Slutrapport - Små avlopp 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport - Små avlopp 2014"

Transkript

1 Slutrapport - Små avlopp 2014 Delprojekt inom Miljösamverkan Västerbotten oktober 2014

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte, mål och målgrupper Projektets resultat Projektgrupp Handläggarstöd Översikt relevant lagstiftning Översikt relevanta miljömål Vattenmyndigheten i Bottenvikens åtgärdsprogram Vägledning för tillsynsmyndigheter Inventeringsmetodik Juridiska frågeställningar Vägledande domar Information till verksamhetsutövare; fastighetsägare; entreprenörer Referenser, läs mer Bilagor Lagstiftning aktuell september Vägledning för tillsynsmyndigheter 3. Mall Informationsutskick innan besök 4. Mall enkät 5. Checklista vid inventeringsbesök 6. Mall Inspektionsrapport 7. Mall Kommunicering 8. Mall Föreläggande om åtgärder 9. Mall Förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten 10. Mall Förbud/föreläggande med vite 11. Mall Tillstånd för små avlopp 12. Mall Föreläggande om försiktighetsmått 13. Mall Begäran inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) 14. Mall Beslut om att upphäva tidigare beslut om föreläggande/förbud 15. Utbildningsmaterial maskinentreprenörer 16. Broschyr Planera ditt avlopp

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enskilda avlopp med bristfällig funktion kan leda till påverkan på miljön och människors hälsa. Exempelvis kan för låg retention av näringsämnen i en reningsanläggning (enskilt eller tillsammans med till exempel lantbruk och skogsbruk), leda till övergödning av sjöar och vattendrag. Vidare kan patogener från avlopp som inte elimineras orsaka smittspridning. Utsläpp från avlopp kan också påverka måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, framförallt kan utsläppen ha en påverkan på målen om Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet. Även miljömålet God bebyggd miljö kan kopplas till hanteringen av avlopp. I Västerbottens län uppskattas antal små och enskilda avlopp till att vara drygt Dock finns det ett mörkertal vad gäller antalet, och en fullständig bild över avloppens status saknas. Den nuvarande inventeringstakten av avloppens funktion utifrån ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv är låg. I länet inventeras omkring 1 till 2 % procent av avloppen per år vilket kan jämföras med Havs- och vattenmyndighetens förslag på hållbar åtgärdstakt som är 5 % per år. Bakgrunden till detta projekt är ett önskemål från kommunernas miljöförvaltningar om ökad samsyn inom området, både vad gäller prövning och tillsyn. Det finns ett önskemål kring en gemensam metodik för inventering av enskilda avlopp, och också ett behov av att utveckla kunskapen om vissa juridiska aspekter, framförallt kopplat till åtgärder och vilka krav som kan ställas på gamla avlopp eller avlopp med bristfällig funktion. Miljöförvaltningarna anser även att det finns ett behov av en ökad kunskap hos entreprenörer som anlägger enskilda avlopp. Under 2010 genomfördes ett projekt om enskilda avlopp i Västerbottens och Norrbottens län. Ett vägledningsmaterial riktat till handläggare och ett informationsmaterial riktat till fastighetsägare togs fram inom ramen för projektet. Materialet är fortfarande aktuellt och nuvarande projekt bör inkludera och komplettera det materialet men inte upprepa sådant som gjordes då. 1.2 Syfte, mål och målgrupper Syftet med detta projekt är att ta fram en kommungemensam metodik för kommunerna i Västerbotten vad gäller inventering av enskilda avlopp. Syftet är vidare att utveckla bedömningsgrunder vid tillsyn och prövning av enskilda avlopp, och de krav som kan ställas på anläggningars funktion. Därtill är syftet att utveckla kompetensen hos sådana entreprenörer i länet som anlägger små avlopp. Projektet är ett kunskapsprojekt och det kompletterar det projekt om små avlopp som genomfördes i Västerbottens och Norrbottens län Projektet bidrar till uppfyllelse av miljösamverkans effektmål; ökad kvalitet i myndighetsutövningen och ökad kompetens hos verksamhetsutövare. Målgrupper för projektet är miljöhandläggare vid kommuner och länsstyrelsen samt fastighetsägare med enskilda avlopp och maskinentreprenörer i Västerbottens län. 1.3 Projektets resultat Resultatet från projektet presenteras i denna rapport vilken innehåller: a. Projektsammanfattning b. Handläggarstöd c. Material till fastighetsägare och för maskinentreprenörer

4 Mer specifikt har projektet resulterat i: i. En översikt av lagkrav och miljömål kopplat till små avlopp ii. En kommungemensam metodik för inventering iii. Mallar för beslut, tillstånd, föreläggande mm. som kan användas vid ärendehandläggning iv. Ökad samsyn mellan miljöförvaltningarna och mellan miljöförvaltningarna och länsstyrelsen v. Utbildningsmaterial som kan användas vid lokala träffar med entreprenörer vi. Diskussion och vägledning kring vissa specifika Juridiska aspekter 1.4 Projektgrupp Projektgruppen för delprojektet Små avlopp 2014 har bestått av Emmy Frohm, Robertsfors kommun, Pernilla Arvidsson, Vännäs kommun, Ulla Aronsson, Umeå kommun, Thorbjörn Johansson, Skellefteå kommun, Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten, Mikael Jonsson, Jenny Nordvoll samt initialt även Erika Jonsson från Länsstyrelsen Västerbotten.

5 2. Handläggarstöd Handläggarstödet riktas i första hand till miljö- och hälsoskyddsinspektörer som handlägger ärenden om små avlopp i kommunerna. Handläggarstödet är också väsentligt att känna till för länsstyrelsens miljöhandläggare, och kan vara intressant att känna till för en politiker eller en person som är allmänt intresserad av ärendehantering vad gäller små avlopp i Västerbottens län. I handläggarstödet presenteras o En översikt av relevant lagstiftning (samt bilaga 1) o En översikt av relevanta miljömål o En vägledning för tillsynsmyndigheter om Små avlopp (bilaga 2) o o En gemensam inventeringsmetodik Resonemang och vägledning kring vissa specifika frågeställningar Vad gör man efter att förbudsdatum för ett enskilt avlopp har passerats? Vilka krav kan ställas vid föreläggande? När ska man förelägga? Ska man förelägga, förelägga med vite eller förbjuda? Vad är bäst vid vite, engångsbelopp eller löpande belopp? BDT-avlopp, vilka krav kan man ställa på dem? Kan man förelägga gamla anläggningar? Vid vilken ålder på ett enskilt avlopp kan man ställa krav på åtgärder? Kan man ställa nya krav vid hög skyddsnivå om ett avlopp fungerar? o Mallar för inspektionsrapporter, föreläggande/förbud, tillstånd mm. Mall Informationsutskick innan besök (bilaga 3) Mall Enkät (bilaga 4) Checklista vid inventeringsbesök (bilaga 5) Mall Inspektionsrapport (bilaga 6) Mall Kommunicering (bilaga 7) Mall Föreläggande om åtgärder (bilaga 8) Mall Förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten (bilaga 9) Mall Förbud/föreläggande med vite (bilaga 10) Mall Tillstånd för små avlopp (bilaga 11) Mall Föreläggande om försiktighetsmått (bilaga 12) Mall Begäran inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) (bilaga 13) Mall Beslut om att upphäva tidigare beslut om föreläggande/förbud (bilaga 14)

6 2.1 Översikt relevant lagstiftning I ett beslut ska anges de bestämmelser som gäller själva saken och de bestämmelser som ger myndigheten rätt att agera. Paragraferna som räknas upp nedan används utifrån vad som är aktuellt i det enskilda fallet. Kom ihåg att lagstiftningen är färskvara och ständigt uppdateras och förändras. Se bilaga 1 för lagtexter, aktuella september Miljöbalken (1998:808) 2 kap 2-3, 5, 7 Hänsynsreglerna 9 kap 1-3 Definition av miljöfarlig verksamhet, avloppsvatten och olägenhet för människors hälsa. 2-4 Regeringens rätt att meddela föreskrifter om förbud eller försiktighetsmått. 7 Grundbestämmelser om avloppsvatten. 11 kap 2 Definition av vattenområde. 26 kap 19 Krav på egenkontroll, 21 Skyldighet att tillhandahålla uppgifter, 22 Skyldighet att utföra undersökningar. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12 Förbud att i vattenområde släppa ut avloppsvatten i som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning Vilka åtgärder som kräver tillstånd respektive anmälan. 16 Ledningarna i en avloppsanordning ska vara slutna. 18 Möjlighet att föreskriva att anläggningen ska besiktigas innan den får tas i bruk. 19 Hur länge ett tillstånd gäller. Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter 3 kap 1 Miljösanktionsavgift för att ha utfört åtgärd som kräver tillstånd respektive anmälan. Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 1 Förordningen gäller den som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller utför åtgärder som omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt. 4 Krav på och fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret. 5 Krav på rutiner om fortlöpande kontroll av utrustning. 6 Krav på fortlöpande och systematiska undersökningar och bedömningar av risker. 7 Krav på förteckning av kemiska produkter och biotekniska organismer. Badvattenförordning (2008:218) 8 Åtgärder som ska vidtas om en kommun klassificerat ett badvattens kvalitet som dåligt. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 6 Kommunens skyldighet att i områden det behövs för människors hälsa och miljön ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang. 9 Möjlighet att undanta fastigheter från ett område som anges i 6. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Bestämmelserna anger framförallt vad vattenmyndigheterna ska genomföra för att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts Beslut om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. FS 2009:46. I bestämmelserna samt bilagorna till föreskriften anges vilka kvalitetskrav som gäller för respektive ytvattenförekomst, grundvattenförekomst och skyddat område i distriktet. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts; Åtgärdsprogram Bottenviken Följande åtgärder ska kommunerna enligt Åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt ha vidtagit senast den 22 december Innan detta datum ska åtgärderna ha påbörjats men behöver inte vara fullt ut genomförda. Syftet med åtgärderna är att de miljökvalitetsnormer som fastställts för distriktets vattenförekomster ska uppnås. Se även avsnitt 2.3 Naturvårdsverkets allmänna råd [till 2 och 26 kap. miljöbalken och och 19 förordningen (1998:899)

7 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Små avloppsanläggningar, handbok 2008:3 till allmänna råd samt Bilagor till handboken Små avloppsanläggningar 2.2 Översikt relevanta miljömål Nedan listas de miljökvalitetsmål som berörs av utsläpp av orenat avloppsvatten. Grundvatten av god kvalitet Regeringen har fastställt sex preciseringar av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet: i. Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. ii. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. iii. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. iv. God kvantitativ grundvattenstatus v. Grundvattennivåer vi. Bevarande av naturgrusavlagringar Ingen övergödning Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning: i. Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. ii. iii. iv. Påverkan på landmiljön Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Levande sjöar och vattendrag Regeringen har fastställt elva preciseringar av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: i. God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. ii. Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag iii. Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet. iv. Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. v. Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. vi. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. vii. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. viii. Främmande arter och genotyper ix. Genetiskt modifierade organismer

8 x. Bevarade natur- och kulturmiljövärden xi. Friluftsliv Hav i balans samt levande kust och skärgård Regeringen har fastställt elva preciseringar av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård: i. God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341). ii. God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. iii. Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. iv. Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. v. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till hav, kust och skärgård har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer vi. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten. vii. Främmade arter och genotyper viii. Genetiskt modifierade organismer ix. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. x. Kulturlämningar under vatten xi. Friluftsliv och buller God bebyggd miljö Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: i. Hållbar bebyggelsestruktur ii. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. iii. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. iv. Kollektivtrafik, gång och cykel v. Natur- och grönområden vi. Kulturvärden i bebyggd miljö vii. viii. God vardagsmiljö Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. ix. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. x. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.

9 2.3 Vattenmyndigheten i Bottenvikens åtgärdsprogram Följande åtgärder ska kommunerna enligt Åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt ha vidtagit senast den 22 december Innan detta datum ska åtgärderna ha påbörjats men behöver inte vara fullt ut genomförda. Syftet med åtgärderna är att de miljökvalitetsnormer som fastställts för distriktets vattenförekomster ska uppnås. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 2.4 Vägledning för tillsynsmyndigheter Inom ett tidigare projekt om små avlopp i Västerbottens och Norrbottens län tog en vägledning för tillsynsmyndigheter fram. Denna har uppdaterats inom det nuvarande projektet, se bilaga Inventeringsmetodik Inom ramen för projektet har en Inventeringsmetodik utvecklats som kan fungera vid inventering av små avlopp, både WC och BDT-avlopp i hela länet. Metodiken beskrivs stegvis: Välj område Fältbesök/ inventering Information till fastighetsägarna Inspektionsrapport Uppföljning Välj område Välj ut vilka områden som ska inventeras och i vilken ordning. Ett syfte kan vara bra att formulera så att det går att förklara varför man började just där. Ibland kan det vara aktuellt att ta ett inriktningsbeslut i nämnden så att de står bakom den tänkta inventeringsordningen. En sjö som inte uppfyller miljökvalitetsnormerna är ett exempel på ett område som kan vara bra att börja med. Det kan vara bra att fundera på hur mycket resurser man har och hur mycket tid man kan lägga för detta arbete. Tar man för stort område på en gång finns risk att arbetet stannar upp för att arbetsbördan blir för stor. Själva fältbesöken tar rätt mycket tid och sen får man inte glömma att det blir en del efterarbete i form av tillståndsansökningar och förbud som ska inrymmas i tiden för de vanliga arbetsuppgifterna. Uppföljningsarbetet kan pågå under en flerårsperiod. Även här kan det vara aktuellt med ett politiskt beslut där man prioriterar avlopp istället för vissa andra arbetsuppgifter under en tid. Projektanställning är också en möjlighet. Ett exempel från en kommun i Västra Götaland visar att en rimlig tidsåtgång vid ett inventeringsarbete är en halv arbetsdag per fastighet.

10 För att få tillräckliga resurser för inventeringen kan det vara aktuellt att ta ut avgift för inventeringsarbetet. Ett alternativ är att ta en schablonavgift för inventeringen. Lämplig tid kan variera från 1 ½ timme till 4 timmar. En bra morot för att få fastighetsägare att skicka in eventuella uppgifter i förväg kan vara att de får en lägre avgift genom att inventeringen då går fortare. En förutsättning för att ta ut avgift för inventeringsarbetet är att det finns upptaget i den lokala taxan. Det går också att ta ut avgift för uppföljande tillsyn och/eller förbud/föreläggande. Tänk på helheten! Vad mer än de enskilda avloppen påverkar yt- och grundvattnet i området? Om det är möjligt kan det kanske finnas anledning att titta på gödselhantering och annat i jordbruket samtidigt som man inventerar avloppen. Fiskodlingar, industrier och andra verksamheter kanske också bör uppmärksammas. Detta kan leda till ökad förståelse och acceptans hos fastighetsägarna vid avloppsinventering. Ifall det är många fastighetsägare som måste åtgärda sina avloppsanläggningar kan det vara aktuellt med gemensamhetsanläggningar eller kommunala avloppslösningar (jämför lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster). Det kan vara aktuellt att i samband med översiktsplanering eller dylikt att ta upp eventuella tänkta områden Information till fastighetsägarna Innan ett utskick kan man förslagsvis göra en inventering i arkivet och t ex välja bort nya anläggningar. Information från slamtömningsentreprenören kan i vissa fall inhämtas. Man bör dock vara medveten om att sådan information generellt sätt säger ganska lite om hur hela avloppsanläggningen ser ut. Grupputskick till fastighetsägarna är ett alternativ, en annan möjlighet är att kalla till ett informationsmöte inom ett visst område. För att minimera utskick och pappershantering är det lämpligt att i informationsbrevet även informera om när inventering kommer att ske. Alternativt hänvisa till t.ex. hemsidan och där skriva när inventering i ett visst område kommer att ske. Exempel på informationsbrev och enkät finns i bilagorna. Tillsammans med information om den tänkta inventeringen skickas gärna en enkät med svarskuvert. Det kan även vara ett alternativ att ha elektroniska enkäter. Var dock uppmärksam på målgruppen och att alla kanske inte har tillgång till en dator. Ska man ta tillsynsavgift för själva inventeringen bör detta också framgå i informationsutskicket Fältbesök/inventering I ett stort område kan det vara bra att inte ta alla fastigheter på en gång. Antingen betar man av dem eftersom enligt en karta eller så delar man upp dem så att man börjar med t.ex. de som påverkar miljön mest dvs. permanentbostäder, enkammarbrunnar osv. BDT-anläggningar tar man i så fall i andra hand. Anläggningar som uppfyller lagkraven men som inte har tillstånd bör man kontrollera ålder på. Är det mindre än 5 år sedan anläggningen anlades ska miljösanktionsavgift utfärdas. Är anläggningen äldre behövs egentligen bara ett besök på plats för att bekräfta uppgifterna. Tillstånd kan utfärdas i efterhand men det är svårt att bedöma anläggningens funktion i sådana fall. Vanligare är att skriva föreläggande med försiktighetsmått som i princip ger samma förutsättningar och information till fastighetsägaren som ett tillstånd skulle ha gjort. Det är alltid bra att vara två vid inventeringen. Det blir lättare att hålla reda på vart man ska och dokumentera men framförallt så är det lättare att bedöma avloppsanläggningarna direkt. Man har även någon att diskutera med sedan. Genom att man oftast öppnar tunga lock så är det också bra att vara två ifall det skulle hända något. Det är naturligtvis en resursfråga men rimligtvis hinner man fler avlopp när man är två. Förberedelser/utrustning Ta fram uppgifter om vilka fastigheter som finns i området och bestäm vilka som ska besökas.

11 Meddela fastighetsägarna att ni ska besöka dem om ni inte gjort det tidigare så de har möjlighet att höra av sig om de vill vara med vid inventeringen. Exempel på utrustning som kan vara bra att ha med: Krokar, spett eller dylikt för at kunna lyfta betonglock (bör dock undvika att öppna alltför tunga lock pga. skaderisken och kan då begära att fastighetsägaren frilägger/öppnar dem.) Verktyg, skiftnyckel, skruvmejlsel, rostlösare Ficklampa, Måttband Kamera, GPS Handskar, handsprit, våtservetter Ansökningsblankett och informationsblad Planera för avlopp som man kan lämna direkt till fastighetsägaren. En checklista för inventeringen finns. Fyll i så mycket information som möjligt med tillbaka till kontoret och fotografera. Ta gärna med en karta över fastigheten så man kan rita in anläggningen. Gör bedömningen direkt på plats om möjligt Inspektionsrapport Alla fastighetsägare bör efter inventeringen få ett meddelande där det framgår vad miljökontoret gjort för bedömning av deras avloppsanläggning. Detta bör skickas ut i rimligt tid efter inventeringen. Tar man avgift för inventeringen görs detta samtidigt. Var noga med att formulera inspektionsrapporten så att det inte av misstag uppfattas som ett beslut. Exempel på bedömning kan vara: inget anmärkningsvärt, avlopp med mindre brister eller bristfälligt avlopp. Är avloppsanläggningen bristfällig kan man direkt skicka ut kommunicering om förbud eller föreläggande istället för en särskild inspektionsrapport. Exempel på inspektionsrapport finns i bilagorna. Läs även avsnittet om juridiska frågeställningar för bedömningsstöd. Resultatet och bedömningarna läggs in i miljökontorets ärendehanteringssystem. Om man har MiljöReda kan man lägga in bedömningen under fliken avloppsanläggningar. Klassar man där in anläggningen i t.ex. godtagbar eller bristfällig så blir det enkelt att sedan ta ut listor på de ärenden som man behöver handlägga vidare Uppföljning Beroende på i vilket skick avloppet är blir den fortsätta handläggningen olika. För avloppsanläggningar med mindre brister räcker det kanske att bara informera om dessa i inspektionsrapporten. Om det rör sig om lite större brister kan det vara aktuellt med föreläggande om åtgärder eller förbud. Ärenden som leder till förbud eller föreläggande kräver alltid en utredning som omfattar besök på plats. Hur myndigheten bör gå till väga får bedömas i det enskilda fallet utifrån hur allvarlig effekten av utsläppen kan bli, hur känslig recipienten är, hur dålig anläggningen är och hur akut det är att åtgärda. Ett förbud är mer ingripande än ett föreläggande. Ett förbud med kort tid är mer ingripande än ett förbud med lång tid. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd till 26 kap MB bör i bedömningen av om föreläggande, vitesföreläggande eller annat tvångsmedel behövs följande beaktas: risken för tredska (dvs. risken för att verksamhetutövaren inte genomför den påtalade åtgärden), tidsfaktorn (hur brådskande åtgärden är), risken för miljö och hälsa samt rättssäkerheten. En generell tidsfrist tillämpas normalt i ett föreläggande eller ett förbud. Det finns praxis om att fastighetsägaren har två år på sig att åtgärda sin avloppsanläggning. Ser man dock att det finns speciella skäl, exempelvis omedelbara hälsorisker kan det finna anledning att minska tidsfristen. Det finns även speciella fall där man ökat tidsfristen. Ett föreläggande ska grundas på anläggningens reningskapacitet, och inte på teknik eller ålder. Det är inte tillräckligt som grund att det saknas ett tillstånd med uppgifter om anläggningen. Teknikkrav eller funktionskrav kan formuleras i villkor utifrån ansökan.

12 Skälighetsbedömning För varje föreläggande eller förbud så ska skälighetsbedömning göras enligt hänsynsreglerna i miljöbalken. Det finns rättsfall som visar på att krav på åtgärder kan vara orimliga i fall det handlar om sporadiskt bebott fritidshus med enbart BDT-avlopp och mycket små utsläpp. Enligt de allmänna råden till 2 kap 7 MB bör tillsynsmyndigheten vid bedömningen av om det är orimligt att vidta försiktighetsmått enligt 2 kap.3 MB för en anordning beakta om avloppsanordningen redan är inrättad i enlighet med tillståndet och om den fungerar som det ursprungligen var avsett. T.ex. kan krav på långtgående fosforreduktion bli orimligt kostnadskrävande i förhållande till den miljönytta som en uppgradering av en i övrigt väl fungerande anordning skulle medföra. Detta hänger samman med att det ofta är billigare att vidta åtgärder när det är fråga om att inrätta en ny anordning jämfört med att uppgradera en befintlig. Man bör vara särskilt uppmärksam på fastighetens standard och nyttjandesätt. Till exempel där vatten inte är indraget eller där man har vatten indraget men bara till en diskbänk och utsläppet inte orsakar någon uppenbar olägenhet och kan anses vara mycket ringa. Vid dessa bedömningar kan det vara viktigt att informera fastighetsägaren om att framtida ändringar (sanitära installationer, nyttjandesätt m.m.) kan medföra att avloppsanläggningen inte längre anses tillräckligt utan måste åtgärdas. Innan beslut skrivs så ska det kommuniceras. Muntlig kommunicering med fastighetsägaren kan i många fall vara tillräcklig men i så fall bör en tjänsteanteckning finnas som diarieförs. Det är då viktigt att man tydligt förklarat för fastighetsägaren vad det är som gäller och vilka krav man kommer att ställa. Det kan dock vara bra att även om muntlig information getts också kommunicera skriftligt varvid man slipper eventuella oklarheter. De beslut som kan bli aktuella är Förbud mot utsläpp av avloppsvatten och Förelägganden om åtgärder. Se mallar i bilagorna. Beslutet bör följas av en begäran om anteckning i inskrivningsregistret, så att det följer med fastigheten vid ett eventuellt ägarbyte. Glöm dock inte att när anläggningen är åtgärdad skicka beslut om att förbudet är upphävt både till fastighetsägaren och till inskrivningsmyndigheten. Sätt bevakning på ärendet. Om inget skett efter 1 ½ år kan man skicka påminnelse med förklaring till vad som kommer hända ifall inget görs. Om två år passerar och inget har hänt så kan man skriva beslut om föreläggande/förbud med vite. Förslagsvis med en tidsfrist på 6 månader. Alternativt ett löpande vite till dess att anläggningen är åtgärdad. 2.6 Juridiska frågeställningar Under projektet har några frågeställningar undersökts närmare. Som underlag till svaren på frågeställningarna ligger olika domar och annat tillgängligt vägledningsmaterial. 1. Ska man förelägga, förelägga med vite eller förbjuda? När ska man förelägga? Vilka krav kan ställas vid föreläggande? 2. Vad är bäst vid vite, engångsbelopp eller löpande belopp? 3. Vad gör man efter att förbudsdatum för ett enskilt avlopp har passerats? 4. BDT-avlopp, vilka krav kan man ställa på dem? 5. Kan man förelägga gamla anläggningar? Vid vilken ålder på ett enskilt avlopp kan man ställa krav på åtgärder? 6. Kan man ställa nya krav vid hög skyddsnivå om ett avlopp fungerar som det var avsett men att anläggningen bara når upp till normal skyddsnivå?

13 2.6.1 Ska man förelägga, förelägga med vite eller förbjuda? När ska man förelägga? Vilka krav kan ställas vid föreläggande? Förbud eller föreläggande Om en avloppsanläggning behöver åtgärdas finns i princip två vägar att gå: Förbud mot utsläpp av avloppsvatten Förelägganden om åtgärder för att förbättra reningen Krav på att åtgärda avlopp bör inte skrivas i ett informationsbrev med en uppmaning, då det i realiteten blir ett beslut. Istället bör ett föreläggande skrivas, och då blir det också tydligt att det går att överklaga. Hur myndigheten bör gå till väga får bedömas i det enskilda fallet utifrån hur allvarlig effekten av utsläppen kan bli, hur känslig recipienten är, hur dålig anläggningen är och hur akut det är att åtgärda. Ett förbud är mer ingripande än ett föreläggande. Ett förbud med kort tid är mer ingripande än ett förbud med lång tid. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd till 26 kap MB bör i bedömningen av om föreläggande, vitesföreläggande eller annat tvångsmedel behövs följande beaktas: risken för tredska (dvs. risken för att verksamhetsutövaren inte genomför den påtalade åtgärden), tidsfaktorn (hur brådskande åtgärden är), risken för miljö och hälsa samt rättssäkerheten. Tillsynsmyndigheten ska använda en upptrappande teknik, utifrån 26 kap 9 2st Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Ett sätt är att börja med ett enkelt föreläggande, och om det inte efterföljs så upphävs det och ersätts med vitesföreläggande eller ett villkorat förbud. När det är särskilt angeläget att få verksamhetsutövaren att rätta sig efter ett beslut kan det vara lämpligt att direkt förelägga med vite, t.ex. när åtgärder krävs för att undvika ohälsa eller allvarlig skada på miljön. Det kan ofta vara lämpligt att besluta om förbud mot fortsatta utsläpp från befintlig avloppsanläggning från ett visst datum. Då får fastighetsägaren själv bestämma om han/hon vill fortsätta släppa ut avloppsvatten och vilken rening som passar bäst. Förbudet kan förenas med vite. Ett föreläggande ska grundas på anläggningens reningskapacitet, och inte på teknik eller ålder. Det är inte tillräckligt som grund att det saknas ett tillstånd med uppgifter om anläggningen. Teknikkrav eller funktionskrav kan formuleras i villkor utifrån ansökan. Ett alternativ kan vara att förelägga fastighetsägaren att visa hur anläggningen är utförd, och sedan följa upp det med ett förbud. Innan ett beslut om förbud mot att använda WC kan tillsynsmyndigheten undersöka möjligheterna för fastighetsägaren att ha torrtoalett. Detta löser dock inte ev. bristfällig rening av BDT-vatten. Förelägganden som inte håller enligt praxis Förelägganden mot privatpersoner om att komma in med förslag på avloppsanläggning godtas inte av Miljödomstolen (MÖD). De anses inte uppfylla kraven på tydlighet och precision i ett föreläggande. I ett föreläggande måste krav specificeras, d.v.s. funktionskrav i form av t.ex. utsläppshalter. Det är inte heller lämpligt att förelägga en person att installera en viss typ av avloppsanläggning eller teknik. Det kan finnas andra lösningar och personen blir hindrad att ta fram egna lösningar som kan vara bättre eller billigare. Dessutom kan myndigheten hamna i en konstig situation om det skulle visa sig att den förelagda anläggningstypen inte fungerar i det enskilda fallet. I ett par fall har MÖD funnit att det är lämpligare att förbjuda utsläppet från en avloppsanläggning än att förelägga om specifika åtgärder. Det gäller åtminstone när det inte är uteslutet att det kan finnas andra möjliga lösningar.

14 Förelägganden mot privatpersoner att komma in med ansökan om avloppsanläggning håller inte heller. Ingen är tvungen att komma in med en ansökan, och det kan vara så att personen inte vill ha något avlopp. Att inrätta ett avlopp utan tillstånd är dessutom straffsanktionerat med miljösanktionsavgift. Ett s.k. tvåstegsföreläggande kan inte ges. Det innebär t.ex. att i ett och samma föreläggande ställs krav på att undersöka, och utifrån resultatet i undersökningen, åtgärda. Skälighetsbedömning och bevisbörda nya och befintliga anläggningar Varje beslut ska föregås av en skälighetsbedömning enligt 2 kap. 7 MB. När det gäller skälighetsbedömningen kan man skilja på nya anläggningar och befintliga anläggningar. Generellt gäller att fastighetsägaren har bevisbördan och ska visa att anläggningen fungerar, samt att det inte är nämnden som har huvudansvaret att visa på olägenhet. Vissa uttalanden i praxis tyder dock på att tillsynsmyndigheten har större bevisbörda mot enskilda. Tillsynsmyndigheten har större bevisbörda när det gäller gamla anläggningars funktion, än vid prövning av nya anläggningar. Det finns mer ekonomiskt utrymme att spela på vid nya anläggningarna. På gamla anläggningar går det inte att ställa lika hårda krav. Enligt de allmänna råden till 2 kap 7 MB bör tillsynsmyndigheten vid bedömningen av om det är orimligt att vidta försiktighetsmått enligt 2 kap.3 MB för en anordning beakta om avloppsanordningen redan är inrättad i enlighet med tillståndet och om den fungerar som det ursprungligen var avsett. T.ex. kan krav på långtgående fosforreduktion bli orimligt kostnadskrävande i förhållande till den miljönytta som en uppgradering av en i övrigt väl fungerande anordning skulle medföra. Detta hänger samman med att det ofta är billigare att vidta åtgärder när det är fråga om att inrätta en ny anordning jämfört med att uppgradera en befintlig. Om fastighetsägaren inte vill redovisa vad det finns för avlopp och det inte går att avgöra vid inventering kan det bli svårt att förbjuda utsläpp. Miljönämnden kan då skriva ett s.k. upplysningsföreläggande enligt 26 kap 21, 9 och 19 MB om att vidta undersökningar. Lagstöd i föreläggande eller förbud Ett beslut bör fattas med stöd av 9 kap 7 och 26 kap 9 miljöbalken. Om beslutet är förenat med vite även 26 kap 14. Ev. kan 1 kap 1, 2 kap 3, (ev. 5 och 6 ) samt 2 kap 7 användas. Om det gäller utsläpp till ett vattenområde kan även 12 Förordningen (1998:899) om Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd användas. 9 kap 7 MB gäller utsläppande av allt avloppsvatten som omfattas av 9 kap. 2 MB. Det innebär att det även gäller utsläpp av avloppsvatten som inte kommer från WC eller som inte släpps till vattenområde. Det omfattar t.ex. stenkistor och andra avloppsanordningar med utsläpp till grundvatten samt utsläpp av BDTavlopp. Enligt 9 kap 7 ska utsläppet ske så att det inte uppkommer olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det innebär att det förutom spridning av smittämnen och risk för övergödning, även handlar om resurshushållning och kretslopp. Formuleringen hänvisar tillbaka på allt det som omfattas av 1 kap. 1. Ett beslut kan också vara grundat i 2 kap 3 MB, men 9 kap.7 går att tillämpa i de flesta fall. 12 FMH gäller endast för direktutsläpp av WC-avlopp till vattenområde, med eller utan slamavskiljare emellan. Ett vattenområde är enligt 11 kap 4 MB ett område som någon gång under året, naturligen, sätts under vatten. Det kan t.ex. vara sjöar, vattendrag, diken och kärr. Undantaget är om utsläppet uppenbart kan ske utan risk för miljö och hälsa, vilket i praktiken är svårt att visa. Bevisbördan ligger helt på fastighetsägaren och kravet på uppenbart är en skärpning av bevisbördan i 2 kap 1 MB. Beslut måste innehålla en motivering där myndigheten förklarar hur man tolkar gällande bestämmelser i det aktuella fallet. Om det är ett beslut för en gammal anläggning behöver det finnas uppgifter om vilka brister anläggningen har, eftersom detta är grunden för beslutet. Enligt Jonas Christensen är det är inte sällan som länsstyrelsen återförvisar ärenden med hänvisning till att det saknas tillräcklig motivering. I ett föreläggande eller förbud är det lämpligt att handläggaren informerar om att det krävs tillstånd för en ny anläggning och anmälan för en ändring. Det bör även framgå att det är en viss handläggningstid för ansökan.

15 2.6.2 Vad är bäst vid vite, engångsbelopp eller löpande belopp? Vite ska förmå adressaten att följa föreläggandet eller förbudet. Det bör därför sättas till en nivå som inte understiger kostnaden för den föreslagna åtgärden, eller den vinst eller besparing som en verksamhetsutövare kan göra genom att inte uppfylla föreläggandet. Hänsyn ska också tas till adressatens ekonomiska förhållanden, och vitet får inte vara högre än adressaten har möjlighet att betala. Tillsynsmyndigheten ska alltid utgå ifrån hur stor påtryckning som behövs i det enskilda fallet. Det innebär att det krävs en utredning av den enskildes ekonomi och förhållanden, men det räcker med det som är lätt att konstatera och behövs ingen detaljerad kartläggning. En adressat är dock utan tillgångar först då adressaten inte kan skaffa medel genom att ta ett lån, se dom M Myndigheten bör ta hänsyn till vikten av det allmännas intresse som föreläggandet eller förbudet är avsett att tillgodose och behovet av snar rättelse. Även den hållning som verksamhetsutövaren haft vid tidigare myndighetskontakter bör vägas in. Verksamhetsutövaren ska också få skälig tid på sig att rätta sig. Om föreläggandet omfattar flera åtgärder kan ett belopp kopplas till varje åtgärd. Om det är flera delägare ska ett bestämt belopp fastställas för var och en. Det går också att använda sig av löpande vite. Ett föreläggande eller förbud med vite bör bevakas och följas upp snabbt för att man i god tid ska kunna påbörja processen med att ansöka om att få vitet utdömt ifall förbudet bryts eller föreläggandet inte uppfylls. När ett vite har dömts ut på grund av att ett beslut inte följs kan efter en viss tid, och om det behövs, ett nytt beslut fattas med ett förhöjt vite Vad gör man efter att förbudsdatum för ett enskilt avlopp har passerats? Det finns inget enkelt svar på vad tillsynsmyndigheten ska göra efter att ett förbudsdatum för att släppa ut avloppsvatten har passerats. Möjliga alternativ är att ansöka om utdömande av vite, begära verkställighet, besluta om rättelse på den felandes bekostnad, plugga avloppet och byta till torrtoalett. Vite Om ett förbud löper ut utan att rättelse sker kan beslutet upphävas och ersättas med ett förbud med vite. Om ett förbud med vite inte efterlevs kan tillsynsmyndigheten ansöka om utdömande av vite hos Mark- och miljödomstolen. Innan Miljönämnden begär att vitet ska dömas ut måste myndigheten med egna ögon kontrollera att förutsättningarna för vitets utdömande faktiskt föreligger. Mark- och miljödomstolen brukar vara noga med det. Det innebär att myndigheten behöver åka ut på plats och dokumentera, och det är lämpligt att två personer åker ut. Plugga avloppet Jonas Christensen anser att tillsynsmyndigheten bör vara försiktig med att plugga avloppet så det inte kan användas. Detta eftersom det är ett mycket stort ingrepp i den personliga friheten, åtminstone för en permanentbostad. Ev. kan pluggandet av avloppet kombineras med att en torrtoalett körs ur, men då bör först betalningsansvar utredas. Verkställighet hos Kronofogdemyndigheten, särskild handräckning och rättelse Om tillsynsmyndigheten har meddelat ett förbud/föreläggande (med eller utan vite) och det inte blir åtlytt så kan myndigheten begära att Kronofogdemyndigheten ska verkställa beslutet, enligt 26 kap 17 första stycket MB. Kronofogden verkställer då beslutet enligt utsökningsbalken. Föreläggandet måste vara formulerat så att det kan verkställas. Då Kronofogdemyndigheten verkställt beslutet skickas räkningen till verksamhetsutövaren. Om denne inte kan betala räkningen så blir det den som begärt verkställandet som får stå för kostnaden. Det kan därför vara

16 bra att kontrollera verksamhetsutövarens ekonomi innan man begär att ett beslut ska verkställas. Det går att läsa mer om verkställighet i Kronofogdemyndighetens handbok Utmätning. Om någon har begått en gärning som avses i 29 kap. 1-4, 8, 9 eller 10 MB, kan tillsynsmyndigheten ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten för att åstadkomma rättelse. Mer information finns i Kronofogdemyndighetens PM Särskild handräckning. Myndigheten kan också besluta att rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad, enligt 26 kap 18 MB. Beslutet får meddelas utan föregående föreläggande eller förbud, om tillsynsmyndigheten med hänsyn till risken för allvarliga skador finner att rättelse bör göras genast eller det finns andra särskilda skäl. Det gäller med andra ord akuta ärenden med akut risk för att miljö eller hälsa kan komma att skadas. Möjligen kan det också användas för mycket enkla åtgärder. Krav på samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten gäller i samtliga fall och återfinns i 29 FMH BDT-avlopp, vilka krav kan man ställa på dem? Enligt HaV:s handbok till de allmänna råden innehåller BDT-vatten lägre halter av sjukdomsframkallande mikroorganismer men att det ur mikrobiell föroreningsrisk fortfarande inte kan anses som ofarligt. Mycket beror på ursprungshalten och i och med att tvättmedel idag är fosforfria kan BDT-vatten beräknas klara nivåerna för normal och hög skyddsnivå vad gäller fosfor och kväve utan vidare behandling. Reduktionen av syreförbrukande ämnen, BOD, är däremot otillräcklig. (Havs- och vattenmyndigheten, 2008) I skriften Bad-, disk- och tvättvatten - hur farligt är det? (Kunskapscentrum Små avlopp 2013) har presentationer från föreläsare inom naturvetenskap, teknik och juridik kopplade till enskilda avlopp sammanställts. Här anges att upp till 99,99 % av smittämnen och 90 % av näringsämnen försvinner i system där WC-fraktionen och BDT-fraktionen separeras. BDT-vatten innehåller mest vatten och BOD 7. I relation till fosfor och kväve är dock syreförbrukningen av BOD betydligt lägre. Det viktiga är att se till att marken kan ta hand om vattenmängderna så att den inte försumpas vilket kan leda till lukt, vattenskador och skadedjur. Peter Ridderstolpe, Tekn. Lic. Seniorkonsult vid WRS Uppsala AB, menar att om BDT-vattnet kan ledas bort via levande mark utan problem med igensättning eller dålig lukt så är behandlingen och skyddet i regel tillräckligt (Kunskapscentrum Små avlopp 2013). Vidare anges i Bad-, disk- och tvättvatten hur farligt är det? att det inte är relevant att prata om livslängd på en BDT-anläggning då den biologiska reningen inte avtar med tiden. Sammanfattningsvis menar dessa föreläsare att BDT-vatten i stort sett är harmlöst, riskerna för övergödning och smittspridning är små och tillsynsmyndigheten bör därför lägga sina resurser på att kontrollera hanteringen av toalettavfallet där det mesta av näringsämnen, hormonliknande ämnen, läkemedelsrester och smittämnen finns (Kunskapscentrum Små avlopp 2013). Även Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) anser att de funktionskrav som bör ställas på anläggningar för BDT är att de ska kunna bryta ned organiskt material, reducera bakterier och motverka luktolägenhet. HaV hänvisar även till de allmänna råden NFS 2006:7 där det anges att kommunen i sin bedömning ska se till hushållets totala utsläpp, det vill säga att den reduktion som anges i procent av organiskt material, fosfor och kväve i de allmänna råden inte ska tillämpas på enbart BDT-avloppet (Havsoch vattenmyndigheten 2014). Enligt ovanstående bör därmed kraven på BDT-anläggningar inte vara särskilt höga, kanske framförallt för befintliga anläggningar där det inte kan påvisas några problem med försumpning, luktproblem eller skadedjur. Däremot har domar gällande BDT-anläggningar visat tvetydiga budskap för hur stränga krav som kan ställas. Ett exempel är dom M med avgörandedatum där fyra av föreläsarna i ovan nämnda skrift varit drivande i rättsprocessen. Detta fall gällde förbud av en ca 20 m2 stor markbädd,

17 placerad längsgående marklutningen vilket enligt nämnden skulle ge en lägre spridningsbredd och därmed sämre reningskapacitet. Anläggningen låg ca 40 m från grannens vattenbrunn och 2 m från ett dike i ett område som ansågs ha stor risk för vattenbrist och saltvatteninträngning. WC-vattnet var kopplat till en sluten tank. Kostnaden för att genomföra de åtgärder som den kommunala nämnden beslutat om uppskattades till kr och bedömdes av Mark- och miljödomstolen inte som orimligt i förhållande till nyttan. I sitt domslut hänvisar Mark- och miljödomstolen till HaV:s handbok om enskilda avlopp där det anges att BDT-vatten inte kan anses ofarligt när det gäller mikrobiella föroreningsrisker. Miljööverdomstolen har även i dom M ansett det motiverat att förbjuda rening av BDT-vatten i stenkista utan föregående slamavskiljning. Även rening av BDT-vatten i trekammarbrunn följt av ca 200 meter långa rör samt ett 600 m långt bevuxet dike har inte heller godtagits av Miljödomstolen och förbjudits. I det aktuella fallet lades vikt vid att den å där diket mynnade hade måttlig ekologisk status på grund av påverkan från näringsämnen och organiska föreningar, se dom M Samtidigt finns det fall där domstolarna har varit mer tillåtande. I dom M ansåg Mark- och miljödomstolen det vara ok med rening av BDT-vatten i stenkista för ett fritidshus långt ifrån grannar och som inte berördes av det allmänna friluftslivet. Ett annat fall gällde ett fritidshus med lägre standard där en plastbrunn med sten och grus för slamavskiljning samt dräneringshål stod för avloppslösningen. Mängden vatten uppskattades till 1,5 m3 per år samt 700 ml diskmedel. Att förelägga fastighetsägaren att ordna med godtagbar rening senast ett visst datum bedömde miljödomstolen inte nödvändig ur miljöskyddssynpunkt, se dom M Även i dom M ansåg Miljööverdomstolen att ett föreläggande om förbud mot utsläpp av BDT-vatten är en allt för långt gående åtgärd. Miljööverdomstolen ansåg att den kommunala nämnden först borde utreda vilka försiktighetsåtgärder som är skäliga i fallet och därefter återkomma med föreläggande om preciserade åtgärder. Ofta är läget på anläggningen en avgörande faktor vid myndighetens och domstolens bedömning. I HaV:s handbok till de allmänna råden finns angivet att det i glesbebyggda områden kan räcka med någon form av resorptionsanläggning om avloppet endast består av BDT-vatten. Det vill säga om avloppet inte riskerar att påverka badvatten, dricksvattentäkter eller andra skyddsvärda objekt (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Vad gäller vilka åtgärder som är skäliga kostnadsmässigt i förhållande till nyttan med åtgärden så har det i skriften Bad-, disk- och tvättvatten - hur farligt är det? även gjorts en beräkning på vad det kan kosta att förbättra en gammal BDT-anläggning. De har utgått från en gammal infiltrationsanläggning där fastighetsägaren uppmanas att göra om infiltrationen eller ordna med ett minireningsverk. Man räknar med att ca 50 gram fosfor når recipienten årligen och att kostnaden för att rena bort detta tillskott blir ca per kg fosfor (Kunskapscentrum Små avlopp 2013). Sammanfattningsvis kan man säga att domstolarna i vissa fall har en striktare hållning mot BDT-vattnet än landets experter och HaV. I och med att riskerna och nyttan i förhållande till kostnaden enligt de sistnämnda ska vara så pass små bör dock tillsynsmyndigheten främst lägga energi på WC-avloppen, kanske framförallt när det gäller befintliga anläggningar och anläggningar i glesbebyggda områden. Sedan finns givetvis undantag då det kan vara motiverat att ställa hårdare krav, kanske främst när BDT-vattnet riskerar att förorena en dricksvattentäkt eller badvatten. Vid nyanläggning av BDT-avlopp kan det dock vara rimligt att kräva en mer kontrollerad rening än exempelvis en stenkista. Samtidigt bör tillsynsmyndigheten passa sig för att ställa för hårda krav som styr fastighetsägaren mot att välja en lösning för blandat avloppsvatten. Sådana lösningar utgör en större risk för hälsa och miljön och motverkar samtidigt möjligheterna att skapa ett kretslopp av näringsämnen vilket är en del av miljöbalkens syfte.

18 2.6.5 Kan man förelägga gamla anläggningar? Vid vilken ålder på ett enskilt avlopp kan man ställa krav på åtgärder? Förelägga gamla anläggningar? I HaV:s handbok om enskilda avlopp anges att tillstånd meddelade med stöd av 13 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) har rättskraft enligt 24 kap 1 MB och gäller mot alla vilket innebär att tillsynsmyndigheten inte kan besluta om förelägganden inom de frågor som har prövats i tillståndet. Brådskande förelägganden eller förbud finns dock möjlighet att besluta om i de fall det finns risk för ohälsa eller allvarlig skada på miljön. I annat fall måste tillståndet omprövas eller återkallas innan ett förbud eller föreläggande kan ställas, se 24 kap 3 och 5 MB. En omprövning innebär inte att tillståndet upphävs men att vissa förutsättningar kan ändras (Havs- och vattenmyndigheten 2008). Enligt Miljööverdomstolen i mål M så hindrar emellertid inte rättskraftsregeln i 24 kap 1 miljöbalken tillståndsmyndigheten att med stöd av hänsynsreglerna och 26 kap 9 miljöbalken ställa ytterligare krav angående utsläpp från anläggningar som meddelats tillstånd enligt hälsoskyddslagen. Tillsynsmyndigheten behöver då alltså inte använda sig av det särskilda förfarandet för omprövning i 24 kap 7 miljöbalken. Ett tillstånd kan också begränsas till följd av bl.a. vattenskyddsföreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 22 och föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 5 MB (t.ex. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och därmed 12 FMH). Skillnad på rättsverkan hos ett tillstånd respektive ett föreläggande Ett tillstånd är knutet till verksamheten/anläggningen, vilket innebär att det gäller även mot en ny fastighetsägare. Ett föreläggande gäller däremot endast mot adressaten för föreläggandet. Om ett föreläggande eller förbud skickas till inskrivningsmyndigheten och skrivs in i fastighetens inskrivningsdel gäller det även mot ny fastighetsägare. Även ett löpande vite kan gälla den nya fastighetsägaren, men annat vite gäller inte. Tillsynsmyndigheten får dock sätta ut nytt vite. Detta följer av 26 kap 15 MB. Om en tidigare fastighetsägare förelagts får tillsynsmyndigheten besluta om föreläggande mot den nya ägaren, om det anses skäligt. Kan man ställa krav på åtgärder på ett avlopp utifrån ålder? Enligt 2 kap 2 MB är det verksamhetsutövaren som måste kunna visa att anläggningen fungerar enligt vad som anges i gällande tillstånd. I vissa fall kan det dock vara mycket svårt att genom undersökningar bevisa att så är fallet. Normalt gäller att det ska finns tecken på att anläggningen inte fungerar eller att det finns risk att den inte fungerar för att krav ska kunna ställas. I Miljööverdomstolens dom i mål M förbjöds utsläpp från en avloppsanläggning placerad ca 25 meter uppströms en borrad dricksvattentäkt. Domstolen ansåg att det med hänsyn till avloppsanläggningens placering och ålder (tillstånd meddelat 1991) fanns en klar risk att brunnsvattnet skulle förorenas. Att hög ålder på en avloppsanläggning skulle vara en omständighet som motiverar krav på åtgärder godtogs däremot inte av Mark- och miljödomstolen i mål M I det aktuella fallet hade en kommun förbjudit utsläpp från en 25 år gammal trekammarbrunn med någon form av efterföljande rening som saknade luftningsrör. Tillstånd för anläggningen beviljades Domstolen ansåg att det förutom hög ålder måste finnas några indikationer på att anläggningen har negativ påverkan på människors hälsa eller miljön för att förbud ska kunna beslutas och upphävde därmed nämndens beslut. Samma resonemang förs av Peter Nilsson, Civilingenjör Väg och vatten, på avloppsguidens fråga experten. Dock anser Nilsson att anläggningar som är mer än 50 år gamla inte är helt ok i och med att det var i början på 70-talet som en mer modern syn på infiltration började spridas. Innan dess låg fokus mer på slamavskiljningen. I läget inom markbaserad avloppsvattenrening från 2012 redovisas en forskningsutredning om markbaserad avloppsrening. Enligt författarna finns det ingen anledning att anta att den biologiska reningskapaciteten på

19 anläggningen är försämrad så länge bädden släpper igenom vatten. För att den kemiska reningen (rening av fosfor) ska fungera krävs att den biologiska reningen fungerar bra. Det är däremot känt att en markbaserad anläggnings förmåga att rena fosfor avtar med tiden. Hur snabbt det går är kopplat till faktorer som belastning och mängden jord som deltar vid inbindningen av fosfor. I rapporten föreslår styrgruppen att krav på åtgärder inte ska ställas på anläggningar som fungerar hydrauliskt eftersom det i dagsläget inte finns några bra verktyg för att bedöma reningskapaciteten på en infiltration eller markbädd, framförallt avseende fosfor. Undantag kan dock göras om det finns risk för att anläggningen exempelvis förorenar dricksvattentäkter (Havs- och vattenmyndigheten 2012). Sammanfattningsvis är möjligheterna att ställa krav beroende på enligt vilken lagstiftning tillståndet är meddelat. Har anläggningen tillstånd enligt hälsoskyddslagen finns det möjligheter att meddela föreläggande med krav på ytterligare rening medan rättskraften för tillstånd meddelade enligt miljöbalken är starkare. Har anläggningen däremot inget tillstånd är den inte skyddad av bestämmelserna om rättskraft. Allmänt gäller att det behöver finnas tecken på olägenhet, eller åtminstone tydlig risk för olägenhet, för att förelägganden på anläggningar med tillstånd ska godtas. Att anläggningen är gammal räcker inte som motivering till krav på åtgärder Kan man ställa nya krav vid hög skyddsnivå om ett avlopp fungerar som det var avsett men att anläggningen bara når upp till normal skyddsnivå? Enligt HaV:s handbok om enskilda avlopp bör det i en bedömning om en åtgärd är orimlig att uppfylla, normalt kunna ställas strängare krav om omgivningen är känslig. Hänsyn bör normalt inte tas till hur mycket anläggningen används utan istället till hur den är dimensionerad. I handboken tas dock Miljööverdomstolens dom i mål M upp, där kom man fram till att det var orimligt att inrätta en slamavskiljare för BDTvatten då fastigheten användes mycket lite och att det bara rörde sig om BDT-vatten (Havs- och vattenmyndigheten 2012). En skälighetsavvägning bör göras även i detta fall. Vidare har HaV svarat på sin hemsida hur de anser att tillsynsmyndigheten bör agera vid tillsyn om det på en plats där hög skyddsnivå krävs finns en äldre anläggning med tillstånd före miljöbalken. De anser att om avloppsanläggningen har tillstånd före miljöbalken och bedöms uppfylla de grundläggande kraven i miljöbalken, innehåller de delar som en modern anläggning gör och är anpassad efter dagens belastning ska en avvägning göras innan hårdare krav ställs på anläggningen. Om avloppsanläggningen tillståndsprövades före miljöbalken fanns inte kraven på reduktion av kväve och som huvudregel ska inte ett tillstånd ändras om strängare krav införs om det inte finns specifika övergångsbestämmelser för detta. Då de allmänna råden inte är bindande finns inte några sådana övergångsbestämmelser (Havs- och vattenmyndigheten 2014). Ovan kan sammanfattas med att tillsynsmyndigheten bör vara restriktiv i att kräva längre gående rening än vad som angetts i tillståndet, förutsatt att anläggningen fungerar som det i början var avsett. Detsamma bör även gälla tillstånd meddelade med stöd av hälsoskyddslagen om anläggningen anses uppfylla de grundläggande kraven i miljöbalken. Om en anläggning har tillstånd enligt miljöbalken är den skyddad av rättskraften i 24 kap 1 MB. Precis som i föregående frågeställning så finns det då en möjlighet att återkalla eller ompröva ett tillstånd enligt 24 kap 3 och 5 om förutsättningarna som anges i paragraferna uppfylls. Bland annat kan ett tillstånd omprövas enligt 24 kap 5 p. 2 om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs, vilket kan vara aktuellt där tillsynsmyndigheten bedömt att hög skyddsnivå ska gälla. Har anläggningen inte tillstånd bör det inte finnas några hinder för att ställa krav på längre gående rening och skälighetsbedömningen visar att det är rimligt. 2.7 Vägledande domar Tidsbegränsning av tillstånd till enskild avloppsanläggning. M Miljööverdomstolen Miljö- och byggnadsnämnden beviljade tillstånd till BDT-avlopp kopplat till slamavskiljare och markinfiltration på en fritidsfastighet. Miljööverdomstolen upphävde tidsbegränsningen av tillståndet och

20 konstaterade att anläggningen var avsedd för ett enfamiljshushåll och att tillståndet var villkorat med att en ur miljöskyddssynpunkt lämplig anordning skulle installeras. Därmed fanns inga starka skäl som talade för en tidsbegränsning. Sammantaget saknades behov av att tidsbegränsa tillståndet. MÖD skriver i domskälen bl.a. följande: Tidsbegränsade tillstånd bör användas när det finns behov av det. Det bör framför allt gälla stora verksamheter som har en kraftig miljöpåverkan. Sedan anför MÖD: Av utredningen i målet framgår att anläggningen är avsedd för ett enfamiljshushåll och att tillståndet har villkorats av att en ur miljösynpunkt lämplig avloppslösning ska utföras. Några starka skäl som talar för en tidsbegränsning föreligger därför inte. Sammantaget finner Miljööverdomstolen att det saknas behov av att tidsbegränsa tillståndet. Kort kommentar: För att kunna tidsbegränsa ett tillstånd krävs, i vart fall när det gäller BDT-avlopp från en enfamiljsfastighet, starkare omständigheter än att hänvisa till hela kommunens miljöproblem eller hela regionens miljöproblem. Domen utesluter således inte tidsbegränsning av tillstånd till enskilda avlopp, men domstolen visar att det måste föreligga starka skäl i det enskilda fallet. Föreläggande om att inkomma med tillståndsansökan. M Miljööverdomstolen, MÖD: "Det går inte att utläsa av nämndens beslut vilka överväganden som legat till grund för valet av teknisk lösning. En slamavskiljare och markbädd utgör typiskt sett en fullgod enskild anläggning. Det går emellertid inte att utesluta att en godtagbar rening kan uppnås för avloppsvattnet med andra metoder än de förelagda. Föreläggandet bör därför inte gälla skyldighet att inrätta en viss typ av avloppsanläggning utan ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten som inte genomgått av nämnden godkänd rening. NN ges därmed tillfälle att själv hitta lösningar och, om så krävs, att ansöka om tillstånd eller anmäla åtgärder." Krav på geohydrologisk undersökning. M En kommunal nämnd hade avslagit en ansökan om tillstånd till installation av vattentoalett. Lokaliseringen av infiltrationsanläggningen ansågs mindre lämplig med hänsyn till risken för förorening av en närbelägen (55-66 m) dricksvattentäkt. Nämnden ansåg att en geohydrologisk undersökning borde ha utförts för att klarlägga eventuella sprickor i berggrunden. Miljödomstolen lämnade sökanden tillstånd varvid den kommunala nämnden överklagade. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att kunskapskravet i 2 kap. 2 miljöbalken (MB) och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 MB inte fick tillämpas så att orimliga krav enligt 2 kap. 7 MB ställs på verksamhetsutövaren. Eftersom vattentäkten låg uppströms infiltrationsanläggningen och nämnden inte pekat på några faktiska förhållanden som gav anledning att befara att vattentäkten skulle kunna komma att förorenas fann MÖD att risken för att infiltrationsanläggningen skulle komma att påverka vattentäkten var så liten att det inte var rimligt att kräva en kostsam utredning om eventuell sprickbildning i berggrunden. En av ledamöterna var av skiljaktig mening. Uppföljning av vitesföreläggande. M , Miljööverdomstolen Den kommunala nämnden hade vid vite förbjudit fortsatta utsläpp. Medan miljödomstolen avslog begäran om vitets utdömande pga. att nämnden inte kunde visa att någon tjänsteman varit ute och kontrollerat huruvida det skett utsläpp från anläggningen, menade MÖD att det var utrett att adressaten bott på fastigheten och därmed släppt ut avloppsvatten. Vitet kunde därför dömas ut. Kort kommentar: Visar på vikten av att den myndighet som ansöker om vitets utdömande är noga med att åberopa all nödvändig och befintlig information. Föreläggande blev förbud. M Miljööverdomstolen Ett vitesföreläggande om anläggande av trekammarbrunn med markbädd har omformulerats till att avse förbud av utsläpp av allt avloppsvatten med hänsyn till att det inte kan uteslutas att en godtagbar rening av avloppsvattnet kan uppnås med andra metoder än de förelagda.

21 Föreläggande om förslag på lösning godtas ej. M Miljööverdomstolen Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning - Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en fastighetsägare att inkomma med förslag till lösning avseende behandling av avloppsvatten från avloppsanläggning med vattentoalett och viss senare dag färdigställa avloppsanläggningen så att den uppfyller kraven 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fastighetsägaren överklagade till länsstyrelsen och miljödomstolen, som inte gjorde annan ändring av föreläggandet än att skjuta fram tidpunkterna. Fastighetsägaren överklagade till Miljööverdomstolen (MÖD) och yrkade att föreläggandet skulle undanröjas. MÖD ansåg att den aktuella avloppsanläggningen behövde åtgärdas men hade synpunkter på utformningen av själva föreläggandet. I den delen ansåg MÖD att det i miljöbalken inte fanns några föreskrifter som gav uttryckligt stöd för att ålägga någon att till nämnden inkomma med förslag till lösning av avloppsvattenfrågan. MÖD ifrågasatte om ett sådant föreläggande är lämpligt och ändamålsenligt när det som i detta fall riktas mot en privatperson. Enligt MÖD borde ett föreläggande utformas så att adressaten får ett tydligare besked om vad han skall göra för att åtlyda förbudet att släppa ut avloppsvatten som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. MÖD ansåg att föreläggandet inte motsvarade de krav som av rättssäkerhetsskäl måste ställas på en förpliktelse av det slag som i målet var aktuellt. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om föreläggandet undanröjdes och målet återförvisades till nämnden för förnyat övervägande rörande utformningen av ett nytt föreläggande. M Miljööverdomstolen, Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en samfällighetsförening vid vite att komma in med förslag på hur deras avloppsanläggning skulle förbättras så att olägenhet för människor hälsa och miljön inte uppkommer. Föreningen överklagade till länsstyrelsen som upphävde föreläggandet. Länsstyrelsen ansåg att möjligheten enligt 26 kap. 19 MB att förelägga en verksamhetsutövare att lämna in förslag på förbättrande åtgärder avsåg förbättringar av egenkontrollen, inte av verksamheten som sådan. Länsstyrelsen ansåg att inte heller med stöd av 26 kap. 22 MB kunde tillsynsmyndigheten kräva att verksamhetsutövaren skulle redovisa förlag till lösningar. Länsstyrelsen ansåg att det är myndighetens sak att föreskriva vilka åtgärder som behövs för att tillåtlighetsreglerna ska vara uppfyllda. Även Miljödomstolen och Miljööverdomstolen delade länsstyrelsens bedömning att 26 kap. 19 3st och 22 1st MB inte gav stöd för föreläggandet. Miljööverdomstolen ansåg att det inte heller med stöd av kunskapskravet i 2 kap 2 MB kunde krävas att föreningen med stöd av 26 kap. 9 MB skulle redovisa förslag på åtgärder, eftersom kunskapskravet är så allmänt att det inte tar över de krav som måste ställas på utformningen av ett tillsynsföreläggande. Det bör klart framgå av ett föreläggande vad adressaten har att iaktta och det är tillsynsmyndighetens sak att precisera detta. Rättskraft hos tillstånd. M Miljööverdomstolen Förbud mot utsläpp av avloppsvatten från enskild avloppsanläggning Frågan i målet gällde om rättskraftsregeln 24 kap 1 miljöbalken utgjorde hinder för tillståndsmyndigheten att meddela förbud mot utsläpp från en enskild avloppsanläggning som år 1984 fått tillstånd enligt hälsoskyddslagen. Miljööverdomstolen fann att rättskraftsregeln inte utgjorde hinder och delade också underinstansernas bedömning att det var motiverat att meddela förbud mot utsläpp. Kort kommentar: Domen är vägledande när det gäller hur man ska hantera avlopp som har tillstånd med stöd av den gamla hälsoskyddslagen. När det gäller tillstånd givna med stöd av miljöbalken ska 24 kap. i balken tillämpas om myndigheten vill angripa tillståndet i sig eller villkor i tillståndet. Vattenbrist som grund till att vägra tillstånd. RÅ 1994 ref 59 Det är enligt regeringsrättens bedömning en olägenhet för människors hälsa att inte ha tillgång till rent dricksvatten. Faran för att bostäder i ett område kan - på längre sikt - komma att lida brist på vatten av godtagbar beskaffenhet i tillräcklig omfattning vid en ökad exploatering för permanentboende och därmed ökad standard har ansetts utgöra skäl att vägra tillstånd till vattentoalett.

22 3. Information till verksamhetsutövare; fastighetsägare; entreprenörer Inom ramen för delprojektet har ett utbildningsmaterial som kan användas av den enskilda kommunen för att kompetensutveckla entreprenörer om hur avlopp bör anläggas utifrån ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv utvecklats, se bilaga 15. Det tidigare informationsmaterialet Planera ditt avlopp, riktat till fastighetsägare har också uppdaterats, se bilaga 16.

23 4. Referenser, läs mer Avloppsguiden Kunskapscentrum om små avlopp: Avloppsguiden Fråga experten. Gamla anläggningar- När bör vi döma ut dem på grund av ålder? Avloppsguidens Kunskapscentrum Små Avlopp Bad-, disk- och tvättvatten hur farligt är det? Risker, skyddsbehov och reningstekniker. Handläggarseminarium om VA-juridik Dokumentation. Nässjö, Havs- och vattenmyndigheten Små avloppsanläggningar Handbok till allmänna råd. Havs- och vattenmyndigheten Läget inom markbaserad rening- Samlad kunskap kring reningstekniker för små och enskilda avlopp. Havs- och vattenmyndigheten Vanliga frågor och svar om små avlopp. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/avlopp/fragor-och-svar-om-sma-avlopp.html Havs- och vattenmyndighetens Vägledning om små avlopp: Mark- och miljööverdomstolen, vägledande domar Miljösamverkan Västerbottens texter om lagstiftning och juridiska aspekter som tagits fram inom projektet Små avlopp 2014: Miljösamverkan Västra Götaland Lathund för hantering av sanktionsärenden enligt miljöbalken. %20och%20rapporter/Metodik,%20juridik%20och%20planering/V%C3%A4gledning%20om%20 sanktions%c3%a4renden/lathund-hantering-sanktionsarenden-2009.pdf Naturvårdsverkets faktablad: Planera för avlopp, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Jordprovtagning, grundvattenundersökning och beräkning av infiltrationsyta, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Tilloppsledningar, slamavskiljare, fördelningsbrunnar, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Infiltrationsanläggningar, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Markbädd, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Skötsel av avloppsanläggning, Nr Naturvårdsverket Naturvårdsverkets allmänna råd [till 2 och 26 kap. miljöbalken och och 19 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. NFS 2006:7 Naturvårdsverkets/HaV:s handbok 2008:3.www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/sma-avlopp/vagledning-och-rad.html Sveriges geologiska undersökning: UMEVA om Enskilda avlopp: df

24 5. Bilagor Bilaga 1 Lagstiftning som kopplar till ärendehandläggning inom Små avlopp, aktuell i september 2014 Lagstöd i beslut I ett beslut ska anges de bestämmelser som gäller själva saken och de bestämmelser som ger myndigheten rätt att agera. I 26 kap 9 miljöbalken finns bestämmelserna som ger myndigheten rätt att förelägga eller sätta förbud. Ska föreläggandet eller förbudet förenas med vite ska 14 samma kapitel anges.. I ett beslut om avlopp bör 9 kap 7 anges. Övriga paragrafer som generellt kan användas i ett beslut är hänsynsreglerna i 2 kap 2-3, 5 och 7 miljöbalken samt 9 kap 1-2. Vid beslut om tillstånd eller bekräftelse av anmälan anges 13 förordning om miljöfarlig verksamhet samt eventuellt 18 samma förordning. Miljööverdomstolen har slagit fast att det inte finns något stöd i miljöbalken att förelägga en privatperson att inkomma med förslag till lösning på sitt bristande avlopp. Däremot bedömer Miljööverdomstolen att det inte finns något som hindrar tillsynsmyndigheten att med stöd av 26 kap 19 och 22 förelägga en verksamhetsutövare att redovisa det underlag som myndigheten behöver för att ta ställning till vilka åtgärder som krävs. Se M och M Denna bevisbörda gäller då främst den som bedriver yrkesmässig verksamhet. Förutom vilka risker som kan finnas för människors hälsa och miljön kan det i ett tillståndsärende behöva beaktas vilka planer kommunen har för det aktuella området som fastigheten är belägen i. I dom M ansåg inte Miljööverdomstolen att det var oskäligt att en fastighetsägare fick vänta på den planerade anslutningen till det kommunala va-nätet. Domstolen noterade dock att det ibland kan finnas skäl att i avvaktan på anslutning till det kommunala nätet ge ett tidsbegränsat tillstånd till sluten tank, något som också anses som rimligt i HaV: s handbok till de allmänna råden. I det här fallet handlade det dock om en planerad nybyggnation vilket domstolen ansåg tala emot ett tidsbegränsat tillstånd. I ovan nämnda handbok tas även upp att det i ett område där kommunal VA-utbyggnad planeras kan vara aktuellt att inte ställa lika höga krav som vid en normal ansökan eller att använda beslut om planer och utbyggnad som skäl till beslut om speciella villkor eller avslag. Om en överträdelse av 13 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har skett ska beslut om miljösanktionsavgift fattas. Hänvisa då till ovanstående paragraf samt 3 kap 1 förordning om miljösanktionsavgifter. Enligt dom M fastslår Miljööverdomstolen att det inte finns något som hindrar en tillsynsmyndighet att först besluta om miljösanktionsavgift för bristande fullgörelse av ett åliggande och sedan använda vitesföreläggande för att framtvinga fullgörelse i efterhand. Vidare är ändring av reningsteknik, lokalisering eller flytt av utsläppspunkt att jämställa med en ny anläggning och är därmed tillståndspliktigt. Har inte tillstånd sökts ska miljösanktionsavgift tas ut. Se MÖD 2013:27, M och M Övriga paragrafer som räknas upp under rubriken lagstiftning används utifrån vad som är aktuellt i det enskilda fallet. Kom ihåg att förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll endast är tillämpbar på yrkesmässig verksamhet. Miljöbalken (1998:808) 2 kap

25 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Miljöbalken (1998:808) 9 kap 1 Med miljöfarlig verksamhet avses. 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. 2 Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 3 Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. 4 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, får regeringen för en viss del av landet meddela föreskrifter eller beslut om förbud mot att 1. släppa ut avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar, eller 2. lägga upp fasta ämnen. Detta gäller om sådan verksamhet kan leda till att vattenområden, marken eller grundvattnet kan förorenas eller på annat sätt påverkas menligt. 5 För att skydda människors hälsa eller miljön får regeringen, om det framstår som mer ändamålsenligt än beslut i enskilda fall, också i andra fall än som avses i 4 i fråga om miljöfarlig verksamhet meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått. Sådana föreskrifter får också meddelas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Om det finns särskilda skäl, får regeringen bemyndiga en myndighet att meddela sådana föreskrifter. Om det behövs, får regeringen meddela föreskrifter om sådana försiktighetsmått som går utöver vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller andra internationella åtaganden. 7 Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts inrätta eller ändra sådana avloppsanordningar eller andra inrättningar. Regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter enligt andra stycket. Miljöbalken 26kap 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen 21 Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet.

26 22 Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Om det är lämpligare, får tillsynsmyndigheten i stället besluta att en sådan undersökning ska utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen. Om inte annat följer av 22 b 2, ska den som är skyldig att utföra undersökningen ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. Lag (2010:1542). Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12 Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. (I 11 kap 2 Miljöbalken (1998:808) 2 avses med vattenområde: ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Paragrafen träder i kraft ) 13 Det krävs tillstånd för att 1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än som avses i första stycket. En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av generalläkaren i de fall generalläkaren utövar tillsyn över anläggningen. En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen inrätta en sådan anordning som avses i andra stycket. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Förordning (2008:690). 14 Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. 16 Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 skall vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat. 18 I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. 19 Ett tillstånd enligt 13 gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter 3 kap 1 För en överträdelse av 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en miljösanktionsavgift betalas 1. med kronor, om överträdelsen är att utan tillstånd inrätta en avloppsanordning trots att ett sådant tillstånd krävs, 2. med kronor, om överträdelsen är att utan tillstånd ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning som före anslutningen inte hade någon vattentoalett ansluten, och 3. med kronor, om överträdelsen är att utan att ha gjort en anmälan inrätta en avloppsanordning trots att en sådan anmälan krävs. Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 1 Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller kap. Miljöbalken 4 För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt 1. miljöbalken, 2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt 3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2. 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras.

27 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Badvattenförordning (2008:218) 8 En kommun som klassificerat ett badvattens kvalitet som dålig ska se till att 1. orsakerna till att badvattnets kvalitet inte har kunnat klassificeras som tillfredsställande identifieras, 2. lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra, minska eller undanröja orsakerna till den förorening som medfört att badvattnets kvalitet har klassificerats som dålig, och 3. badvattenprofilen uppdateras med uppgifter om orsakerna till föroreningen och åtgärderna enligt 2. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. 9 Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Bestämmelserna anger framförallt vad vattenmyndigheterna ska genomföra för att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls.

28 Bilaga 2 Små avlopp 2014 Vägledning för tillsynsmyndigheter i Västerbottens län Miljösamverkan Västerbotten oktober 2014

29 Denna vägledning utvecklades för första gången 2010 inom projektet Hållbara och kostnadseffektiva avlopp i Norra Sverige. Under 2014 har vägledningen reviderats och uppdaterats inom ramen för Miljösamverkan Västerbottens projekt om Små avlopp. Vägledningen ska vara ett stöd vid tillstånds-, anmälnings- och tillsynsärenden gällande små avlopp (< 200 pe) och riktas i första hand till kommunernas miljöhandläggare. Handläggning av ärenden Vägledningen utgör en grund för en gemensam lägsta kravnivå på inlämnade handlingar och för samsyn mellan kommunerna vid handläggning och bedömning av ansökningar/anmälningar av små avlopp. Handläggningsrutiner Nedan ges exempel på en lämplig handläggningsgång då en ansökan om tillstånd eller en anmälan inkommer. 1. Ansökan/anmälan inkommer och registreras. 2. Handlingarna granskas. Ifall kommunen är uppdelad i områden med olika skyddsnivåer kontrolleras vilket område fastigheten är belägen inom. 3. Bedöm om ansökan är komplett. a. Om ja - gå till nästa punkt b. Om nej - Begär komplettering. Här kan kommunen sätta upp en tid inom vilken kompletteringen ska ha inkommit. Kommer den inte in inom tiden avvisas ärendet. 4. När ansökan är komplett görs ett platsbesök, helst tillsammans med sökanden. 5. Eventuella grannyttranden inhämtas. 6. En samlad bedömning görs utifrån utredning och platsbesök. Vid bedömning är det också lämpligt att beakta de krav som arbetsmiljölagstiftningen ställer, till exempel på farbar väg, möjlighet till slangdragning och brunnlockens utformning. 7. Skriv beslut om tillstånd/svar på anmälan. I beslutet tas med ett villkor om att utförandeintyg och foton ska skickas in när anläggningen är färdigställd samt att fastighetsägaren har ansvaret för anläggningens funktion. Delge de enheter som efterfrågar eller bör ha kännedom om beslutet, t ex bygglovsenheten. 8. När utförandeintyg inkl. foton inkommit granska dessa och gör en bedömning om anläggningen har utförts i enlighet med tillståndet/anmälan. Ansökan a. Om ja Skicka ett besked till sökanden. Avsluta ärendet. b. Om nej Gör en bedömning ifall avvikelsen kan accepteras, eventuellt måste ett platsbesök göras. Om avvikelsen kan accepteras, skicka ett besked till sökanden och avsluta ärendet! Om den inte kan accepteras, gå vidare med föreläggande. En ansökan om att inrätta en småskalig avloppsanläggning ska bestå av: - Ansökningsblankett o o o o o o Sökandens namn, adress, telefonnummer och e-postadress Fastighetsbeteckning Antal hushåll som ska anslutas Aktuell skyddsnivå Typ och dimensionering av anläggning Avstånd till högsta grundvattenyta och ev berg - Teknisk beskrivning av reningsanläggningen som beskriver anläggningens funktion, dimensionering, lutning på rör, läge i förhållande till grundvattnet samt andra uppgifter som är relevanta för anläggningen. - Siktanalys av jordprov (provgrop) eller perkolationsprov (vid infiltration) - Planritning, längd- och tvärsektion över avloppsanläggningen

30 - För minireningsverk, fosforfälla och liknande ska bifogas en beskrivning av funktion samt en dokumentation av behandlingens resultat samt drift- och underhållsinstruktion från leverantör. Eventuella serviceavtal bör också bifogas. - Uppgift om dricksvattenförsörjningen på den aktuella fastigheten. - Uppgift om grannar som kan beröras av den planerade anläggningen. - Servitutsavtal eller liknande om anläggningen ska placeras utanför egen tomt. - Situationsplan i skala 1:400 1:1 000 som visar följande: o o o o o o o o o o o Fastighetsgränser och tillfartsvägar Byggnader på fastigheten, befintliga och planerade Anläggningens och utloppets placering Plats för eventuella provgropar Eventuella dricksvattenbrunnar, både egna och andras, inom 200 meter från planerad avloppsanläggning Bergvärmehål inom 100 meter från anläggningen Avstånd till eventuella diken och vattendrag i närheten av fastigheten (100 m) Avstånd till eventuellt ytvatten/ strandlinje Grundvattnets flödesriktning (uppskattat) Marklutning i form av nivåkurvor, plushöjder eller pilar med förklaring. Uppställningsplats för slamtömningsfordon och eventuell servicefordon/kranbil Provgrop 1. För en enfamiljsanläggning behövs i regel två provgropar. 2. Djupet bör vara 2-2,5 meter där nivåer för eventuellt påträffat grundvatten och berg noteras. 3. Jordprofilen skrapas ren så att jordlagren framträder. 4. De jordprover som tas ut ska innehålla ca 0,5 liter jord vardera. Stenar som är större än 2 cm tas bort. 5. Ett prov tas i varje skikt från den nivå där spridningsledningarna beräknas ligga och nedåt. Proven märks: provtagningsplats, provtagningsdjup och datum. 6. Proven skickas till laboratorium för siktanalys. Kornfördelningsdiagram Ett kornfördelningsdiagram bifogas vanligen resultatet av en siktanalys. När hela siktkurvan faller inom fält A och/eller fält B är vanlig infiltration möjlig. Beroende på var kurvan för siktanalysen för det aktuella jordprovet hamnar kan olika storlek på bädden bli aktuella, mer information finns i Naturvårdsverket faktablad 2. Jordprovtagning mm. Om någon del av siktkurvan faller till vänster om fält B är materialet för finkornigt för vanlig infiltration. Möjliga lösningar kan istället vara markbädd, förstärkt infiltration eller upplyft infiltrationsanläggning (mound). Om någon del av siktkurvan faller till höger om fält A är materialet för grovt för en vanlig infiltration. Möjliga lösningar kan i det fallet vara förstärkt infiltration eller markbädd. Perkolationsprov Perkolationsprov är ett alternativ till jordprov och siktanalys. Metoden kräver kunskap och noggrannhet av den som utför provet för att resultatet ska bli rättvisande och ska också användas med försiktighet. Bedömningsgrunder - handläggning Vid handläggning av ansökan/anmälan behöver vissa bedömningar göras. Nedan listas några avseenden.

31 Skyddsnivå Områden delas in efter känslighet i två nivåer; normal skyddsnivå och hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå kan gälla avseende på fosfor, kväve och/eller bakterier. Kommunen avgör om en anläggning ska uppfylla normal eller hög skyddsnivå utifrån miljö- och/eller hälsoskyddssynpunkt. Vid bedömning av vilken skyddsnivå som ska gälla för en viss fastighet utgår man från förhållandena i det enskilda fallet men även utifrån vad som gäller i det aktuella området. Kommunen kan också välja att ställa högre eller lägre krav än de som anges för normal eller hög skyddsnivå i de allmänna råden. Vissa kommuner i länet har delat in kommunen i områden med olika skyddsnivåer, medan andra inte har gjort det. Följande kan vara en vägledning för vilka funktionskrav som ska ställas på en anläggning: - VISS-kartan och Vattenmyndigheternas klassning av vattenförekomster - Natura 2000 eller andra skyddade områden - Badplatser - Skyddsområden för dricksvattentäkter Indelning i olika skyddsområden kan med fördel läggas in på en karta som är tillgänglig för fastighetsägare, entreprenörer m fl. Uppgift om skyddsområden bör också läggas in i översiktsplanerna. Skyddsavstånd Grundvattenyta och berg Avståndet mellan infiltrationsledningar och högsta grundvattenyta bör inte understiga 1 meter. Detsamma gäller för avståndet mellan infiltrationsledning och berg. Grundvattenströmmens riktning sammanfaller ofta med terrängens lutning. Grundvattenytan varierar normalt med årstider och nederbörd varför det kan vara svårt att säkert bestämma den högsta nivån på grundvattenytan. Viss hjälp kan fås av SGU:s information om grundvattennivåer under olika månader och utifrån det kan vägledning fås om uppmätta grundvattennivåer kan räknas som högsta nivå eller om de bör justeras uppåt. Dricksvattentäkt Grundregeln är att infiltrationsanläggningar inte bör placeras uppströms vattentäkt eller i områden som kan komma att användas för vattentäkt. Rimligt horisontellt skyddsavstånd mellan vattentäkt och avloppsanläggning varierar beroende på mark- och terrängförhållanden, det vill säga grundvattnets transporthastighet. Det bör ta minst 2 till 3 månader för grundvattnet att förflytta sig från infiltrationsplats till dricksvattentäkt. Det har också betydelse om vattentäkten är borrad eller grävd och om den är tätad. Om avloppsanläggningen ligger nedströms en vattentäkt kan 50 meter användas som riktvärde på minsta skyddsavstånd. Beroende på grundvattenytans lutning, jordmaterial och vattnets transporthastighet kan, i många fall, behövas betydligt större skyddsavstånd, ibland ända upp till 200 meter. Vid svårbedömda fall, då det finns risk att avloppsvatten kan påverka vattentäkter, bör en hydrogeologisk undersökning utföras. Denna ska ge en fördjupad bild av jord-, berg- och vattenförhållandena på tomten. En sådan undersökning kan också ge som resultat att kortare avstånd än 50 meter kan accepteras. Ytvatten eller dike Skyddsavståndet mellan infiltrationsanläggning och ytvatten, vattendrag eller dike bör vara minst 10 och helst mer än 30 meter. Vid kraftig marklutning kan betydligt längre avstånd behövas. Grannfastighet Avloppsanläggningen bör inte placeras närmare än 4,5 meter från fastighetsgränsen. Om berörda

32 grannar samtycker kan en anläggning placeras närmare än så. Om en anläggning ska placeras på någon annans mark måste sökanden få rådighet över marken innan anläggningen påbörjas och kunna visa på servitutsavtal eller liknande. Energibrunn Avloppsanläggningen bör, vid infiltration eller utsläpp till mark, placeras nedströms och minst 30 meter från en bergvärmeanläggning (borrhål/slang). Ett avstånd på meter rekommenderas av branschen. Tillstånd eller anmälan? Tillstånd - nyanläggande av små avloppsanläggningar till vilka vattentoalett ska anslutas. Gäller även för slutna tankar dit WC-vatten ska ledas - anslutning av WC till befintlig avloppsanordning där WC inte funnits tidigare - avledning av urin från separationstoalett till BDT-avlopp, något som kan tillåtas om avloppsanläggningen möjliggör tillräcklig fosfor- och kväverening - ny lokalisering av hela, eller del av, anläggningen, Anmälan - anläggande av BDT-avlopp (bad-, disk och tvätt). - påkoppling av WC på en anläggning där WC finns sedan tidigare om åtgärden medför en väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Om tillstånd för WC saknas sedan tidigare behöver dock en tillståndsansökan göras - andra ändringar som medför en väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning Tillstånd eller anmälan behövs ej förutsatt att anläggningen har tillstånd/är anmäld sedan tidigare: - omgrävning av infiltration eller markbädd till likadan anläggning och på samma plats som tidigare - ersättning av befintlig slamavskiljare mot en ny slamavskiljare på samma plats som tidigare - påkoppling av ytterligare WC på en anläggning där WC finns sedan tidigare, och åtgärden inte medför en väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning Tillstånd eller anmälan behövs ej vid: - inrättande av torrtoaletter. Kommunen kan införa krav på anmälan/tillstånd. Hit räknas även o inrättande av en tank direkt under en toalettsits o inrättande av bajamajor vid tillfälliga evenemang I Naturvårdsverkets handbok 2008:3 anges att en rimlighetsbedömning måste göras när det gäller krav på avloppsanläggningar. Detta kan till exempel gälla lokalisering i ett mycket glest bebyggt område som norra Norrlands inland. Om tillsynsmyndigheten tillåter lägre krav i till exempel i glesbygd måste det noga motiveras och bedömningen måste grunda sig på att de lägre kraven inte negativt påverkar recipienten. Vad gäller kravställande på tillstånd alternativt anmälan för specifika tekniker avgörs det ofta av lokala förutsättningar. Det är också funktionen som är väsentlig och ska bedömas före ett särskilt teknikval. Praxis bör fungera vägledande. Avgift Som regel tas en avgift ut för handläggning av ansökningar och anmälningar till den kommunala miljönämnden. Avgiften baseras på handläggningstiden för ärendet, vanligen 4-6 timmar vid tillståndsansökan och 2 3 timmar vid anmälan av avloppsanläggning för enfamiljshus. Tillsyn Miljönämnden har ansvaret för tillsynen av små avlopp. Tillsynen kan ske i form av avlopps

33 inventeringar men miljönämnden bör även utföra tillsyn över tekniskt avancerade avloppsanordningar som minireningsverk och stora gemensamma anordningar. Inkommande klagomål är en annan del av tillsynen. Tillsynen är enligt lag avgiftsfinansierad och vanligtvis tas en timavgift ut för den arbetstid som lagts ner. Tillsyn av tekniskt avancerade avloppsanordningar Tekniskt avancerade avloppsanordningar som minireningsverk och kemfällningsenheter kräver underhåll för att kunna fungera och är inte lika robusta som konventionella markbäddar eller infiltrationer. Egenkontroll ska finnas och miljönämnden kan begära in journalföring där kemikaliepåfyllning, underhåll och avvikelser ska finnas noterat. Även resultat från provtagning av avloppsvatten kan bli aktuellt om man misstänker att reningen fungerar dåligt. Avloppsinventering Standarden på befintliga avloppsanordningar varierar mycket. De äldre husen har ofta bara en slamavskiljare (en-, två- eller trekammarbrunn) eller en anordning som inte längre fungerar. För att få till stånd förbättringar av de små avloppsanläggningarna i kommunen kan miljönämnden utföra avloppsinventeringar. Områden vid känsliga recipienter bör prioriteras. Ett metodstöd för detta finns framtaget inom ramen för Miljösamverkans Västerbottens projekt under Olika typer av anläggningar Tekniköversikten på följande sida ges exempel på anläggningar och en bedömning av deras funktion, påverkan kostnader mm. Andra lösningar kan godtas om de bedöms uppfylla skyddskraven för den aktuella lokaliseringen.

34 TEKNIKÖVERSIKT Typ av anläggning Provtagningsmöjlighet Infiltrationsanläggning Markbädd Reduktion fosfor (P) o kväve (N) Smittskydd Erfarenheter Investering s- och driftkostna der Kretsloppsmöjlighet Grundvattenpåverkan Normal skyddsnivå Bra för P Bra Robust, beprövad Låga Nej Viss risk Nej Ja Nej Osäker för P, liten för N Minireningsverk Bra för P Extrapolering behövs Urinsortering och markbädd Urinsorterande torrtoalett med BDT (slamavskiljare o markbädd) Sluten tank och BDT (infiltration) Kemisk fällning i slamavskiljare Markbädd och fosforfilter Bra Robust, beprövad Relativt låga Instabil drift, service, el, kemikalier krävs, mer slam Bra Bra Robust, alternativ till kemisk fällning eller fosforfilter Dyr Ökade, beror på taxa Bra Bra Robust, beprövad Relativt låga Bra Bra Robust, beprövad, tillåts dock inte i alla kommuner Bra för P Bra Större våtvolym behövs Bra för P Bra Driftsäker, hämtning av filter görs ej i alla kommuner Ökade transporter och slamtömningskostnader Nej Viss risk Ja, om tät markbädd Ja, om slam är ok för odling Extrapolering? Om Nej risk Om Ja viss risk Ja Viss risk Ja, om tät markbädd Ja Liten risk Ja, om tät markbädd Ja Viss risk Nej, förutom i tanken Ej m a p fosfor Hög skyddsnivå Nej Ja Ja Beror på fabrikat, krav på efterpolering i normalfallet Ökade För fosfor Viss risk Ja, om tät Ja M a p fosfor markbädd Ökade Ja Viss risk Ja Ja M a p fosfor Ja Ja Ja Ja Ja Ja

35 Mer information Havs- och vattenmyndighetens vägledning om små avlopp: Avloppsguidens Kunskapscentrum om små avlopp: Miljösamverkan Västerbottens texter om lagstiftning och juridiska aspekter som tagits fram inom projektet Små avlopp 2014: Naturvårdsverkets faktablad: Planera för avlopp, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Jordprovtagning, grundvattenundersökning och beräkning av infiltrationsyta, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Tilloppsledningar, slamavskiljare, fördelningsbrunnar, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Infiltrationsanläggningar, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Markbädd, Nr Naturvårdsverkets faktablad: Skötsel av avloppsanläggning, Nr Naturvårdsverkets/HaV:s handbok 2008:3. Sveriges geologiska undersökning: UMEVA om Enskilda avlopp: df

36 Kommunloggan Miljökontoret SKRIVELSE DATUM Bilaga 3. Informationsutskick innan inventering Fastighetsägare Adress Egen rubrik alt Inventering av enskilda avloppsanläggningar Miljökontoret kommer att påbörja inventering av enskilda avloppsanläggningar vid XXXXX. Inventeringen kommer att ske Mer information finns på miljökontorets webbplats. Enkät För att inledningsvis få så kompletta och korrekta uppgifter som möjligt om er avloppsanläggning har vi bifogat en enkät. Var vänlig och fyll i enkäten och skissa gärna upp din anläggning så hittar vi den fortare. Returnera enkäten till miljökontoret så snart som möjligt helst senast den.. Bakgrund Kommunspecifik INFORMATION om varför inventeing i detta område Gödselhantering och annat som kan påverka statusen i sjön kontrolleras också under året. Utsläpp av orenat avloppsvatten medför risk för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra hav, sjöar och vattendrag och påverkar då därigenom fiske och badvattenkvalité. Bristfälligt renat avlopp kan förorena både egna och grannars vattentäkter och ge upphov till dåligt lukt. Vad ska kontrolleras? När vi kommer ut vill vi titta på avloppsanläggningens olika delar för att få en uppfattning om hur den fungerar. Detta görs bland annat genom kontroll av slamavskiljarens utformning/funktion och T-rör, eventuella efterföljande brunnar, luftningsrör samt utsläppspunkt för avloppsvattnet om det finns någon sådan. Vi är bara utomhus och lyfter på lock, letar utsläpp, fotodokumenterar och fyller i en checklista för senare bedömning. Ni måste se till att brunnar är lätt åtkomliga för inspektion och att tyngre stenar och dekorationer avlägsnas. Du får gärna vara med men det är inget krav. Om du vill deltaga vid inspektionen hör av dig till miljökontoret snarast. Tidsåtgången på plats uppskattas till cirka min per fastighet. Efter inspektionen Efter inspektionen kommer ni att få en inspektionsrapport där det framgår vad vi noterat om avloppsanläggningen. I skrivelsen kommer eventuella brister att påpekas. I vissa

37 fall kan det bli aktuellt med ett föreläggande om åtgärder eller ett förbud från miljönämnden.

38 Avgift KOMMUNSPECIFIK INFORMATION För arbetet med inventering, bedömning och utformande av inspektionsrapport uttas en fast inventeringsavgift på två timmar (enligt taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, fastställd av kommunfullmäktige DATUM). Bra att veta För att en avloppsanordning ska vara godtagbar ska den ha längre gående rening än slamavskiljning och den ska inte riskera att förorena ytvatten, grundvatten eller dricksvattentäkter. Exempel på anordningar som inte uppfyller dagens krav på rening är enkammarbrunn och utsläpp i öppet dike, stenkista, sjunkbrunn eller direktutsläpp i mark eller vattendrag. Som fastighetsägare har man ansvar för att visa hur avloppshanteringen är och att den uppfyller lagkraven. Ska man åtgärda sitt bristfälliga avlopp kräver det ofta tillstånd eller anmälan. Ansökan/anmälan prövas av miljönämnden. Mer information om enskilda avlopp, tekniklösningar, lagkrav och ansvar hittar du på en nationell kunskapsbank om enskilda avlopp. Du kan också testa ditt avlopp utifrån checklistan Testa ditt avlopp. Läs även mer på vår hemsida Vet ni själva redan nu att er avloppsanläggning inte uppfyller gällande krav och har tänkt åtgärda den så kontakta miljökontoret eller skicka in en ansökan så slipper ni inventering och medföljande avgift. Om någonting är oklart eller om ni har några frågor i övrigt går det bra att kontakta oss per telefon eller via e-post. Kontaktuppgifter finns i sidfoten på första sidan. Miljömål Denna inventering kopplar till följande mål av de nationella miljökvalitetsmålen: - Ingen övergödning - God bebyggd miljö - Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande kust och skärgård MILJÖKONTORET Inspektör Titel Bilaga: Enkät med svarskuvert

39 Bilaga 4 Enkät Enkät Enskilda avloppsanläggningar och vattentäkter Fastighetsägare Namn Postadress Postnummer Postort E-postadress Telefon dagtid Telefon mobil Allmänt om fastigheten Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Antal hushåll på fastigheten Antal personer i hushållet Fastigheten används som Åretruntbostad Fritidshus med användningsgrad mån/år Annat, vad? Hushållsvatten Egen vattentäkt i form av Grävd brunn Borrad brunn Delas brunnen med någon annan fastighet? Nej Ja. Vilken? Kommunalt vatten Gemensamhetsanläggning (vattenförening) Sjövatten Vatten saknas Installationer Vattentoalett (WC) Urinseparerande vattentoalett Torrtoalett i form av Utedass Förmultningstoalett Annat. Vad?. Badkar Dusch Tvättställ Tvättmaskin Diskmaskin Diskbänk Annat. Vad?

40 Var god vänd! Allmänt om avloppsanläggningen Avlopp saknas Avlopp finns. Anläggningen är utförd år.. Ändrad/ombyggd år Avloppsanläggning gemensam med annan fastighet. Totalt antal anslutna hushåll:. Vilken/vilka fastigheter delas den med?... WC-avlopp leds till Sluten tank Reningsanläggning Bad-, disk- och tvättvatten leds till Sluten tank Reningsanläggning Reningsanläggningen Slamavskiljare Trekammarbrunn Tvåkammarbrunn Enkammarbrunn Våtvolym:.. Annan typ av brunn. Beskriv typ och storlek. Slamavskiljare saknas Efterföljande rening Infiltrationsbädd Markbädd med utlopp Stenkista Dike Annat. Beskriv.. Kompaktfilter (biomoduler) ingår i reningssteget Efterföljande rening saknas Finns pumpbrunn? Nej Ja Finns fördelningsbrunn? Nej Ja Antal rör från fördelningsbrunnen Tömningsintervall Slamavskiljare: ggr/år Sluten tank:..ggr/år Tömningen utförs av:

41 Skiss Exempelskiss Vattentäkt Egen skiss Hus Avloppsanläggning Sjö

42 Bilaga 5 Checklista vid inventering av enskilda avlopp Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (eller arrendator) Typ av fastighet Permanentboende Fritidshus Annat... Telefon Adress Postadress Fastighetens adress E-post Datum Närvarande vid inventering Vattentäkt Egen brunn Gemensam brunn Kommunalt vatten Sjövatten Brunn saknas Typ Grävd Borrad Gemensam brunn med följande fastighet: Hög skyddsnivå Ja Nej Måste utredas Typ av avloppsanläggning Våt (WC, bad, disk, tvätt m.m.) aktuella) Torr (mulltoalett, utedass m.m.) Avlopp saknas (uppgifterna nedan är ej Antal hushåll som ska anslutas samt antal personer som nyttjar resp. hushåll: Antal månader per år som bostaden nyttjas: Förbehandling WC + BDT avleds till en anordning WC avleds för sig BDT avleds för sig Ej WC Ej BDT

43 Sluten tank Slamavskiljare Annat: Uppgift saknas Typ av slamavskiljare Enkammarbrunn Tvåkammarbrunn Trekammarbrunn Minireningsverk Volym (m 3 ): Diameter: Anläggningsår: Fabrikat: Brister i förbehandling T-röret är skadat T-rör saknas Slamavskiljaren är otät Avskiljningsväggarna är skadade Slam i sista kammaren Slam på väggarna Översvämmade avskiljningsväggar Annat... Gemensam slamavskiljare med annan fastighet Ja Nej Om ja, vilken fastighet:... Fördelning Finns fördelningsbrunn? Ja Nej Finns pumpbrunn? Ja Nej Brister i fördelning Slamflykt sker Utloppen är igensatta Otät fördelningsbrunn Översvämmad fördelningsbrunn Otät pumpbrunn Larmanordning saknas Rötter tränger ut från infiltrationsledningarna Annat... Efterbehandling Infiltration Markbädd Stenkista Finns luftningsrör: Infiltrationsyta (m 2 ): Förstärkt infiltr. Upphöjd infiltr. Kompaktfilter Ja Nej Resorption Direktutsläpp Uppgift saknas Annat:.... Gemensam efterbehandling med annan fastighet Ja Nej Om ja, vilken fastighet:... Antal spridarledningar: Ledningarnas längd: Anläggningsår: Fabrikat:

44 Polering Dike Täckt dike Fosforfilter Ej polering Annat Brister i efterbehandling Igensatt infiltration Hög grundvattenyta Vatten i luftningsrör Luftning saknas Buskar/träd i infiltration Kväveälskande växter Näringsläckage sker För liten spridningsyta Olämplig placering Tät jordart Dräneringsvatten belastar anläggningen Annat... Torrtoalett Utedass Mulltoalett Förbränningstoalett Uppgift saknas Annat Särskild beskrivning av avloppsanläggning (t.ex. minireningsverk, Urinsorterande toalett) Fabrikat och modell: Funktionsbeskrivning:. Anläggningens utformning: Tömning av slam/latrin Sker tömning av slam/latrin genom kommunens entreprenör? Ja Nej Om nej, hur tas Slam/latrin omhand:.. Hur ofta töms anläggningen på slam? Årligen Vartannat år Vart 3:e år Annat..

45 Avloppsanläggningens placering Avloppets placering Egen mark Annans mark:.. Finns servitut? Ja Nej Avstånd till vattentäkt Egen Avstånd meter Grannes Avstånd. meter Ange grannfastighet/er:... Avloppets närmaste vattenförekomst Sjö vattendrag dike Avstånd: meter Vattenförekomst samt dess status:... Övriga kommentarer / beskrivning av brister Avloppsanläggningen bedöms uppfylla gällande funktionskrav Ja Nej Ja, dock med mindre brist (se ovan) Inventerare:

46 KOMMUNLOGGA Miljökontoret «Handläggare_Handlaggare» TJÄNSTESKRIVELSE «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» POM Bilaga 6 Mall Inspektionsrapport «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» «Sokbegrepp» - Inspektionsrapport avseende enskild avloppsanläggning på fastigheten Miljökontoret genomförde under juni 2014 inventering av avlopp i ert område. Vid inventeringen kontrollerades avloppsanläggningen på er ovan nämnda fastighet. Anläggningen består av.. Eller: Ingen avloppsanläggning finns/hittades på fastigheten. Mulltoa och rör ut från diskbänk som leds till dike. Troligtvis är inget vatten indraget i huset. Om detta inte stämmer var vänlig kontakta miljökontoret. Inget anmärkningsvärt kunde konstateras och inga särskilda åtgärder krävs i dagsläget. EV: Framtida ändringar (sanitära installationer, nyttjandesätt m.m.) kan medföra att avloppsanläggningen inte längre anses tillräckligt utan måste åtgärdas. kan medföra att en avloppsanläggning måste anläggas. Att installera en avloppsanläggning är tillståndspliktigt och ansökan ska lämnas in till miljönämnden innan anläggningen påbörjas. Alt.. Mindre brister konstaterades och miljökontoret rekommenderar att ni vidtar följande åtgärder för att anläggningen ska fungera så optimalt som möjligt: 1. Rensa bort växtlighet från infiltrationsbädden 2. Kontrollera kammrarnas täthet eller översvämningsrisk då det fanns lite slam i sista kammaren. 3. Xxxx Vid för stora brister skriv föreläggande om åtgärder eller förbud istället.

47 [Skriv text] EV. Er anläggning är över 30 år och det är därför viktigt att vara uppmärksam på hur anläggningen fungerar. Om bädden börjar sätta igen eller om det finns tecken på att anläggningen inte renar som den ska. I så fall kan det bli aktuellt att gräva om bädden. För en väl fungerande anläggning är det viktigt att kontrollera slamavskiljarens funktion och se till att bädden hålls fri från växtlighet vars rötter kan skada ledningar m.m. Vill ni veta mer om enskilda avlopp är ni välkomna att kontakta oss. Miljömål Detta ärende omfattar följande mål av de nationella miljökvalitetsmålen: - Ingen övergödning - God bebyggd miljö - Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande kust och skärgård MILJÖKONTORET «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning»

48 KOMMUNLOGGA TJÄNSTESKRIVELSE POM Miljökontoret «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 7 Mall Kommunicering «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» «Sokbegrepp» - Kommunicering angående beslut om föreläggande/förbud att släppa ut avloppsvatten Miljökontoret genomförde under juni månad inventering av avloppsanläggningar och inventerade då avloppsanläggningen på er fastighet. Med utgångspunkt från besök på plats, de uppgifter som finns i arkiv samt det som framkommit vid eventuellt svar på enkät så bedöms Hela er avloppsanläggning som bristfällig och behöver åtgärdas. Alt. er avloppsanläggning ha brister som behöver åtgärdas. Ev. Bristerna som upptäcktes vid inspektionen var dels att det i trekammarbrunnen såg ut som den svämmat över samt att det verkar läcka in grundvatten. Mer detaljerat åtgärdskrav kommer att framgå i beslutet som också är överklagningsbart. Har ni synpunkter som kan leda till annan bedömning i ärendet har ni nu möjlighet att yttra er till miljökontoret dock senast den 31 augusti Om miljö- och hälsoskyddsavdelningens bedömning i ärendet kvarstår efter eventuella inkomna synpunkter, kommer miljönämnden besluta om ett föreläggande/förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten. Ni som fastighetsägare har då två säsonger på er att åtgärda er avloppsanläggning. MILJÖKONTORET «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning»

49 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM MIljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 8 Mall Föreläggande om åtgärder «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» «Sokbegrepp» - Föreläggande om åtgärder, «Namn1» Beslut Alt 1. Nämnden i XXX kommun förelägger «Namn1» med personnummer xxxxxx-xxxx med stöd av 26 kap. 9 och 9 kap. 7 MB och med hänvisning till 2 kap 3 MB att åtgärda följande: 1. krav specificeras uppfylla funktionskrav etc. 2. förbättra osv Anläggningen ska uppfylla funktionskraven senast den?? och redovisas till plan- och miljönämnden med hjälp av t.ex. fotodokumentation senast den Alt 2. Miljönämnden förelägger «Namn1» med personnummer xxxxxx-xxxx, ägare till fastigheten «Sokbegrepp», att senast den DATUM utföra följande: Förbättra den befintliga avloppsanläggningen på fastigheten «Sokbegrepp» i Umeå kommun. De förbättringsåtgärder som vidtas på den befintliga anläggningen ska minst omfatta åtgärder som avhjälper de brister som noterats vid Miljö- och hälsoskydds inspektion, se nedan. Åtgärderna ska utföras på ett fackmannamässigt sätt. Efter vidtagna åtgärder ska avloppsanläggningen - uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7) - uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-p) Eller: Anlägga en helt ny avloppsanläggning som uppfyller ovanstående reningsgrad/reningskraven för hög skyddsnivå med avseende på fosfor.

50 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM MIljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Detta beslut tas med stöd av 26 kap 9 och med hänvisning till 9 kap 7 miljöbalken (1998:808) och 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bakgrund Beskriv händelseförloppet beskrivning av besök, enkätsvar osv. Noggrann beskrivning av avloppet och bristerna ska tydligt framgå. Anläggningen kan ha fler brister eftersom alla delar i anläggningen inte varit möjliga att kontrollera vid inspektionen. Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes med möjlighet för fastighetsägaren att yttra sig. Inget yttrande har inkommit. Motivering Enligt miljökontorets uppgifter är er enskilda avloppsanläggning i behov av åtgärder för att fungera som den ska. Avloppsvattnet läcker ut avloppsanläggningen anses inte tillräcklig för en tillfredställande rening och innebär en risk för människors hälsa och miljö. Ev. Avloppet uppfyller därmed inte kraven på rening enligt 9 kap 7. Utsläpp av avloppsvatten får inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet. Utsläpp av orenat avloppsvatten i mark kan leda till förorening av grundvattnet och risk för förorening av omgivande vattentäkter. Utsläpp av orenat avloppsvatten i sjöar och vattendrag leder till ökad övergödning och kan förorena badvatten. Motivera varför föreläggande behövs risker med att inga åtgärder görs Miljönämndens bedömning Miljönämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten «Sokbegrepp» inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen anser därför att det är motiverat att förelägga fastighetsägaren att åtgärda de brister som konstaterats. Upplysningar Om mer omfattande åtgärder ska göras av avloppsanläggningen eller att avloppsvattnets sammansättning eller mängd förändras krävs en anmälan eller ansökan till plan- och miljönämnden innan åtgärderna vidtas. Ev. Om miljökontoret måste genomföra ett uppföljande besök för att kontrollera att åtgärderna är vidtagna kommer timavgift tas ut för nedlagd tillsynstid. Lagstöd Miljöbalken (1998:808)

51 [Skriv text] 2 kap 3 9 kap kap 9 Miljömål Denna inventering kopplar till följande mål av de nationella miljökvalitetsmålen: Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård För MILJÖNÄMNDEN «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning» Bilaga Hur man överklagar

52 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM Miljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 9 Mall Förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» «Sokbegrepp» - Förbud om att släppa ut avloppsvatten Beslut Med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken och med hänvisning till 12 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förbjuder miljönämnden ägaren till fastigheten «Sokbegrepp», «Namn1», att släppa ut avloppsvatten från den aktuella fastigheten som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning efter den 31 december Bakgrund Miljökontoret besökte fastigheten «Sokbegrepp», under 2011 då det konstaterades att den för fastigheten enskilda avloppsanläggningen var bristfällig. Det visade sig bara finnas beskriv vad som fanns.. Eventuella enkätsvar kan också vara bra att ta upp. Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes med möjlighet för fastighetsägaren att yttra sig. Inget yttrande har inkommit. Miljönämndens bedömning Enligt miljönämndens uppgifter är er enskilda avloppsanläggning bristfällig. Beskriv varför och motivera. Miljönämnden anser att en tidsgräns bör fastställas för när utsläpp av det bristfälligt renade avloppsvattnet ska ha upphört. Lagstiftning 2 kap. 2-3 miljöbalken (1998:808) 26 kapitel 9 miljöbalken 12 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljömål Detta ärende omfattar följande miljömål: Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård

53 [Skriv text] Detta beslut skickas även till inskrivningsmyndigheten för en notering i fastighetsregistret. Innan inrättande eller ändring av en avloppsanordning måste tillstånd från plan- och miljönämnden erhållas. För ytterligare information kontakta miljö- och hälsoskyddsavdelningen. För MILJÖNÄMNDEN «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning» Bilaga 1: Hur man överklagar. Bilaga 2: Planera för avlopp Kopia till: Inskrivningsmyndigheten

54 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM Miljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 10. Mall Förbud/föreläggande med vite «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» «Sokbegrepp» - Förbud/föreläggande om vite om att släppa ut avloppsvatten Miljönämndens beslut Fastighetsägaren XXXX med personnummer XXXXXXX förbjuds att släppa ut avloppsvatten från den aktuella fastigheten. Förbudet förenas med ett vite om hundratusen ( ) kronor som utfaller den 28 augusti 2014 om anläggningen inte har åtgärdats innan dess. Beslutet fattas med stöd av 26 kap. 9 och 14 miljöbalken och med hänvisning till 12 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. OBS!! Om det är flera personer som är fastighetsägare ska var och en delges vite enligt 3 Lagen om vite (1985:206) Ärende Miljökontoret genomförde hösten 2011 en inventering av enskilda avloppsanläggningar i XXXX. Beskriv vad som hänt kommunicering, förbud osv.varför behövs förbud med vite? Miljönämndens bedömning Enligt miljönämndens bedömning. Motivera och förklara Lagstiftning 26 kap 9 vitesparagraf? miljöbalken 2 kap 2-3 miljöbalken EV. förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Lagen om vite?? Miljömål Detta ärende omfattar följande mål av de nationella miljökvalitetsmålen: - Ingen övergödning - God bebyggd miljö - Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande kust och skärgård

55 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM Miljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 11 Mall Tillstånd för små avlopp «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» XXX BLÅ FÄLT AVSER MINIRENINGSVERK XXX «Rubrik» Beslut Miljönämnden beslutar, med stöd av 9 kap. 7 miljöbalken och 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, att bevilja tillstånd för avloppsanordning med vattentoalett ansluten till fastigheten «Sokbegrepp», med adress XXXX. Tillståndet gäller för en slamavskiljare (våtvolym: XXX m 3 ) med efterföljande rening i en upplyft /förstärkt infiltrationsanläggning / markbädd med fällning av fosfor / med fällningskemikalie i slamavskiljare /i efterföljande filter ett minireningsverk av fabrikat XXmodell XX med efterbehandling i form av <beskriv efterbehandling>. Anläggningen är dimensionerad för ett hushåll. 1. Endast godkänd slamavskiljare med en våtvolym på minst XXX m 3 accepteras 2. Anläggningen ska placeras och utföras enligt de handlingar som inlämnades vid ansökan den «Ärende_datum», med de ändringar och kompletteringar som framgår av handlingar som inlämnats senare, fram till och med den xxxx. 3. Allt spillvatten ska anslutas till avloppsanläggningen 4. Anläggningen ska i väsentliga delar fotodokumenteras under arbetets gång. Av fotona ska anläggningens läge på fastigheten framgå. Det ska dessutom vara möjligt att utifrån bilderna översiktligt bedöma läggningsdjup, anläggningsyta, typ av grusmaterial i bädden samt tjocklek på grusmaterial. 5. I spridningslagret bör tvättade produkter användas för krossprodukter är det ett krav 6. Pumpen i anläggningen ska vara försedd med larmanordning som varnar vid eventuella driftsstopp. 7. Skötsel och service av verket ska göras på ett fackmannamässigt sätt i enlighet med de instruktioner som tillverkaren ger för att fullgod reningskapacitet ska uppnås. 8. Påfyllning av fällningskemikalie ska göras i enlighet med tillverkarens anvisningar. Dokumentation som styrker att påfyllning sker ska förvaras på fastigheten. (Det kan till exempel vara serviceavtal eller kvitton på inköpt kemikalie) 9. Slamtömning ska ske minst X gånger per år för denna typ av anläggning/ en gång per år för permanentbostäder och minst

56 [Skriv text] vart tredje år för fritidshus. Tömningen ska utföras av den entreprenör som är utsedd av kommunen. Filtermaterialet i fosforfällan ska bytas ut efter två års drift och sedan fortsättningsvis vartannat år. Tömning ska utföras genom kommunens försorg 10. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial ska nytt filtermaterial snarast tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens försorg. Dokumentation som styrker att filterbyte skett ska förvaras på fastigheten. (Det kan till exempel vara kvitton på inköpt filtermaterial) 11. Tak- och dränvatten får inte anslutas till avloppsanläggningen. Infiltration av sådant vatten får inte placeras så att det påverkar avloppsanläggningens funktion. 12. Område på eller intill infiltrationsytan/markbädden får inte ha några växter/träd med djupgående rötter som kan tränga in i infiltrationen. 13. När anläggningen färdigställts ska skriftligt utförandeintyg, tillsammans med fotodokumentation, lämnas in till Miljö- och hälsoskydd (se bilaga) 14. Som fastighetsägare har du ansvar för att kontrollera ditt enskilda avlopp. 15. Vid avvikelse från detta beslut ska kontakt tas med handläggande miljöinspektör för godkännande. Omständigheter som påverkar avloppsvattnets mängd eller sammansättning eller som annars kräver ändring av anläggningen ska anmälas miljökontoret Enligt 19 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förfaller tillståndet om arbetet inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år. Detta beslut kan överklagas, se bilaga. Bakgrund och motiv för beslut En ansökan om tillstånd för anläggande av avloppsanordning för anslutning av bad-, disk- och tvättavlopp samt vattentoalett inkom den «Ärende_datum» till miljö- och hälsoskyddsnämnden från «Namn1». Ansökan avser <beskriv anläggningen> ett minireningsverk av fabrikat XX modell XX med efterbehandling i form av <beskriv efterbehandling>. Anläggningen ligger inom normal/hög skyddsnivå med avseende på fosfor. Miljönämnden bedömer, efter platsbesök och efter att ha granskat inlämnade ansökningshandlingar och ritningar, att anläggningens dimensionering och placering kan accepteras och att tillstånd kan beviljas med ovan angivna villkor. Information För att öka livslängden samt minimera påverkan på miljön bör endast fosfatfria tvätt- och rengöringskemikalier användas om

57 [Skriv text] dessa når det enskilda avloppet. Övriga kemikalier som kan förstöra reningen i avloppsanläggningen bör inte användas. Ev En markbädds reningsfunktion försämras med åren. Med anledning av detta kan det i framtiden komma att ställas krav på kontroll av reningsfunktionen och/eller att rening ska förbättras/återställas genom utbyte av sandfilterbädden, komplettering med fosforrening eller på annat sätt. Om anläggningen utförs fackmannamässigt, ovidkommande vatten ej kommer in i anläggningen, slamtömning utförs regelbundet och belastningen på anläggningen inte är onormalt stor torde anläggningen fungera tillfredställande i åtminstone tio år. Fastighetsägaren måste själv kontakta renhållningsavdelningen för information samt anmälan om tidpunkt för första slamtömning. Vid permanent bostad: Detta ska ske inom ett år från det att anordningen tagits i bruk. Beslutet är en värdehandling som bör sparas och följa med vid en eventuell försäljning av fastigheten. Miljömål Detta ärende omfattar följande miljömål: Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Avgift Handläggning av ansökan är avgiftsbelagd med kronor enligt taxa för verksamhet enligt miljöbalken beslutad av kommunfullmäktige (KF 17, ). Faktura skickas separat. Överklagan Information om hur man överklagar bifogas. För MILJÖNÄMNDEN «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning» «Handläggare_Telefonarbetet» Kopia till: Renhållningskontoret Byggnadskontoret Entreprenören?????? Bilagor: Hur man överklagar till Länsstyrelsen Blankett Kontrollplan/Utförandeintyg

58 [Skriv text] Informationsblad - Skötsel av avloppsanläggning, version: november 2011/minireningsverk, version: januari 2013

59 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM Miljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 12. Mall Föreläggande med försiktighetsmått «Namn1» «Adress1» «Postnummer1» «Ort1» Föreläggande om försiktighetsmått för drift av fastighetens avloppsanläggning Beslut Miljönämnden beslutar att förelägga «Namn1», med personnummer «Ärende_Orgnummer», att vidta nedanstående försiktighetsmått vid drift av avloppsanläggningen på fastigheten «Sokbegrepp»: 1. Slamtömning ska ske minst en gång per år för permanentbostäder och minst en gång vart tredje år för fritidshus. Tömningen ska utföras av den entreprenör som är utsedd av kommunen. 2. Pumpen i anläggningen ska vara försedd med larmanordning som varnar vid eventuella driftsstopp. 3. Tak- och dränvatten får inte vara anslutet till avloppsanläggningen. Infiltration av sådant vatten får heller inte placeras så att det påverkar avloppsanläggningens funktion. 4. Infiltrationen/markbädden ska effektivt skyddas från belastning av jordbruksmaskiner eller dylikt. 5. Område på eller intill infiltrationen/markbädden får inte ha några växter/träd med djupgående rötter som kan tränga in i infiltrationen. 6. Avloppsanläggningen ska skötas och kontrolleras så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Detta beslut tas med stöd av 26 kap 9 miljöbalken (1998:808) och med hänvisning till 9 kap 7 och 2 kap 2-3 miljöbalken. Beslutet kan överklagas, se bilaga. Avgift I enlighet med miljönämndens nuvarande timtidstaxa för handläggning av ärenden, 920 kr per timme, kommer en avgift på xxxx kr att tas ut för nämndens behandling av detta ärende av «Namn1» med personnummer: «Ärende_Orgnummer». Betalning sker mot faktura som skickas senare. Beskrivning av avloppsanläggningen Avloppsanläggningen består enligt uppgift av... /BESKRIV ANLÄGGNINGEN/. Ritningar på anläggningens utförande har inkommit till miljönämnden och platsbesök har gjorts på fastigheten. Anläggningen ligger inom normal/hög skyddsnivå. Bakgrund ALT 1

60 [Skriv text] «Ärende_Datum» inkom «Namn1» med en ansökan till miljönämnden gällande en avloppsanordning för anslutning av bad-, disk- och tvättavlopp samt vattentoalett. Innan tillstånd utfärdats uppdagades att anordningen redan var anlagd i marken, vilket resulterade i ett miljösanktionsärende, dnr xxxx-xxxx. ALT 2 Vid inspektion /DATUM/ kunde Miljö- och hälsoskydd konstatera att en ny avloppsanläggning iordningställts på den aktuella fastigheten utan att tillstånd för anläggningen inhämtats från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta har resulterat i ett miljösanktionsärende, dnr xxxx-xxxx. /Eventuellt kan man mer noggrant beskriva händelseförloppet/ Tillstånd enligt 9 kap. 7 miljöbalken utfärdas inte i efterhand, efter det att anläggningen är utförd. På grund av det tar miljö- och hälsoskyddsnämnden istället ett beslut om föreläggande. Miljömål Detta ärende omfattar följande mål av de nationella miljökvalitetsmålen: Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård För MILJÖNÄMNDEN «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning» Bilaga Hur man överklagar

61 KOMMUNLOGGA TJÄNSTESKRIVELSE POM Miljökontoret «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 13. Mall Begäran inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) Lantmäteriet Fastighetsinskrivning Box Skellefteå Anteckning i inskrivningsregistret gällande fastigheten XXXX i XXXX kommun Nämnden i XXX kommun har beslutat om ett föreläggande/förbud riktat till fastigheten XXXX i XXX kommun, dnr XXXXX. Föreläggandet/förbudet bör antecknas i inskrivningsregistret då det är av vikt att föreläggandet/förbudet följer fastigheten vid eventuella ägarbyten. Kopia på beslutet bifogas. Om kraven i föreläggandet/förbudet uppfylls kommer vi att meddela er att anteckningen kan tas bort från inskrivningsregistret. MILJÖKONTORET «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning»

62 KOMMUNLOGGA DELEGERINGSBESLUT POM Miljönämnden «Datum» «Diariear»/«Diarienummer» «Handläggare_Handlaggare» Bilaga 14. Mall Beslut om att upphäva tidigare förbud om föreläggande/förbud Fastighetsägare, namn Adress Postnr Postadress «Sokbegrepp» - Beslut om att upphäva tidigare beslut om föreläggande/förbud Beslut Miljönämnden beslutar att upphäva förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten «Sokbegrepp», «Diariear»/«Diarienummer» taget den XXXX. Bakgrund Avloppsanläggningen på fastigheten «Sokbegrepp» ansågs vara bristfällig, varvid miljönämnden gett förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten. /Ev. Förbudet börjar gälla två år efter beslutet tagits. Fastighetsägaren ansökte om tillstånd att åtgärda avloppsanläggningen vilket gavs den XXXXX. Intyg om att den nya avloppsanläggningen är slutförd inkom till miljönämnden den XXXXX. Miljönämnden anser att utsläpp av avloppsvatten kan göras utan risk för människors hälsa eller miljön och upphäver därför beslutet om förbud om att släppa ut avloppsvatten från fastigheten. För MILJÖNÄMNDEN «Handläggare_Handlaggare» «Handläggare_Befattning» Bilaga: Hur man överklagar Kopia till: Inskrivningsmyndigheten

63 Bilaga

64 9. 13.

65 17.

66

67 29.

68 33.

69 Bilaga 16 Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Miljösamverkan Västerbotten september 2014.

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig avloppsanläggning. 1 Broschyrens innehåll: Varför ska jag rena mitt

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd

Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd miljosamverkanvasterbotten.se Temaeftermiddag Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd Lycksele, 10 november 2014 Program 1. Om projektet Små Avlopp 2014 (Lisa) 2. Ansvar och roller vid anläggning

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dnr. 2008/mn 0374 Datum 08-12-02 1(10) Policy för enskilda avlopp i Syftet med denna policy är dels att säkerhetsställa en enhetlig bedömning och handläggning på förvaltningen. Samtidigt som det tydliggör

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Ankomststämpel Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1. Sökande Namn Utdelningsadress Postadress Mobiltelefon Telefon

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT

ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT 1(5) Vadstena Kommun Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANSÖKAN/ANMÄLAN OM INRÄTTANDE ELLER ÄNDRING AV AVLOPPSANORDNING MED ELLER UTAN ANSLUTEN VATTENTOALETT Enligt 13-14 förordning (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun 1. Vad gäller för enskilda avlopp? Varför behövs avloppsanordningar? Avloppsanordningar är till för att rena avloppsvatten

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-03-15 12

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-03-15 12 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-03-15 12 Plats och tid Konferensrummet, Nämndhuset, Katrineholm kl 13.00 Beslutande Erik Liljencrantz (m) ordförande, Marie-Louise Karlsson (s) 1:e vice ordförande, Göran

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt.

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt. Jeanette Nilsson 0477-441 70 jeanette.nilsson@tingsryd.se 2009-02-23 1(6) INFORMATION Kommunstyrelsens arbetsutskott Avloppsinventering delredovisning för 2008 RESULTAT Inventeringen omfattar enskilda

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning Tryck mars 2008 Din enskilda avloppsanläggning Vill du veta mer? Vänd dig till miljökontoret, tfn 0650-193 32 eller e-post: miljo.raddningsnamnden@hudiksvall.se Det finns också mycket information att hämta

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Nya PBL- Sanktioner och vite Förbundsjurist Olof Moberg

Nya PBL- Sanktioner och vite Förbundsjurist Olof Moberg Nya PBL- Sanktioner och vite Förbundsjurist Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Sanktionsmöjligheter/förbud III Vite (37 ) - föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 eller 26 eller ett beslut

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas. Ansök om enskild avloppsanordning - Information från Miljöenheten Detta informationsblad syftar till att ge dig som fastighetsägare/entreprenör den information som är viktig att känna till vid planering

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Policy för enskilt avlopp Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Kontakt Upplands-Bro kommun Kundcenter 08-581 690 00 Furuhällsplan 1 196 81 Kungsängen www.upplands-bro.se 1 Inledning Denna policy

Läs mer

DOM 2015-06-18 Stockholm

DOM 2015-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060101 DOM 2015-06-18 Stockholm Mål nr M 11273-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-04 i mål M 3431-14, se bilaga KLAGANDE Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden 2014-05-06 1 (17) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.15 ande Övriga deltagare Lena Hållinder Berglund (S) Mikael Swahn (S) Åke Karlsson (S) Kjell-Åke Nottemark (M) ordf Håkan Thydén (C) 1:e

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Din enskilda avloppsanläggning

Din enskilda avloppsanläggning Din enskilda avloppsanläggning Information från miljökontoren på Södertörn om att anlägga och underhålla en enskild avloppsanläggning För dig som inte har kommunalt vatten och avlopp, läs detta! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp 1 (6) 2011-08-25 TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp När krävs ansökan om tillstånd/anmälan till Kommunstyrelsen? För att inrätta en avloppsanläggning är man skyldig

Läs mer

Effektiv tillsyn av små avlopp

Effektiv tillsyn av små avlopp Effektiv tillsyn av små avlopp Bakgrund till vägledningen Regeringsuppdraget : 1) Åtgärdstakt är för låg 2) Föreläggande om åtgärder och förbud (tillsyn) är det som lett till högre åtgärdstakt Åtgärdsprogrammet

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk 01054 1(7) Projekt Minireningsverk : 2013-11-12 Tid: 9.00-15.00 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Marie Karlsson, Kungsbacka Frans Karlsson, Falkenberg Johan Cederbrink,

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer MILJÖAVDELNINGEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Miljöavdelningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Miljökontoret informerar Tänker du anlägga nytt eller ändra ditt befintliga avlopp?

Miljökontoret informerar Tänker du anlägga nytt eller ändra ditt befintliga avlopp? Miljökontoret informerar Tänker du anlägga nytt eller ändra ditt befintliga avlopp? När du ska anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befi ntlig avloppsanordning är det viktigt att du i god tid kontaktar

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖENHETEN. Sammanställning från inventering av enskilda avloppsanläggningar i Salems Kommun 2006-2008

BYGG- OCH MILJÖENHETEN. Sammanställning från inventering av enskilda avloppsanläggningar i Salems Kommun 2006-2008 BYGG- OCH MILJÖENHETEN Sammanställning från inventering av enskilda avloppsanläggningar i Salems Kommun 2006-2008 Rapport nr 1 År 2008 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 VAD ÄR EN ENSKILD

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Information från miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning

Information från miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Information från miljö- och hälsoskyddsavdelningen Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Bestämmelser om små avlopp Små avlopp

Läs mer

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Om du vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra din befintliga avloppsanordning ska du ta kontakt med

Läs mer

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer