Framtida målgrupper för solel. Elforsk rapport 07:45

Transkript

1 Framtida målgrupper för solel Elforsk rapport 07:45 Emma Schultz & Jessica Jeppesen, Grontmij juni 2007

2 Framtida målgrupper för solel Elforsk rapport 07:45 Emma Schultz & Jessica Jeppesen, Grontmij juni 2007

3 Förord Sveriges investeringar i solceller har i dagsläget en mycket blygsam utveckling, och den främsta orsaken till detta är den höga kostnaden för solel. Hittills har en stor del av forskningen kring solel behandlat teknisk utveckling av solceller. Föreliggande projektet utreder istället vilka målgrupper som kan tänkas vara intressanta för framtida solcellssatsningar. Kunskap om detta kan förhoppningsvis på sikt leda till ett ökat utnyttjande av solel, med följden att annan, mindre miljövänlig, elproduktion kan ersättas. Ett stort tack till Bengt Ridell, Grontmij AB, som har stöttat oss i arbetet med projektet. Detta projekt ingår i det tillämpade solcellsprogrammet SolEl etapp II. Programmet finansieras av: Energimyndigheten Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond via NCC Vattenfall AB E.ON Sverige AB ARQ Stiftelsen för arkitekturforskning Göteborg Energi AB Mälarenergi AB Jämtkraft AB Brostaden EkoSol System AB Malmö Stad Stadsfastigheter Sharp Electronics Nordic Statens Fastighetsverk Borlänge Energi AB Falkenberg Energi AB Rapporten finns fritt nedladdningsbar från SolEl-programmets hemsida:

4 Sammanfattning Målet med detta projekt har varit att utifrån solelens egenskaper och elanvändares behov identifiera målgrupper som är lämpliga för solel. Solceller väntas inom en överskådlig framtid inte kunna konkurrera med andra elproduktionssätt ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Därför krävs det att en målgrupp som är lämplig för solel även värderar solelen av andra anledningar. Elproduktion från solceller har ett antal positiva egenskaper, såsom miljövänlighet, att den är fri från buller och emissioner, inte kräver någon bränsletillförsel och bara kräver marginellt med underhåll. Vidare har elanvändare en viss behovsbild för den el de behöver. I detta projekt har solelens egenskaper matchats mot elanvändarnas effekt- och energibehov, behov av driftsäkerhet, önskan om miljövänlig elproduktion samt önskan eller behov av PR/image/goodwill. Utifrån utvärderingen kan det konstateras att de målgrupper som är mest lämpade för solel är sådana med lågt eller medelhögt effekt- och energibehov, och där miljövänlighet och PR/image/goodwill, gärna tillsammans med andra specifika egenskaper hos solelen, är högt värderade. Om det finns ett stort behov av driftsäkerhet kan detta i vissa fall uppnås med solel, om inte effektbehovet är alltför högt. En elanvändare med lågt effektbehov men där driftsäkerheten är högt prioriterad är därmed lämplig för solel, speciellt om elbehovet är störst på sommarhalvåret. Solel är i många fall är lämpligt för målgrupper som inte är anslutna till elnätet. När avståndet till elnätet är stort kan solel till och med vara mer ekonomiskt lönsamt än att ansluta till nätet. För att solelens andel på elmarknaden ska öka, mer än bara blygsamt, krävs att det även blir mer ekonomiskt att installera solceller. Det finns ett flertal sätt att få bättre ekonomi i solel, exempelvis genom teknisk utveckling eller olika typer av stödsystem. Ett annat sätt att bättre utnyttja solelen är att utveckla anpassade applikationer där solelens produktionsmönster nyttiggörs på ett fördelaktigare sätt.

5 Summary The aim of this project has been to identify target groups suitable for solar power, based on both the qualities of solar power as well as the needs of the electricity users. Within the near future it is not likely that solar power will be able to compete with other power production from a strictly economic point of view. Therefore a target group suitable for solar power should appreciate some of the other values that distinguish solar power more than just the economical value. Power production from solar cells has a number of positive qualities, such as environmental friendliness, a production free from noise and emissions, no need for fuel supply and a sparse need for maintenance. Further, all electricity users have certain needs for their power use. In this project the qualities of solar power have been matched with the size of the users power needs, their needs for power back-up, their desires for an environmentally friendly power supply and their requests for PR/image/goodwill values. The evaluation shows that the target groups most suitable for solar power are those with low or intermediate power needs, where environmental friendliness and PR/image/goodwill, preferably together with other qualities of solar power, are highly valued. If the user has a large need for back-up power, solar power could be suitable, as long as the power need is not too large. A user with a low power need but a considerable need for power back-up is therefore suitable for solar power, especially if the largest power need occurs during the summer. Solar power is usually suitable for target groups not connected to the grid. When the distance to the grid is great, solar cells can even be a better economical solution than connecting to the grid. To increase the proportion of solar power on the market in a higher pace than up to now, it must be more economical to use solar cells. There are several different ways to reach better economical conditions for the user, for example further technical development and different kinds of support systems. Another way is to make use of the solar power in a better way, by developing solar power solutions especially adapted to certain applications. In that way the production pattern of solar power can be used in a more favourable way.

6 Innehåll 1 Inledning Syfte och mål Omfattning Avgränsning och precisering Bakgrund Befintliga solcellsinstallationer Kostnader för solel Värdet av solel Tidigare forskning om målgrupper/aktörer i Sverige Metod och genomförande Arbetsgång Metoddiskussion Egenskaper hos solel/solceller Positiva egenskaper Negativa egenskaper Elanvändarens behov 11 6 Utvärdering av målgrupper Lämpliga målgrupper Mindre lämpliga målgrupper Applikationer 24 8 Diskussion Diskussion kring lämpliga målgrupper Diskussion kring mindre lämpliga målgrupper Gamla och nya målgrupper Att öka solelens andel av elmarknaden Slutsatser Referenser 32

7 1 Inledning I dagsläget finns ungefär 4 MWp installerad solcellseffekt i Sverige, och solel utgör endast en försumbar del av den totala produktionen av el i landet. Priset för el tillverkad från solceller är högt, och intresset för installation av solceller är tämligen lågt. Sedan maj 2005 finns ett stöd för installation av solceller i offentliga lokaler. Stödet finansierar 70 % av kostnaderna upp till 5 MSEK per byggnad. Sammanlagt ges upp till 150 MSEK i stöd fram till december 2008, vilket förväntas öka den installerade effekten med ca 2-3 MWp. I forskningen har fokus länge legat på olika tekniska lösningar kring solceller, exempelvis materialval, cellernas utformning och byggnadsintegrering. Detta projekt är istället inriktat på att hitta nya användningsområden för solceller, företrädesvis där nätanslutning finns, för att på så sätt möjliggöra för tekniken att nå en större marknad. Den hittills höga kostnaden för solceller har medfört att det inte finns något större allmänt intresse för solel. Dock finns det ett flertal fördelar med solel som berättigar dess existens på marknaden. Det finns också en mängd specifika behov hos kunder på marknaden, där solel skulle kunna vara en bra lösning. Detta projekt belyser solelens positiva egenskaper och identifierar vilka kundbehov som dessa egenskaper matchar, för att på så sätt urskilja viktiga framtida målgrupper för solel. Detta bör vara av intresse för företag som säljer och tillverkar solceller, energibolag, de berörda grupperna själva samt som underlag för eventuella framtida stöd till solel. 1.1 Syfte och mål Projektets syfte är att få kunskap om vilka målgrupper som är mest lämpade för satsningar på solel som alternativ eller komplement till konventionell nätansluten el, samt vilka grupper som är mindre lämpliga. Målet är att få upp ögonen för målgrupper som tidigare kanske inte direkt förknippats med solel. 1.2 Omfattning I projektet ingår att belysa solelens positiva egenskaper och identifiera vilka kundbehov som dessa egenskaper matchar. Utifrån egenskaper och behov identifieras sedan framtida målgrupper för solel. Mer specifikt innehåller projektet följande moment: 1. Identifiering av solelens viktigaste fördelar. Kartläggning av vilka egenskaper som utmärker solel gentemot andra energislag. 2. Identifiering av specifika behov och förutsättningar hos elanvändare på marknaden, såsom tillgång till driftsäker nätel, säkerhet vid 1

8 strömavbrott, PR/goodwill för verksamheten och lämpliga ytor för solceller. 3. Gruppering av elanvändare med liknande behovsbild, så att ett antal definierade målgrupper bildas. Exempel på målgrupper kan vara lantbruk, gruvindustri, företag inom övervakning och säkerhet samt olika kategorier av industrier. 4. Fastställande av hur lämpligt solel är för respektive målgrupp. 1.3 Avgränsning och precisering Följande avgränsningar och preciseringar har gjorts i projektet: Projektets inriktning är mot elanvändare, eller befintliga/potentiella elkunder. Andra aktörer behandlas t.ex. av Carlstedt m.fl. [1]. Projektet inriktas både mot nätanslutna och icke nätanslutna applikationer. Solcellsanläggningar av grupp 1-3 enligt IEA-PVPS (se kapitel 2.1) behandlas, dvs. både privata och kommersiella elanvändare inkluderas. Projektet avser målgrupper i Sverige och svenska förhållanden. I andra länder och andra delar av världen är t.ex. nätutbyggnadsgraden, stödsystemen och produktionsförhållandena för solel helt eller delvis annorlunda, vilket ger solelen andra förutsättningar. Detta belyses inte i detta projekt, men givetvis är det inte uteslutet att resultaten kan vara tillämpbara även i andra länder. För övrigt har bedömningen gjorts att de målgrupper och applikationer som behandlas inte behöver vara helt nya, men att de skall utredas och värderas utifrån vad som kan vara lämpligt i framtiden. 2

9 2 Bakgrund 2.1 Befintliga solcellsinstallationer I slutet av 2005 uppgick den totala installerade solcellseffekten i IEA-PVPSländerna 1 till ca 3,7 GW p, varav 90 % i Tyskland, Japan och USA. Utvecklingen har gått mot allt fler nätanslutna anläggningar, från ca 29 % nätanslutna 1992 till ca 86 % nätanslutna 2005 [2]. Ökningen av nätanslutna anläggningar har kommit till stånd mycket tack vare olika stödsystem. En tredjedel av IEA-PVPS-länderna rapporterar dock att huvuddelen av installationerna sker inom icke nätanslutna applikationer. Typen av applikationer varierar dock: i Skandinavien rör det sig främst om fritidshus, medan det i t.ex. Australien, Frankrike och Mexiko istället handlar om kostnadseffektiv elektrifiering av landsbygden [2]. I Sverige finns med internationella mått mätt lite installerad solcellseffekt. Innan investeringsbidraget för solcellsinstallationer på offentliga byggnader infördes i maj 2005 var den installerade effekten ca 4 MW p, och installationstakten ca 250 kw p om året [3]. Den största delen av anläggningarna var icke nätanslutna, t.ex. för elförsörjning till sommarstugor, fyrar, båtar och husvagnar. Sedan investeringsbidraget infördes har installationstakten ökat avsevärt, och inom ramen för programmet väntas i storleksordningen 2-3 MW p solcellseffekt installeras i Sverige. En stor del av de nya anläggningarna är nätanslutna och installeras på byggnader [4]. IEA-PVPS definierar fyra olika grupper av solcellsanläggningar: [2] 1. Privata, icke nätanslutna anläggningar (off-grid domestic) 2. Kommersiella, icke nätanslutna anläggningar (off-grid, non-domestic) 3. Lokala, nätanslutna anläggningar (grid-connected distributed) 4. Centrala, nätanslutna anläggningar (grid-connected centralized) De svenska anläggningarna tillhör alltså främst grupperna 1 och 3. Några anläggningar i grupp 4 finns inte i Sverige. 2.2 Kostnader för solel Kostnaderna för solel ligger till allra största del i installationskostnaderna, vilket gör att kostnaden per producerad kwh beror helt på hur mycket anläggningen kan utnyttjas per år, och under hur lång tid den är i drift. Solinstrålningen i Sverige ligger på ca W/m 2 mot en horisontell yta 1 IEA (International Energy Agancy) är ett världsomspännande nätverk som driver PVPS (Photovoltaic Power Systems Programme), ett program för gemensam forskning och utveckling inom solcellsområdet. I programmet deltar Australien, Österrike, Kanada, Danmark, Frankrike, Tyskland, Israel, Italien, Japan, Korea, Mexiko, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA. 3

