FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE"

Transkript

1 CTB ARBETSMATERIAL Dnr CTB 2003/3134 Hans Olsson Gilbert Önsten Vägledning om projekteringsansvar, som skall ersätta broschyr ADI 470. Detta är ännu ett arbetsmaterial, men sakinnehållet är kontrollerat och materialet kan användas för allmän information om projekteringsansvar. Texten avses bearbetas vidare, bla med erfarenheter från tillsynen FÖREBYGGANDE FÖRE BYGGANDE Information och vägledning från Arbetsmiljöverket om projekteringsansvar, som är byggherrens och projektörens ansvar för arbetsmiljön vid projektering, samt om vissa andra uppgifter som byggherren har (ARBETSMATERIAL DAT ) Sid 1 (15)

2 SAMMANFATTNING Ansvaret Arbetsmiljöreglerna gäller i huvudsak för arbetsgivare, men det finns också regler som lägger ett särskilt sk projekteringsansvar på byggherrar och projektörer. Syftet med reglerna är förebyggande, dvs att arbetsmiljön skall beaktas tillräckligt tidigt, redan när projektet formas och beställs. Det som projekteras skall ge förutsättningar för en god arbetsmiljö, både under byggskedet och i den färdiga byggnaden, för både byggnader och anläggningar, för alla arbeten som kan förutses, och under byggnadens hela förutsägbara brukstid. Dessutom finns krav att upprätta en del dokument mm. Byggherre och projektör Byggherren har ett övergripande ansvar för projekteringen. Projektörernas ansvar är begränsat till det som påverkas av den projektering de gör. Uppgifterna kan delegeras, men ansvaret kan inte överlåtas. Byggherrens projekteringsansvar övergår inte till entreprenören. Byggherre är den som låter utföra, dvs beställer arbetet, oavsett om det är fastighetsägaren eller en hyresgäst, eller sådana engångsbyggare som tex villabyggare, lantbrukare och bostadsrättsföreningar, och även för arbeten i egen regi. Projektörer är alla som medverkar i projekteringen, dvs arkitekter, konstruktörer, konsulter för VVS, ventilation och el, inredare, beskrivare mfl, samt eventuella projekteringsledare. Även totalentreprenörers och underentreprenörers projektering och produktval räknas hit. Ansvaret gäller särskilt de arbetsvillkor som är en följd av produktbestämningen, tex arbetsutrymme och arbetsställningar vid monteringen, liksom eventuella farliga ämnen och buller. Vad innebär projekteringsansvaret Byggherren behöver styra projekteringen aktivt för att uppnå en god arbetsmiljö. Han behöver se till att riskerna i verksamheten undersöks, både i den färdiga byggnaden och under byggtiden. Han behöver välja kompetenta projektörer, ge uppdrag som klargör projektörernas ansvar för arbetsmiljön, förse dem med nödvändiga uppgifter om verksamhet, fastighetsdrift och byggande, samordna projekteringen, och följa upp projekteringens resultat, t.ex. genom egen ritningsgranskning eller andra kontroller. Projektören behöver kunna biträda byggherren med upplysningar om ansvar och arbetsmiljö, begära tillräckligt underlag för sitt arbete, identifiera risker och ange lösningar, samt samverka aktivt med övriga projektörer. Kraven enligt projekteringsansvaret behöver inte hanteras separat, utan kan inordnas i byggherrens eller projektörens normala kvalitetssäkringssystem. Att ta med arbetsmiljöaspekterna behöver bli en del av rutinerna vid all projektering. Till goda rutiner hör för byggskedet riskanalys och arbetsmiljöplan, samordning av olika arbeten, planering av transporter och avsättning av rimliga tider för både projektering och byggande, och för bruksskedet verksamhetsbeskrivning för alla arbeten inkl servicearbeten och fastighetsdrift, lokalprogram som tar upp de arbetsmiljökrav som bestäms för projektet, samt bestämning av byggnadens brukstid och planering av underhåll och reparationer. Rutiner för erfarenhetsåterföring bör finnas. Varför blir det fel? Vid projekteringen av byggnader och anläggningar bestäms viktiga förutsättningar för arbetsmiljön. Ofta blir arbetsmiljön dålig, ett allvarligt problem. Projekteringen har identifierats som en viktig felkälla, och ett särskilt ansvar för byggherrar och projektörer infördes i lagen år 1991 (AML 3:14), och från år 1995 även genom detaljföreskrifter. Nu gällande är AFS 1999:3, AFS 2000:42 och AFS 1998:1. Alla regler finns på verkets hemsida Byggherrar och projektörer behöver ha goda kunskaper om både arbetsmiljöfrågor, sitt ansvar, och behovet av samordning i byggprocessen, samt ha fungerande rutiner för att beakta arbetsmiljöfrågor under projekteringen. Kunskaper och rutiner är dock ofta otillräckliga, och detta leder till fel som blir svåra att rätta till. Det innebär också att byggarbetsplatsens problem ofta inte löses vid projekteringen, utan lämnas åt entreprenören att lösa på plats, med provisoriska arbetsmetoder och onödiga risker som följd. Att klarlägga förutsättningarna är projektörens uppgift, entreprenörens är genomförandet. Byggprocessen i sig har också särdrag som medverkar till brister. Processens skeden är avskilda och har olika huvudmän, och övergångar mellan skedena kan liknas vid en stafett, där viktig information och styrning riskerar att förloras vid växlingarna. Tillsyn Arbetsmiljöverket har tillsyn över själva arbetet under byggskedet och bruksskedet, men också tillsyn över projekteringen. Det innebär att arbetsmiljöinspektionen kan göra besök hos byggherrar och projektörer för att inspektera projekteringen, och begära upplysningar och ställa krav på åtgärder, tex omprojektering för ändring av byggnad, materialval eller arbetsmetod. Sid 2 (15)

3 VARFÖR FINNS REGLERNA? Allmänt Många byggda arbetsmiljöer kunde vara bättre. Risker byggs in och problem byggs fast. Entreprenörer får ritningar med utföranden som de inte kan påverka. Projekteringen har identifierats som en viktig felkälla och ett särskilt ansvar för byggherrar och projektörer har därför införts i lagen och i föreskrifter, i förebyggande syfte. Arbetsmiljön behöver vägas in i projekteringen, och i ett tidigt skede. Förutseende planering kan minimera riskerna och underlätta arbetet. Detta gäller både byggskedet, bruksskedet, fastighetsdriften, senare underhållsarbeten och även andra mera tillfälliga arbeten. Byggnadsarbete är tungt och ofta farligt, och det behöver planeras noga för att bli riskfritt. Arbete i byggnaden under bruksskedet blir ofta onödigt tungt eller obekvämt till följd av att lokalerna inte planerats för arbetet, och kan innehålla onödiga risker för olycksfall. Att arbetsmiljön blir tillfredsställande för alla är utgångspunkten för arbetsmiljöreglerna. Arbetsmiljön behöver ingå som en naturlig del i god kvalitet hos en byggnad. Byggnads- och anläggningsarbete Byggnadsarbetare är mer utsatta för risker för olycksfall och ohälsa än den genomsnittlige arbetstagaren. Bland olyckorna är fall till lägre nivå vanligast. Bland arbetssjukdomarna är belastningsskador vanligast. Statistiken visar att byggnadsarbete fortfarande är både alltför farligt och alltför tungt. Exempel på problem är fallrisker, utrymmen som är så trånga att de tvingar fram olämpliga arbetsställningar, arbete med byggdelar som sitter obekvämt högt eller lågt, eller byggprodukter som är alltför tunga eller otympliga att hantera i det antal det blir fråga om. Orsakerna till riskerna finns ofta i byggnadens utformning i stort och smått. Det åligger byggherre och projektörer att i projekteringen ta hand om dessa problem. Projekteringsansvaret innebär att förutsägbara risker skall undanröjas eller åtminstone begränsas. Arbetsmiljön på byggarbetsplatserna är sällan tillräckligt bra. Orsaker till bristerna kan vara tex otillräckliga arbetsmiljökunskaper hos berörda, missar vid projekteringen, bristande samordning av projektering, och alltför korta byggtider. Arbetet i den färdiga byggnaden Projekteringen skall ta hänsyn till alla arbeten som kan förutses, och arbeten under hela den förutsägbara brukstiden. Till arbeten som kan förutses, men som ofta glöms bort, hör bla städning, fönsterputs, lampbyten, sophämtning, hemtjänst, flyttarbete, sotning, post- och tidningsutdelning, och olika arbeten med fastighetsdriften. Inom den förutsägbara brukstiden hamnar all slags fastighetsdrift, såsom tillsyn, kontroller, skötsel, underhåll, reparationer och utbyte av tex byggprodukter och installationer. Arbete på en tillfällig arbetsplats är inte tillfälligt arbete, när arbetstagaren går från ett provisorium till nästa. Vissa arbetsmoment är kortvariga, tex tillsyn i driftrum, och det kan verka mindre viktigt att ordna en bra arbetsmiljö i sådana fall. Men för många arbetstagare består arbetet av ett antal sådana kortvariga arbeten fördelade på en rad byggnader, och utrymmena behöver utformas så att deras arbetsmiljö sammantaget blir tillräckligt bra. Arbetsmiljöreglerna gäller alla typer av arbetsmiljö, alltså även för arbete i sådana utrymmen i bostadsbyggnader som t.ex. avfallsutrymme, städrum, fläktrum och hissmaskinrum. Uppgifter om vilka sådan servicearbeten under bruksskedet som kan beröras finns i AFS 1998:1, 11 med kommentarer, AFS 2000:42, 3, komm till 5, 7 med komm om tillträdesleder, och komm sid 30, 6 st, samt i AFS 1991:6 om underhåll av teknisk anordning. Sid 3 (15)

4 REGLERNA INNEBÄR I KORTHET FÖR DIG SOM BYGGHERRE Regler och exempel på rutiner som normalt behövs för att uppfylla projekteringsansvaret. Övergripande 1. Se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas under projekteringen, avseende arbeten såväl under byggtiden som i det färdiga byggnadsverket (AML 3:14; AFS 1999:3, 4 ; AFS 2000:42, 3 ). 2. Särskilt uppmärksamma att olämpliga fysiska belastningar förebyggs genom byggnadsutformningen med avseende på bla materialval, åtkomlighet och transporter (AFS 1998:1, 9 ). Underlag för projektering 3. Bestämma byggnadens förutsägbara brukstid, bla för planering av framtida utbyten av installationer och ytskikt (AFS 2000:42, 3 samt 117 om installationer och 44 om ytskikt) 4. Bestämma vilka arbeten som kan förutses under brukstiden (AFS 2000:42, 3 ). 5. Upprätta en verksamhetsbeskrivning för bruksskedet, som visar verksamhetens art och omfattning med förekommande arbetsmoment för både verksamhet och fastighetsdrift, och överlämna den som projekteringsunderlag ingående i uppdrag till projektörerna (AFS 2000:42, 3, och komm sid 31, 2 st, samt särskilt de allmänna kraven i 6, 7 och 10 ). 6. Gå igenom och bestämma vilka arbetsmiljöregler som skall tillämpas i det aktuella projektet (AML 3:14; AFS 2000:42, 3 ; se även den bakgrundsbeskrivning som inleder de allmänna råden till AFS 1999:3, sid 29-30). 7. Se till att arbetsmiljösynpunkter för alla förekommande arbeten kommer fram och att även berörda arbetstagares kunskaper, erfarenheter och värderingar kan tas till vara, tex genom kontakt med skyddsombud, driftpersonal, andras personal osv (AML 3:14; AFS 2000:42, texten om projekteringsansvar i de allmänna råden sid 31). Det är lämpligt att byggherren tar tillvara synpunkter från den samverkan som skall ske mellan arbetsgivare och arbetstagare i den aktuella verksamheten (AML 3:1a, 6:4, 6:9, 3:12; AFS 2001:1, 4 ). Jfr punkt 17 nedan. Uppdrag 8. Välja projektörer som har lämplig kompetens för att beakta arbetsmiljön (AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 6 ; AFS 1998:1, 9 ). 9. Utforma projekteringsuppdragen så att arbetsmiljön beaktas (AML 3:14; AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 4 ; AFS 1998:1, 9 ). 10. Utforma projekteringsuppdragen så att projekteringen samordnas (AML 3:14; AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 5 ). 11. Uppdra åt projektörerna att tillräckligt tidigt lämna underlag för arbetsmiljöplan (AMP) eller på annat sätt se till att AMP kan upprättas (AFS 1999:3, 10-11, se särskilt komm till 10 ) och underlag för dokumentation (AFS 1999:3, 9 ). Styrning 12. Se till att projektörerna undersöker arbetsmetoder och risker för de byggnadsarbeten som blir aktuella med de utformningar och material som föreslagits i projekteringen, och i de ändringar som görs under projekteringen (AFS 1999:3, 4 ). Se även pkt 6 och 7 ovan om regler och arbetsmiljösynpunkter. 13. Se till att olika delar av projekteringen samordnas, så att de som medverkar tar hänsyn till varandras planer och lösningar, och så att det samlade resultatet kan ge god arbetsmiljö (AFS 1999:3, 5 ; AFS 2000:42, 4 ). Observera att detta ansvar för samordning inte är detsamma som samordningsansvaret enl AML 3:7, se sid 6 nedan. 14. Styra projekteringen så att särskilt de systemval som görs i tidiga skeden tar hänsyn till arbetsmiljön under byggtiden och bruksskedet, tex val av byggnadens transportsystem, byggprodukters format och tyngd, golvmaterial och städmetoder, underhållsplan, och system för ventilation och klimat (AFS 1999:3, 4 ; AFS 1998:1, 9 ; AFS 2000:42, 3 ). 15. Se till att projektörerna i sina bygghandlingar för entreprenörerna tydligt redovisar de material och arbetsmetoder som förutsatts eller föreskrivits, och särskilt de eventuella problem, tex ergonomiska, som inte kunnat lösas vid projekteringen (AFS 1999:3, 4 ; AFS 1998:1, 9 ). Uppföljning 16. I god tid före byggstart behöver både byggherre och projektörer följa upp projekteringens resultat med avseende på arbetsmiljön, tex genom egen ritningsgranskning eller andra kontroller (AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 4 ). Erfarenhetsåterföring 17. Efter genomförandet bör byggherren ta tillvara erfarenheter från projektet, tex genom en genomgång av projektering och byggprojekt, så att erfarenheterna kan användas som arbetsmiljösynpunkter i underlaget för kommande projekt. För att granska byggskedet bör projektörer, byggare och underentreprenörer delta. För att granska byggnadens prestationer i bruksskedet bör brukare, anställda och servicepersonal delta. (AML 3:14; AFS 1999:3, 3 och 8 ; AFS 2000:42, 4 och 3 ; AFS 1998:1, 9 ). Sid 4 (15)

5 ATT OBSERVERA Vissa skriftliga handlingar skall upprättas (se även sid 8 nedan) Byggherren ska innan arbetet påbörjas lämna in en förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen i det distrikt där byggnadsarbetet utförs (AFS 1999:3, 12 ). Byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Arbetsmiljöplan ska finnas om vissa riskfyllda arbeten förekommer eller om arbetena är så omfattande att förhandsanmälan skall göras (AFS 1999:3, ). Byggherren ska se till att en dokumentation upprättas med arbetsmiljöinformation om byggobjektet att användas vid framtida arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet (AFS 1999:3, 9 ; AFS 2000:42, 117 ). Ansvaret kan inte överlåtas Ansvaret kan inte överlåtas för att ovanstående åtgärder genomförs, varken i sin helhet eller delvis. Observera särskilt att byggherrens grundläggande ansvar ligger kvar oavsett upphandlingsform, tex vid totalentreprenad. Skyddsombud skall medverka Skyddsombud skall medverka i planering av lokaler och arbete enl AML, och skyddsombud skall informeras om ett byggnadsförslag enligt PBL. REGLERNA INNEBÄR I KORTHET FÖR DIG SOM PROJEKTÖR Regler och exempel på rutiner som normalt behövs för att uppfylla projekteringsansvaret. Övergripande 1. Se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas såväl i byggskedet som i det färdiga byggnadsverket, inom ramen för uppdraget från byggherren (AML 3:14; AFS 1999:3, särskilt 4 och 8 ; AFS 2000:42, särskilt 3-4 ). 2. Särskilt uppmärksamma att olämpliga fysiska belastningar förebyggs med avseende på bla materialval, åtkomlighet och transporter (AFS 1998:1, 9 ). Underlag för projektering 3. Ha den kunskap som behövs om byggnadsarbete och den allmänna kompetens som behövs i arbetsmiljöfrågor, samt rutiner för att vid projekteringen beakta arbetsmiljösynpunkter (AFS 2000:42, 3 ; AFS 1999:3, 6 ; AFS 1998:1, 9 ). Kunskap, kompetens och rutiner behövs för projektörens eget arbete, men också för att kunna informera byggherren i arbetsmiljöfrågor. 4. Begära från byggherren en detaljerad verksamhetsbeskrivning för bruksskedet, både verksamhet och fastighetsdrift, och som underlag för projekteringen (AFS 2000:42, 3-4 samt 6 mfl, se även komm sid 31 ) Projektering 5. Tidigt och aktivt samverka med de övriga som medverkar i projekteringen, så att projekteringen blir samordnad och arbetsmiljökraven tillgodosedda. (AFS 2000:42, 4 ; se även AFS 1999:3, komm till 5-6 ) 6. Undersöka arbetsmetoder och risker för de byggnadsarbeten som blir aktuella med de utformningar och material som föreslås i projekteringen (AFS 1999:3, 4 ; AFS 1999:3, 8 ). 7. Se till att byggnaden möjliggör god arbetsmiljö för de arbeten i bruksskedet som kan förutses. Projekteringen behöver utgå från de arbeten som förtecknats i projektets verksamhetsbeskrivning, alltså även städning, fastighetsskötsel, leveranser mm. Arbetsmiljösynpunkterna bör tas upp i projektets lokalprogram, som då kan användas som en överskådlig checklista, för tex dagsljus, rumsindelning och samband, hissar, trappor, dörrar, golvmaterial, ventilation, akustik mm. 8. Till byggherren lämna underlag för arbetsmiljöplan (AMP) (AFS 1999:3, 10-11, se särskilt komm till 10 ) och underlag för dokumentation (AFS 1999:3, 9 ). 9. Redovisa projekteringen så tydligt att entreprenörerna får tillräckliga uppgifter om de arbetsmetoder som förutsatts eller föreskrivits, och särskilt de eventuella problem, tex ergonomiska, som inte kunnat lösas vid projekteringen (AFS 1999:3, 8 och 4 ; AFS 1998:1, 9, särskilt komm sid 36). Sid 5 (15)

6 PROBLEM KAN UNDVIKAS Onödiga arbeten ger onödiga risker En radikal åtgärd för bättre arbetsmiljö är att helt undvika det belastande arbetet. Ganska ofta görs arbeten som man egentligen inte planerat att göra. Sådana arbeten inte bara kostar pengar, de ger också ofta dålig arbetsmiljö. Exempel på onödiga arbeten under byggtiden är bilningsarbeten på grund av att t.ex. installationer och ursparingar för dessa inte planerats i tid. Sanering av fuktskador ger inte någon bra arbetsmiljö och skadorna kunde kanske förebyggts genom en bättre projektering. Framtida arbetsmiljöproblem vid renoveringsarbeten borde kunna undvikas eller i vart fall kraftigt minskas om man redan i samband med projekteringen av byggnaden planerar för hur t.ex. rörledningar en gång skall kunna bytas ut. Exempel på onödiga arbeten under bruksskedet är särskilt transporter och omlastningar som ofta kan undvikas genom bättre planerade flöden av gods och avfall. Tidiga val Arbetsmiljön styrs till stor del av tidiga val av system, tex entreprenadform, byggnadstyp, transportsystem, avfallssystem, klimatsystem, städsystem, materialval osv. Sådana systemval kan göras mycket tidigt av byggherren eller senare av projektörer. Systemvalen påverkar arbetsmiljön både i den färdiga byggnaden och under byggtiden, t.ex. genom att det utrymme som finns för arbetet begränsas. Om arbetsmiljöfrågorna tas med från början ökar möjligheten att lösa problemen på ett bra sätt. SAMORDNINGSANSVAR PÅ GEMENSAMT ARBETSSTÄLLE ENLIGT ARBETSMILJÖLAGEN 3 KAP 7 Samordningsansvaret skall inte blandas samman med samordning av annat slag, tex samordningen av projekteringen. Projekteringsansvaret är byggherrens och projektörernas ansvar för att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen. Samordningsansvaret är byggherrens ansvar för arbetet under själva byggskedet, dvs ansvaret för att på byggarbetsplatsen samordna åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på ett gemensamt arbetsställe. Detta ansvar är aktuellt om mer än en juridisk person samtidigt bedriver verksamhet på arbetsstället, exempelvis flera entreprenörer, eller att byggherren har egen verksamhet samtidigt som byggnadsarbetet pågår. Detta samordningsansvar kan, till skillnad från projekteringsansvaret (och ansvaret för arbetsmiljöplan, förhandsanmälan etc.) under vissa förutsättningar överlåtas till någon som bedriver verksamhet på platsen, t.ex. byggentreprenören. Om däremot byggherren har egen verksamhet på platsen är det i regel lämpligast att samordningsansvaret ligger kvar hos byggherren. Kravet på samordning av arbetsmiljöåtgärder gäller inte bara på byggarbetsplatser, utan på alla gemensamma arbetsplatser, tex i ett köpcenter med gemensamt varumottag. Regler om samordningsansvaret för arbetet under själva byggskedet finns i Arbetsmiljölagen (AML) 3 kap 7, i Arbetsmiljöförordningen (AMF) 4 och i AFS 1999:3, Byggnads- och anläggningsarbete, En särskild broschyr finns också om detta, ADI 203, Samordningsansvaret för arbetsmiljön. Regler om samordningsansvar finns också i AFS 1998:1, Belastningsergonomi, 10 med kommentarer. Råd om samordningsåtgärder vid underhållsarbeten finns i AFS 1991:6, Underhåll av teknisk anordning. För samordningsansvar vid bergarbete finns särskilda regler i AFS 2003:2. Sid 6 (15)

7 NÅGRA BEGREPP Att beakta arbetsmiljösynpunkter innebär bla att ha tillgång till och använda en aktuell beskrivning av verksamhet och risker att ha tillgång till och använda sådana uppgifter som kan fås från den löpande skyddsverksamheten att inhämta och ta hänsyn till sådana synpunkter som kan fås från arbetstagarna att särskilt undersöka riskerna för nya eller oprövade material och metoder att följa gällande allmänna regler om säkerhet och god arbetsmiljö, bla AML 2:1 om anpassning till människors olika förutsättningar och till den tekniska och sociala utvecklingen att följa gällande detaljregler om tex utrymme, utformning och materialval att följa gällande formella krav på bla samråd Vid projektering innebär under projekteringsskedet, och kraven omfattar alltså inte bara arbetet vid ritbordet, utan också tex den tidiga utredningen av projektets förutsättningar och tidiga systemval. Ansvar inom ramen för uppdraget avser normalt allt det som projektören har möjlighet att påverka inom det projekteringsuppdrag han har. Så har tex både arkitekt och ventilationskonsult ansvar för att fläktrum får lämpliga tillträdesleder och tillräckligt utrymme för både installationsmontering och senare arbete under driftskedet. För att kunna ta sitt ansvar behöver projektören skaffa sig information om de arbeten som behöver göras i byggnaden under byggande, fastighetsdrift och i den verksamhet som skall bedrivas i den färdiga byggnaden. För att arbetet med arbetsmiljön under projekteringen skall fungera, behöver projektören informera byggherren om de konsekvenser de föreslagna lösningarna får för arbetsmiljön. Han behöver också lämna underlag för arbetsmiljöplanen till byggherren. Någon möjlighet för en konsult att friskriva sig från skyldigheterna enligt lagen eller föreskrifterna finns inte. Byggherrens samordning av projekteringen. För att genomföra en genomtänkt samordning är det lämpligt att upprätta en instruktion för samordningen. I instruktionen är det lämpligt att det framgår hur de som medverkar i projekteringen ska samverka för att beakta arbetsmiljöaspekterna. För den som inte är erfaren byggherre kan det vara praktiskt att utse någon, tex en projekteringsledare, som sköter samordningsfrågorna och som ser till att arbetsmiljöfrågorna beaktas. Den som utses för detta skall ha den kännedom om byggnads- och anläggningsarbete och den kompetens i arbetsmiljöfrågor som behövs för projektet. Projektörerna behöver utbyta information om tex transporter, utrymmesbehov för montering och fastighetsdrift, ursparingar och håltagning, tid för tex uttorkning, börvärden för klimat, bullernivåer etc. Samordningen innebär också att projektörerna tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Samordning av projektering kan genomföras tex genom instruktion, plan eller rutiner för samordningen, att utse en särskild projekteringsledare, att ha arbetsmiljöfrågor som stående punkt på projekteringsmöten eller särskilda samordningsmöten. Projektörernas samverkan. Förutom att byggherren har ett ansvar för att samordna projekteringen har medverkande projektörer ett eget ansvar för att aktivt samverka med övriga konsulter. Denna samverkan kan tex vara att arkitekt och installationsprojektör tillsammans ser till att det finns tillräckligt utrymme för installationerna, så att det går att både montera och senare utföra service och underhåll utan risk för ohälsa eller olycksfall. Det är nödvändigt att samverkan sker i ett tidigt skede av projekteringen för att tex tillgodose behovet av transportöppningar, fästpunkter för lyftanordningar och skyddsanordningar i stommen, bekväma och säkra tillträdesleder, och utrymmen som medger arbete i ergonomiskt goda arbetsställningar. Erfarenhetsåterföring. Det är viktigt att projektören tar tillvara erfarenheter från de projekt han arbetar med så att han kan bygga upp en erfarenhetsbank för framtida arbeten. Utan erfarenhetsåterföring är det svårt att uppfylla kraven i reglerna. Att ta tillvara erfarenheter från genomförda projekt är ett lämpligt sätt att bygga upp kompetens kring de arbetsmiljöfrågor som påverkas av projekteringen. Det bör vara en rutinåtgärd att tillsammans med byggfolket, och naturligtvis också med dem som arbetar i den färdiga byggnaden, gå igenom vad som varit bra respektive dåligt med det genomförda projektet ur denna synpunkt. Inom enskilda projekt avsätts sällan tid och resurser för systematisk utveckling av produkter och metoder. Det är därför viktigt att det utvecklingsarbete som ändå görs tas till vara genom en medveten erfarenhetsåterföring. Sid 7 (15)

8 SKRIFTLIGA HANDLINGAR SOM SKALL FINNAS Förhandsanmälan Innan byggnads- och anläggningsarbete av en viss minsta omfattning påbörjas skall byggherren lämna en förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen i det distrikt där arbetet skall utföras (AFS 1999:3, 12 ). Arbetsmiljöinspektionens adresser och distriktsindelning finns på verkets hemsida liksom formulär och anvisningar för förhandsanmälan. Förhandsanmälan ska lämnas om byggnadsarbetet beräknas omfatta mer än 500 persondagar eller pågå mer än 30 arbetsdagar med mer än 20 personer sysselsatta samtidigt vid något tillfälle. En sådan omfattning av arbetet kan förekomma redan vid en entreprenadsumma av ett par miljoner. Arbetsmiljöplan (AMP) Byggherren skall se till att en arbetsmiljöplan upprättas innan byggarbetsplatsen etableras om riskabla arbeten av något de slag som anges i 11 i föreskrifterna skall utföras. Om inte något sådant arbete förekommer skall arbetsmiljöplan ändå upprättas om arbetet är så stort att förhandsanmälan krävs (AFS 1999:3, ). Det är lämpligt att arbetet med den påbörjas redan tidigt under projekteringen, så tidigt att det är möjligt att ändra tex byggnadens utformning eller materialval för att undvika onödigt riskfyllda arbeten, och för att bli en dokumentation av de överväganden om arbetsmiljön som görs vid projekteringen. Arbetsmiljöplanen skall innehålla - de regler som skall tillämpas på byggarbetsplatsen - beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet skall organiseras - en beskrivning av de särskilda åtgärder som skall vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön skall kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och AFS 1999:3 vid sådana arbeten som anges i 11. Arbetsmiljöplanen skall vara ett dynamiskt dokument, dvs den skall hållas aktuell vartefter nya förutsättningar blir kända, och vartefter nya arbeten, material och risker införs. Kravet på arbetsmiljöplan gäller även om arbetet planeras utan någon konventionell projektering, som tex vid en större omläggning av tak. En handledning för arbetsmiljöplan som tagits fram av SBUF finns på Dokumentation Byggherren skall se till att en dokumentation upprättas som beskriver objektets konstruktion och utformning och använda byggprodukter i den omfattning som är av betydelse för arbetsmiljön. Detta gäller arbetsmiljön vid framtida drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet (AFS 1999:3, 9 ) Dokumentationen skall vara färdigställd då objektet avslutats, och de förändringar som skett under byggtiden skall vara medtagna. Byggherren skall bevara dokumentationen så länge objektet består. Om han överlåter det på någon annan, skall han också överlämna dokumentationen. CE-märkning av ventilationssystem Ett ventilationssystem är ofta sammansatt så att det skall betraktas som en sådan grupp av maskiner som styrs och fungerar som en enhet, enl AFS 1993:10 (omtryckt under 1994:48). Det kan då bli aktuellt med en CE-märkning, som tillverkaren av den sammansatta helheten har ansvar för. I systemet för märkning ingår bla en riskbedömning och dokumentation, samt en försäkran om överensstämmelse med EU:s säkerhetskrav. Vem som i ett visst projekt skall ha ansvaret för CE-märkningen bör klarläggas av beställaren, vanligtvis med tillverkare och entreprenör. För vägledning, se Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 519. Vidare har flera intressegrupper givit ut vägledningar om EU-direktivens tillämpning. Kontrollplan enligt PBL Kontrollplanen hör inte till arbetsmiljöreglerna utan till byggreglerna, men nämns här för överblickens skull. Kontrollplan enl PBL ska inlämnas till byggnadsnämnden som kallar till sk byggsamråd för genomgång av kontrollplanen. I kontrollplanen kan i princip inte tas in arbetsmiljökrav, endast krav enligt byggreglerna. Arbetsmiljöinspektionen kan eventuellt medverka vid samråd, se nedan sid 9. Sid 8 (15)

9 TILLSYN OCH PÅFÖLJDER Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket, varav arbetsmiljöinspektionen är en del, bildades 2001 genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets övergripande mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, dvs från såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningarna efterlevs samt till viss del tobakslagen och miljöbalken vad avser vissa frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Till uppgiften hör också att ge råd och upplysningar samt sprida information. Ytterligare upplysningar om verkets uppgift och organisation mm finns på hemsidan Tillsyn Den direkta tillsynen sköts av arbetsmiljöinspektionen som är organiserad i 10 distrikt. Lagen ger inspektionen rätt att begära de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. De har också rätt att komma in på alla arbetsställen och göra undersökningar där, inspektion. Tillsynen inriktar sig framför allt mot arbetsgivarna, men också mot de övriga som har ansvar enligt tredje kapitlet i arbetsmiljölagen. Dit hör t.ex. byggherren, projektörer och den samordningsansvarige. Tillsynen mot de senare går också till på samma sätt som när den riktas mot arbetsgivare, tex genom begäran av upplysningar. Arbetsmiljöinspektionen kan eventuellt medverka vid byggnadsnämndens byggsamråd, bla beroende på byggprojektets problem och inspektionens tidresurser. Deras roll i samrådet är då i huvudsak att upplysa om arbetsmiljöfrågor. Inspektionsmeddelande, föreläggande, förbud och vite. Om Arbetsmiljöverket uppmärksammar brister i arbetsmiljön, kan verket kräva att bristerna rättas till. I allmänhet får då den som är ansvarig för bristen, t.ex. byggherren, ett inspektionsmeddelande med skriftlig uppmaning att till en viss tidpunkt redogöra för hur de beskrivna bristerna i arbetsmiljön åtgärdas. Arbetsmiljöverket kan utfärda ett föreläggande att vidta en viss åtgärd. Krav mot byggherrar och projektörer kan vara t.ex. att projektera om en del av byggnaden, så att angivna krav uppfylls. Krav mot projektörer kan också gälla att ha fungerande rutiner för återkommande sakfrågor, tex dimensionering av fläktrum för arbetet där, att ha fungerande rutiner för metodfrågor, tex samverkan med övriga projektörer, att fortsättningsvis inte använda i föreläggandet angivna material, tex tunga skivor, eller att lämna upplysningar om sitt arbete, tex kommande projekt. Krav mot byggherrar kan även gälla att byta ut sådana projektörer som visat sig sakna förutsättningar att uppfylla sin del av projekteringsansvaret. Mot arbetsgivaren för verksamheten i byggnaden kan på vanligt sätt ställas krav på rättande av brister i den färdigställda byggnaden. Även fastighetsägaren har ett ansvar, genom att Arbetsmiljöverket kan utfärda ett förbud mot att fastigheten hyrs ut, om den saknar möjligheter att ge en god arbetsmiljö i en verksamhet (AML 7:8). Den som bryter mot förbud eller föreläggande riskerar straff eller vite. För att ge eftertryck åt krav kan Arbetsmiljöverket sätta ut ett vite, som kan dömas ut om föreläggandet eller förbudet inte följs. En person som bryter mot ett föreläggande eller förbud kan straffas för detta, med böter eller fängelse, om vite inte satts ut (AML 8:1). Vissa bestämmelser är direkt straffbelagda (enl AML 8:2). Det innebär att straff kan dömas ut om bestämmelsen överträds, även utan att något föreläggande eller förbud från Arbetsmiljöverket först har lämnats. Detta gäller bla för kraven på förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation, samt den samordningsansvariges skyldigheter angående detta (AFS 1999:3, 9-13 ). Ytterligare information finns på verkets hemsida under Inspektion. Ekonomiskt ansvar Om tex utrymme, utförande eller materialval visar sig vara olämpligt så att det måste åtgärdas, har beställaren möjlighet att genom civilrättsliga regler utkräva ekonomisk ersättning av projektörer och entreprenörer. Detta framgår inte av arbetsmiljöreglerna, utan av avtalslagstiftningen och i enskilda konsult- och entreprenadavtal. Sid 9 (15)

10 REGELSYSTEMET Orientering Arbetsmiljöreglerna är oftast inte sk detaljkrav, utan allmänt formulerade sk funktionskrav, dvs olika lösningar kan väljas om de fyller den begärda funktionen. Tillämpning av reglerna kräver därför bedömning av hela arbetssituationen, både teknik och organisation, vilket innebär att man för planeringen behöver känna till verksamhet, arbetsgång, organisation, material, arbetsoperationer och redskap. Det finns ett antal sakregler om arbetsmiljö, och dessa riktar sig i första hand till arbetsgivaren. Förutom sakreglerna finns också ett slags "metodregler", tex om marknadsföring av produkter och projektering av byggnader. Genom reglerna om projekteringsansvar har även de som formar arbetsmiljön, dvs byggherren och hans projektörer, gjorts ansvariga för att sakreglerna tillämpas vid projekteringen. Samma ansvar gäller leverantörer av monteringsfärdiga byggnader. Syftet med projekteringsreglerna är förebyggande, och arbetsmiljöfrågorna behöver diskuteras så tidigt som möjligt. Arbetsgivaren har alltså ansvar för att arbetsmiljön är ordnad enligt tillämpliga sakregler, bl.a. om sådant som tillräckligt arbetsutrymme, luftkvalitet och belysning, medan byggherre och konsulter har ansvar för att arbetsmiljön blir ordnad på ett bra sätt. Det är viktigt att fel och brister i arbetsmiljön förebyggs, och därför har vissa allmänna krav på förebyggande planering införts i lag och föreskrifter. Ett grundläggande krav finns i AML 2:2 om att arbetsgivaren skall beakta arbetsmiljön redan på planeringsstadiet. Vidare finns krav på förebyggande planering i AML 3:2a om arbetsgivarens sk systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Genom föreskrifterna om SAM har arbetsgivaren särskilt ålagts att både planera arbetsmiljön och att fortlöpande undersöka och åtgärda brister. Läsanvisning för den som vill veta mera Rambestämmelser om projekteringsansvar finns i AML 3:14 (SFS 1977:1160) och gäller både bygg- och bruksskedet. Projekteringsansvaret infördes genom SFS 1991:677, att gälla from Förarbetena finns i betänkandet Ds 1990:6 och i propositionen 1990/91:140. AFS 1999:3 implementerar EG:s sk byggplatsdirektiv, dir 92/57/EEG. AFS 2000:42 implementerar EG:s sk arbetsplatsdirektiv, dir 89/654/EEG. AML 3:14 överensstämmer med ILO:s konvention nr 167, artikel 9 (1988). Lagtexten utvecklas för olika aspekter i följande tre föreskrifter: AFS 2000:42 (3-4 ), Arbetsplatsens utformning AFS 1999:3 (4-9 samt ), Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1998:1 (9 ), Belastningsergonomi Lagen och samtliga föreskrifter finns på hemsidan under Regler. Bakgrunden till reglerna beskrivs i följande: Gullberg/Rundqvist: Arbetsmiljölagen i lydelse den 1 januari 2001 Kommentarer och författningar, tolfte upplagan (Norstedt Juridik AB 2001). Betänkande Ds 1990:6, Arbetsmiljöansvar vid projektering mm (Allmänna förlaget). Proposition 1990/91:140, se rixlex (www.riksdagen.se/debatt). Rådets direktiv 92/57/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser (www.europa.eu.int). Rådets direktiv 89/654/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatser. ILO-konventionen nr 167, se ILOs databas (www.ilo.org/ilolex). Sid 10 (15)

11 AML 3:14, Arbetsmiljölagen (3 kapitlet 14 paragrafen), ger de grundläggande kraven, som är att vid projektering skall arbetsmiljösynpunkter beaktas, för både byggskedet och bruksskedet, och av både byggherre, projektörer och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader och anläggningar. Här anges bla att projektörer har ett ansvar inom ramen för sina uppdrag. AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning, gäller alla slags arbetsplatser under bruksskedet, även städning, service och underhåll inklusive tillfälliga arbeten tex i driftrum eller på tak, även driftrum i rena bostadsbyggnader, både byggnader och anläggningar, även tillfälliga bodar, och både inne och ute. Här finns bla ett direkt krav på projektörerna att samverka. Detta är en samlingsföreskrift som innehåller regler och råd bla från tidigare gällande AFS 1995:4 om projektering, och från AFS 1995:3 om arbetslokaler och AFS 1997:6 om personalrum. Projekteringsansvaret behandlas i 3-4 (med kommentarer på sid 36-37), samt i allmänna kommentarer (sid 26, sista st, sid 27 sista st, sid 30-31, och sid 36-37). AFS 1999:3, Byggnads- och anläggningsarbete, gäller arbetsmiljön under byggskedet. Där ställs uttryckliga krav på att tekniska system, konstruktioner och byggprodukter skall väljas med hänsyn till arbetsmiljön, vilket innebär att det blir nödvändigt att känna till arbetsmetoderna. Där ställs också krav på att projekteringen skall samordnas, vilket syftar till att tex onödig bilning kan undvikas, att schakt och kulvertar kan byggas under rimliga arbetsförhållanden, och att olika yrkeskategoriers arbeten inte sammanfaller i tid och rum. Vidare ställs krav på arbetsmiljöplan (AMP) när riskabla arbeten förekommer, vilket innebär att arbetet med att upprätta planen behöver påbörjas redan under projekteringen, så att onödiga risker och olämpliga arbeten kan undvikas. När arbetena når en viss omfattning skall förhandsanmälan göras. Denna föreskrift ersätter tidigare gällande AFS 1994:52, och ställer utvidgade krav vad gäller arbetsmiljöplanen. Projekteringsansvaret behandlas i 4-9, arbetsmiljöplan i 10-11, och förhandsanmälan i 12. AFS 1998:1, Belastningsergonomi, innehåller ett särskilt krav på att olämpliga fysiska belastningar skall förebyggas under projekteringen. Syftet är att ge eftertryck åt kraven på god ergonomi. Kravet gäller både byggskedet och bruksskedet. Vid utformning av arbetsplatserna skall hänsyn tas till belastningsergonomiska faktorer, särskilt vad gäller material, åtkomlighet och transporter. Detta innebär bla att det är nödvändigt att avsätta tillräckliga mått för arbetsutrymme och passage, och att känna till vilka arbeten, hantering och transporter som skall utföras. Projekteringsansvaret behandlas i 9 och kommentarerna sid Vidare behandlas där i 11 det ansvar för andras anställda som gäller för den som råder över ett arbetsställe, tex vad gäller arbete med leveranser och städning. AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), innehåller allmänna krav på att undersöka verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall. För detta skall finnas rutiner som förutsätts innehålla bla undersökning, riskbedömning, åtgärder och ev handlingsplan, samt uppföljning. Reglerna riktar sig inte till byggherren utan till arbetsgivaren. Bla anges att arbetstagare och skyddsombud skall ges möjlighet att medverka vid förändringar, tex nybyggnad eller ändring av lokaler. Entreprenörerna i ett projekt skall ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete, var och en för sin verksamhet. Fel som upptäcks på arbetsplatsen, liksom brister i en arbetsmiljöplan, indikerar brister i deras arbetsmiljöarbete och kan leda till krav på översyn av detta. Förhandsgranskning Den förhandsgranskning av ritningar som gällt sedan 1974 upphörde 1995 genom ändring av PBL, och skall till funktionen ersättas av projekteringsansvaret. Granskningen gällde arbetslokaler och personalrum, och innebar att Byggnadsnämnden inte fick meddela bygglov innan skyddsombud och Yrkesinspektionen granskat ritningarna med avseende på arbetsmiljön. Motsvarande granskning förutsätts nu bli gjord av byggherre och projektörer. Boverkets byggregler Byggprojektörer är normalt vana att läsa Boverkets byggregler (BBR), men sämre på att känna till och tillämpa arbetsmiljöreglerna. Visserligen finns i byggreglerna några uttryck för arbetsmiljö, men även arbetsmiljöreglerna behöver studeras och föras in i varje projekt. Även byggreglerna lägger ansvaret på byggherren. Byggreglerna är i huvudsak ordnade efter slag av utrymme och byggnadsdel. Arbetsmiljöreglerna är inte ordnade så, utan efter slag av arbete eller risk. Enligt plan- och bygglagen (PBL) 9 kap 5 skall skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna ges tillfälle att yttra sig över vissa byggåtgärder innan arbetena påbörjas. Sid 11 (15)

12 FÖR DIG SOM BYGGER VILLA Observera att du som skall bygga villa också är byggherre, och har byggherrens ansvar för säkerheten under byggnadsarbetet. Ansvaret gäller också när en befintlig villa skall repareras, renoveras eller underhållas m.m. Ansvaret gäller även om villan är monteringsfärdig. Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader har ett särskilt ansvar för arbetsmiljön, motsvarande byggherrens vid platsbyggda objekt. Byggherreansvaret innebär särskilt att - du skall se till att man vid projekteringen tar hänsyn till arbetsmiljön för dem som skall bygga huset - du har samma slags ansvar för dem som skall arbeta med huset när det är färdigt, t.ex. sotare och servicepersonal av olika slag - du skall se till att en arbetsmiljöplan upprättas. - du skall lämna en förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen om arbetet är av större omfattning (enl AFS 1999:3, 12 ), vilket kan uppnås tex vid platsbygge av en vanlig villa - om flera företag arbetar med att bygga ditt hus finns ett samordningsansvar för byggnadsarbetet enligt Arbetsmiljölagen. Ansvaret vilar på dig som byggherre, men du har möjlighet att överlåta det till något av företagen, lämpligen till det som har det mest omfattande jobbet. - du skall se till att en dokumentation upprättas över byggnadens konstruktion, utformning, ingående byggprodukter mm i den utsträckning det har betydelse för framtida arbeten, tex ombyggnad eller underhåll. Exempel på sådant som kan behöva redovisas är risk för genomtrampning vid takarbeten och risk för ras vid rivning av bärande delar. Ditt ansvar för att detta blir gjort kan du inte överlåta till någon, med undantag för samordningsansvaret för själva byggnadsarbetet. Du kan naturligtvis låta någon annan sköta arbetet också med de övriga ansvarsdelarna, men ansvaret ligger hos dig. Därför bör du kontrollera att dessa saker blir gjorda. Viktigt är att arbetsmiljöplanen finns och att det finns beskrivningar av skyddsåtgärder mot de risker som räknas upp i 11 AFS 1999:3. Risken att falla mer än 2 m är troligen den vanligaste risken vid villabygge. Gällande bestämmelser är AML 3 kap 14, AFS 1999:3, 4-12, AFS 2000:42, 3 och för samordningsansvaret AML 3 kap 7 och AFS 1999:3, NÅGRA SÄRSKILT VIKTIGA ARBETSMILJÖFRÅGOR Här beskrivs några vanliga frågor som behöver påminnas om. Fallolyckor Fall är den vanligaste orsaken till dödsfall och olyckor på byggarbetsplatsen. Det är ett föreskriftskrav att dessa olyckor förebyggs redan i projekteringen så att det inte uppstår en situation där det är svårt eller rent av omöjligt att på bygget ordna ett godtagbart fallskydd. Skyddsanordningar mot fall behövs i allmänhet när nivåskillnaden är två meter eller mer. Regler om skydd mot fall på bygget finns i AFS 1999:3, och när det gäller takarbete finns ytterligare regler i i samma föreskrifter. Normalt ska skyddsräcke eller liknande anordning användas. När detta av olika skäl inte går (se närmare i paragraferna) ska personlig skyddsutrustning (normalt säkerhetssele med lina) användas. Enligt 11 i AFS 1999:3 skall det i arbetsmiljöplanen redovisas de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppfylla arbetsmiljökraven. Exempel på åtgärder: Att montera skyddsräcke kan ofta vara besvärligt och riskabelt. Detta gäller både vid bjälklagskanter, på balkonger, på tak och i trapphus. Ingjutna hylsor eller skruvfästen kan underlätta arbetet mycket. I prefabstommar kan detta bäst ordnas redan på fabriken. Observera att räcken normalt behöver finnas överallt vid takfot och takkant. Så långt möjligt behöver fästena utformas så att räckena inte behöver demonteras vid senare arbetsskeden. Fästena kan sedan också användas vid framtida arbeten. Arbetsbryggor vid t.ex. takfot kan få betydligt säkrare och bättre infästningar än annars om förberedda fästen finns. Fästen för säkerhetslina är ofta svårt att ordna på plats, medan förberedda fästen kan ordnas på ett enkelt sätt. Sådana fästen kan behövas t.ex. ovanför fönster. Hål i bjälklag är ofta en allvarlig risk. Armering som går igenom hålet kan undanröja risken för fall. Lösningar som innebär att arbete på höjd kan minimeras, minskar olycksrisken i motsvarande grad. Exempelvis kan utfackningsväggar eller tak, hela eller i delar, prefabriceras på marken. Permanenta skyddsanordningar på tak föreskrivs i Boverkets byggregler, BBR 8:24. Dessa kan naturligtvis också användas vid byggnadsarbeten, när så är lämpligt. Observera dock att de tillträdesleder till tak som finns i BBR 8:24 ofta är otillräckliga för byggnadsarbeten, jfr 39 i AFS Sid 12 (15)

13 1999:3. Sådan takplåt behöver väljas som inte är onödigt hal. (Se BBBR 8:22.) Underlagstak behöver normalt vara genomtrampningssäkra. Det finns en mängd utprovade konstruktioner avsedda att klara detta. I en del fall, t.ex. vid hallbyggen kan skyddsnät vara en lämplig lösning för fallskyddet. För att det ska fungera bra, behöver förankringar för nätet planeras in vid projekteringen. Nätet skall naturligtvis monteras så att fallhöjden blir så liten som möjligt. I standard finns förankringskrafter m.m. Stora och/eller tunga byggskivor av olika slag är ett vanligt ergonomiproblem vid byggnadsarbete. Enligt råden i ergonomiföreskriften är det i de flesta fall olämpligt att hantera bördor tyngre än 25 kg. När skivorna är stora bör vikten vara lägre än så. För gipsskivor har i ett beslut i ett överklagningsärende fastlagts att 90 cm skivor skulle användas istället för 120 cm. De smalare skivorna bör användas överallt där det är tekniskt möjligt. Murning är belastande för kroppen. Det är därför inte bra om murstenar för enhandsfattning är tyngre än normal tegelsten (max 3 kg). Se standarden SS , Murblock och mursten - Fordringar. Trånga utrymmen där arbete måste utföras kan ge risker för belastningsskador på grund av att det inte går att inta lämpliga arbetsställningar. I flera överklagningsärenden har kryputrymmen varit aktuella. Sammanfattningsvis har man ansett att det ska vara ståhöjd, d.v.s. 2,10 meter där arbete skall utföras. Vid ombyggnad av befintliga byggnader med kryputrymmen behöver man därför undersöka sådana lösningar som innebär att arbete i dessa utrymmen inte behöver utföras. Arbete med händerna över axelhöjd är mycket belastande. I projekteringen kan mycket göras för att minska mängden uppåtarbete. Närmast till hands ligger naturligtvis att placera installationer på vägg eller på annat sätt. Ankarskenor för infästning minskar borrningsarbete i tak. Många produkter som armaturer och liknande är onödigt svårmonterade. Att välja produkter som är lätta att montera ger klara fördelar. Montering och sammanfogning av av ventilationskanaler med självborrande skruv istället för popnit går snabbare och ger därför lägre belastning på kroppen. Arbete med händerna under knähöjd är belastande. Dåliga arbetsställningar innebär risk för belastningsskador. Enligt föreskrifterna för belastningsergonomi, AFS 1998:1 skall därför långvarigt och återkommande arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd undvikas. Håltagningar och bilningsarbeten ger arbetsmiljöproblem av olika slag: Buller, vibrationer, damm, dålig ergonomi. Det kan därför ge stora arbetsmiljöfördelar att planera installationsstråk väl och rita in ingjutna infästningar och göra ursparingar så att bilning undviks. Det är ofta lämpligt att göra en särskild samordnad håltagningsritning där håltagningar för alla installationer förs in. Att vid ombyggnads- eller renoveringsarbeten bila rännor i väggar för elledningar, är ytterst olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Andra lösningar bör användas. Uppbyggda installationsgolv har ibland plattor med vikt omkring 18 kg. Detta är för tungt att hantera manuellt. Skall sådana plattor användas, behöver kablar och annat på undergolvet planeras så att det går att komma fram med lämpliga rullande transportmedel. Montering av fönster kan bli både tungt och riskabelt. Den som anger hurdana fönster det skall vara i byggnaden, format och tyngd, behöver också förvissa sig om att det går att montera fönstren på ett arbetsmiljömässigt acceptabelt sätt. Ett fönster som t.ex. är så tungt att det behövs mer än två personer för att lyfta det går inte att hantera manuellt på ett ergonomiskt acceptabelt sätt. Om det inte finns utrymme för ett lämpligt lyfthjälpmedel behöver fönstret delas upp i mindre enheter. Produkter och metoder behöver väljas med hänsyn till arbetsmiljön. För byggskedet är detta särskilt viktigt. I flera slags byggmaterial förkommer ämnen som kan vara farliga, särskilt vid inandning eller hudkontakt. För vissa material och metoder kan det räcka med normala skyddsåtgärder vid hanteringen, vissa andra kan kräva omfattande skyddsutrustning, särskilt tillstånd eller medicinska kontroller. Redan under projekteringen behöver riskerna vara kända, så att alternativa material kan väljas eller säkra arbetsmetoder planeras. Vid produktval är det ett krav att risker skall reduceras genom att farliga ämnen i första hand byts till sådana som kan hanteras säkert (AFS 2000:4, 10 ). Exempel på risker är borr- och slipdamm från både stenmaterial och trä, gipsdamm som kan vara farligt att inandas i alltför höga halter, isolering med lösull som kräver omfattande skyddsutrustning, målning med lösningsmedelbaserad färg, målning med blyhaltig rostskyddsfärg, och epoxigolv som får användas endast i undantagsfall. Vid rivning och tex ingrepp vid reparation kan Sid 13 (15)

14 asbest och PCB förekomma. För arbete med asbest krävs särskilt tillstånd. Arbete med PCB kräver omfattande skyddsutrustning. Regler om farliga ämnen finns i bla AFS 2000:4, Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:3, Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 1996:4, Härdplaster, AFS 1992:17, Bly, AFS 1990:9, Syntetiska oorganiska fibrer, AFS 1992:16, Kvarts och AFS 1996:13, Asbest. För bruksskedet är det också viktigt att välja säkra material, tex golvmaterial och tillhörande städmetod som behöver väljas med hänsyn till städarnas arbetsmiljö, och tex risk för allergi eller kontakteksem (AFS 2000:42, 44 ). Tidplanen för bygget påverkar arbetsmiljön på flera sätt. När byggherren anger tider sätter det ramar för hur byggnadsarbetet måste utföras men påverkar också miljön i den färdiga byggnaden. Om arbete skall göras på vintern kan t.ex. väderskydd behövas. Risk för mögelskador kan uppstå på grund av regn och snö på oskyddat material eller byggnadsdelar. Lösa stegar innebär alltid en fallrisk. Genom en genomtänkt planering av fastighetsunderhållet kan man tex undvika improviserad användning av lösa stegar. Driftrum. Fläktrum tex är ofta trånga med obekvämt tillträde. Genom att VVS-konsulten beräknar och begär utrymme för fläktrum och tillträdesleder kan utrymmena bli korrekt dimensionerade och arbetet med fastighetsdrift och underhåll underlättas. Varumottag behöver planeras utifrån både känd och förväntad framtida hantering av material, gods och returemballage. Projekteringen behöver ta hänsyn till arbetsmiljön även för andras anställda, tex leverantörers och kunders chaufförer. Städrum behöver vara välplacerade och tillräckligt rymliga och utrustade för förekommande städmetoder. Man bör välja metoder som underlättar städarbetet, och då kan behövas utrymme eller installationer, tex plats för städvagnar eller golvbrunn för tömning av städmaskin. Städarbetet kan underlättas bla genom att välja golvmaterial med hänsyn till städningen, att förse entrén med stora torkmattor, och att välja vägghängt sanitetsporslin. Arbeten som ofta glöms bort är tex snöskottning, fönsterputsning, städning, reparationer, lampbyten, sophantering, tillsyn, sotning, rensning mm. Risker som ofta glöms bort är tex halka av spill som förekommer i verksamheten, men som kan undvikas med hjälp av bla en noggrann verksamhetsbeskrivning och lämplig utformning och materialval. Sid 14 (15)

15 UNDERLAG, LITTERATUR, MALLAR M.M. Källor för arbetsmiljösynpunkter För ett visst projekt kan allmänna uppgifter om arbetsmiljö hämtas från tex generella källor såsom föreskrifter, handböcker, standard, utredningar eller tidigare beslut i överklagningsärenden. Uppgifter kan också hämtas från källor som hör till den aktuella verksamheten och byggnaden, tex protokoll från skyddsrond och skyddskommitté, uppgifter från företagets företagshälsovård (FHV), brister som påpekats i arbetsmiljöinspektionens inspektionsprotokoll (IP) eller inspektionsmeddelande (IM) till företaget, särskild arbetsmiljöutredning för det aktuella byggprojektet, uppgifter från byggnadsnämnden etc. Verksamhetsbeskrivning, riskbedömningar och konsekvensbedömningar som gjorts inom lokalnyttjarens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) är vanligen ett nödvändigt underlag för projekteringen. (Se AFS 2001:1.) Alla arbetsmiljöregler kan läsas och skrivas ut via verkets hemsida (www.av.se). Litteratur om arbetsmiljö kan tex sökas via Arbetslivsbiblioteket (www.arbetslivsinstitutet.se). Råd och upplysningar Alla arbetsmiljöregler finns på verkets hemsida (www.av.se), bla arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Där finns också verkets broschyrserie (ADI), nyheter och pressklipp om arbetsmiljö och annan allmän information, bla under olika ämnesrubriker och under Frågor och Svar. Trycksaker (katalog, regler, böcker, rapporter, broschyrer mm) kan beställas per tel Allmänna upplysningar om arbetsmiljöregler kan fås från Arbetsmiljöverkets huvudkontor, per tel , per brev, eller per e-post till Tillämpningen av arbetsmiljöreglerna i enskilda fall måste bedömas med hänsyn till situationen i varje särskilt fall. Sådana bedömningar görs i första hand av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt. Reglernas tillämpning avgörs ytterst av arbetsmiljöinspektionen. När det gäller byggprojekt kan det också vara lämpligt att i ett tidigt skede ta kontakt med arbetsmiljöinspektionen för att informera om projektet och för diskussion om risker och åtgärder i byggoch bruksskedet. Adresser finns i telefonkataloger, trycksakskatalogen, och på hemsidan Litteratur - Arbetsmiljölagen (AML), SFS 1977: AFS 1999:3, Byggnads- och anläggningsarbete - AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning - AFS 1998:1, Belastningsergonomi - AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete - Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 539, AV 2002 (om bygg- och anläggningsarbete) - Boverkets byggregler (BBR) (www.boverket.se) - "AMP-guiden" (www.ampguiden.net) - Arbetsmiljö brand, SBF Att angöra en brygga (om varumottag och lastgårdar), CTH Badrum och städning, Linn, BFR rapport R 103: Belysning inomhus, Ljuskultur 1990 (bla kriterier och luxtabeller) - "Bra arbetsmiljö vid stål- och betongelementmontering" (Stålbyggnadsinstitutet nr 153) - Bygg ikapp handikapp, Handikappinstitutet 1995 (komm till BBR) - "Byggherren och byggandet". Byggvägledning nr 14, AB Byggtjänst "Fallskyddshandbok", Axelsson, Löfström, Byggförlaget Fastigheten som arbetsmiljö, Linn, Sv Byggtjänst 1997 (om fastighetsdrift) - Forma arbetsmiljön, Birgersson, ASN 1997 (byggskedet och bruksskedet) - Personalrum, ASN 1995 (6:e utg) - Rätt arbetsmiljö för montörer och driftpersonal 2002 (om installationer och driftrum VVS) - "Skyddsnätshandboken", Axelsson, Eneroth, Hallgren, Byggförlaget Säkerhet på tak, Boverket rapp 2000:1 (sammanställning av gällande regler) - Utformning av offentliga lokaler med hänsyn till städning, BFR rapport R12:1982 Det finns ett antal standarder med uppgifter som kan vara viktiga vid materialval eller planering av skyddsanordningar, tex följande. - SS-EN : Skyddsnät Del 2: Säkerhetskrav, uppsättning - SS : Murblock och mursten Fordringar - SS-EN 795 : Fallskydd Förankringsutrustning Fordringar och provning. Sid 15 (15)

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Vem är byggherre? Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som t ex husbyggen och infrastrukturprojekt.

Läs mer

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Den som planerar att utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetet startar, upprätta en arbetsmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares TILLSYNSSERIEN 3/2009 Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete Beslutad

Läs mer

Xxxxx. Byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Xxxxx. Byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets AFS 2014:XX 2014:26 Xxxxx Byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnadsoch anläggningsarbeten

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnadsoch anläggningsarbeten vid byggnadsoch anläggningsarbeten Skapad: 2002-12-05 Senast ändrad: 2015-06-30 R 16 Claes Magnusson Kerstin Paulson Karin Sjöndin 2002-12-05 2015-06-30 2015-06-30 2(16) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 1.1 Riktlinje

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöverket 2008 Författare: Carin Siöcrona Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form och layout: Strax Design,

Läs mer

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser

Arbetsmiljöansvar. för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser Arbetsmiljöverket 2008 Författare: Carin Siöcrona Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form och layout: Strax Design,

Läs mer

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 Sanktionsavgifter vid fallrisk över 2 meter Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest AFS 2014:XX 2014:27 Xxxxx Asbest Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2006:1) om om asbest Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Säkrare bygg- och anläggningsarbete

Säkrare bygg- och anläggningsarbete Säkrare bygg- och anläggningsarbete Olyckor och arbetssjukdomar är ungefär dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos den genomsnittlige arbetstagaren. Några av de vanligaste orsakerna är fall till

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se)

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Source: Charles Ebbet, 1932 Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta vad arbetsmiljö är Förstå byggherrens

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Sanktionsavgifter - Bygg 2014-09-10 1 Arbetsmiljöverkets nya regionala organisation Inspektionsavdelningar Nord Öst Mitt Väst Syd Umeå Sundsvall-filial (Idag

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Glassäkra miljöer - Bostäder Maj 2015

Glassäkra miljöer - Bostäder Maj 2015 Glassäkra miljöer - Bostäder Maj 0 Glassäkra miljöer Bostäder Publikationerna Glassäkra miljöer syftar till att ge vägledning vid val av glas för att uppfylla krav i Boverkets Byggregler (BBR), avsnitt

Läs mer

Skyddsombudets rättigheter

Skyddsombudets rättigheter Arbetsmiljö Skyddsombudets rättigheter och nyheter i Arbetsmiljölagstiftningen Skriften är framtagen av LO i samarbete med LO-TCO Rättsskydd AB Skriften är framtagen av LO i samarbete med LO-TCOs rättskydd

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Fallolycka vid takarbete i Sjöbo, 2009

Fallolycka vid takarbete i Sjöbo, 2009 Datum 2009-10-27 1 (12) Sid Rapport - djupstudie Fallolycka vid takarbete i Sjöbo, 2009 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker 2015-01-14 1/5 Innehåll Tillträdesregler för Teracoms anläggningar ska följas... 3 Riskanalys... 3 Skydd för Teracoms personal inom anläggningen... 3

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Avdelningen för regelarbete och expertstöd Redaktör: Annika Hellberg

Läs mer

Fallolycka med saxlift i Uddevalla, 2009

Fallolycka med saxlift i Uddevalla, 2009 Datum 2009-08-21 1 (10) Sid Rapport - djupstudie Fallolycka med saxlift i Uddevalla, 2009 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Du har ansvar för arbetsmiljön

Du har ansvar för arbetsmiljön Du har ansvar för arbetsmiljön Lättläst version I den här broschyren kan du läsa om vem som har ansvar för att en arbetsmiljö är säker. Med arbetsmiljö menas den fysiska och psykiska miljön på arbetet.

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt

- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt Arbetsmiljö i byggprojekt 1 (20) - Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt Arbetsmiljö i byggprojekt 2 (20) Om Diligentia och denna handbok Diligentia är ett dotterbolag till Skandia Liv och har uppgiften

Läs mer

Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö

Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö Alkohol arbetsgivaren har ett ansvar för och att hantera situationer och effekter som kan uppstå av missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i arbetet. Därför

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Fjärde upplagan Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg Redaktör: Annika Hellberg Grafisk

Läs mer

HUR TRÅNGT FÅR DET VARA?

HUR TRÅNGT FÅR DET VARA? Arbetsmiljöverket PM CTB 2006-04-25 Hans Olsson 08-730 9424 HUR TRÅNGT FÅR DET VARA? Inledning Innehållet är en sammanställning av svar på några vanliga frågor om kontorslokaler. Många frågar tex efter

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information. Samordningsansvar Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN 1(6) INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN Byggherrens ansvar för kontrollen av åtgärden Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd. Planen fastställs

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Sanktionsavgifter 2014-03-16 1 2 2015-06-01 Arbetsmiljöverkets nya regionala organisation Inspektionsavdelningar Nord Öst Mitt Väst Syd Umeå Sundsvall-filial

Läs mer