ROTERADE OCH VÄRVADE SOLDATER

Transkript

1 Sida ur 80 års generalmönsterrulla tillhörande Göta artilleriregemente ROTERADE OCH VÄRVADE SOLDATER En jämförande studie av de båda soldatgruppernas sociala och ekonomiska livssituation vid Göta artilleriregemente och Älvsborgs regemente år 80. Av Christer Johanson Inledning och förklaring av vissa begrepp Roterade och värvade soldater utgjorde före den allmänna värnpliktens införande år 90 de två viktigaste soldatgrupperna i det svenska försvaret. Utöver dessa förekom även indelta soldater. För att reda ut skillnaderna mellan begreppen så baserar sig dessa allmänt på utskrivnings och avlöningssätten. De roterade soldaterna utrustades och underhölls av ett antal självägande bönder som tillsammans bildade rotar. En rote bekostade en soldat. Vanligast var att soldaterna avlönades utifrån naturahushållningens principer genom ett soldattorp. Undantag förekom där soldater bodde i egen gård, vilket var vanligast i Dalarna. Utöver förmånen av att bruka ett torp tillkom även en summa pengar vid själva rekryteringstillfället, en s.k. lega och en mindre årlig löneutbetalning. De värvade soldaterna i sin tur avlönades utifrån antalet tjänstdagar. Många soldater permitterades, d.v.s. friställdes under längre perioder i fredstid och fick då klara sig bäst de kunde. Tjänsten vid ett värvat regemente innebar sålunda ett civilt yrke vid sidan om det militära, detta för att trygga den personliga försörjningen. Utöver den minimala kontantlönen hade de värvade soldaterna fördelar i tjänsten såsom tilldelning av uniform och underkläder, tre tunnor säd om året, fri sjukvård, undervisning samt fri skolgång för barnen.

2 Utöver detta tillkom även fri logering i kronans kaserner eller en kontant inkvarteringsersättning. Benämningen indelt soldat förknippas allt för ofta med roterade soldater men ursprungligen berörde detta begrepp andra grupper inom armén. Att indela eller anslå avsåg från början vissa bestämda räntor eller tionden som skulle betalas till kronan och avsättes för ett visst speciellt ändamål, exempelvis avlöning av en ämbetsman eller officer. De indelta räntorna användes också för att sätta upp och avlöna kavallerister genom rusthållsinrättningen. Därav bör man göra skillnad mellan indelta och roterade soldater. Utgångspunkter i uppsatsen Denna artikel bygger på den c-uppsats som jag skrev vårterminen 000 vid historiska institutionen, Göteborgs universitet. Titeln på denna är Usla suputer och hederliga familjefäder En jämförande studie av värvade och indelta soldaters sociala och ekonomiska livssituation vid Göta artilleriregemente och Älvsborgs regemente år 80. Syftet med uppsatsen var att belysa de roterade och värvade soldaternas sociala och ekonomiska livssituation i relation till den positiva och negativa bild som finns/fanns kring de båda soldatgrupperna. De roterade framställs allmänt som mer hederliga, pålitliga och dugliga än sina värvade bröder. De senare har genom historien fått ett svärtat rykte såsom opålitliga alkoholister och tjuvar utan heder och ära. I synnerhet under 800-talet var denna uppfattning frekventerade. Jag som forskare betvivlar inte att dessa påståenden är felaktiga men det vore intressant att undersöka vad skillnaderna i soldaternas uppträdande och status berodde på och hur dessa förhållanden gestaltade sig lokalt i västra Sverige. Med anledning av detta har jag därför valt att studera historiska källor tillhörande Älvsborgs regemente (roterat) och Göta artilleriregemente (värvat). Detta material är framställt ca år 80 och utgörs av generalmönsterrullor, husförhörslängder, mantalslängder samt examinationslistor tillhörande Göteborgs fattigförsörjningsinrättning. Karta.. Älvsborgs regementes roteringsområde i förhållande till Göteborg och artilleriregementets bas. Staden är markerad med en svart fyrkant. Roteringsområdet med grå färg. Det var alltså inom detta område som de roterade soldaternas soldattorp låg belägna.

3 Min hypotes i undersökningsarbetet är att om det fanns en social och ekonomisk skillnad mellan de båda soldatgrupperna så bör detta även ha avspeglat sig på olika sätt i manskapets åldersstruktur, tjänstgöringstid, härkomst, försörjning och framförallt i deras familjer. Sämre livssituation bör ha medfört färre gifta soldater alternativt ett mindre antal födda barn medan bättre livsförutsättningar bör ha gett utrymme för fler och större familjekonstellationer. Dessa förhållanden blir sålunda en värdemätare av den ekonomiska livssituationen. Utifrån denna hypotes är det sålunda intressant att studera soldater och deras familjer. Syftet med denna artikel Denna artikel utgör en sammanfattning av originaluppsatsen och jag avser därför ej att redogöra något mer ingående för den formella inledningen av denna. För den som har intresse i det så hänvisar jag till förlagan. Jag avser istället att fokusera på och lyfta fram resultatet av undersökningen. I synnerhet vänder jag mig då till Westgiöta Gustavianers medlemmar och den militära truppen. De resultat som framkommer kan på många sätt direkt överföras till de ekonomiska och sociala förhållanden som rådde under slutet av 700-talet. På så sätt får vi en bredare förståelse av hur det vara att tjänstgöra vid ett värvat regemente under samma tid. Skillnader som förekommer mellan den Gustavianska tiden och 80-talet är att det utländska inslaget bland soldaterna var större under slutet av 700-talet och att fler var gifta och hade familj. Att dessa förhållanden senare ändrade sig under loppet av 800-talet har sin naturliga förklaring i att den rådande lagstiftningen förbjöd fortsatt värvning av utlänningar och att de som antogs var yngre och tjänstgjorde kortare tid, därav han de ej bilda familj. Tilläggas bör att Göta artilleriregemente räknas som en direkt arvtagare till Göteborgs garnisonsregemente. Då detta förband nedlades år 80 överfördes sex av regementets kompanier till Göta artilleriregemente. De två resterande kompanierna sammanslogs med skärgårdsflottans kustartilleri. Bild. Soldater ur Älvsborgs regemente iklädda uniformer av 85 och 88 års modell. Bild.. Göta artillerist iklädd uniform modell 87

4 Några citat om roterade och värvade soldater I artikelns inledning skriver jag att de värvade soldaterna hade ett sämre rykte än de roterade. Detta påstående bygger jag på befintlig litteratur i ämnet och ett antal citat hämtade ur samma böcker. Anledningen till att jag tar med dessa är för att de återger samtida åsikter om soldaternas uppförande och livssituation. Angående de roterade soldaterna så beskrivs dessa i tämligen positiva ordalag av sin samtid. Överstelöjtnant C. Grill skriver i boken Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket från år 855 att; denna armé (den indelta) består icke af en tillspillogifven skara, den med nöd eller tvångslagar sammanfört under fanan, utan utgöres af kärnan af befolkningen, som frivilligt åtagit sig det dyrbara förtroendet att gå fosterlandets ärenden i farans stunder, samt att hvar och en af dessa trettiotusen individer är en väl bergad samhällsmedlem, oftast familjefader, under eget tak, och på egen jordtäppa, hvilken tillika, då han bortlägger sina vapen, är en nyttig och idog arbetare. En viss herr Molbech, skrev under en resa i Sverige år 8 - att; i fredstider kan (soldaten) arbeta för sin familjs underhåll och bequemligheter, och veta den vara i säkerhet för brist, när han drager i krig. Hur gagnlig för ordning och sedlighet ibland denna hedervärda class af medborgare bör icke denna inrättning vara, som gör krigaren till jordbrukare, under det att han låter sina vapen vila. De värvade soldaterna framställs däremot i betydligt sämre dager än de roterade Soldaternas negativa sidor överväger deras positiva. En icke namngiven indelt officer skrev i början av 800-talet att; Jag har sett skillnader mellan indelta och värvade soldater; den senares fädernesland är där han betalas bäst och hans hem heter kasern, dit våra ofördärvade beväringspojkar endast undantagsvis bör förläggas och vidare att en värvad stam bliver främmande och misstrodd, ty åtminstone i Småland har jag ännu aldrig sett en ordentlig bonddräng taga värvning. En västmanländsk officer beskrev vid samma tid som förstnämnda citat, Stockholms garnison som ett nationens avskum. En annan herre, general Stjärnstedt yttrade i mitten av 800-talet att Gardet bestod till en stor del af sammanrafsat folk, hvars största glädje utgjordes av att supa, hvilket åter ofta ledde till onykterhet och bestraffning merendels prygel. En annan person, herr Afzelius skall ha sagt att i sällskap med en hop af de mest fördärfvade folk från alla landsändar, och det klena lifsuppehälle vi fingo, gjorde mycket till, att de flesta blefvo tjuvar. Det är sålunda ingen vidare charmant bild som målas upp av de värvade trupperna i landet. Även i riksdagens protokoll från 870-talet kan man finna en del intressanta citat. Utifrån talarnas inlägg, angående debatten kring värnpliktens införande så beskrivs de värvade trupperna såsom att de hade låg moral och dålig anda. I ett brev författat år 877 av riksdagsmannen Axel Adlersparre till regementschefen för Södermanlands regemente, Carl

5 Johan af Schmidt så skriver han att Jag ser här (i Stockholm) huru våra värvade garnisonsregementen se ut nu för tiden. Endast uselt pack låter sig värvas, o.s.v... Resultat och slutsatser I en jämförelse mellan de roterade soldaterna i Älvsborgs regemente och de värvade i Göta artilleriregemente framträder en bild av två miltära förband där manskapssammansättningen till viss del liknar men framförallt skiljer sig ifrån varandra. Likheterna består allmänt i att de båda soldatgrupperna verkade i kronans tjänst, majoriteten var födda i de västra Götalandskapen och att de räkandes till de obesuttna grupperna i samhället. Skillnaderna är en mer intressanta då de går att koppla till de roterade och de värvade soldaternas livssituation. Vid Älvsborgs regemente hade soldaterna år 80 en medelålder av 6, 9 år, en tjänsttid på 4, 7 år och majoriteten var bördig från Västergötland. Ett mindre antal var komna från angränsande landskap eller Sverige i övrigt. Bisysslorna bestod förmodligen av hantverk eller andra tillfälliga arbeten knutna till det lokala agrarsamhället. Dessa förhållanden kan jämföras med de vid Göta artilleriregemente där soldaterna hade en medelålder av 0, 6 år och en medeltjänstgöringstid på 7, 7 år. Majoriteten var födda i de Västsvenska områdena Göteborg och Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Halland. Många var bördiga från andra delar av landet, ett fåtal var födda utomlands. De civila bisysslorna bestod antingen av hantverk eller tillfälliga arbeten knutna till handel, sjöfart och fabriker i Göteborg (Se tabell och ). Frågan är då vad dessa skillnader betyder? Vad kan de ha haft för innebörd? Den troligaste förklaringen till skillnaderna kan säkerligen knytas till de olika försörjnings och avlöningssätten. De resultat som framkommer i tidigare forskning har velat förklara det på detta sätt. De värvade soldaterna fick sin lön i reda pengar utifrån antalet tjänstdagar och var under långa perioder permitterade, detta medförde en utsatt ekonomisk situation. De indelta soldaterna i sin tur hade alltid den fördelen att de kunde falla tillbaka på sina soldattorp och den hjälp de kunde få av rotebönderna. Förklaringen till det faktum att soldaterna generellt var yngre och tjänstgjorde kortare tid vid Göta Tabell. De bidragssökande artilleristernas försörjning såsom det anges i examinationslistorna tillhörande Göteborgs fattigvård. Försörjning Linvävargesäll Stenhuggare Lagar lårar Snickare Tiggeri, bettlande Trädgårdsmästare Varjehanda Arbete Vedhuggare Vattenbärning Veddragare Säckbärare Gage Skjutsinrättning Skoarbete Sockerbruksarb. Tegelbruksarb. Arbetskarl Hamnarbetare Tillfälliga arb. Fiskeri Sadelmakare Renskrivning Skräddare Arbete på landet Arbete i - artilleristallarna SUMMA: Antal Källa: Göteborgs fattigvård. Examinationslistor

6 artilleriregemente än Älvsborgs regemente verkar sålunda ha haft ekonomiska orsaker. Att tjänstgöra som värvad soldat verkar ha varit något man gjorde under en relativt begränsad del av livet och hade man möjligheten, sökte man nya försörjningsvägar. De indelta soldaterna däremot verkar istället ha kvarstannat i tjänsten så gott som hela det yrkesverksamma livet. Det indelta förbandet blev således mer stabilt manskapsmässigt. Att de värvade soldaterna hade en svårare ekonomisk situation än de indelta bör även ha påverkat deras sociala status. I de citat som förekommer i artikelns inledning så beskrivs de värvade såsom opålitliga, försupna tjuvar utan moral och ordning. De indelta framställs däremot som hederliga jordbrukare och familjefäder. Dessa påståenden förklaras allmänt i citaten utifrån det faktum att försörjningssituationen påverkade de värvade soldaterna negativt. Så utifrån denna beskrivning är det inte så konstigt om exempelvis stölder kan ha förekommit. De värvade soldaterna sökte alla de alternativa försörjningssätt som fanns tillgängliga. Likheten mellan värvade soldater och andra lågt socialt klassade grupper i samhället såsom lösdrivare är sålunda inte helt avlägsen. Liksom andra ekonomiskt utsatta människor agerade de utifrån sina förutsättningar i livet. Den sociala statusen kan säkerligen även knytas till det faktum att många av de värvade soldaterna var invandrade till Göteborg från landsbygden medan de indelta ofta var bördiga från samma område eller landskap de var roterade i. Även de båda soldatgruppernas hustrur hade en liknande bakgrund. Det vore därför inte helt otroligt att anta att stadsbefolkningen betraktade de värvade och deras familjer som en grupp människor, snarare än som individer. Att artilleristerna dessutom segregerades till att bo i en avskiljd kasern bör ytterligare ha förstärkt deras utanförskap. De indelta familjerna däremot var säkerligen mer kontrollerade och på så sätt även mer accepterade i lokalsamhället. Dessa framstod såldes inte som samma hot mot lag och ordning som de värvade då de var en del av bygemenskapen. Tabell. De värvade soldathustrurnas försörjning Försörjning Antal Arbete Binner Binder och - spinner Försäljning Hjälphustru 7 Markententeri Mudderpråm Sköter barn Sömnad Tillfälliga arbeten Utearbete Varjehanda 5 Vistas på landet Vattenbärning 4 Totalt: 6 Källa: Göteborgs fattigvård. Examinationslistor

7 I artikelns inledning tar jag upp hypotesen om att soldaternas ekonomi skulle kunna avspegla sig i familjernas storlek. En svagare inkomst skulle i detta sammanhang innebära mindre och färre familjekonstellationer. När man studerar indelta och värvade soldaters livssituation är det därför även intressant att behandla deras familjers. (Se tabell angående de värvade soldathustrurnas försörjning). I denna undersökning visar det sig faktiskt att de värvade soldatfamiljerna hade ett mindre antal medlemmar än de indelta. Medan de värvade soldatparen i genomsnitt hade, 5 barn så hade de indelta barn. Vidare så var enbart en tredjedel av manskapet vid Göta artilleriregemente överhuvudtaget gifta medan samma förhållande var nio av tio vid Älvsborgs regemente. Om man sammanlänkar dessa resultat med ovanstående hypotes så verkar det faktiskt vara så att de värvade soldaterna hade det svårare att försörja sig än sina indelta bröder. Familjekonstellationerna vid Göta artilleriregemente och Älvsborgs regemente blir sålunda en symptom av soldaternas ekonomiska och sociala livssituation. För att avrunda min slutsats så skulle jag vilja sammanfatta skillnaderna mellan den värvade organisationen och den indelta såsom att den förstnämnda var mer modernt präglad än den sistnämnda. De värvade soldaterna fick som tidigare nämnts sin lön utifrån antalet tjänstdagar och fick därefter försörja sig bäst de kunde, detta inom den lokala stadsekonomins ramar. Den indelta försörjningsorganisationen var mer ålderdomligt präglad och baserad på naturahushållningens principer. Mellan de olika avlöningssätten föreligger sålunda en skillnad mellan stad och land, gammalt och nytt. Därav finner man den största orsaken till olikheten mellan de värvade och indelta soldaternas livssituation. Tabell. Antal hantverkskunniga vid Göta artilleriregemente. Byggnad Metall Textil Läder Föda Fin Övrigt Summa Kakelugnsm Murare Målare Snickare Bläckslag. Hällgjutare Kopparslag. Smed Tenngjut. Gördelm. Hattmakare Linvävare Klädesväv. Skräddare Strumpväv. Garvare Handsmak. Sadelmak. Skomak. Sämskm. Mjölnare Sektmak. Slaktare Glasmästare Guldsmed Förgyllare Urmakare Barberare Bokbindare Boktryckare Buntmak. Carduansm. Hjulmakare Hovslag. Kammakare Repslagare Segelduksm. Skorststensf. Sotare Svarvare Timmerman Trädgårdsm. Vagnmakare Källa: Göta artilleriregemente. Generalmönsterrulla 80.

8 Litteratur: Ericsson, Lars (997) Svenska knektar. Indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred. Historiska media. Lund. Guillemot, Agneta (986) Rask Resolut Trogen. De indelta soldaterna i det svenska agrarsamhället Västerbotten Acta Universitatis Umensis. Umeå studies in humanities 74. Umeå universitet. Hugemark, Bo Artéus, Gunnar Red. (988) Ett militärt stadsproletariat. Studier av garnisonsmanskapets levnadsförhållanden i 800-talets Stockholm. Johansson, Christer (000) Usla suputer och hederliga familjefäder. En jämförande studie av värvade och indelta soldaters sociala och ekonomiska livssituation vid Göta artilleriregemente och Älvsborgs regemente år 80. C-uppsats. Historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Göteborg. Kumm, Elfred (989) Indelt soldat och rotebonde. LTs förlag. Stockholm. Ljungberg, Valdemar (94) Göteborgs befästningar och garnison. Skrifter utgivna till Göteborgs stads 00-års jubileum. Göteborgs litografiska aktiebolag. Göteborg. Lundh, Hans Lennart (954) Kungliga Göta artilleriregemente. Kungliga Göta artilleriregemente. Göteborg. Magnusson, Thomas (987) Proletär i uniform. Studier kring den värvade armén, arbetsmarknadens kommersialisering och urbanisering i frihetstidens västsvenska samhälle. Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg nr. Göteborgs universitet. Personne, Evabritta (965) Artillerimanskapet ur Från tre kronor till Rissne. Minnesskrift i anledning av Kungliga Svea artilleriregementes avflyttning från Stockholms garnison. Staf, Nils Broomé, Bertil Mosséen Red. Almqvist & Wiksells. Uppsala. Rehnberg, Mats (967) Vad skall vi göra med de blanka gevär. Femton kapitel ur soldaternas liv. Nordiska museet. Stockholm. Kart- och bildförteckning Inledningsbild. Göta artilleriregemente. Gmr 80. Landsarkivet i Göteborg. Karta : Atlas över Sverige, Län och landskaps samt stads och landskommunkarta Bild : Engström (997) Marks kompani. Bild : Ljungberg (94) Göteborgs befästningar och garnison.