Delrapport Äldreomsorgens demensteam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Äldreomsorgens demensteam"

Transkript

1 Delrapport Äldreomsorgens demensteam Juli 2012 Några kommentarer från personal Det har blivit lugnare både hos brukaren och jag har blivit tryggare Mot kaos hjälper struktur Värdefullt med bemötandeplan samt handledning och reflektion för personalen. Tryggare för brukare och personal Delrapport juni (27)

2 Innehåll 1 Bakgrund och projektidé Bakgrund Projektidé Syfte Demensteamets uppdrag Projektmål och mått Projektets mål Projektet pekar mot följande mål i styrkort Mått Organisation och bemanning Projektförlopp Kompetens i demensteamet Demensteamets metoder och uppdrag Resultat Ärenden och uppdragsbeställare Resultat för brukaren efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Personalens upplevelse av demensteamets handledning, utbildning stöd och feedback Ekonomisk konsekvens av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback Demensteamets reflektioner Sammanfattning, diskussion Bilagor Bilaga 1 - Enkätsvar personalens upplevelser Delrapport juni (27)

3 1 Bakgrund och projektidé 1.1 Bakgrund Socialstyrelsen publicerade våren 2010 nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till deras anhöriga. Syftet med riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner så att dessa kan styra hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom öppna och systematiska prioriteringar. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som fått låg prioritet. Enligt nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom bör all vård och omsorg vid demenssjukdom bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Andra högt prioriterade områden är multiprofessionellt teamarbete och utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:xx) (börjar gälladen 1 januari 2014) bör handledning erbjudas till personalen för att ge stöd till att hantera svåra situationer som kan uppstå vid genomförandet av insatser. I Västerbottens län har landstinget och kommuner gemensamt tagit fram ett vårdprogram för vård och omsorg av personer med demenssjukdom som bygger på socialstyrelsens nationella riktlinjer. I Västerbottens läns vårdprogram rekommenderas en demensansvarig person vid hälsocentralerna samt demensteam alternativt demensansvarig person inom kommunens verksamhet. Att erbjuda omvårdnad och omsorg till personer med demenssjukdom är till största delen kommunens ansvar. Äldreomsorgens vård- och omsorgspersonal bör därför ha en hög kompetens gällande omvårdnad och omsorg vid demenssjukdom. 1.2 Projektidé Via statliga stimulansmedel startades i januari 2011 ett projekt inom äldreomsorgen för att utarbeta former för och utvärdera ett demensteam som är kommunens spetskompetens inom omvårdnad och bemötande av personer med demenssjukdom. 1.3 Syfte Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen är att bidra till att personer med demenssjukdom och deras närstående ska: - Uppleva att personalen inom äldreomsorgen har ett professionellt bemötande och erbjuder en omvårdnad och omsorg med god kvalitet. - Känna sig trygga och uppleva det är enkelt att ta kontakter för att få det stöd och den hjälp de har behov av. Delrapport juni (27)

4 - Uppleva att de erbjuds stöd och hjälp som bidrar till att personen med demenssjukdom kan bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Äldreomsorgens demensteams arbete ska bidra till att omvårdnaden och omsorgen som erbjuds inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun bygger på nationella och länsövergripande riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 1.4 Demensteamets uppdrag - Stärka och säkra vårdkedjan genom samverkan och samarbete med andra aktörer inom demensvården och omsorgen. - Anhörigstöd i samverkan med bl. a anhörigkonsulent. - I samarbete med äldreomsorgens kompetensutvecklare initiera och vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal gällande personcentrerad omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. - Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt söka och sprida ny evidens och kunskap och vid behov ge fördjupade kunskaper till erfaren personal gällande omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. - Ge arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen vid specifika omvårdnadsproblem inom demensvården. Hemtjänstgrupper och personal vid enheter inom äldreboenden ska erbjudas arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback med utgångspunkt från nationella riktlinjer och länsövergripande vårdprogram för demensvården med fokus på personcentrerad omvårdnad. Vid handledning fokusera på symtom och besvär vid demenssjukdom som personalen upplever svåra att bemöta och hantera som t ex beteendemässiga och psykiska symtom. Demensteamet ska inte själva vara primärt ansvarig för individer/brukare utan vara ett stöd till den vård- och omsorgspersonal som är ansvarig på enheten. Demensteamet ska göra en bedömning och analys av problemet i samråd med personal som arbetar på enheten. Därefter tillsammans med den enskilde, närstående och personal på enheten gemensamt komma fram till åtgärder/strategier som dokumenteras i genomförandeplan/vårdplan (den plan där åtgärden hör hemma). 2 Projektmål och mått 2.1 Projektets mål - Att utveckla ett demensteam inom Skellefteå kommuns äldreomsorg. Under projekttiden utvärdera arbetsmetodens fördelar och nackdelar. Efter utvärdering får äldreomsorgens ledning ta ställning till hur mycket resurser som kan avsättas till ett demensteam och hur formerna ska se ut. - Att äldreomsorgens personal får arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback gällande personcentrerad omvårdnad och beteendemässiga och psykiska symtom. 2.2 Projektet pekar mot följande mål i styrkort - Brukarens behov står i fokus. - Medborgaren känner förtroende för verksamheten - Hög kvalitet och effektivitet i verksamhetsprocesser - Strukturerat arbetssätt för forskning och utveckling. - Hög kompetens för utveckling av verksamheten. - Effektivt resursutnyttjande - Attraktiv arbetsgivare/arbetsplats Delrapport juni (27)

5 2.3 Mått - Personalens upplevelser av handledning och stöd av demensteamet (enkät till personalgruppen) - Har de insatser som demensteamet tillsammans med den enskilde och personalen kommit fram till gett effekt (enkät till personalen) - Antal genomförandeplaner/vårdplaner som förändrats efter demensteamets insatser (enkät till personalen) - Symtom gällande beteendemässiga och psykiska symtom förre och efter handledning, stöd, utbildning och feedback av demensteamet (NPI skattning) - Ekonomiska konsekvenser av demensteamets stöd, handledning, utbildning och feedback till personalgrupperna. - Demensteamets reflektion och upplevelse av uppdragets effekter 3 Organisation och bemanning Roll Bemanning/Namn Tilldelad arbetstid i procent % Projektchef Tomas Hedström I ordinarie tjänst Projektledare Carina Berglund I ordinarie tjänst Arbetsterapeut i demensteamet Geriatriksjuksköterska i demensteamet Demensspecialiserad undersköterska i demensteamet Lisbeth Johansson Projektanställd 100 % Mona Holmgren Projektanställd 100 % Annika Björk Projektanställd 100 % Ekonom Charlotte Lundmark, Helen Moritz I ordinarie tjänst Resursperson Resursperson Resursperson Britt Andersson, vårdbehovsbedömare Lena Lundqvist, kompetensutvecklare Annika Bergmark, anhörigkonsulent I ordinarie tjänst I ordinarie tjänst I ordinarie tjänst 4 Projektförlopp 4.1 Kompetens i demensteamet En arbetsterapeut, en demensspecialiserad undersköterska och en geriatriksjuksköterska är projektanställda i äldreomsorgens demensteam från januari Demensteamet har flera uppgifter som de gemensamt arbetar med och fördelar mellan varandra (ex. stärka och säkra vårdkedjan genom samverkan och samarbete med andra aktörer, anhörigstöd i samarbete med bl. a anhörigkonsulent, initiera och vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal i samarbete med kompetensutvecklare, söka och sprida ny evidens och kunskap). Delrapport juni (27)

6 Utifrån att teamet har olika professioner bidrar de med olika spetskompetens vid handledning, stöd, utbildning och feedback till personal som arbetar nära brukarna. Arbetsterapeutens roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning: - i de dagliga aktiviteterna - av kognition, perception, kommunikation samt miljön - i att vid särskilt boende se gränsen när demensteam från geriatriken ska konsulteras (specialistteam), i ordinärt boende se gränsen då hälso- och sjukvården ska ta vid samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. Demensspecialiserad undersköterskas roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning: - utifrån individens levnadsberättelse och nuvarande situation se till ett arbetssätt som grundar sig på personcentrerad omvårdnad samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. Geriatriksjuksköterskans roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning - i att utreda och se möjliga orsaker/samband till beteendemässiga och psykiska symtom som t ex. förändringar i hälsotillståndet, omgivningen, läkemedel - i att vid särskilt boende se gränsen när demensteam från geriatriken ska konsulteras (specialistteam), i ordinärt boende se gränsen då hälso- och sjukvården ska ta vid samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. 4.2 Demensteamets metoder och uppdrag Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Aktivitetsplan för implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, utvalda delar som speciellt berör kommunal vård och omsorg. Nationella riktlinjer Ansvarig Vad Hur vem start klart Grundutbildning i nationella riktlinjer vid demenssjukdom Demensens ABC Kompetensutvecklar e Vår 2012 Delrapport juni (27)

7 Utredning och behandling vid demenssymtom Personcentrerad omvårdnad Äldreomsorgens tilläggsutbildning till nyanställda Fortbildning äldreomsorgens hälsooch sjukvårdspersonal - halvdag översyn av rutiner vid utredning på särskilt boende Utbildning vid handledning i specifika personärenden Demensteamet, kompetensutvecklar e, vårdutvecklare Demensteamet, vårdutvecklare Demensteamet, vårdutvecklare MAS Demensteamet Vår 2012 Höst 2012 Höst 2012 Våren 2011 Klar att använ da okt 2012 Vår 2013? fortlöp ande Multiprofessionellt team Handledning, utbildning kombinerad med praktisk träning och feedback Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning Utbildning på efterfrågan i mindre personalgrupper Införande av nationella kvalitetsregistret BPSD.se (prestationsbaserade stimulansmedel betalas ut för registrering 2012) På efterfrågan ge stöd som ska stärka teamen i äldreomsorgen (se nästa punkt handledning, utbildning..). Handledning, utbildning och feedback på efterfrågan vid specifika personärenden Generell handledning i personalgrupper på efterfrågan vid svåra situationer som kan uppstå i omvårdnaden och omsorgen om personer med demenssjukdom (som utan stöd kan leda till utmattning i personalgruppen) Utbilda på efterfrågan i olika demensfrågor (etik, bemötande, ovanlig demensdiagnos mm) Etisk reflektion i personalgrupper på efterfrågan Länsrutin som anpassats i en lokal rutin Demensteamet Demensteamet i samarbete med vårdutvecklare och äldreomsorgens ledning Demensteamet Demensteamet Demensteamet Demensteamet Demensteam Styrgrupp äldre Våren 2011 Våren 2012 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Anpassad rutin finns men är inte fullt ut implemen terad i verksamh eten fortlöp ande Höst 2013? fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande Delrapport juni (27)

8 4.2.2 Rådgivning och stöd - Handledning och miniutbildning vid personärenden gällande BPSD All personal kan vända sig till demensteamet via telefon eller mail vid problem de önskar stöd med. Vid enklare ärenden ger demensteamet rådgivning och stöd i olika demensfrågor, oftast personärenden men det kan även handla om generell demensproblematik. Det har ibland rört sig om ett telefonsamtal och i andra fall har kontakten varat under en tid. Även anhöriga har kontaktat demensteamet för rådgivning och stöd i och har då fått hjälp och lots i vårdkedjan. Vid komplicerade personärenden där personen har besvär i form av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) har äldreomsorgens demensteam utarbetat en metod för handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen. BPSD omfattar en rad olika symtom som har en sak gemensamt: de är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. Det kan handla om psykiska symtom som hallucinationer och vanföreställningar eller beteendemässiga symtom som skrik, rop eller störd dygnsrytm. Bilden nedan beskriver demensteamets arbetssätt/metod vid stöd, handledning, utbildning och feedback vid BPSD. Metoden är under utarbetande och teamet utvärderar den kontinuerligt och kan komma att förändras under projektets gång. Processbeskrivning av arbetssätt/metod - demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback vid personärenden Ärende från team/ arbetsgrupp Utredningsfas demensteamet besöker team /arbetsgrupp Insamlande av fakta DT tillsammans med team/arbetsgrupp Analys -vad är problemet? NPI-NH skattning Analys/ Sammanställni ng av insamlad fakta tillsammans i demensteamet NPI-NH skattning Miniutbildning och åtgärdsplan vid träff med arbetsgrupp/ team Genomgång av analys Miniutbildning Formulerar tillsammans åtgärdsplan: Miljö soc/fys aktiviteter hälso- och sjukvård bemötandeplan Genomförande fas team /arbetsgrupp Uppföljning /utvärdering demensteamet besöker Team/ arbetsgrupp NPI-NH skattning Åtgärder fungerar bra Bemötandeplan fastställs och demensteamet avslutar Åtgärder ej tillräckliga nya åtgärder behov av grupphandledning? Ny uppföljning bokas vb kontakt med geriatrikens team Bildtext: Ärende från team på enhet/arbetsgrupp. Demensteamet bokar in en träff med teamet/arbetsgruppen på enheten. Om en, två eller alla tre från demensteamet deltar vid träffen beror på ärendets karaktär. Är det i hemtjänsten bör kontaktpersonen och någon fler från arbetslaget samt om möjligt chef medverka, även distriktssköterska har medverkat vid flera tillfällen. På särskilt boende bör kontaktperson, sjuksköterska och om möjligt arbetsterapeut, sjukgymnast och chef medverka. Vid första besöket görs tillsammans med Delrapport juni (27)

9 kontaktpersonen samt övriga medverkande från enheten en skattning av brukarens symtom enligt NPI-NH (NeuroPsychiatric Inventory-Nursing Home, läs mer på BPSD.se). Skattning av symtom via NPI-NH gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjukdom (förekomst och allvarlighetsgrad). Under första träffen påbörjas även kartläggning av möjliga orsaker till BPSD som till exempel, miljö, bemötande, hälsosituation, läkemedel, dygnsvariation, bristande upplevelser av jagfunktioner (förmågor hos människan som på olika sätt samspelar med varandra, t ex tankeförmåga, känslokontroll, självkänsla). Skattning enligt NPI-NH görs även vid uppföljning som utvärdering av huruvida insatta åtgärder fungerat eller inte. Vanligaste anledning till att äldreomsorgens demensteam kontaktas av personal på äldreboende är att en person har besvär med aggressivitet och oro, i hemtjänsten är vanligaste kontaktorsak att personen nekar till att ta emot hjälp. En hypotes demensteamet har är att de olika besvären grundar sig på samma problematik, integriteten kränks i båda fallen. De vanligaste åtgärderna som vidtas vid stöd av demensteamet kring personärenden är upprättandet av en bemötandeplan, medicinska åtgärder samt åtgärder kring miljön. Bemötandeplanen kan exempelvis handla om att bekräfta brukarens känslor och upplevelser, hjälpa brukaren hitta meningsfulla aktiviteter (ex vara delaktig i sysslor på äldreboendet) och/eller att hitta ett sätt för brukaren att kunna slappna av, exempelvis genom taktil massage eller lyssna på musik som han/hon tycker om. De medicinska åtgärderna kan handla om exempelvis översyn av läkemedel, utredning av hälsotillståndet (ex smärta, hjärtsvikt), samt hur brukaren får sina basala behov tillgodosedda gällande ex nutrition och sömn. Åtgärder kring miljö kan tex vara att åstadkomma en lugn ljudmiljö ex vid måltider eller att se över miljön med tanke på att det ska vara lätt för personen att hitta i boendet eller att hitta saker han/hon behöver ex på toaletten Grupphandledning med etiska dilemman Demensteamet har på efterfrågan gett handledning till personalgrupper när de haft generella problem som kan antas bero på demensproblematik. Problemen har framförallt bestått av etiska dilemman (t ex: skydds/begränsningsåtgärder, generellt oroligt mellan brukarna på boendeenheten, kärleksrelationer mellan personer med demenssjukdom på äldreboendet). Demensteamet har bidragit med stöd och handledning till personalgruppen där de gemensamt kartlagt problemet och vilka etiska principer som kommer i konflikt med varandra. De har sedan tillsammans reflekterat över olika sätt att se på saken och försökt hitta en gemensam strategi för att hantera situationen. I vissa fall har någon från demensteamet gått in och observerat den aktuella situationen innan grupphandledning getts Utbildning utifrån önskemål Demensteamet har gett utbildning enligt önskemål till Enheter inom äldreomsorgen som efterfrågat specifik utbildning inom demensområdet (ex fördjupning i personcentrerad omvårdnad, ytbildning i ovanlig demenssjukdom eller ovanliga symtom som någon brukare på enheten har). Personal vid handikappomsorgens nystartade boende för yngre personer med demenssjukdom. Delrapport juni (27)

10 Enheter inom äldreomsorgen kring etik och hur man som personal kan arbeta strukturerat kring etiska dilemman. När nya äldreboenden startas kommer demensteamet att kunna vara ett stöd för chef i utformning av personcentrerad omvårdnad samt ge utbildning till personalen Övriga uppdrag - Samarbete med anhörigkonsulent. Bl. a genomfört temakväll för allmänheten, februari 2012,med temat Vad Skellefteå kommun kan erbjuda när minnet sviker. - Samarbete med geriatrikens öppenvårdsteam. Bland annat planering av anhörigutbildning. Teamen samråder även runt hur gränsdragning och samarbetet dem emellan ska se ut (utgår då från Västerbottens vårdprogram för vård och omsorg av personer med demenssjukdom). - Stöd vid ny- och ombyggnationer av äldreboenden gällande lokalernas utformning och färgsättning. - Föreläsning/information till elever efter förfrågan. Ersättning har i vissa fall tagits av skolan beroende på om syftet är utbildning eller information om äldreomsorgen. 5 Resultat 5.1 Ärenden och uppdragsbeställare Totalt har demensteamet haft 258 ärenden från starten februari 2011 fram till 30 juni De ärenden de kontaktats för är framförallt personärenden, grupphandledning och rådgivning/stöd. De har även medverkat vid planering av nya boenden och ombyggnationer av lokaler. Demensteamet har även föreläst vid yrkeshögskolan (demensspecialiserad undersköterskeutbildning) och haft utbildning på enheter inom socialkontoret både inom äldreomsorgen och inom handikappomsorgen. Äldreboenden har tagit stöd av demensteamet vid fler tillfällen men gällande personärenden är det jämt fördelat äldreboende och hemtjänst (72 personärenden hemtjänst, 72 personärenden äldreboende och 9 personärenden andra verksamheter: handikapp, dagverksamhet, beslutsenheten, korttidsvistelse). Delrapport juni (27)

11 Delrapport juni (27)

12 5.2 Resultat för brukaren efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Förekomst av symtom före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Skattning av NPI-NH (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback för 60 personer. Förekomst av symtom har vid utvärdering minskat gällande alla symtom som skattats. P<0,05 visar på en signifikant minskning (statistiskt säkerställd minskning) av förekomst för följande symtom: agitation/upprördhet, apati/likgiltighet, depression/nedstämdhet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, vanföreställningar, ångest Allvarlighetsgrad av symtom före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Delrapport juni (27)

13 Skattning av NPI-NH (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback för 60 personer. Allvarlighetsgraden har vid utvärdering minskat för alla symtom som skattats. P<0,05 visar på en signifikant minskning (statistiskt säkerställd minskning) av allvarlighetsgrad för följande symtom: agitation/upprördhet, depression/nedstämdhet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, matlust och ätstörningar, motorisk rastlöshet, vanföreställningar, ångest. 5.3 Personalens upplevelse av demensteamets handledning, utbildning stöd och feedback En utvärderingsenkät har lämnats ut till personalen på enheten efter det att äldreomsorgens demensteam haft en kontakt med enheten/personalgruppen i ett personärende eller för grupphandledning utifrån etiska frågor och demensproblematik. Arbetsgruppen har själva fått välja om de gemensamt fyllt i enkäten eller om varje person fyllt i den. I hemtjänsten har demensteamet haft flera korta insatser med bra resultat men ingen utvärderingsenkät har lämnats ut p.g.a. att i början av projekttiden lämnades ingen enkät vid kortare insatser av demensteamet. Från september 2011 erbjuds personalen att fylla i utvärderingsenkät även vid kortare insatser. Delrapport juni (27)

14 Enkätsvaren har förts in i ett webbaserat enkätverktyg (Websurvey). Tre frågor har färre svar än övriga pga. att de lagts till under projektets gång och fanns inte med till en början. Tillagda frågor: - Demensteamets stöd och handledning har gett dig/er redskap och tankesätt/arbetssätt som du/ni kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. - Demensteamets stöd och handledning har lett till åtgärder i vårdplan och/eller i genomförandeplan (vårdplan ej aktuellt i hemtjänsten). - Tror ni att demensteamets stöd och handledning bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre, den frågan besvaras endast av hemtjänst. Enkätsvaren finns med som bilaga Sammanfattning av personalens enkätsvar - Totalt 73 svar, 20 hemtjänst, 48 äldreboende, 3 dagverksamhet - 79 % har svarat att de upplever att demensteamets stöd och handledning har varit till mycket eller ganska mycket nytta för brukaren % har svarat att demensteamets stöd och handledning har varit till mycket eller ganska mycket nytta för dem i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom % har svarat att demensteamets stöd och handledning har gett dem redskap och tankesätt/arbetssätt som de kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom % har svarat att demensteamets stöd och handledning har lett till åtgärder i genomförandeplan och 24 % har lett till åtgärder i vårdplanen. - I 18 av 21 svar tror hemtjänstpersonalen att demensteamets stöd bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre. Frågan har tillkommit under projekttiden och är därför inte besvarad av alla hemtjänstgrupper. Kommentar i enkätsvaren handlar främst om att: - Brukaren mår bättre - Bra med stöd, feedback och bekräftelse till arbetsgruppen/teamet - Djupare förståelse gällande vikten av bemötande och att personcentrerat arbetssätt/rätt bemötande bidrar till minskade besvär av demenssjukdomen och ökat välmående. - Fått sätta ord på tyst kunskap och den blir synlig och accepterad i arbetslaget - Ökad förståelse och kunskap om demenssjukdomar och vad det innebär att ha en demenssjukdom. - Nya verktyg/arbetssätt i demensomvårdnad/omsorg. - Mer professionella, följer det som man kommit fram till och beslutat. Delrapport juni (27)

15 5.4 Ekonomisk konsekvens av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback Socialstyrelsens bedömning av ekonomiska konsekvenser gällande nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är att en åtgärd på kort sikt kan leda till en kostnadsökning men på längre sikt minskade kostnader. Resultatet av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback till personalen visar på att brukarens demenssymtom i form av BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) har i 61 av 66 fall minskat (avslutade personärenden på äldreboende och i hemtjänsten där NPI skattning genomförts före och efter demensteamets insats). Då symtom i form av BPSD minskar bör förutom ökat välbefinnande för brukaren även personalkostnader minska. Demensteamets projektledare har tillsammans med äldreomsorgens ekonom värderat demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen med utgångspunkt från Värmdö kommuns modell. Värmdö kommun har en liknande vårdbehovsbedömningsmodell som Skellefteå men med NPI som skattning av psykisk vårdtyngd vilket inte ingår i Skellefteås modell. Kostnaderna per poäng i vårdbehovsbedömningen är omräknade så att de stämmer med äldreomsorgen Skellefteå kommuns värderingssystem. I tabellen nedan redovisas den ekonomiska beräkningen. Äldreboende Minskning snittpoäng/ vårdbehovsbedömning per personärende där äo demensteam gett stöd på äldreboende. 1p = ca 54 kr Minskad kostnad i snitt per dygn per personärende där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter stödet Minskad kostnad i snitt per år per personärende där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter Minskade kostnader i snitt per månad inräknat alla 72 personärenden för där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter (16 månader) Minskad kostnad i snitt per år 1,7 92,93 kr ,5 kr ,9 kr ,9 kr Delrapport juni (27)

16 Hemtjänst I hemtjänsten har omsorgspersonalen fått svara på frågan Tror ni att demensteamets stöd och handledning bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre? 18 av 21 (86 %) har svarat ja (frågan fanns inte med till en början, tillagd hösten 2011). Om personen kan bo kvar i ordinärt boende längre bör det innebära minskade kostnader för äldreomsorgen. 5.5 Demensteamets reflektioner - Det finns ett stort behov av handledning och reflektion både när det gäller personärenden och generell handledning gällande demensfrågor, både i hemtjänsten och på äldreboende. Det finns även behov av etisk reflektion vilket ett antal äldreboenden hittills har haft tillsammans med demensteamet. - Vikten av att arbeta på ett strukturerat och personcentrerat sätt, med tvärprofessionellt teamarbete för att kunna förbättra situationen för brukaren och personalen när det gäller komplexa bekymmer och besvär relaterade till demensproblematik har blivit tydlig. För att komma tillrätta med svåra besvär vid demenssjukdom behöver en noggrann kartläggning göras över bl.a. hälsosituation och medicinskt status, miljöfaktorer, meningsfullhet i vardagen, personlighet och levnadsberättelse. Demensteamet har tagit stöd av BPSD registret, ett nationellt kvalitetsregister som ger stöd vid utredning, planering av åtgärder och utvärdering vid BPSD, NPI skattning är en del i registreringen. Registrering i BPSD registret säkerställer ett arbetssätt som följer nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 2 äldreboendeenheter har sedan våren 2012 gått med i registret och under hösten 2012 kommer fler äldreboenden att utbildas och ansluta sig till registret. De som börjat registrera är mycket positiva till det stöd som registret ger. - Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010), tillsammans med vårdprogrammet som tagits fram i samarbete mellan Västerbottens läns landsting och länets kommuner har varit ett bra stöd då det gett en vetenskaplig grund för de arbetssätt och metoder demensteamet använt. - Vårdprogrammet som Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner gemensamt tagit fram har varit ett bra stöd för att särskilja ansvarsområden mellan kommunalt demensteam, primärvården och sjukhusanknutet demensteam. Det kommunala demensteamets insatser är framförallt handledning, stöd, utbildning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Sjukhusanknutet demensteam har en specialistinriktning och kopplas in då kommunala demensteamets insatser inte är tillräckliga. Demensteamen kompletterar varandra och ett samarbete dem emellan är nödvändigt. - Att det ingår flera professioner i demensteamet har underlättat kommunikationen med respektive profession som arbetar nära brukaren, demensteamet blir trovärdiga gentemot respektive kollega. Att respektive profession i demensteamet har kunnat ge stöd till kollegor har bidragit till ökad kompetens, de har så att säga spetsat till respektive professions spetskompetens. - Kompetensen hos de olika professionerna i demensteamet har använts på olika sätt i stort sett samtliga ärenden vilket upplevs ha stor betydelse för ett gott resultat. - Demensteamets insatser har bidragit till att öka personalens medvetenhet om vikten av att utredning görs och att åtgärder som t ex bemötandeplan, översyn av miljön, översyn av hälsosituation genomförs och utvärderas innan dämpande läkemedel som t ex neuroleptika sätts in. Delrapport juni (27)

17 - Kontaktpersonens roll har stärkts och blivit tydligare vid demensteamets stöd och handledning. - Att levnadsberättelsen har betydelse under alla skeden i demenssjukdomen har lyfts fram och blivit tydligt. - Boendechefens/hemtjänstchefens roll vid stöd och handledning av demensteamet för ett gott resultat har blivit tydligt. - Demensteamets arbetssätt har bidragit till att synliggöra organisatoriska problem av olika karaktär, ex att kontaktmannaskapet inte fungerat tillfredsställande, att boendechef/hemtjänstchef inte haft möjlighet att stötta personalgruppen i tillräcklig omfattning, att teamarbetet på enheten har brustit etc., vid sådana problem har demensteamet informerat chef som då fått ta tag i dessa problem. - Förutom att brukarens symtom minskat enligt NPI-NH skattning efter demensteamets insatser så har personalen uppgett att brukaren ser ut att må bättre, t ex att de börjat få leenden av brukaren, att brukaren upplevs lugnare och tryggare, att personalen känner sig mindre rädda för brukaren, och att stämningen på hela avdelningen upplevs lugnare. - Demensteamet upplever att medarbetare med utbildning till demensspecialiserad undersköterska är en resurs och samarbetspartner för demensteamet bl. a när de ska ge handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen, den personen har en djupare förståelse för ett personcentrerat arbetssätt och har förmågan att sätta ord på tyst kunskap. - Demensteamet upplever att de hjälper till att stärka vårdkedjan när den enskild har insatser av både landsting och kommun samt när den enskilde har flera olika insatser från kommunen, exempelvis växelvård, hemtjänst och dagverksamhet. - Demensteamet har själva, under hela projekttiden, fått professionell handledning vilket har bidragit till ökad självkännedom och nya verktyg/metoder/strategier att använda i olika handledningssituationer. Demensteamet upplever att det har varit en framgångsfaktor för att de i sin tur ska kunna ge stöd och handledning av god kvalitet. - Stöd av projektledningen och kvalitetsledare har varit värdefullt i alla delar under projekttiden (stöd, korrigering, peppning mm). 5.6 Sammanfattning, diskussion Resultatet av demensteamets insatser visar på att när ett multiprofessionellt team med olika fördjupningskunskap inom demensområdet ger stöd, handledning, utbildning och feedback till arbetsgruppen som jobbar nära brukaren minskar demenssymtom, finns symtom kvar minskar allvarlighetsgraden i de flesta fall. Personalen upplever att demensteamets insatser är till nytta för dem i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom, de har fått med sig redskap och tankesätt/arbetssätt som de har användning av i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Resultatet visar även på att kostande för vården och omsorgen minskar. Att resultatet varit bra kan till stor del bero på sammansättning av olika professioner i teamet, den sammantagna kompetensen ger ett mervärde och lyfter teamets kompetens totalt. Även att teamet valt att arbeta strukturerat vid personärenden och utvärdering/uppföljning skett kontinuerligt har lett till att arbetssättet hela tiden kunnat förbättras. Att kunna skatta brukarens symtom före och efter demensteamets insats via skattningsskalan NPI-NH har synliggjort resultatet avhandledning, utbildning, stöd och feedback på ett strukturerat sätt. Delrapport juni (27)

18 Äldreomsorgen är en stor verksamhet med ca 2000 anställda. Många brukare inom äldreomsorgen har en demenssjukdom, personalen ställs ofta inför svåra situationer och efterfrågan av äldreomsorgens demensteams insatser har varit stor. Att teamet är tre personer innebär, förutom att olika kompetenser skapar ett mervärde, att de kan leva upp till efterfrågan. Ibland ger demensteamet rådgivning och stöd, vid mer komplicerade ärenden åker demensteamet ut och träffar personalgruppen. Om bara en eller flera ur teamet åker på ärenden ser olika ut, det beror på ärendets karaktär. I de flesta ärenden tar teamet råd och stöd av varandra även om de ensam träffar personalgruppen. I demensteamets roll som en sammanhållande länk i vård/omsorgskedjan har de tydligt sett vikten av samarbete mellan vårdgivare men även samarbetet internt i kommunen när brukaren har flera insatser (ex växelvård, dagverksamhet, hemtjänst). Ibland brister samarbetet, vården och omsorgen utgår då inte från brukarens process utan utifrån ett verksamhetsperspektiv, vilket kan leda till att tillvaron känns splittrad och obegriplig för både brukare och närstående. Det kan leda till försämrad livssituation och ett snabbare behov av äldreboende då brukaren inte för stöd utifrån ett salutogena synsätt vilket innebär att bidra till en meningsfull dag med begriplighet och hanterbarhet. Salutogent synsätt stämmer väl överens med ett rehabiliterande arbetssätt där individens resurser tas tillvara. Demensteamet kommer att utbilda enheterna på äldreboenden i BPSD registret under hösten 2012, vilket bör minska behovet av stöd i personärenden på äldreboende och förhoppningen är att de ska kunna erbjuda mer stöd till hemtjänsten. Det har varit svårt för hemtjänsten att avsätta tid för att arrangera träff med demensteamet, bland annat att vara den som bjuder in representant från hälsocentralen. Demensteamet planerar att förändra sitt arbetssätt och vara hemtjänsten mer behjälplig för att bjuda in och planera för träffar med dem. Demensteamet finansieras via statliga stimulansmedel t o m december Under hösten 2012 kommer äldreomsorgens ledning att ta ställning tas till om äldreomsorgens demensteam ska permanentas efter projekttiden. Delrapport juni (27)

19 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 - Enkätsvar personalens upplevelser Antal svar på frågan: 73 Antal svar på frågan: 75 Delrapport juni (27)

20 Antal svar på frågan: 74 Antal svar på frågan: 60 Antal svar på frågan: 61 Delrapport juni (27)

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinje 2015-03-18 Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-03-18 Dokumentet ersätter Riktlinjer för vård-

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka Team: Flen, ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att höja tryggheten för de personer som har demenssjukdom och deras anhöriga i Flens Kommun. Att kommun

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun Lokala riktlinjer för Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun 2013 INNEHÅLL: Sidnr 1.0 INLEDNING 1-3 1.1 Bakgrund 1.2 Arbetsgrupp 1.3 Nationella riktlinjer 1.4 Vård och omsorgsfilosofi

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN Revisionsrapport NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD Bilaga: SANDVIKEN Margaretha Larsson Christina Karlsson Samgranskning Landstinget Gävleborg, Gävle, Ockelbo, Sandviken och Söderhamnskommuner NATIONELLA

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. SAMMANFATTNING Utbildningsmodellen är framtagen inom projektet Utbildning, Uppföljning och Utveckling av demensvården i Örebro län. Utbildningsförslagen utgår från projektets inventering av utbildningsbehov

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer