Delrapport Äldreomsorgens demensteam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Äldreomsorgens demensteam"

Transkript

1 Delrapport Äldreomsorgens demensteam Juli 2012 Några kommentarer från personal Det har blivit lugnare både hos brukaren och jag har blivit tryggare Mot kaos hjälper struktur Värdefullt med bemötandeplan samt handledning och reflektion för personalen. Tryggare för brukare och personal Delrapport juni (27)

2 Innehåll 1 Bakgrund och projektidé Bakgrund Projektidé Syfte Demensteamets uppdrag Projektmål och mått Projektets mål Projektet pekar mot följande mål i styrkort Mått Organisation och bemanning Projektförlopp Kompetens i demensteamet Demensteamets metoder och uppdrag Resultat Ärenden och uppdragsbeställare Resultat för brukaren efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Personalens upplevelse av demensteamets handledning, utbildning stöd och feedback Ekonomisk konsekvens av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback Demensteamets reflektioner Sammanfattning, diskussion Bilagor Bilaga 1 - Enkätsvar personalens upplevelser Delrapport juni (27)

3 1 Bakgrund och projektidé 1.1 Bakgrund Socialstyrelsen publicerade våren 2010 nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till deras anhöriga. Syftet med riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner så att dessa kan styra hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom öppna och systematiska prioriteringar. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som fått låg prioritet. Enligt nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom bör all vård och omsorg vid demenssjukdom bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Andra högt prioriterade områden är multiprofessionellt teamarbete och utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:xx) (börjar gälladen 1 januari 2014) bör handledning erbjudas till personalen för att ge stöd till att hantera svåra situationer som kan uppstå vid genomförandet av insatser. I Västerbottens län har landstinget och kommuner gemensamt tagit fram ett vårdprogram för vård och omsorg av personer med demenssjukdom som bygger på socialstyrelsens nationella riktlinjer. I Västerbottens läns vårdprogram rekommenderas en demensansvarig person vid hälsocentralerna samt demensteam alternativt demensansvarig person inom kommunens verksamhet. Att erbjuda omvårdnad och omsorg till personer med demenssjukdom är till största delen kommunens ansvar. Äldreomsorgens vård- och omsorgspersonal bör därför ha en hög kompetens gällande omvårdnad och omsorg vid demenssjukdom. 1.2 Projektidé Via statliga stimulansmedel startades i januari 2011 ett projekt inom äldreomsorgen för att utarbeta former för och utvärdera ett demensteam som är kommunens spetskompetens inom omvårdnad och bemötande av personer med demenssjukdom. 1.3 Syfte Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen är att bidra till att personer med demenssjukdom och deras närstående ska: - Uppleva att personalen inom äldreomsorgen har ett professionellt bemötande och erbjuder en omvårdnad och omsorg med god kvalitet. - Känna sig trygga och uppleva det är enkelt att ta kontakter för att få det stöd och den hjälp de har behov av. Delrapport juni (27)

4 - Uppleva att de erbjuds stöd och hjälp som bidrar till att personen med demenssjukdom kan bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Äldreomsorgens demensteams arbete ska bidra till att omvårdnaden och omsorgen som erbjuds inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun bygger på nationella och länsövergripande riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 1.4 Demensteamets uppdrag - Stärka och säkra vårdkedjan genom samverkan och samarbete med andra aktörer inom demensvården och omsorgen. - Anhörigstöd i samverkan med bl. a anhörigkonsulent. - I samarbete med äldreomsorgens kompetensutvecklare initiera och vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal gällande personcentrerad omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. - Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt söka och sprida ny evidens och kunskap och vid behov ge fördjupade kunskaper till erfaren personal gällande omvårdnad och bemötande vid demenssjukdom. - Ge arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen vid specifika omvårdnadsproblem inom demensvården. Hemtjänstgrupper och personal vid enheter inom äldreboenden ska erbjudas arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback med utgångspunkt från nationella riktlinjer och länsövergripande vårdprogram för demensvården med fokus på personcentrerad omvårdnad. Vid handledning fokusera på symtom och besvär vid demenssjukdom som personalen upplever svåra att bemöta och hantera som t ex beteendemässiga och psykiska symtom. Demensteamet ska inte själva vara primärt ansvarig för individer/brukare utan vara ett stöd till den vård- och omsorgspersonal som är ansvarig på enheten. Demensteamet ska göra en bedömning och analys av problemet i samråd med personal som arbetar på enheten. Därefter tillsammans med den enskilde, närstående och personal på enheten gemensamt komma fram till åtgärder/strategier som dokumenteras i genomförandeplan/vårdplan (den plan där åtgärden hör hemma). 2 Projektmål och mått 2.1 Projektets mål - Att utveckla ett demensteam inom Skellefteå kommuns äldreomsorg. Under projekttiden utvärdera arbetsmetodens fördelar och nackdelar. Efter utvärdering får äldreomsorgens ledning ta ställning till hur mycket resurser som kan avsättas till ett demensteam och hur formerna ska se ut. - Att äldreomsorgens personal får arbetsplatsnära utbildning, handledning och feedback gällande personcentrerad omvårdnad och beteendemässiga och psykiska symtom. 2.2 Projektet pekar mot följande mål i styrkort - Brukarens behov står i fokus. - Medborgaren känner förtroende för verksamheten - Hög kvalitet och effektivitet i verksamhetsprocesser - Strukturerat arbetssätt för forskning och utveckling. - Hög kompetens för utveckling av verksamheten. - Effektivt resursutnyttjande - Attraktiv arbetsgivare/arbetsplats Delrapport juni (27)

5 2.3 Mått - Personalens upplevelser av handledning och stöd av demensteamet (enkät till personalgruppen) - Har de insatser som demensteamet tillsammans med den enskilde och personalen kommit fram till gett effekt (enkät till personalen) - Antal genomförandeplaner/vårdplaner som förändrats efter demensteamets insatser (enkät till personalen) - Symtom gällande beteendemässiga och psykiska symtom förre och efter handledning, stöd, utbildning och feedback av demensteamet (NPI skattning) - Ekonomiska konsekvenser av demensteamets stöd, handledning, utbildning och feedback till personalgrupperna. - Demensteamets reflektion och upplevelse av uppdragets effekter 3 Organisation och bemanning Roll Bemanning/Namn Tilldelad arbetstid i procent % Projektchef Tomas Hedström I ordinarie tjänst Projektledare Carina Berglund I ordinarie tjänst Arbetsterapeut i demensteamet Geriatriksjuksköterska i demensteamet Demensspecialiserad undersköterska i demensteamet Lisbeth Johansson Projektanställd 100 % Mona Holmgren Projektanställd 100 % Annika Björk Projektanställd 100 % Ekonom Charlotte Lundmark, Helen Moritz I ordinarie tjänst Resursperson Resursperson Resursperson Britt Andersson, vårdbehovsbedömare Lena Lundqvist, kompetensutvecklare Annika Bergmark, anhörigkonsulent I ordinarie tjänst I ordinarie tjänst I ordinarie tjänst 4 Projektförlopp 4.1 Kompetens i demensteamet En arbetsterapeut, en demensspecialiserad undersköterska och en geriatriksjuksköterska är projektanställda i äldreomsorgens demensteam från januari Demensteamet har flera uppgifter som de gemensamt arbetar med och fördelar mellan varandra (ex. stärka och säkra vårdkedjan genom samverkan och samarbete med andra aktörer, anhörigstöd i samarbete med bl. a anhörigkonsulent, initiera och vidareutveckla grundutbildning till nyanställd personal i samarbete med kompetensutvecklare, söka och sprida ny evidens och kunskap). Delrapport juni (27)

6 Utifrån att teamet har olika professioner bidrar de med olika spetskompetens vid handledning, stöd, utbildning och feedback till personal som arbetar nära brukarna. Arbetsterapeutens roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning: - i de dagliga aktiviteterna - av kognition, perception, kommunikation samt miljön - i att vid särskilt boende se gränsen när demensteam från geriatriken ska konsulteras (specialistteam), i ordinärt boende se gränsen då hälso- och sjukvården ska ta vid samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. Demensspecialiserad undersköterskas roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning: - utifrån individens levnadsberättelse och nuvarande situation se till ett arbetssätt som grundar sig på personcentrerad omvårdnad samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. Geriatriksjuksköterskans roll Bedömning, åtgärder, utbildning och handledning - i att utreda och se möjliga orsaker/samband till beteendemässiga och psykiska symtom som t ex. förändringar i hälsotillståndet, omgivningen, läkemedel - i att vid särskilt boende se gränsen när demensteam från geriatriken ska konsulteras (specialistteam), i ordinärt boende se gränsen då hälso- och sjukvården ska ta vid samt, - bidra till att ge stöd, information, utbildning och vid behov handledning till närstående utifrån sin profession. 4.2 Demensteamets metoder och uppdrag Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Aktivitetsplan för implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, utvalda delar som speciellt berör kommunal vård och omsorg. Nationella riktlinjer Ansvarig Vad Hur vem start klart Grundutbildning i nationella riktlinjer vid demenssjukdom Demensens ABC Kompetensutvecklar e Vår 2012 Delrapport juni (27)

7 Utredning och behandling vid demenssymtom Personcentrerad omvårdnad Äldreomsorgens tilläggsutbildning till nyanställda Fortbildning äldreomsorgens hälsooch sjukvårdspersonal - halvdag översyn av rutiner vid utredning på särskilt boende Utbildning vid handledning i specifika personärenden Demensteamet, kompetensutvecklar e, vårdutvecklare Demensteamet, vårdutvecklare Demensteamet, vårdutvecklare MAS Demensteamet Vår 2012 Höst 2012 Höst 2012 Våren 2011 Klar att använ da okt 2012 Vår 2013? fortlöp ande Multiprofessionellt team Handledning, utbildning kombinerad med praktisk träning och feedback Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning Utbildning på efterfrågan i mindre personalgrupper Införande av nationella kvalitetsregistret BPSD.se (prestationsbaserade stimulansmedel betalas ut för registrering 2012) På efterfrågan ge stöd som ska stärka teamen i äldreomsorgen (se nästa punkt handledning, utbildning..). Handledning, utbildning och feedback på efterfrågan vid specifika personärenden Generell handledning i personalgrupper på efterfrågan vid svåra situationer som kan uppstå i omvårdnaden och omsorgen om personer med demenssjukdom (som utan stöd kan leda till utmattning i personalgruppen) Utbilda på efterfrågan i olika demensfrågor (etik, bemötande, ovanlig demensdiagnos mm) Etisk reflektion i personalgrupper på efterfrågan Länsrutin som anpassats i en lokal rutin Demensteamet Demensteamet i samarbete med vårdutvecklare och äldreomsorgens ledning Demensteamet Demensteamet Demensteamet Demensteamet Demensteam Styrgrupp äldre Våren 2011 Våren 2012 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Våren 2011 Anpassad rutin finns men är inte fullt ut implemen terad i verksamh eten fortlöp ande Höst 2013? fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande fortlöp ande Delrapport juni (27)

8 4.2.2 Rådgivning och stöd - Handledning och miniutbildning vid personärenden gällande BPSD All personal kan vända sig till demensteamet via telefon eller mail vid problem de önskar stöd med. Vid enklare ärenden ger demensteamet rådgivning och stöd i olika demensfrågor, oftast personärenden men det kan även handla om generell demensproblematik. Det har ibland rört sig om ett telefonsamtal och i andra fall har kontakten varat under en tid. Även anhöriga har kontaktat demensteamet för rådgivning och stöd i och har då fått hjälp och lots i vårdkedjan. Vid komplicerade personärenden där personen har besvär i form av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) har äldreomsorgens demensteam utarbetat en metod för handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen. BPSD omfattar en rad olika symtom som har en sak gemensamt: de är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. Det kan handla om psykiska symtom som hallucinationer och vanföreställningar eller beteendemässiga symtom som skrik, rop eller störd dygnsrytm. Bilden nedan beskriver demensteamets arbetssätt/metod vid stöd, handledning, utbildning och feedback vid BPSD. Metoden är under utarbetande och teamet utvärderar den kontinuerligt och kan komma att förändras under projektets gång. Processbeskrivning av arbetssätt/metod - demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback vid personärenden Ärende från team/ arbetsgrupp Utredningsfas demensteamet besöker team /arbetsgrupp Insamlande av fakta DT tillsammans med team/arbetsgrupp Analys -vad är problemet? NPI-NH skattning Analys/ Sammanställni ng av insamlad fakta tillsammans i demensteamet NPI-NH skattning Miniutbildning och åtgärdsplan vid träff med arbetsgrupp/ team Genomgång av analys Miniutbildning Formulerar tillsammans åtgärdsplan: Miljö soc/fys aktiviteter hälso- och sjukvård bemötandeplan Genomförande fas team /arbetsgrupp Uppföljning /utvärdering demensteamet besöker Team/ arbetsgrupp NPI-NH skattning Åtgärder fungerar bra Bemötandeplan fastställs och demensteamet avslutar Åtgärder ej tillräckliga nya åtgärder behov av grupphandledning? Ny uppföljning bokas vb kontakt med geriatrikens team Bildtext: Ärende från team på enhet/arbetsgrupp. Demensteamet bokar in en träff med teamet/arbetsgruppen på enheten. Om en, två eller alla tre från demensteamet deltar vid träffen beror på ärendets karaktär. Är det i hemtjänsten bör kontaktpersonen och någon fler från arbetslaget samt om möjligt chef medverka, även distriktssköterska har medverkat vid flera tillfällen. På särskilt boende bör kontaktperson, sjuksköterska och om möjligt arbetsterapeut, sjukgymnast och chef medverka. Vid första besöket görs tillsammans med Delrapport juni (27)

9 kontaktpersonen samt övriga medverkande från enheten en skattning av brukarens symtom enligt NPI-NH (NeuroPsychiatric Inventory-Nursing Home, läs mer på BPSD.se). Skattning av symtom via NPI-NH gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjukdom (förekomst och allvarlighetsgrad). Under första träffen påbörjas även kartläggning av möjliga orsaker till BPSD som till exempel, miljö, bemötande, hälsosituation, läkemedel, dygnsvariation, bristande upplevelser av jagfunktioner (förmågor hos människan som på olika sätt samspelar med varandra, t ex tankeförmåga, känslokontroll, självkänsla). Skattning enligt NPI-NH görs även vid uppföljning som utvärdering av huruvida insatta åtgärder fungerat eller inte. Vanligaste anledning till att äldreomsorgens demensteam kontaktas av personal på äldreboende är att en person har besvär med aggressivitet och oro, i hemtjänsten är vanligaste kontaktorsak att personen nekar till att ta emot hjälp. En hypotes demensteamet har är att de olika besvären grundar sig på samma problematik, integriteten kränks i båda fallen. De vanligaste åtgärderna som vidtas vid stöd av demensteamet kring personärenden är upprättandet av en bemötandeplan, medicinska åtgärder samt åtgärder kring miljön. Bemötandeplanen kan exempelvis handla om att bekräfta brukarens känslor och upplevelser, hjälpa brukaren hitta meningsfulla aktiviteter (ex vara delaktig i sysslor på äldreboendet) och/eller att hitta ett sätt för brukaren att kunna slappna av, exempelvis genom taktil massage eller lyssna på musik som han/hon tycker om. De medicinska åtgärderna kan handla om exempelvis översyn av läkemedel, utredning av hälsotillståndet (ex smärta, hjärtsvikt), samt hur brukaren får sina basala behov tillgodosedda gällande ex nutrition och sömn. Åtgärder kring miljö kan tex vara att åstadkomma en lugn ljudmiljö ex vid måltider eller att se över miljön med tanke på att det ska vara lätt för personen att hitta i boendet eller att hitta saker han/hon behöver ex på toaletten Grupphandledning med etiska dilemman Demensteamet har på efterfrågan gett handledning till personalgrupper när de haft generella problem som kan antas bero på demensproblematik. Problemen har framförallt bestått av etiska dilemman (t ex: skydds/begränsningsåtgärder, generellt oroligt mellan brukarna på boendeenheten, kärleksrelationer mellan personer med demenssjukdom på äldreboendet). Demensteamet har bidragit med stöd och handledning till personalgruppen där de gemensamt kartlagt problemet och vilka etiska principer som kommer i konflikt med varandra. De har sedan tillsammans reflekterat över olika sätt att se på saken och försökt hitta en gemensam strategi för att hantera situationen. I vissa fall har någon från demensteamet gått in och observerat den aktuella situationen innan grupphandledning getts Utbildning utifrån önskemål Demensteamet har gett utbildning enligt önskemål till Enheter inom äldreomsorgen som efterfrågat specifik utbildning inom demensområdet (ex fördjupning i personcentrerad omvårdnad, ytbildning i ovanlig demenssjukdom eller ovanliga symtom som någon brukare på enheten har). Personal vid handikappomsorgens nystartade boende för yngre personer med demenssjukdom. Delrapport juni (27)

10 Enheter inom äldreomsorgen kring etik och hur man som personal kan arbeta strukturerat kring etiska dilemman. När nya äldreboenden startas kommer demensteamet att kunna vara ett stöd för chef i utformning av personcentrerad omvårdnad samt ge utbildning till personalen Övriga uppdrag - Samarbete med anhörigkonsulent. Bl. a genomfört temakväll för allmänheten, februari 2012,med temat Vad Skellefteå kommun kan erbjuda när minnet sviker. - Samarbete med geriatrikens öppenvårdsteam. Bland annat planering av anhörigutbildning. Teamen samråder även runt hur gränsdragning och samarbetet dem emellan ska se ut (utgår då från Västerbottens vårdprogram för vård och omsorg av personer med demenssjukdom). - Stöd vid ny- och ombyggnationer av äldreboenden gällande lokalernas utformning och färgsättning. - Föreläsning/information till elever efter förfrågan. Ersättning har i vissa fall tagits av skolan beroende på om syftet är utbildning eller information om äldreomsorgen. 5 Resultat 5.1 Ärenden och uppdragsbeställare Totalt har demensteamet haft 258 ärenden från starten februari 2011 fram till 30 juni De ärenden de kontaktats för är framförallt personärenden, grupphandledning och rådgivning/stöd. De har även medverkat vid planering av nya boenden och ombyggnationer av lokaler. Demensteamet har även föreläst vid yrkeshögskolan (demensspecialiserad undersköterskeutbildning) och haft utbildning på enheter inom socialkontoret både inom äldreomsorgen och inom handikappomsorgen. Äldreboenden har tagit stöd av demensteamet vid fler tillfällen men gällande personärenden är det jämt fördelat äldreboende och hemtjänst (72 personärenden hemtjänst, 72 personärenden äldreboende och 9 personärenden andra verksamheter: handikapp, dagverksamhet, beslutsenheten, korttidsvistelse). Delrapport juni (27)

11 Delrapport juni (27)

12 5.2 Resultat för brukaren efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Förekomst av symtom före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Skattning av NPI-NH (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback för 60 personer. Förekomst av symtom har vid utvärdering minskat gällande alla symtom som skattats. P<0,05 visar på en signifikant minskning (statistiskt säkerställd minskning) av förekomst för följande symtom: agitation/upprördhet, apati/likgiltighet, depression/nedstämdhet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, vanföreställningar, ångest Allvarlighetsgrad av symtom före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback Delrapport juni (27)

13 Skattning av NPI-NH (Neuropsychiatric Inventori-Nursing Home) före och efter demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback för 60 personer. Allvarlighetsgraden har vid utvärdering minskat för alla symtom som skattats. P<0,05 visar på en signifikant minskning (statistiskt säkerställd minskning) av allvarlighetsgrad för följande symtom: agitation/upprördhet, depression/nedstämdhet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, matlust och ätstörningar, motorisk rastlöshet, vanföreställningar, ångest. 5.3 Personalens upplevelse av demensteamets handledning, utbildning stöd och feedback En utvärderingsenkät har lämnats ut till personalen på enheten efter det att äldreomsorgens demensteam haft en kontakt med enheten/personalgruppen i ett personärende eller för grupphandledning utifrån etiska frågor och demensproblematik. Arbetsgruppen har själva fått välja om de gemensamt fyllt i enkäten eller om varje person fyllt i den. I hemtjänsten har demensteamet haft flera korta insatser med bra resultat men ingen utvärderingsenkät har lämnats ut p.g.a. att i början av projekttiden lämnades ingen enkät vid kortare insatser av demensteamet. Från september 2011 erbjuds personalen att fylla i utvärderingsenkät även vid kortare insatser. Delrapport juni (27)

14 Enkätsvaren har förts in i ett webbaserat enkätverktyg (Websurvey). Tre frågor har färre svar än övriga pga. att de lagts till under projektets gång och fanns inte med till en början. Tillagda frågor: - Demensteamets stöd och handledning har gett dig/er redskap och tankesätt/arbetssätt som du/ni kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. - Demensteamets stöd och handledning har lett till åtgärder i vårdplan och/eller i genomförandeplan (vårdplan ej aktuellt i hemtjänsten). - Tror ni att demensteamets stöd och handledning bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre, den frågan besvaras endast av hemtjänst. Enkätsvaren finns med som bilaga Sammanfattning av personalens enkätsvar - Totalt 73 svar, 20 hemtjänst, 48 äldreboende, 3 dagverksamhet - 79 % har svarat att de upplever att demensteamets stöd och handledning har varit till mycket eller ganska mycket nytta för brukaren % har svarat att demensteamets stöd och handledning har varit till mycket eller ganska mycket nytta för dem i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom % har svarat att demensteamets stöd och handledning har gett dem redskap och tankesätt/arbetssätt som de kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom % har svarat att demensteamets stöd och handledning har lett till åtgärder i genomförandeplan och 24 % har lett till åtgärder i vårdplanen. - I 18 av 21 svar tror hemtjänstpersonalen att demensteamets stöd bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre. Frågan har tillkommit under projekttiden och är därför inte besvarad av alla hemtjänstgrupper. Kommentar i enkätsvaren handlar främst om att: - Brukaren mår bättre - Bra med stöd, feedback och bekräftelse till arbetsgruppen/teamet - Djupare förståelse gällande vikten av bemötande och att personcentrerat arbetssätt/rätt bemötande bidrar till minskade besvär av demenssjukdomen och ökat välmående. - Fått sätta ord på tyst kunskap och den blir synlig och accepterad i arbetslaget - Ökad förståelse och kunskap om demenssjukdomar och vad det innebär att ha en demenssjukdom. - Nya verktyg/arbetssätt i demensomvårdnad/omsorg. - Mer professionella, följer det som man kommit fram till och beslutat. Delrapport juni (27)

15 5.4 Ekonomisk konsekvens av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback Socialstyrelsens bedömning av ekonomiska konsekvenser gällande nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är att en åtgärd på kort sikt kan leda till en kostnadsökning men på längre sikt minskade kostnader. Resultatet av demensteamets handledning, utbildning, stöd och feedback till personalen visar på att brukarens demenssymtom i form av BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) har i 61 av 66 fall minskat (avslutade personärenden på äldreboende och i hemtjänsten där NPI skattning genomförts före och efter demensteamets insats). Då symtom i form av BPSD minskar bör förutom ökat välbefinnande för brukaren även personalkostnader minska. Demensteamets projektledare har tillsammans med äldreomsorgens ekonom värderat demensteamets handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen med utgångspunkt från Värmdö kommuns modell. Värmdö kommun har en liknande vårdbehovsbedömningsmodell som Skellefteå men med NPI som skattning av psykisk vårdtyngd vilket inte ingår i Skellefteås modell. Kostnaderna per poäng i vårdbehovsbedömningen är omräknade så att de stämmer med äldreomsorgen Skellefteå kommuns värderingssystem. I tabellen nedan redovisas den ekonomiska beräkningen. Äldreboende Minskning snittpoäng/ vårdbehovsbedömning per personärende där äo demensteam gett stöd på äldreboende. 1p = ca 54 kr Minskad kostnad i snitt per dygn per personärende där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter stödet Minskad kostnad i snitt per år per personärende där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter Minskade kostnader i snitt per månad inräknat alla 72 personärenden för där äo demensteam gett stöd och skattat NPI före och efter (16 månader) Minskad kostnad i snitt per år 1,7 92,93 kr ,5 kr ,9 kr ,9 kr Delrapport juni (27)

16 Hemtjänst I hemtjänsten har omsorgspersonalen fått svara på frågan Tror ni att demensteamets stöd och handledning bidrar till att personen kan bo kvar i ordinärt boende längre? 18 av 21 (86 %) har svarat ja (frågan fanns inte med till en början, tillagd hösten 2011). Om personen kan bo kvar i ordinärt boende längre bör det innebära minskade kostnader för äldreomsorgen. 5.5 Demensteamets reflektioner - Det finns ett stort behov av handledning och reflektion både när det gäller personärenden och generell handledning gällande demensfrågor, både i hemtjänsten och på äldreboende. Det finns även behov av etisk reflektion vilket ett antal äldreboenden hittills har haft tillsammans med demensteamet. - Vikten av att arbeta på ett strukturerat och personcentrerat sätt, med tvärprofessionellt teamarbete för att kunna förbättra situationen för brukaren och personalen när det gäller komplexa bekymmer och besvär relaterade till demensproblematik har blivit tydlig. För att komma tillrätta med svåra besvär vid demenssjukdom behöver en noggrann kartläggning göras över bl.a. hälsosituation och medicinskt status, miljöfaktorer, meningsfullhet i vardagen, personlighet och levnadsberättelse. Demensteamet har tagit stöd av BPSD registret, ett nationellt kvalitetsregister som ger stöd vid utredning, planering av åtgärder och utvärdering vid BPSD, NPI skattning är en del i registreringen. Registrering i BPSD registret säkerställer ett arbetssätt som följer nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 2 äldreboendeenheter har sedan våren 2012 gått med i registret och under hösten 2012 kommer fler äldreboenden att utbildas och ansluta sig till registret. De som börjat registrera är mycket positiva till det stöd som registret ger. - Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010), tillsammans med vårdprogrammet som tagits fram i samarbete mellan Västerbottens läns landsting och länets kommuner har varit ett bra stöd då det gett en vetenskaplig grund för de arbetssätt och metoder demensteamet använt. - Vårdprogrammet som Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner gemensamt tagit fram har varit ett bra stöd för att särskilja ansvarsområden mellan kommunalt demensteam, primärvården och sjukhusanknutet demensteam. Det kommunala demensteamets insatser är framförallt handledning, stöd, utbildning och feedback till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Sjukhusanknutet demensteam har en specialistinriktning och kopplas in då kommunala demensteamets insatser inte är tillräckliga. Demensteamen kompletterar varandra och ett samarbete dem emellan är nödvändigt. - Att det ingår flera professioner i demensteamet har underlättat kommunikationen med respektive profession som arbetar nära brukaren, demensteamet blir trovärdiga gentemot respektive kollega. Att respektive profession i demensteamet har kunnat ge stöd till kollegor har bidragit till ökad kompetens, de har så att säga spetsat till respektive professions spetskompetens. - Kompetensen hos de olika professionerna i demensteamet har använts på olika sätt i stort sett samtliga ärenden vilket upplevs ha stor betydelse för ett gott resultat. - Demensteamets insatser har bidragit till att öka personalens medvetenhet om vikten av att utredning görs och att åtgärder som t ex bemötandeplan, översyn av miljön, översyn av hälsosituation genomförs och utvärderas innan dämpande läkemedel som t ex neuroleptika sätts in. Delrapport juni (27)

17 - Kontaktpersonens roll har stärkts och blivit tydligare vid demensteamets stöd och handledning. - Att levnadsberättelsen har betydelse under alla skeden i demenssjukdomen har lyfts fram och blivit tydligt. - Boendechefens/hemtjänstchefens roll vid stöd och handledning av demensteamet för ett gott resultat har blivit tydligt. - Demensteamets arbetssätt har bidragit till att synliggöra organisatoriska problem av olika karaktär, ex att kontaktmannaskapet inte fungerat tillfredsställande, att boendechef/hemtjänstchef inte haft möjlighet att stötta personalgruppen i tillräcklig omfattning, att teamarbetet på enheten har brustit etc., vid sådana problem har demensteamet informerat chef som då fått ta tag i dessa problem. - Förutom att brukarens symtom minskat enligt NPI-NH skattning efter demensteamets insatser så har personalen uppgett att brukaren ser ut att må bättre, t ex att de börjat få leenden av brukaren, att brukaren upplevs lugnare och tryggare, att personalen känner sig mindre rädda för brukaren, och att stämningen på hela avdelningen upplevs lugnare. - Demensteamet upplever att medarbetare med utbildning till demensspecialiserad undersköterska är en resurs och samarbetspartner för demensteamet bl. a när de ska ge handledning, stöd, utbildning och feedback till personalen, den personen har en djupare förståelse för ett personcentrerat arbetssätt och har förmågan att sätta ord på tyst kunskap. - Demensteamet upplever att de hjälper till att stärka vårdkedjan när den enskild har insatser av både landsting och kommun samt när den enskilde har flera olika insatser från kommunen, exempelvis växelvård, hemtjänst och dagverksamhet. - Demensteamet har själva, under hela projekttiden, fått professionell handledning vilket har bidragit till ökad självkännedom och nya verktyg/metoder/strategier att använda i olika handledningssituationer. Demensteamet upplever att det har varit en framgångsfaktor för att de i sin tur ska kunna ge stöd och handledning av god kvalitet. - Stöd av projektledningen och kvalitetsledare har varit värdefullt i alla delar under projekttiden (stöd, korrigering, peppning mm). 5.6 Sammanfattning, diskussion Resultatet av demensteamets insatser visar på att när ett multiprofessionellt team med olika fördjupningskunskap inom demensområdet ger stöd, handledning, utbildning och feedback till arbetsgruppen som jobbar nära brukaren minskar demenssymtom, finns symtom kvar minskar allvarlighetsgraden i de flesta fall. Personalen upplever att demensteamets insatser är till nytta för dem i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom, de har fått med sig redskap och tankesätt/arbetssätt som de har användning av i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Resultatet visar även på att kostande för vården och omsorgen minskar. Att resultatet varit bra kan till stor del bero på sammansättning av olika professioner i teamet, den sammantagna kompetensen ger ett mervärde och lyfter teamets kompetens totalt. Även att teamet valt att arbeta strukturerat vid personärenden och utvärdering/uppföljning skett kontinuerligt har lett till att arbetssättet hela tiden kunnat förbättras. Att kunna skatta brukarens symtom före och efter demensteamets insats via skattningsskalan NPI-NH har synliggjort resultatet avhandledning, utbildning, stöd och feedback på ett strukturerat sätt. Delrapport juni (27)

18 Äldreomsorgen är en stor verksamhet med ca 2000 anställda. Många brukare inom äldreomsorgen har en demenssjukdom, personalen ställs ofta inför svåra situationer och efterfrågan av äldreomsorgens demensteams insatser har varit stor. Att teamet är tre personer innebär, förutom att olika kompetenser skapar ett mervärde, att de kan leva upp till efterfrågan. Ibland ger demensteamet rådgivning och stöd, vid mer komplicerade ärenden åker demensteamet ut och träffar personalgruppen. Om bara en eller flera ur teamet åker på ärenden ser olika ut, det beror på ärendets karaktär. I de flesta ärenden tar teamet råd och stöd av varandra även om de ensam träffar personalgruppen. I demensteamets roll som en sammanhållande länk i vård/omsorgskedjan har de tydligt sett vikten av samarbete mellan vårdgivare men även samarbetet internt i kommunen när brukaren har flera insatser (ex växelvård, dagverksamhet, hemtjänst). Ibland brister samarbetet, vården och omsorgen utgår då inte från brukarens process utan utifrån ett verksamhetsperspektiv, vilket kan leda till att tillvaron känns splittrad och obegriplig för både brukare och närstående. Det kan leda till försämrad livssituation och ett snabbare behov av äldreboende då brukaren inte för stöd utifrån ett salutogena synsätt vilket innebär att bidra till en meningsfull dag med begriplighet och hanterbarhet. Salutogent synsätt stämmer väl överens med ett rehabiliterande arbetssätt där individens resurser tas tillvara. Demensteamet kommer att utbilda enheterna på äldreboenden i BPSD registret under hösten 2012, vilket bör minska behovet av stöd i personärenden på äldreboende och förhoppningen är att de ska kunna erbjuda mer stöd till hemtjänsten. Det har varit svårt för hemtjänsten att avsätta tid för att arrangera träff med demensteamet, bland annat att vara den som bjuder in representant från hälsocentralen. Demensteamet planerar att förändra sitt arbetssätt och vara hemtjänsten mer behjälplig för att bjuda in och planera för träffar med dem. Demensteamet finansieras via statliga stimulansmedel t o m december Under hösten 2012 kommer äldreomsorgens ledning att ta ställning tas till om äldreomsorgens demensteam ska permanentas efter projekttiden. Delrapport juni (27)

19 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 - Enkätsvar personalens upplevelser Antal svar på frågan: 73 Antal svar på frågan: 75 Delrapport juni (27)

20 Antal svar på frågan: 74 Antal svar på frågan: 60 Antal svar på frågan: 61 Delrapport juni (27)

Äldreomsorgens demensteam. Skellefteå kommun

Äldreomsorgens demensteam. Skellefteå kommun Äldreomsorgens demensteam Skellefteå kommun Bakgrund Nationella riktlinjer Västerbottens läns vårdprogram Projektidé och syfte Finansieras med stimulansmedel 2011-2012 Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-03-24 Äldrenämnden Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71 84

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Demensvård Vellinge kommun

Demensvård Vellinge kommun Demensvård Vellinge kommun -stöd, resurser och kompetens Nationella demensriktlinjer Basal demensutredning kontra utvidgad demensutredning Personcentrerad vård och omsorg Uppföljning minst en gång per

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Information om BPSD-registret Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Oktober 2016 BPSD-registret - ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI. Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson

Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI. Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson 1 Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson 2 BAKGRUND: Under våren 2009 ansökte och beviljades Socialförvaltningen statliga medel för implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret 2015-2016 Titel på förbättringsarbetet Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert förbättringsarbete BPSD Förbättringsarbete Dalängens

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Mobila Demensteamet Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Anita Källman, sjuksköterska och vårdprocessledare Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Utveckla vård och omsorg för personer med demens

Utveckla vård och omsorg för personer med demens Utredning 1 (19) 2017-01-24 Rev 2017-02-07 Socialförvaltningen Förvaltningsledningsstaben Cecilia Linjer Utveckla vård och omsorg för personer med demens POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER.

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1149 Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Leanlink Ao Äldreomsorg. Gör det någon skillnad för Majken?

Leanlink Ao Äldreomsorg. Gör det någon skillnad för Majken? Gör det någon skillnad för Majken? 1 En föränderlig omvärld Leanlink Nationella riktlinjer Upphandlingar och personalförsörjning Förändrade behov från brukare Byte av utförare Utbildningsnivå baspersonal

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

Ribbings backe äldreboende

Ribbings backe äldreboende Ribbings backe äldreboende Ligger i Edsberg och drivs av sedan 2009 48 lägenheter uppdelade på 3 våningsplan. Två demensavdelningar och en omsorgsavdelning Ribbings backe har musik som tema Lite om våra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer