresser och distriktsindelning finns på verkets hemsida liksom formulär och anvisningar för förhandsanmälan. Förhandsanmälan ska lämnas om byggnadsarbetet beräknas omfatta mer än 500 persondagar eller pågå mer än 30 arbetsdagar med mer än 20 personer sysselsatta samtidigt vid något tillfälle. En sådan omfattning av arbetet kan förekomma redan vid en entreprenadsumma av ett par miljoner. Arbetsmiljöplan (AMP) Byggherren skall se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras om riskabla arbeten av något de slag som anges i 11 i föreskrifterna skall utföras. Om inte något sådant arbete förekommer skall arbetsmiljöplan ändå upprättas om arbetet är så stort att förhandsanmälan krävs (AFS 1999:3, ). Det är lämpligt att arbetet med den påbörjas redan tidigt under projekteringen, så tidigt att det är möjligt att ändra tex byggnadens utformning eller materialval för att undvika onödigt riskfyllda arbeten, och för att bli en dokumentation av de överväganden om arbetsmiljön som görs vid projekteringen. Arbetsmiljöplanen skall innehålla - de regler som skall tillämpas på byggarbetsplatsen - beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet skall organiseras - en beskrivning av de särskilda åtgärder som skall vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön skall kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och AFS 1999:3 vid sådana arbeten som anges i 11. Arbetsmiljöplanen skall vara ett dynamiskt dokument, dvs den skall hållas aktuell vartefter nya förutsättningar blir kända, och vartefter nya arbeten, material och risker införs. Kravet på arbetsmiljöplan gäller även om arbetet planeras utan någon konventionell projektering, som tex vid en större omläggning av tak. En handledning för arbetsmiljöplan som tagits fram av SBUF finns på Dokumentation Byggherren skall se till att en dokumentation upprättas som beskriver objektets konstruktion och utformning och använda byggprodukter i den omfattning som är av betydelse för arbetsmiljön. Detta gäller arbetsmiljön vid framtida drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet (AFS 1999:3, 9 ) Dokumentationen skall vara färdigställd då objektet avslutats, och de förändringar som skett under byggtiden skall vara medtagna. Byggherren skall bevara dokumentationen så länge objektet består. Om han överlåter det på någon annan, skall han också överlämna dokumentationen. CE-märkning av ventilationssystem Ett ventilationssystem är ofta sammansatt så att det skall betraktas som en sådan grupp av maskiner som styrs och fungerar som en enhet, enl AFS 1993:10 (omtryckt under 1994:48). Det kan då bli aktuellt med en CE-märkning, som tillverkaren av den sammansatta helheten har ansvar för. I systemet för märkning ingår bla en riskbedömning och dokumentation, samt en försäkran om överensstämmelse med EU:s säkerhetskrav. Vem som i ett visst projekt skall ha ansvaret för CE-märkningen bör klarläggas av beställaren, vanligtvis med tillverkare och entreprenör. För vägledning, se Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 519. Vidare har flera intressegrupper givit ut vägledningar om EU-direktivens tillämpning. Kontrollplan enligt PBL Kontrollplanen hör inte till arbetsmiljöreglerna utan till byggreglerna, men nämns här för överblickens skull. Kontrollplan enl PBL ska inlämnas till byggnadsnämnden som kallar till sk byggsamråd för genomgång av kontrollplanen. I kontrollplanen kan i princip inte tas in arbetsmiljökrav, endast krav enligt byggreglerna. Arbetsmiljöinspektionen kan eventuellt medverka vid samråd, se nedan sid 9. Sid 8 (15)

9 TILLSYN OCH PÅFÖLJDER Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket, varav arbetsmiljöinspektionen är en del, bildades 2001 genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets övergripande mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, dvs från såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningarna efterlevs samt till viss del tobakslagen och miljöbalken vad avser vissa frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Till uppgiften hör också att ge råd och upplysningar samt sprida information. Ytterligare upplysningar om verkets uppgift och organisation mm finns på hemsidan Tillsyn Den direkta tillsynen sköts av arbetsmiljöinspektionen som är organiserad i 10 distrikt. Lagen ger inspektionen rätt att begära de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. De har också rätt att komma in på alla arbetsställen och göra undersökningar där, inspektion. Tillsynen inriktar sig framför allt mot arbetsgivarna, men också mot de övriga som har ansvar enligt tredje kapitlet i arbetsmiljölagen. Dit hör t.ex. byggherren, projektörer och den samordningsansvarige. Tillsynen mot de senare går också till på samma sätt som när den riktas mot arbetsgivare, tex genom begäran av upplysningar. Arbetsmiljöinspektionen kan eventuellt medverka vid byggnadsnämndens byggsamråd, bla beroende på byggprojektets problem och inspektionens tidresurser. Deras roll i samrådet är då i huvudsak att upplysa om arbetsmiljöfrågor. Inspektionsmeddelande, föreläggande, förbud och vite. Om Arbetsmiljöverket uppmärksammar brister i arbetsmiljön, kan verket kräva att bristerna rättas till. I allmänhet får då den som är ansvarig för bristen, t.ex. byggherren, ett inspektionsmeddelande med skriftlig uppmaning att till en viss tidpunkt redogöra för hur de beskrivna bristerna i arbetsmiljön åtgärdas. Arbetsmiljöverket kan utfärda ett föreläggande att vidta en viss åtgärd. Krav mot byggherrar och projektörer kan vara t.ex. att projektera om en del av byggnaden, så att angivna krav uppfylls. Krav mot projektörer kan också gälla att ha fungerande rutiner för återkommande sakfrågor, tex dimensionering av fläktrum för arbetet där, att ha fungerande rutiner för metodfrågor, tex samverkan med övriga projektörer, att fortsättningsvis inte använda i föreläggandet angivna material, tex tunga skivor, eller att lämna upplysningar om sitt arbete, tex kommande projekt. Krav mot byggherrar kan även gälla att byta ut sådana projektörer som visat sig sakna förutsättningar att uppfylla sin del av projekteringsansvaret. Mot arbetsgivaren för verksamheten i byggnaden kan på vanligt sätt ställas krav på rättande av brister i den färdigställda byggnaden. Även fastighetsägaren har ett ansvar, genom att Arbetsmiljöverket kan utfärda ett förbud mot att fastigheten hyrs ut, om den saknar möjligheter att ge en god arbetsmiljö i en verksamhet (AML 7:8). Den som bryter mot förbud eller föreläggande riskerar straff eller vite. För att ge eftertryck åt krav kan Arbetsmiljöverket sätta ut ett vite, som kan dömas ut om föreläggandet eller förbudet inte följs. En person som bryter mot ett föreläggande eller förbud kan straffas för detta, med böter eller fängelse, om vite inte satts ut (AML 8:1). Vissa bestämmelser är direkt straffbelagda (enl AML 8:2). Det innebär att straff kan dömas ut om bestämmelsen överträds, även utan att något föreläggande eller förbud från Arbetsmiljöverket först har lämnats. Detta gäller bla för kraven på förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation, samt den samordningsansvariges skyldigheter angående detta (AFS 1999:3, 9-13 ). Ytterligare information finns på verkets hemsida under Inspektion. Ekonomiskt ansvar Om tex utrymme, utförande eller materialval visar sig vara olämpligt så att det måste åtgärdas, har beställaren möjlighet att genom civilrättsliga regler utkräva ekonomisk ersättning av projektörer och entreprenörer. Detta framgår inte av arbetsmiljöreglerna, utan av avtalslagstiftningen och i enskilda konsult- och entreprenadavtal. Sid 9 (15)

10 REGELSYSTEMET Orientering Arbetsmiljöreglerna är oftast inte sk detaljkrav, utan allmänt formulerade sk funktionskrav, dvs olika lösningar kan väljas om de fyller den begärda funktionen. Tillämpning av reglerna kräver därför bedömning av hela arbetssituationen, både teknik och organisation, vilket innebär att man för planeringen behöver känna till verksamhet, arbetsgång, organisation, material, arbetsoperationer och redskap. Det finns ett antal sakregler om arbetsmiljö, och dessa riktar sig i första hand till arbetsgivaren. Förutom sakreglerna finns också ett slags "metodregler", tex om marknadsföring av produkter och projektering av byggnader. Genom reglerna om projekteringsansvar har även de som formar arbetsmiljön, dvs byggherren och hans projektörer, gjorts ansvariga för att sakreglerna tillämpas vid projekteringen. Samma ansvar gäller leverantörer av monteringsfärdiga byggnader. Syftet med projekteringsreglerna är förebyggande, och arbetsmiljöfrågorna behöver diskuteras så tidigt som möjligt. Arbetsgivaren har alltså ansvar för att arbetsmiljön är ordnad enligt tillämpliga sakregler, bl.a. om sådant som tillräckligt arbetsutrymme, luftkvalitet och belysning, medan byggherre och konsulter har ansvar för att arbetsmiljön blir ordnad på ett bra sätt. Det är viktigt att fel och brister i arbetsmiljön förebyggs, och därför har vissa allmänna krav på förebyggande planering införts i lag och föreskrifter. Ett grundläggande krav finns i AML 2:2 om att arbetsgivaren skall beakta arbetsmiljön redan på planeringsstadiet. Vidare finns krav på förebyggande planering i AML 3:2a om arbetsgivarens sk systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Genom föreskrifterna om SAM har arbetsgivaren särskilt ålagts att både planera arbetsmiljön och att fortlöpande undersöka och åtgärda brister. Läsanvisning för den som vill veta mera Rambestämmelser om projekteringsansvar finns i AML 3:14 (SFS 1977:1160) och gäller både bygg- och bruksskedet. Projekteringsansvaret infördes genom SFS 1991:677, att gälla from Förarbetena finns i betänkandet Ds 1990:6 och i propositionen 1990/91:140. AFS 1999:3 implementerar EG:s sk byggplatsdirektiv, dir 92/57/EEG. AFS 2000:42 implementerar EG:s sk arbetsplatsdirektiv, dir 89/654/EEG. AML 3:14 överensstämmer med ILO:s konvention nr 167, artikel 9 (1988). Lagtexten utvecklas för olika aspekter i följande tre föreskrifter: AFS 2000:42 (3-4 ), Arbetsplatsens utformning AFS 1999:3 (4-9 samt ), Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1998:1 (9 ), Belastningsergonomi Lagen och samtliga föreskrifter finns på hemsidan under Regler. Bakgrunden till reglerna beskrivs i följande: Gullberg/Rundqvist: Arbetsmiljölagen i lydelse den 1 januari 2001 Kommentarer och författningar, tolfte upplagan (Norstedt Juridik AB 2001). Betänkande Ds 1990:6, Arbetsmiljöansvar vid projektering mm (Allmänna förlaget). Proposition 1990/91:140, se rixlex ( Rådets direktiv 92/57/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser ( Rådets direktiv 89/654/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatser. ILO-konventionen nr 167, se ILOs databas ( Sid 10 (15)

11 AML 3:14, Arbetsmiljölagen (3 kapitlet 14 paragrafen), ger de grundläggande kraven, som är att vid projektering skall arbetsmiljösynpunkter beaktas, för både byggskedet och bruksskedet, och av både byggherre, projektörer och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader och anläggningar. Här anges bla att projektörer har ett ansvar inom ramen för sina uppdrag. AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning, gäller alla slags arbetsplatser under bruksskedet, även städning, service och underhåll inklusive tillfälliga arbeten tex i driftrum eller på tak, även driftrum i rena bostadsbyggnader, både byggnader och anläggningar, även tillfälliga bodar, och både inne och ute. Här finns bla ett direkt krav på projektörerna att samverka. Detta är en samlingsföreskrift som innehåller regler och råd bla från tidigare gällande AFS 1995:4 om projektering, och från AFS 1995:3 om arbetslokaler och AFS 1997:6 om personalrum. Projekteringsansvaret behandlas i 3-4 (med kommentarer på sid 36-37), samt i allmänna kommentarer (sid 26, sista st, sid 27 sista st, sid 30-31, och sid 36-37). AFS 1999:3, Byggnads- och anläggningsarbete, gäller arbetsmiljön under byggskedet. Där ställs uttryckliga krav på att tekniska system, konstruktioner och byggprodukter skall väljas med hänsyn till arbetsmiljön, vilket innebär att det blir nödvändigt att känna till arbetsmetoderna. Där ställs också krav på att projekteringen skall samordnas, vilket syftar till att tex onödig bilning kan undvikas, att schakt och kulvertar kan byggas under rimliga arbetsförhållanden, och att olika yrkeskategoriers arbeten inte sammanfaller i tid och rum. Vidare ställs krav på arbetsmiljöplan (AMP) när riskabla arbeten förekommer, vilket innebär att arbetet med att upprätta planen behöver påbörjas redan under projekteringen, så att onödiga risker och olämpliga arbeten kan undvikas. När arbetena når en viss omfattning skall förhandsanmälan göras. Denna föreskrift ersätter tidigare gällande AFS 1994:52, och ställer utvidgade krav vad gäller arbetsmiljöplanen. Projekteringsansvaret behandlas i 4-9, arbetsmiljöplan i 10-11, och förhandsanmälan i 12. AFS 1998:1, Belastningsergonomi, innehåller ett särskilt krav på att olämpliga fysiska belastningar skall förebyggas under projekteringen. Syftet är att ge eftertryck åt kraven på god ergonomi. Kravet gäller både byggskedet och bruksskedet. Vid utformning av arbetsplatserna skall hänsyn tas till belastningsergonomiska faktorer, särskilt vad gäller material, åtkomlighet och transporter. Detta innebär bla att det är nödvändigt att avsätta tillräckliga mått för arbetsutrymme och passage, och att känna till vilka arbeten, hantering och transporter som skall utföras. Projekteringsansvaret behandlas i 9 och kommentarerna sid Vidare behandlas där i 11 det ansvar för andras anställda som gäller för den som råder över ett arbetsställe, tex vad gäller arbete med leveranser och städning. AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), innehåller allmänna krav på att undersöka verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall. För detta skall finnas rutiner som förutsätts innehålla bla undersökning, riskbedömning, åtgärder och ev handlingsplan, samt uppföljning. Reglerna riktar sig inte till byggherren utan till arbetsgivaren. Bla anges att arbetstagare och skyddsombud skall ges möjlighet att medverka vid förändringar, tex nybyggnad eller ändring av lokaler. Entreprenörerna i ett projekt skall ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete, var och en för sin verksamhet. Fel som upptäcks på arbetsplatsen, liksom brister i en arbetsmiljöplan, indikerar brister i deras arbetsmiljöarbete och kan leda till krav på översyn av detta. Förhandsgranskning Den förhandsgranskning av ritningar som gällt sedan 1974 upphörde 1995 genom ändring av PBL, och skall till funktionen ersättas av projekteringsansvaret. Granskningen gällde arbetslokaler och personalrum, och innebar att Byggnadsnämnden inte fick meddela bygglov innan skyddsombud och Yrkesinspektionen granskat ritningarna med avseende på arbetsmiljön. Motsvarande granskning förutsätts nu bli gjord av byggherre och projektörer. Boverkets byggregler Byggprojektörer är normalt vana att läsa Boverkets byggregler (BBR), men sämre på att känna till och tillämpa arbetsmiljöreglerna. Visserligen finns i byggreglerna några uttryck för arbetsmiljö, men även arbetsmiljöreglerna behöver studeras och föras in i varje projekt. Även byggreglerna lägger ansvaret på byggherren. Byggreglerna är i huvudsak ordnade efter slag av utrymme och byggnadsdel. Arbetsmiljöreglerna är inte ordnade så, utan efter slag av arbete eller risk. Enligt plan- och bygglagen (PBL) 9 kap 5 skall skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna ges tillfälle att yttra sig över vissa byggåtgärder innan arbetena påbörjas. Sid 11 (15)

12 FÖR DIG SOM BYGGER VILLA Observera att du som skall bygga villa också är byggherre, och har byggherrens ansvar för säkerheten under byggnadsarbetet. Ansvaret gäller också när en befintlig villa skall repareras, renoveras eller underhållas m.m. Ansvaret gäller även om villan är monteringsfärdig. Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader har ett särskilt ansvar för arbetsmiljön, motsvarande byggherrens vid platsbyggda objekt. Byggherreansvaret innebär särskilt att - du skall se till att man vid projekteringen tar hänsyn till arbetsmiljön för dem som skall bygga huset - du har samma slags ansvar för dem som skall arbeta med huset när det är färdigt, t.ex. sotare och servicepersonal av olika slag - du skall se till att en arbetsmiljöplan upprättas. - du skall lämna en förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen om arbetet är av större omfattning (enl AFS 1999:3, 12 ), vilket kan uppnås tex vid platsbygge av en vanlig villa - om flera företag arbetar med att bygga ditt hus finns ett samordningsansvar för byggnadsarbetet enligt Arbetsmiljölagen. Ansvaret vilar på dig som byggherre, men du har möjlighet att överlåta det till något av företagen, lämpligen till det som har det mest omfattande jobbet. - du skall se till att en dokumentation upprättas över byggnadens konstruktion, utformning, ingående byggprodukter mm i den utsträckning det har betydelse för framtida arbeten, tex ombyggnad eller underhåll. Exempel på sådant som kan behöva redovisas är risk för genomtrampning vid takarbeten och risk för ras vid rivning av bärande delar. Ditt ansvar för att detta blir gjort kan du inte överlåta till någon, med undantag för samordningsansvaret för själva byggnadsarbetet. Du kan naturligtvis låta någon annan sköta arbetet också med de övriga ansvarsdelarna, men ansvaret ligger hos dig. Därför bör du kontrollera att dessa saker blir gjorda. Viktigt är att arbetsmiljöplanen finns och att det finns beskrivningar av skyddsåtgärder mot de risker som räknas upp i 11 AFS 1999:3. Risken att falla mer än 2 m är troligen den vanligaste risken vid villabygge. Gällande bestämmelser är AML 3 kap 14, AFS 1999:3, 4-12, AFS 2000:42, 3 och för samordningsansvaret AML 3 kap 7 och AFS 1999:3, NÅGRA SÄRSKILT VIKTIGA ARBETSMILJÖFRÅGOR Här beskrivs några vanliga frågor som behöver påminnas om. Fallolyckor Fall är den vanligaste orsaken till dödsfall och olyckor på byggarbetsplatsen. Det är ett föreskriftskrav att dessa olyckor förebyggs redan i projekteringen så att det inte uppstår en situation där det är svårt eller rent av omöjligt att på bygget ordna ett godtagbart fallskydd. Skyddsanordningar mot fall behövs i allmänhet när nivåskillnaden är två meter eller mer. Regler om skydd mot fall på bygget finns i AFS 1999:3, och när det gäller takarbete finns ytterligare regler i i samma föreskrifter. Normalt ska skyddsräcke eller liknande anordning användas. När detta av olika skäl inte går (se närmare i paragraferna) ska personlig skyddsutrustning (normalt säkerhetssele med lina) användas. Enligt 11 i AFS 1999:3 skall det i arbetsmiljöplanen redovisas de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppfylla arbetsmiljökraven. Exempel på åtgärder: Att montera skyddsräcke kan ofta vara besvärligt och riskabelt. Detta gäller både vid bjälklagskanter, på balkonger, på tak och i trapphus. Ingjutna hylsor eller skruvfästen kan underlätta arbetet mycket. I prefabstommar kan detta bäst ordnas redan på fabriken. Observera att räcken normalt behöver finnas överallt vid takfot och takkant. Så långt möjligt behöver fästena utformas så att räckena inte behöver demonteras vid senare arbetsskeden. Fästena kan sedan också användas vid framtida arbeten. Arbetsbryggor vid t.ex. takfot kan få betydligt säkrare och bättre infästningar än annars om förberedda fästen finns. Fästen för säkerhetslina är ofta svårt att ordna på plats, medan förberedda fästen kan ordnas på ett enkelt sätt. Sådana fästen kan behövas t.ex. ovanför fönster. Hål i bjälklag är ofta en allvarlig risk. Armering som går igenom hålet kan undanröja risken för fall. Lösningar som innebär att arbete på höjd kan minimeras, minskar olycksrisken i motsvarande grad. Exempelvis kan utfackningsväggar eller tak, hela eller i delar, prefabriceras på marken. Permanenta skyddsanordningar på tak föreskrivs i Boverkets byggregler, BBR 8:24. Dessa kan naturligtvis också användas vid byggnadsarbeten, när så är lämpligt. Observera dock att de tillträdesleder till tak som finns i BBR 8:24 ofta är otillräckliga för byggnadsarbeten, jfr 39 i AFS Sid 12 (15)

13 1999:3. Sådan takplåt behöver väljas som inte är onödigt hal. (Se BBBR 8:22.) Underlagstak behöver normalt vara genomtrampningssäkra. Det finns en mängd utprovade konstruktioner avsedda att klara detta. I en del fall, t.ex. vid hallbyggen kan skyddsnät vara en lämplig lösning för fallskyddet. För att det ska fungera bra, behöver förankringar för nätet planeras in vid projekteringen. Nätet skall naturligtvis monteras så att fallhöjden blir så liten som möjligt. I standard finns förankringskrafter m.m. Stora och/eller tunga byggskivor av olika slag är ett vanligt ergonomiproblem vid byggnadsarbete. Enligt råden i ergonomiföreskriften är det i de flesta fall olämpligt att hantera bördor tyngre än 25 kg. När skivorna är stora bör vikten vara lägre än så. För gipsskivor har i ett beslut i ett överklagningsärende fastlagts att 90 cm skivor skulle användas istället för 120 cm. De smalare skivorna bör användas överallt där det är tekniskt möjligt. Murning är belastande för kroppen. Det är därför inte bra om murstenar för enhandsfattning är tyngre än normal tegelsten (max 3 kg). Se standarden SS , Murblock och mursten - Fordringar. Trånga utrymmen där arbete måste utföras kan ge risker för belastningsskador på grund av att det inte går att inta lämpliga arbetsställningar. I flera överklagningsärenden har kryputrymmen varit aktuella. Sammanfattningsvis har man ansett att det ska vara ståhöjd, d.v.s. 2,10 meter där arbete skall utföras. Vid ombyggnad av befintliga byggnader med kryputrymmen behöver man därför undersöka sådana lösningar som innebär att arbete i dessa utrymmen inte behöver utföras. Arbete med händerna över axelhöjd är mycket belastande. I projekteringen kan mycket göras för att minska mängden uppåtarbete. Närmast till hands ligger naturligtvis att placera installationer på vägg eller på annat sätt. Ankarskenor för infästning minskar borrningsarbete i tak. Många produkter som armaturer och liknande är onödigt svårmonterade. Att välja produkter som är lätta att montera ger klara fördelar. Montering och sammanfogning av av ventilationskanaler med självborrande skruv istället för popnit går snabbare och ger därför lägre belastning på kroppen. Arbete med händerna under knähöjd är belastande. Dåliga arbetsställningar innebär risk för belastningsskador. Enligt föreskrifterna för belastningsergonomi, AFS 1998:1 skall därför långvarigt och återkommande arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd undvikas. Håltagningar och bilningsarbeten ger arbetsmiljöproblem av olika slag: Buller, vibrationer, damm, dålig ergonomi. Det kan därför ge stora arbetsmiljöfördelar att planera installationsstråk väl och rita in ingjutna infästningar och göra ursparingar så att bilning undviks. Det är ofta lämpligt att göra en särskild samordnad håltagningsritning där håltagningar för alla installationer förs in. Att vid ombyggnads- eller renoveringsarbeten bila rännor i väggar för elledningar, är ytterst olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Andra lösningar bör användas. Uppbyggda installationsgolv har ibland plattor med vikt omkring 18 kg. Detta är för tungt att hantera manuellt. Skall sådana plattor användas, behöver kablar och annat på undergolvet planeras så att det går att komma fram med lämpliga rullande transportmedel. Montering av fönster kan bli både tungt och riskabelt. Den som anger hurdana fönster det skall vara i byggnaden, format och tyngd, behöver också förvissa sig om att det går att montera fönstren på ett arbetsmiljömässigt acceptabelt sätt. Ett fönster som t.ex. är så tungt att det behövs mer än två personer för att lyfta det går inte att hantera manuellt på ett ergonomiskt acceptabelt sätt. Om det inte finns utrymme för ett lämpligt lyfthjälpmedel behöver fönstret delas upp i mindre enheter. Produkter och metoder behöver väljas med hänsyn till arbetsmiljön. För byggskedet är detta särskilt viktigt. I flera slags byggmaterial förkommer ämnen som kan vara farliga, särskilt vid inandning eller hudkontakt. För vissa material och metoder kan det räcka med normala skyddsåtgärder vid hanteringen, vissa andra kan kräva omfattande skyddsutrustning, särskilt tillstånd eller medicinska kontroller. Redan under projekteringen behöver riskerna vara kända, så att alternativa material kan väljas eller säkra arbetsmetoder planeras. Vid produktval är det ett krav att risker skall reduceras genom att farliga ämnen i första hand byts till sådana som kan hanteras säkert (AFS 2000:4, 10 ). Exempel på risker är borr- och slipdamm från både stenmaterial och trä, gipsdamm som kan vara farligt att inandas i alltför höga halter, isolering med lösull som kräver omfattande skyddsutrustning, målning med lösningsmedelbaserad färg, målning med blyhaltig rostskyddsfärg, och epoxigolv som får användas endast i undantagsfall. Vid rivning och tex ingrepp vid reparation kan Sid 13 (15)

14 asbest och PCB förekomma. För arbete med asbest krävs särskilt tillstånd. Arbete med PCB kräver omfattande skyddsutrustning. Regler om farliga ämnen finns i bla AFS 2000:4, Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:3, Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 1996:4, Härdplaster, AFS 1992:17, Bly, AFS 1990:9, Syntetiska oorganiska fibrer, AFS 1992:16, Kvarts och AFS 1996:13, Asbest. För bruksskedet är det också viktigt att välja säkra material, tex golvmaterial och tillhörande städmetod som behöver väljas med hänsyn till städarnas arbetsmiljö, och tex risk för allergi eller kontakteksem (AFS 2000:42, 44 ). Tidplanen för bygget påverkar arbetsmiljön på flera sätt. När byggherren anger tider sätter det ramar för hur byggnadsarbetet måste utföras men påverkar också miljön i den färdiga byggnaden. Om arbete skall göras på vintern kan t.ex. väderskydd behövas. Risk för mögelskador kan uppstå på grund av regn och snö på oskyddat material eller byggnadsdelar. Lösa stegar innebär alltid en fallrisk. Genom en genomtänkt planering av fastighetsunderhållet kan man tex undvika improviserad användning av lösa stegar. Driftrum. Fläktrum tex är ofta trånga med obekvämt tillträde. Genom att VVS-konsulten beräknar och begär utrymme för fläktrum och tillträdesleder kan utrymmena bli korrekt dimensionerade och arbetet med fastighetsdrift och underhåll underlättas. Varumottag behöver planeras utifrån både känd och förväntad framtida hantering av material, gods och returemballage. Projekteringen behöver ta hänsyn till arbetsmiljön även för andras anställda, tex leverantörers och kunders chaufförer. Städrum behöver vara välplacerade och tillräckligt rymliga och utrustade för förekommande städmetoder. Man bör välja metoder som underlättar städarbetet, och då kan behövas utrymme eller installationer, tex plats för städvagnar eller golvbrunn för tömning av städmaskin. Städarbetet kan underlättas bla genom att välja golvmaterial med hänsyn till städningen, att förse entrén med stora torkmattor, och att välja vägghängt sanitetsporslin. Arbeten som ofta glöms bort är tex snöskottning, fönsterputsning, städning, reparationer, lampbyten, sophantering, tillsyn, sotning, rensning mm. Risker som ofta glöms bort är tex halka av spill som förekommer i verksamheten, men som kan undvikas med hjälp av bla en noggrann verksamhetsbeskrivning och lämplig utformning och materialval. Sid 14 (15)

15 UNDERLAG, LITTERATUR, MALLAR M.M. Källor för arbetsmiljösynpunkter För ett visst projekt kan allmänna uppgifter om arbetsmiljö hämtas från tex generella källor såsom föreskrifter, handböcker, standard, utredningar eller tidigare beslut i överklagningsärenden. Uppgifter kan också hämtas från källor som hör till den aktuella verksamheten och byggnaden, tex protokoll från skyddsrond och skyddskommitté, uppgifter från företagets företagshälsovård (FHV), brister som påpekats i arbetsmiljöinspektionens inspektionsprotokoll (IP) eller inspektionsmeddelande (IM) till företaget, särskild arbetsmiljöutredning för det aktuella byggprojektet, uppgifter från byggnadsnämnden etc. Verksamhetsbeskrivning, riskbedömningar och konsekvensbedömningar som gjorts inom lokalnyttjarens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) är vanligen ett nödvändigt underlag för projekteringen. (Se AFS 2001:1.) Alla arbetsmiljöregler kan läsas och skrivas ut via verkets hemsida ( Litteratur om arbetsmiljö kan tex sökas via Arbetslivsbiblioteket ( Råd och upplysningar Alla arbetsmiljöregler finns på verkets hemsida ( bla arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Där finns också verkets broschyrserie (ADI), nyheter och pressklipp om arbetsmiljö och annan allmän information, bla under olika ämnesrubriker och under Frågor och Svar. Trycksaker (katalog, regler, böcker, rapporter, broschyrer mm) kan beställas per tel Allmänna upplysningar om arbetsmiljöregler kan fås från Arbetsmiljöverkets huvudkontor, per tel , per brev, eller per e-post till arbetsmiljöverket@av.se. Tillämpningen av arbetsmiljöreglerna i enskilda fall måste bedömas med hänsyn till situationen i varje särskilt fall. Sådana bedömningar görs i första hand av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt. Reglernas tillämpning avgörs ytterst av arbetsmiljöinspektionen. När det gäller byggprojekt kan det också vara lämpligt att i ett tidigt skede ta kontakt med arbetsmiljöinspektionen för att informera om projektet och för diskussion om risker och åtgärder i byggoch bruksskedet. Adresser finns i telefonkataloger, trycksakskatalogen, och på hemsidan Litteratur - Arbetsmiljölagen (AML), SFS 1977: AFS 1999:3, Byggnads- och anläggningsarbete - AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning - AFS 1998:1, Belastningsergonomi - AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete - Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 539, AV 2002 (om bygg- och anläggningsarbete) - Boverkets byggregler (BBR) ( - "AMP-guiden" ( - Arbetsmiljö brand, SBF Att angöra en brygga (om varumottag och lastgårdar), CTH Badrum och städning, Linn, BFR rapport R 103: Belysning inomhus, Ljuskultur 1990 (bla kriterier och luxtabeller) - "Bra arbetsmiljö vid stål- och betongelementmontering" (Stålbyggnadsinstitutet nr 153) - Bygg ikapp handikapp, Handikappinstitutet 1995 (komm till BBR) - "Byggherren och byggandet". Byggvägledning nr 14, AB Byggtjänst "Fallskyddshandbok", Axelsson, Löfström, Byggförlaget Fastigheten som arbetsmiljö, Linn, Sv Byggtjänst 1997 (om fastighetsdrift) - Forma arbetsmiljön, Birgersson, ASN 1997 (byggskedet och bruksskedet) - Personalrum, ASN 1995 (6:e utg) - Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal 2002 (om installationer och driftrum VVS) - "Skyddsnätshandboken", Axelsson, Eneroth, Hallgren, Byggförlaget Säkerhet på tak, Boverket rapp 2000:1 (sammanställning av gällande regler) - Utformning av offentliga lokaler med hänsyn till städning, BFR rapport R12:1982 Det finns ett antal standarder med uppgifter som kan vara viktiga vid materialval eller planering av skyddsanordningar, tex följande. - SS-EN : Skyddsnät Del 2: Säkerhetskrav, uppsättning - SS : Murblock och mursten Fordringar - SS-EN 795 : Fallskydd Förankringsutrustning Fordringar och provning. Sid 15 (15)