Hur VVS elevers uppdelning av ämnena påverkar deras motivation i engelska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur VVS elevers uppdelning av ämnena påverkar deras motivation i engelska"

Transkript

1 Skolutveckling och ledarskap i fördjupningsämnet Engelska och Lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Hur VVS elevers uppdelning av ämnena påverkar deras motivation i engelska How HVAC students division of their subjects influences their motivation in English Alice Lind Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasium, 300 högskolepoäng. Slutseminarium Examinator: Björn Lundgren Handledare: Anna Henningson-Yousif

2 Sammanfattning: Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss omotiverad klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i praktiska, eller yrkesämnen och teoretiska eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i stilla-sittande och arbeta med kroppen. Det var de stilla sittande ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin stilla-sittande kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet. Nyckelord: Engelska, Gymnasiegemensamma (GG), Kategorisering, Motivation, Praktisk, Teoretisk, Uppdelning, Yrkesgymnasium, Yrkesämnen. Abstract: The aim of this study was to discover whether an unmotivated class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into sit-still lessons and using your body lessons. The sit-still lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a sit-still lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject. Keywords: English, Upper-secondary school, Categorisation, Motivation, Practical, Theoretical, Division, Vocational college, Vocational subjects. 2

3 Innehåll Sammanfattning:... 2 Abstract Inledning Syfte Tidigare Forskning Ett specifikt fenomen på yrkesgymnasiet och motivation i övrigt Yrkesgymnasiet som bakgrund En uppdelning av ämnena Motivationsforskning generellt - Viktiga begrepp och koncept Tidigare forskning om motivation på yrkesgymnasier Forskning inom motivation i skolan generellt Motivationsforskning inom språkklassrummet Sammanfattning om skol- och motivationsforskning Metod Teoretiska och metodologiska angreppssätt Urval och proceduren Urval av metod enkät Pilotenkäten Den slutliga enkäten Urval av metod Intervju Intervjuerna Undersökningens miljö Analys metoden Forskningsetiskt resonemang Tillförlitligheten Resultat, analys och teoretisk tolkning Bakgrunds information

4 5.1.1 Elevernas tankar om skolan generellt Bakgrunds information Elevernas tankar om det valda programmet Kategorisering av ämnena Motivation för olika ämnen Kategorisering av engelska Motivation för engelska Övriga syn på engelska Olika påverkansfaktorer på motivation under engelsklektionerna Slutsats och diskussion Slutsatser En ny uppdelning Påverkan av uppdelningen på motivationen i engelska Den övriga motivationsbilden i engelska Möjliga förslag till förändringar i verksamheten Betydelse av resultaten för en blivande lärare Förslag på vidare forskning Referenser Bilaga 1 - Utdrag från kvalitetsarbetet Bilaga 2- Enkät Bilaga 3 - Intervjufrågor Bilaga 4 Transkribering

5 1.0 Inledning Varför är vissa elever mer engagerade än andra i skolan? Spelar det någon roll vilka lektioner, vilken lärare eller vilken miljö det handlar om? Jag mötte en särskild klass på min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) som det pratas mycket om eftersom de har svårt att koncentrera sig eller bruka allvar på lektionerna. Därmed blir deras engagemang ofta ett samtalsämne i lärorummet. Skolan är ett yrkesgymnasium vilket innebär att eleverna har både yrkesinriktade ämnen (som värmelära, praktisk el och verkstad) och gymnasiegemensamma ( GG ) ämnen såsom engelska, svenska, matte, idrott, historia, samhällskunskap och religion. Dessa femton VVS (värme, ventilation och sanitet) elever går i årskurs ett och har tre timmars engelska i veckan, lika mycket svenska, ungefär lika mycket värmelära och praktisk ellära, en och en halvtimmes idrott, sex timmars matte och slutligen sju och en halvtimmes verkstad. Systemet med både yrkes- och GG ämnen utvecklades för att även yrkeselever (inte bara högskoleförberedande) skulle få en bred utbildning (SOU:2008:27) som skulle vara till nytta i arbetslivet. Just denna klass med femton VVS elever sägs vara mer engagerade på yrkesämnena än på GG ämnena; ett fenomen som visar sig även på många andra yrkesgymnasier enligt skolinspektionen (2014). På två olika yrkesgymnasier har jag hört de olika ämnena kallas för praktiska relativt teoretiska och forskning har även gjorts som bekräftar att detta är vanligt (Rosvall, 2012). Jag har dessutom tidigare skrivit om motivation (Brander, 2013) och kom fram till att elevernas engagemang i skolan är starkt förknippad med deras motivation. Enligt National Encyklopedin är motivation en psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Dessutom förknippas termen motivation med hur mycket vilja och entusiasm man känner för någonting (Oxford Dictionary), och därmed kan gillande och ogillande av ett ämne i skolan direkt förknippas med elevernas motivation. Alltså om en elev gillar ett ämne är det mer sannolikt att han eller hon är motiverad, eller åtminstone att man kan få honom eller henne att känna sig motiverad om man kan fånga hans eller hennes intresse även på lektionerna. När jag nämnde mitt intresse för dessa elevers motivation i skolan visade det sig att hela skolan har motivation som en del av sin målbild (se Bilaga 1). Varje skola i Sverige förväntas ha ett systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att man systematiskt och 5

6 kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen (Skolverket). På denna skola formades målbilden utifrån kvalitetsarbetet (Bilaga 1), och med anknytning till Hatties metastudie (2009) som visar att motivation är av förhållandevis stor betydelse för skolprestationerna (Håkansson, 2011). Dessutom måste alla lärare kontinuerligt hänvisa till Läroplanen i sitt arbete, och den nuvarande Läroplanen (Gy 11) lyfter fram vikten av kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, alla egenskaper som kräver och genljuder motivation. Detta, tillsammans med skolans intresse för motivation gjorde det ännu mer intressant och relevant för mig att undersöka vidare. Eleverna i denna specifika klass visar blandat engagemang på sina engelsklektioner och därför tycker jag inte att det är självklart att de är mindre motiverade på alla GG ämnena (de teoretiska ) än på yrkesämnena (de praktiska). Jag vill därför ta reda på hur de betraktar engelska som ämne kontra andra ämnen. Jag vill veta om de delar upp lektionerna i praktiska och teoretiska grupper eller på något annat sätt och vad det i så fall kan ha för påverkan på deras motivation. Samtidigt, i min tidigare undersökning (Brander, 2013), lärde jag mig att det är många olika faktorer som påverkar motivationen och att det därför inte är lämpligt att helt isolera bara en faktor. Enligt Schunk et al (2010) är det även viktigt att motivation ses som en process och inte en produkt eftersom det finns många olika stadier och det finns ingen tydlig början eller slut. Av dessa anledningar vill försöka skapa en bild av inte enbart hur en eventuell kategorisering av ämnena kan påverka deras motivation, men även vilka andra faktorer som utövar inflytande. 6

7 2.0 Syfte Med tanke på dessa upplevda problem med motivation bland dessa elever och vad läroplanen kräver av eleverna och lärarna är en studie på lokal nivå intressant och betydelsefull för både skolan och en blivande lärare som kan ta kunskapen vidare till sina framtida anställningar. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka om eleverna delar upp sina ämnen i olika grupper och om detta påverkar deras motivation, men även vilka övriga faktorer bidrar till hela motivationsbilden, med särskild fokus på engelska. Frågeställningarna är: 1. Delar VVS eleverna upp sina ämnen i olika kategorier? a. I sådant fall, på vilket sätt? 2. Vad innebär elevernas kategorisering för deras motivation när det gäller engelskundervisningen? 3. Vilka andra tänkbara faktorer kan spela roll för deras motivation i engelska? 7

8 3.0 Tidigare Forskning 3.1 Ett specifikt fenomen på yrkesgymnasiet och motivation i övrigt Undersökningen handlar specifikt om ett fenomen som finns på yrkesgymnasiet, alltså uppdelningen av ämnena. Det handlar dock även om motivation eftersom jag tror att denna mentala uppdelning kan påverka elevernas motivation och att det finns mycket annat som också kan påverka deras motivation i skolan. Därför har jag använt mig av tidigare forskning om både yrkesgymnasiet specifikt, motivation i skolan generellt, i språkklassrummet och i övrigt Yrkesgymnasiet som bakgrund Yrkesgymnasiet har sina rötter i industrialiseringen då barn och ungdomar, som jobbade på de olika fabrikerna, behövde utbildas inom sin bransch genomfördes en reform som gjorde det möjligt för yrkesskolor att få statsbidrag och antalet yrkesutbildningsinstituten tredubblades inom 15 år (SOU:2008:27). Det fanns inslag av allmän utbildning men år 1936 bestämdes det att yrkesutbildningar behövde vara bredare och utrusta eleverna med mer generella kunskaper (a.a.). Många förändringar har tillkommit sedan dess, och hela tiden har förändringarna haft för syfte att bredda utbildningen för yrkeselever för att ge dem de verktyg som behövs för arbetslivet och eventuellt vidare utbildning. Engelska blev obligatorisk först på 1980-talet (a.a.). I och med LPF94 blev yrkesutbildningen 3 årig och ännu fler allmänna ämnen blev obligatoriska. Med dessa förändringar infördes distinktionen kärnämnen (allmänna ämnen som såg likadant ut för alla program) och karaktärsämnen (specifika yrkesämnen) (a.a.). Nuförtiden kallas de för gymnasiegemensamma (GG) ämnen respektive yrkesämnen. Tanken med termen gymnasiegemensamma är att innehållet ska kunna varieras inom de olika programmen (a.a.). I slutet av 1990-talet började man se många yrkeselever som blev underkända i kärnämnen såsom engelska, svenska och matte. Undersökningar gjordes och slutsatsen blev att kärnämnena behövde anpassas till varje yrkesprogram (Berggren, 2012); 8

