Nr 2 februari Lantbruksenheten. SAM Internet
|
|
- Kristin Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 2 februari 2006 Lantbruksenheten SAM Internet
2 Innehåll: Lantbruksdirektören har ordet 1 Först till kvarn... 2 Problem vid lamning? 2 Hälsoproblem under lamningsperioden? 2 Kurs i HACCP! 3 Stora rovdjur och betesdrift! 3 Behörighetskurser kemiska bekämpningsmedel! 4 Repetionskurs! 4 Alla bevarandeplaner i Blekinge är klara! 5 Är det någon idé att gripa efter halmstråna? 6 Fåglar i odlingslandskapet Sånglärkan 9 Rödlistning 10 Inlämning av ansökan om EU-stöd, SAM Märkning och journalföring ett av tvärvillkoren 12 Kontroll av ekologisk växtodling och ekologiska vallar. 13 Nya sätt att tjäna pengar på din betesmark? 14 Överföring av stödrätter. 15 Fördelar med SAM Internet! 16 Bisamhälle skänkes till nybörjare! 16 Telefonlista 17 Anmäl dig till SAM Internet! Landsbygd i Blekinge Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Blekinge Utges av Länsstyrelsen Blekinge län Lantbruksenheten, KARLSKRONA Upplaga cirka 2200 exemplar. Utkommer cirka fem-sex gånger per år. Ansvarig utgivare: Birgitta Jonasson Redaktion och layout: Marianne Lindström & Johannes Holswilder Tryck: Mixi Print AB
3 Lantbruksdirektören har ordet Nu börjar det dra ihop sig till en ny ansökningsperiod. I år är det inte så stora förändringar att vänta, vilket gör att vi inte kommer att hålla några informationsmöten inför sista ansökningsdag. Däremot kommer vi som vanligt att stå till tjänst med vår inlämningsservice på olika platser i länet. Dit kan du komma och lämna din blankett. Vi gör en snabb översyn där vi kontrollerar att du inte gjort några uppenbara fel. Vi kan däremot inte vid detta tillfälle garantera att det inte finns några fel i blanketten, eftersom detta kräver en mer grundlig genomgång. Om du känner dig osäker på stödregler etc kan det många gånger vara en god affär att anlita en konsult för att upprätta ansökan. Arbetet med det nya miljö- och landsbygdsprogrammet pågår för fullt. EU:s finansiering blev ju klar före jul och nu väntar vi på besked om hur stor den svenska medfinansieringen kommer att se ut och hur Sverige väljer att fördela pengarna mellan olika insatsområden. Vi på länsstyrelsen deltar i arbetet i den mån vi har möjlighet. Så fort vi får klarhet i hur det nya programmet kommer att se ut kommer vi att gå ut med information till länets brukare. Birgitta Jonasson 1
4 Först till kvarn Lokalt odlad spannmål som mals till mjöl i en lokal kvarn. Kan det vara något? Under 2006 ska vi försöka dra igång ett projekt inom småskalig livsmedelsproduktion för lokala mjölkvarnar. Allt ligger fortfarande i startgroparna så vi vet ännu inte vad som ska ske. Det är därför vi vill ha med dig som har intresse för småskalig mjölproduktion. Är du intresserad så hör av dig till undertecknad på telefon Problem vid lamning? Johannes Holswilder Lamningskurser i samarbete med Blekinge fåravelsförening. Teori och praktik om lamning. Det finns några platser kvar! Tid och plats: Tisdag 21 februari, kl , Länsstyrelsens lokaler i Karlskrona. Onsdag 22 februari, kl , Norje Tingshus. Anmälan snarast till *** Hälsoproblem under lamningsperioden? Nu närmar sig lamningarna! Och vi vill förstås att så många lamm som möjligt får växa upp och bli friska och starka! På kursen får du lära dig om sjukdomar och hur de behandlas och förebyggs. Vi tar upp problem hos tackor som t.ex. juverinflammation, abort, kalkbrist; hos lamm t.ex. svaga lamm, diarré, adoption av lamm. Tid och plats: onsdag 1 mars, kl , Folkhögskolan i Bräkne-Hoby, sal 11. Anmälan senast 22 februari Maria Strand Aktiviteterna är finansierade av EU och svenska staten 2
5 Kurs i HACCP! Det ställs allt högre krav på dig som producerar foder eller livsmedel. HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) är ett verktyg för att på ett systematiskt sätt säkerställa att foder eller livsmedel ej medför oacceptabla risker för djurs eller människors hälsa. Tillsammans med Gunnel Persson från LivsTek erbjuder vi en kurs i produktsäkerhet på fyra kvällar. Kursen går igenom riskanalyser, produktflöde med mera. Kursen riktar sig mer mot livsmedel än foder. Tid och plats: onsdag 1 mars och tisdagarna 7, 14 samt måndag 27 mars, kl ca i Rådhussalen i Rådhuset i Karlshamn. Ingång från torget. Anmälan snarast till Johannes Holswilder Stora rovdjur och betesdrift! Le Carlsson, besiktningsman för rovdjursskadade tamdjur i Kronoberg och Blekinge, frilansfotograf mm håller ett föredrag om stora rovdjurs byteshantering med inriktning på problem och lösningar i betesdriften. Tid och plats: tisdag 7 mars, kl , Reginalokalen (Biograflokalen), Backaryd. Fika serveras! Anmälan senast fredag 3 mars till Jesper Bergman Aktiviteterna är finansierade av EU och svenska staten.
