Å R S R E D O V I S N I N G

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2001

2 VD-kommentar sid 4 Marknad sid 7 Teknik och produkter sid 11 Personal och miljö sid 12 Förvaltningsberättelse sid 15 Resultaträkning sid 18 Balansräkning sid 19 Kassaflödesanalys sid 21 Tilläggsupplysningar sid 22 Revisionsberättelse sid 28 Styrelsen sid 29 Företagsledning och revisorer sid 30 Kort om Stokab Stokab startade 1994 och ägs av Stockholm Stad. Bolagets huvudsakliga verksamhet omfattar utbyggnad och drift av ett fiberoptiskt kabelnät i Stockholmsregionen. Stokab tillhandahåller svart fiber, det vill säga fiberoptisk kabel utan aktiv ändutrustning. Stokab erbjuder också i Knutpunkten en marknadsplats där marknadens aktörer kan utbyta teletrafik och tjänster. Företaget driver även ett transportnät för tele- och datakommunikation åt Stockholms Stad och dess bolag. Därtill kommer verksamheten med uthyrning av antennplatser för bland annat GSM- och UMTS-näten och yrkesradionät. I samband med att Stokab startades togs det strategiska beslutet att bolaget enbart skall erbjuda marknaden fiberoptisk infrastruktur, det vill säga svart fiber, och lämna tjänster och nyskapande i användningen av detta till andra aktörer. Detta beslut står fast och kommer även under de kommande åren att vara en ledstjärna. Stokabs organisation består av fyra avdelningar: Marknad, Nät, Anläggning och Kommunikationssystem, samt en stab.

3 Året i korthet Vi fortsätter att investera i hög takt Stabil tillväxt avseende uthyrning av fiberkapacitet Nettoomsättning 325,5 mkr, en ökning med 30 procent Fortsatt hög investeringstakt avseende det fiberoptiska nätet Bruttoinvesteringar motsvarande 420 mkr Operativ resultattillväxt närmare 15 procent Förvärv av yrkesradioverksamhet från Stockholm MFO AB Stockholms Läns landsting beslutade sälja sin 9-procentiga ägarandel av Stokab till Stockholm Stad Väsentliga avtal har tecknats med SUNET, Colt, Upplands Bro och Haninge kommun R Ä NTABILITET PÅ TOTALT KAPITAL (%) SOLIDITET (%) BRUTTOINVESTERINGAR (MKR) ÅRET I KORTHET

4 VD-kommentar År 2001 var negativt för telekommunikationsbranschen. Stokab var ett av få telekomföretag med lönsamhet, tillväxt och ökade investeringar. Vad ligger bakom framgångarna? En i grunden enkel men väl fungerande affärsmodell.vi hyr ut fiberoptik utan att erbjuda tjänster. Det ger en effektiv rollfördelning i branschen och Stokab får en tillräcklig kundbas för effektivitet och riskhantering i nätutbyggnaden. Resultatet är att Stockholm, i förhållande till folkmängd, har en större utbyggnad av fiberoptik än någon annan storstad i världen. Ännu mer syns skillnaden om man enbart jämför fibernät som ägs av någon annan än den tidigare monopolisten. Så Stokab samlar på sig all risk som resten av marknaden inte vill ha? Eftersom vi tar över risken för alla nya nätbehov kan vi hantera den. Om ett företag byter operatör så kopplar Stokab bara om i förbindelsen. Det viktiga är att operatören slipper risken för en långsiktig infrastrukturinvestering som blir onödig om kunden försvinner till en annan operatör. Varför kan inte hushållen få höghastighetskommunikation med fiber på samma sätt som många företag? Kostnaderna för att installera utrustning som ger bredband, det vill säga individuell videokommunikation i realtid, måste ner till samma nivåer som konsumenternas betalningsvilja. För att nå dit krävs en kraftig rationalisering av hela branschen. Situationen blir knappast bättre av diskussioner om att en enkel liten basstation för ett tiotal användare ska belastas med en årshyra på femtiotusen kronor när den placeras på en fastighet. Vad gör ni för att driva på utvecklingen? Sträcker ut vårt nät så långt vi kan. Vi erbjuder nu fiber till alla kommersiella kvarter i Stockholm och till punkter i länets alla kommunhuvudorter.vi bygger allt längre ut, till öar i skärgården med bofast befolkning och till mindre orter. Inom kort finns vi i samtliga kvarter innanför Stockholms tullar. Förbindelsen den allra sista biten ut till hushållen kommer dock, av kostnadsskäl, även i fortsättningen att vara en blandning av lösningar med fiber, kabel TVnät, telefonnät och trådlösa förbindelser. Vi stödjer också en del pilotförsök med trådlöst sista biten. Hur ser du på den allmänna utvecklingen? Ett problem är slagigheten på riskkapitalmarknaden.tidigare var tillgången på kapital obegränsad. Nu finns det inte ens kapital för att bygga något kortsiktigt vettigt. Många aktörer har tvingats till smärtsamma omställningar. Stora resurser slussas i panik till långsiktigt felaktiga projekt enbart för att påvisa kortsiktigt positiva kassaflöden. VD-KOMMENTAR 4

5 Anders Comstedt, VD Vad innebär detta för Stokab? Negativt är att aktörerna har mindre pengar för att utveckla nya affärskoncept. Däremot är det positivt att många blivit mer intresserade av kostnadseffektiva lösningar. Man har blivit mer intresserad av att hyra fibernät än att bygga infrastrukturen själv. De kortare kontraktstiderna mot slutkund gör det ännu mer hopplöst för små operatörer att bygga själva. Hur har verksamheten i Stokab påverkats av den senaste teknik- och marknadsutvecklingen bland operatörerna? Trots den renodlade verksamheten har komplexiteten ökat mer än vad nätet har vuxit. Vi har passerat fiberkilometer och är i rask takt på väg mot det dubbla, med tiotusentals kopplings- och anslutningspunkter. Våra kunders verksamheter har blivit mer avancerade med ökade krav på säkerhet, kostnadseffektivitet och service. Våra stödsystem och rutiner är idag helt andra än tidigare. Har ni blivit tagna på sängen av att säkerheten kommit så i fokus? Tvärtom, redan från starten insåg vi att värdet på informationen i fibrerna skulle öka år för år. Därför har vår filosofi alltid varit att förbindelserna ska kunna gå alternativa vägar för att minska sårbarheten. Men säkerhetstänkandet har även styrt mycket annat, som rutiner och kraven på personalen. Under 2001 har flera uppgörelser gjorts med aktörer som önskat flerfaldiga förbindelser mellan speciellt viktiga punkter. Så vår inriktning betalade sig när man nu i ett slag värdesätter säkerhet mycket högre. Hur är marknaden för Stokabs underleverantörer? De har mött en kraftigt minskad efterfrågan. Det hotar att slå ut viktiga underleverantörer och framöver äventyras utbyggnadstakten av optofibernät för hela Sverige. Vad är utsikterna för att marknaden vänder? Vi sätter hoppet till att de statliga stödpengarna ska fungera som injektion för initiativen med alternativ teleinfrastruktur på andra håll i landet. Så även av industriella skäl är det angeläget att planeringen slutförs och utbyggnaden påbörjas. Men först måste man undanröja administrativa hinder, samt tygla de särintressen och gatekeepers som bara vill sko sig på processen och driva upp kostnaderna. Inte minst gäller det att säkra tillgången till andra, befintliga infrastrukturer som kan användas på ett nytt sätt för att snabbare och billigare få ut det nya som samhället behöver. I Stockholm gick det att hantera den politiska utmaningen och de praktiska problemen. Det är en viktig orsak till vår framgång. Detta är ju frågor som främst berör utbyggnaden utanför Stockholmsregionen, varför bryr sig Stokab om det? Den nationella utbyggnaden och ytterligare internationella kablar är av stor betydelse för bilden av Stockholm som en telemetropol i norra Europa. Under året har vi blivit allt mer bekymrade över svårigheterna att få ett stamnät som knyter ihop de lokala och regionala alternativa näten. Ett bra stamnät dubblar värdet på dessa satsningar. 5 VD-KOMMENTAR

6 Varför tar Stokab inte saken i egna händer? Vi gör vad vi kan som regional aktör. Vårt stamnät når Uppsala och Enköping. Inom ramen för regionalt samarbete lägger vi år 2002 en kabel mellan Stockholm och Gotland. Förbindelsen sänker tröskeln för andra aktörer att investera på Gotland och vidare österut. Kapacitet mot Baltikum och nordvästra Ryssland är en av de få kvarvarande bristerna för alternativ internationell teleinfrastruktur i Europa. Sett från Baltikum och Ryssland gör kabeln till Gotland att Stockholm kan bli ett huvudalternativ för deras kraftigt ökande trafikutbyte västerut. Tidigare fick Stokabs modell stor internationell uppmärksamhet, var det nyhetens behag? Både ja och nej. Förut fick vi nyfikna utländska gäster som ville höra om vår idé. Nu kommer de och vill höra hur idén fungerar. I en värld där nästan alla nya alternativa infrastruktursatsningar går över styr har vi både fungerande ekonomi och expanderande kundbas. Stockholms stad har blivit ensam ägare av Stokab, betyder det något för verksamheten? Nej. Ägarnas grundläggande mål är näringsutveckling i allmänhet och Stockholm som nordeuropeisk telemetropol i synnerhet. Under året har vi glatt oss åt ett nära samarbete med vår ägares andra döttrar i att attrahera ytterligare investeringar till Stockholm. Men över lag har den positiva utvecklingen möjliggjorts av hängivna insatser både från de nya entusiastiska medarbetare vi fått under året och från de som varit med en längre tid. Jag är särskilt tacksam för dem som utöver sina löpande uppgifter också lotsat de nyanställda in i verksamheten. Anders Comstedt VD-KOMMENTAR 6

7 Marknad Gigantisk omställning av marknaden Det går inte att sälja bilar, om det inte finns några vägar. Samma sak gäller för den elektroniska infrastrukturen. Så länge tekniken inte finns för bredbandskommunikation utvecklas inte tjänsterna. Stokab har nu byggt vägarna som klarar av trafiken för morgondagens telekommunikationstjänster. Stokab är dominerande i Stockholmsregionen på att lägga optisk fiber, som möjliggör kostnadseffektiv bredbandskommunikation för företag och hushåll. Stokab är en oberoende leverantör och skapar genom sin närvaro på marknaden en konkurrenssituation som leder till pressade priser för den fiberoptiska infrastrukturen. Det innebär att alla som har behov av fiberförbindelser kan, på samma villkor som från Telia, hyra fiberförbindelser av Stokab. Stokab vänder sig till organisationer och företag som utformar tjänster för bredbandskommunikation, antingen för eget bruk eller för att sälja vidare. Marknaden har ökat snabbt de senaste åren och bredbandskommunikation, som tidigare var förbehållet stora företag, har blivit verklighet för små kommunikationsintensiva företag och även för hushåll. På samma sätt som bilvägar är långsiktiga investeringar är Stokabs nät av fiber investeringar för framtiden. Näten beräknas att hålla i decennier och att klara den gigantiska omställning som marknaden står inför. Om bara några år kommer trafikkapaciteten att vara mångfaldigt större än dagens. Bakgrunden är ökad efterfrågan på tjänster som kräver hög överföringshastighet, så som telemedicin, IP-TV, filmer, videokonferenser, musik, bildöverföringar etc. Optisk fiber är enda alternativet för att stamnäten ska klara denna ökade informationsmängd. Däremot kommer tekniken för anslutningen till kunderna att variera. Det kan även här handla om fiber, men även lösningar med radio och olika sorters kopparledningar kommer att finnas på marknaden. Mobil kommunikation är ett komplement till optisk fiber då den bara fungerar den korta distansen till närmaste basstation. Den kraftigt växande användningen av mobiltelefoner hade inte varit möjlig utan de fibernät som knyter ihop basstationerna. Stokabs nät växer Stokab har koncentrerat utbygganden av sitt nät till Stockholmsregionen. Det började 1994 i Stockholms city. Därefter växte nätet ut mot de större industriområdena i kommunen och 1999 hade större delen av innerstadskvarteren, flertalet kommunala skolor och inrättningar, och flera industri-, kontors- och affärscentra i Stockholms stad täckning. I dagsläget täcker nätet hela Stockholms län genom anslutning av centralorten i varje kommun. Även de större sjukhusen i länet är sammankopplade. Därutöver har vissa öar i 7 MARKNAD

8 Stockholms skärgård anslutningspunkter till nätet. Nytt är också förbindelsen till Uppsala, och att Enköping är på väg att länkas in i Stokabs nät. Inom Stockholms Stads förvaltning finns ett mer finmaskigt stadsnät. Det är ett internt kommunikationsnät som sammanbinder Stockholms Stads verksamhet såsom förvaltningar, bolag, skolor, bibliotek, servicehus och daghem. Det finns cirka 600 förbindelser mellan olika verksamheter i stadsnätet. Stokab tryggar tillgängligheten till nätet för kunderna och har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Brett spektrum av kunder Stokab har tre kundkategorier: Operatörer, som i sin tur erbjuder tjänster i näten till företag och hushåll. Slutkunder, som har bredband för eget bruk. Kommuner och landsting, som behöver egna nät för säker och effektiv kommunikation. Ett sextiotal operatörer hyr in sig på Stokabs nät. De finns inom telefoni, Internet, kabel- TV, mobiltelefoni och leverantörer av nätkapacitet. Stokabs sk slutkunder i fibernätet är exempelvis banker, handelsföretag och mediaföretag. Banker knyter samman bankkontoren och handelsföretag kopplar ihop butiker, lager och andra verksamheter. Mediaföretag behöver näten för att sända TV och radio, trycka tidningar etc. Andra slutanvändare är försäkringsbolag, högskolor, stadsnät, fastighetsägare, ITföretag och andra företag med en kapacitetskrävande kommunikation. Kommunerna hyr fiber i nätet i mellan 5 och 15 år. En kommun med eget stadsnät får kontroll över IT-infrastrukturen och de kostnader som den medför. Skolor, förvaltningar och kommunala bolag kopplas samman i en kostandseffektiv kommunikation. När man väl har ett nät kan man öka kapaciteten utan att nyinvestera i infrastruktur. Nyttan av det kommunala nätet sträcker sig utanför den interna verksamheten. Med en gemensam accesspunkt till kommunens nät kan flera leverantörer erbjuda tjänster till den kommunala verksamheten. När Stokab lägger nät i en kommun är målsättningen att företagen i kommunen på ett enkelt sätt ska få tillgång till detta. Företagen erbjuds att hyra egna förbindelser eller att få tjänster via någon tjänsteleverantör. Stockholms Läns landsting använder Stokabs nät och har ur det skapat SLLnet. Det binder samman akut- och närsjukhus och flera av de större vårdcentralerna inom länet. Nätet används till data-, tal- och bildkommunikation och är tillgängligt för både landstingets egen verksamhet och upphandlad verksamhet som drivs i andra former. SLLnet ser till att kommunikationen blir smidig och säker för alla de organisationer och företag som arbetar med vård och omsorg i Stockholms Läns landsting. MARKNAD 8

9 Exempel på operatörer i Stokabs nät Arrowhead, Banverket, Bredbandsbolaget, Cable & Wireless pi.se, Chello, Comviq, Dataphone, Defero Network AB, EUnet Sverige AB, Europolitan, Global One, Hanse Communication, Internet 5, IP-Only, KPNQwest, Kabelvision, Lidén Data, Internetwork, MCI WorldCom AB, Netcom: Norrsken, Song Networks AB, Sonera,Tele 2,Telenordia,Teracom, Tyfon, UPC, Utfors, Wineasy.

10 Optisk fiber är den teknik som har den i särklass största kapaciteten. En enda fiber kan överföra information som motsvarar miljoner telefonsamtal eller flera hundra TV-kanaler samtidigt. I varje kabel finns det alltifrån enstaka fiberpar upp till närmare tusentalet fibrer. Denna överföringskapacitet är nödvändig med tanke på alla de tjänster som blir möjliga med bredbandskommunikation. Till exempel kräver videokonferenser ett par hundra megabit per sekund vid analog teknik medan digital video kräver runt 25 megabit per sekund. Detta är avsevärt mer än vad bredbandskommunikation via telenätet klarar av. Anledningen är att telenätet inte är gjort för digital kommunikation. Både ISDN och ADSL utnyttjar de befintliga näten för digital trafik. Men näten, som består av koppartrådar, klarar inte dubbelriktad höghastighetstrafik. Den snabbaste kommunikationen i kopparkablar är en gigabit per sekund och då får sträckan vara högst 100 meter. TEKNIK OCH PRODUKTER 10

11 Teknik och produkter Svart fiber ger flexibilitet Stokab hyr ut fiberförbindelser till det nät som företaget äger och driver. Detta gör man utan att erbjuda tjänster. Sådan råvara av fiber kallas svart fiber. Fördelen är att kunden själv bestämmer vilka produkter som ska ingå i deras nät. Optisk fiber använder ljus i ställer för elektriska signaler för att överföra information, vilket ger en nästan obegränsad kapacitet. Begränsningen sitter i ändutrustningen, det vill säga den transmissionsutrustning som överför ljuset i fibern. Kablarna är dessutom utrymmessnåla och överföringen störningsfri. Utifrån Stokabs nät skapar kunden sitt eget nät efter egna önskemål. Nätet kan till exempel vara i ring- eller stjärnstruktur, alternativt att bara två punkter sammankopplas. Varje förbindelse i Stokabs nät slutar i en ODF (överlämningspunkt). Det är för det mesta ett kopplingsskåp. Därifrån tar kunden vid med sin egen utrustning, eller om kunden så önskar kan Stokab dra nätet ända in i fastigheten. Knutpunkten möjligheternas marknadsplats Utöver att hyra ut svartkabel erbjuder Stokab ytterligare två tjänster, marknadsplatsen Knutpunkten och uthyrning av antennplatser. Knutpunkten är möjligheternas marknadsplats och finns där Stockholms Stad och Stockholms Läns landsting har en gemensam koppling mot externa leverantörer. Det är en säker ingång till de sammanlagt nittiotusen anställda och åttiotusen elever som använder sig av näten. Företag i flera olika branscher har kopplat upp sig på Knutpunkten för att få en säker och smidig kommunikation med kommun och landsting samt med varandra. Där finns operatörer, telehouseföretag, banker, IT-, medical-, mediaföretag samt kommuner och landsting i övriga Sverige. Knutpunkten drivs obundet och oberoende av operatörer. Stockholmsregionen är en viktig marknad och en hub mot övriga regioner, därför är också flera stadsnät från övriga Sverige anslutna till Knutpunkten. I Knutpunkten är säkerheten hög med tillträdesskydd, larmövervakning, reservkraft, jourberedskap och möjlighet till inpassering dygnet runt. Stokab installerar reservkraft, stativkraft, larmövervakning, kylsystem samt alla stativ för den utrustning som kunderna vill ha i Knutpunkten. Stokab tillhandahåller plats för radioantenner på vattenreservoarer och andra höga byggnader inom Stockholms län. Dessa ska sammanbindas med Stokabs övriga fibernät för att utgöra en kraftfull infrastruktur för GSM, UMTS, LMDS. 11 TEKNIK OCH PRODUKTER

12 Personal och miljö Stokabs anställda är alla delaktiga i företagets framgång. Deras kompetens, engagemang, flexibilitet och lojalitet har starkt bidragit till företagets positiva utveckling och till årets resultat. Stokab strävar efter att vara en god och framsynt arbetsgivare genom att erbjuda medarbetarna kompetensutveckling och att genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I september övertog Stokab yrkesradioverksamhet från Stockholm MFO AB, vilket inneburit ett medarbetartillskott och kompetenshöjning inom företaget. Redan under 2000 fattades ett antal strategiska beslut varav ett var att fokusera den organisatoriska utvecklingen i ett informationssystemperspektiv. Mot denna bakgrund bildades under 2001 en ny avdelning med rekrytering av ledning samt flertalet medarbetare. Syftet var att vidareutveckla företagets informationssystem med inriktning på att medarbetarna skall kunna arbeta mer processorienterat för att underlätta för dagliga beslut i kontakten med medarbetare, kunder och leverantörer. Rekrytering och introduktion Under 2001 har Stokabs rekryteringsstrategi varit att ytterligare förstärka konkurrenskraften och möta ökad efterfrågan med kompetens, serviceanda, driftsäkerhet och tillgänglighet. Till följd av våra kunders ökade krav har resursförstärkningar skett till samtliga avdelningar och nivåer inom företaget.vid rekryteringarna har hänsyn tagits till kompetens och erfarenhet av fiberoptik och telekombranschen. Rekryteringarna har också möjliggjort fortsatt utjämning av könsfördelningen. För Stokab är det av yttersta vikt att nya medarbetare kommer in i gemenskapen, känner delaktighet i Stokabs affärsidé och grundläggande värderingar. För att lyckas med detta genomförs ett individanpassat introduktionsprogram för varje ny medarbetare. Programmet består av en företags- och en befattningsintroduktion. I programmet ingår också en grundkurs i fiberoptik och att varje ny medarbetare får en handledare och fadder. Kompetensutveckling Stokabs försprång gentemot andra fibernätleverantörer ligger i företagets samlade kompetens. Fortsatt kompetensutveckling av det totala humankapitalet är därför av strategiskt avgörande betydelse. Genom utvecklingssamtal kartlägger vi behovet av kompetensförsörjningen både på individ- och företagsnivå. Under året har Stokab på företagsnivå genomfört kompetensutveckling i grundläggande datakunskap, informationssystem samt grund- och fortsättningskurs i fiberoptik och telekommunikation. PERSONAL OCH MILJÖ 12

13 Systematiskt arbetsmiljöarbete I Stokabs strategi att vara en god arbetsgivare är en god arbetsmiljö en förutsättning. Under 2001 har företaget därför ökat fokuseringen på den psykosociala arbetsmiljön. Som ett led i detta upphandlades under året ny företagshälsovård och sjukvårdsförsäkring. Målsättningarna var att förebygga, fånga upp och åtgärda alla hälsoproblem med anknytning till arbetet så tidigt som möjligt. Det var också önskvärt att på detta sätt minimera frånvaro på grund av sjukdom och olycksfall samt att erhålla kvalificerade resurser för krishantering. Konkret har Stokab under slutet av 2001 genomfört en hälsoanalys av medarbetarnas upplevda hälsotillstånd. Därutöver har vi genomfört skyddsronder och sett över arbetsplatsernas ergonomiska utrustningar. Sjukfrånvaron i genomsnitt har varit drygt fyra dagar per år och medarbetare. Miljöarbete Stokabs utbyggnad av ett fiberoptiskt nät har mycket begränsade negativa effekter på miljön. Det finns idag inga kända negativa miljöeffekter vid användandet av fiberkablar. Ej heller vad avser den elektroniska utrustning som används för att sända media i nätet. Den negativa miljöpåverkan som trots allt uppstår i samband med förläggning av kabel, har under åren successivt minskats genom en rad olika åtgärder såväl inom som utanför bolagets lokaler. Vi tillämpar sedan en längre tid Stockholm Stads övergripande miljöpolicy i de delar som berör vår egen verksamhet. Biogas som bränsle Stokab var ett av de första bolagen inom Stockholm Stad som visade intresse för att använda miljöbilar.vi har gjort försök med att använda både el- och biogasbilar i verksamheten. Allteftersom spridningen av nätet har vuxit har det blivit allt svårare att använda elbilar med anledning av batteriernas kapacitet och vi använder numera endast biogas samt e-bensin. För ett par år sedan erhöll bolaget priset Årets rullande företag bl a baserat på vårt användande av biogasbussar vid installationsarbete utfört av Stokabs tekniker. Återvinning av material Återvinning av överblivet material från utbyggnadsprocessen fortsätter i oförminskad takt tillsammans med såväl leverantörer som entreprenörer. Den del av materialen som inte kan återvinnas förstörs vid särskilda anläggningar. Inomhusmiljö Det hushållsavfall som produceras i fastigheten källsorteras. Pappersavfall är föremål för särskild hantering genom återvinning eller makulering.vår städentreprenör använder inga miljöfarliga ämnen i lokalerna och är miljöcertifierad. 13 PERSONAL OCH MILJÖ

14

15 Förvaltningsberättelse 2001 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge bolagets årsredovisning för räkenskapsåret Verksamheten Stokabs huvudsakliga verksamhet innefattar utbyggnad och drift i Stockholmsregionen av ett av fiberoptiskt kabelnät.verksamheten är begränsad till tillhandahållande av fiberoptisk kabel utan aktiv ändutrustning, vilket inom branschen brukar betecknas som svart fiber Bolaget driver även ett transportnät för tele- och datakommunikation åt Stockholm Stad och dess bolag. Knutpunkten, en marknadsplats i vilken Stokab erbjuder marknadens aktörer att utbyta teletrafik och tjänster, är en av bolagets nya verksamhetsgrenar. De andra är uthyrning av antennplatser för bl a GSM- och UMTS-näten och yrkesradionätet med uppgift att bl a styra gatubelysningen inom Stockholm Stad. Ett strategiskt beslut som togs när verksamheten startades var att Stokab enbart skall erbjuda marknaden fiberoptisk infrastruktur, dvs svart fiber, och lämna tjänster och nyskapande till andra. Detta beslut har varit av stor betydelse för verksamheten och kommer att vara dess ledstjärna även under kommande år. Investeringar Vi har under året fortsatt att förstärka och förtäta det optiska fibernätet i Stockholms innerstad, delvis på grund av ökade krav på säkerhet och tillgänglighet i nätet men även på reservkapacitet och för att kunna erbjuda ökad redundans, dvs flera vägar till samma adress för en kund. Den enskilt största utbyggnaden har skett i regionens nordvästra delar med angränsning till Uppsala och Enköping via Kista och Solna. Denna investering är till stora delar färdigställd men en del ligger kvar som pågående arbete. Investeringstakten avseende markanläggningar är högre än budget för året. Bruttoinvesteringarna, innefattande pågående arbete och aktiverade investeringar, uppgår till cirka 420 mkr mot budgeterade 282 mkr. Den främsta orsaken till detta är en hög expansionstakt för att dels färdigställa utbyggnaden i innerstaden, dels förstärka vissa delar av stamnätet. Aktivering till färdig anläggningstillgång, dvs bolagets nettoinvestering, uppgår till cirka 260 mkr. 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

16 Intäkter Bolagets orderingång har under året överträffat budget. Den positiva utvecklingen präglas av en fortsatt stark efterfrågan på fiberkapacitet från såväl operatörer som slutkunder. Intäkterna på 325 mkr överstiger budget med drygt 32 mkr. En mindre del av intäkterna hänför sig till samförläggningar med andra operatörer eller bolag. Kostnader Bolagets ökade rörelsekostnader har till stor del ett direkt samband med den allmänt högre intäkts- och investeringsnivån. Andra avvikelser från budget vad avser bolagets kostnadsmassa består huvudsakligen av drift- och underhållskostnader genererade av fibernätets ökade omfattning och geografiska spridning. Bolagets avskrivningar avseende markanläggningar är högre än budget för perioden till följd av ändrade avskrivningsprinciper för delar av de tekniska installationerna. Finansiering och kassaflöde Fortsatt ökade investeringar medför ett ökat lånebehov något utöver plan. Bolagets långfristiga upplåning uppgår vid periodens slut till 575 mkr samtidigt som den kortfristiga delen av lånestocken motsvarar 355 mkr. Likviditeten uppgår vid årets slut till 26 mkr och ligger med som en delpost i skulden till koncernföretag. Det generella ränteläget samt ökad upplåning enligt bolagets långsiktiga plan, har medfört att finansnettot är i paritet med budget. Resultat och ställning Årets operativa resultat är något bättre än budget. Resultatökningen i jämförelse med föregående år uppgår till närmare 15 procent medan nettoomsättningen har ökat med drygt 30 procent. Finansiella nyckeltal Nettoomsättning (tkr) Resultat för dispositioner och skatt (tkr) Balansomslutning (tkr) Räntabilitet på totalt kapital (%) 7,5 % 7,6 % 5,7 % Framtida utveckling IT-utvecklingen sker med ett högt tempo.tjänster över Internet är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten för hushåll, företag och offentlig förvaltning och vi kommer under den närmaste perioden att se en ytterligare utveckling av den vardagsnära Internetanvändningen. Därtill kommer en ökad användning av nya bandbreddskrävande applikationer, inte minst i industri-, utbildnings- och sjukvårdssammanhang. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16

17 Utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefoninät kommer sannolikt att medföra en viss förskjutning av tjänster som idag tillhandhålls över fast telefoni. Därutöver kommer vi att få se en fortsatt förskjutning av fast telefoni till IP-telefoni, där telefoni tillsammans med andra telefunktioner förväntas integreras i persondatorerna. Man kan förvänta sig en fortsatt ökning av konkurrensen i Stockholmsregionen genom ett ökat fiberutbud i allt väsentligt från Telia. Detta kommer sannolikt, tillsammans med andra faktorer, att resultera i ytterligare prispress nedåt på fiber. Den snabba tekniska utvecklingen inom många områden rör dock inte fundamentalt optofiber som telekommunikationsmedium. Sammanfattningsvis gör vi den bedömningen att det kommer att finnas ett fortsatt ökande behov av bandbredd men att efterfrågeökningen på fiberkapacitet inte kommer att ha samma starka utveckling under den kommande perioden som under de närmast föregående åren. Vinstdisposition Bolaget saknar disponibla vinstmedel. I övrigt hänvisas till efterföljande balans- och resultaträkning och därtill hörande tilläggsupplysningar. 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

18 Resultaträkning INTÄ KTER (TKR) (TKR) Rörelsens intäkter Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Driftskostnader RESULTAT (TKR) Övriga externa kostnader Personalkostnader not 4, Avskrivningar enligt plan not Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat före finansnetto Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter not Räntekostnader och liknande resultatposter not Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner not Resultat före skatt Skatt not Årets resultat RESULTATRÄKNING 18

19 Balansräkning TILLGÅNGAR (TKR) BALANSOMSLUTNING (TKR) Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter not Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Markanläggningar/inventarier not Inventarier, verktyg och instrument not Pågående nyanläggning not Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran not Summa finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter och förutbet kostnader not Summa omsättningstillgångar Kassa och bank 23 3 Summa kassa och bank 23 3 Summa tillgångar BALANSRÄKNING

20 Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER (TKR) Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier á 100 kronor) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital not Obeskattade reserver not Avsättningar Avsättningar för pensioner 0 0 Summa avsättningar 0 0 Långfristiga skulder Lån hos internbank Stockholms Stad Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Lån hos internbank Stockholms Stad Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag not Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbet intäkter not Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga BALANSRÄKNING 20