Revisionsrapport Vård och omsorg av demenssjuka

Transkript

1 Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Revisionsrapport Vård och omsorg av demenssjuka

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Metod och genomförande 4 2. Utgångspunkter 5 3. Granskningsresultat Organisation Ledningssystem Rutiner och riktlinjer för demensvården Styrning och uppföljning Samverkan Region Skåne Tillämpning av de nationella riktlinjerna Övriga iakttagelser Revisionell bedömning 13

3 Sammanfattning har på uppdrag av revisionen i Staffanstorps kommun genomfört en granskning av om socialnämnden säkerställer en ändamålsenlig vård och omsorg av demenssjuka. Granskningen har genomförts genom intervjuer med tjänstemän samt dokumentgranskning. Sammantaget bedömer vi att socialnämnden inte fullt ut säkerställer en ändamålsenlig vård och omsorg av demenssjuka. De brister som finns berör framför allt styrning och uppföljning av verksamheten på enhets- och individnivå. Den nya föreskrift som kommer att gälla från och med år 2014 ställer ökade krav på bemanning och uppföljning på individnivå. Det är därför viktigt att nämnden redan nu förbereder organisationen på kommande förändringar. Avstämning av kontroll-/granskningsmål enligt nedan ligger till grund för vår bedömning: Det finns en styrning och uppföljning av verksamheten till de dementa som säkerställer önskvärt resultat. Det finns mål för verksamheten. Dessa är allmänt hållna och ger ingen direkt styrning av vård och omsorg av demenssjuka. De riktlinjer för demensvården som är framtagna är inte anpassade utifrån de nationella riktlinjer som gäller sedan år Det pågår ett arbete med att färdigställa lokala riktlinjer som är anpassade till de nationella riktlinjerna. Det sker en uppföljning av verksamheten på enhetsnivå. Den uppföljning som vi har tagit del av i denna granskning är i många delar systematisk och ambitiös. Det genomförs också en analys för att identifiera förbättringsområden. Av granskningen framgår dock att uppföljningen inte förefaller ha inneburit att identifierade brister har åtgärdats. Vi menar därför att skall styrning och uppföljning säkerställa önskvärt resultat är det angeläget att det finns lokala riktlinjer i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Genom uppföljningen bör det även säkerställas att identifierade brister åtgärdas. Det finns en dimensionering av platser i särskilt boende som motsvarar behovet. Vid granskningstillfället fanns en kö till de särskilda boendena. Av granskningen framgår också att det finns ett mörkertal vad gäller demens i kommunen. Det är därför viktigt att socialnämnden kontinuerligt undersöker behovet av antalet platser i särskilt boende. 1 av 15

4 Det finns ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som omfattar mål för demensvården. Det pågår ett arbete för att ta fram ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Detta ledningssystem kommer också att omfatta demensvården. Det är en brist att nämnden inte har haft ett ledningssystem för verksamheter enligt socialtjänstlagen. Vidare har ledningssystemet för hälso- och sjukvård inte reviderats sedan år Genom ett ledningssystem skapas förutsättningar för att tydliggöra styrningen i form av mål och uppföljning av verksamheten. Ledningssystemet bör också innehålla en uppföljningsplan för socialnämnden. Det finns en väl fungerande samverkan med Region Skåne avseende målgruppen. Vi bedömer att det i många delar finns en väl fungerande samverkan med Region Skåne vad gäller vård och omsorg av demenssjuka. Det krävs dock ett bättre samarbete med hälsovalsenheterna för att kunna informera om kommunens socialtjänst, och på så sätt komma tidigare in i processen så att patienter/brukare i ett tidigt skede kan ta del av kommunens insatser. Socialnämnden tillämpar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. Personalen inom hemtjänst och särskilt boende får kompetensutveckling kring demensvård. I de avtal som tecknas med utförare ställs krav på att denne ska följa beställarens riktlinjer för demensvården. Det är därför angeläget att socialnämndens lokala riklinjer uppdateras. De nationella riktlinjerna tillämpas i många delar i verksamheten. Det finns dock brister som har identifierats i denna granskning. De brister som särskilt bör framhållas är behovet av att genomföra en årlig och regelbunden uppföljning av alla demenssjuka, vilket inte sker i nuläget. Då sjukdomen utvecklas över tid är det angeläget att denna individuella uppföljning genomförs. Vidare finns brister vad gäller genomförandeplaner och social dokumentation. När det gäller kompetensutveckling är detta ett ansvar som utföraren svarar för. Av granskningen framgår att det har funnits brister i kompetensutveckling och att detta är ett område som kan utvecklas. 2 av 15

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Varje år nyinsjuknar cirka personer i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter år 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Det går som regel inte att bota en demenssjukdom, utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personer drabbas av. Syftet är att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. En viktig del i detta är stödet till anhöriga. År 2007 beräknades samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demenssjukdom uppgå till cirka 50 miljarder kronor, varar 85 procent föll på kommunerna, fem procent på landstingen och tio procent på närstående. I Staffanstorps kommun finns tre särskilda boenden. Centralt i Staffanstorp ligger Magnoliagården och Pilegården och mitt i Hjärup ligger Klöverlyckan. Vidare finns demenssjuka inom ordinärt boende med hemsjukvård. På Magnoliagården finns 82 lägenheter fördelade på åtta gruppbostäder i tre olika, närliggande fastigheter. Fyra av de åtta gruppbostäderna är inriktade på boende med olika demenssjukdomar. På Pilegården Torget 7 finns nio lägenheter speciellt anpassade för personer med olika demenssjukdomar. Av Årsredovisning 2010 framgår att antalet personer med demenssjukdom har ökat och förväntas öka ytterligare. För att möta denna ökning finns behov av att ytterligare utveckla och bredda stödet till målgruppen. Av patientsäkerhetsberättelsen framgår att antalet invånare som är 80 år eller äldre kommer att öka i kommunen under de närmsta åren. Antalet uppgick till 777 år 2011 och antalet beräknas öka till år Demenssjukvården bedrivs idag på entreprenad. Magnoliagården och hemsjukvården bedrivs av Attendo Care medan Humana omsorg står för gruppboendet samt dagvården för målgruppen. 3 av 15

6 1.2. Uppdrag och revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan för granskningen är om socialnämnden säkerställer en ändamålsenlig vård och omsorg av demenssjuka? Följande kontrollmål ska besvaras: - Det finns en styrning och uppföljning av verksamheten till de dementa som säkerställer önskvärt resultat. - Det finns en dimensionering av platser i särskilt boende som motsvarar behovet. - Det finns ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som omfattar mål för demensvården. - Det finns en väl fungerande samverkan med Region Skåne avseende målgruppen. - Socialnämnden tillämpar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. Personalen inom hemtjänst och särskilt boende får kompetensutveckling kring demensvård. Granskningen avgränsas till Magnoliagården och Sigfrids gruppboende (Torget 7). Granskningen omfattar även demensvård i ordinärt boende. Granskningen avser verksamhetsåret Metod och genomförande Granskning har skett av dokumentation i form av äldreomsorgsplan, plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare, ledningssystem, patientsäkerhetsberättelse och övriga rutinbeskrivningar med bäring på demensvården. Vidare har granskning skett av de avtal som slutits med berörda externa aktörer samt dokumentation från de uppföljningar som har genomförts. Under avsnitt 3.4 redovisas resultatet av den uppföljning som har genomförts av Pilegårdens särskilda boende där den renodlade demensavdelningen, Torget 7, ingår. Intervjuer har genomförts med vård- och omsorgschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, demenssjuksköterska, biståndshandläggare, kvalitetsutvecklare och anhörigsamordnare. Intervjuer har också genomförts med arbetsledning och personal på boenden samt ledning för hemsjukvården. Granskningsrapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. 4 av 15

7 2. Utgångspunkter Nationella riktlinjer Det finns nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som Socialstyrelsen fastställde år Syftet med de nationella riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner så att de kan styra verksamheten genom öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna vänder sig till såväl beslutsfattare och verksamhetsledningar som till enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och övrig vård- och omsorgspersonal. I korthet framhålls enligt nedan, rekommendationer som är särskilt riktade till kommunerna, för att riktlinjerna som helhet ska ge önskvärt resultat: - Det finns ingen enkel utredningsmetod som kan fastställa om en person har en demenssjukvård. I första hand bör hälso- och sjukvården göra en basal demensutredning. Är den inte tillräcklig bör en utvidgad demensutredning genomföras. - All vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukvård bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete. - Personalen bör ges möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. - Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör följa upp vårdinsatser och beviljade biståndsinsatser minst en gång per år. - Socialtjänsten bör erbjuda personer (yngre och äldre) med demenssjukdom dagverksamhet som är specifikt anpassad för gruppens behov. - Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom plats i småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Boendets miljö bör vara personligt utformat, hemlik och berikad och att de personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Socialtjänsten bör verka för en psykosocial boendemiljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där personen med demenssjukdom kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. - Socialtjänsten bör erbjuda anhöriga möjligheter till utbildningsprogram och psykosociala stödprogram, kombinationsprogram och avlösning. Nya föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen har publicerat nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. 5 av 15

8 I den nya författningen ställer Socialstyrelsen bl.a. krav på att - Socialnämnden ska fatta tydliga beslut där det framgår vilka hemtjänstinsatser som den enskilde ska få i det särskilda boendet. - Socialnämnden ska regelbundet följa upp på individnivå att den enskilde får de hemtjänstinsatser som nämnden beslutat om. - Om socialnämnden vid uppföljning eller på annat sätt får kännedom om att personen inte får de hemtjänstinsatser som beviljats ska nämnden vidta de åtgärder som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. - Den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende ska upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt i det eller de beslut om hemtjänstinsatser som socialnämnden fattat och regelbundet följa upp planen. - Både socialnämnden och den som bedriver socialtjänst i ett särskilda boenden har ett ansvar för att det särskilda boendet är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Författningen träder ikraft 1 januari Tanken, enligt socialstyrelsen, är att kommunerna och de som bedriver särskilt boende ska få tid att ställa om sina verksamheter. För många kommuner kommer de nya reglerna att innebära ökade kostnader. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter 1 och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Författningen trädde i kraft 1 januari 2012 och ersatte då tidigare föreskrifter 2. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska den som bedriver socialtjänst planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska innehålla beskrivning av: - Processer och rutiner - Samverkan Under avsnittet systematiskt förbättringsarbete finns krav på riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser, personalens medverkan i kvalitetsarbetet och dokumentationsskyldighet. 1 SOSFS 2011:9. 2 SOSFS 2005:12 och SOSFS 2006:11. 6 av 15

9 3. Granskningsresultat 3.1. Organisation Mål och styrdokument Socialnämnden har tagit fram ett dokument (plattform) benämnt Sveriges bästa livskvalitet för seniorer. Dokumentet är socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare och avser perioden Socialnämndens övergripande ambition är att bidra till att göra det lätt för varje enskild senior att leva sitt liv väl. Dokumentet beskriver fokusområden utifrån medborgarperspektivet och verksamhetsperspektivet. Tanken är att socialnämndens ambitioner ska kunna brytas ner för att bilda ett antal kvalitetsdeklarationer. Medborgarperspektivet uttrycks i form av: - Delaktighet, meningsfullhet och social gemenskap - Fysisk aktivitet - Bra matvanor - Information och kommunikation Socialnämndens ambitioner för det egna arbetet, verksamhetsperspektivet, uttrycks i form av ständig förbättring av det befintliga, boende, hemvård, handläggning, samhällets utveckling, en gemensam angelägenhet samt uppföljning och kommunikation. Av Socialnämndens internbudget för år 2012 framgår utbud och åtagande avseende demenssjuka. I mandatperiodsbeställningen anges att Anpassade boendeformer för äldre, med olika servicenivåer, ska ge en möjlighet att bo kvar i ordinärt boende. Organisation Vård- och omsorgsenheten leds av en vård- och omsorgschef. I en stabsfunktion finns demenssjuksköterska. Denne har en speciell inriktning på demens och ger stödsamtal till närstående, utbildar närstående och handleder personal. I staben finns också anhörigsamordnare som svarar för uppsökande verksamhet, anordnar föreläsningar och utbildningar. Vidare ges möjlighet för anhöriga till samtal i grupp eller enskilt. Inom organisationen finns en myndighetsenhet där demenshandläggare ingår. Demenshandläggare är en biståndshandläggare med speciell inriktning på demens som handlägger samtliga ärenden i det ordinära boendet då det finns en demensdiagnos. Handläggare ger också stödsamtal till närstående. När det gäller särskilt boende så handläggs dessa ärenden av samtliga biståndshandläggare. 7 av 15

10 I rollen som utförare finns endast distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kvar inom egen regi. Kundvalet, som omfattar omvårdnad, samt särskilda boenden och dagvård drivs på entreprenad sedan 2:e maj Magnoliagårdens särskilda boende har drivits på entreprenad sedan år Av patientsäkerhetsberättelsen 2011 framgår att det i kommunen finns 45 lägenheter i särskilt boende anpassade för personer med demenssjukdomar. December år 2011 fanns det 49 personer med demensdiagnos i ordinärt boende. Av intervjuerna framgår att det finns ett betydande mörkertal vad gäller demenssjuka i kommunen. Det kan vara svårt att motivera en person att söka läkare. Många vårdas av anhöriga/närstående. Patientsäkerhetsberättelsen innehåller ingen uppgift över hur frekvent avvikelser eller vårdskador inträffar beträffande demenssjuka. I början av juni månad fanns fem personer i kö till särskilt boende. Väntetiden varierade från några dagar till tre månader. Per siste september fanns det ingen kö till särskilt boende Ledningssystem Socialnämnden i Staffanstorps kommun fattade våren 2012 beslut 3 om uppbyggnad av ledningssystem i nämndens verksamheter. En arbetsgrupp bestående av representanter från ett antal olika verksamhetsområden har bildats. Det finns ingen tidplan angiven för när arbetet ska vara färdigt. Av intervjuerna framgår att det ska ske så fort som möjligt. Vid socialnämndens sammanträde 17:e september gjordes en beskrivning av hur långt arbetet hade kommit. Kommunen har tidigare enbart haft ett ledningssystem för hälso- och sjukvård (reviderat senast år 2009). Det har funnits en medvetenhet om krav avseende ledningssystem. Detta är ett arbete som tjänstemännen i förvaltningen inte har hunnit med att ta fram Rutiner och riktlinjer för demensvården Det finns riktlinjer för demensvård från år Riktlinjerna är således inte anpassade utifrån de Nationella riktlinjerna som kom år Riktlinjerna är av övergripande karaktär och innehåller en beskrivning av vilka aktörer som finns till för patienten avseende ordinärt boende och särskilt boende samt en uppdragsbeskrivning för dessa. Socialnämnden har tagit beslut om att revidera kommunens lokala riktlinjer och anpassa dessa till de nationella riktlinjerna. Arbetet med att revidera riktlinjerna pågår. De nya riktlinjerna behandlade på sammanträdet den 15 oktober Ärendet är dock återremitterat till tjänstemännen för ytterligare förtydligande. Av intervjuerna framgår att riktlinjerna kommer att vara mer detaljerade på omvårdnadsnivå. 3 Socialnämnden , av 15

11 3.4. Styrning och uppföljning Det finns riktlinjer för kvalitetsuppföljning från år Enligt uppgift ska avtalsuppföljning ske två gånger per år. Det sker löpande kontakter mellan utförare och kommunens tjänstemän. Utifrån avtal upprättas en uppföljningsmall och uppföljningarna bygger i stort på de avtal som har tecknats. Uppföljningen genomförs sedan av tjänstemän inom kommunen. Uppföljning sker genom intervjuer med ledning och personal. Granskning sker genom stickprov på patientjournaler, boendes genomförandeplaner och den sociala dokumentationen. I nuläget saknas en uppföljningsplan. Denna kommer att tas fram efter det att det finns ett ledningssystem på plats. Tjänstemännen har på uppdrag av nämnden genomfört en rad olika uppföljningsinsatser under de senaste åren. Här kan nämnas den kommunala hemvården (maj 2009), Magnoliagården (november 2010), Pilegårdens särskilda boende (maj 2011) och Pilevallens dagverksamhet (augusti 2011). Vidare har oanmälda tillsynsbesök genomförts på magnoliagården (december 2011) och Pilegården (mars 2012). Kvalitetsuppföljningen av Pilegården består av tre delar. En hälso- och sjukvårdsdel, en social tillsynsdel och en del som fokuserar på de boendes och deras anhörigas nöjdhet. Den samlade bedömningen var att Pilegården levererar vård och omsorg av god kvalitet som de boende och deras närstående i hög utsträckning är nöjda med. Genom kvalitetsuppföljningen identifierades vissa förbättrings- och utvecklingsområden. Utföraren behöver förbättra de boendes och deras närståendes möjlighet till delaktighet i planeringen av den enskildes vård. Personal behöver få tillgång till de verktyg och förbättringar som är nödvändiga för att kunna dokumentera på ett säkert och lagstadgat sätt. Informationen behöver förbättras till boende och närstående om verksamhetens klagomåls- och synpunktshantering. Vidare behöver de boendes önskemål kartläggas. Utföraren behöver se över möjligheten till ett förbättrat utbud av sociala aktiviteter, både på kort och på lång sikt. Informationsöverföringen behöver säkerställas. Rutinerna för fallriskbedömning och förvaring av delegationsbeslut behöver följas. Socialstyrelsen gjorde under hösten 2011 en tillsyn på Pilegården där det framfördes kritik avseende läkemedelshanteringen. Ett oanmält verksamhetsbesök av medicinskt ansvarig sjuksköterska genomfördes mars Av denna framkom att förvaring av dosetter och läkemedel inte var helt förenlig med gällande lagar och föreskrifter. Vidare framkom att vikarier inte har tillgång till det datoriserade dokumentationsprogrammet. Uppföljningsrapporter sammanställs och tillsynsrapporter tas upp i nämnd och diskuteras. Under år 2012 har uppföljning av åtgärdsplan avseende Pilegården 4, Socialstyrelsens tillsyn 5 och kvalitetsuppföljning av Pilevallens dagverksamhet 6 be- 4 Socialnämnden , 5. 5 Socialnämnden , 13, , Socialnämnden , av 15

12 handlats. Efter det att uppföljningen är presenterad i nämnd ges utföraren återkoppling. Denne får då tid att besvara rapporten och ange åtgärder och förbättringsförslag. När det gäller viss kritik vänder sig tjänstemännen direkt till utföraren. Vidare genomförs årligen NKI (Nöjd Kund Index) undersökningar Samverkan Region Skåne Staffanstorps kommun har ingått avtal som reglerar samverkan med vårdgrannar. I kommunen finns följande avtal: - Överenskommelse om palliativ vård i Skåne - Samarbetsöverenskommelse mellan Primärvården, Vårdcentralen och Staffanstorps kommun Vård och Omsorg och Individ och Familjeomsorg - Lokalt avtal om läkare medverkan i kommunala hälso- och sjukvården Hälsomedicinskt Center Hjärup Det finns ett samverkansavtal med båda hälovalsenheterna i kommunen. Vidare sker samverkan med minnesmottagningen inom specialistvården. Det finns en samverkansgrupp bestående av vård- och omsorgschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, företrädare för barn och utbildning, chefer för hälsovalsenheterna, chef för förebyggande verksamhet och psykiatrin som träffas för diskussion om gemensamma beröringspunkter. Regionen bedriver exempelvis nutritionsprojekt där även kommunen deltar. Kommunen deltar även i det gemensamma arbetet Skånsk ledningskraft riktat mot svårt sjuka äldre. Ett förbättringsområde uppges vara hur samarbetet med hälsovalsenheterna kan utvecklas. I samband med att de fastställer demensdiagnosen inhämtas inte alltid patientens samtycke att informera kommunens socialtjänst. Detta medför att patient och anhöriga inte får tidig information om vad kommunen kan erbjuda. Av intervjuerna med företrädare för utförarna framgår att samverkan i stort sett fungerar bra. Det kan dock vara problem i samband med utskrivning av patient från sjukhus. Insatser kan vara förändrade i större utsträckning än vad utföraren har beredskap för. Vidare uppges det ibland vara stor omsättning på läkare Tillämpning av de nationella riktlinjerna I upphandlingsunderlag till Pilegården 7 framgår att utföraren ska följa beställarens riktlinjer gällande demensvård. Utföraren ska tillhandahålla tillräcklig bemanning för att garantera en god vård och omvårdnad utifrån vårdtagarens behov i form av kompetent personal med särskild kunskap om demenssjukdomar. Bemanningen får ej understiga antal personer i lämnat anbud. Utföraren ska också eftersträva en hög personalkontinuitet. Vidare anges när det gäller utbildning och kompetensutveckling, ska utföraren svara för att personalen kontinuerligt underhåller den utbild- 7 Anbudsinfordran , Pilegårdens särskilda boende och Pilevallens dagverksamhet samt Kundval, av 15

13 ning, erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra tilldelade arbetsuppgifter på ett engagerat och professionellt sätt. När det gäller genomförande av en basal demensutredning är detta ett område som Region Skåne ansvarar för. Av granskningen framgår att detta område fungerar relativt väl. Det förekommer dock att brukare med demensproblematik kommer till allmänna avdelningar på särskilt boende, utan att dessa har blivit utredda. Av de nationella riktlinjerna framgår att all vård, omvårdnad och omsorg bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete. Av intervjuerna framgår att detta område kan utvecklas. Det saknas ibland rehabiliteringspersonal i team runt brukaren. Av intervjuerna med utförarna framgår att från och med hösten 2012 kommer arbetet att vara personcentrerat inom hemvården. Ett annat område som lyfts i de nationella riktlinjerna är personalens behov av utbildning och handledning. Ett flertal medarbetare som ingick i demensnätverk har fått en grundutbildning innan upphandling av verksamhet genomfördes. Upphandling pågår av utbildningar via Omvårdnadslyftet. Av intervjuerna med utförarna framgår att en kompetensutvecklingsplan kommer att tas fram för personalen inom hemvården. Utbildningsinsats avseende bemötande är planerat. Av intervjuer med personal inom särskilt boende framgår att det saknas en regelbunden kompetensutveckling. Handledning finns att tillgå, men det är sällan att det förekommer. Socialtjänsten bör, enligt de nationella riktlinjerna, genomföra en tidig social utredning, samt minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning. Av intervjuerna framgår att det inte sker en årlig och regelbunden uppföljning av alla demenssjuka. Uppföljning sker då något händer och behov uppstår. För patienten och anhöriga vore det bra med kontinuerlig uppföljning då sjukdomen utvecklas över tid och att det uppges vara ett stort steg för den sjuke/anhörige att kontakta socialtjänsten. Av intervjuerna med utförarna framgår att denna del inte har uppfyllts inom hemvården. Det förekommer att genomförandeplaner saknas eller att dessa inte är uppdaterade. Det finns också brister i dokumentationen. En likartade bild ges från leverantör inom särskilda boenden. Det saknas exempelvis beteendebedömningar. Någon årlig uppföljning förekommer inte. Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Denna del uppges fungera relativt väl. Demenssjuka erbjuds en småskalig miljö som är anpassad till gruppen. Flera enheter har exempelvis en direkt utgång till trädgård. Av granskningen framgår att personer med demenssjukdom erbjuds dagverksamhet vilken är specifikt anpassad för gruppens behov. Vidare erbjuds anhöriga utbildning i olika former och stöd genom avlösning. Av de nationella riktlinjerna framgår att personer med demenssjukdom bör erbjudas möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Här ger granskningen en tudelad bild. Det finns en uppfattning om att denna del fungerar väl och att det erbjuds ledsagning och promenader. En annan bild som ges 11 av 15

14 är att det finns individuella bistånd på fysisk aktivitet utifrån ett individperspektiv, men att dessa ännu inte har genomförts Övriga iakttagelser Företrädare för de privata entreprenörer inom hemvård och särskilt boende som övertog verksamheten våren 2012 anger att verksamheten inte motsvarande den beställning som hade gjorts. Inom hemvården motsvarades inte den redovisade bemanningsstatus som hade givits det verkliga behovet, vilket krävde fler vikarier utöver ordinarie personal. Semesterplaneringen, som också var genomförd av tidigare utförare, var också bristfällig. Den verksamhet som bedrevs hade också brister specifikt vad gäller social dokumentation och genomförandeplaner. Inom särskilt boende fanns brister vad gäller personalens kompetens. Vidare har det identifierats brister inom social dokumentation och genomförandeplaner. Även här stämde inte den rapporterade bemanningsstatusen överens med den verklighet som rådde. Följden blev att verksamheten har fått bemannas med extra personal. Semesterplaneringen uppges ha varit bristfällig. Företrädarna för entreprenadverksamheten menar att det hade varit önskvärt att verksamheten kartlagts på ett bättre sätt innan upphandling. Tillräckliga insatser har inte vidtagits vad gäller de brister som tidigare uppdagats i uppföljning och tillsyn av verksamheten. 12 av 15

15 4. Revisionell bedömning Detta avsnitt inleds med en avstämning av respektive kontrollmål. Därefter redovisas en sammanfattande bedömning och besvarande av revisionsfråga. Det finns en styrning och uppföljning av verksamheten till de dementa som säkerställer önskvärt resultat. Det finns mål för verksamheten. Dessa är allmänt hållna och ger ingen direkt styrning av vård och omsorg av demenssjuka. De riktlinjer för demensvården som är framtagna är inte anpassade utifrån de nationella riktlinjer som gäller sedan år Det pågår ett arbete med att färdigställa lokala riktlinjer som är anpassade till de nationella riktlinjerna. Det sker en uppföljning av verksamheten på enhetsnivå. Den uppföljning som vi har tagit del av i denna granskning är i många delar systematisk och ambitiös. Det genomförs också en analys för att identifiera förbättringsområden. Av granskningen framgår dock att uppföljningen inte förefaller ha inneburit att identifierade brister har åtgärdats. Vi menar därför att skall styrning och uppföljning säkerställa önskvärt resultat är det angeläget att det finns lokala riktlinjer i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Genom uppföljningen bör även säkerställa att identifierade brister åtgärdas. Det finns en dimensionering av platser i särskilt boende som motsvarar behovet. Vid granskningstillfället fanns en kö till de särskilda boendena. Av granskningen framgår också att det med alla säkerhet finns ett mörkertal vad gäller antalet demenssjuka i kommunen. Det är därför viktigt att socialnämnden kontinuerligt undersöker behovet av antalet platser i särskilt boende. Det finns ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som omfattar mål för demensvården. Det pågår ett arbete för att ta fram ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Detta ledningssystem kommer också att omfatta demensvården. Det är en brist att nämnden inte har haft ett ledningssystem för verksamheter enligt socialtjänstlagen. Vidare har ledningssystemet för hälso- och sjukvård inte reviderats sedan år Genom ett ledningssystem skapas förutsättningar för att tydliggöra styrning i form av mål och uppföljning av verksamheten. Ledningssystemet bör också innehålla en uppföljningsplan för socialnämnden. 13 av 15

16 Det finns en väl fungerande samverkan med Region Skåne avseende målgruppen. Vi bedömer att det i många delar finns en väl fungerande samverkan med Region Skåne vad gäller vård och omsorg av demenssjuka. Det krävs dock ett bättre samarbete med hälsovalsenheterna för att kunna informera om kommunens socialtjänst, och på så sätt komma tidigare in i processen så att patienter/brukare i ett tidigt skede kan ta del av kommunens insatser. Socialnämnden tillämpar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensvård. Personalen inom hemtjänst och särskilt boende får kompetensutveckling kring demensvård. I de avtal som tecknas med utförare ställs krav på att denne ska följa beställarens riktlinjer för demensvården. Det är därför angeläget att socialnämndens lokala riklinjer uppdateras. De nationella riktlinjerna tillämpas i många delar i verksamheten. Det finns dock brister som har identifierats i denna granskning. De brister som särskilt bör framhållas är behovet av att genomföra en årlig och regelbunden uppföljning av alla demenssjuka vilket inte sker idag. Då sjukdomen utvecklas över tid är det angeläget att denna individuella uppföljning genomförs. Vidare finns brister vad gäller genomförandeplaner och social dokumentation. När det gäller kompetensutveckling är detta ett ansvar som utföraren svarar för. Av granskningen framgår att det har funnits brister i kompetensutveckling och att detta är ett område som kan utvecklas. Revisionsfrågan Sammantaget bedömer vi att socialnämnden inte fullt ut säkerställer en ändamålsenlig vård och omsorg av demenssjuka. De brister som finns berör framför allt styrning och uppföljning av verksamheten på enhets- och individnivå. Den nya föreskrift som kommer att gälla från och med år 2014 ställer ökade krav på bemanning och uppföljning på individnivå. Det är därför viktigt att nämnden redan nu förbereder organisationen på kommande förändringar. 14 av 15

17 16 november 2012 Jean Odgaard Projektledare Carl-Gustav Folkeson Uppdragsledare 15 av 15