6 Behörighetskurser kemiska bekämpningsmedel! För att få använda kemiska bekämpningsmedel i klass 1L och 2L inom jordbruk, skogsbruk och trädgård krävs att man har behörighet för detta. Godkänd genomförd kurs ger en 5-årig behörighet. Lantbruksenheten anordnar en 4-dagars grundkurs 7, 8, 9 och 13 mars på Folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Kursen ger behörighet att använda kemiska bekämpningsmedel klass 1L och 2L. Kursen kostar 2800 kr + moms, inkl. kurslitteratur och mat Anmälan senast måndag 27 februari till eller Repetitionskurs! Behörigheten skall förnyas vart femte år. Har ditt behörighetsbevis något av åren 2002, 2003 eller 2004 som sista giltighetsår får du en personlig kursinbjudan. Är du nyinflyttad till länet eller bytt adress sen sist du gick kurs, hör då av dig på tel eller Anders Gunnarsson 4
7 Alla bevarandeplaner i Blekinge är klara! De återstående 24 av 184 bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Blekinge län är nu fastställda och klara. Det innebär att Blekinges samtliga Natura 2000-områden har en bevarandeplan. För den som är intresserad finns bevarandeplaner och kartor på länsstyrelsens hemsida (klicka vidare mot naturvård och Natura 2000). De kan också beställas genom att höra av sig till länsstyrelsens växel. Alla Natura 2000-områden ska ha en bevarandeplan som ur olika aspekter ska beskriva Natura 2000-området och hur naturvärdena kan värnas. Den ska också vara ett stöd vid eventuell tillståndsprövning (7 kap 28 a miljöbalken). Markägaren har inga förpliktelser att sköta ett Natura område, men kan ha avtal om skötsel tillsammans med t ex länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen. Ulrika Widgren ulrika.widgren@k.lst.se, Natura 2000-område - bokskog i Marielund, Karlslskrona. 5
8 Är det någon idé att gripa efter halmstråna? I media har det på senare tid varit livliga diskussioner om det egentligen är någon vinst med att producera biobränslen ur energisynpunkt. Vissa menar att biobränslena är en återvändsgränd, eftersom det kostar för mycket energi att framställa dem och att vi istället borde satsa på andra energislag. Hur är det egentligen? Låt oss titta på följande exempel. Anta att vi vill använda biobränslet halm för att tillgodose vårt behov av värme. Från det att halmen ligger på fältet till dess att halmen levererats till värmeverket, har det gått åt ungefär 1,7% av den energi som finns i halmen för att pressa, transportera och hantera den. Man kan också vända på det och säga att för varje insatt kwh i form av diesel, har vi kvar 60 kwh i bränslet, d v s vi har en energikvot på 60:1. Om man tar hänsyn till att det krävs energi för att driva ett värmeverk och att där sker vissa förluster, får vi en energikvot på 23:1 för hela kedjan från fält till färdig värme. Om man sedan tar med energin för att tillverka traktorerna, maskinerna och värmeverket, och för att framställa diesel och el, blir energikvoten 12:1. När vi bortför halmen från åkern, bortför vi också det kväve som finns i bränslet. Om man antar att detta kväve ersätts med handelsgödsel, blir energikvoten 9:1. Om man slutligen tar hänsyn till att de personer som arbetar med att skörda och elda halmen, och för att bygga, underhålla och driva värmeverket, etc, behöver mat, kläder, utbildning, m m, blir energikvoten långt mindre än 0,1:1. Mot den förra kvoten kan man invända att man kanske istället måste tillföra kväve vid halmens nedbrytning om den lämnas kvar, och dessutom är kanske jordens mullhalt så god att bortförseln av halm inte spelar så stor roll. Mot den senare kvoten kan man invända att man kan slösa bort energi på annat sätt, t ex genom att gå på gym istället för att göra något nyttigt som att skörda halm, bygga värmeverk eller rent av hugga ved. När någon påstår att energikvoten är si eller så, är det alltså viktigt att ta reda på under vilka förutsättningar som denna kvot gäller. Man ska också komma ihåg att olika energiformer har olika energikvalitet. Den värmeenergi som kan fås ur en halmbal har t ex lägre kvalitet än den elenergi som kan användas för att vispa massor med grädde till goda (och energirika!) semlor, och som dessutom tillför bostaden den överskottsvärme som bildas vid vispningen. På liknande sätt har olika bränslen olika funktionella kvalitetsegenskaper. Om vi t ex omvandlar halmen till etanol, vilket troligen kommer att bli möjligt inom en snar framtid, får vi ett flytande 6
9 bränsle som kan användas som drivmedel i fordon. Energikvoten för att göra etanol av halm är runt 5:1 (vilket kan jämföras med spannmålsetanol, som ligger runt 1,5-4:1 beroende på valet av systemgränser). En slutsats är att om man snabbt vill minska användningen av olja, ska vi i första hand använda biobränslena för att ersätta den olja som används för uppvärmning, eftersom energikvoten och därmed energiutbytet blir högre. Fig. 1. Energiskörd och energiinsats vid odling av några energigrödor. Källa: Bioenergi ny energi för jordbruket. Jordbruksverket, Fig. 2. Antalet mil man kan köra med en personbil på det drivmedel som årligen kan produceras på ett hektar åkermark för olika energigrödor. Källa: Bioenergi ny energi för jordbruket. Jordbruksverket, Daniel Nilsson 7
10 Fåglar i odlingslandskapet Sånglärkan Artikelserien om fåglar i odlingslandskapet fortsätter. Förra gången handlade det om törnskatan och nu har turen kommit till sånglärkan. Tanken med artikelserien är att ge kunskaper och tips om fåglars vanor, så att alla kan ta hänsyn till fågellivet i odlingslandskapet. Sånglärkan (Alauda arvensis) Himmel! Vad vimmel! Luften av lärkor är full! Denna sanning av 1800-talspoeten C. F. Dahlgren gäller inte längre. Sedan år 2005 är sånglärkan upptagen på den svenska rödlistan. Arten klassas numera som missgynnad. Grunden för detta är den kraftiga minskning som har skett under senare år. I Sverige har sånglärkorna minskat så att det numera inte återstår fler än ca 40 % av det antal som fanns för 30 år sedan. Minskningen av antalet lärkor antas ha samband med jordbrukets intensifiering, även om det inte är lätt att peka på någon enskild faktor som avgörande. Sånglärkan förknippas i hög grad med öppna landskap. Förutom i jordbrukslandskapet finns den också i fjällen och på skärgårdsöar. Positiva faktorer i lärkans miljö är, förutom stora fält (större än 10 ha), förekomsten av vegetation (typ sädesfält) att gömma boet och ungarna i, öppen jord (t ex hjulspår eller annan kal markyta insprängd i grödan) där det är lätt att jaga 8 insekter, frånvaron av träd eller andra utsiktspunkter för kråkor och andra predatorer. Enligt en finsk studie så låg nästan alla bon mer än 60 meter från närmaste bryn. Tätheten av sånglärkor är störst på vallar och trädor och lägre på sädesåkrar. Häckningsresultatet är dock sämst i vallarna. Antagligen beroende på tidig skörd. Enligt studier som har gjorts i bl a Sverige, Finland och England så är predation den viktigaste orsaken till misslyckade häckningar. Många bon, främst i kultiverade gräsmarker, förstörs av jordbruksmaskiner. Kreaturstramp har mindre betydelse. Man har också funnit att ungar har svultit ihjäl främst i sädesåkrar. Anledningen att ungar svälter kan dels bero på dåligt väder under ett känsligt skede av ungarnas utveckling, dels att det helt enkelt inte finns tillräckligt med föda i form av insekter och andra ryggradslösa djur i sädesfälten. Spridning av kemiska bekämpningsmedel har
11 Sånglärka sannolikt en roll i detta sammanhang. Ungarnas viktigaste föda är fjärilar och stekellarver. I sädesfält och gräsvallar tvingas ungarna också att äta mer hårdsmälta skalbaggar. Generellt sett är (enligt en engelsk studie) de sånglärkeungar som växer upp i trädor i bättre kondition än de som växer upp i sädesfält och gräsvallar. Det är inte självklart att det är häckningsresultatet som är den viktigaste orsaken till att antalet sånglärkor har minskat i Sverige och i flera andra länder. I England har man inte funnit att de lärkor som häckar lyckas sämre nu än för 30 år sedan. Det minskande antalet lärkor kan bero på en ökad dödlighet under vinterhalvåret. De vuxna lärkorna lever till stor del av spillsäd och andra frön. Det kan vara så att arealen med lämpliga miljöer i form av stubbåkrar och betesmarker i Västeuropa där sånglärkorna övervintrar har minskat och att färre individer därför överlever vintern. 9 Sånglärkorna lägger ofta två kullar per år. Även om lärkan är känd för att anlända tidigt på våren så sker inte första äggläggningen förrän i slutet av april. Växtligheten be-höver ha kommit så långt att fåglarna har något skydd för bo och ungar. Om allt går väl så är första kullen på vingarna i början av juni. Andra kullen, om det blir en sådan, kan flyga ut i världen kring mitten av juli. Genom att undvika att slå trädor under denna tid, och genom att lämna kantzoner och mindre osådda områden i sädesåkrar kan man öka sånglärkornas möjligheter att lyckas med häckningen. Nog skulle något fattas oss om lärksången tystnade! Ulf Lundgren Referenser och lästips: Berg, Åke. Sånglärkans (Alauda arvensis) häckningsbiologi och ekologi i jordbrukslandskapet, en litteratursammanställning. Hushållningssällskapen i Stock-holms-, Uppsala- och Söder-manlands län. Berg. Å & Kvarnbäck O Preferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en litteraturstudie. Ornis svecica 15: Karlsson, J. & Kjellen, N Sånglärka Aluada arvensis L. I: Andersson, S (ed.) Fåglar i jordbrukslandskapet, Vår Fågelvärld, Suppl. No. 12:
12 Rödlistning Kriterierna för att bedöma om en art skall tas med på den så kallade Rödlistan utgår från en populations storlek, utbredning och minskningshastighet. Sammanställningen görs av ArtDatabanken och revideras vart femte år. När man talar om hotade arter så avses arter i kategorierna Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar. Rödlistade arter är alla arter som är klassade i någon av nedan nämnda hotkategorier: Utdöd (EX=Extinct) Arten är utdöd. Försvunnen (RE=Regionally Extinct) Arten är försvunnen från landet (regionen). Akut hotad (CR=Critically Endangered) Extremt stor risk att arten inom en nära framtid kommer att försvinna. Starkt hotad (EN=Endangered) Stor risk att arten kommer att försvinna. Sårbar (VU=Vulnerable) Arten löper på sikt risk att försvinna. Missgynnad (NT=Near Threatened) Arten är nära att uppfylla kriterierna för ovannämnda kategorier. Kunskapsbrist (DD=Data Deficient) Misstanke finns om att arten är hotad, men tillräcklig kunskap om utbredning eller populationsstatus saknas. För Blekinge finns 56 rödlistade fågelarter upptagna i ArtDatabankens lista från Av dessa är 28 arter hotade. (J) anger att arten har anknytning till jordbruksmark. De hotade fågelarterna i Blekinge är: Vitryggig hackspett CR Härfågel CR (J) Fältpiplärka EN (J) Sydlig kärrsnäppa EN Kornsparv EN (J) Sommargylling EN Bivråk EN Kungsfiskare VU Årta VU Sädgås, rasen fabalis (rastande) VU (J) Roskarl VU Bergand VU Nattskärra VU Svarttärna VU 10 Alfågel (övervintrande) VU Kornknarr VU (J) Ortolansparv VU (J) Pilgrimsfalk VU (J) Silltrut VU Flodsångare VU Brushane VU Svarthakedopping VU Småfläckig sumphöna VU (J) Gulhämpling VU Småtärna VU Skräntärna VU Kentsk tärna VU Turkduva VU
13 Fågelarter som klassas som missgynnade (NT) i Blekinge är: Sånglärka (J) Stjärtand Skedand Jorduggla (J) Brunand Rördrom Berguv Hämpling (J) Rosenfink (J) Skogsduva (J) Vaktel (J) Mindre hackspett Mindre flugsnappare Havsörn Göktyta (J) Törnskata (J) Gräshoppsångare (J) Svärta Nötkråka Storspov (J) Stenskvätta (J) Entita Rapphöna (J) Backsvala (J) Höksångare (J) Mer information finns på Artdata-bankens hemsida: Inlämning av ansökan om EU-stöd, SAM Liksom tidigare år erbjuder Länsstyrelsen dig en möjlighet att personligen lämna din SAMansökan. Inlämningsställen: Kyrkhults Sparbank, 9 mars, kl Alfred Baumgarten Siretorps Bygdegård 14 mars, kl Alfred Baumgarten Backaryd, Reginalokalen 17 mars, kl Helene Reiter Länsstyrelsen Karlskrona mars, kl Du kan naturligtvis även lämna din ansökan via SAM Internet, konsult eller post till: Länsstyrelsen, Lantbruk KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan 22 Telefon:
14 Märkning och journalföring ett av tvärvillkoren Redan 1995 infördes flertalet av de regler som gäller märkning och journalföring av nöt, får och grisar. Bestämmelserna gäller för dig som har minst ett djur av något av dessa djurslag. Det allra viktigaste skälet till kraven på korrekt märkning och journalföring är att man vid utbrott av smittsamma sjukdomar som t.ex. mul- och klövsjuka snabbt måste kunna se vilka djur och besättningar som haft kontakt. Smittspridningen kan då begränsas effektivare. Bestämmelserna ingår sedan 2005 också som tvärvillkor för gårdsstödet och andra stöd som betalas helt av EU. Om du söker gårdsstöd och inte följer bestämmelserna riskerar du att drabbas av kännbara avdrag på stödutbetalningarna. För dig som haft brister i djurkontroll 2005 och fått avdrag på stöden är det ännu viktigare att se till att allt är korrekt på din gård. Det är nämligen så att om bristerna upprepas så stiger avdragen med minst tre gånger. Vanliga fel. De brister som varit vanligast när det gäller djurkontrollerna 2005 är att man glömt att rapportera ut utgångna nötkreatur från CDB. Det gäller även sådana djur som av någon anledning finns kvar i CDB men som slaktats sedan flera år tillbaka. Andra vanliga brister är att inhändelser som kalvningar och inköp av djur rapporteras för sent. Enligt reglerna ska rapportering ha kommit in till CDB senast 10 dagar efter förändringen i djurinnehavet. Nya regler för får och getter. Nya bestämmelser om märkning och journalföring av får, getter och grisar började gälla 9 juli Från och med detta datum ska nya djur märkas enligt de nya reglerna. Det innebär t.ex. att du som har får eller getter måste märka de livlamm du sparar 2006 med ett märke med individnummer i varje öra senast när de är 6 mån gamla. De djur som är födda före 9 juli 2005 behöver däremot inte märkas om enligt de nya reglerna. För får och getter kom det också en ny journal som ska användas från och med 9 juli De gamla journalerna ska dock sparas i minst 6 år på produktionsplatsen. När får och getter lämnar gården ska det följa med ett transportdokument som ska sparas av mottagaren i 6 år. Särskild blankett ska användas. 12
15 Nya regler för grisar. För dig som har smågrisproduktion gäller att från och med 9 juli 2005 ska födda smågrisar föras in i journalen när de avvänjs. Observera att denna information endast är ett axplock av bestämmelserna. Behöver du utförligare information eller någon blankett? Då kan du ringa till Länsstyrelsen eller gå in på Jordbruksverkets hemsida under fliken djur veterinär/djurmärkning. Bra och utförlig information finns också i Jordbruksverkets broschyr God miljö för gårdens stöd Per Svantesson Kontroll av ekologisk växtodling och ekologiska vallar. Vid kontroll ska brukaren kunna lämna uppgifter om följande: - växtföljder för den mark som odlas enligt stödreglerna. - för förökningsmaterial: ursprung och behandling. - för tillförda gödsel- och jordförbättringsmedel: datum för spridning, ursprung och mängd. - för tillförda bekämpningsmedel: datum för spridning, ursprung och mängd. - andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen. - sådd- och planteringstidpunkt. Uppgifterna redovisas lämpligen i form av en växtodlingsplan. Per Svantesson 13
16 Nya sätt att tjäna pengar på din betesmark? I Blekinge finns många värdefulla, vackra och artrika betesmarker. Under de senaste tio åren har många restaureringar av betesmark gjorts. Landskapet var nära att förlora många vackra marker men ett omfattande arbete av Blekinges bönder har vänt utvecklingen. Att bevara och sköta Blekinges betesmarker har stor betydelse för att vi skall få ett artrikt och vackert landskap som både kan utnyttjas för daglig rekreation och som attraktion för turism. Hur går man vidare för att det ekonomiskt skall gå runt med betesdrift? Hur utvecklar man betesmarken så att vi får tillbaka en del arter som blivit väldigt sällsynta? Hur gör man för att restaurera på ett bra sätt? Och inte minst hur gör man för att betesmarken skall kunna bidra till landsbygdsutveckling? Urban Emanuelsson skall försöka att besvara dessa frågor. Själv tillbringar han stor del av sin fritid i Blekinges betesmarker. Han har en stor kunskap och många nya infallsvinklar till hur betesmarker skall skötas för att man ska få största möjliga utbyte av marken på olika sätt. Urban har även varit med i arbetet av det nya LBUprogrammet. Han arbetar som föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Missa inte denna unika chans att lyssna på en av Sveriges största auktoriteter på betesmarker. Tid och plats: Måndag 27 februari kl , Länsstyrelsen, Blekingesalen. Anmälan senast 22 februari på Maria Strand Aktiviteten är finansierad av EU och svenska staten. 14
17 Överföring av stödrätter. Under 2006 blir det möjligt för jordbrukare att överföra stödrätter mellan varandra. De stödrätter som tilldelats en jordbrukare 2005 tillhör jordbrukaren och är inte kopplade till marken. Jordbrukaren kan fritt välja att utnyttja stödrätterna var som helst inom den region som stödrätterna tillhör eller överlåta dem temporärt eller definitivt till någon annan. Överföring av stödrätter kommer att aktualiseras framför allt i samband med köp eller arrendering av en jordbruksfastighet. Överföring av stödrätter kan ske antingen definitivt eller temporärt genom hyra. Säljer man stödrätter med eller utan mark då måste stödrätterna överföras till köparen definitivt. Om man däremot hyr stödrätter tillsammans med arrendering av mark då kan stödrätterna överföras temporärt om man arrenderar minst lika många hektar, som det antal stödrätter man hyr. Det måste vara samma person som arrenderar ut marken och hyr ut stödrätterna. Hyra av stödrätter kan bara ske tillsammans med mark. De regler som gäller för hyra av stödrätter innebär i praktiken att man måste upprätta ett arrendekontrakt för att kunna styrka att man har arrenderat mark av samma person som man hyr stödrätterna av. Det är viktigt att man i förhandlingar om arrenden redan från början klarar ut hur stödrätterna skall hanteras. Skall de ingå i arrendet? Hur lång tid skall arrendet omfatta etc? När man är överens om villkoren för överlåtelse av stödrätterna skall man ansöka om överföring hos Jordbruksverket. Såväl överlåtare som övertagare skall skriva på ansökan. Ansökan skall ha kommit in till Jordbruksverket senast den 30 mars. Har överlåtaren redan lämnat in en SAM-blankett kan överföring ske även efter den 30 mars men i de flesta fall senast den 15 juni. 15 Jan Ingemansson
18 Fördelar med SAM Internet! Automatiska kontroller minskar risken för att du ska fylla i din ansökan på fel sätt. Du får en tydlig bild över din ansökan med hjälp av en översikt där du ser vad du har fyllt i och vad som saknas. Du kan fylla i allt eftersom du får tid. Det du fyllt i är också sparat. Det är också enkelt att ändra det du redan fyllt i. Du ser dina åtaganden och betalningsuppgifter. SAM Internet summerar antalet hektar automatiskt. Du sparar mycket tid eftersom du återanvänder dina uppgifter år från år. Du får hjälp att fylla i ansökan genom att programmet har en tips- och hjälpfunktion. Anmäl dig till SAM Internet på Bisamhälle skänkes till nybörjare! Är du intresserad av biodling men vet inte hur man gör? Blekinge läns biodlareförbund kan erbjuda hjälp och bisamhällen på deras föreningsbigårdar runt om i länet för nybörjare. För mer information ring Bertil Frost
19 Lantbruk tel fax Alfred Baumgarten / Kompensations- & djurbidrag Jesper Bergman / Restaurering av betesmarker - Projektstöd för våtmarker Sven Olof Bertilsson Gårds- & miljöstöd - Start- & investeringsstöd Anders Gunnarsson / Växtodling Eva Hedström / Kulturmiljöstöd - SAM Internet Johannes Holswilder / Kompetensutveckling - SAM Internet Jan Ingemansson Gårds- & miljöstöd Anita Johansson Stöd till ekologisk produktion Lenka Johansson Blockkartor Sigge Johansson Fastighetsfrågor Birgitta Jonasson / Lantbruksdirektör Marianne Lindström 87617, Stöd till minskat kväveläckage Daniel Nilsson Energifrågor Helene Reiter Betesmarksstöd - Tvärvillkor Per Svantesson / Kontrollfrågor - Projektstöd Maria Strand / Kompetensutveckling - Ekologisk produktion - Djurens välfärd - Biologisk mångfald Adress: Länsstyrelsen Blekinge län, Lantbruksenheten, KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan 22. e-post: fornamn.efternamn@k.lst.se Telefon växel:
20 Posttidning B Avsändare: Länsstyrelsen Blekinge län Lantbruksenheten KARLSKRONA B Karlskrona 1 SVERIGE Porto betalt Port Payé Läs vad Blekinges biodlareförbund erbjuder på sidan 16! Läs också om biodling i Blekinge på:
Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merNyheter och översikt 2011
Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs merHandledning för Floraväktarverksamheten
Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta
Läs mer2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten
2014-11-27 Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare:
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merNyheter och översikt 2014
Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs merKl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!
NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merSKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015
SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merOMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 GÄVLE FÅGELKLUBB...4 FÖRSÄLJNING AV KLUBBPRYLAR...4 STYRELSEN...5 HEMSIDA...5 ADRESSÄNDRINGAR...5 MEDLEMSKAP...5 GÄVLE FÅGELKLUBB ÅKER TILL FALSTERBO...6 HOLKPROJEKTET...7
Läs merAtt bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är
Läs merVi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.
Leader Sjuhärad LLU Vårt uppdrag enligt EU är att bidra till EUs 2020-mål om en smart, hållbar, inkluderande tillväxt. Det innebär att alla ansökningar skall prövas ur ett hållbarhetsperspektiv och att
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merJordbruksverkets service till företagare
Dnr 07-13968/10 1(5) 2011-10-13 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Jordbruksverkets service till företagare Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens jordbruksverk
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merprojekt roslagshagar
projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar
Läs merUTBILDNINGAR & SEMINARIER
UTBILDNINGAR & SEMINARIER HÖSTEN 2016 - VÅREN 2017 Att utveckla styrelsens kompetens löpande - är en investering för hela bostadsrättsföreningen KUNSKAP ÄR VÄGEN TILL DET GODA BOENDET! Vägen till utveckling
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs merBetänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 32 Fax: 08 85 13 29 Ola.jennersten@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet 103 33
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merDe svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping
De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping Tjern Inga Wall deltog från FSF CBM-rapporten hittar du här. 2011-09-23 Vår nya landshövding
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merHavs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Läs merAllmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd.
Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Bilaga 1 Följ affärsplanen och beslutet Du ska genomföra din insats enligt din affärsplan och beslutet
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merJällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program
Jällagymnasiets gymnasiesärskola Nationellt och Individuellt program Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs merTyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc
Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merFågelbesöksled Nyköping Norr
Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår
Läs merFågelbesöksled Nyköping Väst
Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merFåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merFöljer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.
Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd
Läs merNedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Läs merSlutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får
Slutrapport för Förstudie till projektidén Sågmyra får får Innehållsförteckning Försättsblad... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Vilket projekt redovisar du?... 3 2. Vilka personer kan svara på frågor om
Läs merInformation: Elektronisk rapportering
1(6) 2011-02-17 Information: Elektronisk rapportering Du kan rapportera in statistik över 2010 års försöksdjursanvändning fram till och med den 1 april 2011. 1. Så här når du sidan där du rapporterar statistiken
Läs merTack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!
Måste jag fylla i blanketten? Alla företag som år 2014 bedrivit yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på en areal om minst 2 500 kvadratmeter friland eller 200 kvadratmeter växthus måste fylla i blanketten.
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merLantbruks. Ur innehållet: Gårdsstöd SAM 2006 Spridning av stallgödsel Kurser. Info. Nr 4 December 2005
Ur innehållet: Gårdsstöd SAM 2006 Spridning av stallgödsel Kurser Lantbruks Info Nr 4 December 2005 December 2005 Lantbruksledaren... 3 Gårdsstödet... 4 Datum för utbetalning av EU-stöd... 6 Inför ansökan
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merDu som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se.
Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på kronofogden.se. Du kan också ringa till oss på telefon
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merDOM 2016-01-20 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART
Läs merLRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER
LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merHSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4)
TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 HSO kanslis öppettider under jul och nyår 3 HSO Uppsala läns styrelse/ordförandemöten våren 2016
Läs merAnvisning till Budgetmall Projektstöd
Anvisning till Budgetmall Projektstöd Du ska göra en detaljerad budget för ditt projekt. Budgeten ska innehålla en sammanställning av alla utgifter som du räknar med att ha, kopplat till projektets aktiviteter.
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merFysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance
Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar
Läs merAnvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016
Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2016 Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på www.jordbruksverket.se/
Läs merTal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs merLRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER
LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs mer6. Nya höjdmodellen och GPS. Testar GPS-klockor mot höjdmodellen.
HÖSTMÖTE måndagen den 29 november 2010 klockan 18.30 på klubblokalen. Detta är både ett val- och budgetmöte. 9/11 En tidning med klubbnyheter för alla OL-vänner! Klubben håller ordinarie höstmöte måndagen
Läs merHon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna
Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil
Läs mer1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges
LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merHACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Läs merM ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38
M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38 Målnummer: M6759-05 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2006-06-21 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Föreläggande att återställa strandområde-----grävd kanal inom strandskyddsområde
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merGrönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ
Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar
Läs merI DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB
I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB 2015 närmar sig sitt slut. För oss på Miljöteknik har året varit fullt med projekt och stora utmaningar. Några
Läs merLugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om
Vad ska jag göra? Jag förstår inte Arbetsmiljöverkets krav för djurskötare! Vilka blanketter måste jag fylla i om jag anlitar utländsk arbetskraft? Facket kräver MBL-förhandling! Hur ska jag betala ut
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merLAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST
LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST Av: Hanna Pettersson I dagens samhälle så transporteras våra hästar en hel del och framförallt då våra tävlingshästar. Jag tänkte fördjupa mig om vad de exakta reglerna
Läs merRenar och snöskotertrafik
Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag
Läs merUtflyktsprogram 31 maj - 3 juni
31 maj - 3 juni 1. Matresa med ekolunch på Osaby 2. Skogsbruk och stormskog på Osaby 3. Gökotta i hagarna på Höö 4. Söndagmorgon i Bokhultet 5. Huseby bruk och nationalparken Åsnen 6. Biparadiset i Bokhultet
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs mer