10 [5], och produktionen från välplacerade takmonterade solceller hamnar vanligen i storleksordningen kwh/kw p. Solceller bedöms i regel ha en livstid på 25 år, medan växelriktare har kortare livslängd och måste bytas en eller ett par gånger under solcellernas livstid. Årlig drift- och underhållskostnad brukar uppskattas till någon procent av installationskostnaden. Kostnaden för solcellssystem varierar stort, bl.a. beroende på anläggningens storlek, placering, integrering i byggnadselement och eventuell nätanslutning. Generellt sett är fristående, icke nätanslutna system ungefär dubbelt så dyra som nätanslutna, pga. behovet av batteribank för lagring av elen [2]. Carlstedt m.fl. [1] har beräknat produktionskostnaden år 2005 för solel i en 30 m 2 stor nätansluten anläggning till 9,76 kr/kwh för kraftbolag (7 % kalkylränta) och 5,72 kr/kwh för villaägare 2. Kostnaderna både för moduler och installation väntas sjunka framöver, men i vilken takt detta sker går givetvis inte att förutspå med säkerhet. 2.3 Värdet av solel Värdet av solel består dels av det ekonomiska värdet för den producerade elen, men även av andra värden av ekonomisk och/eller kvalitativ natur beroende på vem den aktuella aktören är. Carlstedt m.fl. [1] nämner ett antal kvalitativa aspekter med solel: elektriska aspekter, t.ex. samvariation mellan produktion och förbrukning samt förstärkning i avlägsna nät miljömässiga aspekter, t.ex. minskade utsläpp arkitektoniska aspekter, t.ex. möjlighet för kombination med väderskydd eller minskat byggnadsunderhåll socioekonomiska aspekter, t.ex. ny industriutveckling och landsbygdsutveckling De kvalitativa värdena visar på att solel inte är lika mycket värd för alla aktörer, utan att vissa aktörer kan ha större nytta av solelen än andra. Detta är grundläggande för föreliggande projekt, där fokus ligger på att finna de målgrupper som har det största värdet av solel. 2.4 Tidigare forskning om målgrupper/aktörer i Sverige I Carlstedt m.fl. [1] studeras konkurrenskraften för nätansluten solel i Sverige sett ur kraftföretagens och nätägarnas perspektiv under tiden fram till år En slutsats som dras är att solelen inte är konkurrenskraftig för kraftbolagen rent produktionskostnadsmässigt. Däremot skulle intresse kunna finnas för solel för att kunna erbjuda kunderna en alternativ produktionsmix, vilket i så fall innebär att solelen får ett högre värde för kraftbolagen än det 2 För de exakta beräkningsgrunderna hänvisas till den fullständiga rapporten. 4

11 finansiella värdet av den producerade elen. För nätägarnas del finns fördelar med solel, t.ex. i att måttliga mängder av lokalt producerad och distribuerad el har en positiv inverkan på spänning och förluster i nätet. Förutom kraftföretag och nätägare berör Carlstedt m.fl. mycket översiktligt hus- och fastighetsägare samt andra aktörer inom solcellsområdet. Det noteras att villa- och fastighetsägare, dvs. elkunden, kan komma att bli en viktig aktör för användning av solel i Sverige. Fördelar för denna grupp är att de kan minska sina solelkostnader genom eget arbete, ett eget tak att placera anläggningen på samt avdragsmöjligheter för räntekostnader. Dessutom kan priset för den producerade solelen jämföras med totalpriset för köpt el, där kraftbolaget istället får jämföra med aktuellt elhandelspris. Det konstateras även att kostnaden för nätanslutning står för så stor del som 30 % av elproduktionskostnaden, vilket sannolikt minskar intresset för att nätansluta anläggningar. 5

12 3 Metod och genomförande Utgångspunkten för arbetet i projektet har varit de fyra utgångspunkter som nämndes inledningsvis i kapitel 1.2: 1. Identifiering av utmärkande egenskaper för solel 2. Identifiering av specifika behov och förutsättningar hos elanvändare på marknaden 3. Gruppering av elanvändare med liknande behovsbild, så att ett antal definierade målgrupper bildas 4. Fastställande av hur lämpligt solel är för respektive målgrupp. Hur varje punkt angripits beskrivs mer detaljerat nedan. 3.1 Arbetsgång Identifiering av utmärkande egenskaper för solel En sammanställning av egenskaper som utmärker solel gjordes utifrån en litteratursammanställning samt allmän kännedom om de kvaliteter som solel normalt tillskrivs. Begränsningar gjordes för att inte få med alltför många eller alltför lika egenskaper. Egenskaperna delades in i positiva respektive negativa egenskaper, sett utifrån ett neutralt eller ägarperspektiv. Till exempel anses lång livstid på solcellsmodulerna som en positiv egenskap eftersom det är positivt för ägaren, medan det kanske inte är en lika positiv egenskap för den som säljer solcellsmoduler. Resultatet redovisas i kapitel Identifiering av specifika behov och förutsättningar hos elanvändare på marknaden Projektets inriktning har varit att hitta nya målgrupper för solel sett ur ett elanvändarperspektiv, dvs. andra möjliga aktörer på marknaden har förbisetts. Definitionen av elanvändare har satts i en vid mening där både befintliga och potentiella elanvändare samt elkrävande applikationer har innefattats. Utifrån tänkta elanvändare har ett antal behov och förutsättningar för elleveransen/elförsörjningen satts upp. Utgångspunkten var själva elen, dvs. helt oberoende av på vilket sätt denna produceras eller distribueras till användaren. Resultatet redovisas i kapitel 5. 6

13 3.1.3 Gruppering av elanvändare med liknande behovsbild De behov och förutsättningar som identifierats under steg 2 ovan kombinerades ihop på alla möjliga sätt, för att få fram alla de kombinationer av behov som olika målgrupper kan ha. För att få fram ett hanterbart antal målgrupper gjordes ett antal begränsningar. Bl.a. betraktades bara de elanvändare som kan tänka sig ett visst mått av egenarbete i samband med sin elförsörjning, och kriteriet ekonomi lyftes tills vidare ur sammanställningen. Resultatet blev 24 olika kombinationer av behov och önskemål, dvs. 24 olika målgrupper. Därefter togs exempel från verkligheten för de olika målgrupperna fram, dvs. vilka de faktiska elanvändarna kan vara utifrån kombinationerna av behov. För att få stöd i tankegångarna eftersöktes en sammanställning över olika verksamheter och elanvändare, med målet att exemplen inte bara skulle tas ur luften. Valet föll på Eniros lista över verksamhetsområden 3, dvs. motsvarande innehållsförteckningen i en klassisk telefonkatalog. En grovsortering gjordes där för syftet helt irrelevanta verksamheter sorterades bort. Resterande verksamheter testades enligt nedanstående enkla modell, se Figur 1, för att sortera fram de verksamheter som skulle kunna vara aktuella för att exemplifiera de målgrupper som kombinerats fram. För var och en av de 24 målgrupperna behandlades nätanslutna och icke nätanslutna tillämpningar för sig. Användare Finns elbehov? Ja Nej Finns lämplig yta för solceller? Ja Nej Vinsten> kostnaden? Ja Nej Talar någon egenskap hos solel ändå för en installation? Ja Nej Figur 1. Analysverktyg för utvärdering av potentiella verksamheter

14 3.1.4 Fastställande av hur lämpligt solel är för respektive målgrupp När de 24 målgrupperna försetts med exempel från verkligheten bedömdes deras potential för solel. De mest lämpliga målgrupperna, samt några av de mindre lämpliga presenteras i kapitel 6. Reflektioner om ekonomiska förutsättningar samt potentiella problem och möjligheter har tagits med för de målgrupper där detta bedömts som relevant. 3.2 Metoddiskussion Under arbetets gång diskuterades olika metodval och angreppssätt. Ett problem som uppstod och som vi ville undvika var att glida över för mycket på nischapplikationer för privatpersoner, som t.ex. tillämpningar på båtar och husvagnar, eftersom det inte var något huvudsyfte för projektet. Något annat som vi ville undvika var att utgå för mycket från solelen och dess förutsättningar redan vid identifieringen av elanvändarnas behov, eftersom detta skulle kunna begränsa tankegångarna till vad som anses vara möjliga tillämpningar för solel idag. Därför var utgångspunkten i arbetet enligt kapitel att verkligen utgå från vad elanvändaren förväntar och önskar sig av elen och det sätt den levereras och produceras, och helt bortse från om den är producerad av solceller eller på något annat sätt. Något som diskuterades under arbetets gång var möjligheten att betygssätta olika målgrupper utifrån hur väl solel passar målgruppen i fråga. Försök gjordes, men slutsatsen drogs att betygssättning inte kunde göras på något rättvist sätt beroende på vilka olika kriterier betygssättningen grundades på gynnades och missgynnades olika målgrupper. En viktig fråga att ställa sig vid val av metod är om resultatet av undersökningen hade blivit annorlunda vid ett annat val av metod. I detta fall måste svaret på denna fråga bli jakande. Projektet belyser förhoppningsvis ett antal kriterier som är betydelsefulla för att solceller skall vara intressanta för en viss målgrupp, och kan kanske peka på ett antal målgrupper som bör vara intressanta för framtida solelssatsningar. Dock kan resultaten aldrig utges för att vara heltäckande. 8

15 4 Egenskaper hos solel/solceller I detta kapitel redovisas en sammanställning av de positiva respektive negativa egenskaper hos solel och solceller som identifierats. Utgångspunkten är ett användar- eller ägarperspektiv, eftersom vissa egenskaper kan uppfattas som både positiva och negativa beroende på vem som är betraktaren. Tabellerna läses vertikalt. 4.1 Positiva egenskaper Miljörelaterat Drift/ underhåll/ hantering Yta/plats/ placering Nät Ekonomi Övrigt Miljövänligt Enkelt statiskt system Inget krav på utrymme inomhus Anslutning till elnätet ej nödvändig I princip ingen rörlig driftskostnad, låga DoU-kostnader Image Förnybart Väldigt litet underhållsbehov Dubbelfunktion möjlig, t ex solskydd eller del av klimatskal med samtidig elproduktion. Positiv inverkan på spänning och förluster i nätet Elkostnaden säkras över tiden (jfr ökande elhandels- och överföringskostnader) Goodwill Inga utsläpp vid drift Ljudlös drift Arkitektoniska och byggnadstekniska fördelar Produktion och förbrukning stämmer någorlunda överens dygnsmässigt Kan vara billigare än anslutning till elnätet för tilllämpningar långt bort från nätet Pedagogiska värden Enkel installation Solcellssystemet är enkelt att bygga ut Lång livstid, ca 25 år Berättigat till elcertifikat Fastighetsmonterade solceller ökar värdet på fastigheten Inkluderas solceller i byggnadsmaterial vid nybyggnation sjunker kostnaden betydligt Pålitligt vid elavbrott på nätet Äga istället för hyra (självständighet) 9

16 4.2 Negativa egenskaper Miljörelaterat Drift/ Yta/plats/ Nät Ekonomi Övrigt underhåll/ placering hantering Energimässig Solcellerna är Kräver ytor Produktionen är Väsentligt dyrare Stor installerad återbetalningstid skuggkänsliga utomhus säsongs- och än el från elnätet effekt krävs ofta på ett par år dygnsberoende för att täcka elbehovet på årsbasis Stor material- Solcellerna Låg modul- Över året åtgång per kw p förlorar i verkningsgrad, stämmer prestanda vid dvs. stor yta produktionen ökad krävs dåligt överens temperatur, kan med el- behöva kylas användningen Tillgången på Växelriktarens användbart kisel livslängd < är begränsad modulernas livslängd Batteriernas livslängd < modulernas (icke nätanslutna system) Smuts kan vara förödande, kan behöva rengöras 10

17 5 Elanvändarens behov Med utgångspunkt från själva elen, oberoende av på vilket sätt denna produceras eller distribueras, identifierades ett antal behov och önskemål hos elanvändaren. Dessa presenteras nedan, där punkterna under varje rubrik utgör olika alternativ för elanvändarens behov. Effektbehov/energibehov Högt effekt- och energibehov Medelhögt effekt- och energibehov Lågt effekt- och energibehov Driftsäkerhet Behov av hög driftsäkerhet Högre driftsäkerhet än vad som motsvarar normal nätanslutning är inte nödvändig Ekonomi Behov av billig el Prisvärd el är önskvärd (dvs. absolut lägst pris är inte nödvändigt, utan eventuella mervärden kan motivera ett något högre pris) El till ett stabilt pris Miljöpåverkan Så miljövänlig el som möjligt är önskvärd Miljövänlighet är inte någon avgörande punkt PR/goodwill Valet av el (produktionssätt, leverantör etc.) är viktigt för användarens image, och måste därför stämma väl överens med denna. Det finns ett mervärde i att välja en viss sorts el. Ingen vikt fästs vid de eventuella PR/goodwill-värden som kan sammankopplas med valet av el Statistik och kontroll Tillsammans med elleveransen önskas verktyg för t.ex. statistik, för att kunna hålla kontroll på elanvändningen och kostnaden för denna Ingen vikt fästs vid statistik och liknande över elanvändningen 11

