Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter 31 mars 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter 31 mars 2015"

Transkript

1 FoU Fyrbodal Biståndsbedömning och bemanning i särskilt boende efter 31 mars Fyrbodals arbetsgrupp: Sölvie Linder, sektorchef/biståndschef Melleruds kommun Helena Mårdstam, områdeschef bistånd, Trollhättans kommun Maria Länström, utredare, Munkedals kommun Marita Holm, enhetschef Uddevalla kommun Lena Lundberg, demenssjuksköterska, Sotenäs kommun FoU Fyrbodal Projektledare: Ewa Anundsson Samordnare/utredare Vård- och omsorgsförvaltningen, Åmål

2 Innehåll 1. Inledning 4 2. Bakgrund 5 SOSFS 2012:12 5 Nationell Värdegrund Lokal värdegrund 5 Lokal värdighetsgaranti 6 Servicegaranti 6 Myndighetsutövning 6 3. Uppdrag 7 4. Metod 7 5. Bakgrund till arbetsgruppens förslag 8 6. Biståndsbedömning på särskilt boende 9 ICF 9 Dokumentation 10 Beslut 10 Genomförandeplaner 10 BAS 11 BPSD 11 Äldres behov i centrum 11 Kognitiv svikt eller demenssjukdom 12 Samtycken 12 Rekommenderad uppföljning av genomförandeplan Bemanningen av särskilda boenden 12 Formella krav på bemanning Biståndsbedömning gällande kost Resursfördelningen 14 2

3 10. Andra viktiga faktorer 15 SVPL samordnad vårdplanering 15 Senior Alert 15 Parboende i SÄBO (Särskilt boende) 15 Bostadens grundläggande egenskaper Arbetsgruppens förslag på bistånds-bedömning och bemanning på särskilda boenden 16 Biståndsbedömning på särskilda boenden 16 Utbildningar 18 Vad krävs det för kompetens 18 Tekniska hjälpmedel 19 Betydelsen av lokalernas utformning. 19 Rehabilitering och samverkan. 19 Handledning 19 Vid förändrat vårdbehov, tillfälligt eller bestående 19 Kosten och biståndsbedömning 20 Resursfördelning 20 Referenser 21 Referenser 21 Bilaga 1 Äldreboende som kan underlätta för boende och personal. 23 Bilaga 2 Förslag på grundmodell för plats pris - avgifter. 24 3

4 1. Inledning FoU Fyrbodal ger stöd till personal, politiker samt brukare i socialtjänsten. Det sker bland annat genom utveckling av metoder, uppföljning, utvärdering samt implementering av ny och gammal kunskap. FoU arbetet är i sin tur indelat i tre FouRum för olika områden, vård och omsorg, individ och familj, samt funktionshinder. FouRum, vård och omsorg ingår inom äldreomsorgen. Syftet är att bland annat arbeta långsiktigt med förbättringsarbeten med inriktning på kvalitet och sammanhållen vård av de mest sjuka äldre. Fokusområde God demensvård God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God läkemedelsanvändning Sammanhållen vård och omsorg FouRum, vård och omsorg, gjorde en kartläggning under våren 2013 som handlade om personaltätheten på särskilda boenden (SÄBO) och dimensionering av biståndshandläggare i relation till socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2012:12. I samband med detta följde en diskussion bland deltagarna i FouRum, vård och omsorg som utmynnade i att förvaltningschef Gunnar Erlandsson från Åmål och förvaltningschef Maj Lätto Karlsson, Tanum tog fram ett uppdrag. Det uppdraget var att ta fram ett förslag på bemanning och tillämpning av socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2012:12. Dessutom behövdes ett förslag på riktlinjer för biståndsbedömning på särskilda boenden (SÄBO) för Fyrbodals kommuner. En arbetsgrupp utsågs av FouRum, vård och omsorg att arbeta med detta, samt en projektledare. Som stöd och hjälp i processen är Fyrbodals Strateg Lis Palm samt Anett Forsberg som arbetar som utvecklingsledare, inriktning äldre. Arbetsgruppen består av representanter från kommuner inom Fyrbodal från olika yrkesområden. 4

5 2. Bakgrund SOSFS 2012:12 Socialstyrelsen publicerade 2010 nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 1. Bakgrunden var att socialstyrelsen funnit stora brister vid tillsyn på särskilda boenden bland annat på natten. Det som socialstyrelsen fann vid olika tillfällen av tillsyn var att insatserna inte utgick från den enskildes behov. Utan tvärtom fick den enskilde anpassa sig efter vilken bemanning som fanns att tillgå. Socialstyrelsens ändring i föreskrifterna och allmänna råd (SOSFS 2012:12) 2 om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden som träder ikraft den 31 mars , ska synliggöra individens behov och se till att personer med en demenssjukdom får sina behov tillgodosedda när det gäller bland annat bemanning. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 Socialtjänstlagen). Rätten till bistånd regleras i 4 kapitlet i Socialtjänstlagen: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Sammanboende äkta makar har en förpliktelse att bistå varandra med de sysslor som förekommer i ett hem. (Äktenskapsbalken 1 kap. 2 och 4 ). I dessa riktlinjer gäller samma förutsättningar för ogifta sammanboenden samt hemmaboende vuxna barn. Vid omvårdnadsuppgifter såsom personlig omvårdnad kan inte Äktenskapsbalkens bestämmelser åberopas som avslagsgrund annat än om den anhörige rent faktiskt utför omvårdnaden och att det är på frivillig grund och just detta som den enskilde önskar. Ansvar för föräldrar. Det finns inget i lagstiftningen som anger skyldigheter för vuxna barn att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg. Den lagen upphörde 1957 när socialhjälp trädde ikraft. (Prop. 2008/09:82 sid. 12) Utöver det som finns reglerat i Föräldrabalken (FB) och Äktenskapsbalken (ÄB) är alla insatser som en anhörig vill göra för en närstående helt frivilliga. De generella utgångspunkterna i lagstiftningen är att man avgör själv vilket ansvar man vill ta för att hjälpa, stödja eller vårda en närstående. (prop. 2008/2009:82, sid ). I föräldrabalken (FB) och Äktenskapsbalken (ÄB) regleras föräldrar och makars ansvar. Nationell Värdegrund Lokal värdegrund Den 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen, 5 kap. 4 (2001:453). Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Många kommuner har utifrån den nationella värdegrunden också en lokal värdegrund. Socialstyrelsen har också tagit fram ett vägledningsmaterial för värdegrundsarbete

6 Lokal värdighetsgaranti En värdighetsgaranti utformas lokalt i varje kommun och är frivillig. Det är en utfästelse som handlar om något extra utöver det som den enskilde redan beviljats enligt 4 kap. 1 och 2 Socialtjänstlagen, (SoL) och därmed ska ha rätt till enligt lag och gällande föreskrifter inom området. Det kan alltså se olika ut i varje kommun. Servicegaranti Avsikten med servicegarantier är att veta vad man kan förvänta sig av kommunen när man använder sig av tjänsterna. Servicegarantierna innehåller även möjligheter för kund/brukare att lämna synpunkter på verksamheten så det kan skapas förutsättningar så att tjänsten kan utföras på ett bra sätt. Myndighetsutövning När det gäller myndighetsutövning så handläggs det av kommunens biståndshandläggare. De arbetar efter förvaltningslagen (1986:223) och socialtjänstlagen (2001:453). Förvaltningslagen beskriver grundläggande bestämmelser om handläggning av ärenden. De ska handläggas så snabbt och enkelt och billigt som möjligt utan att säkerheten blir eftersatt eller äventyras. Beslut så som bifall eller avslag meddelas den äldre personen. Utföraren av insatsen får också information om vilken insats som ska utföras. Det kan vara en offentlig eller privat utförare. Det ingår i ett bifall av ansökan att följa upp insatsen och vid förändrad situation ompröva beslut. Avslagsbeslut har man möjlighet att överklaga till allmän förvaltningsdomstol. En tillämpad helhetssyn med ett brett perspektiv på den äldres situation syftar till att bringa klarhet kring den äldres svårigheter i förhållande till den aktuella livssituationen. Det är viktigt att det finns respekt för människans rätt att bestämma själv över sitt liv. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. I 4 kap. 1 SoL regleras rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt när den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Begreppet livsföring i övrigt är inte preciserat, men socialnämnden har ansvar för att inrätta särskilt boende och stöd och hjälp i hemmet för äldre personer (5 kap. 5 SoL). Rätten till bistånd är direkt knuten till behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslutet om bistånd ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den står i lagen att den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och stödformer som kan komma i fråga. Den generella nivån av skälig levnadsnivå förändras kontinuerligt av rättspraxis, det vill säga domar, föreskrifter och allmänna råd. Riktlinjerna är vägledande och gäller aldrig utan undantag. En individuell bedömning skall göras i varje enskilt fall. Biståndsbedömningen skall följas upp för bedömning om den skall fortsätta, förändras eller avslutas. 6

7 3. Uppdrag Att ta fram förslag på tillämpning av föreskift SOSFS 2012:12 som träder ikraft 31 mars 2015, uppdraget kan beskrivas så här: 1. Utarbeta och ge förslag på riktlinjer för biståndsbedömning avseende särskilda boenden. 2. Ge förslag på hur bemanningen av särskilda boenden skall lösas enligt kraven i den nya författningen. 3. Ge förslag på hur biståndet rörande kost skall hanteras. 4. Ge förslag på hur resursfördelningen skall gå till. 4. Metod Ett kvalitativt arbetssätt med delaktighet har använts genom att arbetsgruppen har träffats regelbundet från oktober 2013 fram till februari 2014 och processat fram delar av uppdraget var för sig. Vissa deltagare i arbetsgruppen har i sin tur haft referenter/arbetsgrupp i sin hemkommun och där fått idéer inför arbetsgruppens gemensamma träffar. Första uppdraget var att ta fram ett förslag på hur biståndsbedömningen skulle kunna se ut. En del av deltagarna har varit på information och utbildning i ÄBIC och fått värdefull information om ICF och bedömningsinstrumentet. Andra deltagare har annan värdefull information om bedömningsinstrument ICF och lång erfarenhet av biståndsbedömning. Resultat redovisas dels under biståndsbedömning på särskilt boende samt under arbetsgruppens förslag. Utöver att träffas har kontakt också tagits med en del kommuner för att undersöka hur man arbetat med riktlinjer på särskilda boenden. Bland annat Motala, Trosa, Ulricehamn. Det har då framkommit att de kommuner som arbetat med biståndsbedömning på särskilda boende, har använt de riktlinjerna som används i ordinärt boende. Melleruds kommun har också besökt Ulricehamns kommun. Andra uppdraget om bemanning och process av fördelning av personal är en viktig och svår fråga, särskilt när det är så olika förutsättningar i kommunerna i Fyrbodal. Först har arbetsgruppen studerat de formella kraven som ställs på kommunerna enligt SOSFS 2012:12. Därefter har arbetsgruppen försökt att i sitt förslag komma nära en minsta bemanning, innan man beräknar nattpersonal och sjuksköterskor samt rehabiliteringspersonal. Arbetsgruppen har också studerat Äldrecentrum och hur de i sin rapport 2010:10 använder ordet lämplig bemanning: den bemanning som krävs för att ge en vård och omsorg med god kvalitet enligt de lagar, förordningar, riktlinjer och politiska beslut som gäller och som samtidig kan bedömas som kostnadseffektiv. När det gäller andra uppdraget och bemanning har arbetsgruppen också varit i kontakt med Klippans kommun. Det beror på att en av deltagarna känner till Klippans äldreboende Bågen och utformningen av deras lokaler som till stor del motsvarar det J. Paulssons beskiver i Det nya Äldreboendet från Arbetsgruppen redovisar sitt förslag samt två jämförbara exempel. Tredje uppdraget handlade om kosten. Arbetsgruppen anser att det är en mycket viktig fråga som behövde förtydligas och Anette Forsberg var delaktig vid sammankomst den 26 november. Eftersom kosten behandlas i bedömningsinstrumentet ICF samt i ÄBIC bedömde arbetsgruppen att skrivningen behövde förtydligas så att kosten sammankopplades till ICF och måltidssituationen. Dessutom används kvalitetsregistret Senior Alert av de flesta kommunerna. Genom Senior Alert erbjuds riskbedömningar till samtliga personer som bor på kommunernas särskilda boenden och det är ett evidensbaserat instrument. I riskbedömningen ingår att förebygga bland annat undernäring. 7

8 Fjärde uppdraget, hur resursfördelningen ska gå till är beroende av hur kommunerna bestämmer sig för hur budgetarbetet och styrningen ska se ut. Det går inte att säga att alla ska göra lika när det gäller resursfördelning, eftersom det är politiskt styrda organisationer. En vägledning finns genom socialstyrelsens rapport från som bygger på en kommunenkät som skickades ut till samtliga kommuner samt intervjuer i tio kommuner. Mot bakgrund av den rapporten har olika aspekter och utgångspunkter lyfts fram som viktiga delar i resursfördelningen. Dessutom har kontakt tagits med Eskilstuna eftersom kommunen för 2014 antagit en resursfördelningsmodell för äldreomsorgen. 5. Bakgrund till arbetsgruppens förslag Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:12, ansvaret för personer med en demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder ikraft 31 mars Detta har varit arbetsgruppens utgångspunkt i arbetet med biståndsbedömning och bemanning, föreskrifterna anger att Socialnämnden bör utreda vilka behov en person med en demenssjukdom har av hemtjänstinsatser på ett särskilt boende, där anges olika livsområden som finns i ICF klassifikationssystem. Det finns i föreskrifterna också flera faktorer som påverkar bemanningen och hur de bäst tillgodoser den enskildes behov av bland annat tillsyn. Arbetsgruppen har också tittat på Äldrecentrums utredning från Kommunfullmäktige i Stockholms stad gav 2008 i uppdrag till Äldrecentrum att titta på bemanningen, specifikt på särskilda boende för personer med en demenssjukdom. Det anges i utredningen att det saknas en nationell statistik om bemanning i särskilt boende för personer med en demenssjukdom. I undersökningen, ombads chefer för nio boenden bemanna var för sig, ett fiktivt gruppboende för nio personer med demenssjukdom. Dessutom genomfördes också två koncensusmöten med experter. Man genomförde också en deltagande observation på sex gruppbostäder. Utöver detta gjordes en vinjettstudie via enkät till 130 chefer samt kunskapsöversikt i ämnet. Inom Fyrbodal finns det både stora och små kommuner som har olika förutsättningar både när det gäller resurser och rekrytering. FouRum vård och omsorgs arbetsgrupp, har utifrån dessa perspektiv resonerat och kommit fram till ett förslag på en minsta lämplig bemanning som skulle kunna vara vägledande för samtliga kommuner inom Fyrbodal. Arbetsgruppen har också kommit fram till att det finns olika förutsättningar i varje kommun när det gäller personalens kompetens, samt hur lokalerna ser ut. Dessutom påverkas bemanningen av den boendes aktuella sjukdomstillstånd. Behovet av bemanningen av sjuksköterskor kan också variera mycket mellan kommunerna och det gäller även behovet av kommunrehabilitering och tekniska hjälpmedel

9 6. Biståndsbedömning på särskilt boende Behovsbedömning är den process som föregår och som leder fram till ett beslut om bistånd i en myndighetsprocess. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och arbetet har ett rehabiliterande förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten, vilket innebär att den enskilde ska ges stöd för att upprätthålla sina funktioner för den dagliga livsföringen. Bedömningen av rätten till bistånd bör baseras på den äldre personens egen beskrivning och bedömning av sin livssituation Prop. 2009/ Värdigt liv i äldreomsorgen. Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet också om att utreda följande frågor: 1. Föreligger det ett behov och hur ser behovet ut? 2. Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan behovet tillgodoses på annat sätt? 3. Hur kan biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? Arbetsprocessen: Hantera ansökan Inhämta fakta Bedöma behov Besluta om insats Planera (verkställighet) Genomföra (verkställighet) Följa upp resultat ICF ICF är ett klassifikationssystem, som används som ett verktyg för att bedöma behov och planera social trygghet. Det gör man genom att välja koder som anger omfattning eller grader av funktionstillstånd eller funktionshinder. Det finns även möjlighet att ange omfattningen av omgivningsfaktorer som är underlättande eller hindrande. När det gäller själva strukturen så bygger den på fyra huvudgrupper och under dessa finns det ett antal livsområden som är framtagna att användas vid behovsbedömning. Huvudområden Kroppsfunktioner och Kroppsstruktur Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Livsområden 1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav 3. Kommunikation 4. Förflyttning 5. Personlig vård 6. Hemliv 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer 8. Viktiga livsområden 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 10. Känsla av trygghet (omgivningsfaktorer) 11. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde 6 (s.52) (Person faktorer) 6 9

10 Dokumentation Dokumentationen kring biståndshandläggning för personer som bor i särskilt boende ska föras utifrån de krav som fastställs i SOSFS 2006:5. Socialstyrelsen rekommenderar även att kommunerna implementerar en systematisk och strukturerad dokumentationsmodell som bygger på ett gemensamt nationellt fackspråk, ICF. Dokumentationen ska vara en naturlig del av arbetet genom hela arbetsprocessen (se kap. biståndsbedömning på särskilt boende). Stort fokus bör ligga på behovstillfredsställelse och måluppfyllnad. I dokumentationen ska behov utifrån fysiska, psykiska såväl som sociala aspekter belysas. Dokumentationen ska på ett tydligt sätt visa hur man tillförsäkrar individen det lagstadgade kravet på skälig levnadsnivå samt möjlighet till värdigt liv och välbefinnande genom en sammanhållen dokumentationskedja genom arbetsprocessen. Av dokumentationen ska det tydligt framgå: 1. vilka behov individen bedöms ha som denne ej själv kan tillgodose och som ej kan tillgodoses på annat sätt 2. hur dessa behov genom åtgärder/insatser förväntas kunna tillgodoses 3. vad för målsättning insatserna har 4. hur de beviljade insatserna utförts 5. på vilket sätt behovet tillgodosetts 6. till vilken grad målsättningen uppfyllts 7. vilka åtgärder som vidtagits om insatserna ej fått förväntat resultat Beslut Ett beslut om insatser ska tydligt beskriva vad man får och inte får hjälp med. 3 Av dokumentationen av beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) om bostad och hemtjänstinsatser i särskilt boende ska det framgå vilka hemtjänstinsatser som en person med demenssjukdom har beviljats så att det 7) står klart vad beslutet eller besluten kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. Detta ska gälla alla som har beviljats ett särskilt boende. Det är också viktigt att stödja personer som finns i den äldres närhet vilket förtydligats i socialtjänstlagen den 1 juli (2001:453) Nämnden ska också (5 kap. 10 SoL) erbjuda stöd som underlättar för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre och för de som stödjer en närstående som har funktionshinder. Genomförandeplaner I socialtjänstlagens 11 kap. samt i föreskriften (SOSFS 2006:5) regleras socialnämndens skyldighet om dokumentation vid 8) handläggning och genomförande av insatser i genomförandeplaner. Kvalitén regleras inom Socialtjänstlagen i föreskrift (SOSFS 2006:11). I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:12) anges också att en genomförandeplan bör upprättas tre (3) veckor efter att en person med en demenssjukdom flyttat in på ett särskilt boende och om det är möjligt skall den upprättas tillsammans. Uppföljningen av genomförandeplanen bör sedan göras fem till sju veckor efter inflyttningen till det särskilda boendet. Regelbunden uppföljning sker sedan vid behov eller minst en gång per år. Olika orsaker till behov av uppföljning kan vara att: Behoven har förändrats Klagomål från anhöriga har framförts Omständigheter i övrigt är inte tillfredställande SOSFS 2012:12, 4 Socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor upprättar en genomförandeplan för personen i enlighet med 4 kap

11 BAS Instrumentet Behov Av Stöd BAS, är ett halvstrukturerat intervjumaterial som är framtaget av socialstyrelsen. Det är fasta svarsalternativ som följs av en möjlighet för den äldre att med egna ord beskriva den sin situation och hur han/hon bedömer sitt behov av hjälp i vardagen. Vissa delar behöver kompletteras så som läkemedel, anhöriga. Instrumentet är avsett för ett systematiskt utredningsarbete som ska ge en enhetlighet i besluten så långt som det är möjligt. Genom att biståndshandläggarna arbetar systematiskt och på liknande sätt får man samma bedömning oavsett var i landet man bor. Risken för godtyckliga beslut ska undvikas genom systematiska bedömningsinstrument. BPSD BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Personer med demens har en rad olika symtom med en sak gemensamt och det är att anhöriga och vårdpersonal har svårt att bemöta dessa. Det kan handla om hallucinationer och vanföreställningar men även skrik, rop och störd dygnsrytm. Det finns idag ingen bra behandlingsmetod. Med hjälp av BPSD registret kan man utreda, identifiera, tolka och försöka se sammanhang och sedan sätta in en del olika åtgärder. Oftast är det viktigt att det omfattar bemötande och omvårdnadsstrategier och ibland läkemedel. Många kommuner arbetar med BPSD register där man kan registrera sig och även få stöd och hjälp samt utbildning. 9) Äldres behov i centrum Socialstyrelsen har nu ett utvecklingsarbete som kallas Äldres behov i centrum och det sker enligt två regeringsuppdrag. Det ena är utifrån Öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre och handlar om att förbättra kvaliteten inom vården samt ett bättre resursutnyttjande. Genom att höja kvalitén i vården med bra arbetsmetoder ska man som enskild kunna jämföra vården och man får en ökad valfrihet när det gäller vilken vård som man föredrar. För att kunna mäta vården på nationell nivå behövs en bra uppföljning och då behöver kommunerna på individnivå anpassa sina dokumentationssystem som även visar uppföljning. Till det andra regeringsuppdraget är att informationen som dokumenteras om den enskilde inom vård och omsorg ska vara beskriven med entydiga, enhetliga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer. Det andra uppdraget hör en nationell strategi för e-hälsa som omfattar två delar: 1. Nationell informationsstruktur 2. Nationellt fackspråk för vård och omsorg Nationell e-hälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Handläggare och utförare behöver få stöd och i att utveckla ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt. Handläggare och utförare behöver följande kunskaper för att omsätta arbetssättet i praktiken: kunskap om det betydelsefulla mötet och samtalet med den äldre kunskap om hur man kan förstå människan som biologisk, psykologisk och social varelse samt hur olika sätt att beskriva behov och resurser påverkar de professionellas arbetssätt och lösningsförslag kunskap om hur ICF kan användas som gemensamt språk i strukturerad dokumentation och för att sätta mål för de behov som ska tillgodoses med insatser samt för att följa upp resultatet och måluppfyllelsen för individen. kunskap om grunderna för att arbeta systematiskt, evidensbaserat och att genomföra förändringsarbete

12 Kognitiv svikt eller demenssjukdom Enligt Socialtjänstlagen, ska socialnämnden säkerställa att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där det bor en person med en demenssjukdom har en upprättad genomförandeplan enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 3 SoL. (SOSFS 2012:12) Uppföljning sker av biståndshandläggare regelbundet eller enligt antagen värdighetsgaranti. Detta görs genom uppföljning av genomförandeplanen. Beslutet om vård- och omsorgsboende omprövas inte om det inte finns synnerliga skäl till detta. Orsaker till uppföljning och/eller omprövning kan vara: behoven hos personen med demenssjukdom förändras, klagomål från personen med demenssjukdom eller närstående har framförts eller omständigheterna i övrigt är sådana att situationen inte är tillfredsställande. Samtycken Samtycke från den enskilde Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Ett samtycke kan vara uttryckligt. Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad olika nivåer av samtycke. Samtycke från anhörig Att ge vård eller omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd av lag. Därmed följer att anhöriga eller annan närstående inte kan samtycka till vård eller omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av tvångsåtgärder. Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad olika nivåer av samtycke. Samtycke från god man och förvaltare Att ge vård och omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Därmed följer att en god man eller förvaltare inte kan samtycka till vård och omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av tvångsåtgärder. Se vidare Socialstyrelsens 10) meddelandeblad Rekommenderad uppföljning av genomförandeplan Utföraren/verkställigheten dokumenterar den enskildes behov enligt biståndsbeslutet i en genomförandeplan senast fem till sju veckor efter inflyttning. Genomförandeplanen skall vara tillgänglig för biståndshandläggaren inom denna tid. Därefter följer kontaktpersonalen upp genomförandeplanen minst en gång per år eller tidigare vid behov eller enligt antagen lokal värdighetsgaranti. Om behovet ändras hos brukaren kontaktar ansvarig inom verkställigheten biståndshandläggaren för uppföljning och ställningstagande om nytt beslut. 7. Bemanningen av särskilda boenden I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden anges i 2 kap. om Ledningssystem. 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande

13 Det är svårt att exakt ange exakt antal årsarbetare eftersom det påverkas av flera faktorer; Aktuella sjukdomstillstånd Lokalernas utformning Personalens kompetens Tillgång till handledning Tillgång till rehab och sjukgymnastik Tekniska hjälpmedel Formella krav på bemanning När det gäller boende för personer med en demenssjukdom har socialstyrelsen tagit fram föreskrifter som ska tydliggöra för kommunerna vilket ansvar de har samt hur bemanningen behöver vara så att de boende kan känna sig trygga och säkra i sina hem. Där framgår det att det ska göras tydligt vad den boende har för rättigheter. Det ska ske genom att utredningen ska vara tydlig och dokumentationen ska beskriva vad den boende behöver hjälp med. De formella kraven som finns mot bakgrund av detta är att boende ska: dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som kan stödja och vägleda den övriga personalen i arbetet med att genomföra hemtjänstinsatser, dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov av insatser hos en person med demenssjukdom samt få handledning, om så behövs. 2 Varje särskilt boende där en person med demenssjukdom bor ska vara bemannat dygnet runt. Bemanningen ska säkerställa att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Det som också vägleder bedömningen av bemanningen är de insatser som beviljats. Den som har ansvar för verksamheten och driver den ska ta fram en genomförandeplan utifrån det beslut som den boende har fått och bemanningen ska anpassas efter detta. Dessutom ska det finnas personal dygnet runt som kan ge hjälp utan dröjsmål. Plats med högre bemanning beviljas och erbjuds de personer som har en fastställd demensdiagnos eller svår kognitiv svikt och där andra alternativ inte kan tillgodose hälsa och personlig säkerhet. Individuella insatser i boendet fastställs vid biståndsbeslutet och verkställs sedan i genomförandeplanen. Behovet av insatser omprövas efter individuella behov. Detta bör göras vara varje halvår och minst en gång per år. 4 Socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver socialtjänst i ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor upprättar en genomförandeplan för personen i enlighet med 4 kap. 3. (Se avsnittet genomförandeplaner) 8. Biståndsbedömning gällande kost Måltiden, kosten och näringens betydelse för den enskilde har flera olika och viktiga perspektiv att ta hänsyn till. Särskilt viktigt är det i samband med försämrat hälsotillstånd och vid eventuella funktionsnedsättningar. När det gäller kost och biståndsbedömning på särskilt boende ingår det i ICF under Aktiviteter och delaktighet och detta tas upp i samband med att man utreder måltidssituationen. 13

14 9. Resursfördelningen Socialstyrelsen har gett ut en rapport (2007) om resursfördelning baserat på en kommunenkät. Flera viktiga samhällsaspekter lyfts fram i rapporten bland annat efterlyser socialcheferna ett utökat samarbete med andra huvudmän. 12) Det som också ansågs viktig var styrning och ledning. Det behövs mer tid åt verksamhetsuppföljning för att effektivisera socialtjänsten med regelbunden kvalitetsuppföljning. Det är viktigt med tydliga politiska målsättningar och en politisk kontroll genom tydlighet i resursfördelning och ekonomisk styrning. En effektiv resursanvändning är nödvändig när resurserna minskar. Alternativen är att strängare bedömningar eller att avveckla verksamheter. Ineffektivitet kan leda till att färre får hjälp med insatser. Det finns dock några grundläggande förutsättningar som kan vara vägledande för resursfördelning. Förutsättningar SoL är en ramlag LSS är en rättighetslag HSL är en skyldighetslag Det betyder att SoL behöver tillgodose vissa insatser och har frihet att hålla sig inom vissa ramar. När det gäller LSS finns det vissa skyldigheter som kommunen måste tillgodose. HSL där kan kommunen aldrig välja bort vissa delar av verksamheten. Synsätt I socialstyrelsens rapport om resursfördelning beskrivs två synsätt. Det ena är det resursorienterade och det andra är det behovsorienterade synsättet. Det första innebär att man ser på vilka resurser man har och utgår från detta. Det andra är att man ser på vilka behov som finns och utgår från detta. Det finns även två förhållningssätt när det gäller budgetprocessen. Den ena är så kallade break-down som innebär att budgeten är centralt styrd och tjänstemännen inte kan påverka budgeten i någon större utsträckning. Det andra är build-up där budgeten byggs upp från enhetsnivå till ledningsnivå. Men oftast är budgetprocessen en väl utarbetad samverkansform mellan både politiker och tjänstemän. För att ge ytterligare vägledning i resursfördelningen behövs det tydlighet i vilket synsätt man ska arbeta efter. Det finns fyra rättsliga förutsättningar för en prioriteringsordning och resursfördelning som skulle kunna se ut som inom hälso- och sjukvården eftersom flera delar sammanfaller med både LSS och socialtjänsten. Rättsliga förutsättningar Människovärdesprincipen Behovsprincipen Solidaritetsprincipen Effektiviseringsprincipen Det som varit viktigt för kommuneran de senaste åren är att få budget i balans. Det har inneburit att många kommuner omorganiserat sig för att pröva nya vägar med metoder och styrsystem för ökad effektivisering. Resursfördelningen måste fungera i hela ansvarskedjan från fullmäktige till resursenheten och det skall vara tydlighet och enhetligt vad och vilka mål man arbetar emot. Man måste vara ense om vilka långsiktiga prioriteringar som prioriteras

15 10. Andra viktiga faktorer SVPL samordnad vårdplanering Det finns en gemensam rutin som beskriver samarbetet kring samordnad vård- och omsorgsplanering inom Västra Götalandsregionen när det gäller tillämpning av rutiner för äldre som skrivs in och ut från sjukhus. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där alla person som är 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Senior Alert hjälper kommuner och landsting att utveckla nya förebyggande arbetssätt. Senior Alert är också en del av Sveriges Kommuner och Landstings satsning på Bättre liv för sjuka äldre. Parboende i SÄBO (Särskilt boende) En ny bestämmelse infördes den 1 november 2012 i socialtjänstlagen ((2001:453), SoL, om parboende i särskilda boenden. som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans under vissa förutsättningar har rätt att fortsätta att bo tillsammans även när endast den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor Den 1 november 2012 införs dessutom ett klargörande i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, om att kommunens ansvar avseende hälso- och sjukvård omfattar dem som efter beslut av kommunen bor i någon av de särskilda 13) boendeformerna enligt SoL Meddelandebladet 11/2012 från socialstyrelsen ger information om de båda bestämmelserna. Bostadens grundläggande egenskaper. Särskilt boende för äldre avser särskilda boendeformer för äldre enligt 5 kap. 5 SoL. Det är ett samlingsbegrepp för olika sorters boenden. Hit hör även korttidsboenden och korttidsvård. Boendet för äldre ska inte ha en institutionell prägel utan 14) vara som en helt vanlig permanent bostad för ordinärt boende (s.16) enligt socialstyrelsen förstudie om planering om särskilda boenden. Där hänvisas också till Boverkets byggregler. Det grundläggande egenskaper for bostaden som behöver finnas är att: Bostaden ska vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv I Boverkets byggregler framgår vad en fullvärdig bostadslägenhet innebär (sidan 12). Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning. I bostaden ska finnas a) minst ett rum för personlig hygien, b) inredning och utrustning för personhygien, c) rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, d) rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila, e) rum eller avskiljbar del av rum för matlagning, f) inredning och utrustning för matlagning, g) utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning, h) utrymme för hemarbete, i) entréutrymme med plats för ytterkläder m.m. j) utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas, k) utrymmen för förvaring, och l) inredning för förvaring. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostadslägenheten )

16 11. Arbetsgruppens förslag på biståndsbedömning och bemanning på särskilda boende Biståndsbedömning på särskilda boenden Arbetsgruppen ser fördelar med att det görs en bedömning av de individuella behoven, vilket ökar rättssäkerheten och inflytandet för den enskilde. Besluten följs också upp regelbundet av biståndshandläggare. Vilket bedömningsinstrument som används är också beroende av att instrumentet motsvarar socialstyrelsens behov av att samla in nationell statistik. För närvarande finns BAS som socialstyrelsen utvecklat, det består av halvstrukturerade frågor som ger stöd och hjälp vid behovsbedömning. Bemanning Basbemanningen på särskilt boende exklusive nattpersonal, sjuksköterskor, administratörer, chefer samt rehabiliteringspersonal bör inte understiga 0,75 årsarbetare (åa) /boende. Beräkningen berör bemanning med grundläggande personal på dagtid från klockan 07:00 till klockan 22:00 samt att räkna bort nattpersonal och sjuksköterskor. Personalens kompetens är viktigt för att säkra verksamhetens kvalitet. Hög kompetens och kompetenshöjning kan dock inte sänka den föreslagen rekommenderad basbemanning på 0,75 årsarbetare/boende. Sjuksköterskebemanningen kan behöva ökas om omsorgspersonalens kompetens är låg eller om extra handledning är nödvändig. Annat som kan påverka bemanningsbehovet av sjuksköterskor är hur avancerad sjukvård de boende har behov av. Vårdtyngden kan också variera. Till exempel kan periodvis många behöva hjälp med att äta. Förslaget 0,75 åa/boende är den lägsta basbemanning av omvårdnadspersonal/undersköterskor på dagtid, som arbetsgruppen har räknat fram. Bemanningsnivån kan endast ökas. Nattpersonalen Nattpersonalen skall vara tillgänglig (4 kap. 2 SoL) 16) och kunna se och höra om en person med demenssjukdom behöver stöd och hjälp snarast. På den direkta frågan om vad begreppet snarast innebär, har en jurist på Socialstyrelsens svarat Bågens personal i Klippans kommun att snarast är lika med 7 min! Om man arbetar ensam och är upptagen med en boende blir det svårt att som socialstyrelsen rekommenderar, inom 7 minuter åtgärda ett nytt larm. Väntetiden kan bli längre än 7 minuter. Det kan betyda att man behöver ha sovande beredskap som kan ge extra hjälp. På ett särskilt boende där det finns personer som har eller utvecklar en demenssjukdom behöver man beakta bemanningen på natten extra noga utifrån de nya föreskriften (SOSFS 2012:12). Detta gäller även om det bara finns en eller få av de boende som har en demenssjukdom, om man inte kan erbjuda annat särskilt boende med högre bemanning för boende som utvecklar demenssjukdom

17 Basbemanning, arbetsgruppens beräkningsmodell Exempel på beräkning av basbemanning på ett särskilt boende för 9 personer med demenssjukdom. Beräkning berör bemanning av omvårdnadspersonal dag/kväll, kl personal dagtid 7:00 16: personal kväll 16:00-22:00 = 39 arbetstimmar per dag 39 arbetstimmar x 365 dagar = arbetstimmar/ särskilt boende/år 1 heltidstjänst = 1980 arbetstimmar/år 14235/1980 = 7,2 årsarbetare/tjänster per särskilt boende 7,2 tjänster/ 9 boende = 0,79 tjänst/boende 0,79 justeras till 0,75 årsarbetare/boende Justering: Vi minskar med 0,04 för att inte överdimensionera personalen dagtid. Det är bättre att bemanna med mer lite mer personal på natten. Exempel 1, Basbemanning, arbetsgruppens förslag. (Antal boende 9 personer) Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Rehabpersonal EC/ADM Dag/kväll 0,75 åa/boende exl.ssk Kommunens bedömning Kommunens bedömning medarbetare NATT Se avsnitt lokalernas utformning och tekniska hjälpmedel. 0,2 adm. Basbemanningen i exempel 1, ska ses som ett minimum som lämplig, som aldrig kan bemannas med lägre personaltäthet. Därefter skall nattpersonal, sjuksköterskepersonal samt rehabiliteringspersonal läggas till efter varje kommuns särskilda behov och förutsättningar. Vad man behöver beakta utöver bemanningen är bostadens utformning, personalens kompetens, tillgång till handledning samt tekniska hjälpmedel. Exempel 2, Klippans kommun Bågen (Antal boende 8 personer) Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Rehabpersonal EC/ADM Dag/kväll 0.97 åa/boende Kommunens bedömning idag. 0, h/v AT 2 h/v SG 37 medarbetare NATT Inklusive 0,3 adm. Detta exempel nummer 2, är från bemanningen från Klippans kommun (Bågen) där lokalernas utformning är översiktliga och ger personalen en överblick och verksamheten lättare att bemanna. Här ingår samtliga personalgrupper. Efter omorganisation har kommunen beslutat att sänka bemanningen från 1.1 till Utformningen av lokalerna med bostädernas placering runt den gemensamma samlingslokalen ger en överblick för personalen som inte går att få i korridorer.(bilaga 1) Exempel 3, Rapport 2010:10, Äldrecentrum (Antal boende 9) Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Rehabpersonal EC/ADM Dag/kväll 1,1/boende 0,1 0,5 per enhet 0.50 /enhet (4 enheter) NATT Inklusive 0,2 adm. Exempel 3 beskrivs i Äldrecentrums rapport så här; data från enkäten och konsensusgruppsmötena tyder på att bemanningen med usk/vb bör vara 1,1 per boende om bemanning med en tjänst nattetid, och 1,0 om en tjänst svarar för två boende enheter nattetid. Sjuksköterskebemanningen har beräknats till 0,1 per boende. Härutöver behövs en halvtid rehabiliteringspersonal (arbetsterapeut och sjukgymnast) dagtid vardagar för en gruppboende enhet med nio boende. Till detta kommer arbetsledning. 17) 17

18 Utbildningar Det finns grundläggande krav på vilken grundutbildning och grundläggande kunskaper (SOFSFS 2011:12) som personal behöver som ska arbeta i socialtjänsten och med omsorg om äldre. Kommunerna kan utöver detta använda sig av webbutbildningar som en löpande arbetsuppgift, för att försäkra sig om att grundläggande kunskaper finns hos all personal. Nyanställda introduceras med kompletterande webbutbildning. Det är också önskvärt att arbetsförmedlingen inför utbildningarna som ett tillägg för personer som har omsorgsutbildning/vårdutbildningar och som är arbetssökande inom vård och omsorgsarbete. Dessa utbildningar kan ses som meriter om de är klara för ett anställningsförfarande. Följande webbutbildningar finns idag; ABC demens, kognitiv svikt demenssjukdom 10 kapitel a 20 till 30 min, Diplom, kostnadsfri. Svenskt demenscentrum Våga fråga våga se, psykisk ohälsa äldre 6 moduler á min, diplom kostnadsfri. Nestor FOU, forskning och utveckling för äldre Tänkte inte på det, bemötande funktionshinder 1,30 min, diplom kostnadsfri. GRO Värdegrundsarbete i praktiken, 11 moduler totalt 92 min. Socialstyrelsens webbutbildning, kostnadsfri, Vad krävs det för kompetens Personal som ska arbeta inom äldreomsorgen och med personer med diagnos demenssjukdom står det både i hälso- och sjukvårdslagen samt i socialstyrelsens allmänna råd att: Socialnämnden bör försäkra sig om att det särskilda boende som erbjuds har tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i enlighet med 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Information finns i socialstyrelsen allmänna råd (SOFSFS 2011:12) om vilka grundläggande kunskaper som personal behöver som ska arbeta i socialtjänsten och med omsorg om äldre. För att säkerställa kvalitén inom det särskilda boendet beskrivs detta i socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9 ). Ledningssystemet ska säkerställa att processer och rutiner finns enligt socialstyrelsens allmänna råd om de grundläggande bestämmelserna enligt 3 kap. i SOSFS 2012:12 (S). Det innebär också att det ska ingå fortbildning för personal som arbetar med personer med kognitiv svikt och demens diagnos. Omsorgspersonalen i ett sådant boende bör; ha den kompetens som rekommenderas i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, ha kunskaper om bestämmelserna om värdegrund i 5 kap. 4 första stycket socialtjänstlagen (2001:453) och rekommendationerna om värdegrund i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre, SOSFS 2012:12 ha teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på en persons fysiska, psykiska och sociala funktioner samt ha förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet, få handledning, om så behövs. Det skall ges kompetensutveckling regelbundet för personal som arbetar inom äldreomsorgen. 18)

19 Tekniska hjälpmedel Det kommer hela tiden nya hjälpmedel som påverkar och hjälper personer med en demenssjukdom eller personer med kognitiv svikt att klara sin vardag bättre och säkrare. En viktig yrkesgrupp för tekniska hjälpmedel är arbetsterapeuterna. Betydelsen av lokalernas utformning. Det är viktigt att beakta att själva utformningen av bostäder och gemensamhetslokaler påverkar bemanningen av personal. Ett boende med en enkel och överskådlig planlösning där de boendes dörrar är placerade ut mot en korridor eller gemensamhetsutrymme med möjlighet till uppsikt kräver mindre personal än många av de i dag befintliga gruppbostäderna. (Bilaga 1) I många fall har befintliga boendena inrättats i lokaler som tidigare varit anpassat för ett annat syfte. Byggnationen har också påverkats av ekonomin, att få plats med så många lägenheter med påföljd att det blivit långa korridorer, L-formade korridorer, olika våningsplan eller utan boenden som inte gränsar till varandra. Detta försvårar för personal att snabbt uppmärksamma om en person med demenssjukdom eller annan sjukdom är i behov av hjälp. Lokaler med överskådlig planlösning gör att boende har möjlighet att se andra personer och personal. Boende som behöver hjälp uppmärksammas tidigare när personalen blir mer tillgänglig och kan därigenom skapa trygghet och minska oron. Tekniskt hjälpmedel som kameraövervakning i allmänna utrymmen kan underlätta för personalen att ha uppsikt i lokaler där det är svårt att överblicka vad som händer. Hotell-lås är också ett hjälpmedel där de boende låser om sig utan att bli inlåsta. De är då ostörda utefter eget önskemål utan att övriga boende kommer in i deras bostad Rehabilitering och samverkan. För att omsorgen och vården ska fungera även på det särskilda boendet behöver rehabilitering och samverkan mellan olika yrkesgrupper fungera optimalt. Det gäller att arbetet är rehabiliterande och samtidigt anpassat till den enskilde boendes delaktighet. Handledning Hur hög bemanningsgrad som behövs för att tillförsäkra de boendes behov är till viss del beroende på tillgången handledning i sitt arbete. Många av de svårbemötta psykiska och beteendemässiga reaktionerna hos framför allt personer med demenssjukdom är mycket resurskrävande. Genom att personalen får möjlighet till handledning av personer med specialistkompetens kan många resurskrävande beteenden förebyggas och/ eller stoppas vilket även leder till kraftigt förbättrad livskvalité för den enskilde och de medboende. En god handledning av baspersonal kan även minska behovet av andra yrkesgrupper såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor eller fritidspedagoger/ fritidsledare. Dock kan man ej minska bemanningsgraden av baspersonal genom ökad handledning. Oavsett kompetensgrad hos baspersonalen kan de inte öka effektiviteten då de ej kan tillgodose fler basbehov utan utökad tidsresurs. Vid förändrat vårdbehov, tillfälligt eller bestående Den enskildes hälsotillstånd och funktionsförmåga kan tillfälligt försämras av olika anledningar och kan innebära att hjälpbehovet ökar. I de fall där försämringen kan antas vara tillfällig utökas de insatser som är nödvändiga och anges noga i genomförandeplanen. Om den enskildes ökade hjälpbehov kvarstår skall en ny biståndsbedömning göras och nödvändiga beslut fattas för att den enskilde skall få sina behov tillgodosedda. arbetsgruppen föreslår att kommunerna inom Fyrbodal inför en befogenhet för verkställaren att under en begränsad tid utöka insatserna utanför SoL beslut. Detta för att undvika överdriven administration. Arbetsgruppen rekommenderar även att vårdplanering efter sjukhusvistelse sker i hemmet i de fall där det är möjligt. 19

20 Kosten och biståndsbedömning I genomförandeplanen skall det tydligt framgå hur den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt beträffande kost och näring. Det är viktigt att det anges i planen hur måltiderna fördelas över dygnet och att det tydligt framgår hur den enskildes nattfasta blir så kort som möjligt. Riskbedömningar beträffande kost/nutrition skall regelbundet genomföras till exempel i kvalitetsregistret Senior Alert. Regelbundet fördelade trevliga och goda måltider och en systematisk uppföljning av näringsstatus är grunden för ett välbefinnande hos den enskilde. Resursfördelning Det som framkommer i de avslutande reflektionerna av socialstyrelsen rapport (2007) är att resursfördelningen behöver 19) vara tydlig. Att de tidigare studierna som visat på stuprörstänkande inte alltid främjar målgruppernas behov. Det finns konkurrens om medlen i kommunerna vilket innebär att medlen fördelas mellan verksamheterna och inte mellan målgrupperna. Det som tidigare studier har visat är att samverkan mellan kommuner och landsting är värdefullt. Särskilt när det gäller för personer med sammansatta och komplexa vårdbehov. Det behövs gemensamma former för prioriteringar. Det finns idag inga resursfördelningsmodeller som arbetsgruppen anser att de kan hänvisa till. Arbetsgruppen har letat efter resursfördelningsmodeller som skulle kunna vara användbar inom Fyrbodals kommuner på särskilda boenden. Det finns inom hemtjänsten olika planeringssystem som hjälper till att planera beviljade insatser. Frågan är om det går att använda liknande system även inom särskilda boenden när det är genomfört beviljade behovsbedömningar på alla som bor på ett särskilt boende. I Eskilstuna kommun har kommunstyrelsen en ny resursfördelningsmodell för äldreomsorgen som bygger på variablerna ålder och civilstånd. Denna modellen kommer Eskilstuna kommun att pröva under 2014 och utvärdera mot slutet av nästa mandatperiod. Utöver detta har Eskilstuna kommun också tittat på en resursfördelningsmodell för äldreomsorgens hemtjänst som bygger på beslut och utförd tid. Denna modell har man bestämt att det inte är värt att införa inom de särskilda boendena, utan Eskilstuna kommer att använda sig av platspris, eftersom det annars kommer att innebära för mycket administration. Ödeshögs kommun har också tagit fram en likande resursfördelningsmodell inom äldreomsorgen Den beskrivs i en förenklad modell i bilaga 2. Arbetsgruppen ser på resursfördelningen på särskilda boenden som en komplex fråga som behöver utreda ytterligare

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning Beslutad av: Socialnämnd, den 29-05-2019 Dokumentansvarig: Ingela Holmström Diarienummer:

Läs mer

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden

Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2014-02-27 Sida 10(23) Socialnämnden SN Punkt 9 SNau 22 Sn/2014:55/021 Behovsanpassad bemanning på särskilda boenden Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

Remissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014

Remissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014 Socialstyrelsen Remissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Bakgrund. Socialstyrelsen

Bakgrund. Socialstyrelsen Eskilstuna kommun Vuxennämnden 2014-11-17 Socialstyrelsens ärendenr.40184/2014 Vårt ärendenummer: TSN 2014:364 VN 2014:138 1 (5) Socialstyrelsen Remissyttrande - Socialstyrelsens förslag till föreskrifter

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun RIKTLINJE 1(12) Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR SOCIAL DOKUMENTATION... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Information om nya regler för bemanning i särskilda boenden för personer med demenssjukdom

Information om nya regler för bemanning i särskilda boenden för personer med demenssjukdom Bilaga KS 2012/190/1 2012-09-24 Vård- och omsorgs förvaltningen Kerstin Olla Stahre Kommunstyrelsen SALA KOMMUW. Kommllnstyrelsens förvaltning Ink. 2012-09- 2 4 Information om nya regler för bemanning

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum. Riktlinje Riktlinjer för parboende i Haninge kommun

Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum. Riktlinje Riktlinjer för parboende i Haninge kommun Förord Den 1 november 2012 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (4 kap. 1 c SoL) som innebär att äldre makar och sambor har rätt att fortsätta att bo tillsammans i ett särskilt boende även i

Läs mer

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende RIKTLINJE 1(12) RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET SÄRSKILT BOENDE... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte och mål med riktlinjen... 3 2. GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen

Fastställd av kommunstyrelsen VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i

Läs mer

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer och enskilda verksamheter som bedriver hemtjänst Nr 3/2018 Juni 2018 Ny bestämmelse om förenklat

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD Vår omsorg, din trygghet Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

DATUM UTSKRIFT SIDA 1/5 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING. AVSNITT ÄLDREOMSORG DOKUMENT NAMN RIKTLINJE PARBOENDE DOKUMENTTYP RIKTLINJE

DATUM UTSKRIFT SIDA 1/5 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING. AVSNITT ÄLDREOMSORG DOKUMENT NAMN RIKTLINJE PARBOENDE DOKUMENTTYP RIKTLINJE DATUM UTSKRIFT 2016-01-13 SIDA 1/5 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING. AVSNITT ÄLDREOMSORG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2013-04-23 DOKUMENTANSVARIG TERHI BERLIN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.22 Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-12, 83 Gäller från beslutsdatum Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Inledning Insatser från kommunen ska i första

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Handläggning inom Omvårdnad Gävle

Handläggning inom Omvårdnad Gävle Handläggning inom Omvårdnad Gävle En förenklad information om lagstiftning och handläggning inom Omvårdnad Gävle. Emelie Hager och Malin Blomqvist OMVÅRDNADSNÄMNDEN Ansvarar för att ge omvårdnad, stöd

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund. Socialstyrelsen

Sammanfattning. Bakgrund. Socialstyrelsen Socialstyrelsen Remissvar förslag föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:xx) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, dnr 7993/2011 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Särskilt boende - SoL

Särskilt boende - SoL Särskilt boende - SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON-176/2013 003 Godkänd av ledningsgruppen 2013-04-08 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende

Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-29 Handläggare Ida Öhman Pils Telefon: 08-508 09 560 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-08-25 Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt

Läs mer