9 någonting som skulle kallas för infärgning och bli mycket omdiskuterad framöver. Det står, till exempel, i SOU 2002;120 (s168) att Engelska bör vara ett kärnämne där tillämpningarna inom det egna karaktärsområdet starkt betonas (Berggren, 2012). Infärgning nämns här för att hela den diskussionen kan ha betydelse för dagens syn på de olika ämnen och vikten av GG ämnena inom olika yrkesutbildningar. Skolinspektionens utredning (2014) påstår att eleverna överlag upplever GG ämnena som en separat, teoretisk del av utbildningen (Skolverket 2008b s.15). Om detta är fallet har infärgning inte alls lyckats. Det är även vanligt att man stigmatiseras som pluggis eller tönt om man erkänner att man gillar teorilektionerna på grund av denna kategorisering. Skolinspektionen menar att ökad motivation är nyckeln till ökad genomströmning på yrkesgymnasiet och att man därför behöver lägga särskild fokus på det område där motivationen är som lägst, alltså på GG ämnena. Denna segregerande syn kan vara en del av de motivations problem som kan finnas på yrkesgymnasier En uppdelning av ämnena Precis som Skolinspektionen (2014) visar i sin undersökning, menar Rosvall (Loeb och Korp, 2012) att yrkeselelever ofta framställs som praktiskt lagda och att det finns en tydlig uppdelning mellan dem och den teoretiskt intresserade eleven. I och med förändringarna på 1990-talet har dock skillnaden mellan själva programmen (yrkes- och högskoleförberedande) minskat för att ge alla en bredare kunskapsbas. Rosvall citerar Bernstein (2000) och Gamble (2006) när han påstår att trots det lägre poängantalet som krävs av yrkeselever på GG ämnen, finns det även ett lägre tempo och en lägre nivå på lärandet (a.a.). Han påstår även att lärarna på yrkesgymnasier förväntar sig inte att eleverna ska gilla de teoretiska ämnena och därmed kortas ner lektionstid alltför mycket (a.a.). Med detta i åtanke, bygger Rosvall vidare på Bernsteins idéer och påstår att vi borde sluta prata om skillnaden mellan teoretiska och praktiska kunskaper och istället använda oss av Bernsteins horisontell och vertikal diskurs. Horisontell diskurs är kunskaper beroende av kontext medan vertikal diskurs innebär kunskaper som är mer generella, och kan tillämpas i olika situationer (a.a.). Exempel på vertikal diskurs är att kunna göra en analys, ta initiativ, lösa oförutsedda problem och påverka, och arbetslivet generellt eftersöker sådana egenskaper, vad man än vill bli (a.a.). 9

10 Horisontell diskurs är också viktig för yrkeselever dock, i och med att de måste ha branschspecifika kunskaper och färdigheter, det viktiga är att de får både och. En forskare som stöttar Rosvalls syn och bygger vidare på den är Korp (Henning Loeb och Korp, 2012) som menar att vi kan kategoriseras av andra som många olika saker, men att vi identifierar oss olika mycket med olika kategoriseringar. Korp (a.a.) anser att identitet är dynamisk och även om man själv har inflytande, uppstår den i relation till annat och andra omkring en. Hon skriver även att dessa kategoriseringar kan vara positiva för vissa, eftersom de kanske känner att de har hittat sin plats i samhället, och kommit samman med andra som har liknande intressen. Men det är dessutom uteslutande eftersom man måste passa in i en viss mall. Tjejer på fordonsprogrammet kan till exempel bete sig annorlunda; lite tuffare och mindre feminina, för att passa in i gänget (a.a.). Korp påstår att över 90 % av fordonseleverna är killar och att de flesta har föräldrar som jobbar inom branschen (a.a.). Detta leder lätt till generaliseringar bland eleverna, men även till stigmatisering såsom ofta görs om praktiska elever. Niemia och Rosvall (2013) skriver om hur yrkesprogrammens lärare och elever ofta delar upp ämnena i olika kategorier, nämligen de praktiska och de teoretiska ämnena. De menar att detta kan leda till minskad motivation i de teoretiska ämnena (a.a.) eftersom många känner att de går ett praktiskt program, och att allt annat är därför onödigt eller svårt. Niemia och Rosvall gjorde 14 intervjuer och 86 lektionsobservationer i både Sverige och Finland. De fann bland annat att både lärarna och eleverna försökte överbrygga skillnaden, och att eleverna i svenska skolor pratade om att vilja bli bättre på de teoretiska ämnena. Å andra sidan observerade Niemia och Rosvall lektioner där elever hånade andra elever som satsade hårt även på teoretiska ämnena (a.a.). Detta hånande tyder på en kultur som främjar praktiska ämnen och nedvärderar de teoretiska ämnen som inte riktigt stämmer överens med alla elevers behov och viljor. Skolinspektionen (2014) gjorde nyligen en undersökning vars syfte var att ta reda på varför så många elever avslutar sina studier i förtid på yrkesgymnasier. Undersökningen gjordes med hjälp av elevenkäter, intervjuer och lektionsobservationer och gjordes på 64 gymnasieskolor. Utredningen påstår att: Elever på yrkesprogram kan uppleva att de går på program som har lägre status än de högskoleförberedande programmen, något som påverkar hur de upplever sig själva och sina möjligheter att lyckas i studier (Skolverket 2008b i a.a.) Alltså eleverna placerar sig själva i ett lågstatus fack med 10

11 tillhörande dåligt självförtroende, och detta kan påverka motivationen negativt. Skolinspektionen menar att eleverna på yrkesprogram känner igen mycket i de gymnasiegemensamma ämnena från grundskola, och att även detta kan ha en negativ påverkan på deras motivation (a.a.). Ett förslag för ökad motivation hos eleverna är att GG ämnena ska anpassas efter examensmålen inom yrkesprogrammen för att eleverna ska se en koppling och känna att det de lär sig är avsiktsfullt för dem (a.a.). I detta fall är man tillbaka i diskussionen om infärgning, alltså anpassning av GG ämnena efter yrkesämnenas innehåll Motivationsforskning generellt - Viktiga begrepp och koncept Schunk et al (2008) och Dörnyei och Ushioda (2011) har skrivit mycket om motivationsforskningshistoria och deras böcker har tydliggjort för mig både kronologin och anknytningarna mellan olika typer av motivationsforskning genom historia. Därmed är de huvudkällorna i denna del men även de ursprungliga källorna ha konsulterats. Tidigare forskning har oftast fokuserat på behaviorism vilket innebär att man tror att motivation är möjlig att observera i verkligheten och att vi är motiverade av vår miljö (Schunk et al, 2002). Skinner (1953) var ett exempel på en behaviorist som trodde att bekräftande eller stöttande konsekvenser gjorde det mer sannolikt att ett beteende skulle upprepas i framtiden, medan straffande konsekvenser kunde minska beteendet (Schunk et al, 2002). Dock sedan andra hälften av 1900-talet har fokusen legat på det kognitiva istället (Dörnyei, 2011). Kognitiva teorier påstår istället att motivation kommer inifrån oss och att vårt beteende är resultaten av motivation. Det är därmed de inre processerna som är intressanta för kognitivister. Inom kognitiv motivations forskning finns det många olika teorier. Några av de mest relevanta för denna studie tas upp här nedan som en bakgrund för den forskning som görs idag inom skolan, särskilt yrkesgymnasiet (a.a.). De flesta motivationsteorier ingår i någonting som kallas för Expectancy-Value teorier (Schunk et al, 2002). Enligt dessa teorier frågar personen sig själv Kan jag denna uppgift? (expectancy) men även varför ska jag göra den? (task-value) innan hon eller han tar sig an att försöka lösa uppgiften hon eller han har framför sig (a.a.). Teorierna tar även hänsyn till individens olika mål och självbilder (a.a.). Atkinsons 11

12 (1957) Acheivement Motivation är en viktig Expectancy-Value teori som skiljer på approach och avoidance beteende, alltså beteende som är inriktad mot framgång respektive iväg från misslyckande. Atkinson menar att vi oftast väljer de uppgifter som vi tror vi kan ha framgång i och undviker de vi inte känner så säkra inför. Attribution Theory (Dörnyei, 2011) är också relevant eftersom den påstår att vi som människor analyserar vårt arbete och den feedbacken vi får utifrån möjliga förklaringar; alltså vi försöker alltid hitta en förklaring för resultaten av våra handlingar. Vi hittar möjliga motiveringar i miljön såsom sociala normer, och inom våra egna övertygelse om oss själva eller våra egna förmågor (Schunk et al, 2002.). Vi blickar även tillbaka på våra tidigare framgång och misslyckanden. Tanken är att våra självbilder och tolkningar av tidigare handlingar påverkar hur mycket vi anstränger oss inför liknande uppgifter i framtiden. Self-efficacy Theory (Bandura, i Dörnyei 2011) handlar om hur en person ser på sin egen förmåga inför olika uppgifter. Han påstår att man måste tro på sin egen förmåga för att känna motivation till att göra en viss uppgift (a.a.). Om man känner sig osäker och inte tror på sin egen förmåga kan man lätt tappa lusten att göra det och försöka undvika uppgiften helt, eller bortförklara ett misslyckande, ibland redan innan man har påbörjat uppgiften. Self-efficacy Theory är en del av Banduras Social Cognitive Theory som förespråkar vikten av det sociala på vårt beteende. Han menar (Schunk et al, 2001) att vårt beteende är en representation av individens interaktion med miljön, inklusive dem vi interagerar med. Covington s Self-Worth Theory (1992) bygger vidare på Banduras teori genom att titta på individers självförtroende och hur de kan försöka skydda sig själva från känslan av misslyckande eller förödmjukelse genom att inte anstränga sig inför en uppgift (Dörnyei, 2011). Ett exempel är att säga högt att man inte har studerat inför ett prov så att ett eventuellt misslyckande har en förklaring (a.a.). Task-Value är en viktig del av dagens motivations forskning och Expectancy-Value teorier eftersom den understryker vikten av själva uppgifterna och hur motivation påverkas av olika faktorer inför olika uppgifter. Eccles och Wigfield (2000, i Dörnyei, 2011) har delat upp motivation inför olika uppgifter i olika kategorier såsom (a) attainment value, (b) intrinsic value, (c) extrinsic utility value och (d) cost (a.a.). Dessa termer betyder (a) hur viktigt det är för individen att få bra betyg eller bemästra någonting, (b) hur mycket nöje man får ut av själva aktiviteten, (c) hur uppgiften hjälper 12

13 en att uppnå framtida mål och få ett bättre liv, och slutligen (d) de negativa aspekterna såsom om man går miste om någonting annat, hur mycket man behöver anstränga sig osv. Ska man undersöka motivation behöver man enligt Expectancy-Value teorier, titta även i detalj på hur man tänker inför varje uppgift. Det finns även Goal-Oriented, eller målinriktade motivations teorier som är en modern tolkning av Maslow och Murrays behov (Schunk et al, 2002). Tanken är att alla individer har olika mål som de sätter upp för sig själva men även som sätts upp åt dem, och att dessa mål påverkar deras motivation. Man kan prata om mastery eller performance mål (a.a.), som betyder bemästring respektive prestationsmål. Vill man bemästra någonting gör man det för att kunna bli bättre på det och förbättra sig. Vill man dock nå ett prestationsmål försöker man nå upp till ett förbestämt mål och därmed någon annans syn på skicklighet. Detta sista kan ha en negativ påverkan på individens motivation enligt Schunk et al. (2002). Intrinsic (inre) och extrinsic (yttre) motivation introducerades av Deci och Ryan (1985) som en del av deras Self-Determination teori. Inre motivation är, enligt författarna, en naturlig, inre benägenhet att engagera sig för utmaningens skull (a.a. min översättning). Yttre motivation är när man engagerar sig för någonting på grund av att man vill komma åt någonting, som beröm eller ett vist resultat (Schunk et al, 2002). Det är inre motivation som Deci och Ryan (1985) menar är mest effektivt. Man kan även relatera inre motivation till ett bemästringsmål och yttre motivation till ett prestationsmål eftersom den förstnämnda betyder att man tar sig an en uppgift för utmaningens och nöjes skull, medan den andra kan tolkas som att man är ute efter någonting och rör sig mot ett prestationsmål. Possible Selves (möjliga självbilder), som presenterades av Markus och Nurius (1986) är också av intresse och har blivit mycket använd inom motivationsforskning. Enligt dem är dessa möjliga självbilder individens bilder på vem de skulle kunna bli, skulle vilja bli eller vill undvika att bli. När vi lär oss någonting nytt, tror Markus och Nurius att vi har dessa bilder i åtanke och försöker närma oss de positiva självbilderna och undvika de negativa. Här finner vi en koppling till Atkinsons achievement motivation teori med både approach och avoidance handlingssätt Tidigare forskning om motivation på yrkesgymnasier 13

14 I sitt examensarbete intervjuade Holmberg (2009) 6 elever och 3 lärare för att försöka ta reda på hur gymnasieskolan kan motivera elever till en innehållsrik och avsiktsfull studietid. Han upptäckte att både eleverna och lärarna tyckte att det var viktigast med tydliga mål, att utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende, ha en god studieteknik och ta hänsyn till olika inlärningsmetoder (a.a.). En nackdel med denna studie är att intervjuerna inte spelades in utan forskaren skrev anteckningar under tiden vilket kan leda till luckor i informationen och tillåter bara en spontan tolkning av svaren; man har inte tid att tänka vidare och lyssna fler gånger. Å andra sidan var kvalitativa intervjuer lämpliga eftersom de tillät öppna svar och mer djupgående information från eleverna och lärarna. Björk och Schmidt (2008) gjorde en kvantitativ studie om motivation på yrkesprogram vars syfte var att ta reda på hur stor andel av yrkeseleverna var studiemotiverade och vilka faktorer som påverkade enligt eleverna. De undersökte 105 elever på 4 skolor med en enkät och fann att eleverna hade över lag mycket högre motivation än man hade trott (a.a.). Över 70 % av eleverna sa att de kände sig studiemotiverade, och många gillade programmet för sin praktiska del. Många av dem ville ha tydliga mål och betyg. Studien var intressant eftersom det täckte många elever och flera olika skolor, men måste ha varit begränsat i sina resultat eftersom enkäten använde mest slutna frågor vilket inte tillåter mer djupgående information och kan misstolkas av både den som fyller i och den som vill ha svar (Bryman, 2011). Eldonson och Jönsson (2011) studerade specifikt fordonsprogrammet där de delade ut 75 enkäter till elever, och fick 64 tillbaka, samt enkäter till lärare. Elevernas enkät innehöll både slutna och öppna frågor, och lärarens enkät hade bara öppna frågor (a.a.). De fann (till skillnad från Björk och Schmidt, 2008) att det fanns en del omotiverade elever, trots att de flesta sa att de trivdes. Ungefär hälften erkände att de inte åt eller sov ordentligt och att grundskolan påverkade mycket genom otillräcklig information inför programval. Eldonson och Jönsson drar även slutsatsen att det skulle kunna vara bra att se över kärnämnenas undervisning och försöka få med uppgifter som har med fordon att göra (infärgning). De refererar till Maslow (1954) och till Glasser (1986) som menar att om det som lärs ut inte tillgodoser de behov som en elev tycker är viktigaste, kan ingen lärare motivera eleverna. En nackdel som Eldonson och Jönsson själva påpekar är att de genomförde studien på ett program som de själv har undervisat på och att detta kan ha påverkat elevernas svar. Det gjordes även vid terminsslutet så de kunde inte fånga upp 14

15 de elever som fallit bort. Enkäterna kan dock ha varit ett bra sätt att få information och åsikter från många elever samtidigt och från lärarna, och öppna frågor ge möjlighet till mer personliga och fulla svar. Slutligen studerade Bengtsson och Månsson (2005) hur en mer verklighetstrogen undervisning kan höja motivationen för yrkeselever. De gjorde intervjuer med 10 elever och några lärare, och hade fokus på själva yrkesämnena. Bengtsson och Månsson valde 5 omotiverade elever från frisörsprogrammet och 5 omotiverade elever från fordonsprogrammet. De fann att mer arbetsförlagd utbildning (APU) skulle vara en fördel, och att generellt hade eleverna mer motivation på de praktiska lektionerna än de teoretiska. Många elever och lärare tyckte också att man behövde koppla samman teori- och verkstadslektioner mycket mer. Intervjuer var ett lämpligt sätt att få mycket och mer personlig information och åsikter men dessa intervjuer spelades dock inte in och forskarna kan ha missat information och tolkat på olika sätt Forskning inom motivation i skolan generellt John Hattie är känd för sin stor metastudie om 800 tidigare studier om vilka faktorer kan påverkar elevers studieresultat. Håkansson (2011) har gjort en presentation av detta på svenska för Skolverket och han drar slutsatsen att det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig. Han skriver även att Därför måste vi anknyta till vad de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan (a.a.). Därför är det viktigt med elevernas perspektiv när man ska motivera sina elever. Enligt Håkansson dock (a.a.), kan Hatties studie ses som snäv eftersom den baseras på provresultat och betyg och förbiser allt annat. Även Hattie själv erkänner begränsningarna med studien på grund av dess kvantitativa metod som inte ger hela bilden (a.a.). Hatties (2009) studie visar att motivation är av förhållandevis stor betydelse för skolprestationerna och han diskuterar alla faktorer som kan ligga bakom motivation men går aldrig in på djupet. Han har delat upp påverkansfaktorerna i olika huvudkategorier, inklusive eleven själv. Motivation finns under kategorin elev, men Hattie understryker även att mycket handlar om tidigare erfarenheter av skolan och i hemmet (a.a.), och därför finns det många olika områden som måste undersökas för att få en så nära helhetsbild som möjligt. 15

16 Giota (2002) har ett interaktionistiskt perspektiv på motivation, som många forskare inom motivation idag. Detta kallas även för person in contact och innebär att man måste ta hänsyn till individens olika behov och egenskaper och även till varje situation och hur kombinationen påverkar motivationen. Hon menar att om man vill motivera eleverna måste man ta hänsyn till hela livsbilden för varje individ, inte bara titta på hur de är som elever (a.a.). Giota påpekar även att vi vuxna bär med oss erfarenheter och åsikter som vi sedan använder för att bestämma över eleverna hur lärandet ska gå till (a.a.). Ett förslag är att lärarna borde se skolan från elevernas perspektiv istället och det betyder att man måste fråga dem vad de tycker och vad de vill lära sig mycket oftare. Självbilden nämns som väldigt viktig och väldigt öppen för påverkan av andra. Till slut påpekar Giota (a.a.) att det bara är de duktigaste eleverna som även har bra självförtroende som reagerar positivt på yttre faktorer såsom belöning. Slutligen intresserar sig Neufeld (2012) för elevers uppmärksamhet, vilken lärarna måste fånga om de vill nå eleverna och bidra positivt till deras motivation. Han hävdar att det är en fråga om mognad eftersom många inte har utvecklat en förmåga att tänka på två saker samtidigt, utan de tänker mer antingen eller (a.a.). Han menar att ett starkt behov som alla människor har, som därmed lägger beslag på elevernas uppmärksamhet och distraherar dem från sina studier, är ett behov av tillgivenhet. Neufeld menar dessutom att de ofta söker upp denna tillgivenhet via sociala medier eller bara genom att prata med andra i klassen (a.a.). Detta betyder att lärarna därutöver behöver tävla mot elevernas behov av tillgivenhet (a.a.). Därför måste man som lärare hitta ett sätt att fånga deras uppmärksamhet som motiverar dem att släppa de sociala medierna och vilja lära sig istället Motivationsforskning inom språkklassrummet Gardner och Lambert (1959) var de första att föreslå att motivation kunde spela en avsevärd roll i språklärande (Dörnyei och Ushioda, 2011). De menade, bland annat, att det sociala sammanhanget, särskilt hur individen känner sig i relation till språket och dess samhälle, påverkade motivationen betydligt (a.a.). De delade upp motivation i två områden: integrative (att man har för mål att integrera sig i samhället) och instrumental (att man måste lära sig ett språk för att kunna överleva i dess samhälle). Gardner och Lamberts termer har inte använts ofta sedan dess, men deras studie är 16

17 viktig eftersom den understryker vikten av våra mål och attityder inför ett ämne och hur det kan påverka vårt lärande. Dörnyei (2011) byggde på Markus och Nurius (1986) idéer om självbilder och skapade teorin om L2 Motivational Self System. Han fokuserade på språkelever (L2 learners) och tittade på deras möjliga självbilder. Dörnyei presenterade the L2 Motivational Self System (a.a.). Men han inkluderade även miljön och upplevelsen av språklärandet (L2 learning experience) som han tyckte kunde påverka vår motivation lika mycket som våra egna självbilder. Jag har själv gjort en undersökning (Brander, 2013) som handlade om hur dessa övriga faktorer (The L2 Learning Experience) påverkade elevernas självbilder. Med hjälp av enkäter och intervjuer med eleverna och observation i klassrummet upptäckts fyra faktorer med stort inflytande på elevernas självbilder (och därmed på deras motivation). Den största påverkan utgjordes av relationen till läraren, men sedan var även relationen eleverna emellan, deras gemensamma mål och miljön viktiga för deras självbilder. Studien var begränsad till två klasser på ett högskoleförberedande gymnasium och skulle behöva utvidgas avsevärt för att kunna få ett mer gediget resultat. Den utgick dessutom ifrån idén att självbilderna är viktigast för motivation och försökte ta reda på huruvida andra faktorer hade en direkt koppling till dem. Med tanke på Dörnyeis teorier var detta logiskt i sammanhanget men det finns även mycket annat man kan undersöka med fokus på motivation. Bergdahl och Thörn (2005) skrev också ett examensarbete om engelsklektioner på ett högskoleförberedande gymnasium men de skrev specifikt om Deci och Ryans (1985) inre och yttre motivation. De gjorde semi-strukturerade intervjuer med 6 högmotiverade elever (enligt lärarnas bedömning) men slumpmässigt valda från olika årskurser och program. Bergdahl och Thörn definierar inre och yttre motivation och refererar även till Gardner och Lamberts integrative och instrumental motivation. De kopplar prestationsmål till yttre motivation och lärandemål till inre motivation, liksom Schunk et al (2002). Av resultaten drar Bergdahl och Thörn slutsatsen att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, men att det var mest elevernas möjliga självbilder (possible selves) som påverkade, vilket stämmer överens till en viss del med Dörnyeis L2 Motivational-Self teori (2011). En nackdel med denne studie är att det var väldigt få elever som deltog så det gör det svårt att generalisera. Å andra sidan är semistrukturerade intervjuer lämpliga för kvalitativa studier (Carlström och Carlström 17

18 Hagman, 2009) eftersom de tillåter intervjuaren att få med alla sina frågor och samtidigt låter den intervjuade svara fritt med egna ord. 3.2 Sammanfattning om skol- och motivationsforskning Alla de ovannämnda teorierna och undersökningar hör ihop och kan vävas in i varandra i modern motivationsforskning. Possible Selves (självbilder) och intrinsic/extrinsic (inre/yttre) motivationsfaktorer används ofta som förklaringar för ökad eller förminskad motivation. Acheivement, attribution, self-worth och self-efficacy teorier kan relateras till både kortsiktiga mål för individuella uppgifter, och till långsiktiga mål, eller framtidsplaner (och självbilder). Nuförtiden kommer de flesta forskarna överens om att motivation är ett komplicerat fenomen. Det kan handla om tankar, tro, självbilder och relaterade mål och har många olika påverkansfaktorer såsom sociala, personliga och kontextuella (Schunk et al, 2002). Relationen är inte heller enkel mellan prestationer, självreglering, och lärandet (a.a.) utan ömsesidig och måste studeras som sådan om man vill förstå hela bilden. Därför blir forskning inom motivation på skolan en komplicerad process där många olika faktorer måste tas hänsyn till och olika metoder kan tillämpas i olika situationer. Motivations forskning har pågått i många år både inom och utanför skolans värld. Det har länge funnits intresse för hur man kan motivera eleverna på bästa möjliga sätt, men även hur man kan förbättra resultat inom skolan generellt, genom att öka motivationen. Nyligen har det gjorts mycket inom just yrkesgymnasiet för att försöka ta reda på varför det finns så många som hoppar av och varför betygen i GG ämnena är lägre än de i yrkesämnena. Att fånga eleverna och bidra till ökad, fortsatt motivation kan inte vara fel i detta avseende, utan om forskningen stämmer, måste ökad motivation bidra positivt till skolans resultat och elevernas utsikter generellt. Detta kan ha för betydelse för yrkeselever specifikt att man måste titta på vilka ämnen som eleverna har mest och minst motivation för och varför, och försöka göra positiva förändringar. 18

19 4.0 Metod Avsikten med denna studie var att ta reda på hur en viss grupp elevers syn på sina olika ämnen påverkar deras motivation, särskilt på engelska, och vilka andra påverkansfaktorer som formar deras övriga motivationsbilder. 4.1 Teoretiska och metodologiska angreppssätt Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv (Bryman, 2011) och förutsätter att motivation och prestationer konstrueras av människors agerande och samhället generellt. Den bortser därmed från behavioristiska perspektiv och fokusera på det konstruktiva. Studien är en fallstudie med ett målstyrt kvoturval (Bryman, 2011; Carlström och Carlström Hagman, 2009) som undersökte en särskild grupp i detalj. Syftet var att förstå om ett situationsspecifikt fenomen; en inställning att ämnena kan delas upp i praktiska och teoretiska kategorier, påverkar dessa elevers motivation för engelska och även vilka andra faktorer som spelar viktig roll för dem. Eftersom detta inte grundar sig direkt i någon tidigare forskning blir det en studie som är induktiv i sin natur (Carlström och Carlström Hagman, 2009). Undersökningen byggdes även på ett hermeneutiskt perspektiv (Patel och Davidson, 2011) eftersom det handlar om analys av attityder och åsikter och innebär därför tolkning. Till följd av detta skulle traditionellt sett kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer lämpa sig bäst (Bryman, 2011; Carlström och Carlström Hagman, 2009; Patel och Davidson, 2011). Men för att få en kartläggning över klassens åsikter och attityder användes även en mer kvantitativ metod. 4.2 Urval och proceduren Undersökningen byggdes dels på enkätsvar från tolv VVS elever i årskurs ett, i en särskild klass som valdes ut på grund av sitt rykte som omotiverade eller oengagerade. Tre av de femton som går i klassen var borta den dag som enkäten gjordes. Det gjordes även tre intervjuer med elever som utseddes på grund av att de hade svarat lite olika på 19

20 frågor om uppdelning av ämnena och intervjuerna hade för avsikt att ta reda på mer om hur de tänkte kring detta. Steg Metod 1 Pilot Enkät 2 Enkät 3 Intervjuer Urval av metod enkät Frågeformulär eller enkäter ses ofta som kvantitativa eftersom de skapar numeriskt data. De kan emellertid vara ett snabbt och effektivt sätt att mäta respondenternas attityd (Carlström och Carlström Hagman, 2009), och därför valdes denna metod för att kartlägga elevernas eventuella kategorisering av de olika ämnena, men även deras olika attityder gentemot engelska och skolan i övrigt. Det är dock viktigt att ta hänsyn till de olika för- och nackdelar som enkäter innebär (Bryman, 2011). Man måste, till exempel, se till att vara väldigt tydlig, för att undvika missförståelse,) kortfattad för att undvika för mycket bortfall, och medveten om att med slutna frågor får man inte lika djupgående förståelse som med en intervju (a.a.). I detta fall var det en blandning av slutna och mer öppna frågor som användes för att skapa en så omfattande helhets kartläggning av elevernas motivation som möjligt. En enkät på datorn övervägdes som ett effektivare sätt att samla in data och se möjliga mönster men det visade sig att vissa frågor lämpade sig bäst på papper eftersom man kunde forma dem i tabell, vilket ledde till en kortare enkät. Detta är en fördel när man vill fånga uppmärksamheten och uppmuntra viljan att svara på frågorna (Patel och Davidsson, 2011). Dessutom eftersom gruppen är liten och på grund av forskning som visar att digitalt lärande kan distrahera eleverna (Neufeld, 2012) valdes pappersenkäter. Instruktionerna var kortfattade men tydliga och även dem gavs på papper tillsammans med enkäterna. Instruktionerna lästes dessutom högt för att tydliggöra så mycket som möjligt och hjälpa de med läs- och skrivsvårigheter. Det var även en enkät under ledning (Patel och Davidson, 2011) eftersom eleverna fick utrymme att ställa frågor under tiden som de fyllde i enkäterna. Jag var på plats hela tiden och vara beredd att läsa upp frågorna för de med läs- och skrivsvårigheter eller förklara frågorna om det behövdes. 20

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Bra betyg och bra jobb, inget annat En jämförande studie om motivation i ämnet Engelska mellan praktiskt och teoretiskt gymnasieprogram

Bra betyg och bra jobb, inget annat En jämförande studie om motivation i ämnet Engelska mellan praktiskt och teoretiskt gymnasieprogram Akademin för utbildning och ekonomi Bra betyg och bra jobb, inget annat En jämförande studie om motivation i ämnet Engelska mellan praktiskt och teoretiskt gymnasieprogram Rougui Nian och Sofia Arvidsson

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Hagströmska gymnasiet i Faluns kommun.

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Hagströmska gymnasiet i Faluns kommun. Bilaga 1 Skolinspektionen Rapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Hagströmska gymnasiet i Faluns kommun 2(6) Innehåll Inledning Fakta om Hagströmska gymnasiet

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Antal gymnasieskolor totalt i denna enkätomgång med årskurs 3: 154 Antal registrerade elever totalt i denna enkätomgång i årskurs 3 i gymnasiet: 18904 Antal

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vad tycker du om gymnasieskolan?

Vad tycker du om gymnasieskolan? Vad tycker du om gymnasieskolan? Dina svar är skyddade Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och de insamlade uppgifterna kommer att redovisas så att ingen kan se vad just du har svarat.

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05. Undervisning på yrkesprogram

Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05. Undervisning på yrkesprogram Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Sammanfattning Skolinspektionen har granskat den skolförlagda undervisningen inom fem av gymnasieskolans yrkesprogram: barn- och

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica Lärorientering och Motivation Tim och Veronica Syn på motivation i skolkontext Klassisk Information ska tryckas in Behaviorism Individualistiskt, behov, beteende Socialt/Miljö Socialt, beteende i miljö

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Behöver det alltid vara roligt att gå i skolan?

Behöver det alltid vara roligt att gå i skolan? Mikael Winberg & Anders Hofverberg Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik 2016-11-02 Behöver det alltid vara roligt att gå i skolan? Överblick Vad är motivation? Fem enkla steg

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun. Bilaga 1 Skolinspektionen Rapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun 2(13) Innehåll Irdeclning Fakta om Kattegattgymnasiet

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar

Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar elevenkät 2012 - informationsblad 3 Malmö stad Barn och Ungdom Projekt kvalitetsarbete Malmö 2012-11-21 Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Makroekonomi NA0133, 40043.1415 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-06-04-2015-09-30 Antal svar 29 Studentantal 88 Svarsfrekvens

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Abstrakt Språkutbyte en viktig motivationsstrategi? Sex elevers upplevelser av språkutbytet som en signifikant strategi i deras motivation i spanska

Abstrakt Språkutbyte en viktig motivationsstrategi? Sex elevers upplevelser av språkutbytet som en signifikant strategi i deras motivation i spanska Examensarbete Språkutbyte- en viktig motivationsstrategi? Sex gymnasieelevers upplevelser av språkutbytet som en signifikant strategi i deras motivation i ämnet spanska Författare: Caroline Svensson Handledare:

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Enbart ämneskunskaper? Personliga egenskaper/affektiva kompetenser/icke-kognitiva kompetenser?

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer