Vård- och omsorgsnämndens. ledningssystem för kvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsnämndens. ledningssystem för kvalitet 2014-01-01"

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet

2 Innehåll 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund Ledningssystemets uppbyggnad Kvalitet Definitioner Vision, målstyrning och organisation Enköpings kommuns styrmodell Vård- och omsorgsnämndens organisation Vård- och omsorgsnämndens vision och värdegrund Styrdokument Lagar och förordningar Kommungemensamma styrdokument Förvaltningsgemensamma styrdokument Överenskommelser med annan huvudman Verksamhetsspecifika styrdokument Regler (riktlinjer) Ansvar Vård- och omsorgsnämnden Alla medarbetare Chef och ledare Förvaltningschef Verksamhetsområdeschef för Bistånd, Äldreomsorg, LSS och Psykiatri samt Kommunrehab Resultatenhetschef Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Externa utförare Systematiskt förbättringsarbete - kvalitetsarbete Planera Genomföra Följa upp Åtgärda Samverkan Riskanalyser Egenkontroll Avvikelser Avvikelser SoL och LSS Avvikelser HSL Synpunkter och klagomål Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet

3 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1.1. Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utgår från SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen). I författningen anges grunderna för socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete i verksamheter inom SoL, LSS samt HSL. Kvalitetsbegreppet omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer; strukturinriktade-, allmänt inriktade- och individinriktade insatser. Utgångspunkterna för ledningssystemet är att kvalitetssäkra insatser inom socialtjänst och vård. Detta regleras i 3 kap 3 tredje stycket SoL, 6 LSS, 16 tandvårdslagen och 31 hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom finns nationella indikatorer för god socialtjänst respektive god vård (Socialstyrelsen och SKL 2010). God socialtjänst är: självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet. God vård är: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid 1.2. Ledningssystemets uppbyggnad Vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem utgår från de områden som beskrivs i SOSFS 2011:9 och verksamhetens processer och rutiner, men vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem kompletteras även med stödprocesser inom områdena personal och ekonomi och administration samt säkerhet. En god personalpolitik, ett gott ekonomiskt resursutnyttjande samt en förståelse för vikten av säkerhet är en förutsättning för en god verksamhet Kvalitet Kvalitet kan uttryckas som förhållandet mellan förväntan och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och kunder vad de kan förvänta sig av socialtjänsten. Den/de som kommer i kontakt med socialtjänsten bedömer kvaliteten i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. Medborgare har rätt att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet. Syftet med ledningssystemet är att skapa systematik, struktur och samordning i verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Ledningssystemet säkerställer att socialtjänsten utvecklar tjänster av god kvalitet, i enlighet med gällande regelverk. God kvalitet inom socialtjänstens verksamhet innefattar bland annat rättssäkerhet, bemötande, delaktighet och att socialtjänstens insatser ges i enlighet 3

4 med de mål och övriga bestämmelser som lagarna anger. För att kunna få kunskap om, och utveckla kvaliteten i verksamheten och kunna bedöma resultaten krävs metoder för analys, uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Dokumentation av hur socialtjänsten arbetar med kvalitetsaspekter medför också ökad insyn och öppenhet för kommunens medborgare, socialtjänstens kunder och andra. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet ska fastställas och medarbetarna ska göras delaktiga i kvalitetsarbetet. 2. Definitioner Hälso- och sjukvård Kommunal verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslag (1982:736). Vårdgivare Socialtjänst Den som bedriver socialtjänst Ledningssystem Process Egenkontroll Missförhållande Påtaglig risk för missförhållande Vårdskada Allvarlig vårdskada Vårdgivare är statlig myndighet, landsting och kommun som bedriver sådan hälso- och sjukvård som dessa har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Kommunal verksamhet som omfattas av bestämmelse i 3 kap 3 socialtjänstlagen, verksamhet som bedrivs enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvård i begreppet socialtjänst. Vård- och omsorgsnämnden, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst. System för fastställande av principer för ledning av verksamheten. En serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Utförda handlingar samt handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Uppenbar och konkret risk för missförhållande. Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. 4

5 3. Vision, målstyrning och organisation Vård- och omsorgs ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är en del av Enköpings kommuns styrmodell. Styrmodellen reglerar visionen och övriga styrdokuments inbördes ordning och fastställandenivå samt beskriver system för att administrera styrningen. Styrmodellen beskriver också kommunens målstyrning i samband med budgetarbete Enköpings kommuns styrmodell Ny styrmodell under framtagande Vård- och omsorgsnämndens organisation 5

6 3.2.1 Vård- och omsorgsnämndens vision och värdegrund Vision Vård- och omsorgsnämnden ska i samverkan med andra aktörer tillhandahålla Sveriges bästa och närmaste vård, omsorg, stöd och service. De tjänster som erbjuds ska ligga steget före medborgarnas krav och förväntningar. Värdegrund Rätt stöd till ett självständigt liv Inflytande Kunden har ett avgörande inflytande över hur, när samt av vem hjälpen ska utföras. Trygghet Kunden ska uppleva trygghet i att vi utför det vi har lovat vi håller våra överenskommelser. Respektfull bemötande Kunden ska alltid försäkras ett vänligt och respektfullt bemötande i livets alla situationer. Meningsfull vardag Vår strävan är att kunden upplever sig ha en meningsfull vardag som skapar livskvalitet och välbefinnande. Den enskildes resurser ska tillvaratas på det sätt som han eller hon önskar. 4. Styrdokument 4.1. Lagar och förordningar Socialtjänstens verksamheter styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslag (HSL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), förvaltningslag (FL) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL), Patientsäkerhetslagen (PSL)Tandvårdslagen (TL), Patientdatalagen (PDL) samt Socialförsäkringsbalken (2010:110). Dessutom styrs verksamheten av ytterligare lagar och föreskrifter, se bilaga Kommungemensamma styrdokument Vision Strategiska mål Reglemente Delegationsordning Dokument för verksamhetsstyrning/2009? Tillgänglighetspolicy Folkhälsopolicy Handikapplan Säkerhetsplan/policy Policy för hantering av klagomål och synpunkter Systematiskt arbetsmiljöarbete Rutiner för SAM Riskbedömning Lilla guiden till SAM Uppgiftsfördelning SAM 6

7 Riktlinje arbetsmiljö Riktlinje chefsrekrytering Riktlinje distansarbete Riktlinje kränkande särbehandling Riktlinje minnesgåvor Riktlinje missbruk Riktlinje rehabilitering IT-policy Larmpolicy Säkerhetsledningssystem Säkerhetspolicy Enköpings kommuns etiska riktlinjer Projektmodell Enköpings kommun Enabygdens miljömål 4.3. Förvaltningsgemensamma styrdokument Nämndplan Dokumenthanteringsplan inkl. arkivplan Delegationsordning Internkontrollplan Värdighetsgarantier Resursfördelningsmodell SoL och LSS Förfrågningsunderlag för utförande av hemtjänst/hemsjukvård, bilaga timpriser Förfrågningsunderlag för utförande av Daglig verksamhet, bilaga priser Policy för anhörigstöd 4.4. Överenskommelser med annan huvudman Länsgemensamma överenskommelser och riktlinjer för Uppsala läns landsting samt länets kommuner: Bättre liv för svårt sjuka äldre Egenvård ehälsa Evidensbaserad praktik Hemsjukvård HSA-policy (hälso- och sjukvårdens adresskatalog) Hygien Inkontinens Livsmedel och nutrition Läkarmedverkan ordinärt boende Läkarmedverkan särskilt boende Läkemedel Medicinska arbetsuppgifter och basutrustning i kommunal hemsjukvård Närvård Palliativ vård Rehabilitering Samordnad individuell plan Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län Smittskydd SUF Tandvårdsstöd Vårdkedjan Psykiatri 7

8 Vårdkedjan Somatik Överenskommelser i södra länsdelen: Närvårdsavdelningen - Westerlunds rehab Närvårdsavdelningen Palliativ enhet Övriga överenskommelser med andra huvudmän: Överenskommelsen angående Vård- och omsorgscollege i Uppsala län Överenskommelsen angående Vård- och omsorgscollege i Enköping Nationellt kompetensråd Carpe Medlem i Kravmärkt yrkesroll 4.5. Verksamhetsspecifika styrdokument Verksamhetsplan med kvalitetsplan Avtal/överenskommelser, bilaga med ersättningsmodell Rapport verksamhetstillsyn Genomförandeplan Kontaktmannaskap Kravmärkt yrkesroll Enköpingsmodellen Salutogent arbetssätt Arbetsmiljö- jämställdhets- och mångfaldsplan Att arbeta inom vård- och omsorgsförvaltningen Organisation med resultatenheter 4.6. Regler (riktlinjer) Riktlinjer för insatser enligt SoL Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för HSL Riktlinje Lex Sarah Riktlinje Lex Maria Riktlinje tekniska hjälpmedel Riktlinjer förvaltningsövergripande verksamhet typ nattpatrull, anhörigcentrum, demensteamet, larm Riktlinje Vård- och omsorg bemanning och sjuksköterskejour Vägledning för avgifter Riktlinje för avvikelsehantering som rör kund inom Vård och omsorgsförvaltningens ansvarsområde Riktlinje för delegering Riktlinje social dokumentation Riktlinje för hantering av privata medel Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2005:28 Riktlinje för sammanhållen journalföring (NPÖ) 8

9 5. Ansvar 5.1. Vård- och omsorgsnämnden Allmänt: I vård- och omsorgsnämndens ledningsfunktion ligger att leda, samordna, styra och följa upp. Vårdoch omsorgsnämnden ska bland annat: se till att kommunens vision och riktlinjer uppfylls i de olika verksamheterna samt se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, andra styrdokument och övergripande policybeslut ansvara för den övergripande planeringen av vård och omsorgsverksamheten inklusive hemsjukvården ansvara för den övergripande planeringen av handläggning av bostadsanpassningsbidrag samordna utformningen av planer och övergripande mål för verksamheten se till att verksamheten regelbundet utvärderas se till att den ekonomiska ställningen följs upp under budgetåret kontinuerligt utvärdera sin verksamhet Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: I SOSFS 2011:9 3 kap 1-3 föreskrivs vårdgivarens (nämndens) ansvar för att det ska finnas ett ledningssystem i verksamheten, vilka uppgifter som ska ingå samt att ange hur uppgifterna ska fördelas i verksamheten Alla medarbetare Allmänt: Som medarbetare förväntas man, förutom att dela värdegrunden, också ha förmågan att: arbeta målmedvetet för att bidra till att hålla den kvalitetsnivå på verksamheten som politikerna har angett utifrån uppsatta mål och riktlinjer samarbeta på alla nivåer och bidra till att öka kvalitet, glädje och trivsel inom hela arbetsområdet dela den helhetssyn, om offentlighet och demokrati, som återges i personalpolicyn vara positiva, nyfikna och lösningsinriktade i sitt förhållningssätt till uppdrag, medborgare, kollegor och uppdragsgivare informera sig om och följer gällande lagar, avtal, regler och riktlinjer Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: I SOSFS 2011:9 föreskrivs personalens medverkan i kvalitetsarbetet. Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Personal som arbetar inom hälso- och sjukvården är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhets upprätthålls. Detta innebär att alla som arbetar inom socialförvaltningen ska vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. 9

10 5.3. Chef och ledare Chef inom förvaltningen har ansvar både för verksamhet, ekonomi och för en god personalpolitik. Ansvaret på olika chefnivåer beskrivs i respektive uppdragsbeskrivning och delegation. Nedan beskrivs övergripande chefers ansvar på olika nivåer. I SOSFS 2011:9 är inte utpekat ansvar för andra nivåer än för vårdgivare och de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS för att upprätta ett ledningssystem Förvaltningschef Allmänt: Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för förvaltningen. Huvuduppgiften är att ta de initiativ och beslut som krävs för att uppfylla de mål som vård- och omsorgsnämnden har beslutat om. Förvaltningschefen ska ge nämnden nödvändig service och fackmässigt stöd. Förvaltningschefen ska successivt utveckla och ompröva verksamheten så att den svarar mot de uppställda målen för kvalitet, service och effektivitet. Det innebär bland annat också: att fortlöpande se över och utveckla organisationen att ansvara för att nämnden får ett allsidigt beslutsunderlag och information från omvärld och verksamhet upprätta budget-, nämnd- och kvalitetsplan utifrån givna ramar bryta ner beslutad budget-, nämnd- och kvalitetsplan fortlöpande följa upp verksamheten och rapportera till kommunledning och vård- och omsorgsnämnd svara för att resurser används optimalt och omprioritera mellan verksamheter fortlöpande ta initiativ till att utvärdera och utveckla verksamheten Särskilt vad gäller gentemot egen regi att fatta beslut om vilka resultatenheter som förvaltningen skall ha upprätta årliga överenskommelser med verksamhetsområdescheferna rekrytering och tillsättning av verksamhetschefer stödja verksamhetsområdescheferna genom att: o ge stöd för chefernas egen utveckling o vara bollplank till chefer övergripande miljöansvar Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för att ledningssystem tas fram och upprätthålls på en sammanhållen förvaltningsnivå Verksamhetsområdeschef för Bistånd, Äldreomsorg, LSS och Psykiatri samt Kommunrehab Allmänt: Verksamhetsområdeschefen är organisatoriskt underställd förvaltningschefen och ansvarar för sin verksamhetsdel. Verksamhetsområdeschefen ska bland annat: förtydliga de mål som ställts upp för verksamhetsområdet samt inrikta arbetet på att dessa mål uppfylls inom ramen för tilldelade resurser ansvara för att verksamhetsområdets samlade resurser tas i anspråk på ett flexibelt och effektivt sätt 10

11 ta fram underlag för budget samt nämndsplan arbeta med uppföljning av budget-, verksamhets- och kvalitetsmål utveckla och ompröva verksamhetsområdet så att de övergripande mål som vård- och omsorgsnämnden ställt upp beträffande kvalitet och service uppnås utnyttja och utveckla möjligheter till samarbete med andra verksamhetsområden för att ge en god service vara en förvaltningsövergripande resurs i lednings-, verksamhets- och utvecklingsfrågor Verksamhetsområdeschef handläggning/myndighetsutövning ska dessutom: ansvara för att biståndsbeslut och beslut om att insatser enligt LSS håller en god kvalitet samt bygger på en professionell och rättssäker bedömning ansvara för att den enskilda får information om socialtjänstens möjligheter till stöd och hjälp ta fram, utveckla och vid behov förändra kommunens riktlinjer på området göra analyser över hur kommuninvånarnas behov av sociala tjänster och insatser utvecklas och förändras inom ansvarsområdet Regelbundet sammanställa statistik som avser avvikelser - anmälan enligt Lex Sarah ansvara för att lämna begärd statistik till SCB, socialstyrelsen med flera ansvara för yttrande till Förvaltningsdomstol eller Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). ansvara för att nya kommunala verksamheter anmäls till IVO för tillstånd Verksamhetsområdeschef för kommunrehab ska dessutom: ansvara för att beslut om hjälpmedel håller en god kvalitet samt bygger på en professionell och rättssäker bedömning ansvara för att den enskilda får information om vilka möjligheter som finns till stöd och hjälp i form av hjälpmedel och rehabilteringsinsatser ta fram, utveckla och vid behov förändra kommunens riktlinjer på området göra analyser över hur kommuninvånarnas behov av hjälpmedel och rehabiliteringsinsatser utvecklas och förändras inom ansvarsområdet Verksamhetsområdeschef utförare ska dessutom: bedriva verksamheten i enlighet med vad som krävs av gällande lagstiftning, beslutade kommunala policys med mera kunna göra övergripande förändringar i verksamhetsindelning, uppgiftsfördelning Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: Verksamhetsområdeschefen har ansvar för att leda kvalitetsarbetet inom sitt område särskilt vad gäller att sammanhållet planera och utvärdera arbetet på områdesnivånivå Resultatenhetschef Allmänt: Resultatenhetschefen är organisatoriskt underställd verksamhetsområdeschefen och ansvarar för sin verksamhet. Resultatenhetschefen ska: förtydliga nämndens mål som berör enhetens verksamhet, samt inrikta arbetet så att dessa mål uppfylls inom ramen för tilldelade resurser Ta fram enhetsspecifika mål på kort och lång sikt ansvara för att enhetens samlade resurser tas i anspråk på ett flexibelt och effektivt sätt ta fram budget- och verksamhetsplan arbeta med uppföljning av ekonomi-, verksamhets- och kvalitetsmål utveckla och ompröva verksamheten på enheten så att de övergripande mål som vård- och omsorgsnämnden ställt upp beträffande kvalitet och service uppnås utnyttja och utveckla möjligheter till samarbete med andra verksamheter för att ge en god service 11

12 bedriva verksamheten i enlighet med vad som krävs av gällande lagstiftning, beslutade kommunala policys med mera ansvara för att bedriva systematiskt kvalitetsarbete på sin enhet samt göra det möjlighet för alla medarbetare att delta att alla medarbetare har den kompetens som verksamheten kräver Resultatenhetschef är verksamhetschef inom den kommunala hälso- och sjukvården 5.4. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Allmänt: Legitimerad sjuksköterska med ansvar för att patienterna garanteras en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. MAS ansvar avser den vård och behandling som patienten ges samt de krav som ställs på bland annat läkemedelshantering, dokumentation, anmälan av skador och teknisk säkerhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar vidare för: att följa upp de avtal som upprättas med andra vårdgivare att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när patientens tillstånd kräver det att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna att rapport görs till Vård- och omsorgsnämnden om en patient i samband med vård eller behandling drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom Anmäla enligt Lex Maria till Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten MAS ska upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem som skall finnas inom verksamheten. Särskilt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete: Regelbundet sammanställa statistik som avser avvikelser - anmälan enligt Lex Maria patientnämndsärende - samt rapportera till vård- och omsorgsnämnd. Med regelbundenhet följa upp den hälso- och sjukvård som bedrivs inom kommunens ansvarsområde. Årligen i patientsäkerhetsberättelse göra sammanställning av det patientsäkerhetsarbete som bedrivits i verksamheten Externa utförare Externa utförare är ansvariga för att upprätta ett eget kvalitetsledningssystem enligt det som föreskrivs i SOSFS 2011:9. Externa utförare ska också bedriva verksamheten i enlighet med Enköpings kommuns riktlinjer och mål avseende vård och omsorg om äldre människor och människor med funktionshinder. Vården och omsorgen skall hålla en god kvalitet. Möjlighet till kontroll av uppställda krav och villkor skall finnas. Utföraren skall arbeta och redovisa i enlighet med vårdoch omsorgsnämndens kvalitetsmål. Vid de återkommande utvärderingar av kvalitetskriterier som beställaren gör, skall utförarens resultat vara minst lika bra som genomsnittet för motsvarande verksamheter inom kommunen. Uppföljning av utförd verksamhet sker enligt Plan för uppföljning av utförare. 12

13 6. Systematiskt förbättringsarbete - kvalitetsarbete Förbättringsarbete är ett brett område som omfattar kunskap kring processer, modeller med mera. Nedan beskrivs förvaltningsövergripande rutiner för att säkerställa kvaliteten. Det beskrivs vidare hur man inom verksamheterna arbetar förebyggande med riskanalyser. Hur man arbetar med egenkontroll, men också hur förvaltningen systematiskt arbetar med eventuella händelser i verksamheten såsom rapport enligt Lex Sarah, avvikelsehantering HSL, Lex Maria etc. Vid utredning av inträffade händelser i verksamheten kan förvaltningen genomföra händelseanalys. För att få förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete krävs god planering och även möjlighet till analys och återkoppling. Nämndens process beskrivs i diagram nedan. 6.1 Planera Planering sker utifrån lagar och andra styrdokument som angetts ovan samt de ekonomiska ramar som vård- och omsorgsnämnden tilldelas. Utgångspunkten är att budget- och verksamhetsplanering ska gå hand i hand. Beslut om budgetfördelning samt nämndmål ska ligga till grund för områdenas verksamhetsplaner. Resultatenheterna beskriver verksamhetens planering i årliga verksamhetsplaner utifrån de erfarenheter man haft föregående år och behov av förändringar man uppmärksammat. I enheternas verksamhetsplaner ingår även att planera för enhetens kvalitetsarbete. 6.2 Genomföra Detta är den viktigaste fasen i styrprocessen - att gå från att ha planerat sin verksamhet och identifierat förbättringsmöjligheter till att genomföra verksamheten och den planerade utvecklingen så att den uppnår/ger önskade mål, värden och effekter. 13

14 6.3 Följa upp Utvärdering och uppföljning av verksamheten sker kontinuerligt genom uppföljning på resultatenhetsnivå inom vård och omsorg. Utvecklare och MAS ansvarar för denna uppföljning. Målet är att alla enheter ska följas upp en gång om året, uppföljningar sker på olika sätt. Vårdutvecklare ansvarar i huvudsak för: HSA registret - huvudansvarig, systemadministration och avtal Prator- huvudansvarig, systemadministration/support, förvaltning och vårdkedjan Invit processägare, systemadministration Biståndsbeslutade insatser inom vård och omsorg följs upp regelbundet av biståndshandläggare. Genomförandeplaner ska följas upp minst var sjätte månad. Beviljade hälso- och sjukvårdsinsatser ska följas upp och avslutas när behov upphör. Kvalitetsuppföljning av verksamheten sker regelbundet. Tertialuppföljningar med beställarsidan. Ovanstående uppföljningar är kopplade till nämndens kvalitetsmål. Dessutom sker utvärdering och uppföljning av förändringar och förbättringar kontinuerligt i det förebyggande kvalitetsarbetet. 6.4 Åtgärda Utgångspunkten är att bokslut och verksamhetsberättelse ska gå hand i hand. Enheternas verksamhetsberättelser används som underlag till vård- och omsorgsnämndens bokslut och verksamhetsberättelse. I kvalitets- respektive patientsäkerhetsberättelsen görs en sammanställning av avvikelser. En fristående kvalitetsberättelse kommer att göras varje år. Återkoppling av det förebyggande kvalitetsarbetet och avvikelser ska ske kontinuerligt i verksamheten. Sammanställningar av avvikelser lämnas till verksamhetsområdeschef i samband med att dessa redovisas nämnden. Resultatenhetscheferna är ansvariga för att analys och återkoppling sker på enheterna. 7. Samverkan För att säkerställa en vård och omsorg av god kvalitet har alla ett ansvar för att nödvändig samverkan och samarbete sker i vård- och omsorgsprocesserna inom och mellan olika yrkesgrupper, olika funktioner och enheter, olika verksamheter och vårdgivare. För att nå kundens individuella mål ska samverkan och samarbete ske med såväl professionella som andra aktörer som finns i kundens nätverk. 14

15 Krav i författningen Mål Metod Uppföljning 5 Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS) De processer där samverkan behövs ska identifieras för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. God samverkan, internt och externt, som säkerställer den kundens behov av vård- och omsorg. Rutiner för informationsöverföring mellan enheter, verksamhetsområden och huvudmän. Skriftlig och muntlig information ges vid förändring av insatser. Regelbunden uppföljning och utvärdering av riktlinjer och rutiner. Det ska framgå av processerna och rutiner hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Närstående/god man erbjuds att delta i möten om den enskilde om den kunden samtycker. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med andra vårdgivare, myndigheter och andra organisationer. 6 Hälso- och sjukvård De processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada sa identifieras. Avtal med Uppsala läns landsting som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvården. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att sam- verkan Möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 15

16 Samverkan ansvar Vård- och omsorgsnämnden Ansvarar för att det ges förutsättningar för samverkan och samarbete, internt och externt. Förvaltningschef Ansvarar för att det upprättas avtal kring ansvarsfördelning mellan olika huvudmän. Ansvarar för att upprättas riktlinjer för samverkan och samarbete, internt och externt. MAS Verksamhetsområdeschef Resultatenhetschef Medarbetare det upprättas riktlinjer och rutiner för samverkan mellan kommun och Uppsala läns landsting gällande hälso- och sjukvård. ta fram rutiner utifrån gällande riktlinjer enligt hälso- och sjukvårdslagen. informera om gällande riktlinjer och rutiner. det finns och fastställa gemensamma rutiner (när så är lämpligt) utifrån gällande riktlinjer. medverka i olika samverkansforum, internt och externt. ta fram och informera om gällande riktlinjer och rutiner. ta fram lokala rutiner (när så är lämpligt) utifrån gällande riktlinjer. medverka i olika samverkansforum, internt och externt. Ansvarar för att följa upprättade riktlinjer och rutiner. medverka i olika samverkansforum, gällande hälso- och sjukvårdslagen. Länkar till Riktlinjer och rutiner Rutin: Samordnad vårdplanering, (SIP) Rutin: Kontaktmannaskap Överenskommelser om Vård i samverkan, VIS mellan Uppsala läns kommuner och landstinget. (koppla till VIS) 8. Riskanalyser Riskanalyser behöver göras inom många områden, till exempel organisationsförändringar, införande av ny teknik eller nya metoder, upptäckta brister i verksamheten med mera. För att påvisa de bakomliggande orsakerna till risker är det viktigt att göra systematiska kartläggningar och analyser av befintlig verksamhet. Att analysera risker i verksamheten syftar till att vidta förebyggande åtgärder innan något har inträffat. Syftet med en riskanalys är vidare att identifiera och värdera risker, identifiera de bakomliggande orsakerna och föreslå åtgärder som minskar riskerna eller dess konsekvenser. Om enheten ska genomföra större organisationsförändringar eller man behöver göra riskbedömningar på mer komplexa situationer eller förhållanden ska riskanalys göras utifrån dokumentation från SKL. Det finns olika typer av risker: Risker i omvärlden som inte alltid går att påverka Risker i den egna verksamheten i organisation, system och rutiner Risker i relationer med parter man gör affärer med 16

17 Krav i författningen Mål Metod Uppföljning Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skall kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Identifiera, minska och/eller eliminera risker i verksamheten. Rutiner för riskanalys som gäller Systematisk kartläggning och analysering av befintlig verksamhet - vid väsentliga förändringar i verksamheten. Att rutiner finns och följs. Att identifierade risker vid avvikelseanalysen ska vara åtgärdade. För varje sådan händelse ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS: 1.uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riktlinje för riskanalys Rutin för riskanalys Händelse- och riskanalys, Socialstyrelsen Bedömningsmall HSL Bedömningsmall SoL och LSS Riskanalys ansvar Säkerställa att det görs riskbedömning vid väsentliga förändringar i verksamheterna. Länkar till rutiner och riktlinjer MAS Ansvarar för det systematiska patientsäkerhetsarbetet för att förebygga och förhindra vårdskador. riskbedömningar görs när brister ses i verksamheten som kan innebära risk för vårdskada. Vård- och omsorgsnämnden Säkerställa att det finns riktlinjer för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten genom t ex internkontrollplan. Förvaltningschef Säkerställa att det finns riktlinjer för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten. Verksamhetsområdeschef riskbedömning vid väsentlig förändring i verksamheten görs. Resultatenhetschef kartläggning och riskbedömning och handlingsplaner tas fram vid väsentliga förändringar i verksamheten. Medarbetare vara delaktig i arbetet med riskbedömning och handlingsplaner. 17

18 9. Egenkontroll Den förvaltningsövergripande egenkontrollen sker genom internkontroll. På enhetsnivå ska alla enheter oavsett driftsform besvara en skriftlig enkät varje år. Om det finns anledning att gå vidare med ytterliggare kontroll utifrån resultatet beslutas av förvaltningens ledningsgrupp. I uppföljning och utvärdering av kvalitetsledningssystemet ska de fastställda rutinerna följas upp och utvärderas. Det är också viktigt att göra regelbundna uppföljningar av verksamheten för att kunna följa verksamheten över tid. Krav i författningen Mål Metod Uppföljning Egenkontroll kan innefatta: Säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet Rutin för uppföljning av biståndsbeslut enligt SoL Stickprov på att uppföljningar av - jämförelse av verksamhetsresultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355) omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. och LSS. Rutin för uppföljning av HSL insatser Rutin för kundundersökningar. biståndsbeslut görs. Stickprov på att uppföljningar av HSL insatser görs. - jämförelse av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat i andra verksamheter - jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Internkontroll. Rutin för synpunkter och klagomål. Rutin för verksamhetsuppföljningar. Senior Alert. Årlig kundundersökning. Förbättringsområden samlas och redovisas i kvalitetsberättelsen. Uppföljning av dessa redovisas i ledningsgruppen. - målgruppsundersökningar - granskning av journaler, akter och annan dokumentation Palliativa registret. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. - undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet - analys av uppgifter från patientnämnder, och synpunkter från revisorer och andra intressenter 18

19 Egenkontroll ansvar MAS genomföra verksamhetsuppföljningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. kommunen medverkar i regionala och nationella kvalitetsregister, till exempel Senior Alert, Palliativa registret, och registret för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. Vård- och omsorgsnämnden Ansvarar för att säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering. Förvaltningschef Ansvarar för att rutiner upprättas för att uppföljningar och utvärderingar kan göras. Verksamhetsområdeschef Ansvarar tillsammans med utvecklingsledare att årliga kundundersökningar genomförs. Resultatenhetschef informera om vilka rutiner som finns. Ansvara för att återkoppling sker till kunder. Medarbetare Ansvarar för att följa upprättade rutiner. Länkar till riktlinjer och rutiner 10. Avvikelser Nämnden hanterar avvikelser inom flera verksamhetsområden och som berör enskilda eller händelser i verksamheten. Lex Sarah reglerar risk för eller missförhållanden inom SOL och LSS. Lex Maria reglerar risk för vårdskador eller vårdskador inom HSL. Att få synpunkter och klagomål från de personer vi möter, kunder, anhöriga, samverkanspartners m.fl. ger nämnden möjlighet till förbättring. Dessutom kan en avvikelse vara något som inte fungerar i verksamheten men som inte berör enskilda personer, detta benämns annan avvikelse. Alla avvikelser innebär en möjlighet till förbättring, förändring och lärande för verksamheten och leder till en ökad kvalitet för kunder. Alla avvikelser registreras i INVIT i Enköpings kommun Avvikelser SoL och LSS Alla, även vikarier, praktikanter med flera, som arbetar i verksamheten har en skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden som berör eller kunnat beröra enskild person enligt Lex Sarah. När man anställs samt årligen ska man informeras om sin skyldighet att rapportera och också om de rutiner som finns. Ansvaret för detta har resultatenhetschef. Syftet med Lex Sarah är att på ett systematiskt sätt vidta åtgärder och identifiera orsaker till missförhållanden eller risk för missförhållande för att de inte ska inträffa igen. Allvarliga missförhållanden anmäls till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO En avvikelse som inte drabbar enskild person hanteras i stort på samma sätt som Lex Sarah. Syftet är detsamma, att identifiera orsaker och vidta åtgärder för att avvikelsen inte ska hända igen. 19

20 Exempel på avvikelser som inte drabbar någon enskild kan vara fel i ett verksamhetssystem, brist i administrativa rutiner etc Avvikelser HSL Alla avvikelser inom hälso- och sjukvårdsinsats ska omedelbart rapporteras till sjuksköterska som utan dröjsmål ska bedöma vilka åtgärder som skall vidtas. Den som upptäckt avvikelsen gör en avvikelserapport i kommunens databaserade avvikelsesystem, INVIT. Avvikelsen går automatiskt till omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt till resultatenhetschef/verksamhetsområdeschef för kännedom. När sjuksköterskan gjort bedömning och åtgärd går rapporten med automatik till medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, för händelseanalys och kommentar. Ärenden som bedömts orsakat, eller kunnat orsaka, betydliga eller katastrofala missförhållanden utreds av MAS och anmäls till Vård- och omsorgsnämnden. MAS gör bedömning om anmälan enligt Lex Maria ska anmälas till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO 10.3 Synpunkter och klagomål Att ta emot synpunkter och klagomål är en värdefull källa till kunskap för att förbättra verksamheten. Alla inom nämndens verksamhetsområde har ansvar för att ta emot en synpunkt eller ett klagomål. Rutin finns för hur de som lämnar oss synpunkter och klagomål ska ges återkoppling. Dessutom görs sammanställning av synpunkter och klagomål för att analyseras och följas upp. Modellen för synpunkter och klagomål används av hela kommunen. Även synpunkter och klagomål registreras i INVIT i Enköpings kommun. 20

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lag Förordning Föreskrifter & allm. råd Regeringsformen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Äktenskapsbalken (1987:230) Föräldrabalken (1949:381)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Socialförvaltningen Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 29 mars

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun SOCIALNÄMNDEN SÖDERHAMNS KOMMUN Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU och LVM Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2013

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 1 Innehållsförteckning Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Kommunens övergripande mål... 3 Kvalitet... 3 Grund

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Kvalitetsutvecklare Beslutad av: Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden Datum för revidering: 2014-12-31 Giltig fr.o.m. 2014-09-01 Dokumentförvaring:

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Inom verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (inklusive äldreomsorg), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Vägvisaren. Ledningssystem fo r systematiskt kvalitetsarbete

Vägvisaren. Ledningssystem fo r systematiskt kvalitetsarbete Vägvisaren Ledningssystem fo r systematiskt kvalitetsarbete Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Varför ett ledningssystem?... 3 1.2 Definition av ledningssystem... 3 1.3 Definition av kvalitet...

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialförvaltningen 2012-08-10 1 Innehållsförteckning Varför ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete?...3 Ledningssystemets uppbyggnad enligt

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2014 Fastställd av Socialförvaltningen 2014-06-18 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(17) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Omsorgsnämnden i Hässleholm kommun

Kvalitetsledningssystem för Omsorgsnämnden i Hässleholm kommun Handläggare Kvalitetscontroller Maria Boberg Verksamhetsutvecklare Gunilla Larsén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lotta Tyrberg Omsorgsförvaltningen Stab Kvalitetsledningssystem för Omsorgsnämnden i

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (processer)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (processer) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (processer) KVALITETSSÄKRING AV SOCIALA TJÄNSTER 4 kap 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer