Socialnämnden

Transkript

1 Socialnämnden Plats och tid: Socialnämndens sammanträdesrum, kl 13:00-15:00 Beslutande: Mikaela Waltersson (M), ordförande Gullvi Johansson (S) Magnus Ackerot (M) Jan-Åke Ericson (S) Rutger Johannesson (FP), Christina Warman (M) Ann-Margret Meijer (S), Jimmie Tschander (C) Svein Henriksen (MP) Huseyin-Mirza Karagöz (S) Eliséba Kardemark (KD) Anna-Greta Bengtsson (S) Övriga deltagande: Ulf Johansson (S), Hans-Jörgen Wahlhed, Christel Lood, Marie Langemark, Åsa Sörman-Paulsson, Mikael Lindroos Utses att justera: Justeringens plats och tid: Gullvi Johansson Socialförvaltningen Sekreterare: Paragrafer Eric Semb Ordföranden: Mikaela Waltersson Justerande:. Gullvi Johansson ANSLAG / BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Halmstads kommun, Socialnämnden : Datum för anslags upprättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Socialförvaltningen, Kungsgatan 12 Underskrift:. Eric Semb

2 Socialnämnden (20) SN 59 Val av justerare Socialnämnden beslutar att jämte ordföranden (M) utse Gullvi Johansson (S) att justera protokollet.

3 Socialnämnden (20) SN 60 Fastställande av föredragningslista Beslut Socialnämndens individutskott godkänner föredragningslistan efter revideringen. Ärendet Följande ärenden tillförs föredragningslistan: - Alternativ korttid

4 Socialnämnden (20) SN 61 SN 2012/0004 Budgetuppföljning Beslut Socialnämnden mottar informationen Ärendet Stadskontoret har begärt ekonomirapport med senaste inlämningsdatum 5/6. Prognosen för perioden sätts till 0 kr. Prognosen baseras på avdelningarnas kunskap om verksamheten. Bedömning görs dels utifrån nuläge och dels utifrån beräknad volymförändring under året. Inom handikappomsorgen är det några poster som ger budgetavvikelser. Netto för personlig assistans prognostiseras tkr. Man räknar med två oförutsedda kostsamma ärenden under året, ett på helårsbasis samt ett som eventuellt startar efter sommaren. Verksamheten räknar fortfarande inte med någon större volymförändring under året. Utöver detta har avdelningen kostnader för några oförutsedda gymnasieplaceringar, vilka kostar ca tkr. Vad gäller externplaceringar inom IFO så hade förvaltningen i internbudgeten omfördelat budgetmedel utifrån vad som i höstas verkade rimligt, och då naturligtvis på bekostnad av annat. Det konstaterades att medlen inte skulle räcka, därför begärde Socialnämnden tilläggsanslag för att täcka kostnader för ökade volymer samt för att kunna genomföra de satsningar på personalförstärkningar som var tänkt. Under årets första månader såg förvaltningens Barn och ungdomsavdelning att antal ärenden kraftigt översteg tidigare beräkningar. Ett arbete för att sänka antalet placeringsdygn på externa institutioner har inletts. Prognosen från avdelningen är att tidigare redovisade underskott för placeringar skall kunna hämtas in under året. Inom familjehemsverksamheten beräknas ett underskott på ca tkr. Vuxenavdelningen ser att ärenden för framförallt psykiatriplaceringar ökar och att de kommer att få svårt att hålla budget. På avdelningen beräknas ett underskott på ca tkr relaterat till placeringar samt en speciallösning för en boende som kostar tkr över budget. Förvaltningen har medel för nya enheter avsatta förvaltningsövergripande samt att anslagen för nya tjänster inte får helårseffekt. Dessutom arbetar förvaltningen med att se över rutiner och alternativa lösningar i samband med olika placeringsbeslut. Även denna månad sätts prognosen till +-0.

5 Socialnämnden (20) Ärendets beredning Prognosen är utarbetad av förvaltningens enhets- och avdelningschefer samt genomgången i förvaltningens ledningsgrupp. Förslag till beslut Socialnämnden mottar informationen

6 Socialnämnden (20) SN 62 SN 2012/0324 Redovisning av genomförda inspektioner inom gruppboende Beslut Socialnämnden mottager information om inspektioner av Carema och Boende och Korttid Ärendet Inspektionerna av kommunens och Caremas gruppbostäder påbörjades första gången i februari Det var i samband med Careas övertagande av driften av 20 gruppbostäder. Anledningen till att inspektionerna påbörjades var att föla upp det avtal som tecknade mellan kommunen och Carema. Inspektionerna med sina 57 frågor utgår från hur väl man uppfyller avtalet. Det finns ingenting i avtalet kring hur brukare och anhöriga/god man upplever kvalitén. Det mäts i den brukarundersökning som görs vartannat år för både kommunen och Carema tillsammans. Fördelningen av gruppbostäderna är 20 hos Carema och 24 hos avdelningen för Boende och Korttid. För att kunna jämföra de båda är den sammanlagda poängen räknad i procent. Svarsalternativen i inspektionsprotokollen är att frågan är uppfylld helt, delvis eller inte alls. Genom de oanmälda besöken blir det vårdarna som får svara på frågorna och det blir inte heller tillrättalagt eftersom verksamheten pågår som vanligt. Inspektionerna har ofta varit under tider som brukarna varit hemma. Då finns det möjlighet att prata med brukarna och få ta del av deras vardag samt att se samspelet med vårdarna. Vårdarna har generellt haft god kunskap om det som efterfrågats och de har varit intresserade av att se sammanhang. Det finns ett stort intresse av att lära sig mer om dokumentation, genomförandeplaner och andra viktiga saker. Under året har även en studie kring dokumentation gjorts i samband med inspektionerna. För både de gruppbostäder som drivs i Carema och de som drivs i kommunal verksamhet gäller samma kvalitetskrav. Båda inspekteras på samma sätt utifrån samma mall som utgår från avtalet. De inspektioner som regelbundet genomförs har till syfte att kontrollera om de kvalitetskrav som socialnämnden beställs och verkligen utförs. Inspektionerna är kompletterande med en anhörig och brukarundersökning. Det är av värde att jämföra kommunal och privat verksamhet från samma verksamhetsområde och med samma mall.

7 Socialnämnden (20) Både inom Carema och inom kommunal verksamhet har stora positiva förändringar skett. Nu vid fjärde mätningen ligger kommunal verksamhet på 92% och Carema på 93%. Det är i stort vad förra årets mätning visade och det är positivt att det kan ligga kvar på en så hög nivå. Under årets djupare granskning av dokumentationen kan man konstatera att inom kommunal regi har användandet av Procapita ökat. Carema hade ett väl utvecklat datasystem när de tog över sina gruppbostäder. Personalen har genom utbildningsinsatser ökat kvalitén i journalföring i verkställigheten. Begripligheten i journalerna ligger på 94% för Carema och 76% för de kommunala gruppbostäderna. Ärendets beredning Pia Waldemarsson har handlagt ärendet Förslag till beslut Socialnämnden mottager information om inspektioner av Carema och Boende och Korttid 2011.

8 Socialnämnden (20) SN 63 SN 2010/0466 Fastställande av förstudie avseende Bostad med särskild service Beslut Socialnämnden fastställer förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med förnyad upphandling. Ärendet Socialnämnden har 20 gruppbostäder i upphandlad entreprenad. I Socialnämndens nuvarande plan för Konkurrensutsättning som fastställdes gavs förvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie för bedöma handlingsalternativen efter avtalet går ut Arbetsgruppen förordar förnyad upphandling av samma gruppbostäder som omfattas av pågående entreprenad. Avtalstext och förfrågningsunderlag skall baseras på socialnämndens anvisningar om Bostad med särskild service från Särskild tonvikt föreslås läggas på möjlighet till kultur och fritidsaktiviteter samt individuellt anpassat stöd vid bedömning av anbudens kvalitet. I övrigt så föreslås avtalstexten förtydligas utifrån resonemangen i Kapitel 4 i förstudien. Arbetsgruppen föreslår en avtalsperiod om fem år med ensidig möjlighet för kommunen att begära förlängning med två år. Redan vid utvärderingen av de tre första årens avtalsperiod bedömde socialnämnden den pågående entreprenaden som en framgång. Verksamhetens har en förbättrad formell kvalitet. Verksamheten drivs till en lägre kostnad. Brukarnöjdheten är i stort densamma. Syftet med upphandlingen var att konkurrens skall leda till vitalisering och kvalitetsutveckling. Syftet bedömdes då ha uppnåtts. Utifrån de olika samarbetsparternas yttranden och analys av brukarundersökningar samt kvalitetsinspektioner finns det inget som ger skäl till att ta hem hela verksamheten till kommunal regi. Att upphandla andra eller fler gruppbostäder skulle ge stora risker för en övertalighetssituation och risker för kontinuitetsbrott för brukarna. En förnyad upphandling av samma gruppbostäder kan därför bedömas vara det mest lämpliga. Förstudiens författare menar att kapitel 4 leder till slutsatsen att avtalstexten är ganska tydlig och att kvalitetsbrister finns såväl hos kommunen som hos Carema.

9 Socialnämnden (20) Kvalitetsbrister verkar snarare vara kopplat till ledarskap och förhållningssätt i personalgruppen än till driftsform. Just att kvalitetsbristerna dessutom i princip är koncentrerade till en handfull gruppbostäder stärker den tesen. Vid förra upphandlingen viktades pris och kvalitet olika och anbudsgivarna fick skriva utförligt hur man avsåg arbeta vilket sedan poängbedömdes av arbetsgruppen. Förstudiens författare menar att kommunens nu ökade erfarenheter av upphandlingar i kombination av att nuvarande avtal ändå upplevs tydligt gör att man föreslår att upphandlingsunderlagen formuleras annorlunda denna gång. Alla kvalitetskrav listats som sk. skall krav. Anbudsgivarna skall svara JA på alla fördefinierade kvalitetskrav. I och med att kraven är tydliga och konkreta och baseras på nämndens anvisningar så behövs inte kvalitén värderas ytterligare i anbudet. Det blir då en tydlig kvalitetsnivå som anbudsgivarna förbinder sig till. I detta fall behöver man i nästa skede endast bedöma billigaste anbudet. Det innebär att av de som svarat JA på alla skall krav så vinner det billigaste anbudet. Man menar dock att under kraven på Kultur- och fritidsaktiviter samt Individuellt stöd skall anbudsgivarna beskriva hur man avser arbeta och detta skall värderas av arbetsgruppen. På så vis blir det både en pris och kvalitetsbedömning även om det är en mer förenklad form än tidigare. Att man föreslår just de två ovan nämnda områdena som extra bedömningar är att det är där det funnits vissa brister vid brukarundersökningarna. I samband med arbetsgruppens genomgång av remissvar framkom behov av att i avtalstexten formulera vissa områden mer utförligt. Arbetsgruppen såg dock inga skäl att ändra i förstudiens text. I avtalet måste följande områden förtydligas: Resor till och från daglig verksamhet har varit föremål för olika tolkningar av alla inblandade parter. Det är angeläget att olika aktörers (färdtjänst, daglig verksamhet och boendet) ansvar tydliggörs. Insatserna ledsagarservice och kontaktperson måste klargöras och samma krav gälla för de som bor på gruppbostäder oavsett driftsform Ansvar för brandlarm och liknande där behov av investeringar uppstår pga förändringar i verksamheten. En entreprenörs ansvar för deltagande i det planerade Vård och Omsorgscollege som kommunen troligtvis är på väg att gå in i. Enligt kommunens anvisningar för konkurrensutsättning, som revideras våren 2012, skall fastställande av förfrågningsunderlag och tilldelningsbeslut vara delegerade till förvaltningschef. Detta för att de höga sekretesskraven gör att ett politiskt beslut blir orimligt om nämnden får handlingarna tätt in på beslutstillfället. Istället skall förstudien vara så pass konkret och omfattande att alla principiella frågor

10 Socialnämnden (20) behandlas där. Då detta dokument inte omfattas av samma upphandlingssekretess så är det mer lämpligt att det är förstudien som behandlas av nämnden och därmed även blir föremål för MBL. Arbetet med upphandlingen föreslås börja direkt efter socialnämnden fastställt förstudien. Det kan i detta sammanhang behöva klargöras att brukare som bor på de aktuella gruppbostäderna fortfarande har rätt till kommunens övriga insatser, exempelvis sjuksköterskeinsatser, arbetsterapeut, fritidskonsulenter, daglig verksamhet och god man. Ärendets beredning formulerade förvaltningschefen uppdraget för förstudien, i vilket följande framgår: Förstudien skall utarbetas av arbetsgrupp innehållande upphandlingskompetens och verksamhetskompetens. Förstudien skall särskilt behandla följande frågeställningar: Finns skäl för att verksamheten skall tas tillbaka i kommunal regi? Om verksamheten fortfarande skall ske via entreprenad, vilka avtalsvillkor och krav behöver formuleras annorlunda? Behöver avtalskontroll utvecklas? Skall verksamheten upphandlas på lika vis eller finns skäl för att designa upphandlingen annorlunda avseende omfattning, antal aktörer, viktning pris & kvalitet? Förstudien har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Eric Semb Verksamhetsutvecklare Socialförvaltningens stab Mikael Lindroos Ekonom Socialförvaltningens stab Daniel Åkesson Utredare Socialförvaltningens stab Gisela Thomas-Ruthér Planeringssekreterare Socialförvaltningen Avdelning Boende och Korttid Margaretha Bernström Enhetschef Socialförvaltningen Avdelning Stöd och Service Lisbeth Johnson Upphandlingschef Stadskontoret Förstudien har varit på remiss till bla. FUB, Kommunal och olika specialistfunktioner inom kommunen. Inkomna remissvar framgår av bilagorna. MBL 11 slutförd Förhandlingen slutade i oenighet då Kommunal yrkade att ingen ny upphandling skall genomföras. MBL 14 slutförd Förhandlingen slutade i oenighet då Kommunal yrkade att ingen ny upphandling skall genomföras. Förslag till beslut Socialnämnden fastställer förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med förnyad upphandling.

11 Socialnämnden (20) Beslutsgång Ordförande Mikaela Waltersson (M) yrkar på bifall enligt förslaget. Vice ordförande Gullvi Johansson (S) yrkar på avslag. Votering begärdes av Gullvi Johansson (S). Socialnämnden beslutar med röstsiffrorna 6-5 att bifalla förslaget. Gullvi Johansson (S), Jan-Åke Ericson (S), Ann-Margret Meijer (S), Huseyin- Mirza Karagöz (S), Anna-Greta Bengtsson (S) reserverar sig mot beslutet.

12 Socialnämnden (20) SN 64 SN 2012/0378 Redovisning av boende för ensamkommande flyktingbarn Beslut Socialnämnden mottager information. Ärendet Ärendets har initierats på begäran av SN som vill ha en redovisning av kommunens mottagande för ensamkommande flyktingbarn. Ärendet har beretts genom kontakt med berörda samarbetspartners. Maj 2011 startade kommunens första Hvb (hem för vård eller boende) för ensamkommande flyktingbarn, Tranan. Sedan dess har det skett en volymökning från sex platser och i dagsläget bor det elva pojkar inom vårt Hvb, som numera heter Enheten för ensamkommande flyktingbarn (EFB). På boendet kommer alla för närvarande från Afghanistan, men från olika delar av landet. Alla är pojkar mellan år. Pojkarna pratar i första hand persiska och vi använder oss delvis av tolk för att kommunicera. Personalen samarbetar med en rad samarbetspartners såsom socialsekreterare, familjehemsekreterare, vårdcentral, tolkförmedling, skola, gode män, vårdnadshavare samt ideella krafter. Boendet har i uppdrag att arbeta främst med trygghet och integration för de boende. Detta har visat sig vara en komplex verksamhet. Verksamhetschefen på vårdcentral menar att pojkarna är mer vårdkrävande än man först trott. Skolan har gjort en genomgång av pojkarnas förkunskaper och kommit fram till att de har mycket svaga kunskaper och får svårt att klara grundskolan på den tvåårsperiod de nu har på sig. Två av de pojkar som kommit till boendet har utifrån sina behov blivit beviljade bistånd i form av familjehem. De flesta av pojkarna beskriver i samtal med personal att de vill bo och klara sig mer själva. En annan viktig del i integration har varit att få fritidsaktiviteter och man har aktivt arbetat och etablerat kontakt med olika idrottsföreningar Vi har en skyldighet enligt kontrakt med Migrationsverket att alltid erbjuda tre asylplatser oavsett om vi har fullt i boendet eller inte. Denna skyldighet genererar att boendet hela tiden expanderar. För att kunna driva boende på bästa sätt krävs fler alternativa boenden för att tillgodose och integrera de ensamkommande barnen på bästa sätt. Boendet är finansierat med intäkter från staten. Det är därför av vikt att hitta långsiktiga lösningar som tillgodoser både behovet av stödinsatser och boendeformer som är anpassade utifrån ungdomarnas behov. I detta behövs en fortsatt och utvecklad samverkan både internt och externt med skola, sjukvård och bostadsföretag.

13 Socialnämnden (20) För närvarande består EFB av ett bashus (Klackens Tvärgränd 32), två stycken sattelitlägenheter med tre platser vardera samt en enrumslägenhet på Andersberg Nationellt sett har man skrivit upp prognosen gällande anländande ensamkommande flyktingbarn till 3500 barn/år. I och med att det finns en erfarenhet att de asylsökande barnen får permanent uppehållstillstånd (PUT) snabbare än vad som initialt framkom då EFB startade, är det numera andra förutsättningar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Hittills har tio av tolv pojkar fått uppehållstillstånd och utredningstiden från migrationsverket har i inledningsskedet varit i genomsnitt varit en månad. Sedan årsskiftet 2011/2012 är utredningstiden ca tre och en halv månad. För närvarande bor det elva pojkar inom EFB Hvb-hem. Vi har sammanlagt tagit emot tolv stycken pojkar varav en har flyttat till familjehem. Pojkarna blir placerade hos oss genom beslut om bistånd enligt SoL. I andra kommuner driver man mottagande av ensamkommande flyktingbarn på olika sätt. Ofta styrs mottagande av ensamkommande flyktingbarn av hur bostadstillgången ser ut. I kommuner där det är lättare med bostadsanskaffning finns också fler alternativa boende för de barn som har sin placering där och det gör det lättare att individanpassa verksamheten. Verksamhetens bedöms kunna bedrivas i balans med de statliga intäkter som är aktuella. Budget uppgår till 7,5 miljoner kr vilket också motsvarar intäkt från Migrationsverket. Bedömning görs också att vi behöver fler små bostäder samt fler olika boendelösningar för att kunna integrera den unge i samhället på bästa sätt. För att lyckats med integrering av de ensamkommande barnen krävs fler individuella lösningar, främst i boende frågan men också avseende samverkan. Ska man lyssna till de boendes önskningar och ta hänsyn till brukarinflytande behöver vi fler små lägenheter till de unga Vår uppgift ska vara att stötta den enskilde och ta till vara på dennes egen förmåga. Vi ska arbeta lösningsfokuserat och effektivt för att hjälpa den unge att etableras i samhället. Situationen idag beskrivs av de boende som svår, då man tvingas att bo tillsammans under längre perioder och dela den påtvingade gemenskap som uppstår. Konsekvenser av ett gemensamt boende efter att de unga har fått uppehållstillstånd kan vara bråk, konflikter samt hotfulla situationer. Det kan dock finnas en ekonomiskt positiv aspekt med att ha boenden med gruppbostadsstruktur då personal slipper att transportera sig och det finns ett värde för de unga att ha direkt tillgång till personal även då de har uttalat sig att de vill klara sig själva. Genom fler typer av boenden kan vi på ett lösningsfokuserat och salutogent sätt rätta oss efter den unges förmåga och därmed också ge ett adekvat mottagande.

14 Socialnämnden (20) Ärendets beredning Ärendet har beretts av enhetschef Eva Thelander och avdelningschef Christel Lood. De som tillfrågats i beredningen av ärendet är:, boende på enheten för ensamkommande flyktingbarn, socialsekreterare inom utredning och familjehem, verksamhetschef vårdcentral, skola, HFAB, grannkommuner samt boendepersonal. Förslag till beslut Socialnämnden mottager information.

15 Socialnämnden (20) SN 65 SN 2012/0360 Detaljplan för Fammarp 8:2 m.fl. Kronolund. Dnr KS 2010/0171. Beslut Socialnämnden beslutar avge yttrande enligt förslag. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har begärt socialnämndens yttrande över programsamråd för Fammarp 8:2 m.fl. Kronolund innan 31 juli 2012 Detaljplanen syftar till att skapa möjlighet att bebygga fastigheten med lägenheter med höga kvarboendemöjligheter. Inom programområdet planläggs för en högre exploatering med syfte att förstärka Frösakulls centrum. Högre hus syftar till att bevara grönytorna inom fastigheten. Programförslaget innehåller även möjlighet att skapa och bebygga tre villatomter på sydvästra sidan av Fridas Gränd. Socialnämnden yttrar önskemål om att serviceboende i flerfamiljshus reserveras genom exploateringsavtal. Behovet för servicebostäder är stort i Halmstad. Det är behov för varierade former för särskilt boende för personer med funktionshinder. Alla har inte behov för särskilt boende i form av gruppbostäder. Det finns många personer med funktionshinder som både vill och kan klara sig i boende med lägre omsorgsnivå. Servicebostäder i form av trappuppgång i flerfamiljshus uppfyller också intentionen om att särskilt boende så långt som möjligt skall upplevas som ett eget boende. Med hänsyn till det attraktiva läget är det angeläget att planen möjliggör ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer i syfte att motverka en ökad segregering. Ärendets beredning Planeringsansvarig, Bonde Hedding har berett ärendet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar avge yttrande enligt förslag.

16 Socialnämnden (20) SN 66 SN 2012/0362 Detaljplan för Onsjö 32:1 del av. Dnr KS 2009/0428. Beslut Socialnämnden beslutar avge yttrande enligt förslag. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har begärt socialnämndens yttrande över programsamråd för Onsjö 32:1 del av innan 31 juli 2012 Detaljplanen syftar till att skapa möjlighet att bebygga området med blandad bostadsbebyggelse såsom enbostadshus, parhus, radhus och mindre flerbostadshus. Programområdet ligger i södra Frösakull, ca 7 km väster om centrala Halmstad. Det avgränsas av Fammarpsvägen i nordost, Kungsvägen i sydväst och av skog samt golfbana i sydost. Pro-gramområdet omfattar en yta på ca 6 hektar. Fastigheten Onsjö 32:1 som omfattar hela programområdet ägs av Halmstads kommun. Det aktuella området föreslås i den fördjupade översiktsplanen för Tylösand- Frösakull-Sandhamn (laga kraft ) på sikt bebyggas med bostäder. Bedömningen är att området är lämpligt för bostäder i högst två våningar. Vidare står att bebyggelsen ska harmoniera med övriga Frösakull och vid kommande planläggning ska grönytor särskilt beaktas. Hur stor del av tomten som får bebyggas bör regleras i detaljplan i förhållande till tomtstorleken. Socialnämnden yttrar önskemål om att serviceboende i flerfamiljshus reserveras genom exploateringsavtal. Behovet för servicebostäder är stort i Halmstad. Det är behov för varierade former för särskilt boende för personer med funktionshinder. Alla har inte behov för särskilt boende i form av gruppbostäder. Det finns många personer med funktionshinder som både vill och kan klara sig i boende med lägre omsorgsnivå. Servicebostäder i form av trappuppgång i flerfamiljshus uppfyller också intentionen om att särskilt boende så långt som möjligt skall upplevas som ett eget boende. Med hänsyn till det attraktiva läget är det angeläget att planen möjliggör ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar, hustyper och upplåtelseformer i syfte att motverka en ökad segregering.

17 Socialnämnden (20) Ärendets beredning Planeringsansvarig, Bonde Hedding har berett ärendet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar avge yttrande enligt förslag.

18 Socialnämnden (20) SN 67 SN 2012/0347 Remiss: Förslag till ändrade riktlinjer för tjänstefordon Beslut Socialnämnden beslutar att det inte finns något att invända/tillföra/anmärka på i remissversionen av Förslag till ändrade riktlinjer för tjänstefordon Ärendet Servicekontoret har begärt Socialnämndens synpunkter på förslaget till nya riktlinjer för tjänstefordon. Riktlinjen behandlar allmänna regler för anskaffning och innehav av fordon för förvaltningar inom Halmstads kommun Syftet med riktlinjen är att tillgodose behovet av tillgång till fordon, samt reglera fordonsinnehavet för förvaltningarna inom Halmstads kommun. Riktlinjen är anpassad för de som beräknas köra mer än 1000 mil/år under hela hyrperioden. För övriga finns tillgång till hyrbilar/poolbilar. Endast bilar som används i verksamhet omfattas av riktlinjen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Utredare Daniel Åkesson. Planeringssekreterarna på förvaltningens avdelningar har kontaktat berörda enheter för synpunkter på de nya riktlinjerna. Inga synpunkter angående riktlinjerna har inkommit. Anna Larsson, planeringssekreterare, BoU, Socialförvaltningen Lena Elb Larsson, planeringssekreterare, BeP, Socialförvaltningen Gisela Thomas Reutér, planeringssekreterare, BoK, Socialförvaltningen Boel Jönsson, planeringssekreterare, SoS, Socialförvaltningen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att det inte finns något att invända/tillföra/anmärka på i remissversionen av Förslag till ändrade riktlinjer för tjänstefordon

19 Socialnämnden (20) SN 68 SN 2012/0335 Alternativ korttid Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avdelningen fortsätter utvecklingsarbetet inom barn- och korttidsverksamheterna utifrån ett tydligare barnperspektiv, mer målinriktad verksamhet och med en inriktning på helhet och kontinuitet. Ärendet Efter återremiss av ärendet så har idén med sociala bokningar ställts in och det har kommunicerats per brev där ny bokningslista. Innehållet på korttidshemmens verksamhet har förts till projektet för analys och utveckling. Bättre vägar för kommunikation med föräldrar och anhöriga ska utvecklas. Ärendet var uppe vid förra sammanträdet med återremiss utifrån negativa synpunkter från vissa anhöriga angående den del som handlade om sociala bokningar. Nämnden ställde sig även frågande till hur kommunikationen sett ut. Vägledande för arbetet med alternativ korttid ska vara arbetsmetoder, helhetssynen och ett tydligare barnperspektiv och med syftet att uppnå målen om att bidra till ett fritidsintresse och en kamratrelation med utgångspunkt från det enskilda barnet. Den stora förändringen är vilket innehåll man kan erbjuda och hur man kan disponera tillsvidareanställd personal. Det fanns också en ambition att, om möjligt, åstadkomma sociala bokningar i korttidsvistelsen. Flera föräldrar har hört av sig och varit negativa till detta med uttalad oro om att deras önskemål inte skulle komma att beaktas. Avsikten har inte varit att försämra utan göra en förbättring något som verksamheten inte lyckats kommunicera. Utifrån detta så har avdelningschefen beslutat att man idag inte går vidare med förslaget om sociala bokningar och berörda familjer har informerats om detta per brev och ny bokningslista har skickats ut. Samma föräldrar har haft synpunkter på innehållet på korttidshemmen. Kritiken är till viss del överdriven enligt avdelningschefen men man förstår att det finns flera bilder. Avdelningschefen tar kritiken på allvar och tar med det i det fortsatta arbetet för analys och utvecklingsarbete. De synpunkter som framkommit angående kommunikation tar man också med sig. När det gäller innehållet så finns det redan idag ett forum via genomförandeplanen men man ska även se om det kan finnas andra instrument att utveckla.

20 Socialnämnden (20) Allmän information och möjlighet för delaktighet är önskvärt men hur det ska ske får vara en del i projektet. Brev och föräldramöten är inte alltid optimalt så om man kan hitta något annat sätt så är det intressant. Projektledaren har prövat referensklasstänket men ett lovande resultat, Ärendets beredning Avdelningschef Åsa Sörman-Paulsson har berett ärendet. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avdelningen fortsätter utvecklingsarbetet inom barn- och korttidsverksamheterna utifrån ett tydligare barnperspektiv, mer målinriktad verksamhet och med en inriktning på helhet och kontinuitet.