Vård- och omsorgsnämndens. ledningssystem för kvalitet
|
|
- Solveig Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vård- och omsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet
2 Innehåll 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund Ledningssystemets uppbyggnad Kvalitet Definitioner Vision, målstyrning och organisation Enköpings kommuns styrmodell Vård- och omsorgsnämndens organisation Vård- och omsorgsnämndens vision och värdegrund Styrdokument Lagar och förordningar Kommungemensamma styrdokument Förvaltningsgemensamma styrdokument Överenskommelser med annan huvudman Verksamhetsspecifika styrdokument Regler (riktlinjer) Ansvar Vård- och omsorgsnämnden Alla medarbetare Chef och ledare Förvaltningschef Verksamhetsområdeschef för Bistånd, Äldreomsorg, LSS och Psykiatri samt Kommunrehab Resultatenhetschef Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Externa utförare Systematiskt förbättringsarbete - kvalitetsarbete Planera Genomföra Följa upp Åtgärda Samverkan Riskanalyser Egenkontroll Avvikelser Avvikelser SoL och LSS Avvikelser HSL Synpunkter och klagomål Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet
3 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1.1. Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utgår från SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen). I författningen anges grunderna för socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete i verksamheter inom SoL, LSS samt HSL. Kvalitetsbegreppet omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer; strukturinriktade-, allmänt inriktade- och individinriktade insatser. Utgångspunkterna för ledningssystemet är att kvalitetssäkra insatser inom socialtjänst och vård. Detta regleras i 3 kap 3 tredje stycket SoL, 6 LSS, 16 tandvårdslagen och 31 hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom finns nationella indikatorer för god socialtjänst respektive god vård (Socialstyrelsen och SKL 2010). God socialtjänst är: självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet. God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid 1.2. Ledningssystemets uppbyggnad Vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem utgår från de områden som beskrivs i SOSFS 2011:9 och verksamhetens processer och rutiner, men vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem kompletteras även med stödprocesser inom områdena personal och ekonomi och administration samt säkerhet. En god personalpolitik, ett gott ekonomiskt resursutnyttjande samt en förståelse för vikten av säkerhet är en förutsättning för en god verksamhet Kvalitet Kvalitet kan uttryckas som förhållandet mellan förväntan och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och kunder vad de kan förvänta sig av socialtjänsten. Den/de som kommer i kontakt med socialtjänsten bedömer kvaliteten i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. Medborgare har rätt att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet. Syftet med ledningssystemet är att skapa systematik, struktur och samordning i verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Ledningssystemet säkerställer att socialtjänsten utvecklar tjänster av god kvalitet, i enlighet med gällande regelverk. God kvalitet inom socialtjänstens verksamhet innefattar bland annat rättssäkerhet, bemötande, delaktighet och att socialtjänstens insatser ges i enlighet 3
4 med de mål och övriga bestämmelser som lagarna anger. För att kunna få kunskap om, och utveckla kvaliteten i verksamheten och kunna bedöma resultaten krävs metoder för analys, uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Dokumentation av hur socialtjänsten arbetar med kvalitetsaspekter medför också ökad insyn och öppenhet för kommunens medborgare, socialtjänstens kunder och andra. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet ska fastställas och medarbetarna ska göras delaktiga i kvalitetsarbetet. 2. Definitioner Hälso- och sjukvård Kommunal verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslag (1982:736). Vårdgivare Socialtjänst Den som bedriver socialtjänst Ledningssystem Process Egenkontroll Missförhållande Påtaglig risk för missförhållande Vårdskada Allvarlig vårdskada Vårdgivare är statlig myndighet, landsting och kommun som bedriver sådan hälso- och sjukvård som dessa har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Kommunal verksamhet som omfattas av bestämmelse i 3 kap 3 socialtjänstlagen, verksamhet som bedrivs enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvård i begreppet socialtjänst. Vård- och omsorgsnämnden, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst. System för fastställande av principer för ledning av verksamheten. En serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Utförda handlingar samt handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Uppenbar och konkret risk för missförhållande. Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. 4
5 3. Vision, målstyrning och organisation Vård- och omsorgs ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är en del av Enköpings kommuns styrmodell. Styrmodellen reglerar visionen och övriga styrdokuments inbördes ordning och fastställandenivå samt beskriver system för att administrera styrningen. Styrmodellen beskriver också kommunens målstyrning i samband med budgetarbete Enköpings kommuns styrmodell Ny styrmodell under framtagande Vård- och omsorgsnämndens organisation 5
6 3.2.1 Vård- och omsorgsnämndens vision och värdegrund Vision Vård- och omsorgsnämnden ska i samverkan med andra aktörer tillhandahålla Sveriges bästa och närmaste vård, omsorg, stöd och service. De tjänster som erbjuds ska ligga steget före medborgarnas krav och förväntningar. Värdegrund Rätt stöd till ett självständigt liv Inflytande Kunden har ett avgörande inflytande över hur, när samt av vem hjälpen ska utföras. Trygghet Kunden ska uppleva trygghet i att vi utför det vi har lovat vi håller våra överenskommelser. Respektfull bemötande Kunden ska alltid försäkras ett vänligt och respektfullt bemötande i livets alla situationer. Meningsfull vardag Vår strävan är att kunden upplever sig ha en meningsfull vardag som skapar livskvalitet och välbefinnande. Den enskildes resurser ska tillvaratas på det sätt som han eller hon önskar. 4. Styrdokument 4.1. Lagar och förordningar Socialtjänstens verksamheter styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslag (HSL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), förvaltningslag (FL) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL), Patientsäkerhetslagen (PSL)Tandvårdslagen (TL), Patientdatalagen (PDL) samt Socialförsäkringsbalken (2010:110). Dessutom styrs verksamheten av ytterligare lagar och föreskrifter, se bilaga Kommungemensamma styrdokument Vision Strategiska mål Reglemente Delegationsordning Dokument för verksamhetsstyrning/2009? Tillgänglighetspolicy Folkhälsopolicy Handikapplan Säkerhetsplan/policy Policy för hantering av klagomål och synpunkter Systematiskt arbetsmiljöarbete Rutiner för SAM Riskbedömning Lilla guiden till SAM Uppgiftsfördelning SAM 6
7 Riktlinje arbetsmiljö Riktlinje chefsrekrytering Riktlinje distansarbete Riktlinje kränkande särbehandling Riktlinje minnesgåvor Riktlinje missbruk Riktlinje rehabilitering IT-policy Larmpolicy Säkerhetsledningssystem Säkerhetspolicy Enköpings kommuns etiska riktlinjer Projektmodell Enköpings kommun Enabygdens miljömål 4.3. Förvaltningsgemensamma styrdokument Nämndplan Dokumenthanteringsplan inkl. arkivplan Delegationsordning Internkontrollplan Värdighetsgarantier Resursfördelningsmodell SoL och LSS Förfrågningsunderlag för utförande av hemtjänst/hemsjukvård, bilaga timpriser Förfrågningsunderlag för utförande av Daglig verksamhet, bilaga priser Policy för anhörigstöd 4.4. Överenskommelser med annan huvudman Länsgemensamma överenskommelser och riktlinjer för Uppsala läns landsting samt länets kommuner: Bättre liv för svårt sjuka äldre Egenvård ehälsa Evidensbaserad praktik Hemsjukvård HSA-policy (hälso- och sjukvårdens adresskatalog) Hygien Inkontinens Livsmedel och nutrition Läkarmedverkan ordinärt boende Läkarmedverkan särskilt boende Läkemedel Medicinska arbetsuppgifter och basutrustning i kommunal hemsjukvård Närvård Palliativ vård Rehabilitering Samordnad individuell plan Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län Smittskydd SUF Tandvårdsstöd Vårdkedjan Psykiatri 7
8 Vårdkedjan Somatik Överenskommelser i södra länsdelen: Närvårdsavdelningen - Westerlunds rehab Närvårdsavdelningen Palliativ enhet Övriga överenskommelser med andra huvudmän: Överenskommelsen angående Vård- och omsorgscollege i Uppsala län Överenskommelsen angående Vård- och omsorgscollege i Enköping Nationellt kompetensråd Carpe Medlem i Kravmärkt yrkesroll 4.5. Verksamhetsspecifika styrdokument Verksamhetsplan med kvalitetsplan Avtal/överenskommelser, bilaga med ersättningsmodell Rapport verksamhetstillsyn Genomförandeplan Kontaktmannaskap Kravmärkt yrkesroll Enköpingsmodellen Salutogent arbetssätt Arbetsmiljö- jämställdhets- och mångfaldsplan Att arbeta inom vård- och omsorgsförvaltningen Organisation med resultatenheter 4.6. Regler (riktlinjer) Riktlinjer för insatser enligt SoL Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för HSL Riktlinje Lex Sarah Riktlinje Lex Maria Riktlinje tekniska hjälpmedel Riktlinjer förvaltningsövergripande verksamhet typ nattpatrull, anhörigcentrum, demensteamet, larm Riktlinje Vård- och omsorg bemanning och sjuksköterskejour Vägledning för avgifter Riktlinje för avvikelsehantering som rör kund inom Vård och omsorgsförvaltningens ansvarsområde Riktlinje för delegering Riktlinje social dokumentation Riktlinje för hantering av privata medel Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:28 Riktlinje för sammanhållen journalföring (NPÖ) 8
9 5. Ansvar 5.1. Vård- och omsorgsnämnden Allmänt: I vård- och omsorgsnämndens ledningsfunktion ligger att leda, samordna, styra och följa upp. Vårdoch omsorgsnämnden ska bland annat: se till att kommunens vision och riktlinjer uppfylls i de olika verksamheterna samt se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, andra styrdokument och övergripande policybeslut ansvara för den övergripande planeringen av vård och omsorgsverksamheten inklusive hemsjukvården ansvara för den övergripande planeringen av handläggning av bostadsanpassningsbidrag samordna utformningen av planer och övergripande mål för verksamheten se till att verksamheten regelbundet utvärderas se till att den ekonomiska ställningen följs upp under budgetåret kontinuerligt utvärdera sin verksamhet Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: I SOSFS 2011:9 3 kap 1-3 föreskrivs vårdgivarens (nämndens) ansvar för att det ska finnas ett ledningssystem i verksamheten, vilka uppgifter som ska ingå samt att ange hur uppgifterna ska fördelas i verksamheten Alla medarbetare Allmänt: Som medarbetare förväntas man, förutom att dela värdegrunden, också ha förmågan att: arbeta målmedvetet för att bidra till att hålla den kvalitetsnivå på verksamheten som politikerna har angett utifrån uppsatta mål och riktlinjer samarbeta på alla nivåer och bidra till att öka kvalitet, glädje och trivsel inom hela arbetsområdet dela den helhetssyn, om offentlighet och demokrati, som återges i personalpolicyn vara positiva, nyfikna och lösningsinriktade i sitt förhållningssätt till uppdrag, medborgare, kollegor och uppdragsgivare informera sig om och följer gällande lagar, avtal, regler och riktlinjer Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: I SOSFS 2011:9 föreskrivs personalens medverkan i kvalitetsarbetet. Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Personal som arbetar inom hälso- och sjukvården är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhets upprätthålls. Detta innebär att alla som arbetar inom socialförvaltningen ska vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. 9
10 5.3. Chef och ledare Chef inom förvaltningen har ansvar både för verksamhet, ekonomi och för en god personalpolitik. Ansvaret på olika chefnivåer beskrivs i respektive uppdragsbeskrivning och delegation. Nedan beskrivs övergripande chefers ansvar på olika nivåer. I SOSFS 2011:9 är inte utpekat ansvar för andra nivåer än för vårdgivare och de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS för att upprätta ett ledningssystem Förvaltningschef Allmänt: Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för förvaltningen. Huvuduppgiften är att ta de initiativ och beslut som krävs för att uppfylla de mål som vård- och omsorgsnämnden har beslutat om. Förvaltningschefen ska ge nämnden nödvändig service och fackmässigt stöd. Förvaltningschefen ska successivt utveckla och ompröva verksamheten så att den svarar mot de uppställda målen för kvalitet, service och effektivitet. Det innebär bland annat också: att fortlöpande se över och utveckla organisationen att ansvara för att nämnden får ett allsidigt beslutsunderlag och information från omvärld och verksamhet upprätta budget-, nämnd- och kvalitetsplan utifrån givna ramar bryta ner beslutad budget-, nämnd- och kvalitetsplan fortlöpande följa upp verksamheten och rapportera till kommunledning och vård- och omsorgsnämnd svara för att resurser används optimalt och omprioritera mellan verksamheter fortlöpande ta initiativ till att utvärdera och utveckla verksamheten Särskilt vad gäller gentemot egen regi att fatta beslut om vilka resultatenheter som förvaltningen skall ha upprätta årliga överenskommelser med verksamhetsområdescheferna rekrytering och tillsättning av verksamhetschefer stödja verksamhetsområdescheferna genom att: o ge stöd för chefernas egen utveckling o vara bollplank till chefer övergripande miljöansvar Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för att ledningssystem tas fram och upprätthålls på en sammanhållen förvaltningsnivå Verksamhetsområdeschef för Bistånd, Äldreomsorg, LSS och Psykiatri samt Kommunrehab Allmänt: Verksamhetsområdeschefen är organisatoriskt underställd förvaltningschefen och ansvarar för sin verksamhetsdel. Verksamhetsområdeschefen ska bland annat: förtydliga de mål som ställts upp för verksamhetsområdet samt inrikta arbetet på att dessa mål uppfylls inom ramen för tilldelade resurser ansvara för att verksamhetsområdets samlade resurser tas i anspråk på ett flexibelt och effektivt sätt 10
11 ta fram underlag för budget samt nämndsplan arbeta med uppföljning av budget-, verksamhets- och kvalitetsmål utveckla och ompröva verksamhetsområdet så att de övergripande mål som vård- och omsorgsnämnden ställt upp beträffande kvalitet och service uppnås utnyttja och utveckla möjligheter till samarbete med andra verksamhetsområden för att ge en god service vara en förvaltningsövergripande resurs i lednings-, verksamhets- och utvecklingsfrågor Verksamhetsområdeschef handläggning/myndighetsutövning ska dessutom: ansvara för att biståndsbeslut och beslut om att insatser enligt LSS håller en god kvalitet samt bygger på en professionell och rättssäker bedömning ansvara för att den enskilda får information om socialtjänstens möjligheter till stöd och hjälp ta fram, utveckla och vid behov förändra kommunens riktlinjer på området göra analyser över hur kommuninvånarnas behov av sociala tjänster och insatser utvecklas och förändras inom ansvarsområdet Regelbundet sammanställa statistik som avser avvikelser - anmälan enligt Lex Sarah ansvara för att lämna begärd statistik till SCB, socialstyrelsen med flera ansvara för yttrande till Förvaltningsdomstol eller Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). ansvara för att nya kommunala verksamheter anmäls till IVO för tillstånd Verksamhetsområdeschef för kommunrehab ska dessutom: ansvara för att beslut om hjälpmedel håller en god kvalitet samt bygger på en professionell och rättssäker bedömning ansvara för att den enskilda får information om vilka möjligheter som finns till stöd och hjälp i form av hjälpmedel och rehabilteringsinsatser ta fram, utveckla och vid behov förändra kommunens riktlinjer på området göra analyser över hur kommuninvånarnas behov av hjälpmedel och rehabiliteringsinsatser utvecklas och förändras inom ansvarsområdet Verksamhetsområdeschef utförare ska dessutom: bedriva verksamheten i enlighet med vad som krävs av gällande lagstiftning, beslutade kommunala policys med mera kunna göra övergripande förändringar i verksamhetsindelning, uppgiftsfördelning Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: Verksamhetsområdeschefen har ansvar för att leda kvalitetsarbetet inom sitt område särskilt vad gäller att sammanhållet planera och utvärdera arbetet på områdesnivånivå Resultatenhetschef Allmänt: Resultatenhetschefen är organisatoriskt underställd verksamhetsområdeschefen och ansvarar för sin verksamhet. Resultatenhetschefen ska: förtydliga nämndens mål som berör enhetens verksamhet, samt inrikta arbetet så att dessa mål uppfylls inom ramen för tilldelade resurser Ta fram enhetsspecifika mål på kort och lång sikt ansvara för att enhetens samlade resurser tas i anspråk på ett flexibelt och effektivt sätt ta fram budget- och verksamhetsplan arbeta med uppföljning av ekonomi-, verksamhets- och kvalitetsmål utveckla och ompröva verksamheten på enheten så att de övergripande mål som vård- och omsorgsnämnden ställt upp beträffande kvalitet och service uppnås utnyttja och utveckla möjligheter till samarbete med andra verksamheter för att ge en god service 11
12 bedriva verksamheten i enlighet med vad som krävs av gällande lagstiftning, beslutade kommunala policys med mera ansvara för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete på sin enhet samt göra det möjlighet för alla medarbetare att delta att alla medarbetare har den kompetens som verksamheten kräver Resultatenhetschef är verksamhetschef inom den kommunala hälso- och sjukvården 5.4. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Allmänt: Legitimerad sjuksköterska med ansvar för att patienterna garanteras en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. MAS ansvar avser den vård och behandling som patienten ges samt de krav som ställs på bland annat läkemedelshantering, dokumentation, anmälan av skador och teknisk säkerhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar vidare för: att följa upp de avtal som upprättas med andra vårdgivare att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när patientens tillstånd kräver det att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna att rapport görs till Vård- och omsorgsnämnden om en patient i samband med vård eller behandling drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom Anmäla enligt Lex Maria till Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten MAS ska upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem som skall finnas inom verksamheten. Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: Regelbundet sammanställa statistik som avser avvikelser - anmälan enligt Lex Maria patientnämndsärende - samt rapportera till vård- och omsorgsnämnd. Med regelbundenhet följa upp den hälso- och sjukvård som bedrivs inom kommunens ansvarsområde. Årligen i patientsäkerhetsberättelse göra sammanställning av det patientsäkerhetsarbete som bedrivits i verksamheten Externa utförare Externa utförare är ansvariga för att upprätta ett eget kvalitetsledningssystem enligt det som föreskrivs i SOSFS 2011:9. Externa utförare ska också bedriva verksamheten i enlighet med Enköpings kommuns riktlinjer och mål avseende vård och omsorg om äldre människor och människor med funktionshinder. Vården och omsorgen skall hålla en god kvalitet. Möjlighet till kontroll av uppställda krav och villkor skall finnas. Utföraren skall arbeta och redovisa i enlighet med vårdoch omsorgsnämndens kvalitetsmål. Vid de återkommande utvärderingar av kvalitetskriterier som beställaren gör, skall utförarens resultat vara minst lika bra som genomsnittet för motsvarande verksamheter inom kommunen. Uppföljning av utförd verksamhet sker enligt Plan för uppföljning av utförare. 12
13 6. Systematiskt förbättringsarbete - kvalitetsarbete Förbättringsarbete är ett brett område som omfattar kunskap kring processer, modeller med mera. Nedan beskrivs förvaltningsövergripande rutiner för att säkerställa kvaliteten. Det beskrivs vidare hur man inom verksamheterna arbetar förebyggande med riskanalyser. Hur man arbetar med egenkontroll, men också hur förvaltningen systematiskt arbetar med eventuella händelser i verksamheten såsom rapport enligt Lex Sarah, avvikelsehantering HSL, Lex Maria etc. Vid utredning av inträffade händelser i verksamheten kan förvaltningen genomföra händelseanalys. För att få förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete krävs god planering och även möjlighet till analys och återkoppling. Nämndens process beskrivs i diagram nedan. 6.1 Planera Planering sker utifrån lagar och andra styrdokument som angetts ovan samt de ekonomiska ramar som vård- och omsorgsnämnden tilldelas. Utgångspunkten är att budget- och verksamhetsplanering ska gå hand i hand. Beslut om budgetfördelning samt nämndmål ska ligga till grund för områdenas verksamhetsplaner. Resultatenheterna beskriver verksamhetens planering i årliga verksamhetsplaner utifrån de erfarenheter man haft föregående år och behov av förändringar man uppmärksammat. I enheternas verksamhetsplaner ingår även att planera för enhetens kvalitetsarbete. 6.2 Genomföra Detta är den viktigaste fasen i styrprocessen - att gå från att ha planerat sin verksamhet och identifierat förbättringsmöjligheter till att genomföra verksamheten och den planerade utvecklingen så att den uppnår/ger önskade mål, värden och effekter. 13
14 6.3 Följa upp Utvärdering och uppföljning av verksamheten sker kontinuerligt genom uppföljning på resultatenhetsnivå inom vård och omsorg. Utvecklare och MAS ansvarar för denna uppföljning. Målet är att alla enheter ska följas upp en gång om året, uppföljningar sker på olika sätt. Vårdutvecklare ansvarar i huvudsak för: HSA registret - huvudansvarig, systemadministration och avtal Prator- huvudansvarig, systemadministration/support, förvaltning och vårdkedjan Invit processägare, systemadministration Biståndsbeslutade insatser inom vård och omsorg följs upp regelbundet av biståndshandläggare. Genomförandeplaner ska följas upp minst var sjätte månad. Beviljade hälso- och sjukvårdsinsatser ska följas upp och avslutas när behov upphör. Kvalitetsuppföljning av verksamheten sker regelbundet. Tertialuppföljningar med beställarsidan. Ovanstående uppföljningar är kopplade till nämndens kvalitetsmål. Dessutom sker utvärdering och uppföljning av förändringar och förbättringar kontinuerligt i det förebyggande kvalitetsarbetet. 6.4 Åtgärda Utgångspunkten är att bokslut och verksamhetsberättelse ska gå hand i hand. Enheternas verksamhetsberättelser används som underlag till vård- och omsorgsnämndens bokslut och verksamhetsberättelse. I kvalitets- respektive patientsäkerhetsberättelsen görs en sammanställning av avvikelser. En fristående kvalitetsberättelse kommer att göras varje år. Återkoppling av det förebyggande kvalitetsarbetet och avvikelser ska ske kontinuerligt i verksamheten. Sammanställningar av avvikelser lämnas till verksamhetsområdeschef i samband med att dessa redovisas nämnden. Resultatenhetscheferna är ansvariga för att analys och återkoppling sker på enheterna. 7. Samverkan För att säkerställa en vård och omsorg av god kvalitet har alla ett ansvar för att nödvändig samverkan och samarbete sker i vård- och omsorgsprocesserna inom och mellan olika yrkesgrupper, olika funktioner och enheter, olika verksamheter och vårdgivare. För att nå kundens individuella mål ska samverkan och samarbete ske med såväl professionella som andra aktörer som finns i kundens nätverk. 14
15 Krav i författningen Mål Metod Uppföljning 5 Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS) De processer där samverkan behövs ska identifieras för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. God samverkan, internt och externt, som säkerställer den kundens behov av vård- och omsorg. Rutiner för informationsöverföring mellan enheter, verksamhetsområden och huvudmän. Skriftlig och muntlig information ges vid förändring av insatser. Regelbunden uppföljning och utvärdering av riktlinjer och rutiner. Det ska framgå av processerna och rutiner hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Närstående/god man erbjuds att delta i möten om den enskilde om den kunden samtycker. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med andra vårdgivare, myndigheter och andra organisationer. 6 Hälso- och sjukvård De processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada sa identifieras. Avtal med Uppsala läns landsting som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvården. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att sam- verkan Möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 15
16 Samverkan ansvar Vård- och omsorgsnämnden Ansvarar för att det ges förutsättningar för samverkan och samarbete, internt och externt. Förvaltningschef Ansvarar för att det upprättas avtal kring ansvarsfördelning mellan olika huvudmän. Ansvarar för att upprättas riktlinjer för samverkan och samarbete, internt och externt. MAS Verksamhetsområdeschef Resultatenhetschef Medarbetare det upprättas riktlinjer och rutiner för samverkan mellan kommun och Uppsala läns landsting gällande hälso- och sjukvård. ta fram rutiner utifrån gällande riktlinjer enligt hälso- och sjukvårdslagen. informera om gällande riktlinjer och rutiner. det finns och fastställa gemensamma rutiner (när så är lämpligt) utifrån gällande riktlinjer. medverka i olika samverkansforum, internt och externt. ta fram och informera om gällande riktlinjer och rutiner. ta fram lokala rutiner (när så är lämpligt) utifrån gällande riktlinjer. medverka i olika samverkansforum, internt och externt. Ansvarar för att följa upprättade riktlinjer och rutiner. medverka i olika samverkansforum, gällande hälso- och sjukvårdslagen. Länkar till Riktlinjer och rutiner Rutin: Samordnad vårdplanering, (SIP) Rutin: Kontaktmannaskap Överenskommelser om Vård i samverkan, VIS mellan Uppsala läns kommuner och landstinget. (koppla till VIS) 8. Riskanalyser Riskanalyser behöver göras inom många områden, till exempel organisationsförändringar, införande av ny teknik eller nya metoder, upptäckta brister i verksamheten med mera. För att påvisa de bakomliggande orsakerna till risker är det viktigt att göra systematiska kartläggningar och analyser av befintlig verksamhet. Att analysera risker i verksamheten syftar till att vidta förebyggande åtgärder innan något har inträffat. Syftet med en riskanalys är vidare att identifiera och värdera risker, identifiera de bakomliggande orsakerna och föreslå åtgärder som minskar riskerna eller dess konsekvenser. Om enheten ska genomföra större organisationsförändringar eller man behöver göra riskbedömningar på mer komplexa situationer eller förhållanden ska riskanalys göras utifrån dokumentation från SKL. Det finns olika typer av risker: Risker i omvärlden som inte alltid går att påverka Risker i den egna verksamheten i organisation, system och rutiner Risker i relationer med parter man gör affärer med 16
17 Krav i författningen Mål Metod Uppföljning Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skall kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Identifiera, minska och/eller eliminera risker i verksamheten. Rutiner för riskanalys som gäller Systematisk kartläggning och analysering av befintlig verksamhet - vid väsentliga förändringar i verksamheten. Att rutiner finns och följs. Att identifierade risker vid avvikelseanalysen ska vara åtgärdade. För varje sådan händelse ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS: 1.uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riktlinje för riskanalys Rutin för riskanalys Händelse- och riskanalys, Socialstyrelsen Bedömningsmall HSL Bedömningsmall SoL och LSS Riskanalys ansvar Säkerställa att det görs riskbedömning vid väsentliga förändringar i verksamheterna. Länkar till rutiner och riktlinjer MAS Ansvarar för det systematiska patientsäkerhetsarbetet för att förebygga och förhindra vårdskador. riskbedömningar görs när brister ses i verksamheten som kan innebära risk för vårdskada. Vård- och omsorgsnämnden Säkerställa att det finns riktlinjer för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten genom t ex internkontrollplan. Förvaltningschef Säkerställa att det finns riktlinjer för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten. Verksamhetsområdeschef riskbedömning vid väsentlig förändring i verksamheten görs. Resultatenhetschef kartläggning och riskbedömning och handlingsplaner tas fram vid väsentliga förändringar i verksamheten. Medarbetare vara delaktig i arbetet med riskbedömning och handlingsplaner. 17
18 9. Egenkontroll Den förvaltningsövergripande egenkontrollen sker genom internkontroll. På enhetsnivå ska alla enheter oavsett driftsform besvara en skriftlig enkät varje år. Om det finns anledning att gå vidare med ytterliggare kontroll utifrån resultatet beslutas av förvaltningens ledningsgrupp. I uppföljning och utvärdering av kvalitetsledningssystemet ska de fastställda rutinerna följas upp och utvärderas. Det är också viktigt att göra regelbundna uppföljningar av verksamheten för att kunna följa verksamheten över tid. Krav i författningen Mål Metod Uppföljning Egenkontroll kan innefatta: Säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet Rutin för uppföljning av biståndsbeslut enligt SoL Stickprov på att uppföljningar av - jämförelse av verksamhetsresultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355) omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. och LSS. Rutin för uppföljning av HSL insatser Rutin för kundundersökningar. biståndsbeslut görs. Stickprov på att uppföljningar av HSL insatser görs. - jämförelse av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat i andra verksamheter - jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Internkontroll. Rutin för synpunkter och klagomål. Rutin för verksamhetsuppföljningar. Senior Alert. Årlig kundundersökning. Förbättringsområden samlas och redovisas i kvalitetsberättelsen. Uppföljning av dessa redovisas i ledningsgruppen. - målgruppsundersökningar - granskning av journaler, akter och annan dokumentation Palliativa registret. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. - undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet - analys av uppgifter från patientnämnder, och synpunkter från revisorer och andra intressenter 18
19 Egenkontroll ansvar MAS genomföra verksamhetsuppföljningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. kommunen medverkar i regionala och nationella kvalitetsregister, till exempel Senior Alert, Palliativa registret, och registret för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. Vård- och omsorgsnämnden Ansvarar för att säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering. Förvaltningschef Ansvarar för att rutiner upprättas för att uppföljningar och utvärderingar kan göras. Verksamhetsområdeschef Ansvarar tillsammans med utvecklingsledare att årliga kundundersökningar genomförs. Resultatenhetschef informera om vilka rutiner som finns. Ansvara för att återkoppling sker till kunder. Medarbetare Ansvarar för att följa upprättade rutiner. Länkar till riktlinjer och rutiner 10. Avvikelser Nämnden hanterar avvikelser inom flera verksamhetsområden och som berör enskilda eller händelser i verksamheten. Lex Sarah reglerar risk för eller missförhållanden inom SOL och LSS. Lex Maria reglerar risk för vårdskador eller vårdskador inom HSL. Att få synpunkter och klagomål från de personer vi möter, kunder, anhöriga, samverkanspartners m.fl. ger nämnden möjlighet till förbättring. Dessutom kan en avvikelse vara något som inte fungerar i verksamheten men som inte berör enskilda personer, detta benämns annan avvikelse. Alla avvikelser innebär en möjlighet till förbättring, förändring och lärande för verksamheten och leder till en ökad kvalitet för kunder. Alla avvikelser registreras i INVIT i Enköpings kommun Avvikelser SoL och LSS Alla, även vikarier, praktikanter med flera, som arbetar i verksamheten har en skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden som berör eller kunnat beröra enskild person enligt Lex Sarah. När man anställs samt årligen ska man informeras om sin skyldighet att rapportera och också om de rutiner som finns. Ansvaret för detta har resultatenhetschef. Syftet med Lex Sarah är att på ett systematiskt sätt vidta åtgärder och identifiera orsaker till missförhållanden eller risk för missförhållande för att de inte ska inträffa igen. Allvarliga missförhållanden anmäls till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO En avvikelse som inte drabbar enskild person hanteras i stort på samma sätt som Lex Sarah. Syftet är detsamma, att identifiera orsaker och vidta åtgärder för att avvikelsen inte ska hända igen. 19
20 Exempel på avvikelser som inte drabbar någon enskild kan vara fel i ett verksamhetssystem, brist i administrativa rutiner etc Avvikelser HSL Alla avvikelser inom hälso- och sjukvårdsinsats ska omedelbart rapporteras till sjuksköterska som utan dröjsmål ska bedöma vilka åtgärder som skall vidtas. Den som upptäckt avvikelsen gör en avvikelserapport i kommunens databaserade avvikelsesystem, INVIT. Avvikelsen går automatiskt till omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt till resultatenhetschef/verksamhetsområdeschef för kännedom. När sjuksköterskan gjort bedömning och åtgärd går rapporten med automatik till medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, för händelseanalys och kommentar. Ärenden som bedömts orsakat, eller kunnat orsaka, betydliga eller katastrofala missförhållanden utreds av MAS och anmäls till Vård- och omsorgsnämnden. MAS gör bedömning om anmälan enligt Lex Maria ska anmälas till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO 10.3 Synpunkter och klagomål Att ta emot synpunkter och klagomål är en värdefull källa till kunskap för att förbättra verksamheten. Alla inom nämndens verksamhetsområde har ansvar för att ta emot en synpunkt eller ett klagomål. Rutin finns för hur de som lämnar oss synpunkter och klagomål ska ges återkoppling. Dessutom görs sammanställning av synpunkter och klagomål för att analyseras och följas upp. Modellen för synpunkter och klagomål används av hela kommunen. Även synpunkter och klagomål registreras i INVIT i Enköpings kommun. 20
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merHKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merHKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg
Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merBeskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merLedningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Läs merL f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN
Bilaga 7, socialnämnden 2018-06-05 77 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merRutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merStändigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter
Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2012-01-18, 8 Senast reviderad
Läs merSYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merVård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan
Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merLagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.
Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lag Förordning Föreskrifter & allm. råd Regeringsformen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Äktenskapsbalken (1987:230) Föräldrabalken (1949:381)
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merBestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.
RIKTLINJE FÖR LEX SARAH inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Socialt ansvarig Beslutsdatum: 2018-10-01 samordnare (SAS) Enhet: Central administration Reviderad: Beslutad av SAS Inledning Lex
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och skolnämnden 170214 22 Kommunstyrelsen 170125 6 Vård- och omsorgsnämnden
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merLEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET i Socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården Versionshistorik Version Beskrivning Författare Datum 1 Upprättad Ingela Lundberg 2013-03-08 2 Revidering Ingela Lundberg
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg Fastställt av: Ledning Sektor Omsorg 2013-12-02 Senast reviderad: 2016-03-08 Giltighetstid: Tillsvidare Omprövning: Vid behov och minst
Läs merReviderad övergripande riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Evelyn Widenfalk Ehlin Monica Hansson Datum 2018-07-20 Diarienummer OSN-2018-0418 omsorgsnämnden Reviderad övergripande riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Läs merRIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merKvalitetsmanual för Socialtjänsten
Socialtjänsten 1(8) Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt Samtliga inom Socialtjänsten 160523 Filnamn Hantering av utgången rutin Kvalitetsmanual Sparas 10
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9
Förvaltning Välfärdsförvaltningen Avdelning Alla Godkänd av Humanistiska nämnden 2018-11-13 Omsorgsnämnden 2018-11-14 Processområde Utveckla tjänster Process Bedriva systematiskt kvalitetsarbete Dokumenttyp
Läs merAnnika Nilsson,
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och utbildningsnämnden 2019-02-19 28 Hälsa- och välfärdsnämnden 2019-02-21
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merTIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet
Läs merSTORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen
STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsinriktning
2016-01-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Kvalitet- och beställarenheten Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsinriktning Innehållsförteckning Ledningssystem
Läs merLedningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merAnsvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (8) Ansvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen Övergripande styrdokument Hälso- och (2017:30) Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)
Läs merSammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre
2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merLedningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Läs merRIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje
Läs merRiktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
1/12 Beslutad: 2018-08-28, 85 Myndighet: Diarienummer: Socialnämnden SN/2018:361-003 Ersätter: beslutad av socialnämnden 2013-10-29 127 Gäller för: Gäller fr o m: 2018-09-03 Gäller t o m: Dokumentansvarig:
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merKvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Läs merRekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning
1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merAVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING
AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten 2 Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2016-06-20 Uppdateras senast: 2017-06-20
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merPolicys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Läs merAVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING
AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras senast: 2016-11-16
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merVårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012
Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs mer