Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom"

Transkript

1 Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom Stiftelsen Stockholms Sjukhem, Avdelning 2 Text: Bengtsson Annette, Leg.sjuksköterska Desta Gebrehiwet, Underskötare Flormark Anette, Leg. sjuksköterska Kärvestedt Lars, Överläkare Robertson Sara, Leg. sjuksköterska Stillman-Hallin Eva, Leg. Sjuksköterska Foto: Damm Ewa, Kultursamordnare

2 Innehåll: Sid: Innehållsförteckning 2. Dikt av Johan Hammarstedt 3. Inledning 4. Salivproduktion 5. Talsvårigheter 6. Tugg- och sväljsvårigheter 7. Förstoppning 8. Andning 9. Smärta 11. Ångest och oro 12. Natt och sömn 14. Vård i livets slutskede 16. Medicinska aspekter på omvårdnad 17. Referenslitteratur 18. Boktips 19. Tryck augusti 2005 Revideras

3 Kärlek är som en varm sommardag, varm och skön, fylld av välbehag. Den kan också vara grå och mulen som hösten, bister och snål, liksom gnällig i rösten. Den grå kärleken är svårast att tackla, när stormen rasar och hela tillvaron syns vackla. Att i detta kunna hitta en glimt av ljus, kunna resa sig och känna kärlekens rus. Det är det som är kärlekens hemliga kärna, att återigen ta de till sig, och göra det gärna. Fast man vet att sol kan förvandlas till stormig dag, kan inget stoppa kärlekens sötma och välbehag. Johan Hammarstedt 3

4 INLEDNING ALS kännetecknas av en fortskridande nedsättning av motoriska funktioner pga. tilltagande neurologiska bortfall som gör den drabbade alltmer beroende av omvårdnadsinsatser, hjälpmedel och medicinska insatser. ALS är en sjukdom med stor variation i förloppet där symtombilden varierar mellan bulbär ALS med uttalade svälj-, kommunikations- och andningsproblem och perifer ALS med uttalade förlamningssymtom i extremiteter samt blandade varianter. Dessutom har sjukdomen ett mycket varierat sjukdomsförlopp med överlevnad 1 10 år. God information från vårdpersonalen om sjukdomsutvecklingen och åtföljande symtom är av stor vikt för att lindra onödig oro för patienten och ger då möjlighet att anpassa och förbereda hjälp efter behov redan i förväg. Det är även mycket viktigt att se patientens behov för att vid rätt tillfälle kunna ge information. Information behöver ofta upprepas för att patienten ska kunna tillgodogöra sig den. Omvårdnaden vid ALS är avancerad då de fysiska funktionerna och förmågan till kommunikation med omgivningen snabbt försämras, för att till sist helt upphöra, samtidigt som intellektet är helt opåverkat. Att i kommunikationen med patienter komma ihåg att denne är intellektuellt fullt kapabel är av yttersta vikt för att vårdsituationen ska bli värdig. En obruten vårdkedja är av stor betydelse då det ger personalen möjlighet att tidigt lära sig personens behov och signaler innan dennes förmåga att förmedla sig med omgivningen upphör. På grund av det fluktuerande sjukdomstillståndet både i tid och behov krävs återkommande multiprofessionella bedömningar och kontinuerlig anpassning av hjälpmedel. Ett huvudproblem vid denna diagnos är förlusten av autonomicitet, självständighet. En personlig kännedom är då av största vikt för att på rätt sätt kunna tolka personen stödja personen och stödja denne och de anhöriga. 4

5 SALIVPRODUKTION Vartefter sväljfunktionen försämras blir det problem med att svälja ner saliven. Den normala salivproduktionen under ett dygn uppgår till 1-1,5 liter. Eftersom man inte kan svälja undan saliven känns det som att produktionen ökar. Överskottet av saliv i munnen kan vara ett av de mest besvärande symtomen att hantera för den ALS-sjuke, som kan få en känsla av kvävning. Ofta upplever patienten stor ångest och behovet av stöd och närvaro är stort.. Tidigt i sjukdomen kan saliven torkas bort. Då sjukdomen fortskrider och salivbesvären ökar upplever ofta patienten detta obehagligt och generande. Då behövs ofta andra hjälpmedel, t.ex. sug. Läget i säng och stol är viktigt. Det kan kännas bra med sidoläge så att saliven kan rinna ut genom mungipa. Patienten kan annars känna drunkningskänsla vid ryggläge. Med hjälp av läkemedelsbiverkningar i form av muntorrhet kan man minska besvären. En kontinuerlig utvärdering bör göras så att rätt effekt uppnås. Det är även mycket viktigt med en god munhygien för att förhindra sår och inflammationer i munslemhinnan. 5

6 TALSVÅRIGHETER Även musklerna i tunga och läppar försvagas successivt och patienten klarar då inte av att artikulera. Talet blir sluddrigt och svagare för att så småningom helt försvinna. Patienten kan då kommunicera med block och penna, kommunikator eller pektavla. Eventuellt kan logoped hjälpa till med att ordinera tekniska hjälpmedel. Istället för att prata i telefon med sina anhöriga kan patienten använda texttelefon eller dator och skicka . Även detta blir senare omöjligt, eftersom motoriken i fingrar och händer försvinner. Då ett av huvudproblemen som orsakar mycket ångest är förlusten av självständighet är en personlig kännedom av största vikt för att på rätt sätt kunna tolka och stödja personen och deras anhöriga. Detta uppnås genom tidig kontakt mellan vårdgivare och den ALS-sjuke. Växelvård eller avlastning på sjukhem ger personalen möjlighet att tidigt lära sig personens behov och signaler innan förmågan att förmedla sig med omgivningen upphör. 6

7 TUGG- OCH SVÄLJSVÅRIGHETER Tugg- och sväljmuskulaturen försvagas successivt. Vid sväljningssvårigheter tar det lång tid att äta och man sätter ofta mat och dryck i halsen, vilket kan visa sig i form av hosta vid måltid. Logoped kan hjälpa till att bedöma sväljfunktionen och därefter rekommendera vilken konsistens maten bör ha. Konsistensen på mat och dryck anpassas så det blir så lätt som möjligt att äta och dricka, t.ex. med förtjockningsmedel i dryck och passerad mat. Måltidsmiljön är mycket viktig. Man kanske inte vill sitta tillsammans med andra då mat rinner ur munnen och bordskicket inte är vad det varit. Rätt hjälpmedel som t.ex. specialbestick, tallrik med hög kant och stadigare glas eller kanske hjälp med att matas kan bli aktuellt. Det kan även underlätta att vila en stund precis innan måltid. Kostavdelningen eller nutritionssköterska kan ge råd och förslag om t.ex. kosttillskott och näringsdryck, för att motverka viktnedgång och ett otillräckligt näringsintag som gör kroppen svagare och extra känslig mot infektioner. Andningen blir lättare om man har en god och rätt sammansatt näringstillförsel. För att inte offra så mycket energi på att äta kan man inlägga en PEG. En övergångsperiod med både sondmat och vanlig mat är ofta ett bra sätt att få i sig näring. Patienten kan då äta så mycket han/hon vill för att det smakar gott varefter kaloriintaget kompletteras via PEG. Man får då ork att ägna sig mer åt annat som ger livskvalitet. 7

8 FÖRSTOPPNING Minskad fysisk aktivitet, intorkning pga. svårigheter att svälja och få i sig vätska, kostförändringar, samt nedsatt tarmrörelse gör att man lätt kan bli förstoppad. Även biverkningar av vissa läkemedel kan ge förstoppning. Ofta finns också svårigheter att orka krysta ut avföringen. För att minska problemen kan man försöka att öka vätskeintaget med förtjockningsmedel i dryck. Man kan även ge extra vätska i PEG om patienten har en sådan. Laxerande läkemedel och bulkmedel ordineras individuellt efter behov. Stolpiller kan vara lättare att hålla än klysma. Har opiater, t.ex. Morfin, insatts pga. smärta skall patienten även ges läkemedel för att förbättra tarmrörelser. För att hjälpa till med tarmperistaltiken kan massage på buk utföras vid toalettbesök. 8

9 ANDNING Andningen påverkas oftast i tidigt skede av sjukdomen. Andningen blir ytlig och syresättningen sämre än normalt. Detta märker patienten oftast vid enklare fysisk ansträngning t.ex. morgontoalett. Dessutom är denna typ av andning mycket energikrävande och ger ett ökat kaloribehov utöver det normala. För att kunna slappna av för att underlätta andningen bör man se till att patienten ligger bra i sängen eller sitter bra i stol. Personlig kännedom om personens optimala kroppsläge (varierar från person till person) är viktigt för bästa andning. Många patienter upplever det lättare att andas om de har högt under huvudet. Att vädra och släppa in frisk luft kan också kännas skönt. I vissa fall kan patienten vara hjälpt av att andas i PEP-mask/flaska eller få hjälp av en s.k. Cough-assistant. Detta är en typ av ventilator som kan framkalla undertryck i luftvägarna och på så sätt evakuera slem så att luftvägarna blir fria. När andningen försämrats ytterliggare kan patienten ha god hjälp av ventilator. Ventilator och mask utprovas och individanpassas av specialsjukgymnast. Ventilatorn hjälper till att fylla lungorna helt, dvs. få en ordentlig djupandning vilket ger en bättre syresättning och motverkar tendens till infektion i luftvägarna. I början brukar man använda den mest nattetid vilket gör att patienten sover bättre, blir piggare dagtid och orkar mer. Ventilatorn kan även användas före enklare fysisk aktivitet, ex före en måltid, för att minska andnöden i samband med ansträngningen. Vartefter sjukdomen fortskrider utökas användandet av ventilatorn från kortare stunder under dagen till kontinuerlig användning hela dygnet. Symtomatisk syrgasbehandling kan ges om patienten upplever subjektiv andnöd för att lindra och dämpa ångesten. 9

10 10

11 SMÄRTA I början av sjukdomen har patienten vanligtvis ingen smärta. Försvagning av muskulatur ger ökad belastning på ligament och senor vilket medför smärta. Detta gör sängkomfort och lägesändringar mycket viktigt. Kontinuerligt görs nya bedömningar för symtomlindrande åtgärder. Vid spasticitet i muskulatur kan sjukgymnasten vara till hjälp. För att förebygga försämrad rörlighet är kontrakturprofylax en viktig del i den dagliga omvårdnaden. Olika hjälpmedel såsom lyftbälte, lift, Turner mm som provas ut individuellt är viktigt för att spara patientens leder, axlar och ork. Den sjuke kan även vara hjälpt av massage/taktilstimulering, akupunktur och TENS. Om smärta uppträder vid livets slut hos dessa patienter finns risk att den inte uppmärksammas då patienten ofta har stora kommunikationsproblem. Det blir då extra viktigt att personalen är observant på dessa signaler så att smärtlindring insätts. 11

12 ÅNGEST, ORO OCH SORG Vetskapen om att få en sjukdom som inte går att bota väcker starka känslor. Dessa kan yttra sig som ångest, oro och sorg. Ångest kan också ex väckas av känslan att kvävas vid ökad slemproduktion eller svårigheter med andningen. Ångestproblematik/existentiell problematik i varierande grad är vanlig. Detta beroende på förlust av bl.a. autonomi och kommunikation, oro inför framtiden och förestående död. Det är då viktigt att få sörja alla förluster som det medför att ha sjukdomen. Alla upplever sorgen, men den yttrar sig olika för olika personer. Förlust av kroppen. Föreställningen om vår kropp är en del av vår identitet och vår upplevelse av oss själva. En skada av våra kroppsfunktioner väcker ångest därför att det betyder hot mot hela vår personlighet och påminner oss om den definitiva förlusten. Förlust av självkontroll. Förmågan att behärska sig psykiskt såväl som fysiskt är högt värderade i vår kultur. Därför innebär en sjukdom som reducerar den förmågan en förödmjukelse. Att behöva hjälp med påklädning och med den personliga hygienen kan upplevas förnedrande. Förlust av identitet. Vi har alla behov av att vara. Det vi står för och representerar skall ha ett värde och våra liv skall bekräfta detta värde. Förlust av medmänniskor. För de flesta är relationerna till våra närmaste det väsentligaste och att förbereda sig på att skiljas från den innebär en stor sorg. Inga av våra relationer är entydiga, inte ens till våra närmaste. Det komplicerar den stundande skilsmässan. Förlust av livsinnehåll. Insikten att behöva avstå från det som kanske mest skänkt livet dess värde till exempel utövandet av någon konstart, musik eller målning, ger stor smärta. Sorgen över förlusten känns större om ingen visar intresse eller förståelse för dess innehåll. Ensamhet. Sjukdomen här och nu är allt överskuggande. Man är ensam om den och berövad mycket på grund av den. Det kan då vara till hjälp att dela sina upplevelser med någon. Det är inte alltid lätt för de närstående att ge detta stöd, delvis på grund av egen smärta. Det kan vara av stor betydelse att få någon utomstående att tala med.(att lära mer om ALS) 12

13 Stor del av tiden är patienten beroende av vårdpersonal. Det är ofta de som ser vad patienten kan eller inte kan. Ofta får de möta patientens förtvivlan över sin egen situation. Ibland kan denna visa sig som aggressivitet mot omgivningen. Det krävs mycket av vårdpersonal: tid, omtanke och finkänslighet. De ska inte bara vårda kroppen och lindra symtom utan också ge psykologiskt, andligt och socialt stöd. Här kan patienten även få hjälp av kurator, präst och psykolog. 13

14 NATT OCH SÖMN Sömnen är viktig för hälsan. Om man får för lite sömn blir bl.a. uppmärksamhets förmågan och immunförsvaret försämrat. En vuxen människa sover i genomsnitt ungefär sju och en halv timma per natt. De flesta klarar två timmars sömnförlust varannan natt utan att få problem. Man kan under en längre period klara sig med fem (men helst sex) timmars sömn. Om en ALS-sjuk har svårt att sova är det mycket viktigt att man tar reda på grundorsaken till sömnsvårigheten så att rätt åtgärd kan sättas in. En orsak kan vara att patienten känner oro och rädsla. Man ska vara medveten om detta och ge patienten stöd, rådgivning och hjälp med problemen associerade med denna sjukdom. Den ALS-sjukes ringklocka bör vara lämplig och rätt placerad så att patienten kan kalla på vårdpersonal. Vid stark oro, ångest och sömnsvårigheter kan läkemedel ordineras. Om förmågan att tala blivit nedsatt eller helt försvunnit kan patienten få en känsla av utsatthet. Patienten kommer att känna sig lugnare om personalen kan utveckla en alternativ kommunikation med patienten. Då man vanligen rör sig i sömnen kan bristen på detta leda till sömnlöshet. Svaga förtvinade muskler och spasticitet kan göra det svårt för patienten att vända sig och ändra ställning i sängen. Samarbete med sjukgymnast kan främja patientens rörelseförmåga. Hjälpmedel som underlättar lägesändring i sängen är tex. glidlakan, sidenpyjamas och lätt täcke. Det finns läkemedel som motverkar spasticitet. Om patienten inte själv kan ändra läge eller vända sig hjälper vårdpersonalen den ALS-sjuke. Det är då mycket viktigt att vara lyhörd för vilket läge som är bekvämast för just den personen. Det är en stor fördel om personalen lärt känna patienten, så att den ALS-sjuke inte behöver förklara sina önskemål upprepade gånger för ny personal. Smärta kan uppkomma i nacke, skuldror och ben p.g.a. försvagade muskler och spasticitet samt att patientens känsel är intakt. Förutom ovanstående omvårdnadsåtgärder kan en specialmadrass minska tryck. Man kan använda en huvudkudde som ger extra stöd åt nacken och bädda med kuddar för att stödja armarna, benen och ryggen. Smärtstillande läkemedel och läkemedel mot muskelkramper kan bli aktuellt. 14

15 P.g.a. den minskade rörligheten finns risk för trycksår så omvårdnaden bör omfatta trycksårsprofylax. Hos en ALS-sjuk med lätt svaghet i det bulbära området (tungan, gommen, munnen, läpparna och struphuvudet) kan symtom på andningssvårigheter saknas i upprättstående och sittande ställning. Liggande ställning och sömnen i sig kan försämra patientens andningsfunktion. Muskeltonus sjunker under sömnen och detta påverkar även musklerna i munnen och svalget. Detta ger en minskad diameter i de övre luftvägarna samt ökat luftvägsmotstånd vilket kan resultera i andningsuppehåll, otillräckligt andningsdjup och dålig syresättning. Patienten själv kan vara omedveten om detta. De enda symtom patienten upplever kan vara trötthet dagtid samt sömnsvårigheter. Svag andningsmuskulatur och oförmåga att svälja ned saliv kan bidra till ett ineffektivt andningsmönster. Som personal måste man vara uppmärksam på symtom på försämring av andningens funktion. Patientens läge i sängen ska vara optimalt, t ex höjd huvudända och sidoläge. Överskott av slem kan behöva sugas bort. Det finns även läkemedel som minskar salivproduktionen. Ibland kan det vara aktuellt att patienten får läkemedel som gör sekretet i andningsvägarna mer tunnflytande och därmed lättare att hosta upp. I vissa fall är andningsstöd (ventilator) lämpligt. 15

16 OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE Andnöd och ångest kan dämpas om patienten sedan tidigare har ventilator. Man kan nu använda den mer kontinuerligt, ev. i kombination med syrgas. Om patienten upplever andnöd och ångest, kan det uppstå en ond cirkel, där dessa båda faktorer förstärker varandra. Morfin, ev. i kombination med diazepam kan avhjälpa känslan av andnöd och dämpa ångesten. Vid problem med slem kan man även ge läkemedel som både ger en lugnande effekt och verkar salivsekretionshämmande. Munhygien är i detta skede mycket viktigt eftersom patienten kan uppleva muntorrhet och har svårt att förmedla detta. För att motverka smärta och spasticitet är det viktigt med en god sängkomfort. Antidecubitusmadrass, vändschema och avlastning med kuddar är exempel på detta. I samband med den dagliga omvårdnaden är det viktigt att sträcka och röra på armar och ben. Det är av stor vikt att man sedan tidigare lärt känna patienten, dennes behov och förväntningar. Det tar mycket på krafterna för patienten att behöva upprepa sig och förklara samma sak för ny personal hela tiden. För att få en trygg och lugn miljö behöver patienten kontinuitet med personal som förstår vad han/hon säger med små medel. Personalens kompetens att tolka patientens behov med ibland så litet som endast ögonrörelser och handtryckningar är ovärderligt. Det är även viktigt för anhöriga att patienten är trygg och att personalen tar hand om den dagliga omvårdnaden på ett tydligt sätt. De närstående har då möjlighet att fylla den viktiga rollen att bara få vara anhörig. Då de anhöriga är trygga och känner stöd från personalen förmedlas även detta till patienten. 16

17 MEDICINSKA ASPEKTER PÅ OMVÅRDNAD Smärta Smärta är ett mindre uppmärksammat problem vid ALS. Sedvanlig smärtanamnes och behandling görs. Oftast handlar det om en muskel-skelett smärta pga. inaktiviteten. Morfin är inte kontraindicerat vid ALS även om andningsproblematik skulle föreligga. Smärta till följd av spasticitet förekommer sedvanlig insats av sjukgymnast och försök med muskelrelaxerande typ Stesolid alternativt Baklofen kan prövas. Neurogen smärta är ovanlig men vid misstanke om detta prövas behandling med Gabapentin (=Neurontin). Ångest Ångest behandlas på sedvanligt sätt, i första hand prövas benzodiazepiner (Oxascand eller Stesolid) Uttalad ångest i samband med respiratorisk kris medför ineffektiv andning och ökad ångest. Den onda cirkeln bryts genom sedering t.ex. med Stesolid. Andnöd/Akut respiratorisk kris. Andnöd är en upplevelse av lufthunger. Handläggningen skiljer sig ej ifrån varandra såvida det inte är uppenbart att besvären är psykogena. Optimalt kroppsläge för bästa andning. Syrgas på grimma alternativt ventilator om sådan är utprovad. Farmakologiskt stöttas patienten med morfin och benzodiazepiner utifrån symptomets svårighetsgrad. Robinul ges vid sekretbesvär. Teofyllamin kan i vissa fall ha en positiv effekt. Sekret Vid varaktiga sekretbesvär prövas i första hand att lösa sekret med acetylcystein om patienten har effektiv hoststöt. I andra hand ges antikolinergika i form av tablett (ex. Ditropan eller Egazil duretter) alternativt Scopodermplåster för att minimera sekretutsöndringen. Akuta sekretbesvär behandlas på sedvanligt sätt med sug eller Cough-assist om sådan finns. Acetylcystein bör användas med största försiktighet om patienten inte har någon hoststöt kvar då det kan öka andningsbesvären om inte löst slem går att få upp. Sekrethämning sker genom injektion av Morfin-Scopolamin alternativt Robinul. Observera att antikolinergika medför risk för urinretention och ventrikelretention. Det senare kan vara av betydelse för funktionen av PEG. 17

18 REFERENSLITTERATUR Hetta J, Jansson I. Sleep in patients with amyotrophic lateral sclerosis. J Neurol (1997) 144 (Suppl. 1):7-9 Kimura K, Tachibana N, Kimura J, Shibasaki H. Sleep-disordered breathing at an early stage of amyotrophic sclerosis. Journal of the Neurological Sciences 164 (1999): Barthlen G M, Lange D J. Unexpectedly severe sleep and respiratory pathology in patients with amyotrophic lateral sclerosis. European Journal of Neurology (2000) 7: Hickey J, The clinical practice of Neurological and Neurosurgical Nursing. Lippincott. Philadelphia - New York. (1997) 743 s. Aquilonius S-M, Fagius J. (red). Neurologi. 2:a uppl. Almqvist & Wiksell. Stockholm. (1997) 489 s. Widén L. En bok om hjärnan. 2:a uppl. Tiden/Rabén Prisma. Stockholm (1997) 480 s. Zachau A. Föreläsning om ALS i kursen neurologisk omvårdnad 10 p VT Hjärnåret (1999) Upplysningskampanj. Information om ALS. ALS. Skrift från Handikappinstitutet (1998) NHR: Att lära mer om ALS Hälsobyrån Rydén & Co Västerås 1999 NHR: Vad man kan göra för personer med amyotrofisk lateralskleros Kaasa, Stein (studentlitteratur): Palliativ behandling och vård 18

19 BOKTIPS Ro utan åror av Lindqvist, Ulla-Karin Lyckliga ni som lever av Abraham-Nilsson, Kerstin Tisdagarna med Morrie av Albom, Mitch Aska och ära av George, Elisabeth Min Maj: att vårda den du älskar av Edmark, Ove Enklare vardagsliv vid ALS och andra motorneurosjukdomar av Ringbeck, M Låtsasleken av Fielding, Joy Fånga dagen: Ett vanligt livs välsignelser av Simmon, Philip Klockan saknar visare av Fant, Maj Neurologi i praktiken: ALS, Myasthenia gravis, traumatiska ryggmärgsskador, polio, polyneuropati av Conradi, Sebastian 19

20 Stockholms Sjukhem Mariebergsgatan Stockholm Tel Fax Pg e-post: 20

Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom. Stiftelsen Stockholms Sjukhem

Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom. Stiftelsen Stockholms Sjukhem Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom Stiftelsen Stockholms Sjukhem Samtliga foton: Damm Ewa, Stockholms Sjukhem INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 VANLIGA BESVÄR OCH SYMTOM VID ALS 6 Salivproduktion

Läs mer

Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom. Stiftelsen Stockholms Sjukhem

Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom. Stiftelsen Stockholms Sjukhem Omvårdnad vid avancerad ALS-sjukdom Stiftelsen Stockholms Sjukhem Samtliga foton: Damm Ewa, Stockholms Sjukhem INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 4 INLEDNING... 5 VANLIGA BESVÄR OCH SYMPTOM VID ALS... 6 Salivproduktion

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev

Peter Strangs palliativa nyhetsbrev Peter Strangs palliativa nyhetsbrev 15 maj 2015: ALS en palliativ utmaning! Av Peter Strang, ansvarig utgivare. (copyright: Får spridas men inte plagieras) Vad är ALS? ALS, dvs. amyotrof lateral skleros

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut Att underlätta i måltidssituationen Helena Österberg, leg. arbetsterapeut 2015 10 06 2015 10 21 Vad innebär det att äta? Svårigheter när kroppen åldras Sittställningens betydelse för ätprocessen Måltidsmiljöns

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder

Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor. Praktiska råd och instruktiva bilder Att lägesändra och avlasta med positioneringsdynor Praktiska råd och instruktiva bilder Att positionera För en sängliggande patient är det viktigt att regelbundet ändra ställning. Klarar patienten inte

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom. 01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM ALLT OM TAL- OCH SVÄLJPROBLEM www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Talproblem definieras som problem vid eller hinder i samband med artikulering av ord och, som följd, bibehålla ordflöde.

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Semifinaluppgifter i grenen för närvårdare 2014

Semifinaluppgifter i grenen för närvårdare 2014 Uppgift B Vårdbehov med motivering enligt den finländska klassifikationen av vårdbehov (Läroplansgrunder) Del 2 tillsammans 20 poäng Marikas behov av vård Motiveringen av Marikas vårdbehov Aktivitet Utsöndring

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer