Kommunrevisorerna granskar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunrevisorerna granskar"

Transkript

1 Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN inom skolan ABCD

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Syfte Definitioner Det formella läget Måltidsservices organisation Mål, policys och riktlinjer för kostorganisationen Matsvinn Kök- och restaurangområdenas arbete med matsvinn Produktionskök, kök- och restaurangområde Norr Produktionskök, kök- och restaurangområde Öst/Väst Förskolor, kök- och restaurangområde Norr Mottagningskök, Hedlundaskolan, kök- och restaurangområdet Öst/Väst Mottagningskök, Rödängs skola, kök- och restaurangområdet Öst/Väst Umeå kommuns uppföljning av matens kvalitet Elevernas upplevelse av matens kvalitet

3 Sammanfattande bedömning KPMG har av Umeå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kostorganisationen. Syftet med granskningen är att bedöma om kostorganisationen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Efter Umeå kommuns omorganisation den 1 januari 2013, finns på tjänstemannasidan tre organisatoriska huvudområden; Unga, Vuxna samt Samhällsbyggnad. Omorganisationen innebär att ansvariga chefer rapporterar mot flera nämnder. Måltidsservice tillhör område Samhällsbyggnad. Måltidsservices budget ligger kvar hos för- och grundskolan respektive kommundelarna. Verksamhetens ansvar innefattar inte miljön i skolrestauranger. Måltidsservice har drygt 280 medarbetare och verksamheten omfattar tillagning, transport och servering av måltider inom både för- och grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen. Måltidsservice lagar ca skolluncher per dag och i kommunen finns totalt 130 kök. Sedan januari 2013 ingår även kommundelarna i organisationen Umeå kommun har antagit fem övergripande mål med tillhörande delmål för Måltidsservice. Möjlighet att uppfylla målen om ökad produktivitet, minskad negativ miljöpåverkan och en ekonomi i balans försvåras i olika grad av att det idag inte finns specifika mål för att minska matsvinn, gemensamma sätt att mäta och följa upp hur mycket mat som slängts, eller analysera vad som kan göras för att minska matsvinn. Enheterna och dess för- och grundskolor har kommit olika långt i arbetet med att minska mängden matsvinn, vilket i sin tur påverkar budgetberäkningar och i förlängningen även de tre ovan nämnda målen. Skolan på Rödäng och Hedlundaskolan väger idag den mat som eleverna kastat och insamlad statistik används lokalt av skolorna. Produktionsköket på Hagaskolan har tagit fram en skolrestauranglista för att få en överblick av matåtgången. Information från skolrestauranglistan används vid skapandet av matsedeln. Andra kök räknar tallrikar för att veta antal serverade portioner. Denna sammanställning är till viss del underlag för budgetberäkningar, men kommunen har inte något sätt att processa den statistik som samlas in från skolorna. Genom den nya skollagen (2010:800) som började tillämpas den 1 juli 2011, har de obligatoriska skolformerna kompletterats med ett krav på att måltiderna ska vara näringsriktiga. Skollagen innehåller dock ingen precisering av begreppet näringsriktig. Måltidsservice utgår därför från Livsmedelsverkets riktlinjer när de fastställer matsedeln. Just nu utvecklar Måltidsservice en funktion där eleverna ska kunna tycka till om maten via en applikation, Umeå appen. Resultat av elevenkäter visar att cirka 80 procent av eleverna i årskurs F-3 på frågan Tycker du att maten smakar gott? anger de två högsta svarsalternativen på en fyrgradig skala. Motsvarande fråga för årskurs 4-6 är 43 procent respektive 37 procent för årskurs 7-9. Kvalitetsansvariga inom måltidsservice skulle i preventivt syfte kunna genomföra stickprov i den egna verksamheten som ett komplement till de kontroller som görs idag, för att få en indikation på hur verksamheten fungerar. Vid granskningen framkommer även att måltidsservice startar ett projekt i mars 2014 för att se över rutiner och riktlinjer för pedagogiska luncher som är otydliga och i vissa fall felaktiga. I dagsläget finns många olika varianter med exempelvis månadsavdrag osv. Detta ger problem hos lönesupport som får in ofullständigt, svårtydig underlag till hur och vilka avdrag som ska göras. 3

4 Rekommendation Vi rekommenderar för- och grundskolenämnden att: Utvärdera effekterna av den nya organisationens styrning och ledning av Måltidsservices verksamhet Se över skolrestaurangernas miljö utifrån mängden matsvinn. Undersöka vilka kopplingar som finns mellan matsvinn och miljö och vad som kan göras med skolrestaurangernas miljö för att minska matsvinnet Utarbeta gemensamma system, metoder och synsätt för hur mätning av matsvinnet kan genomföras och premieras för att kunna analysera vad som ger matsvinnet dess omfång Utveckla de metoder som redan tagits fram, bland kommunens skolor för att mäta mängden tallriksskräp och matrester. Kvalitetsansvariga inom måltidsservice i preventivt syfte genomför stickprov i den egna verksamheten som ett komplement Se över rutiner för den pedagogiska personalens medverkan vid elevernas måltider 4

5 1 Inledning KPMG har av Umeå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kostorganisationen. 1.1 Bakgrund En stor del av den mat som serveras på landets skolor hamnar i soporna. Enligt Livsmedelsverkets kunskapssammanställning, , slängs idag en tiondel av all mat. Matsvinn är mat som slängs, men även dryck och andra livsmedel ingår i begreppet matsvinn. Revisionens tidigare kartläggning av kostorganisationen uppmärksammade att det finns enheter där hanteringen av mat med avseende på tidsåtgång från produktion till servering kan förbättras. I samband med revisorernas risk- och väsentlighetsanalys prioriterades en granskning av kostkvalitet samt en fördjupning av problematiken kring matsvinn. 1.2 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kostorganisationen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Följande frågor ligger till grund för granskningen: Hur uppfyller kostorganisationen de uppsatta mål- och delmålen? Finns fastställda normer för vad som är god kvalitet och rätt näringsvärde i kostorganisationen? Hur tillses att de måltider som serveras i Umeå kommuns barnomsorg och skolor uppfyller dessa krav? På vilket sätt mäter och analyserar Umeå kommun matsvinnet i skolorna? Vilken uppföljning görs kring mängden matsvinn och finns rutiner för uppföljning? Hur upplever eleverna matens kvalitet? 1.3 Definitioner Produktionskök tillagar och levererar antingen kyld eller varm mat till mottagningsköken. Mottagningskök tar emot tillagad mat från produktionskök, men tillagar själv exempelvis pasta, ris, potatis samt sallad. Tillagningskök beställer och tillagar kökspersonalen mat till egen verksamhet. Kökssvinn matsvinn som uppkommer vid tillagning. Grönsakssvinn potatisskal, morotsskal osv. Matrester mat som blir kvar från serveringen. Tallriksskräp mat som lämnats på tallriken. 5

6 2 Det formella läget I Umeå kommun är förskolor och grundskolor samordnade i 13 geografiska skolområden, inkluderat Sävar, Holmsund-Obbola och Hörnefors. I varje skolområde ingår tre till elva enheter. En skolområdeschef samordnar arbetet i respektive område och arbetar samtidigt som rektor eller förskolechef i en av enheterna. Det finns 82 kommunala förskolor och cirka 70 familjedaghem i Umeå. Cirka barn har plats inom barnomsorgen. Cirka elever går i grundskolan, fördelade på 52 kommunala grundskolor runtom i kommunen. Inom Umeå kommun finns även fem kommunala gymnasieskolor. 2.1 Måltidsservices organisation Efter Umeå kommuns omorganisation den 1 januari 2013, finns på tjänstemannasidan tre organisatoriska huvudområden; Unga, Vuxna samt Samhällsbyggnad. Alla tre områdena tillhör en och samma förvaltning. Omorganisationen på tjänstemannasidan innebär att ansvariga chefer rapporterar mot flera nämnder. Måltidsservice tillhör område Samhällsbyggnad, tillsammans med exempelvis kommunens städverksamhet, då det är verksamheter som servar övriga verksamheter. Måltidsservices budget ligger kvar hos för- och grundskolan respektive kommundelarna. Detta innebär att måltidsservices ekonomi, kvalitetsförändringar, ansvarsfördelningar och organisationsförändringar fortfarande lyfts till för- och grundskolenämnden och kommundelsnämnderna. Måltidsservice verksamhet erhåller ett årligt anslag och utifrån detta läggs en budget. Detta innebär att måltidsservices chef inte äger matfrågan helt, utan måste stämma av med för- och grundskolans ekonomiansvariga, då direktiven kring måltidsservices mål och funktion kommer från för- och grundskolans förtroendevalda. Måltidsservice chef betonar vikten av att tydliggöra ledning och styrning av Måltidsservice, om organisationsstrukturen kvarstår som den är i dag. Hösten 2012 beslutades att för- och grundskolan och kommundelarnas måltidsverksamhet från och med 2013 ska samordnas till en gemensam måltidsprocess. Måltidsservice har drygt 280 medarbetare och verksamheten omfattar tillagning, transport och servering av måltider inom både för- och grundskolan, gymnasieskolan samt ett antal enheter inom äldreomsorgen. Måltidsservice lagar ca luncher per dag och i kommunen finns totalt 130 kök. Verksamhetens produktionsenheter levererar antingen varm eller kyld mat till 68 mottagningskök och utöver detta finns 50 tillagningskök som lagar mat till sin egen för- och grundskola. 6

7 Måltidsservice organisation: Källa organisationsbild: Slutrapport Ny gemensam Måltidsorganisation, Umeå kommun, Kommundelarna samordnades med Måltidsservice under Dessförinnan hade verksamhetschefer och rektorer varit personalansvariga i Hörnefors. I Holmsund/Obbola och Sävar var kost/servicechef utöver måltidsverksamheten även ansvarig för bland annat lokalvård och vaktmästeri. Måltidsservices chef infogade Hörnefors i den nya organisationen, medan de två kostcheferna i Holmsund Obbola och Sävar blev måltidsutvecklare i den nya organisationen, med ansvar för den yttre respektive den inre kvaliteten. Måltidsservices organisation är indelad i tre områden; Syd (med tre enhetschefer), Öst/Väst (fyra enhetschefer) och Norr (fyra enhetschefer). En enhetschef i varje område är utsedd till lagledare och dessa tre bildar ett ledarlag, som har inplanerade träffar i samband med ledningsgruppens möten. Genom omorganisationen har gamla strukturer luckrats upp. Ledningsgruppen, som träffas två gånger i månaden, består av lagledare för de tre köks- och restaurangområdena, ekonom, två måltidsutvecklare samt måltidsservices chef. Utöver ledningsgruppen består Måltidsservice av en dietist som ansvarar för exempelvis säkerhet kring specialkost, utbildning och information. I organisationen finns en kvalitetssäkrare med ansvar för egenkontroller, lokaler, utrustning. Tillsammans med dietisten ansvarar kvalitetssäkraren för exempelvis utbildning i organisationen. Måltidsplaneraren ansvar för arbetet med basmatsedeln, recept, näringsberäkning och deltar i upphandlingsgrupper för att tillse att maten får rätt kvalitet, genomför kvalitetstester av maten osv. I kommunens skolkök finns utbildade kockar som ansvarar för matlagningen. Verksamheter med fler än en kock har även specialkock som ansvarar för tillagning av specialkosten. Stora kök med många medarbetare, har en driftskock, som har det övergripande ansvaret för produktionen och kontakten med de mottagande enheterna. Mottagningsköken har en restaurangföreståndare som ansvarar för det dagliga arbetet. Ekonomibiträden serverar skolrestaurangens gäster, ansvarar för salladerna, disk och städ m.m. 7

8 2.2 Mål, policys och riktlinjer för kostorganisationen Umeå kommun har antagit fem övergripande mål med tillhörande delmål för Måltidsservice. Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett mål och genom att exempelvis ta del av varandras erfarenheter och kunskaper ska Måltidsservice nå målet om ökad produktivitet. Ett annat mål inom är minskad negativ miljöpåverkan där ett av delmålen är att minska matsvinnet i skolrestaurangerna. Med bland annat minskat svinn och ökad ekonomisk medvetenhet uppnår Måltidsservice målet om en ekonomi i balans. Målet om nöjda gäster nås exempelvis genom ökad elevsamverkan och goda hälsosamma måltider i en trivsam miljö. Det finns för närvarande en kostpolicy med strategi och övergripande riktlinjer. Utöver detta finns även kvalitetsdeklarationer. Kommundelarnas, sedan tidigare delvis egna mål, är ganska lika Måltidsservices mål. Olikheter har tidigare funnits i kommundelarnas kostorganisation, men ett måltidskoncept är framtaget för att göra utbud och kvalitet så likvärdigt som möjligt. Fokus för verksamheten ligger nu på att tänka gemensamt, synkronisera målen för hela verksamheten, samt tydliggöra och koppla målen till aktiviteter. I april 2014 kommer måltidsservices chef att lägga fram ett förslag på en kommungemensam kvalitetsdeklaration. Detta dokument ersätter i sådana fall kommunens kostpolicy och de kvalitetsdeklarationer som finns idag. I den nya kvalitetsdeklarationen kommer det att framgå vad måltidsservice står för och vad de ska göra och vad de vill göra framöver. Genom den nya skollagen (2010:800) som började tillämpas den 1 juli 2011, har de obligatoriska skolformerna kompletterats med ett krav på att måltiderna ska vara näringsriktiga. Skollagen innehåller dock ingen precisering av begreppet näringsriktig. Måltidsservice i Umeå kommun utgår därför från Livsmedelsverkets riktlinjer när de fastställer matsedeln. Måltidsservice ser till att välja rätt råvaror genom delaktighet i upphandlingarna. Matens kvalitet är testad och genom insamling av statistik från Umeå kommuns upphandlingsbyrå och från leverantörer, kan måltidsservice se eventuella avvikelser. Det förekommer att verksamheten till exempel inte köper in råvaror från upphandlade leverantörer. Dessa avvikelser kan bero på många variabler och med hjälp av information och förtydliganden av riktlinjer och rutiner kan måltidsservice visa vad som gäller. Kommunens förtroendevalda har ett mål om att Måltidsservice ska införa mer vegetarisk mat vid skolmåltiderna. Idag serveras två rätter till lunch, varav den ena är vegetarisk. Önskemålet är att utbudet en dag i veckan blir helt vegetarisk, med två vegetariska rätter. Arbetet med en helvegetarisk dag påbörjades under 2013 och förberedelserna har bestått i information, samarbete med berörda pilotverksamheter och att ta fram hållbara vegetariska recept som eleverna tycker om. Just nu provar måltidsservice detta koncept på ett antal skolor och förskolor i kommunen. Dessa förberedelser får ta sin tid, planerats att vara inför våren Vid granskningen framkommer även att måltidsservice startar ett projekt i mars 2014 för att se över rutiner och riktlinjer för pedagogiska luncher som är otydliga och i vissa fall felaktiga. I dagsläget finns många olika varianter med exempelvis månadsavdrag osv. Detta ger problem hos lönesupport som får in ofullständigt, svårtydig underlag till hur och vilka avdrag som ska göras. 8

9 Måltidsservice ska, med start höstterminen 2014, införa ett ledningssystem. I detta har kvalitetsdeklarationen brutits ner i mål, problembild, lösningar och aktiviteter. Det är ledningsgruppen som arbetar fram detta dokument. Kommentar Måltidsservice möjlighet att uppfylla de övergripande målen om ökad produktivitet, minskad negativ miljöpåverkan och en ekonomi i balans försvåras i olika grad av att det idag inte finns specifika mål för att minska matsvinn, gemensamma sätt att mäta och följa upp hur mycket mat som slängts, eller analysera vad som kan göras för att minska matsvinn. Enheterna och dess föroch grundskolor har kommit olika långt i arbetet med att minska mängden matsvinn, vilket i sin tur påverkar budgetberäkningar och i förlängningen även de tre ovan nämnda målen. 3 Matsvinn Utöver det övergripande målet om minskad negativ miljöpåverkan med delmålet att minska matsvinnet i skolrestaurangerna finns inga specifika mål i kommunen kring matsvinn inom för- och grundskolan. Detta trots att Umeå kommun för länge sedan tog fram ett dokument med verktyg för att mäta svinn. Vissa skolor mäter själva matsvinnet, medan andra inte påbörjat detta arbete, men Måltidsservice kan konstatera att ju äldre eleverna är desto större blir matsvinnet. Gymnasieeleverna tar exempelvis mer mat än vad de äter upp, dels för att maten är god och dels på grund av långa matköer. Måltidsservice är på gång att köpa in vågar för att skolorna ska kunna väga matsvinnet där minskning över tid premieras. Förutom det matsvinn som finns i skolornas restauranger finns även ett kökssvinn, som uppkommer vid tillagning, även om det mesta i kommunens produktionskök beställs färdigskalat. Tidigare kunde produktionsköken endast leverera varm mat, vilket resulterade i att överbliven mat som blev över efter servering kastades. Dessutom bestämde produktionsköket, inte det mottagande köket, mängdvolymerna på det som tillagades och skickades ut till respektive skola. Idag har detta ändrats och nästan alla skolor följer rutiner där mottagaren beställer mängden mat som levereras. Köken räknar tallrikar för att veta antal serverade portioner, underlaget skickas in och måltidsplaneraren sammanställer materialet. Sammanställningen är till viss del underlag för budgetberäkningar. Kommunen har inte något sätt att processa den statistik som samlas in från skolorna. Stress hos kökspersonalen på grund av för långa matköer, kan vara en faktor till att större volymer av mat värms än vad som beräknas gå åt. Idag finns möjlighet att leverera kyld mat från produktionsköken, vilket gör att skolorna kan ta tillvara maten på ett bättre sätt. Men alla mottagningskök kan inte ta emot kyld mat ännu, beroende på exempelvis begränsad utrustning. När det gäller matsvinn, uppger Måltidsservice att det inte finns någon central styrning, ingen bra uppföljning och inget system kring hur matsvinnet ska minskas. Viss del av matavfallet transporteras sedan till biogasanläggningen i Skellefteå medan andra för- och grundskolor inte hunnit införa det systemet ännu, och därför kastar matavfallet i vanliga soporna som brännbart. Enligt Umeå 9

10 kommuns avfallsplan ska alla enheter införa matavfallshantering och detta införande sker löpande. Det finns variabler som påverkar möjligheten att nå uppsatta mål, såsom miljön i skolrestaurangen. Måltidsservice kan flagga för störande miljö men äger inte ansvaret för lokalerna där maten serveras. Måltidsservices personal ansvarar för matsedel, råvaror och tillagning. För och grundskolans pedagoger styr schemaläggningen kring måltiderna, eftersom skolrestaurangen och dess miljö är varje rektors ansvarsområde. Långa köer och stojig miljö i skolrestaurangerna, som kan vara en indirekt anledning till stort matsvinn, ligger utanför Måltidsservice ansvarsområde. 3.1 Kök- och restaurangområdenas arbete med matsvinn I Umeå kommuns skolrestaurangkök finns idag olika sätt att bedöma hur mycket mat som ska tillagas, transporteras och serveras. Produktionsköken får däremot inte någon information om hur mycket av maten som har kastats och ingen statistik finns samlad centralt hos Måltidsservice. Det är idag upp till varje för- och grundskola att mäta svinn och föra statistik. Måltidsservice har en matsedelsgrupp, där kostekonomen samt driftskockarna från produktionsköken ingår, som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer när matsedelns skapas. Varje tillagningskök kan sedan byta ut recepten, så länge huvudkomponenten fortfarande ingår. Recepten hämtas från Måltidsservices kostprogram, där måltiderna är näringsberäknade och uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer. Måltidskonceptet som Umeå kommun arbetar med innebär att maten ska hålla samma kvalitet och anpassas efter gästerna, oavsett var maten tillagas och serveras. En viss anpassning av maträtterna kan ske exempelvis genom fler salladsval för äldre elever, eller mer finfördelad mat för yngre elever. För att minska mängden matrester pågår diskussioner om hur mycket som ska ställas fram åt gången samt möjlighet att ställa fram mindre formar på slutet av lunchen Produktionskök, kök- och restaurangområde Norr Produktionsköket på Hagaskolan producerar cirka portioner per dag och har 10.5 årsarbetare, inklusive Hagaskolans restaurangpersonal. För närvarande levereras cirka portioner kyld mat och cirka portioner varm mat till skolorna i området. Av Umeå kommuns portioneringslista framgår angivna mängder per portion. Produktionsköket räknar om förskolans 0.75-portioner och vuxnas 1.25-portioner till 1.0-portioner, men det finns en oro att portionernas storlek är för väl tilltagna. Produktionsköket har byggt upp ett eget dokumentationssätt där antalet beställda portioner per dag minskas eller ökas utifrån respektive skolas abonnemang. Detta ger produktionsköket kontroll hur mycket de ska leverera till mottagarna. Utifrån en lista framtagen av produktionsköket kan mottagande kök även ange antal vegetariska portioner och därmed också minska antalet portioner av Dagens mat, som är ickevegetarisk. Denna lista ger, precis som 10

11 abonnemangslistan, information om hur stora volymer produktionsköket ska skicka. Ännu ett dokument för att få en överblick av matåtgång, som har tagits fram av kök- och restaurangområdet, är skolrestauranglistan. Denna innefattar variablerna: mängden huvudrätt, antal ätande, mat som blev kvar i serveringen samt mat från tallrik. Produktionsköket vägde under en period tallriksskrapet och kunde av ett antal stickprov konstatera att fiskdagarna hade det största matsvinnet. Information från skolrestauranglistan används vid skapandet av matsedeln. Produktionsköket får idag inte någon dokumenterad återkoppling från förskolorna om hur mycket mat som kastas, eftersom matrester av hygienskäl inte får återföras till köket för exempelvis vägning eller liknande kontroll. På förskolorna hamnar allt matsvinn tillsammans vilket gör det svårt att mäta mängden tallriksskräp på förskolor inom produktionskökets område idag. Men det är tydligt att för mycket mat levereras till vissa avdelningar. Dialog kring maten på förskolorna sker via föreståndarna och dess kockar Produktionskök, kök- och restaurangområde Öst/Väst Produktionsköket på Dragonskolan har 12,75 årsarbetare och producerar cirka portioner per dag. Mat från produktionsköket levereras till åtta mottagningskök, varav fem av dessa är förskolor. Utöver Dragonskolans produktionskök finns tre tillagningskök inom köks- och restaurangområdet. Två av dessa kök servar både för- och grundskola. Från produktionsköket levereras cirka 650 portioner/dag till grundskolor i området, cirka 350 portioner/dag till förskolor medan cirka portioner/dag serveras på Dragonskolan. Det finns ingen möjlighet att från produktionsköket leverera kyld mat då detta kök saknar nedkylningsmöjligheter för ett sådant ändamål. Återkoppling sker på olika sätt från områdets skolrestauranger. På Hissjöskolan, som tillagar och serverar mat till både för- och grundskola, får kocken muntlig feedback från elever och lärare. Dragonskolans restaurang får återkoppling genom exempelvis elevråd. Återkopplingen kring maten på Dragonskolan går dock i perioder då elevråden är beroende av engagemang från både rektorer, lärare och elever. Till varje vagn med mat som levereras från produktionsköket medföljer en feedbacklapp. På denna kan för- och grundskolorna skriftligt notera eventuella avvikelser, elevernas matupplevelser om något speciellt dykt upp, kommentarer kring den specifika maträtten osv. Feedbacklapparna tas upp under produktionskökets fredagsmöten och utifrån den informationen kan mängderna justeras. Produktionsköket gjorde för länge sedan en stickprovsmätning av hur mycket mat som slängdes i områdets skolrestauranger. Mätningen är inte ett återkommande inslag och något sådant stickprov har inte gjorts under Skolan på Rödäng och Hedlundaskolan väger idag den mat som eleverna kastat. Insamlad statistik används lokalt av skolorna för att visa eleverna mängden kastad mat, exempelvis vid elevråd osv. 11

12 Produktionsköket får idag inte någon information från förskolorna om hur mycket mat som kastats, eftersom mathanteringen ute på respektive avdelning sköts av pedagogerna. Dialog kring maten på förskolorna sker med hjälp av kockar och restaurangföreståndarna som får feedback från pedagogerna. Ingen skriftlig återkoppling eller insamling av data på ett strukturerat sätt sker i dagsläget, förutom feedbacklapparna. På förskolorna finns white boards där personalen fyller i hur många som beräknas äta. Ett sätt att minska matsvinnet vid Dragonskolan är att servera maten i större bleck i början av lunchen, och i slutet av dagen servera maten i mindre bleck, eftersom matbleck som påbörjats måste kastas. På detta sätt kan stora bleck som blir över kylas ner och serveras vid annat tillfälle. Vid Dragonskolan, Hissjö och Tavelsjö finns nedkylningsmöjlighet för rester, men övriga skolor som produktionsköket levererar mat till har inte denna kylmöjlighet Förskolor, kök- och restaurangområde Norr Inom Haga- och Ersbodaområdet som tillhör kök- och restaurangområde Norr finns femton förskolor inklusive en förskola i Ersmark, tillhörande Måltidsservice organisation. På de femton förskolorna serveras i snitt cirka portioner per dag. Vanligtvis portionerar köken upp all levererad mat till avdelningarna. Vid områdets förskolor sker ingen mätning av mängden mat som kastats och under den tid som förskolornas kök har tillhört Måltidsservice, cirka två år, har inga stickprov gjorts av mängden matsvinn. En svårighet är att förskolorna består av flera avdelningar och de klädombyten som måste ske av hygienskäl gör att kockarna inte äter ute på avdelningarna för att få information om hur maten mottagits, hur mycket som slängts osv. På samtliga femton förskolor i kök- och restaurangområdet finns en anslagstavla, där pedagogerna fyller i hur många barn som kommer till förskolan under veckan. Det finns dock en svårighet med detta system eftersom vårdnadshavarna inte alltid meddelar barnens frånvaro, exempelvis vid lov osv. Vid granskningen framgår att det finns ett samarbete mellan kockarna och pedagogerna på förskolorna kring hur maten mottagits och denna återkoppling sker muntligt och på en del enheter skriftligt. Förskolorna har gjort försök med att dokumentera pedagogernas feedback kring maten, men detta har inte fungerat optimalt. Måltidsservices enhetschef för området deltar på förskolornas möten cirka 1-2 gånger där kocken, förskolechef och en pedagog per av delning träffas. Måltidsservices dietist och kostekonom har deltagit i föräldramöten för att informera om maten, men även belyst matsvinn. Måltidsservice gör stickprov genom att äta i skolrestaurangerna, men ännu inte ute på förskolorna. 12

13 3.1.4 Mottagningskök, Hedlundaskolan, kök- och restaurangområdet Öst/Väst På Hedlundaskolan F-6, äter elever, pedagoger samt betalande gäster (vikarier, pensionärer). Skolrestaurangen, som tar emot varm mat från Dragonskolans produktionskök, har vägt maten som kastas i ungefär tre år. I början av mätningen slängdes cirka 1-1½ kg mat per dag, men mängden kastad mat har ökat. Nu ligger snittmängden på cirka 4-5 kg mat per dag. Under vecka 6-8, 2014, visar vägningarna att 62 kg mat kastats. Insamlad statistik har inte efterfrågats från centralt håll av Måltidsservice, men används lokalt för att visa eleverna hur mycket mat som kastas. Slängd mat transporteras vidare till biogasanläggningen i Skellefteå. Restaurangföreståndaren estimerar att matsvinnet kan komma att uppgå till cirka kg vid terminens slut. Skolrestaurangen har ingen möjlighet att kyla ner överbliven mat, utan den maten kastas. Restaurangföreståndaren har, med Måltidsservice ledning, tagit upp möjligheten att orörda blek som uppfyller lag och kontroller transporteras till exempelvis IOGT. Många nyanlända barn är inte van vid den mat som serveras, vilket kan bidra till mängden matsvinn. Även stressiga luncher kan innebära att många kastar mat. Restaurangföreståndaren ser att de äldre barnen som tar maten själva har svårt att måtta maten på tallriken, trots information om att ta mindre portioner eller ta flera gånger. Skolrestaurangen anser att det ansvar som medföljer de pedagogiska luncherna, har betydelse för mängden matsvinn. Här ser skolrestaurangen en stor förbättringspotential. Den vegetariska dagen, då två vegetariska rätter serveras, har funnits på Hedlundaskolan i cirka ett år. Skolrestaurangen har noterat att endast en rätt går åt, under den vegetariska dagen Mottagningskök, Rödängs skola, kök- och restaurangområdet Öst/Väst Rödängs skolrestaurang får varm mat från Dragonskolan efter beställning, men kokar potatis och gör salladerna till buffén. På Rödängs skola äter 98 barn och ca10 vuxna. På skolan finns årskurserna F-3. Skolrestaurangen väger maten en gång i veckan under fem-sex veckor, som en utmaning för eleverna. Tävlingen sker klassvis. Vinnande klass får glasstrutar. Under dagar när matsvinnet vägs upplever skolrestaurangen att mindre volymer mat slängs. De har även noterat att ju äldre eleverna blir, desto mer mat kastar de. Mätningarna visar att matsvinnet är stort främst när sås och gryträtter serveras. Mängden matsvinn varierar, men fisk och potatis genererar cirka 3,5 kg (då är skal från potatis inräknad), soppa: ca 3 kg, potatisbullar och blodpudding. 7 hg, kycklinggryta och ris: 2,6 kg, korv och makaroner: 1 kg. Restaurangföreståndaren uppger att det, förutom matsvinnet, inte blir mycket mat över. Kommentar Vid granskningen framkommer att förskolorna inom samtliga tre granskade områden kan bli bättre på att minska matsvinnet. Eftersom överbliven mat på 13

14 grund av bland annat hygienskäl inte kommer tillbaka till förskolans kök, är det svårt att se hur mycket som slängs. Det finns ännu inte något gemensamt sätt att mäta och följa upp hur mycket mat som slängts, eller analysera vad som kan göras för att minska matsvinnet och enheterna har kommit olika långt i arbetet med att minska matsvinnet. Det är upp till varje för- och grundskola att mäta svinn och föra statistik. Förbättrade rutiner och tydlig uppföljning är av stor vikt. En möjlighet är att väga matsvinnet, premiera när statistik lämnas in, för att sedan analysera vad som ger matsvinnet dess omfång. Om exempelvis en relativt billig maträtt ändå resulterar i stort matsvinn kanske servering av denna kan motiveras ur en ekonomisk synpunkt. Måltidsservice rekommenderas upprätta specifika mål kring hantering, mätning och uppföljning av matsvinn. Kvalitetsansvariga inom måltidsservice skulle i preventivt syfte kunna genomföra stickprov i den egna verksamheten som ett komplement till de kontroller som görs idag. Utifrån en checklista där ledningsgruppen definierar vad de vill veta om verksamheten skulle de kunna få en indikation på hur verksamheten fungerar. Verksamheten rekommenderas utveckla den skolrestauranglista som produktionsköket på Hagaskolan har utvecklat för att mäta mängden kastat mat, både tallriksskräp och matrester. Utifrån vad som tillagas, levereras, serveras och sedan försvinner i matsvinn, skulle skolrestauranglistan kunna ge värdefull information om mängden mat kastas. Vid granskningen framkom även önskemål om att upprätta en dialog om portioneringslistan, då det finns en oro över att mängden mat som levereras utgår från för stora portioner. Att transportera kastad mat till biogasanläggningen i Skellefteå är en metod att ta hand om slängd mat, men det minskar inte matsvinnet. 4 Umeå kommuns uppföljning av matens kvalitet För att säkra god kvalitet och rätt näringsvärde använder måltidsservice Livsmedelsverkets riktlinjer. Ansvaret med att säkerställa att skolorna följer riktlinjerna avseende god kvalitet och rätt näringsvärde ligger på de elva enhetscheferna. Detta ska säkras via arbetsplatsträffar och i kontakten med driftskockar, som kan informera om vad eleverna tyckte om den mat som serverats. Detta förväntas fungera bättre när organisationen med ledarlagen är implementerad till fullo, då de ansvarar för att kvaliteten upprätthålls. En förbättring kan också ses med hjälp av basmatsedeln som skolorna kan utgå från och välja fler recept utifrån samma råvaror. Arbetet med basmatsedeln har gjorts i samarbetet med kommundelarna. Till denna finns recept framtagna i enlighet med livsmedelsverkets råd om bra mat i förskola och skola. Var femte vecka samlar måltidsservice chef sin ledningsgrupp inklusive dietist, kvalitetssäkrare, måltidsutvecklare, måltidsplanerare och administratör till en kostenhetsdialog, som även utgör arbetsplatsträff. På denna träff informeras om arbetsmiljö, branschfrågor och kommunövergripande information. Deltagarna äter lunch på en utvald skola, som inte alltid blivit förvarnade om besöket. 14

15 Enhetscheferna åker också ut och testar maten, för en dialog med rektorer, elevråd, elevskyddsombud osv. Fungerar inte riktlinjer och rutiner som förväntat blir det ett ärende för måltidsservices chef genom att representanter för skolorna kontaktar chefen. Enheten Miljö och hälsa vid Umeå kommun kontrollerar matens redlighet och att kvalitet och näringsriktighet stämmer. Måltidsservice utvecklar just nu en funktion där eleverna ska kunna tycka till om maten via en applikation, Umeå appen. Detta då elevenkäter inte ger rätt information om vad eleverna tycker om maten. Vid vissa skolor finns matråd till vilka skolrestaurangens gäster kan framföra sina synpunkter. Andra skolor använder elevråden som forum för detta. Synpunkter som inkommer kan även tas upp vid personalköksmöten med exempelvis produktionskök och bli föremål för en åtgärdsplan, där Måltidsservices personal går igenom vad som kan förbättras. Utöver detta kan Måltidsservice bli kontaktad direkt av gäster som har synpunkter på den mat som serveras. 5 Elevernas upplevelse av matens kvalitet För att stämma av vad eleverna tycker om maten som serveras träffar Måltidsservices chef, måltidsutvecklare, måltidsplanerare, dietist samt för- och grundskolans elevombud. Måltidsservice deltar på skolors elevråd och matråd, samt träffa elevrådsrepresentanter. Måltidsservice finns även med i den årliga elevenkäten som för- och grundskolan ger ut. Alla elever få ta del av enkätresultatet via skolan. Inom Måltidsservice är det enhetschefen som redovisar enhetens resultat till sin personal. Vid en granskning av enkäternas resultat framgår att cirka 80 procent av eleverna i årskurs F-3 tycker att maten smakar gott. Motsvarande för årskurs 4-6 är 43 procent respektive 37 procent för årskurs 7-9. En enkät riktas till elever gymnasieelever där 34 procent ger maten betyget 3. Vidare framgår eleverna tycker bäst om köttfärssås och spagetti samt ugnspannkaka, medan de fyra minst omtyckta rätterna innehåller olika sorters fiskrätter. 15

16 Vid granskningen har vi även genomfört stickprovsintervjuer med elever på Dragonskolan, för att få en uppfattning om elevernas upplevelse av matens kvalitet. Tjugo slumpvist utvalda elever tillfrågades om rätterna för dagen; potatissoppa, ost, mjukt bröd alternativt grahamsgrynsgröt, äppelmos, mjukt bröd samt ost. Cirka hälften av de tillfrågade gillade maten. Några av de intervjuade ansåg att de inte blev mätta på soppa och framhöll att de köper till exempel paj i cafeterian. Eleverna uppgav att de hellre kommer för sent till lektionen på grund av för långa köer till matsalen, än att lämna mat och gå hungrig. En av eleverna som tillfrågades var positiv till skolmaten, eftersom maträtterna är goda och matsedeln är varierande. Umeå, 22 maj 2014 Helen Sundström Hetta Sarita Nordström 16

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Kartläggning av kostorganisationen 2013-12-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Definitioner...4

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor.

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor. Verksamhetsplan 2014-10-02 Kostenheten 2014 SAMMANFATTNING Kostenheten består av skolrestauranger, äldrekök och Sandbyhovs vaktmästeri. Enheten planerar, tillagar, transporterar och serverar mat till förskolan,

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Rätt mat till rätt barn

Rätt mat till rätt barn Rätt mat till rätt barn -ett kontrollprojekt i förskolan våren 2014 Sammanfattning Under april 2014 har miljöskyddskontoret i Alingsås besökt 11 kommunala förskolor för att kontrollera hur hanteringen

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! MANUALEN Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Denna manual innehåller instruktioner om hur man använder SkolmatSveriges verktyg för dig som behöver hjälp eller vill lära dig mer. På vår hemsida finns

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera

2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera Falköpings Kommun Revisorerna 2015-03-04 FALKÖPINGS Ko KommunstyrelS' 2015-03- 1 1 Tekniska nämnden Diarienr Planbet Kommunfullmäktige, för kännedom Granskning kostverksamhet Kommunens revisorer har, med

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator.

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator. 1. Klimatsmart Bakgrund Problematiken bakom kampanjen Klimatsmart var att mycket mat gick till avfall på de kommunala skolorna i Halmstad. Idén föddes då kommunens Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Grundskolan vecka 34-35

Grundskolan vecka 34-35 Grundskolan vecka 34-35 V. 34 17-21/8 *Köttbullar och pasta *Gulaschgryta på fläskkött med bulgur V 35 24-28/8 **Pasta- och kycklingsallad med currydressing *Medelhavskorv med pasta ***Gräddig fiskgratäng

Läs mer

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november

En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Stockholm 2011-10-18 Informationsbrev Sodexo En vecka till start av det nya skolmåltidsavtalet den 1 november Hej, jag som skriver till er heter Thomas Andersson och arbetar som Distriktschef i Sodexo.

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet

SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet Läsåret 2012/13 RAPPORT 2013:6 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Rapport 2013:6 xxx ISBN 978-91-87691-01-0

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun Matsedel till Skolan 2014 Älvdalens kommun Välkommen till kostenheten i Älvdalen Vårt mål är att ge er ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta Frukost lunch och middag. Mellanmål som frukt eller

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Kartläggning av svenska skolmåltider 2011

Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 - resultat från SkolmatSveriges nationella baslinjestudie före den nya skollagen Emma Patterson, PhD Karin Lilja, MSc Liselotte Schäfer Elinder, docent Institutionen

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25 Vimmerby Kommuns Kostenhet Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3 Kostenheten 2013 02 25 1 VARFÖR FÖRÄNDRA? Anledningen är att avlasta Vimarköket den överbelastning som är idag.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY. Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen

MÅLTIDSPOLICY. Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen MÅLTIDSPOLICY Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen Varför en måltidspolicy? Foto: Mats Roslund Lisa Larsson Grafisk formgivning: Lisa Larsson Kommunikationsenheten April 2015 Måltidspolicyn

Läs mer

Transport av varmhållen mat. Projekt 2010. Jönköpings län

Transport av varmhållen mat. Projekt 2010. Jönköpings län Transport av varmhållen mat Projekt 2010 Jönköpings län 1 Sammanfattning Det är viktigt att varm mat förvaras och transporteras i rätt temperatur. Om temperaturen är under 60 C ökar risken för tillväxt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Vecka 42-49, 2014 Information Höstmatsedel för veckorna 42-49, 2014, för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i matsedeln

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. (AU 64) KS 2013-399

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. (AU 64) KS 2013-399 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 74 Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution.

Läs mer

Stärker Inspirerar Katalyserar

Stärker Inspirerar Katalyserar Utvecklins Utvecklingsprojekt inom storkök För matgästen, köken och miljön Inköp Skolledare Lager, Beredning Personal/produktionsfokus Elevfokus Lärare Helhetsfokus Stärker Inspirerar Katalyserar Ulla-Karin

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Barn & Utbildning Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Riktlinjer Avgiftsfri grundskola Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (5) Innehållsförteckning Riktlinje

Läs mer

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. KS 2013-399

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. KS 2013-399 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 64 Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution.

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

KF 93 28 MAJ 2012. Nr 93. Motion av Ulrik Wärnsberg (S) om kostpolitiskt program KSN-2011-0503

KF 93 28 MAJ 2012. Nr 93. Motion av Ulrik Wärnsberg (S) om kostpolitiskt program KSN-2011-0503 KF 93 28 MAJ 2012 Nr 93. Motion av Ulrik Wärnsberg (S) om kostpolitiskt program KSN-2011-0503 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen.

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Motion om pedagogisk skollunch

Motion om pedagogisk skollunch Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion

Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion

Läs mer

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen 2015-04-10 Dnr 2015.008 Serviceförvaltningen Servicenämnden Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen Uppdrag Kostchef Kristin Emilsson och förvaltningsekonom Jonas Svensson har fått i uppdrag av

Läs mer

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat Kostprogram Askersunds kommun Matens betydelse mer än ett mål mat Bakgrund Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla och är helt nöd vändig, i rätt mängd och med rätt sammansättning, för att vi

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 2 (okt-dec), hösten 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET

Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET hotell & restaurangprogrammet feeds people Hotell- och restaurangprogrammet är för dig som vill arbeta på hotell, i restaurangkök, i matsal som kock/kokerska

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

KOSTPOLICY KOSTPOLICY

KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY 2013 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL... 3 RIKTLINJER... 3 Riktlinjer Förskola/Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola/ Fritidshem/Frivilliga Skolformer samt Gymnasiesärskola...

Läs mer

Måltider Landstinget Kronoberg

Måltider Landstinget Kronoberg Måltider Landstinget Kronoberg Doris Johansson Susann Ask Centrallasarettet i Växjö tilldelas en delad andra placering i tävlingen Sveriges bästa sjukhusmat till sista steget Hedersomnämnande för en välfungerande

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Kostverksamhetens kostpolicy

Kostverksamhetens kostpolicy 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2014-10-15 Kostverksamhetens kostpolicy Syfte Syftet med en kostpolicy i kommunen är att det ska finnas ett dokument som alla lätt kan ta del av, ta till sig och följa. Kostpolicyn

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Användarhandbok Mealman

Användarhandbok Mealman Användarhandbok Mealman Mars 2015 Innehåll 1 Idén bakom Mealman... 2 2 Varför och hur ska Mealman användas?... 3 3 Installation... 4 3.1 Spara Mealman som en app-ikon.... 4 3.1.1 Jag använder Internet

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid

Projektplan. Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn. Projektägare: Hampus Trellid Projektplan Projektnamn: Du lär vad du äter Måltider+pedagogik=Bästa maten för våra barn Projektägare: Hampus Trellid Förvaltningar: Barn och Familj, Service och teknik Styrgrupp: Ann, Marie Mattsson,

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Skolmat hösten 2015. Veckorna 34-52

Skolmat hösten 2015. Veckorna 34-52 Skolmat hösten 2015 Veckorna 34-52 När vi gör matsedeln följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer vad gäller val av råvaror, fördelning av maträtter och tillbehör för att skapa en bra variation. I största

Läs mer