ÅRSRAPPORT

Transkript

1 ÅRSRAPPORT

2 SYDKUSTENS LANDSKAPS - FÖRBUND SAKKUNNIGORGANISATION SAMARBETSORGANISATION SEKRETERARORGANISATION PROJEKTORGANISATION Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Vårt uppdrag är att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet. Samlad kompetens, kopplad till finansiering från både den offentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en organisation som har flexibilitet, likviditet och legitimitet att agera i svenskt utvecklingsarbete. Medlemskommuner: Sydkustens landskapsförbund R.F., 2016 Borgå stad Esbo stad Grankulla stad Hangö stad Helsingfors stad Ingå kommun Kimitoöns kommun Kyrkslätts kommun Lappträsks kommun Lovisa stad Pargas stad Raseborgs stad Sibbo kommun Sjundeå kommun Vanda stad Åbo stad Texter: Sydkustens personal Bilder: Sydkustens bildarkiv Layout: Fredrik Bäck Tryck: Fram, Vasa Nylands svenska landskapsförbund, grundat 1959 och Åbolands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f. i syfte att bevaka svenska kulturoch utbildningsfrågor och att idka annan intressebevakning, som är central i de svenskoch tvåspråkiga medlemskommunerna.

3 INNEHÅLL Inledning Inledning 5 1. Allmänt om verksamheten Styrelse och ARBETSUTSKOTT Personalen Finansieringen 10 För att ge läsaren en mer detaljerad information om de olika åtaganden som förbundet haft under året, kompletterar vi verksamhetsberättelsen, som finns bland förbundsmöteshandlingarna som en del av bokslutet, med en årsrapport som sträcker sig från förbundsmötet den 23 april 2015 fram till förbundsmötet den 7 april Med hjälp av årsrapporten vill vi ge våra medlemskommuner, samarbetsparter och finansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar men som också inspirerar till diskussion. 2. Utbildningspolitiska frågor Dagvården UtbilDNINGS FRågor och lärartillgång Den finlandssvenska läs AMBASSADören Morgon- och EFTERMIDDAGS verksamhet Och skolans klubb verksamhet Seminarier och kurser DagvåRDS SEMINARIER Temakurser KULTUR Barnkultur Ordkonst VårKultur Berättande FilmprojektET Levande historia i skärgårdsmuseer Kulturmöten och matchning information och webbtjänster samarbete och nationella uppdrag...44 Bilagor 45 5

4 1. Allmänt om verksamheten Sydkustens landskapsförbund r.f. (i fortsättningen Sydkusten) verkar för att stöda den svenskspråkiga befolkningens allmänna och gemensamma intressen. I ett samhälle som snabbt förändras och där de språkliga förutsättningarna försvagas, behövs ett kontinuerligt arbete för att genom olika satsningar stöda såväl språkliga som organisatoriska strukturer. Sydkusten ser det som viktigt att ständigt medverka till att det finlandssvenska samhället utvecklas och förmår erbjuda kvalitativt högtstående och konkurrenskraftiga alternativ för den svensk- och tvåspråkiga befolkningen. Mycket av Sydkustens arbete sker i samarbete med andra. Vi samarbetar med såväl kommunala som statliga instanser och med olika organisationer som verkar för att främja frågor som är viktiga med tanke på den finlandssvenska befolkningens framtid. Vi fungerar som sakkunnig-, samarbets-, projekt-, och sekreterarorganisation. Vi samlar och förmedlar information, gör utredningar, initierar och verkställer projekt samt upprätthåller arbetsgrupper och nätverk. Sydkustens roll som bevakare av centrala utbildningspolitiska frågor samt svenska kultursträvanden i en allt mer utsatt språkmiljö, har blivit väsentligt viktigare. Genom de projekt vi initierar och de initiativ vi tar, stöder vi konkret de personer och instanser som arbetar med och för svensk utbildning och kultur. Vi arbetar aktivt för att ständigt bredda finansieringsbasen och största delen av vår verksamhet finansieras genom såväl privata som offentliga bidrag. Barn och unga prioriteras högt i allt vårt arbete. I vissa delar av verksamheten arbetar vi direkt med barnen, i andra vänder vi oss till de vuxna som inom kommuner och organisationer ansvarar för såväl barnens fritid som skola. Vi arbetar kontinuerligt för tillgången på personal inom dagvård och skola samt för utbildningsfrågor överlag. Inom ramen för Sydkustens ordkonstskola arbetar vi, förutom med att utveckla ordkonsten som konstform på svenska i Finland, även med språkstimulans i allmänhet. Utveckling av eftermiddagsverksamheten och den organiserade fritidsverksamheten inom skolans klubbar hör sedan länge till våra kärnområden. Barnens rätt till utbildning, fritid och kultur på det egna språket finns som ledstjärna i allt det vi gör. Vid förbundsmötet 2015 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten. FRÅGOR MED SPECIELL RELEVANS FÖR DEN FINLANDSSVENSKA BEFOLKNINGENS FRAMTID Vi siktar på framtiden i vår verksamhet och arbetar långsiktigt med alla de frågor vi tar oss an. Utmaningarna gäller tillgång på service, språkets synlighet, offentliga tjänster samt information om hur man genom egen aktivitet kan främja och utveckla sina egna kulturella, språkliga och samhälleliga intressen. Vi håller uppsikt över förändringar i samband med de processer som pågår inom den kommunala och statliga förvaltningen och handlar utgående från dem. Via kontaktnät till våra medlemskommuner, Utbildningsstyrelsen, svenska serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket, Nylands NTM-central, Kommunförbundet, demokrati- och språkenheten vid justitieministeriet, universitet och högskolor, politiskt förtroendevalda m.fl. bevakar vi aktuella frågor inom vår kompetens. Försämrade förutsättningar för strukturer på svenska innebär ett ökat behov av att bistå och agera. Barn och unga utbildning och fritid I arbetet prioriterar vi barn och unga och verksamhet som stöder det svenska språket och den svenska kulturen. Den finlandssvenska skolan, dagvården samt eftis- och fritidsverksamheten står i centrum för den verksamhet vi bedriver. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är grunden för Sydkustens barninriktade verksamhet. Vi arbetar för att svensk dagvård och utbildning har hög kvalitet och är attraktiv. Genom kultur- och konstfostran ges barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Aktiviteter och meningsfull stimulans förebygger utslagning och utanförskap bland våra unga. För att genomföra projekt som gagnar barn och unga i våra medlemskommuner söker vi medel via EU-program, från statliga instanser, fonder och stiftelser. Sydkusten upprätthåller Sydkustens ordkonstskola som erbjuder grundläggande konstundervisning i ordkonst och övrig ordkonstverksamhet på svenska i medlemskommunerna. Tillgången på svenskspråkig arbetskraft För kvaliteten i den svenska dagvården och skolan är det av största vikt att det finns en välutbildad och motiverad personal. Aktivitet i förhållande till statsmakten, utbildningsanordnare och fortbildare är nödvändig för att påminna om de språkspecifika behoven. Tillgången på tillräcklig svenskkunnig personal är en utmaning i många kommuner. Medlems kommunerna stöds genom aktivt arbete för att i nätverk sammanföra tjänstemän och personer inom utbildningsinrättningar, stat och kommun för att söka lösningar. Vi stöder alla åtgärder som förbättrar den ständiga bristen på lärare och dagvårdspersonal, såsom nya utbildningsprogram och utbildningar i södra Finland. Vi bistår vid behov med personalrekryteringen till skola och daghem. Vi stöder även sysselsättningen bland kulturutövarna genom vår projektverksamhet och i samarbete med andra verkar vi för att underlätta integration på svenska och därmed förenkla invandrares möjligheter att komma in i arbetslivet. Information om STÖDFUNKTIoner och svensk verksamhet Sydkusten upprätthåller flera webbplatser med viktig information om svensk verksamhet. Vi utvecklar och effektiverar kontinuerligt informationen för att göra tjänsterna mera lättillgängliga och synliga för såväl allmänheten som medlemskommunerna. Genom förbättrad webbinformation och utveckling av sociala medier, genom kontakter till media samt en ökad dialog med såväl tjänstemän som förtroendevalda skall informationen förverkligas. Sydkusten har också en viktig koordinerande roll mellan kommunerna och tredje sektorn vad gäller informationsförmedling. Målet är att varje region inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva. Vi lyfter fram frågor som är av betydelse för att förverkliga svenskspråkiga lösningar inom utbildning och kultur genom informationsutbyte med centrala statliga och kommunala verk och enheter. 6 7

5 1.2. Personalen mikaela nylander 1.1. Styrelse och ARBETSUTSKott Vid förbundets årsmöte i Åbo valdes Mikaela Nylander till ordförande för år Som vice ordförande har Holger Wickström och Thorolf Sjölund fungerat. Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna Mikaela Nylander, Holger Wickström, Thorolf Sjölund samt styrelsemedlemmarna Christel von Frenckell- Ramberg, Jessica Lerche, Werner Orre, samt Lena Sjöberg. mika akkanen framför Åbo stads hälsning till förbundsmötet. Medlemmar i styrelsen har varit: Ordinarie ersättare Lena Sjöberg, grön, Helsingfors Jonas Heikkilä, grön, Åbo Jonna Similä, vf, Helsingfors Birgitta Gran, vf, Hangö Maria Bäck, sfp, Helsingfors Björn Fant, sfp, Helsingfors Christel von Frenckell-Ramberg, sfp, Åbo Calle Wikman, sfp, Pargas Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa Leena Lindfors, sfp, Lovisa Holger Wickström, sdp, Raseborg Rune Westerlund, sdp, Raseborg Jessica Lerche, sfp, Grankulla Malin Hauk, sfp, Vanda Maj Björk, sfp, Pargas Monica Zakowski, sfp, Sibbo Monica Björkman, sfp, Esbo Stefan Åstrand, sfp, Vanda Werner Orre, sfp, Raseborg Eivor Björklöf, sfp, Ingå Johan Ekman, sfp, Helsingfors Tove Örsted, sfp, Helsingfors Inger Wretdal, sfp, Kimitoön Mats Audas, sfp, Åbo Widar Nyberg, sdp, Pargas Carita Henriksson, sdp, Pargas Anette Karlsson, sdp, Vanda Elisabeth Helander, sdp, Helsingfors Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslätt Johan Silverberg, saml, Kyrkslätt Heikki Pakarinen, saml, Esbo Josefin Gustafsson, saml, Helsingfors personalen utanför kansliet i Helsingfors lena långbacka utanför kansliet i Pargas Förbundet har två kanslier, ett i Helsingfors vid Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. Personalen på kansliet i Helsingfors har varit förbundets direktör Agneta Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, planerare Cilla Törnblom-Backman (på 80 %) fram till och från 1.8. Maja Ottelin, ledande ordkonstledare Iréne Poutanen, kulturproducent Michelle Mattfolk, som jobbade 60 % fram till moderskapsledigheten och slutade därefter, utbildningsplanerare Johanna Öhman, som var föräldraledig slutade 31.7, varefter Matias Österberg, som fungerat som vikarie, fastanställdes. Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har även varit stationerad i Helsingfors. Personalen i Pargas har varit platschef Lena Långbacka. Under året har två praktikanter gjort sin praktik vid Sydkusten. Timanställda ordverkstadsledare och övriga personer som avlönats med arvoden har också medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring. 8 9

6 1.3. Finansieringen Intäkter 2015 euro % Utgifter 2015 Resultat 2015 % Budget 2015 Resultat 2014 Det är viktigt för en projektorganisation som Sydkusten att ha en stabil ekonomi och tillräcklig likviditet, eftersom det måste finnas ett rörelse utrymme för att kunna planera och ta sig an stora projekt där finansieringen kommer i efterhand, vilket bl.a. gäller EU-finansierade projekt. Vi arbetar konsekvent för att stärka förbundets ekonomi. Medlemsavgifter ,00 34 % Fonder och stiftelser ,41 35 % Stat och kommun ,93 3 % Övriga bidrag, deltagaravg ,90 28 % Sammanlagt , % Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden ,56 66,8 % , ,22 Kansli, administration ,89 14,8 % , ,36 Köptjänster ,98 5,1 % , ,29 Övriga personalkostnader ,49 3,6 % , ,52 Möten och seminarier ,16 8,5 % , ,18 Styrelsens mötes- och resekostnader 6 467,29 0,9 % 8 800, ,27 Avskrivningar 1 678,38 0,2 % 1 678, ,19 Medlemsavgifter 465,00 0,1 % 420,00 405,00 Sammanlagt, utgifter , % , ,03 För att finansiera verksamheten söker Sydkusten bidrag från såväl privata som offentliga bidragsgivare. De projekt som vi tar oss an bekostas genom utomstående finansiering. Vi strävar efter att vara så kostnadseffektiva som möjligt i allt det vi gör. Därför samarbetar vi ofta med andra organisationer och aktörer i flera projekt och sammanhang. Under 2015 utgjorde de medlemsavgifter som kommunerna betalade 34 % av verksamhetskostnaderna. De övriga kostnaderna täcktes av medel som inflöt från utomstående finansiärer. Vi ser det som värdefullt att vi kan fungera som en resursgenerator för våra medlemskommuner. Medlemsavgifter Fonder och stiftelser Stat och kommun Övriga bidrag, deltagaravg. Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden Kansli, administration Möten och seminarier Köptjänster Övriga personalkostnader Styrelsens mötes- och resekostnader 10 11

7 2. Utbildningspolitiska frågor Kvalitet och tillgång är nyckelord för svensk dagvård och utbildning. En högklassig utbildningsstig på svenska är en förutsättning för att språket och kulturen skall kunna leva och utvecklas i Finland. Skolan är en viktig identitetsskapare och i daghemmen, genom en kvalitativ småbarnspedagogik, läggs grunden för den fortsatta utbildningen. Samhället har ansvaret för att upprätthålla strukturerna, men ständig stimulans och mångahanda insatser behövs för att stöda det svenska. Sydkustens verksamhet och insatser är en del av det arbetet. Vi samarbetar med företrädare för kommunernas bildningssektorer och utbildningsanordnare på alla stadier. Tillgången på behörig personal inom dagvård och skola är garantin för att utbildningen håller en hög standard. De anställda i våra svenska daghem, skolor och eftisar är viktiga att stöda och synliggöra eftersom de gör ett angeläget jobb. Vi har under året fortsatt att bevaka och agera i frågor som berör dagvård, den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning. Vi har även jobbat för att livslånga vägledningstjänster finns tillgängliga på svenska. Mycket av arbetet är fortlöpande men även projekt eller kortare engagemang är naturliga i vår verksamhet. Utvecklingen av eftisverksamhet och skolans klubbar är uppgifter som vi har arbetat med kontinu- erligt under många år. Genom olika projekt och insatser stöder vi kommunerna i detta arbete. Ett kontinuerligt arbete är den kursverksamhet som vi ordnar för personal som jobbar på svenska. Anställda inom eftermiddagsverksamheten eller skolans klubbar fortbildas kontinuerligt genom Sydkustens kursverksamhet. Våra dagisseminarier har igen lockat flera hundra anställda. Pedagoger, bibliotekarier m.fl. har fått handledning i arbetet med ordkonst. Sydkusten har fungerat som plattform för möten mellan utbildningsanordnare och kommuner. I olika arbetsgrupper, genom information och i konkreta handlingar har vi verkat för att förbättra tillgången på pedagoger i södra Finland Dagvården Det fortgående arbetet kring dagvårdsfrågor har haft hög prioritet inom Sydkustens verksamhet. Under året har vi inlett en större utredning över behörighet och tillgång på personal, samt språkförhållanden i svenska daghem. Utredningen är en uppföljning av de tidigare utredningarna i ärendet. Denna gång har arbetet gjorts i hela Svenskfinland i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Det är fortsättningsvis brist på både barnträdgårdslärare och barnskötare i många kommuner i södra Finland. Problemet är särskilt stort i huvudstadsregionen. Resultatet publiceras under våren Vi samlar regelbundet dagvårdsadministratörer från medlemskommunerna samt utbildningsanordnarna från Helsingfors universitet, Åbo akademi, Arcada, Prakticum och Axxell för att diskutera utmaningar inom dagvården och tillsammans söka lösningar. Fortbildningsbehovet, gemensamma frågor kring praktiskt arbete samt information om aktuella frågor inom sektorn behandlas. Sydkusten har även detta verksamhetsår stött dagvårdspersonalens fortbildning genom kurser och seminarier. I Helsingfors och Borgå ordnades fortbildningsseminarier med temat Familjen i förändring. Se närmare sid.25. Nätverksträff för dagvårdsadministratörer Sydkusten arrangerar en till två tillfällen per år där medlemskommunernas dagvårdsadministratörer och utbildningsanordnare kan träffas. Under dessa möten utbyter man information om aktuella frågor och redogör för hur de enskilda kommunerna utvecklar verksamheten inom dagvårdssektorn. Det förs även en dialog med utbildningsanordnarna om de särskilda behov som finns beträffande utbildningen. I september ordnades en träff där man bl.a. diskuterade Sydkustens seminarier under det kommande året, Sydkustens kartläggning av småbarnspedagogiken hösten 2015, satsningar på läsning inom dagvården samt aktuellt hos utbildningsarrangörerna. Man hade också ett ingående utbyte av tankar och erfarenheter. Medlemskommunernas för hållandevis olika realiteter innebär att uppbyggnaden av småbarnsfostran kan se mycket olika ut i kommunerna, framförallt har man olika villkor för att fungera ändamålsenligt, även om de grundläggande målsättningarna är identiska. Det här ger upphov till ett behov av att diskutera saker och dela med sig av kunskap, idéer och erfarenheter. Nätverksträffen har i detta avseende en viktig funktion. Fortbildningsprojekt Det finns ett behov av att hela personalen i daghemmet samtidigt kan ta del av kompetenshöjande fortbildning. Genom att erbjuda hela daghemsteamet samma fortbildning, där alla tar del av en process under en längre fortbildningstid, kan resultaten förankras och utvecklingen av kvaliteten i arbetet komma hela samfundet till nytta. Vi har i februari 2015 inlett planeringen av ett projekt inom vilket vi vill utveckla en processaktig teamutbildning för hela personalen i daghemmet. Målet är att teamutbildningen skall vara så kostnadseffektiv som möjligt, för att kommunerna skall ha möjlighet att erbjuda kompetenshöjande fortbildning i större utsträckning än hittills. En arbetsgrupp bestående av företrädare för utbildningsanordnare och dagvårdsproducenter har tillsammans med Sydkustens personal arbetat med att lägga upp en plan för hur en processartad teamutbildning för den svenskspråkiga daghemspersonalens kompetensutveckling kunde byggas upp. För att få en fungerande och kostnadseffektiv modell, har arbetsgruppen sett det väsentligt att praktiskt pröva och utvärdera de förslag och idéer som utarbetats. Då modellen slutligen är klar, kommer den att vara tillgänglig för alla kommuner i Svenskfinland UtbildningSfrågor och lärartillgång Att bevaka och arbeta för utbildningspolitiska frågor på svenska är Sydkustens kärnuppdrag. Vi följer kontinuerligt med allt från lagstiftning till praktiska frågor inom utbildningssektorn. Den språkliga utbildningsautonomin är central för att utbildningen på svenska skall kvarstå och kunna utvecklas utgående från de specifika behov som finns. Utbildningen på svenska skall alltid hålla hög kvalitet. En fråga har mer än andra under åren funnits på agendan, nämligen frågan om behöriga lärare i skolorna i södra Finland. Särskilt bristen på klasslärare har varit föremål för vårt arbete. För att garantera kvaliteten i undervisningen behövs behöriga och motiverade lärare. Vi har framfört betydelsen av att alla finlandssvenska barn skall ha möjlighet till undervisning av behöriga lärare, oberoende av boningsort. En stor förändring är på gång i och med att Helsingfors universitet har beslutat starta en permanent klasslärarutbildning i Helsingfors. Tyngdpunkter i utbildningsprogrammet är flerspråkighet, mångfald och social rättvisa. Tyngdpunktsområdena ska genomsyra alla kurser och praktiker. Man planerar att utbildningen skulle ta

8 Samannonseringen har verkställts av Sydkustens landskapsförbund. nya studerande varje år. Samarbetet med kommunernas svenska bildningstjänster har varit mångsidigt och Sydkusten har planerat och förverkligat satsningar för att bidra till att locka lärare till skolorna i södra Finland. Sydkusten har under året fortsatt att arbeta tillsammans med olika instanser inom bildningssektorn. Förutom att vi under året har sammanfört aktörer till möten så har vi själva aktivt deltagit i tillfällen och samarbetsgrupper där utvecklingsarbete har förekommit. Annonskampanj I början av 2016 publicerades igen en gemensam rekryteringsannons i vilken Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla tillsammans sökte lärare till de fem kommunerna. Ca 100 jobb ingick i annonsen. Helsidesannonsen som verkställdes av Sydkusten tillsammans med kommunerna och Svenska kulturfonden publicerades i Hufvudstadsblandet och Vasabladet Erfarenheten från motsvarande kampanj i fjol var god. Annonskampanjen är ett sätt att visa på det stora antalet lediga jobb som finns i huvudstadsregionen, vilket man hoppas leder till flera ansökningar. Flera kommuner, flera möjligheter Vi erbjuder dig spännande, varierande och utmanande lärarjobb. ESBO VI UPPSKATTAR KOMPETENS Är du intresserad av att arbeta som lärare eller småbarnspedagog i en professionell miljö? Inför nästa läsår söker vi till både fasta tjänster och längre vikariat bl.a. barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare som vill vara med och utveckla framtidens inlärningsmiljö. Alla lediga jobb och ytterligare information hittar du på adressen Där finns bland annat följande: Fasta anställningar: 9 klasslärare 3 speciallärare 3 specialklasslärare 1 lektor i studiehandledning 1 lektor i teknisk slöjd 1 biträdande tjänsterektor Visstidsanställningar: 2 klasslärare 1 timlärare med klass Ansökningstiden börjar och går ut kl HELS INGFO RS KOM OCH JOBBA SOM LÄRARE HOS FINLANDS STÖRSTA ARBETS GIVARE HELSINGFORS STAD! Inför läsåret förklaras följande ordinarie tjänster lediga vid de svenska skolorna i Helsingfors: Grundskola: Klasslärare, 13 tjänster Timlärare med klassläraruppgifter, 4 tjänster Lektorer, 7 tjänster Timlärare, ämneslärare, 7 tjänster Speciallärare, 2 tjänster Specialklasslärare, 7 tjänster Daghemmens befattningar ledigförklaras i mars. Information om utbildningsverket som arbetsgivare finns på stadens webbplats Information om de enskilda tjänsterna finns på stadens webbplats Vi ser helst att du ansöker via det elektroniska rekryteringssystemet. Frågor besvaras av rektorerna eller personalplanerare Tanja Mellin på utbildningsverket, tfn (09) Ansökningstiden börjar och går ut kl Välj bland nästan 100 lediga tjänster! GRA NKULLA SKOLORNA I GRANKULLA HAR GOTT ARBETSKLIMAT, ÄR MÅNGSIDIGA OCH HAR GODA RESURSER, BEHÖRIG PERSONAL OCH DUKTIGA ELEVER. Inför läsåret förklaras följande tjänster lediga: Granhultsskolan 4 klasslärare, ordinarie fr.o.m timlärare i huvudsyssla, Rektor Anders Rosenqvist, tfn (09) eller svarar på eventuella frågor. Hagelstamska skolan (klasserna 7 9) 1 lektor i huslig ekonomi, ordinarie fr.o.m lektor i engelska, ordinarie fr.o.m lektor i fysik, kemi och matematik, ordinarie fr.o.m timlärare i huvudsyssla i religion, fr.o.m Gemensamma tjänster klasser lektor i textilslöjd, ordinarie fr.o.m lektor i musik, ordinarie fr.o.m Rektor Catharina Sunesdotter, tfn , svarar på eventuella frågor Kasabergets daghem: 2 barnträdgårdslärare, ordinarie fr.o.m Daghemsföreståndare Anette Rönnlund, tfn (09) , svarar på eventuella frågor. Ansökan ska i första hand lämnas på en elektronisk ansökningsblankett på adressen eller fi/jobb. Ansökningstiden börjar och går ut kl Behörigheten bestäms enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). För att räknas som behörig skall man ha fått sin behörighet innan ansöknings tiden gått ut. Lön enligt Ukta. Prövotiden för ordinarie tjänste innehavare är 6 månader. Innan utnämningen bekräftas skall de som anställs uppvisa ett av företagshälsovården godkänt intyg över sin lämplighet för tjänsten och ett straffregister utdrag (L504/2002). annons i Hbl K YR KSLÄTT VÅRT MÅL, BARNETS ENHETLIGA LÄRSTIG FRÅN SMÅ- BARNSPEDAGOGIKEN TILL SLUTET AV ANDRA STADIET, ÄR EN LEDANDE TANKE I ALLT VÅRT ARBETE. Inom bildningsväsendet finns aktivt och innovativt kunnande. Som arbetsgivare erbjuder vi dig många nya utmaningar och möjligheter! Välkommen med i vår duktiga och professionella fostrarskara! Ordinarie anställningar: 3 barnträdgårdslärare, fr.o.m klasslärare, fr.o.m specialklasslärare, fr.o.m lektor i främmande språk (engelska och spanska), fr.o.m lektor i studiehandledning, fr.o.m timlärare i IT, fr.o.m timlärare i gymnastik och hälsokunskap, fr.o.m Visstidsanställningar: 1 timlärare med klass, vikarie för klasslärare, timlärare i matematik, fysik och kemi, timlärare i ortodox religion, Ytterligare information om oss som arbetsgivare samt våra kontaktuppgifter finns på vår webbplats, Information om de enskilda tjänsterna finns på Vi önskar att du ansöker via kuntarekry.fi. Ansökningstiden börjar och går ut kl VA NDA FOSTRAN OCH BILDNING I VANDA, PÅ SVENSKA I POSITIV ANDA! Vanda är en utvecklingsinriktad stad där vi har mod att göra saker på nya sätt och samarbeta i olika nätverk. Staden satsar på modern mångsidig pedagogik och lärmiljöer i fostran och undervisning. Enligt den nationella Kommun10-undersökningen skulle över 90 % av personalen inom det svenskspråkiga resultatområdet i Vanda rekommendera sin arbetsgivare. Det svenskspråkiga resultatområdet inom bildningsväsendet lediganslår följande tjänster och befattningar: 2 klasslärare, ordinarie 1 timlärare i huvudsyssla med klassläraruppgifter, visstidsanställning 2 barnträdgårdslärare Frågor besvaras gärna av rektorerna och föreståndarna. Mera information och ansökan på Ansökningstiden börjar och går ut kl SVENSKA KULTURFONDEN verkar för utbildning och kultur på svenska i Finland. Tillsammans med stat och kommun vill vi medverka till en högklassig och framgångsrik skola. Vi stöder projekt som har som mål att skapa goda resultat i undervisningen, adekvata läromedel, ett digitalt utbud, moderna undervisningsmetoder och ett hållbart skolnät. Tillsammans med andra fonder beviljar vi understöd för blivande lärares studier och stöder läromedelsförfattare. Vi erbjuder också stipendier för auskultering och fältpraktik. Nylandsturnén 2015 Sydkusten arrangerade under hösten 2015 den traditionella Nylandsturnén i samarbete med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Sydkustens roll är att fungera som kontaktlänk till skolorna och kommunerna. Nylandsturnén är ett viktigt tillfälle för klasslärarstuderande att kunna bekanta sig med skolor utanför den traditionella praktiken. En fördjupning i skolornas tyngdpunktsområden och utvecklingsprojekt skall även gynna de studerandes arbete med sina pro gradu-avhandlingar. Nylandsturnén 2015 ordnades oktober. Programmet omfattade en dag med studiebesök på Utbildningsstyrelsen och två dagar med besök i de nyländska skolorna. Sydkusten ordnade också en kvällstillställning där studerande fick träffa lärare som jobbar i regionen samt rektorer och bildningsdirektörer från kommunerna. Det upplevdes som nyttigt och värdefullt att få träffa unga lärare och höra att det finns en stor efterfrågan på lärare i Nyland. Förhandsintresset bland skolorna var stort. Till målsättningarna hör att så många kommuner och skolor som möjligt skulle få besök. 21 studerande från ÅA, både klasslärar- och specialklasslärarstuderande, besökte totalt 26 skolor på 10 olika orter. Ungefär hälften av dem var hemma från Österbotten och hälften från Nyland. Turnén hade också deltagare från Egentliga Finland. Nylandsturnén är omtyckt såväl bland studerande och skolor, som kommuner. De flesta av de studerande bedömde att de hade mycket stor eller ganska stor nytta av skolbesöken. Ur den utvärdering som Sydkusten gjorde efter turnén framgick att de flesta också ansåg att de blev väl mottagna i skolorna. Bland de studerandes kommentarer märktes också att det för dem är intressant att se hur andra lärare jobbar och tänker, att det är viktigt att se nya och olika arbetsmiljöer och att det var givande med besök i två olika skolor. En speciellt viktig ingrediens i skolbesöken är den chans man får att utbyta tankar med erfarna lärare och rektorer. Under den första dagen ordnade Sydkusten en kvällsträff där lärare som jobbar i regionen samt kommunernas representanter deltog och berättade om sina kommuner och skolor, med tanke på rekrytering till kommande lärartjänster och vikariat. Kvällsträffen gav insyn i vad kommunerna har att erbjuda och gjorde det också möjligt för de studerande att knyta nya kontakter. Bristen på behöriga lärare, speciellt i huvudstadsregionen, är stor och kommunerna tar gärna emot studerande för att de ska kunna bekanta sig med skolorna och förhoppningsvis i framtiden söka tjänster hos dem. sagt av studerande: Det var mycket intressant och berikande att få bekanta sig med skolorna. Jag fick en uppfattning om skolans verksamhet, kollegiet och rektorn. Därefter hade jag möjlighet till att fundera om jag i framtiden skulle vilja jobba där. Mycket intressant och givande! Det var både roligt och lärorikt att få ta del av normala skolvardagar i Nyland. Blev även mycket väl bemött i de skolor som jag besökte och det var intressant att få utbyta tankar med erfarna lärare. Mycket givande och inspirerande. Skulle gärna ha besökt ännu flera skolor. Jag blev övertygad om att det finns bra och trevliga skolor i Nyland. Sydkustens utbildningspolitiska grupp Sedan många år upprätthåller Sydkusten en grupp för sakkunniga inom utbildning. I gruppen ingår representanter för utbildningsdirektörer i Sydkustens kommuner, Kommunförbundet, Utbildningsstyrelsen, Finlands svenska lärarförbund, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA, Beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, Svenska kulturfonden samt Svenska folkskolans vänner. Som ordförande har Sydkustens ordförande Mikaela Nylander fungerat. Ursprungligen arbetade gruppen mest med frågor som rörde tillgången på behörig personal inom dagvården och skolan. Perspektivet har med tiden breddats och numera dryftar gruppen många aktuella frågor i anslutning till utbildningsfältet. Gruppen har en brobyggande funktion genom att den har en bred representation av centrala utbildningspolitiska aktörer kring utbildning på svenska. Det är viktigt att kunna föra diskussioner även kring svåra frågor i konstruktiv anda. Åtgärder diskuteras och bevakas sedan i samråd med politiker och ansvariga tjänstemän. En återkommande fråga som behandlas i gruppen är Nylandsturnén som Sydkusten regelbundet ordnar i samarbete med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa

9 BLOGGAT Under året har bl.a. frågan om de planerade lärarutbildningarna i Helsingfors och behörigheten på daghemmen diskuterats. Det stora antalet flyktingar och asylsökande har gett upphov till nya frågeställningar. Integration och utbildning Frågan om integration på svenska har lyfts upp både på förbundsmötet och på styrelsemöten. Sydkusten har tidigare medverkat i Luckans integrationsverksamhet bl.a. genom engagemang i projekt. Sydkusten medverkade även i det nationella projektet Delaktig i Finland och utvecklade då informationen på svenskskola.fi. Sydkustens styrelse beslöt att till sitt möte i september inkalla Jenny Asplund, ansvarig för integrationsfrågor på Luckan och Ann-Jolin Grüne, invandringskoordinator i Helsingfors till mötet för att informera om beredskap och erfarenheter av integration på svenska. Frågor om integrationsstigar på svenska och den svenska utbildningens möjligheter och utmaningar lyftes upp i diskussionen. Individens rätt att själv få välja integrationsspråk poängterades. Den nya utmaningen inom den svenska utbildningen är hur man skall kunna förbereda sig för att ta emot barn med annat språk än svenska eller finska i daghem och skola. Sydkusten gjorde en snabb enkät riktad till de svenska utbildningschef erna i medlemskommunerna i december. Av samtliga 16 svarade 10 och bland dessa kunde noteras att ingen ännu vid det tillfället hade en plan för hur småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen inom det svenska utbildningsväsendet skall verkställa undervisning för barn med invandrarbakgrund. Ett diskussionsmöte ordnades kring invandrarbarn och utbildning för Sydkustens utbildningsgrupp och ansvariga inom den svenska utbildningen i kommunerna. Diskussionsmötets avsikt var att utbyta erfarenheter och ge impulser för samarbete i ärendet. Som sakkunnig och inledare fungerade professor Sari Pöyhönen från Jyväskylä universitet. Educamässan i Helsingfors sydkustens styrelse diskuterar integration. Sydkusten deltog i januari 2016 i den stora utbildningsmässan Educa som igen arrangerades på mässcentrum i Helsingfors. Vi medverkade också i den finlandssvenska arbetsgrupp som koordineras av FSL och som under året planerade och byggde upp hela det svenska kvarteret på mässan. Sydkusten delade monter med Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. I Sydkustens monter bjöds det på te med t- relaterad ordkonst. Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman fanns också på plats och mötte intresserade besökare. På den gemensamma scenen Hörnan pågick svenskt program under hela mässan. Educamässan har under de senaste åren haft en stor publik och även i år besöktes mässan av mer än personer. Också det svenska kvarteret hade stor synlighet. Svenskspråkiga lärare och pedagoger från hela landet har hittat hit. Mässan är ett viktigt forum där Sydkusten kan synlig göra och presentera sin verksamhet och det material som riktar sig till dagis, skola och eftis. Besökarna i Sydkustens monter fick i år bekanta sig med Lilla ordboet, kursinformation, ordkonsthandboken samt eftis- och klubbmaterial. Gamla meriter eller kvalitet och kompetens? Så här i Svenska veckan faller det sig naturligt att fundera över det allmänna tillståndet i Svenskfinland. Hur klarar vi oss nu och i framtiden i det gemensamma samhällsbygget i Finland? Har vi orsak att vara oroliga eller kan vi lugnt luta oss tillbaka? I en snabbt föränderlig värld gäller det att hänga med i utvecklingen inom alla samhällsområden, så att luta sig tillbaka skulle jag inte rekommendera. Finlandssvenskarna har inte råd att fuska. Allt vi gör på svenska i Finland bör hålla hög kvalitet. Endast genom att vara både en tillförande och en nyskapande part är vi intressanta ur flera synvinklar i landet. Och om vi är medvetna och målinriktade så tror jag inte att vi behöver vara oroliga. Den bästa garantin för finlandssvenskarna att hänga med i utvecklingen i Finland och i världen är att det finns en högklassig utbildningsstig på svenska att tillgå. Vi har inte råd att satsa på det näst bästa utan bör ha högsta kvalitet i undervisningen. Det behövs för att kunna göra inte bara goda utan utmärkta resultat. Det duger inte att söka bortförklaringar eller ifrågasätta mätmetoder då vi presterar sämre på svenska än på finska. Den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet arrangerade i veckan ett seminarium om den svenskspråkiga högskoleutbildningens kvalitet och framtid i Finland. Rubriken för seminariet var Lagom bra har vi råd med det Svaret blev helt klart nej! Vi skall inte nöja oss med lagom. Professor Bengt Holmström från MIT underströk i sitt anförande konkurrensens betydelse för att nå goda resultat. Det är värt att fundera på också i små finlandssvenska sammanhang. Lite konkurens skärper sinnet. Skolan är den viktigaste identitetsskaparen. Men det är redan i dagvården som grunden skall läggas genom en kvalitativ småbarnspedagogik. Kvalitetskraven skall vi inte pruta på. Goda, motiverade och behöriga pedagoger är viktiga för att kvalitativt utveckla och forma undervisningen. Utan satsningar på dessa finns det inte heller underlag för högre utbildning. I grunden är det samhället som har ansvaret för att upprätthålla strukturerna, men vi finlandssvenskar har själva ansvaret att både bevaka tillståndet och kräva tillräcklig kvalitet. Utan kvalitet uppnås inte den kompetens som behövs för att tillämpa och vidareförmedla kunskaper och färdigheter i samhällsbygget på svenska. Det finns en tendens i Svenskfinland att förlita sig på gamla meriter. Det är farligt. Vi skall satsa på kvalitet och kompetens. agneta eriksson 16 17

10 2.3. Den finlandssvenska läsambassadören Under år 2015 har den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers- Ekman besökt ungefär 60 skolor och dessutom samarbetat med många andra aktörer. När det treåriga projektet som finansieras av Svenska kulturfonden nu kommit halvvägs går det att lyfta fram vissa mönster som syns i engagemanget för de finlandssvenska barnens och ungdomarnas läsande. Lyckade kommunala strategier Några kommuner i Svenskfinland har skapat strategier för att bättre involvera föräldrar, pedagoger, bibliotekarier och annan personal i arbetet med att stödja läsandet och svenskan som skolspråk. Här kan den s.k. Vandamodellen och projektet Läsning och skolspråk i Borgå, Sibbo och Lovisa nämnas som goda exempel. Strategierna tycks verkligen ha ökat medvetenheten om läsandets betydelse för språkutvecklingen och gett pedagogerna en klarare uppfattning om hur arbetet med läsning på andra stadier än det egna ser ut. Katarina von Numers-Ekman har i sina kontakter med kommunerna märkt att engagerade nyckelpersoner med tid och resurser att exempelvis arrangera fortbildning och tillfällen för pedagoger att utbyta erfarenheter tycks vara avgörande för att strategin ska kunna tillämpas effektivt. Många lässatsningar i skolorna Det är glädjande att lågstadieskolorna över hela det finlandssvenska fältet nu gör särskilda satsningar på läsandet. Populära koncept är temaveckor med intensifierat läsande, lästävlingar, vänelevsläsning samt besök av barnboksförfattare och läsande förebilder. Ett problem är dock avsaknaden av användbara och inspirerande bibliotek i många skolor. Under de regionträffar som Förbundet Hem och Skola arrangerade tillsammans med läsambassadören på olika håll i Svenskfinland under år 2015 framgick också att föräldrarna i många fall tagit initiativ till att stödja läsandet i skolorna. Det har handlat om allt från läsnätter i skolan till ekonomiska bidrag för bokinförskaffning. Gällande skolornas lässatsningar kan man konstatera att dessa för det mesta handlar intressanta samtal om läsande i Sydkustens monter vid Educamässan. katarina von numers-ekman om att öka läslusten eller tiden för läsning i skolan. Därför får man hoppas att andra centrala aspekter av läsandet, som arbetet med läsförståelse, ges tillräckligt med utrymme i den vanliga undervisningen. Något som tyder på en ökad medvetenhet om detta är att ett flertal finlandssvenska lågstadieskolor inlett ett långsiktigt arbete med s.k. lässtrategier. Uppslutningen på föräldramöten där läsambassadören talat om hur man kan stödja sitt barn i läsandet har i allmänhet varit god. Många föräldrar är medvetna om vikten av högläsning och särskilt frågor om läsandet i två- eller flerspråkiga hem intresserar. Bland pedagoger finns ändå en oro över en ökande polarisering mellan barn som får väldigt mycket läsning och barn som växer upp nästan utan någon kontakt med litteraturen. Läsglädje i dagvården En av årets intressantaste satsningar har varit Läsglädje i dagvården, ett samarbetsprojekt mellan Katarina von Numers- Ekman och Johanna Sallinen som är sakkunnig i språkutvecklande verksamhet på Folkhälsan. Hanna Lundströms och Maija Hurmes bok Rassel prassel puss. Poesi för nybörjare (Schildts&Söderströms 2015) och ett pedagogiskt material till den presenterades för småbarnspedagoger i pilotkommunerna Ingå och Sjundeå. Efter intervjuer om hur arbetet med boken utfallit uppdateras materialet och blir tillgängligt för alla på nätet. Syftet är att visa hur mångsidigt litteraturen i allmänhet och lyriken i synnerhet kan användas med de yngsta barnen och att ge småbarnspedagoger redskap för att ta in läsandet i verksamheten på nya sätt. Effektiva informations KANALER Den finlandssvenska läsambassadörens Facebookgrupp har visat sig vara den mest effektiva kanalen för att sprida information om läsandet. En bit in på år 2016 nådde medlemsantalet 1400, vilket betyder att inte bara finlandssvenskar hittat till gruppen utan även många intresserade från Sverige har anslutit sig. Flera pedagoger har nämnt hur värdefullt de upplever att det är att få material om läsning samlat på detta sätt. På läsambassadörens webbplats är det inläggen i bloggen Läsambassaden som fått störst spridning. Läsambassadören har också genom olika samarbeten skapat multimediala produkter för att sprida läsintresse bland barn. Läskudden, en samling videoklipp med läsande förebilder som producerades i samarbete med Studio HBL och Schildts & Söderströms, fick utmärkelsen Årets bästa biblioteksgärning på nätet av Finlands svenska biblioteksförening. För närvarande pågår också produktionen av läspodden BLUFF, ett samarbete med Kyrkslätts bibliotek där ett gäng sjätteklassister pratar om sina läsupplevelser. Mera information om satsningarna finns på

11 2.4. Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans KLUBBverksamhet Sydkusten har under året fortsatt sitt nätverks- och utvecklingsarbete inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska. Sydkusten har ett omfattande helhetsansvar och har en stark roll som expertorganisation inom eftis- och klubbverksamheten i Svenskfinland. Denna roll har vi skapat med ett målinriktat utvecklingsarbete och med hjälp och stöd av ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk med stark förankring i myndigheters, utbildningsanordnares, centralorganisationernas, kyrkans, tredje sektorns och kommunernas verksamhet. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i Svenskfinland (se bilaga sid 46). Gruppen har sammankommit till fyra möten under året. Sonja Hyvönen, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelse, har fungerat som ordförande för gruppen. Nationellt utvecklings Nätverk Sydkusten fungerar tillsammans med Utbildningsstyrelsens svenska linje som hela Svenskfinlands representant i Utbildningsstyrelsens nationella utvecklingsnätverk för morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av 15 regionala nätverk. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb från Vasa. Det nationella nätverket har sammankallats till gemensamma arbetsmöten tre gånger under Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den svenska kontakten och informationen till de tvåspråkiga kommunerna och de svenska eftisarna samt medverkar i det nationella utvecklingsarbetet tillsammans med de övriga nätverken. Det finns idag ca 250 svenskspråkiga eftisar i Svenskfinland. Till det svenskspråkiga nätverket hör 33 tvåspråkiga kommuner samt 9 enskilda enheter på språköarna. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet informerat kommunerna om det som sker på nationell nivå samt överlag bevakat och synliggjort de språkliga aspekterna på verksamheten och behovet av en förvaltning som både beaktar och sköter båda språkgruppernas verksamhet och behov. Regionala träffar, möten och fortbildning Inom ramen för det nationella utvecklingsnätverket arrangerar Sydkusten i samarbete med Utbildningsstyrelsen regionala möten för svenskspråkiga eftisoch klubbkoordinatorer och ansvariga tjänste män i kommunerna varje termin. Under år 2015 hölls tre möten per termin på tre orter, sammanlagt sex möten. På de regionala mötena behandlades aktuella frågor inom verksamheten och goda exempel på hur verksamheten kan ordnas presenterades och diskuterades. Det svenska nätverkets representanter har deltagit aktivt i Utbildningsstyrelsens nationella utvecklingsnätverksmöten, arbets seminarier och studieresor. Flera personer från det svenska nätverket deltog också i Utbildningsstyrelsens båtseminarium Kerhotoiminnan ajankohtaisseminaari tulevasuuden koulupäivä Kartläggning av EFTISverksamheten i Svenskfinland Sydkustens utförde under vintern 2016 en kartläggning av morgon- och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Vi riktade en enkät till samtliga ledare på svenska eller tvåspråkiga eftisar i Finland och till alla ansvarspersoner i de tvåspråkiga kommunerna. Vi vill få så heltäckande uppgifter som möjligt om eftisverksamheten i Svenskfinland i dag. Det gäller bl.a. ledarnas behörighetsgrad, anställningsvillkor och ledarnas egen uppfattning om eftisledaryrket, antalet barn i verksamheten samt utrymmes- och innehållsfrågor. Kartläggningen görs i samarbete med Utbildningsstyrelsens svenska enhet. Sammanlagt deltog dryga 200 eftisledare och ca 30 kommunala ansvarspersoner. En sammanställning och analys av svaren görs under våren Avsikten med att kartlägga den nuvarande situationen är att bättre kunna utveckla och förbättra morgon- och eftermiddagsverksamheten och yrket som eftisledare. En jämförelse görs också med resultaten från föregående kartläggning som gjordes år Samarbetsprojekt Sedan början av år 2015 är Sydkustens utvecklingschef Monica Martens-Seppelin medlem i referensgruppen för Marthaförbundets projekt Tack för maten. Projektet kommer att lanseras också för eftisar år Projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och nu också eftisarna i Svenskfinland i att utveckla måltiden och mellanmålet. Personalen handleds och får konkreta tips och idéer på hur man kan främja en sund och nyfiken inställning till mat. Planeringen av ett nytt projekt som har syftet att föra in lustbetonat läsande på eftis, Läs med mig på eftis har inletts Projektet planeras i samarbete med läsambassadören Katarina von Numers- Ekman och barnbibliotekarier i Nyland och inleds under år Information och synlighet Sydkusten upprätthåller och uppdaterar webbsidan och www. klubbar.fi. Där finns aktuell information om morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten, kontaktuppgifter, länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter och mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och övriga intresserade. Regelbundet presenteras ett nytt Eftis i fokus på webbsidan. Sydkusten administrerar även Facebooksidan Eftis och klubbar. Nyhetsbrevet Eftis-info som postas regelbundet till alla svenska eftisar och tvåspråkiga kommuner innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för verksamheten m.m. för att komplettera och synliggöra den information som finns på webbsidan eftis.fi. Eftis-info utkom fyra gånger år I samband med infobladet bifogades oftast någon form av material för eftisledare

12 BLOGGAT Den allvarliga leken och det aktiva lärandet E n lek, sägs det, är bara på lek, och om vi ska tala allvar så är detta är ingen lek. Tanken om leken som något bortom det rationella har ett visst fotfäste i vår kultur, och det förefaller givetvis vara naturligt att skilja mellan just leken och allvaret. Leken har på så sätt en underordnad ställning i relation till det som ses som verkligt, sant och viktigt. Ifall man vill behålla en viss trovärdighet, en tyngd eller ett eftertryck i det man gör kan man inte tala om lek, för lek är ju inte på riktigt. Men vi ska kanske inte se ner på leken utan få den att framträda i sin egen fina betydelse. För leken inte bara på lek. Den måste ha ett element av allvar för att kunna fortgå och inte ebba ut. Särskilt de som jobbar inom småbarnspedagogiken är väl medvetna om lekens betydelse, leken finns i deras vardag på ett framträdande sätt. Om man jämför leken med lärandet märker man att bådadera har metoder som ligger förvånansvärt nära varandra, att lek och lärande är nära besläktade. På samma sätt som lärandet handlar leken om en rörelse mellan kan och kan inte. Eller som Leif Strandberg, som föreläst på Sydkustens seminarier för personal på daghem under året, skulle säga Man är den man är och den man ännu inte är på samma gång. Leken möjliggör det här på ett naturligt sätt, att vara den man ännu inte är. Att kunna det man ännu inte kan och på så sätt sätta sig i en position där man får förverkliga och skapa något som kunde vara fallet. Leken innebär skapandet av en imaginär värld där man låtsas att något är som kanske inte är. Det innebär att man sätter sig i en roll och i ett sammanhang som man kanske inte annars tillåts vara en del av, men som man ändå får tillträde till och på något plan kan uppleva. Man får genom leken träda in i en värld som är ny och spännande, och får helt enkelt tillgång till något som annars ofta är stängt. Det här sker ofta på ett naturligt sätt bland barn som leker, de bara gör helt enkelt, och så är de plötsligt mitt i djungeln, rymden, affärslivet eller myrstacken. Leken är alltså ett ypperligt medel att ta sig till en plats man inte ännu behärskar eller kan vistas i, känna efter hur det är att vara där, och sedan tryggt komma tillbaka. Med den här resan tillåts man nästa gång vara lite närmare det kan som man ursprungligen inte visste att fanns, och nu endast kan skymta långt borta. Det som gör leken så viktig är den aktivitet som finns inbyggd i den, och som lär oss att det är genom att göra som vi tar steget in i kan -världen. Att göra finns i leken som ett automatiskt element, tar man bort det finns heller inte leken kvar. Att göra är också viktigt inom lärandet, genom att göra och vara aktiv får man tillträde till nya kunskaper. Det är inte alltid man kommer ihåg aktivitetens betydelse i lärandet. Vi kommer nog ihåg att det finns en rörelse mellan kan och kan inte men mera sällan minns vi att aktiviteten, det att göra, prova, upprepa, kanske misslyckas, göra på nytt, och på nytt och sedan ännu en gång är en del av lärandet. På samma sätt som en lek är på lek, men samtidigt på allvar, kanske lärandet är på lek tills det också finns till på allvar? matias österberg utbildningsplanerare 22 23