Råd och Riktlinjer om äldre fönster

Transkript

1 Råd och Riktlinjer om äldre fönster

2 Inledning Ystad kommun har en rik kulturmiljö både i den av riksintresse intressanta stadsmiljön och i den omgivande landsbygden med de många byarna. För att kunna bevara och förvalta detta för kommunen utmärkande kulturhistoriska arv är det viktigt att ta till vara på de kvaliteter som är karaktäristiska. Avsikten med denna broschyr är att hjälpa till med enkla tips och råd om vad man bör ha i åtanke vad gäller skötsel och hantering av fönster i äldre hus som kan vara flera hundra år gamla till moderna hus. Ystad är ett område av Riksintresse för kulturmiljövård, där den gamla stadskärnan som det uttrycks inledningsvis i beskrivningen av riksintresset, är en av de bäst bevarade medeltida städerna i landet. Genom det rika och varierade byggnadsbeståndet, illustreras en kontinuerlig utveckling från medeltid till nutid. Antagna riktlinjer Ystads kommun har ett bevarandeprogram som antogs år 2005, Ystad en stad värd att bevara. Detta program syftar till att verka för att bevara och tillvarata de unika kulturmiljöerna i Ystad. Det innebär att den bebyggelse som är av kulturhistoriskt värde i möjligaste mån bör vårdas, bevaras och utvecklas med utgångspunkt i dessa värden. Dessa riktlinjer och råd omfattar bebyggelse från ett flertal olika tidsepoker och arkitektoniska byggnadsstilar i Ystads stadsmiljö. För byarna gäller Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun, ett program som antogs år Kulturmiljön ska aktivt användas som en utvecklingsfaktor och alla förändringar ska föregås av omsorgsfull och kvalificerad projektering så att de kulturhistoriska värdena beaktas. Vid restaurering och ombyggnad ska hänsyn tas till en byggnads karaktärsdrag så att dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Detta gäller såväl exteriört som interiört. När det gäller det gamla Ystad eftersträvar kommunen en hög ambitionsnivå, vilket även gäller de äldre bymiljöerna i den omgivande landsbygden. Gatuvy med hus från olika tidsepoker och byggnadsstilar. 2

3 Fönstrets betydelse i arkitekturen Ofta hör man uttryck som att fönstren är husets ögon och speglar dess själ. Det är ett talande bildspråk, men uttrycket visar i första hand att ett fönster inte kan betraktas som en enstaka byggnadsdetalj utan hör ihop med husets ursprungliga karaktär. Fönstren visar tydligt under vilken historisk epok ett hus är byggt och den arkitekturstil en byggnad har. Inte bara äldre fönster utan även modernare fönster från och 60-tal har en utformning som är av stort värde för bebyggelsen. Fönstrens detaljutformning har stor betydelse för en byggnads fasad, upplevelsevärdet i gaturummet och karaktären i kulturmiljön. Stadsbyggnadsavdelningen förordar att äldre fönster bevaras och att de vid behov renoveras eller ersätts med nytillverkade fönster lika de ursprungliga vad gäller val av material och detaljutformning. Byggnad ritad av stadsarkitekt Rune Welin år1964. Dekorativ utsmyckning genom glasmosaik från Kosta glasbruk. Funktionalistisk arkitektur från år Arkitektritad villa från början av 1970-talet i kalksandsten, Mexitegel. Originalfönster i trä, med smäckra dimensioner i karm och båge. 3

4 Fönster av olika typ som visar husens arkitektur och bebyggelsehistoria. En fönstertyp som varit vanlig under ett fl ertal tidsperioder från 1700-talet och in på 1900-talet. Fönster från 1800-talets senare del. 3- respektive 2 luftsfönster från 1930-talet och framåt. 4

5 Underhåll och renovering För att hålla länge krävs att fönsterna underhålls regelbundet och att man håller extra uppsikt över fönster som sitter i utsatta lägen som mot söder och väster. Om virkeskvaliteten är god i de gamla fönsterna går det för det mesta att rädda även de till synes mest illa åtgångna fönster. Av denna anledning förordas att gamla fönster bevaras och renoveras. Om äldre fönster bevaras och vårdas, består byggnadens kulturhistoriska värde och en mer långsiktig ekonomi uppnås. Detta är även förenligt med det ökade intresset för den byggda miljön sett ur kulturhistorisk och estetisk synvinkel. Husets bebyggelsehistoriska sammanhang är avgörande för antalet lufter och spröjs. Spröjsens profilering är också viktig för hur ljuset faller in i rummet. Fönstrets luftindelning påverkar fasaden. Pågående renovering och målning av äldre fönster. Fönsterna monteras ner för att kunna utföra ett noggrannt arbete. Om byte trots allt måste ske, räcker det kanske med att något enstaka av husets alla fönster byts ut, alternativt att någon del av en fönsterbåge eller karm renoveras. Nya tillägg ska vara originalfönsterna så trogna som möjligt. Nya för huset opassande fönster bör givetvis undvikas. Det är av stor betydelse att tänka på dimensioner och proportioner, där även små förändringar i proportionerna i en fönsterkonstruktion får stora konsekvenser. Originalfönster utformade med omsorg och i samspel med resten av fasaden är väl proportionerade med precis de dimensioner som konstruktionen kräver. Smäckra dimensioner på karm och båge ger fönstret fina proportioner och maximalt ljusinsläpp. Vid byte kan därför måttbeställlda fönster hos ett snickeri vara att föredra. Ursprungligen kom spröjsen till för att man inte hade tekniska möjligheter att göra stora fönsterglas, men den har därefter lagts till som en arkitektonisk och estetisk detaljutformning. Vid en del fönsterbyten förekommer lösa utanpåliggande spröjs, alternativt kan de vara placerade mellan glasrutorna eller på insidan av fönstret, dessa varianter påverkar på ett negativt sätt huset och arkitekturen. I exemplet ovan saknas en del av de lösa spröjsen. Det är inte heller ovanligt att man i flerbostadshus i enskilda lägenheter tar bort de lösa spröjsen. Intrycket av fasaden kan då se tillfälligt och stökigt ut. Ett pivåhängt fönster, som bilden till höger, påverkar fasaden på en äldre byggnad på ett negativt sett, där sidohängda fönster med fast mittpost är att föredra. 5

6 Form och material Tänk på att fönstrets placering i fasaden vid tilläggsisolering ger djupt indragna nischer, som förändrar fasadens uttryck. Detta kan vara förödande för ett litet gatuhus eller för den smäckra arkitekturen i ett funkishus. Anpassa alltid fönster efter usprungligt fönsterhål för att inte förändra balans och symmetri i fasaden. För att bevara en byggnads arkitektur och estetiska uttryck är det mindre lämpligt att förändra fönsternas utformning. Äldre fönster tillverkades som regel av särskilt utvalt virke som tätvuxen fur med en hög halt av kåda, vilket gav fönstersnickerierna goda egenskaper och förutsättningar att hålla länge. Stor omsorg lades i utformning av detaljer som profiler och beslag. Att använda sig av material som aluminium eller kompositmaterial då det finns behov av att byta fönster är inte förenligt med äldre byggnadstradition och arkitektur, istället bör man använda fönster tillverkade av trä. Fönster av aluminium eller kompositmaterial, plast, är svåra eller i värsta fall omöjliga att underhålla och bör därför undvikas. Det finns också stor osäkerhet om dessa materials livslängd. Mittpost med detaljerade profiler och fönsterbåge med droppnäsa. Profilerade karmar och bågar ger ett vackert ljusspel. Exklusivt utförande med fönsterbågar och listverk i teak, fönsterbleck i kopparplåt. Detalj av skyltfönster, fönsterbåge i rostfritt stål, fasad klädd med glasmosaik från Kosta. Fönsterbleck i kopparplåt och en harmonierande färgsättning Mittpost med detaljerade profiler och fönsterbåge med droppnäsa. 6

7 Lufter, spröjs och detaljer Äldre fönster med skarvat glas genom att fönstret är lagt omlott. Äldre fönster med blyinfattat glas. Benämning av fönstrets olika delar. Gångjärn och beslag från slutet av 1800-talet Äldre hörnjärn. Dekorativt utformade fönster på byggnader från slutet av 1930-talet. Fönsterutformning med droppnäsa och tidstypiska beslag 7

8 Jugendarkitektur med konstfullt utformad indelning av det övre rundade fönsterpartiet. Äldre fönster med munblåst glas 2-lufts spröjsade fönster på byggnad från 1930-talet. 3-lufts fl aggfönster med småspröjsat och öppningsbara överfönster, från 1920-talet. 2-lufts fönster från mitten av 1930-talet. Småspröjsat fönster från 1900-talets början. Nytillverkade fönster av trä med fast spröjs efter äldre förlaga, Regementet i Ystad Dubbelsatta fl aggfönster från 1930-talet. 8

9 3-luftsbåge med spröjsat glas, på byggnad från 1900-talets början. Hus, ursprungligen från 1800-talet, ombyggt år 1923 med en tydlig prägel av jugend. Spröjsat 3-luftsfönster, vita slätputsomfattningar med dekorativa avslut. 2-luftsfönster med rundad överdel på byggnad från 1860-talet. Perspektivfönster på byggnad från talet 3-lufts fl aggfönster, de övre fönsterbågarna är separat öppningsbara. Flaggfönster med spröjs i nedre bågen. 3-luftsfönster, funktionalistisk arkitektur från 1930-talet. 9

10 Fönsterrenovering med energiglas Sedan energikrisen under 1970-talet kom fönster alltmer att betraktats som en teknisk lösning - en enskild byggnadsdetalj. De estetiska värdena och behoven av ljus bedömdes som mindre viktiga och gamla originalfönster i trä ansågs som otidsenliga energislösare. Med ökande kostnader för energi och ett allmänt behov av att minska förbrukningen av energi, framstår det som allt viktigare att se över var det kan finnas möjlighet att minska kostnaderna för uppvärmning. Ett sätt är att renovera fönstren med hjälp av energiglas, så kallat lågemissionsglas. Fördelarna med att renovera fönster är att man bevarar husets estetik samtidigt som det är en energimässigt och ekonomiskt lönsam åtgärd. Fönsterrenovering med energiglas stoppar mycket av värmeläckaget. En bra energispareffekt får man genom att byta ut det inre glaset i kopplade 2-glasfönster eller lösa innanfönster mot ett energiglas. Husets fasad får då ingen utseendeförändring, vilket ofta blir följden när man byter hela fönsterkonstruktionen. En sådan lösning med energiglas kan vara lönsam, samtidigt som det inte förändrar utseendet på huset. En fönsterrenovering med energiglas är mindre omfattande och spar i stort sett lika mycket energi. Ett sådant arbete utförs bäst av en utbildad fönsterhantverkare som har god fackkunskap. Ännu en viktig åtgärd för att minska risken för onödigt energiläckage är att se till att tätningen mellan karm och båge och mellan karm och vägg är utförda på rätt sätt. Att underhålla sitt hus påfrestar ekonomin för de flesta men att negligera underhållet kostar än mer. För att inte fönsterna ska bli förstörda krävs att de underhålls kontinuerligt, vilket kan verka jobbigt och tråkigt, men för att få lite perspektiv på det hela kan man tänka på en bil och vad den kräver i underhåll för att fungera bra och vara säker. Energiglas monterat på fönsterbågens insida, bevarar de äldre fönstrens uttryck exteriört. Fönsterna ovan är nytillverkade av trä efter äldre förlagor. 10

11 Vad säger lagen? PBL 2010:900 PBL 8 kap Byggnadsverks utformning. 1 Krav på byggnader, under punkt 2 framgår att En byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Vidare framgår av PBL 8 kap 13 Förvanskningskravet, En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. PBL 8 kap 14 Underhållskravet, Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Åtgärder som kan kräva bygglov När det gäller byte av fönster på byggnader i Ystad tätort finns riktlinjer i Bevarandeprogram 2005 och i de byggnadsordningar som gäller för olika delar av staden. Vidare kan det även i detaljplan finnas restriktioner och skydd angående vad som tillåts när det gäller byte av fönster. För byarna i den omgivande landsbygden gäller Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. PBL 8 kap 17 Varsamhetskravet, Ändring av en byggnad och fl yttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. För ytterligare information och rådgivning kontakta: Stadsbyggnadsavdelningen, bygglovsenheten, expeditionen eller sam@ystad.se Ritning på byggnad från 1900-talets början som visar på samspel mellan fönsterutformning och husets övriga dekorativa element. 11

12 Litteratur, rapporter och länkar Barup, Kerstin, Edström, Mats, (1993)Handbok i sydöstskånsk byggnadstradition, Sydöstra Skånes samarbetskommitté, Ystad Björk, Cecilia, Kallstenius Per, Reppen Laila, (2009) Så byggdes villan , Formas Blennow, Anna-Maria, (1990) Stadsarkitekternas epok, Statens råd för byggnadsforskning Bülow-Hübe. H, (1996) Fönster - en kunskapsöversikt, Lund Energiboken, energieffektivisering för småhusägare, (2011) Ängelholm Gudmundsson, Göran, (2010) Stora boken om byggnadsvård, Bonnier fakta Gudmundsson, Göran, (2006) Byggnadsvård i praktiken del 1-5. Gysinge centrum för byggnadsvård Hidemark, Stavenow-Hidemark, Söderstörm, Unnerbäck, (2011), Så renoveras torp och gårdar, ICA-förlaget Johanson, Carin, Tägil, Tomas, (2001)Att bygga i Skåne, platsen, traditionen, framtiden, Corona Fredlund, B. (1999) Lågemissionsglas och renovering förbättrar gamla fönsters värmeisoleringsförmåga, Lund Lindbom, Roger, Wenander, Vicki, (2001) Frågor och svar om byggnadsvård, Byggförlaget Lundqvist, I. (1988) När husen fick glasögon: om fönsterglasets historia, Millhagen (red), (1999) Hantverket i gamla hus, Stockholm Olsson, Lars-Eric, (2007) Vård av gamla hus, undersöka och åtgärda, ICA bokförlag Riksantikvarieämbetets skriftserie om olika byggnadsmaterial. Sommar, Ingrid, (2006) Funkis, stilen som byggde Sverige, Forum Stenbacka, Alf, Stenbacka, Eva, (2010) Gamla fönster, renovera, restaurera och underhålla. Norstedts Torgny, Ove, (1984) Skånelängor, Att förstå och bevara ett kulturarv, Liber BEVIS är ett nätverk för företag i Skåne som arbetar med byggnadsvård. Byggnadsvårdsföreningen Svenska byggnadsvårdsföreningen är en ideell förening för dig som vill lära dig mer om hus och byggnadsvård. Byggigen Här kan du hitta Reservdelar till gamla hus. Byggnadsvårdstorget är en nätguide till svensk byggnadsvård. Här finns länkar, information om byggnadsvård och kontaktuppgifter till aktörer som arbetar för byggnadsvård. FIBOR är en branschorganisation för företag verksamma inom byggnadsvård och restaurering. Föreningen Skånska gårdar Föreningen arbetar för att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Riksantikvarieämbetets materialguide Sveriges praktiserande byggnadsantikvarier, SPBA SPBA är en ideell förening för byggnadsantikvarier och arbetar som rådgivare med frågor om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Sjöström, Larsson, Lena, Wergeni -Wassberg, Kerstin, (2007)Dags att renovera. Var rädd om detaljerna, ICA-förlaget. Antagen av Myndighetsnämnden Utarbetad av kommunantikvarie Inger Torstensdotter Åhlin och layout av Elisabeth Hansson