18 Service, drift och underhåll Elförsörjningen skall ske utan att egna insatser för t.ex. service och underhåll behövs, och vid eventuella problem skall god service finnas att tillgå Det är helt acceptabelt att lägga en viss mängd eget arbete på elförsörjningen Om antagandet görs att varje tänkbar elanvändare speglas av en viss kombination av ovanstående alternativ kan 288 typer av elanvändare med olika behov och önskemål identifieras (3 2 *2 5 =288 kombinationer). Med ambitionen att undersöka ett antal målgrupper om hur lämpliga de är för solel så är 288 typer av elanvändare inte ett rimligt antal. Ett antal begränsningar gjordes därför för att få ett rimligt antal målgrupper att studera vidare. Begränsningarna gjordes med tanke på vilka alternativ som inte är rimliga att kombinera med solel, eller som inte påverkas av solel: Det är tvunget att man tycker att det är acceptabelt att lägga en viss mängd eget arbete på elförsörjningen om det skall vara aktuellt att installera en solcellsanläggning. Därför förutsätts detta val under rubriken Service, drift och underhåll. Möjligheten att få statistik för uppföljning varken hindras eller utökas med en installation av solceller. Det är sannolikt inte heller någon vanligt förekommande anledning att välja eller inte välja solel. Därför bortses helt från rubriken Statistik och kontroll. När det gäller ekonomi är det redan sedan länge konstaterat att solel har svårt att konkurrera med annan el prismässigt (mer än i väldigt speciella applikationer). I detta steg bortses därför helt från rubriken Ekonomi, och denna aspekt tas istället upp senare. Med ovanstående begränsningar kvarstår 24 möjliga kombinationer av behov och önskemål hos elanvändare som skulle kunna vara aktuella för solel. Varje kombination ger en målgrupp med en viss behovsbild. De behov som återstår efter begränsningarna är följande: 12

19 Effektbehov/energibehov Högt effekt-/energibehov Medel effekt-/energibehov Lågt effekt-/energibehov Driftsäkerhet Behov av hög driftsäkerhet Hög driftsäkerhet ej kritiskt Miljöpåverkan Miljövänlighet viktigt Miljövänlighet ej avgörande 1a 1b 1c 2a 2b 3a 3b PR/Goodwill PR/Goodwill viktigt 4a PR/Goodwill mindre viktigt 4b Som nämnts tidigare förutsätts för varje målgrupp att man tycker att det är acceptabelt med en viss mängd av eget arbete i form av service och DoU. En kombination av behov, dvs. en målgrupp, kan exempelvis se ut på följande sätt: Högt effekt-/energibehov, 1a Behov av hög driftsäkerhet, 2a Miljövänlighet mindre viktigt, 3b PR/Goodwill viktigt, 4a De mest lämpliga målgrupperna, samt ett par av de mindre lämpliga, presenteras i kapitel 6. 13

20 6 Utvärdering av målgrupper Målgrupperna har utvärderats enligt den tidigare beskrivna metodiken. Nedan presenteras resultatet från analysen under rubrikerna 6.1 Lämpliga målgrupper och 6.2 Mindre lämpliga målgrupper. För varje definierad målgrupp ges exempel på både nätanslutna och icke nätanslutna elanvändare som ingår i gruppen. en av respektive målgrupp är på grund av de skilda förutsättningarna för nätanslutna och icke nätanslutna elanvändare uppdelad i två delar. I vissa fall kan solel bedömas vara lämplig för icke nätanslutna elanvändare men mindre lämplig för nätanslutna elanvändare, eller tvärtom. Därför finns inga vattentäta skott mellan de målgrupper som presenteras som lämpliga respektive mindre lämpliga, utan man måste helt enkelt se till de enskilda elanvändarna i de olika målgrupperna. Förhållandena för respektive elanvändare är mycket specifika. Exempelvis är det ju väldigt subjektivt vad som är en hög eller låg kostnad, på samma sätt som det måste bedömas från fall till fall vad som är avlägset från elnätet eller ej. I förlängningen påverkar detta givetvis bedömningen av vilka målgrupper och enskilda elanvändare som är lämpliga för solel. 6.1 Lämpliga målgrupper I det följande presenteras de nio målgrupper som bedömts vara mest lämpliga för solel. De presenteras utan inbördes ordning Målgrupp 1 Målgrupp 1 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Högt Ej kritiskt Viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Industri utan behov av högre driftsäkerhet än vid normal nätanslutning (t.ex. tillverkningsindustri där produktionen stannar men inte blir förstörd av ett elavbrott), stora företag, myndigheter etc. Solel kan aldrig möta målgruppens stora effektbehov, men kan däremot ge ett bidrag till elförsörjningen. Eftersom driftsäkerhet inte är kritiskt är ingen reservkraftsproduktion aktuell hade det varit aktuellt hade solelen troligen 14

21 ändå inte kunnat ge tillräckligt hög effekt. Solel har potential då miljövänlighet och PR är viktigt för denna målgrupp, men rent ekonomiskt är en solcellsinstallation inte lönsam. Vinsten med solel bedöms bara kunna bli större än kostnaden när solelens mervärden tas med i bilden. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Det är osannolikt att det finns elanvändare med högt effekt- och energibehov som inte är nätanslutna. Därför har inga icke nätanslutna elanvändare i denna målgrupp identifierats Målgrupp 2 Målgrupp 2 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Medelhögt Kritiskt Viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Medelstora företag med behov av säkerhet mot elavbrott för att säkerställa drift av säkerhetssystem, datornät, känsliga delar av tillverkningsprocess etc. Exempel på sådana kan vara banker, börser, vårdinrättningar, lantbruk samt olika verksamheter med djurhållning, alla med miljöprofil och önskemål om PR/goodwill. Även fängelser och andra låsta anläggningar som är beroende av el för säkerheten kan vara aktuella. Solel tillsammans med en batteribank kan användas för att säkra eltillförseln till känsliga funktioner för dessa elanvändare. Solcellerna kan däremot inte räcka till för att upprätthålla hela driften av anläggningen. En teknisk utmaning är att se till att elen från solcellerna kan användas till andra funktioner än back-up vid normala driftsfall, samtidigt som reservkapacitet finns tillgänglig i den stund det behövs. Rent ekonomiskt hade det troligtvis varit billigare med reservkraft i form av exempelvis dieselaggregat, men när även miljövänlighet och PR för verksamheten värdesätts skulle solel kunna konkurrera. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Det är osannolikt att det finns icke nätanslutna elanvändare med höga krav på driftsäkerhet. 15

22 6.1.3 Målgrupp 3 Målgrupp 3 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Medelhögt Ej kritiskt Viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Många företag, museer, offentliga och statliga byggnader, skolor, hotell, lågprioriterad sjukvård, djurparker samt idrottsanläggningar, alla med intresse för miljövänlighet och PR/image. I målgruppen ingår även bostadsrättsföreningar där miljömedvetenhet och image är viktigt. Målgruppen är lik den föregående, men utan kritisk driftsäkerhet. Solel är ett bra alternativ för de nätanslutna elanvändarna pga. de mervärden som solelen medför. Ekonomiskt sett är det billigare att endast vara ansluten till elnätet, men med tanke på den extra driftsäkerheten som solelen, med rätt teknisk inkoppling, ger kan den ändå vara ekonomiskt värdefull. Med hjälp av solcellsinstallationer i en bostadsrättsförening kan dessutom imagen medföra att bostadsrätterna ökar i värde. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Exempel på icke nätanslutna elanvändare skulle kunna vara vägarbeten, avlägsna byggarbetsplatser, evenemang som festivaler, andra flyttbara verksamheter som t.ex. arkeologiska undersökningar samt jord- och skogsbruk där tillfällig el behövs på avlägsna platser för pumpar, belysning, larm, elstängsel etc. Andra tänkbara användningsområden är naturvårdsområden och parker där emissioner och buller är störande, eller militära ändamål där solcellernas ljudlösa elproduktion är en fördel. Solel skulle kunna vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ för verksamheter som inte är nätanslutna om det är dyrt eller saknas möjlighet att ansluta till elnätet. Den största konkurrenten i dessa sammanhang är kanske dieselaggregat, som visserligen är ett ganska dyrt sätt att producera el, men som dras med avsevärt mycket lägre investeringskostnader än solceller med batteribank. Bäst lämpar sig solel kanske just för verksamheter där buller från ett dieselaggregat inte kan komma på fråga, såsom i naturområden eller i vissa militära verksamheter. Ett frågetecken när det gäller att försörja de ovan föreslagna elanvändarna med el från solceller är huruvida solelen räcker till för att tillgodose hela effektbehovet, vilket bör vara en förutsättning när det gäller icke nätanslutna elanvändare. 16

23 6.1.4 Målgrupp 4 Målgrupp 4 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Medelhögt Ej kritiskt Mindre viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Exempel på nätanslutna elanvändare är industri, företag, banker och bevakningsföretag, där PR/goodwill är viktigt men miljövänlighet mindre viktigt. Eftersom miljövänlighet, som ju är en av de mest utmärkande egenskaperna hos solel, inte är av vikt för denna grupp är den inte särskilt lämpad för solel. I denna målgrupp är det istället de icke nätanslutna elanvändarna som bedöms ha störst intresse för solel. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Exemplen i denna grupp är väldigt lik målgrupp 3, t.ex. i form av mobila verksamheter som vägarbeten, avlägsna byggarbetsplatser, arkeologiska undersökningar samt jord- och skogsbruk, men utan att miljövänlighet värderas särskilt. På samma sätt som för ovanstående målgrupp skulle solel kunna vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ för icke nätanslutna om det är dyrt eller saknas möjlighet att ansluta till elnätet. Förutsättningarna blir något sämre jämfört med målgrupp 3 med tanke på att man inte värderar miljövänlighet Målgrupp 5 Målgrupp 5 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Lågt Kritiskt Viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Små företag med larmsystem som måste fungera, små IT-företag, andra mindre företag där beroendet av kontinuerlig datordrift gör att man vill ha back-up för elförsörjningen. Det som talar till denna målgrupps fördel ur solelssynpunkt är att ett solcellssystem har potential att täcka hela eller i alla fall stora delar av 17

24 effektbehovet. Då driftsäkerheten är kritisk behövs någon form av back-up för elförsörjningen. Eftersom även miljövänlighet och PR/goodwill värderas högt blir solceller då ett bra val, även om det finns andra billigare alternativ för reservkraft. Precis som det påpekats tidigare ligger det en teknisk utmaning i att kunna använda solelen både för normal drift och som reservkraft. En svårighet med solel för denna målgrupp kan vara den stora investering som en solcellsanläggning innebär, något det kanske inte finns utrymme för i många mindre företag. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Inga icke nätanslutna elanvändare i denna målgrupp har identifierats Målgrupp 6 Målgrupp 6 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Lågt Ej kritiskt Viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Små företag, organisationer och verksamheter som värdesätter miljövänlighet och PR/goodwill i hög grad. Även privatpersoner som tycker att det är viktigt både med miljövänlig elförsörjning och att visa upp detta. I denna målgrupp återfinns elanvändare som av idealistiska skäl skulle kunna tänka sig att satsa på solel. Det är inte det mest ekonomiska alternativet för elförsörjning, men i viss mån är målgruppens medlemmar troligtvis beredda att betala lite mer för solel. Främst är solel ett möjligt alternativ för privatpersoner eftersom deras alternativa elkostnad är inklusive moms, vilket gör den relativa kostnadsökningen för solel mindre än för företag. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Fjällstugor, fjällstationer, anläggningar för ekoturism etc. Även de verksamheter som nämnts i målgrupp 3 i den mån de har lågt energi- och effektbehov. Precis som nämnts tidigare skulle solel kunna vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ för verksamheter som inte är nätanslutna om det är dyrt eller saknas möjlighet att ansluta till elnätet. En fördel för denna målgrupp framför exempelvis målgrupp 3 är att en solcellsanläggning har god potential att kunna täcka hela effektbehovet, vilket får ses som en förutsättning för en icke nätansluten anläggning. För fjällstugor och liknande är solcellernas tysta elproduktion sannolikt ett viktigt värde. 18

25 6.1.7 Målgrupp 7 Målgrupp 7 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Lågt Kritiskt Viktigt Mindre viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Privatpersoner och mindre företag med larmsystem eller annat som är beroende av oavbruten eldrift. Solel innebär en merkostnad jämfört med andra back-upsystem, men ger även miljövänlig el vilket värdesätts. Denna målgrupp väljer troligen främst solel om man även värdesätter andra egenskaper som t.ex. ljudlös drift. Annars blir troligen den ekonomiska belastningen för stor. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Användningsområden där elanvändningen sker avlägset från elnätet, t.ex. en del av lantbrukens elstängsel, larmsystem, radio- och telefonstationer och små fyrar. En mycket lämplig målgrupp, speciellt för användningsområden i avlägsna, naturkänsliga, områden. Argumenten för denna målgrupp är till stor del samma som dem som redovisats för icke nätanslutna elanvändare i andra målgrupper ovan Målgrupp 8 Målgrupp 8 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Lågt Ej kritiskt Viktigt Mindre viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Miljömedvetna privatpersoner och mindre verksamheter. Denna målgrupp har stora likheter med målgrupp 6, med den skillnaden att PR/goodwill, eller helt enkelt uppmärksamhet, inte är lika viktigt. Medlemmarna i denna målgrupp är troligtvis beredda att betala ett lite högre 19

26 pris för de mervärden solel medför. Som nämnts tidigare bör solel vara mer intressant för privatpersoner, eftersom de har ett högre elpris än företag. Exempel på icke nätanslutna elanvändare I målgruppen ingår sommarstugor, segelbåtar, husvagnar och husbilar. Andra exempel på icke nätanslutna användningsområden är avlägsna naturvårdsområden där emissioner och buller är störande. Argumenten är desamma som för målgrupp 6 ovan Målgrupp 9 Målgrupp 9 kännetecknas av följande: Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Lågt Ej kritiskt Mindre viktigt Viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Mindre företag och offentliga verksamheter samt privatpersoner för vilka PR är viktigt. I denna målgrupp bedöms de icke nätanslutna elanvändarna vara mer intressanta för solel än de nätanslutna. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Privata lyxapplikationer för elanvändare som vill ge en bra image, exempelvis pumpar till fontäner, trädgårdsbelysning och liknande. I denna målgrupp ingår även segelbåtar, husvagnar och liknande. Argumenten är i princip desamma som för målgrupp 6 ovan. 6.2 Mindre lämpliga målgrupper Bland de kombinationer som skapats har även några målgrupper identifierats som mindre lämpliga för solel. Att också identifiera de mindre lämpliga målgrupperna är av värde för att inte satsa på fel målgrupper framöver. Nedan presenteras några av de målgrupper där det inte bedöms vara särskilt lämpligt med solel. De presenteras utan inbördes ordning. I vissa fall kan solel vara olämpligt för nätanslutna elanvändare, men ett möjligt alternativ för icke nätanslutna. Därför kan det finnas elanvändare bland de nedanstående målgrupperna för vilka solel är intressant, trots att målgruppen i sin helhet bedöms som mindre lämplig för solel. 20

27 6.2.1 Målgrupp A Målgrupp A kännetecknas av följande; Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Högt Kritiskt Mindre viktigt Mindre viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Tung industri där varken miljö eller PR är viktigt. Solel kan aldrig möta det stora effekt- och energibehovet eller öka driftsäkerheten utan enbart ge ett bidrag till elförbrukningen. Eftersom driftsäkerheten är viktig krävs andra reservkällor för eldrift vid strömavbrott. Solel är inte ett intressant alternativ för denna målgrupp. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Det bedöms inte som sannolikt att det finns några icke nätanslutna elanvändare i denna målgrupp Målgrupp B Målgrupp B kännetecknas av följande; Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Medelhögt Ej kritiskt Mindre viktigt Mindre viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Tjänstemannaföretag, andra medelstora företag. Solel kan ge ett bidrag till elförbrukningen men eftersom varken miljövänlighet eller PR är viktigt för målgruppen finns det ingen anledning till en sådan installation. Det är mer kostnadseffektivt att enbart använda el från elnätet. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Olika former av batteriladdning. För de icke nätanslutna elanvändarna i denna målgrupp skulle solel kunna användas. Hur lämpligt, eller hur stor kostnad detta skulle innebära beror av 21

28 hur stort effektbehovet är och när behovet är som störst. Om batteriladdningen inte är kritisk och kan göras oregelbundet i mån av sol är solel en lämplig lösning Målgrupp C Målgrupp C kännetecknas av följande; Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Medelhögt Kritiskt Mindre viktigt Mindre viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Samma exempel som i målgrupp 2 ovan, men där miljövänlighet och PR/goodwill inte är av vikt. Solel kan eventuellt ersätta annan reservkraft, men det skulle bli kostsammare. Eftersom varken miljövänlighet eller PR är viktigt för målgruppen finns det ingen anledning till den merkostnad som en solcellsinstallation medför. Exempel på icke nätanslutna elanvändare Några icke nätanslutna elanvändare inom målgruppen har inte identifierats Målgrupp D Målgrupp D kännetecknas av följande; Effekt-/energibehov; Driftsäkerhet; Miljövänlighet; PR/Goodwill; Lågt Ej kritiskt Mindre viktigt Mindre viktigt Exempel på nätanslutna elanvändare Mindre företag, privatpersoner utan någon större miljömedvetenhet, villor, sommarstugor. Eftersom elanvändarna redan är anslutna till elnätet och varken miljövänlighet eller PR är viktigt finns det ingen anledning att dra på sig den merkostnad som en solcellsinstallation skulle medföra. 22

29 Exempel på icke nätanslutna elanvändare Sommarstugor, segelbåtar, husvagnar, husbilar, parkeringsautomater, belysning, varuautomater mm. För icke nätanslutna elanvändare där elförbrukningen är störst eller enbart finns under sommarhalvåret kan solel vara ett bra alternativ ekonomiskt sett, trots att elanvändarna inte anser att miljövänlighet är viktigt. Argumenten för detta är samma som de som presenterats för målgrupp 6. En aspekt att tänka på för avlägset belägna anläggningar är stöldrisken, vilken gör att solcellerna kanske bör placeras något undanskymt. Detta gäller speciellt om elförsörjningen är viktig för funktionen hos elanvändaren. 23

30 7 Applikationer Vid identifieringen av målgrupper uppkom även idéer om direkta applikationer som solel skulle kunna vara särskilt väl lämpad för, samt tankar om vilka applikationer som skulle kunna användas av respektive målgrupp. Tankarna kring några av dessa applikationer presenteras nedan. Flera av idéerna är redan kommersialiserade, men tas ändå upp för att visa på deras potential Komfortkyla Komfortkyla är en applikation där elbehovet följer solcellernas produktionsmönster mycket väl. Detta skulle kunna utnyttjas på kontor, i villor, sommarstugor osv. Solel för en sådan applikation medför en merkostnad jämfört om el från elnätet används. Dessvärre bedöms de elanvändare med störst behov av komfortkyla vara sådana som är anslutna till elnätet, medan behovet sannolikt är lägre i icke nätanslutna utrymmen. För nätanslutna användare skulle utnyttjandet av solel för komfortkyla vara ett effektivt sätt att minska effekttoppar i elanvändandet under soliga dagar, något som är aktuellt inte minst i varmare länder än Sverige Ventilation i fritidsstugor Fritidshus får ofta en instängd doft under den tid då de inte används. Detta kan avhjälpas med en ventilationsfläkt, kopplad till en solcell, som går igång automatiskt när solen ligger på. En sådan applikation skulle kunna användas både för fritidshus som är och inte är nätanslutna, men borde vara mest ekonomiskt för de icke nätanslutna. Speciellt användbar är applikationen i hus som har elen avstängd under långa perioder Diverse applikationer på ett lantbruk/djurhållning På ett lantbruk finns många applikationer som borde kunna vara lämpliga för elförsörjning från solel, till exempel elstängsel runt djurhagar och vattenanordningar för djuren i hagarna. Om inte hagarna ligger alldeles intill gården kan det bli kostsamt att ansluta dem till elnätet. Dessutom är elbehovet som störst på sommaren för sådana applikationer, vilket stämmer bra överens med solelens produktionsmönster. En annan applikation där solceller kan användas är för att driva en liten dräneringspump mitt ute på en åker för att undvika vattenansamlingar efter kraftiga regnväder, vilka förstör grödan Batteriladdare Tanken bakom applikationen batteriladdare är möjligheten att koppla in någon typ av batteriladdare direkt till en solcell. Denna applikation kan användas var som helst: såväl i en vanlig bostad som i en sommarstuga, segelbåt eller liknande. 24

31 En anledning att använda solel för batteriladdning är att det är ett intermittent användande där man inte är absolut beroende av alltid ha tillgång till el (förutsatt att andra uppladdningsmöjligheter också finns). En annan anledning till att det är lämpligt med solel för batteriladdning är att det erbjuder möjligheten att ladda batterier till ficklampor, mobiltelefoner, radio och annat på platser som inte är anslutna till elnätet. Det möjliggör även en uppladdning av diverse batteri vid ett strömavbrott. En solelsdriven batteriladdare av mindre storlek bör inte vara särskilt dyr, vilket bör göra den intressant även om priset per kw producerad el blir tämligen högt Applikationsanpassad batteriladdare Denna applikation är en utvidgning av den föregående. Skillnaden är att den applikationsanpassade batteriladdaren är direkt anpassad för en viss apparat, t.ex. en mobiltelefon, digitalkamera eller liknande. Detta kan vara mycket användbart vid längre utflykter, vandringar, semestrar osv. Kravet på solcellen är i detta fall att den är liten, någorlunda stöttålig och smidig att bära med sig Applikationer för trädgårdar I trädgårdar kan det finnas en inte oansenlig mängd saker som kräver el, t.ex. gräsklippare, belysning, dammar, fontäner och leksaker. De flesta av dessa är kanske inte ytterst nödvändiga saker, men de finns trots allt och drar el. För föremål som drar lite el, och dessutom gör det under sommarsäsongen när tillgången på solljus är stor, skulle solel kunna vara ett bra alternativ till att dra ut en permanent kabel i trädgården. Det passar dessutom bra för trädgårdar vid sommarstugor, kolonistugor o.dyl. som inte har tillgång till el från nätet. I många fall kan det också vara praktiskt att slippa använda kablar. 25

32 8 Diskussion I föreliggande kapitel diskuteras de erhållna resultaten samt lyfts ett antal frågeställningar som kommit fram under projektets gång, exempelvis: Vad är egentligen en bra målgrupp? Varför är vissa målgrupper mindre lämpliga för solel? Har egentligen några nya målgrupper identifierats? Hur kan solelens roll öka på elmarknaden? 8.1 Diskussion kring lämpliga målgrupper I detta arbete har målgrupper definierats utifrån storleken på elanvändningen, behovet av driftsäker el, dvs. tillgång till el även när elnätet inte kan leverera sådan, samt önskan om miljövänlighet och PR/image/goodwill. Detta är behov hos elanvändarna som solel med dess specifika egenskaper kan tänkas möta. En lämplig målgrupp bedöms rent generellt utgöras av elanvändare som antingen vill installera solel av ekonomiska skäl, av önskan om miljövänlighet eller PR/image/goodwill, eller för att kunna tillgodogöra sig någon av solelens andra specifika egenskaper. Generellt sett är solel lämplig för såväl målgrupper med medelhögt som med lågt effekt- och energibehov. För kunder med medelhögt och högt effekt- och energibehov kan solel ge ett visst tillskott till elförbrukningen men i princip aldrig stå för hela elproduktionen. Detsamma gäller om målgruppen har ett högt behov av driftsäker el, då klarar en solcellsanläggning inte att täcka detta behov om effekten är för hög. För målgrupper med lägre effektbehov men högt behov av driftsäkerhet finns en större chans att solelen kan möta driftsäkerhetsbehovet. Dock ligger det en teknisk utmaning i att kunna använda solel som back-up vid elavbrott. Antingen kopplas solcellerna till en batteribank som står redo vid bortfall av el från nätet, och en lösning måste hittas hur solelen bäst används tillsammans med el från nätet i normalfallet. Alternativt kopplas solelen in mot nätet, och då måste frågan om ö-drift vid i övrigt spänningslöst nät istället lösas. Kostnaden för att använda solel istället för exempelvis ett dieselaggregat för att garantera driftsäkerhet är betydligt högre, så det finns inget egenvärde i denna lösning. Om däremot elanvändaren även värderar miljövänlighet och PR/image/goodwill ökar installationens värde, och summan av de positiva effekterna med solel kan således få ett högre värde än kostnaderna för installationen. För målgrupper med lågt effekt- och energibehov finns möjlighet att använda solceller för elproduktion som täcker användarens elbehov på årsbasis. För användare som är anslutna till elnätet kan nätet fungera som batteribank, genom att el levereras till nätet på sommaren och köps in från nätet på vintern. För elanvändare som inte är anslutna till elnätet behövs stora 26