Äldreomsorgens utmaningar i dag och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldreomsorgens utmaningar i dag och i framtiden"

Transkript

1 Äldreomsorgens utmaningar i dag och i framtiden Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/ Stockholms Universitet Underlagsrapport till Timbro/Arena Idé-kommissionen rörande välfärdens framtida finansiering

2 Äldreomsorgens utmaningar i dag och i framtiden Vilka är dagens utmaningar? Att leva upp till historiska mål och till lagen Antalet äldre i befolkningen var stabilt lågt under hela första halvan av 1900-talet. Därefter har antalet mycket gamla personer ökat mycket snabbt. Sedan 1960 har t ex antalet personer 80 år och äldre tredubblats och antalet 100-åringar är nu femton gånger fler. Starten för den starka ökningen av mycket gamla personer i befolkningen sammanföll med utvecklingen av de svenska välfärdssystemen. Det innebar att under och 70-talen ökade resurserna för äldreomsorgen (ÄO) i minst samma takt som ökningen av antalet äldre. Den svenska ÄO kan när det gäller tillgång till hemhjälp och institution sägas haft sin topp i slutet av 1970-talet. Det innebar att valfriheten var stor de äldre kunde i stor utsträckning nära nog själva välja om de ville ha hemhjälp eller om de ville flytta till institution (särskilt boende med nutida språkbruk). Efter förarbeten under slutet av 1970-talet antogs Socialtjänstlagen (SoL) 1982 och fastställde kommunernas ansvar för att tillgodose befolkningens behov av försörjning och livsföring i övrigt. Sedan dess har de äldre fortsatt att öka i antal medan ÄO s resurser varit begränsade. Något som bland annat inneburit en prioritering av de äldre med störst behov av vård och omsorg men också inneburit införandet av en mängd åtgärder (satsningar på samarbete, omorganisationer, nya omsorgsformer, omdefinitioner, konkurrens, privata entreprenörer, specialisering, valfrihet, utbildning, värdegrund, osv) för att försöka öka produktivitet och effektivitet inom ramen för begränsade tillgängliga resurser. Även om de flesta av dessa satsningar har det gemensamt att de inte seriöst utvärderats är det ändå rimligt att anta att den samlade effekten av de olika åtgärderna gjort den svenska ÄO mer effektiv i olika avseenden åtminstone så att de mest uppenbara möjligheterna att förbättra och effektivisera har åtgärdats. Även om man kan ha olika syn på om dessa effektiviseringar varit av godo blir slutsatsen att potentialen för fortsatta vinster med samma åtgärder i motsvarande grad har minskat. Utifrån gårdagens normer för vilka behov som berättigade till att erhålla insatser från ÄO och utifrån intentionerna med SoL som fortfarande efter nära 30 år är den enda relevanta lagstiftningen inom området är det uppenbart att det finns/har uppstått ett gap mellan dagens resurser och gårdagens kriterier/normer för vilka behov som skall tillgodoses inom den offentligt finansierade ÄO. Trots det ökande gapet mellan befolkningens behov av vård och omsorg oavsett hur behoven nu kan definieras och mätas - och tillgängliga resurser saknas en öppen debatt om vad som i dag är en rimlig och lämplig omfattning och inriktning av det offentliga åtagandet. 2

3 Sedan 1970 har kvoten mellan antalet i befolkningen i åldrarna år och antalet personer 80 år och äldre halverats från 25 till 12. Detta innebär att skatteunderlaget för äldreomsorgen från inkomster från yrkesverksamma har minskat liksom underlaget för att rekrytera personal till vården och omsorgen. Dvs det är svårt att argumentera för att det skulle finnas förutsättningar för en återställare i dessa avseenden. Men vad är rimligt i dag? Även om det saknas centrala eller lokala riktlinjer för vilka äldre och vilka behov som skall prioriteras när tillgängliga resurser inte räcker till är det i praktiken uppenbart att prioriteringarna har ändrats och biståndsbedömningarna stramats upp. Ribban för att få omsorg och vård har höjts väsentligt - äldre personer vars situation för 20 år sedan mer eller mindre självklart kunde beviljats en plats i särskilt boende vårdas i dag i hemmen och med i vissa fall omfattande insatser (tre procent av hemtjänstmottagarna har insatser som motsvarar eller till och med ligger över kostnaden för en plats i särskilt boende). Samtidigt har äldre som "bara" har problem med att klara vardagssysslorna i dag svårt att få hemtjänst överhuvudtaget. Kvarboendeprincipen har blivit en norm att alla skall få möjligheten att få bo kvar hemma även med stora behov av vård och omsorg. Något som inneburit att innan en flyttning till särskilt boende beviljas försöker man inom den kommunala ÄO på olika sätt pröva om det ändå kan fungera att bo kvar i den ordinarie bostaden. Finns förutsättningarna för att kunna bo kvar med (mer) hemhjälp och/eller insatser från anhöriga beviljas oftast inte en flyttning till särskilt boende. När kvarboendeprincipen mer allmänt infördes under 1980 talet sågs den som en möjlighet att få bo kvar hemma något som numera för vissa äldre och anhöriga mer kan kategoriceras som ett tvång. Även vilka typer av behov som prioriteras har förändrats - från omsorg av hemmet till vård/omsorg av kroppen. Dessutom har det blivit allt svårare för samboende makar att få ÄO med samma typ av fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar har ensamboende prioriterats framför samboende (Larsson & Szebehely, 2006). Härutöver har personer med demens prioriterats framför personer med stora fysiska funktionsnedsättningar och skröplighet (gäller framförallt särskilt boende) (Socialstyrelsen, 2006). Men det har inte bara blivit svårare att överhuvudtaget få omsorg och vård. Väl inne i systemet får många äldre uppleva konsekvenserna av att äldreomsorgen har trimmats och effektiviseras. Personalen i form av vårdbiträden och undersköterskor har att ta hand om allt fler äldre med stora och sammansatta behov av vård och omsorg. Bemanningen har dock inte följt med den ökade vårdtyngden. I klartext betyder det att de kvalitetskrav som i dag formulerats i olika kommuner i stil med att man skall kunna ge de äldre en omväxlande och meningsfull vardagstillvaro, komma ut varje dag för de som vill, osv, på många håll inte kan karaktäriseras annat än som nonsens. Slutsats: ÄO av i dag lever inte upp till tidigare normer och tidigare tolkning av Socialtjänstlagen (SoL). Möjligen och i synnerhet om man vill se dagens nivå på äldreomsorgen som en måttstock skulle man kunna argumentera för att den svenska äldreomsorgen i vissa avseenden var överdimensionerad i slutet av 1970-talet och början av 1980-talen. 3

4 Att leva upp till dagens mål På nationell nivå finns inga nya mål formulerade i lag efter SoL Däremot har över åren från centralt politiskt håll framförts argument och krav på ambitionshöjningar eller åtminstone på att äldreomsorgen skall tillbaka till tidigare nivåer när det gäller chansen att få ÄO (=täckningsgrad). Under senare tid har flera statliga utredningar kommit med förslag på ambitionshöjningar åtminstone i relation till dagens situation. Äldreboendedelegationen föreslog 2008 t ex att en ny boendeform bör tillskapas för äldre med behov av social gemenskap för att mildra otrygghet och besvär av ensamhet ( Trygghetsboende ) och att bostadsbeståndet (inte bara de äldres) och omgivningar borde bättre anpassas för att öka möjligheten att bo kvar som äldre även med funktionshinder. Värdighetsutredningen föreslog samma år införandet av en lagstadgad värdegrund. Härutöver har från olika håll framförts förslag om ökade möjligheter till samboende på särskilda boenden, ökade möjligheter att välja utförare av ÄO, mm. För merparten av dessa välmenande ambitionshöjningar när det gäller målen för den offentligt formulerade ÄO gäller att de inte konkretiserats i absoluta termer och nivåer utan mer i termer av att olika förhållanden skall förbättras. Dvs det är svårt att avgöra hur stort gapet är mellan dessa typer av mål och dagens situation i termer av nödvändiga resursförstärkningar. Däremot finns i andra avseenden mer tydliga kriterier för vad som skall uppnås. I många kommuner har man definierat vad som vid anbudsupphandling skall krävas i form av konkreta kvalitetsmål för hur verksamheten skall drivas mål som verkar flexibla när ekonomin är knapp (Thorslund & Wånell, 2006). I några fall har försök gjorts att översätta dessa mål till nödvändig personalbemanning för att uppnå dessa mål. Min slutsats blir att om man skulle ta dessa mål på allvar skulle det krävas bemanningstal som är åtminstone 10 procent högre än dagens genomsnittliga bemanning. I dagens ÄO bedrivs verksamheterna i platta organisationer. Administrativ personal och ledare har minskat över tid. Dagens chefer har i genomsnitt ca 50 underställda. Detta innebär att personalen i många fall sällan vare sig under dagen eller ens veckovis har möjlighet att få feed-back från sin chef. Likaså måste det vara svårt att genom cheferna försöka förändra attityder och klimat på de olika arbetsplatserna något som den statliga Värdighetsutredningen förespråkat som metod för att öka värdigheten inom ÄO. Socialstyrelsen har under 2010 fastslagit ett antal riktlinjer när det gäller vården och omsorgen om dementa personer. I flera avseenden innebär de en ambitionshöjning i relation till dagens standard. Slutsats: Det finns inga nya nationellt formulerade mål för ÄO utöver SoL från Däremot uttrycker flera statliga utredningar behov av ambitionshöjningar. I flera kommuner finns också tydliga krav vid entreprenadupphandlingar som i olika avseenden överstiger rådande standard. 4

5 Att leva upp till dagens önskemål och förväntningar Om man skall döma av brukarundersökningar man frågar de äldre brukarna med hemtjänst eller särskilt boende om de är nöjda med den vård och omsorg de får, med personalen, osv verkar äldreomsorgen i de allra flesta fall väl leva upp till de förväntningar som de äldre med beviljat bistånd har. Även om dessa nöjdhetsundersökningar är en i många avseenden tveksam metod för att få ett mått på hur väl äldreomsorgen fungerar (Socialdepartementet, 2002) så stämmer resultaten inte alltid med den bild man får när anhöriga tillfrågas och framförallt inte med massmedias reportage om knapphet, missförhållanden och skandaler. En uppenbar svårighet när det gäller att bedöma den samlade kvaliteten och utvecklingen inom äldreomsorgen är de lokala variationerna mellan och i vissa fall även inom - Sveriges 290 kommuner. Även om skillnaderna mellan kommunerna minskat under senare år finns fortfarande stora skillnader vad gäller chansen för en äldre person att få hemhjälp eller en plats på särskilt boende. Vissa kommuner är mer generösa än andra och har mer platser och/eller en mer utbyggd hemtjänst skillnader som har sitt ursprung i en historisk tradition snarare än den aktuella ekonomiska situationen eller rådande lokal politisk majoritet (Trydegård & Thorslund, 2010). Kvaliteten på den ÄO som ges varierar enligt olika utvärderingar och bedömningar. Ett förhållande som bör åtgärdas är att många särskilda boenden inte är anpassade till de behov de boende har. Framförallt gäller det för de dementa. Av de ca platser som finns i särskilt boende är uppskattningsvis ca anpassade (och ofta högre bemannade) för äldre dementa. Dock bedöms dubbelt så många av de boende - ca ha behov av sådana särskilt anpassade platser (Socialstyrelsen, 2007a). Ett annat eftersatt område är organiseringen och utformningen av omsorgen och vården av äldre personer med komplexa problem och behov av samordnade insatser från både den kommunala äldreomsorgen och från flera olika delar av sjukvården. Vare sig kommunerna och framförallt inte sjukvården har hittills varit organiserad för att kunna tillgodose dessa komplexa behov. När det gäller förväntningar på dagens ÄO bland de äldre som står utanför saknas studier. Däremot finns studier som pekar på att det är relativt ovanligt att man hankar sig fram själv eller med anhörigas hjälp men hellre skulle vilja få hjälp eller flytta till särskilt boende. Enligt dessa studier är det också ovanligt att man avstått från att formellt ansöka för att man inte trott att man har någon chans att få. Eller att man avstått från att ansöka för att man inte tycker att dagens utbud passar eller är för dyrt (Socialstyrelsen, 2007b; Lagergren m fl., 2010). En del av förklaringen bakom de negativa bilderna av ÄO ligger nog i att det är morgondagens äldre som inte gillar det de ser eller tror sig se Vi vill inte bli gamla som äldreomsorgen ser ut i dag! dvs att de kommande generationerna har andra anspråksnivåer och andra vanor(duscha varje dag/komma ut varje dag/välja själv/bo med likasinnade/osv). Förhållanden som för trettio år sedan betraktades som normala gäller nog till stor del fortfarande i våra särskilda boenden och inom hemtjänsten. Och accepteras kanske av dagens 5

6 äldre brukare. Däremot verkar de anhöriga barnen till dagens brukare inte vara lika nöjda med den ÄO föräldrarna får. Anspråksnivåerna hur man vill ha det som gammal - kommer att öka. Däremot är det inte självklart att anspråken och kraven på det offentliga åtagandet kommer att öka i samma utsträckning. Massmedia och även forskningsrapporter och utredningar kan ha bidragit till en ökad insikt om att man som blivande äldre kanske inte kommer att kunna räkna med att den offentligt finansierade ÄO kommer att kunna fylla upp till den nivå man vill vara på som gammal och skröplig. För de äldre som bor hemma och behöver vård och omsorg svarar anhöriga i dag för cirka två tredjedelar av den nödvändiga omsorgen. Medvetenheten om att ÄO är beroende av att anhöriga kan, vill och orkar fortsätta att ha denna roll har ökat under åren. Tillkomsten av en ny bestämmelse i SoL år 2009 som stadgar kommunernas skyldighet att erbjuda stöd för närstående som vårdar långvarigt sjuka äldre eller personer med funktionshinder kan ses som ett tecken på nödvändigheten att försöka stimulera anhöriga att även i fortsättningen orka ta detta ansvar. Slutsats: Dagens brukare de som fått ett biståndsbeslut verkar till stor del vara nöjda med dagens vård och omsorg. Dock är det oklart vad de äldre utanför ÄO anser. Däremot är det uppenbart att många av morgondagens äldre sannolikt inte skulle vara nöjda med dagens nivåer. Det finns uppenbara kvalitetsbrister när det gäller vården och omsorgen av äldre dementa personer och personer med flera sjukdomar samtidigt (multisjuklighet) och olika funktionsnedsättningar. Till stor del är dessa kvalitetsbrister en funktion av resursbrist. Men inte bara det finns också stora brister när det gäller samordning. Morgondagens utmaningar Perioden Demografin. Under perioden kommer antalet personer 80 år och äldre inte att nämnvärt öka. Däremot kommer enligt prognoserna antalet personer i yrkesverksamma åldrar att minska och därmed förändra beroendekvoten. Pensionsavgångar. Inom ÄO närmar sig stora personalgrupper pensionsåldern. Vilket innebär att möjligheten att rekrytera ny personal måste uppmärksammas - speciellt med tanke på att antalet personer i de yrkesverksamma sannolikt kommer att minska. Vad kan göras för att göra arbetet mer attraktivt? Högre löner och högre bemanning är här sannolikt nödvändigt dels för att förbättra kvaliteten men framförallt att göra arbetet mer attraktivt, att personalen inte behöver gå hem från jobbet både trött och med en känsla av otillräcklighet. Hälsa och vårdbehov. Det är ont om forskning rörande hälsoutvecklingen inom de allra äldsta åldersgrupperna, dvs ÄOs målgrupper. Den forskning som finns pekar också delvis i 6

7 olika riktningar (Parker & Thorslund, 2007; Christensen m fl., 2009). Detta innebär att det är svårt att göra prognoser baserade på den hittillsvarande utvecklingen. Om överlevnaden bland multisjuka och skröpliga äldre fortsätter att öka talar detta för ökade behov av både sjukvård och ÄO. Ökade anspråk. Även om det fortfarande inte är 40-talisterna utan 30-talisterna som kommer in i ÄO s brukar-åldrar under denna period kommer nog anspråken på en bättre äldreomsorg bland de äldre att vara högre än i dag. Däremot är det inte självklart att dessa ökade anspråk i första hand kommer att riktas mot kommunernas äldreomsorg. Slutsats: Även om inte antalet äldre kommer att öka under perioden så minskar antalet i personer i yrkesverksamma åldrar och därmed både skattebasen och rekryteringsunderlaget för personal inom sjukvård och ÄO. Tillsammans med stora pensionsavgångar kommer detta sannolikt att leda till att lönerna behöver höjas. Äldregruppernas behov av vård och omsorg kommer knappast att minska utan snarare att öka under perioden. För att upprätthålla dagens ambitionsnivå även under denna period krävs alltså ytterligare resurser för löneökningar och (sannolikt) för att hantera den ökande sjukligheten bland de allra äldsta. En höjning av ambitionsnivån i form av ökad bemanning för att kunna leva upp till de kvalitetskrav som formulerats i statliga utredningar och i flera kommuner kräver en ytterligare resursökning på åtminstone ca 10 %. Perioden Demografin. Under denna period kommer antalet personer 80 år och äldre i befolkningen att öka dramatiskt. Detta utan att antalet yrkesverksamma ökar på motsvarande sätt. Beroendekvoten kommer 2040 enligt prognoserna att vara nära nog halverad jämfört med år Enligt prognoserna kommer det år 2040 att vara 7 personer i yrkesverksamma åldrar (20-64 år) per person 80+ jämfört med 12 år Den demografiska utvecklingen medför att det kommer att behövas mer personal för att en ÄO bestående av avlönad personal oavsett om den är offentligt eller privat finansierad - skall kunna möta de ökande behoven. Även om de ekonomiska resurserna skulle gå att få fram kommer det att gå att rekrytera tillräckligt med personal? Hälsa och vårdbehov. Om det är svårt att göra prognoser på kort sikt är det inte lättare på längre sikt. Min bedömning utifrån bland annat svenska data pekar på att ohälsan ökat bland de allra äldsta många dör inte längre av sjukdom utan snarare av ålder. Vilket kan ta tid dvs man är sjuk och skröplig längre. Även bland de multisjuka och de skröpliga har dödligheten minskat (Meinow, 2008). Trots att det i dag inte finns några som helst tecken på att livslängden som äldre skulle sluta att öka (Vaupel, 2010) kan en fortsatt ökning inte tas helt för given. Hot mot en fortsatt ökning av livslängden (och därmed kortare tid som sjuk och skröplig) skulle kunna vara antibiotikaresistens och pandemier båda kan få särskilt stor inverkan på livslängden bland 7

8 de mest skröpliga. Effekterna av ett genombrott inom demensforskningen kan också komma att spela en roll. Omsorgen om dementa äldre utgör i dag den dominerande kostnaden för kommunernas ÄO. I vilken utsträckning nya verksamma läkemedel mot demens också kommer att innebära nettobesparingar för kommunerna är ännu för tidigt att spekulera i. Ökade anspråk. Under denna period kommer 40-talisterna att vare en målgrupp för ÄO. En central fråga utan ett självklart svar - är hur de ökade anspråken man hade som yngre-äldre eventuellt omformats i livets slut när man är beroende och i behov av ÄO. Slutsats: Antalet äldre kommer att öka dramatiskt och därmed behoven av ÄO. De hittillsvarande hälsotrenderna går inte att självklart generalisera till de nya äldre-äldrekohorterna som haft en helt annan livsresa jämfört med dagens äldre-äldre. Det finns dock i nuläget inget som talar för en markant hälsoförbättring bland de allra äldsta möjligen snarare tvärtom. Försök till kvantitativa beräkningar av de kommande behoven indikerar behov av ökningar på % mellan 2005 och Beräkningen baseras på täckningsgraderna år 2005 som var avsevärt lägre än under tidigare år i den moderna ÄOs historia. Med högre ambitioner ökar förstås resursbehoven. Går det? Vad krävs? Vilken ambitionsnivå skall vi utgå ifrån? Skall vi utgå från de ökade krav som i dag ställs framförallt av de blivande äldregrupperna? Och de ökande krav som det skulle innebära att på allvar försöka leva upp till lagstiftningens intentioner? Eller skall vi inför de framtida utmaningarna utgå från att försöka bibehålla dagens ambitioner dvs den äldreomsorg som i flera avseenden är avsevärt mera restriktiv än på 1970-talet men samtidigt måste sägas vara kostnadseffektiv när det gäller att inom ramen för tillgängliga resurser kunna ge vård och omsorg till äldre personer med markant större behov av vård och omsorg? Den svenska ÄO har tappat den tidigare nordiska och internationella topp-position vi haft när det gäller möjlighet att få tillgång till särskilt boende och hemhjälp (Larsson & Szebehely, 2006; Sundström, m fl., 2007). Skall alltså målet vara att utgå från att dagens nivå, uttryckt i behovstäckning och kvalitet, är en norm som inte får underskridas. Skall dagens ibland hårda prioriteringar av vissa behov respektive vissa grupper av äldre, bli normen? Dvs är balansen mellan vad som i dag kan erbjudas från den offentligt finansierade äldreomsorgen och anhörigas insatser den önskvärda eller åtminstone någotsånär rimlig? Eller bör målet vara att försöka tillgodose de kommande äldrekohorternas anspråk? Och/eller skall målet vara att försöka återställa samma täckningsgrad inom äldreomsorgen som på det generösa 1970-talet? Något som inte behöver bli särskilt dyrt om det handlar om att ge fler äldre personer insatser i form av enstaka timmars hemhjälp per vecka eller erbjuda ett boende på servicehus för relativt friska äldre. Men som också innebar att det t ex fanns relativt fler platser i det dyrare särskilt boendet och mellanformer i form av konvalescenthem efter sjukhusvistelse? Bör de äldre få välja vilken vård och omsorg man vill ha i stället för det val 8

9 man har i dag av att tacka ja eller nej till de tjänster som råkar bjudas? Ska vi som förr kunna erbjuda insatser även till äldre personer med inte alltför omfattande behov inom den offentligt finansierade äldreomsorgen i form av hjälp med husliga sysslor? Räcker personalen till? Det behövs mer personal för att upprätthålla dagens standard när det blir fler som behöver ÄO. I dag arbetar ca personer inom ÄO. En 60 %-ig ökning fram till år 2040 av antalet äldre med behov av de slag som i dag berättigar till bistånd innebär motsvarande ökning av personal dvs ytterligare innebärande totalt ca personer. Förverkligandet av en ambitionshöjning som skulle innebära att ÄO skulle kunna leva upp till dagens formulerade kvalitetskrav medför en ökning av personalen med ytterligare ca 10 %, dvs totalt Härutöver behövs en ökning av antalet chefer samt att pensionsavgångar skall ersättas. Redan i dag är det på många håll svårt att rekrytera. Enligt befolkningsprognoserna kommer inte antalet personer i yrkesverksamma åldrar att öka. En höjning av lönenivåerna och en ökning av bemanningen skulle kunna bidra till att göra arbetet mer attraktivt. Ökad arbetskraftsinvandring har framförts som ett argument som skulle kunna förändra situationen. En faktor att beakta är här att alla länder i Europa (inkl Östeuropa) enligt prognoserna har samma (i flera fall ännu större) problem med låga födelsetal och små kommande kohorter i yrkesverksamma åldrar. Också i de folkrika länderna i Asien förväntas samma utveckling. Även om den ökade invandringen knappast kommer att förändra obalansen mellan olika åldersgrupper i befolkningen borde en ökad invandring kunna underlätta rekryteringen av personal till ÄO. Det finns redan stora lokala skillnader i Sverige när det gäller möjligheterna att rekrytera. I flera småkommuner är andelen mycket gamla personer hög och en stor del av den kvinnliga arbetskraften är redan anställd inom vård och omsorg. Förutom att flera av dessa kommuner har begränsat ekonomiskt utrymme att anställa fler kommer också rekryteringsbasen på många håll att vara svag. Kommer anhöriga att räcka till? Anhöriginsatserna är en nödvändig förutsättning för kvarboendeprincipen. Om de offentligt finansierade insatserna kommer att behöva utvecklas i relation till de ökade behoven måste också anhörigas insatser öka i motsvarande grad för att balansen/relationen mellan formell/informell skall vara oförändrad. Detta innebär att också anhöriginsatserna skulle behöva öka med åtminstone 60 procent till år Är detta realistiskt att utgå ifrån? Merparten (uppskattningsvis ca två tredjedelar) av dagens äldreomsorg riktad till hemmaboende äldre ges av anhöriga bland de samboende av makan/maken och bland de ensamboende av barnen eller andra närstående. Andelen verkar ha varit i stort sett oförändrad de senaste 25 åren. Samboendet bland de allra äldsta har ökat under senare år och därmed potentialen för ökade insatser från makar. Om de offentligt finansierade insatserna inte kommer att hålla jämna steg med de ökande behoven kommer trycket på de anhöriga att öka. Även med ett ökat samboende är det tveksamt om de samboende makarnas insatser kommer att räcka. Frågan blir då om andra anhöriga framförallt barnen kommer att kunna och vilja ta ett större ansvar? 9

10 Det finns dock inga egentliga tecken på att morgondagens anhöriga och barn skulle dra sig undan detta ansvar vare sig det handlar om att fungera som advokat och ombudsman för att få den offentliga alternativt privat- och eller försäkringsfinansierade vården att fungera eller att själv göra handfasta åtgärder. Det genomsnittliga antalet barn till de kommande äldregrupperna kommer enligt prognoserna heller inte att minska nämnvärt fram till Vilka möjligheter finns att ytterligare effektivisera? Allmänt är min bedömning att i de fall det är möjligt att göra vinster genom ett antal omfattande reformer, omorganisationer, interventioner (vissa med statliga stimulansmedel), utbildningssatsningar, etc har nog dessa till stor del redan vunnits. Även om det rimligtvis alltid finns potential för ytterligare förbättringar är det tveksamt om ytterligare satsningar inom dessa olika områden på något nämnvärt sätt kan reducera behovet av förstärkta resurser för att möta de ökande behoven. - Nya organisationsformer? Även om nya försök till omorganisationer inom en organisationstrött ÄO knappast kommer att kunna reducera behovet av ytterligare resurser för att möta ökande behov så finns däremot möjlighet att få ut mer kvalitet för pengarna. Vården och omsorgen av de multisjuka och äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är nog här det tydligaste exemplet. - Ökad valfrihet? De äldre som i dag är berättigade till bistånd kan ofta själva inte välja. Utan någon annan måste välja i deras ställe. Och där val som föregår insatser motsvarande uppemot hälften av ÄO s kostnader snarare går emot den äldres egen vilja. Det hör t ex till ovanligheten att en dement person själv vill flytta till demensboende en nedsatt verklighetsuppfattning är ofta en del av sjukdomen och som leder till att en plats i särskilt boende blir nödvändig. - Oavsett om de äldre kan välja själva eller ej så är det få som är beredda och kan rösta med fötterna om de (eller deras anhöriga) inte är nöjda med det särskilda boende som valts. Dvs den automatiska korrigering i form av kvalitetshöjning som antas ske när missnöjda kunder väljer exit är inte särskilt sannolik när det gäller det särskilda boendet. Däremot när det gäller hemtjänsten (som tar i anspråk ca en tredjedel av ÄO s kostnader) är det lättare att finna exempel på att man bytt utförare med positivt utfall. - Bättre biståndsbedömning/prioriteringar? Även om det fortfarande finns exempel på att äldre personer beviljats hemhjälp men som kanske skulle kunnat klara sig själv ytterligare en tid utan hemhjälp och på onödiga flyttningar till särskilt boende så är de i dag ovanliga jämfört med 1980-talet. Även om formerna för biståndsbedömningen skiljer sig mellan olika kommuner har den absoluta merparten av de som i dag beviljas bistånd stora behov där det är svårt att hitta perspektiv som skulle kunna kategoricera någon nämnvärd del av besluten som alltför generösa. Slutsats: Dagens svenska offentligt finansierade modell för ÄO kommer att få svårt att hålla jämna steg med de ökande behoven. Och än mindre kunna öka ambitionsnivån. 10

11 Vad göra? De äldres behov blir ju inte mindre för att dagens modell för den offentliga äldreomsorgen inte kommer att räcka till! Att försöka förebygga t ex genom uppsökande hälsosamtal till alla över en viss ålder/ mer och förbättrad rehabilitering/införande av ett salutogent förhållningssätt? Det är nog ingen tvekan om att en utvecklad ÄO i en eller flera av dessa och andra avseenden skulle kunna bidra till att öka de äldre brukarnas livskvalitet och kanske också fördröja försämringar av funktionsförmågan i olika avseenden. I den mån det finns evidens för detta bör sådana metoder på olika sätt uppmuntras och stödjas. Däremot är det tills vidare tveksamt att anta att sådana förbättringar nämnvärt skulle kunna ses som investeringar för att minska de totala kostnaderna över tid. Ju bättre vi behandlar multisjuka och skröpliga äldre personer desto större är nog sannolikheten att vi snarare påverkar överlevnad (som sjuk och skröplig) än radikalt förbättrar hälsan/funktionsförmågan. Personal. Oavsett drifts- och finansieringsformer kommer det att behövas mer personal. Som inte automatiskt blir fler om vi byter det nuvarande systemet i form av offentligt finansierad ÄO mot något eller några andra system med annorlunda finansiering. Den tekniska utvecklingen i form av övervakningssystem, hjälpmedel och robotar kan innebära avlastning för personal och anhöriga. På kort sikt finns nog i Sverige möjligen till skillnad från Japan ett motstånd mot alltför mycket högteknologisk teknik och robotar. Kommande kohorter av äldre kan dock även i Sverige ha lättare att ta till sig ny teknik speciellt om det är teknik som man hunnit vänja sig vid innan man hamnar i livets slutskede. Däremot finns sannolikt en större potential när det gäller övervakningssystem av olika slag. Övervakning och tillsyn är en viktig del i t ex demensvården och tar i dag en hel del av personalresurserna när det gäller de äldre i särskilt boende. Och utgör en stor del av de anhörigas vardag för de som fortfarande bor hemma. Bortsett från de etiska frågor och dilemman som måste lösas kan en inte oväsentlig avlastning för personal och anhöriga här vara möjlig. Hur kan de äldre/blivande äldre förbereda sig? I dag finns inga rekommendationer eller ens diskussioner om eventuella skyldigheter för de blivande äldregenerationerna. Lagstiftningen reglerar enbart huvudmännens skyldigheter. I vilken riktning ÄO kommer att utvecklas för att möta de framtida utmaningarna är inte möjligt att förutse. I avvaktan av mer tydliga och konkreta direktiv när det gäller det framtida offentliga åtagandet blir en fråga för de blivande äldrekohorterna hur man skulle kunna förbereda sig? Vad kan man göra innan man blir för gammal innan vård- och omsorgsbehoven sätter in? Anpassa boendet eller flytta. Flytta till ett bättre anpassat boende. Detta för att öka förutsättningarna för att kunna bo kvar även med funktionsnedsättning. Flytta till seniorboende eller liknande. Detta för att man i tid skall hinna utveckla framtida skyddsnät i form av sociala nätverk av likasinnade. 11

12 Flytta närmare/ihop med sina barn/anhöriga. Anhörigas möjlighet och vilja att ge omsorg när behoven kommer underlättas självfallet om man bor nära. Försök att spara pengar/ha realiserbara tillgångar. Dagens svenska modell innebär att oavsett personliga ekonomiska tillgångar är den kommunala ÄO starkt subventionerad. Även om det i dagens debatt knappast finns någon som argumenterar för att detta förhållande skall ändras kan man som blivande äldre inte vara säker på att subventionsgraden kommer att vara oförändrad. Många kommer också att som äldre att ha behov av och också efterfråga tjänster som ligger utanför det som ingår i dagens offentligt finansierade utbud. I t ex den japanska modellen i form av en nationell försäkring anser många äldre att egenavgifterna är för höga. I nuläget får man där betala ca tio procent av kostnaderna även för särskilt boende. Att jämföras med ca fyra procent i Sverige. Förutom att egenavgifterna genererar pengar till systemet verkar resultatet i Japan också vara att många avstår helt eller från en del av vad man fått beslut om för att man tycker det blir för dyrt. Och att man försöker klara sig själv så gott det går och/eller att anhöriga får täcka upp. Att kunna betala hela kostnaden för ÄO om man inte blir beviljad. Om möjligheterna att få hemhjälp eller en plats i särskilt boende begränsas ytterligare kommer vissa personer och grupper att med egna medel finansiera det man ser som ett nödvändigt behov. Detta kan sägas vara ett avsteg från den svenska välfärdsmodellen och stämmer inte överens med den hittillsvarande politiska samsynen när det gäller välfärdstjänster. Här uppstår då frågan hur många/vilka grupper av äldre som har den ekonomin? Många av morgondagens äldre kommer att ha bättre ekonomi och kunna köpa tjänster på ett annat sätt än tidigare. Men det är inte jämt fördelat. Mest pengar har sannolikt de som behöver minst hjälp. Frivilligsektorn inkl religiösa organisationer. Dessa organisationer är i Sverige när det gäller ÄO förhållandevis outvecklade jämfört med andra välfärdsstater i Europa. Även om det har utgått statsbidrag till kommunerna för att stödja en utveckling är det svårt att göra en prognos när det gäller frivilligsektorns betydelse i framtiden. Slutsats: Den offentligt finansierade ÄO kommer år 2040 att ha betydande svårigheter att kunna hantera de ökande behoven av ÄO med samma täckningsgrad och ambitionsnivå som i praktiken gäller i dag (2010). Enligt flera beräkningar skulle detta innebära en ökning av kostnaderna med åtminstone 60 procent. Även om det skulle vara möjligt att ekonomiskt förstärka ÄO med de nödvändiga ekonomiska resurserna kommer det sannolikt bli svårt att rekrytera tillräckligt med kvalificerad personal. Detta innebär att det kan bli nödvändigt att öka lönerna inom ÄO med kanske 10 procent (utöver de generella löneökningarna) för morgondagens utökade personalstorlek. Något som skulle öka kostnaderna år 2040 med 16 procent jämfört med i dag. För att nå upp till den högre ambitionsnivån som i dag finns formulerad i form av kommunala kvalitetskriterier vid entreprenadupphandling, av ledande politiker, statliga utredningar och regeringsförslag krävs ytterligare åtgärder. En sådan åtgärd skulle vara att 12

13 höja bemanningstalen med uppskattningsvis ca 10 procent samt öka antalet chefer och arbetsledare. I tabellen nedan baseras den demografiska framskrivningen av behoven år 2040 på antagandet om en oförändrad hälsonivå i de åldrar som hittills varit aktuella för äldreomsorg alternativt antagandet om en viss förbättring. Den demografiska framräkningen varierar då mellan 60 och 67 procent. Med löneökningar motsvarar detta en nödvändig ökning av ÄOs resurser med ca 80 procent för att komma upp i dagens standard. För att år 2040 inte bara nå upp till dagens faktiska standard utan också kunna leva upp till dagens mål krävs ökad bemanning och en viss ökning av antalet chefer motsvarande en fördubbling av dagens resurser. I tabellen finns inga försök att uppskatta behovet av resurser för att möta kommande äldrekohorters eventuellt ökande anspråk. Procentuell utveckling av kostnaderna för äldreomsorgen fram till år 2040 För att behålla dagens standard Demografi ( %) % Löneökning (+ 10 %) % Summa % Tillkommer för att leva upp till dagens mål Ökad bemanning (+ 10 %) 18 % Fler chefer (+ 2 %) 4 % Totalt % Totalt pekar beräkningarna för år 2040 på ett behov av resursförstärkning för ÄO på procent jämfört med dagens situation. För en verksamhet som i dag utgör drygt 3 procent av BNP borde en sådan utveckling inte vara omöjlig att uppnå även om det skulle innebära ett trendbrott för ett område som under snart tre decennier dragit ner på antalet platser i särskilt boende/vård- och omsorgsboende och dragit ner möjligheterna för de äldre att få hemtjänst. Om det inte går. Om den offentliga finansierade ÄO inte ges möjlighet att expandera enligt ovan innebär det en ambitionsminskning. Under förutsättning att den svenska modellen i möjligaste mån skall bibehållas kan några olika utvecklingslinjer skönjas: - Ribban för att få höjs. Det blir svårare att bli beviljad bistånd. Det kommer att krävas allt större behov för att få. Detta innebär en form av rättvisa alla bedöms lika. Detta är en metod som använts fortlöpande sedan början 1980-talet (dock att man då började nedgången från en hög och generös ribba). Detta kommer att innebära att många som i dag bedöms som självklart kvalificerade för att få ÄO kommer att hamna utanför. Hur kommer deras behov att tillgodoses? 13

14 - Vissa behov prioriteras. Den hittillsvarande utvecklingen har bland annat inneburit att personer med nedsatt kognitiv funktionsförmåga (demens) har prioriterats före personer med fysiska funktionsnedsättningar vad gäller en plats i särskilt boende. Detta för att kvarboendeprincipen är svår att upprätthålla för personer med demens särskilt svårt för de som är ensamboende. Även denna metod innebär rättvisa förutsatt att de olika kommunerna gör samma prioriteringar. - De som inte har anhöriga prioriteras. Detta görs tydligt redan i dag ensamboende prioriteras framför samboende. En tendens dock inte lika tydlig är också att ensamboende utan barn prioriteras framför ensamboende med barn. Resurserna allokeras alltså till de äldre med behov av vård och omsorg där anhöriginsatser inte finns som alternativ. - Maskorna i omsorgsnätet glesas ut dock att det finns ett golv för hur lite man får. Detta alternativ skulle innebära att alla äldre med behov enligt dagens faktiska normer får ÄO men färre timmar/insatser per person (kan framförallt tillämpas när det gäller hemtjänsten och i mindre utsträckning för särskilt boende). Avslutande kommentar Samtliga alternativ ovan innebär i princip en oacceptabel ambitionsminskning relativt både gällande lagar och normer men också relativt de förväntningar när det gäller den svenska välfärdsmodellen som dagens äldre och deras anhöriga har haft och fortfarande har. Även om det finns en samsyn om principerna bakom den svenska ÄO är det tveksamt i vilken utsträckning de prioriteringar som i dag görs, dvs dagens offentliga åtagande, är kända för allmänheten eller ens för merparten av våra politiker. Det senare innebär att på många håll finns ett avstånd mellan de politiska viljeyttringarna främst då på nationell nivå och de prioriteringar som görs i praktiken. Härutöver är skillnaderna mellan landets kommuner stora när det gäller resurstillgång i relation till behov och därmed följande skillnader när det gäller vilka behov som kan beviljas i biståndsbedömningen. Detta innebär att det offentliga åtagandet när det gäller ÄO inte är tydligt, inte är känt för medborgarna, att det varierar mellan kommunerna och inte heller är förutsebart vare sig vid ett givet tillfälle eller över tid. Något som gör det mycket svårt för dagens och morgondagens äldre och deras anhöriga att förbereda sig vad kan jag räkna med att få för hjälp? Och vad måste jag ta ansvar för själv? 14

15 Referenser Christensen, K., Doblhammer, G., Rau, R. & Vaupel, J. (2009). Ageing populations. The challenges ahead. The Lancet, vol 374, Lagergren, M., Berglund, J., Fagerström, C., m fl. (2010). Horizontal and vertical targeting a comparison between users and non-users of formal age care (insänd för bedömning). Larsson, K. & Szebehely, M. (2006). Äldreomsorgens förändringar under de s enaste decennierna. I:Vogel, J. (red). Äldres levnadsförhållanden (pp ). SCB/Umeå Universitet. Meinow, B. (2008). Capturing health in the elderly population. Complex health problems, mortality and the allocation of home-help services. Institutionen för social arbete, Stockholms universitet (avhandling). Parker, M. G. & Thorslund, M. (2007). Health trends in the elderly population: getting better and getting worse. The Gerontologist, vol 47, Socialdepartementet (2002). Hur står det till med hälso- och sjukvården och äldreomsorgen? Vad säger brukarundersökningar och andra mått på kvaliteten? Socialdepartementet, Ds 2002:23. Socialstyrelsen (2006). Äldre som flyttar till service och vård. Uppföljning av situationen i Sundsvall Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2007a). Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2007b). Uppdrag att följa och utvärdera Socialtjänstlagens bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen. Sundström, G., Malmberg, B., Castiello, M.S. m fl. (2007). Family Care for Old People in Europe: Policies and Practices. I: Szinovacz, M.E., & Davey, A. Caregiving: Cultural, familial, and societal contexts (pp ). New York: Springer. Thorslund & Wånell, S. E. (2006). Målen för äldreomsorgen, en potemkinkuliss? I:Thorslund, M. & Wånell, S. E. (red.). Åldrandet och äldreomsorgen (pp ). Lund: Studentlitteratur. Trydegård, G.-B. & Thorslund, M. (2010). One uniform welfare state or a multitude of welfare municipalities? Social Policy and Administration, (under publicering). Vaupel, J.W. (2010). Biodemography of human ageing. Nature, vol 464,

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet & Äldrecentrum Vid fyllda 55 lefnadsår, börjar nu mina

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110 Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga

Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga Nka:s höstkonferenser 2013 Karlstad, Kalmar och Gävle Omsorgens kostnader för anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Framtidens äldreomsorg Fyrbodal

Framtidens äldreomsorg Fyrbodal Framtidens äldreomsorg Fyrbodal 9 november 2012. Högskolan väst, Albertsalen Bygger vi in en återgång till familjeansvar i den framtida äldreomsorgen? Om anhörigas ökande omsorgsgivande och dess konsekvenser

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I FLENS KOMMUN MED UTBLICKAR MOT 2025

UTVECKLINGSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I FLENS KOMMUN MED UTBLICKAR MOT 2025 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I FLENS KOMMUN 2008 2012 MED UTBLICKAR MOT 2025 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. INLEDNING 3 2. ÄLDREOMRÅDET I ETT RIKSPERSPEKTIV 4 3. ÄLDREOMRÅDET I ETT FLENSPERSPEKTIV

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård Äldres levnadsförhållanden Hemtjänst och anhörigvård Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård av Kristina Larsson Andelen personer med hemtjänst minskade under den femtonårsperiod som studerades. Mest dramatisk

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008. Ann-Britt Sand

Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008. Ann-Britt Sand Jag en anhörig Anhörigkonferens Konventum Örebro 10 september 2008 Ann-Britt Sand Föreläsning 4. kl 13-13.45 13.45 Vilka rättigheter har jag som anhörig rig? Institutionen för beteende-,, social och rättsvetenskap

Läs mer