Redovisning av uppdraget att utforma en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen

Transkript

1 (:)a. Socialstyrelsen Dnr /2015 1(1) Reglerochbehörighet ÅsaPettersson asa.petterssongsocialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Redovisning av uppdraget att utforma en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen Socialstyrelsen har enligt regeringens beslut (dnr S2015/3132/FST) haft i uppdrag att utforma ett förslag till stimulanssatsning för att utöka bemanningen i äldreomsorgen. I uppdraget ingår att ta fram en modell för fördelning och uppföljning av ett stimulansbidrag Det ingår också att ta fram uppgifter och statistik om bemanningssituationen i äldreomsorgen. Utredaren Åsa Pettersson har skrivit rapporten tillsammans med utredaren Anna Ahlm, statistikern Lina Boberg och utredaren Jörgen Hellberg. Flera sakkunniga på myndigheten har bidragit till förslagets innehåll. Beslut i detta ärende har fattats av ställföreträdande generaldirektören Taina Bäckström. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Erik Höglund och enhetschefen Stina Törnell Sandberg deltagit. Utredaren Åsa Pettersson har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Miti'd'Okb Taina Bäckström Åsa Pettersson SOCIALSTYRELSEN Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Stockholm Fax w\ww.socialstyrelsen.se

2 53, Socialstyrelsen Dm / (9) Regler och behörighet Åsa Pettersson asa.petterssongsocialstyrelsen.se Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen Uppdragsbeskrivning och tolkning Socialstyrelsen ska enligt regeringens beslutt utforma ett förslag till stimulanssatsning för att utöka bemanningen i den av kommunerna finansierade vården och omsorgen om äldre. I uppdraget ingår att ta fram en modell för fördelning och uppföljning av ett stimulansbidrag Det ingår också att ta fram uppgifter och statistik om bemanningssituationen i äldreomsorgen. Stimulansbidraget får endast användas till personalkostnader och det är viktigt att 2015 års medel snabbt kan fördelas. Socialstyrelsen ska i utfornmingen av satsningen samråda med Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialstyrelsen uppfattar att det finns både socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska syften med satsningen. Regeringen beskriver att satsningen kan skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde inom äldreomsorgen, förbättra arbetsmiljön och på så sätt öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen och genom en förbättrad kvalitet i äldreomsorgen öka möjligheterna för kvinnor med deltidstjänster att förvärvsarbeta mer. Satsningen är tillifillig och omfattar i storleksordningen sju milrder kronor fördelade över tre och ett halvt år.2 Socialstyrelsens överväganden Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) SoL. Insatserna i socialtjänsten ska genomföras med god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL. Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre3och en vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen4.i april 2015 överlämnade Socialstyrelsen ett slutligt förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden I Regeringsbeslut Uppdrag att utforma en satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen (S2015/3132/FST) 2 Regeringens webbplats: Äldreomsorg i vårbudgeten Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsen (2012) Vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. SOCIALSTYRELSEN Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Stockholm Fax

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(9) till regeringen för beslut om medgivande. Regeringen har i skrivande stund inte meddelat något beslut i frågan. Andelen personer 80 år och äldre i Sverige förväntas öka från 5,3 procent 2013 till 7,5 procent Drygt 25 procent av de anställda inom kommunernas vård och omsorg om äldre, och 32 procent i enskilt drivna verksamheter, är timanställda eller visstidsanställda. Bland timanställda saknade 45 procent vårdoch omsorgsutbildning jämfört med 20 procent av de tillsvidareanställda, enligt Kommunalarbetareförbundets medlemsundersökning Statistiska centralbyråns (SCB) Trender ochprognoser för 2014 visar att efterfrågan på personal med vård- och omsorgsutbildning kommer att stiga pga. ökande vård- och omsorgsbehov och att många vårdbiträden och undersköterskor kommer att gå i pension inom det närmaste decenniet.7 Många vårdbiträden saknar en utbildning inom vårdområdet. Enligt Arbetsförmedlingen vill kommunerna i första hand rekrytera utbildad personal med slutförd gymnasial omvårdnadsutbildning men i vissa delar av landet kan det bli svårt att rekrytera undersköterskor eftersom det finns för få.8arbetslösheten bland undersköterskor är förhållandevis låg men samtidigt finns det många deltidsarbetslösa och timanställda.9 Tiden för detta uppdrag har inte medgett någon utredning av arbetsrättsliga frågor förknippade med stimulansbidraget, förutsättningarna att disponera medlen mellan offentliga och enskilda utförares verksamheter, eller konsekvenserna av utbildningskrav och andra tänkbara avgränsningar för medelsanvändningen. Socialstyrelsen har i samrådet med Socialdepartementet och SKL uppfattat det som överordnat att pengarna kan fördelas snabbt och med viss flexibilitet användas där behoven är som störst. Socialstyrelsen ser det dock som angeläget att stimulansmedlen används för att bemanna med personal som har adekvat utbildning, och för att möjliggöra att deltidstjänster utökas till heltidstjänster. Vid en kommande fördelning av stimulansmedlen avser myndigheten att lämna bör-krav för medelsutnyttndet men begränsa ska-kraven med hänsyn till de olika förutsättningar som råder i landets kommuner. Ett flexibelt medelsutnyttnde begränsar möjligheterna att föl upp medlen i t.ex. antalet personal vid satsningens slut. Givet bristerna i den befintliga statistiken, i kombination med utvecklingen mot allt fler äldre och att satsningen 5 Socialstyrelsen (2015) Tillständet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015 s Socialstyrelsen (2015) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015 s.133 Socialstyrelsen (2015) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015 s Arbetsförmedlingens webbplats Yrkeskompassen: Yrkesprognos Vårdbiträden i Sverige 5797&sv.ur1=12.172a e45f0d Arbetsförmedlingen Yrkeskompassen: Yrkesprognos Undersköterskor i Sverige &sv.ur1=12.172a e45tDd

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(9) årligen motsvarar cirka två procent av kostnaderna för äldreomsorgent, bedömer myndigheten att det ändå hade varit svårt att isolera satsningens effekter. Tillgängliga uppgifter och statistik om bemanning Statistik om personalen i äldreomsorgen finns hos SKL, SCB och Socialstyrelsen men är sammantaget inte så komplett som man skulle önska för att kunna föl en satsning som denna. Bland annat går det inte utifrån nu tillgänglig statistik att göra en baslinjemätning över personalsarnmansättningen och personalbeståndet före satsningen. SKL har personalstatistik som har utarbetats som underlag till förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden. Den täcker den kommunalt anställda vårdoch omsorgspersonalen, vilket innebär att de enskilda utförarnas personal inte finns med. Personalen kan delas upp på personalgrupp samt på verksamhet där äldre- och handikappomsorg utgör ett gemensamt område som inte kan delas upp. SCB har i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken uppgifter om personalen som arbetar inom vård och omsorg men inte heller här kan verksamheten delas upp mellan äldre- och handikappomsorg. Uppgifterna kan samköras med uppgifter från SCB:s utförarregister för att få fram vilka personer som arbetar i kommunalt finansierad vård och omsorg i enskild regi. Kopplingen är inte fullständig och det går bara att identifiera till vilket arbetsställe som personalen hör för en del av de företag och organisationer som ingår i insamlingen. Socialstyrelsens statistik är baserad på SCB:s register och Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den visar dels det totala antalet legitimerade sjuksköterskor inom vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre samt öppna sociala insatser för äldre gemensamt, dels antalet legitimerad personal inom omsorg och sociala tjänster. Den senare delen omfattar personalgrupper som arbetsterapeuter, dietister, sjukgynmaster och sjuksköterskor. Socialstyrelsen samlar genom den årliga kommun- och enhetsundersökningen in vissa uppgifter om personal i särskilda boenden och i hemtjänstverksamheter. Det sker inom ramen för uppdraget Öppna jämförelser äldreomsorg och hemsjukvård''. Uppgifterna är några av de få som faktiskt finns på utförarnivå och dessutom uppdelade på särskilt boende och hemtjänst. Frågorna är anpassade efter hur verksamheterna kan lämna säkra uppgifter om personal på den nivå som redovisas i Öppna jämförelser. Frågorna avser omsorgspersonal med eller utan adekvat utbildning, sjuksköterskor och omsättning bland personalen. Uppgifter om personaltäthet redovisat som antal årsarbetare finns därför inte tillgängliga. I Socialstyrelsen (2015) Tillståndet och utveckl ngen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015 s.177 Socialstyrelsens Öppna jämförelser inom äldreomsorgen består av fyra delar (1) Vård och omsorg om äldre presenterar jämförelser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå och riktar sig främst till beslutsfattare inom äldreomsorgen; (2) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är en nationell undersökning där alla äldre över 65 som har hemtjänst eller särskilt boende tycker till om kvaliteten på den omsorg de får; (3) Kommun- och enhetsundersökningen där sammanlagt cirka kontaktpersoner och uppgiftslämnare från kommuner, hemtjänstverksamheter och särskilda boenden svarat på frågor om äldreomsorgen; (4) Äldreguiden riktar sig till äldre och deras anhöriga och kan användas inför val av hemtjänst eller äldreboende. hup://

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(9) Förslagtill fördelningsmodellochvillkorför medelsanvändningen Fördelningsmodell Utgångspunkten för uppdraget är att äldre personer ska ha tillgång till en likvärdig och jämlik äldreomsorg av hög kvalitet oavsett kön och oavsett var de bor, och att de demografiska förändringar som Sverige nu möter innebär ett stadigt ökande tryck på den av kommunerna finansierade vården och omsorgen om äldre. Flera kriterier behöver beaktas vid valet av fördelningsmodell: Relevans. Fördelningsmodellen ska bidra till ökad bemanning i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet, vilket bl.a. innebär att fördelningen av medel ska avspegla de faktiska behoven. Effektivitet. Modellen ska vara effektiv. Detta gäller både att själva fördelningen ska ske på ett effektivt sätt men också att fördelningsprinciperna och modellen ska vara ett effektivt sätt att uppnå målet ökad bemanning. Acceptans och transparens. Fördelningen bör ske på ett sätt som kan accepteras och som går att förstå och förutsäga. Uthållighet. Fördelningsprinciperna bör fungera under de år som satsningen pågår. Socialstyrelsen har övervägt olika principer för att fördela medlen. Behovet av äldreomsorg hör nära samman med demografin i respektive kommun. En fördelning bör därför ta hänsyn till andelen äldre invånare. Det finns dock inget entydigt sätt att avgöra hur bra en viss fördelning möter de faktiska behoven. En befintlig modell är standardkostnaden för äldreomsorg enligt lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning Skillnaderna mellan en fördelning av medlen baserad på standardkostnaden eller på en enklare enbart åldersbaserad modell kan som helhet upplevas som små, men skillnader i precision på kommunnivå kan ändå motivera användningen av en mer utvecklad modell. Socialstyrelsen föreslår att standardkostnaden för äldreomsorg används som fördelningsmodell. Huvudskälet för detta är att den är känd och hanterad genom offentliga utredningar, propositioner och riksdagsbeslut. Standardkostnaden för äldreomsorg består av fem delar:12 En åldersersättning med hänsyn tagen till ålder och civilstånd. I uträkningen av åldersersättningen delas de äldre in i olika kombinerade grupper efter ålder (65-79 år, år och 90-år) och civilstånd (ej gift och gift). Tillägg/avdrag för skillnader mellan enskilda kommuner i dödlighet. Tillägg/avdrag för skillnader mellan enskilda kommuner i andelen personer födda utanför Norden. Tillägg/avdrag för skillnader i merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Tillägg/avdrag för skillnader i merkostnader för hemtjänst i glesbygd. 12 Statskontoret (2014) Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 5(9) Standardkostnaden för äldreomsorg publiceras senast den 15nuari varje år på SCB:s webbplats, baserat på befolkningsuppgifter per den 1 november året före. Fördelningen av medel kan föl den demografiska utvecklingen genom att fördelningsramen uppdateras varje år. En fördelning utifrån standardkostnaden för äldreomsorg är relevant, om än inte perfekt. Det är t.ex. rimligt att anta att modellen inte fullt ut mäter faktiska skillnader i behov mellan kommunerna. Eftersom modellen baseras på faktorer som kommunerna inte kan påverka finns det också skillnader i kostnad mellan kommunerna som beror på skillnader i kommunernas ambitionsnivå osv. Detta gör att det är skillnad mellan modellens standardkostnad och hur mycket en kommun faktiskt använder till äldreomsorgent3. Socialstyrelsens beräkning av andelar per kommun standardkostnaden för äldreomsorg i den kommunalekonomiska utjämningen framgår av bilaga 1. Villkor för medelsanvändning Socialstyrelsen uppfattar att stimulansmedlen avser den av kommunema finansierade vården och omsorgen om äldre, och kan omfatta både hemtjänst och särskilt boende. Myndigheten föreslår att kommunema, i sin egenskap som huvudman för sin egen verksamhet och för enskilda utförares verksamhet, får rekvirera andelar av medlen baserade på en fördelningsnyckel. Rekvisitionen görs via en enkel blankett i börn av varje bidragsår efter det att riksdagen har fattat beslut om medel för ändamålet. Fördelen med direkt rekvisition är att det ökar förutsägbarheten för kommunema och förkortar handläggningstiden så att medlen kan användas under större delen av bidragsåret. Altemativet vore ett ansökningsförfarande där kommunema kan ansöka om (1) sin andel enligt fördelningsnyckeln, (2) mer än sin andel eller (3) mindre än sin andel, så att Socialstyrelsen kan omfördela om några kommuner avstår från medel. I nuläget bedömer myndigheten ansökningsförfarandet som ett sämre altemativ eftersom vi förutsätter att de flesta kommunerna vill ta del av stimulansmedlen. Ett ansökningsförfarande tar betydligt längre tid att handlägga på bekostnad av användningstiden, och riskerar att inte ge något mervärde om den eventuella potten att omfördela blir för liten. Det är viktigt att kommunema informerar enskilda utförare om möjligheten att ta del av satsningen, och lokalt kan hantera hur medlen ska disponeras. Socialstyrelsen uppfattar att satsningen avser den personal som arbetar nära de äldre. Myndigheten föreslår att målgruppen för stimulansbidraget primärt är den personal som utför stöd och omvårdnad i den av kommunema finansierade vården och omsorgen om äldre såsom undersköterskor och vårdbiträden. Vidare att medlen även kan användas för de legitimerade yrkesgrupperna sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och arbetsterapeuter. Även arbetsledare på verksamhetsnivå kan komma i fråga om de t.ex. kan bidra till en effektivisering av arbetet som främr bidragets syfte. Medlen får enbart användas för personalkostnader. För att tillgodose SoL:s krav på att insatserna i socialtjänsten ska genomföras med god kvalitet enligt 3 kap. 3 SoL bör medlen användas för att 13 Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen (2015) Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre s.134.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 6(9) bemanna med personal som har adekvat utbildning. Med adekvat utbildning menas härm: Utbildning enligt den äldre studieordningen: den äldre undersköterskeutbildningen om 32 eller 40 veckor, 31 veckors specialkurs, utbildning till skötare i psykiatrisk vård, vårdinriktad kompletteringskurs, tvåårig vårdlinje, mentalskötarutbildning, två eller tre terminer. Den äldre gymnasieutbildningen, dvs. treårig omvårdnadslinje eller omvårdnadsprogrammet (kurser om minst gymnasiepoäng i karaktärsämnen). Den nya studieordningen enligt Vård- och omsorgsprogrammet GY 2011 (kurser om minst gymnasiepoäng i programgemensamma karaktärsämnen samt programfördjupning inom geriatrik/gerontologi). Vissa specialistkompetenser t.ex. äldrepedagog, Silviasystrar eller personal med högskoleutbildning inom vård- eller omsorgsområdet, som tjänstgör som omsorgspersonal. Vid brist på utbildad personal är det önskvärt att arbetsgivaren kan erbjuda introduktion, handledning och utbildningsplaner för en nyanställd som saknar utbildning. Socialstyrelsen föreslår att medlen används för att möjliggöra att deltidstjänster utökas till heltidstjänster. Förutsatt att Socialstyrelsen får regeringens uppdrag att fördela stimulansmedlen avser myndigheten att precisera målgruppen och villkoren för användningen. Ytterligare några yrkesgrupper som arbetar nära de äldre kan komma att omfattas. Med hänsyn till de olika förutsättningar som råder i landets kommuner avser vi att främst uttrycka oss i bör-krav. Socialstyrelsen föreslår att kommunerna på ett strukturerat sätt får redovisa hur de har använt stimulansmedlen enligt principen "följ eller förldara", dvs, att avvikelser från bör-kraven ska motiveras. Exempel på ska-krav är att endast använda medlen för de definierade yrkesgruppernas löner och sociala avgifter, och inom ramen för varje bidragsår. Medel som blir över eller används på ett otillåtet sätt ska återbetalas. Vid behov kan bidragskonstruktionen justeras efter uppföljningen av satsningens första år. Förslag om uppföljning och oberoende utvärdering Uppföljning av kommunerna Socialstyrelsen föreslår en årlig uppföljning av hur kommunerna har använt stimulansmedlen. Myndigheten avser att analysera resultaten i förhållande till intentionerna med satsningen, utifrån villkoren för medelsanvändningen och mot bakgrund av Socialstyrelsens kvalitetsaspekter för god vård och omsorg, dvs. att vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. I uppföljningen granskar Socialstyrelsen hur varje kommun har använt de tillgängliga medlen och presenterar en nationell bild. Även fördelningsprocessen 4 Jfr Omvårdnadslyftet Slutredovisning av regeringens kompetenssatsning s

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 7(9) granskas med syftet att lära av erfarenheterna för att kunna göra förbättringar från år till år. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder används i uppföljningen. För att ta reda på hur stimulansbidraget har använts avser Socialstyrelsen att skicka ut frågeformulär till kommunema och göra intervjuer. Uppföljningen bygger också på personalstatistik från SCB och SKL i den mån sådan finns att tillgå, samt Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning. Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning kan också komma att användas. Uppföljningssystemet utformas under hösten En första enklare redovisning av 2015 års medel kan länmas till Socialdepartementet i november En andra och tredje redovisning görs i november 2017 respektive november 2018, och satsningen slutredovisas november Oberoende utvärdering av hela satsningen Enligt regeringsbeslutet ska även en oberoende utvärdering av satsningen genomföras. Eftersom den gäller hela satsningen inldusive Socialstyrelsens arbete föreslås att en annan myndighet får utvärderingsuppdraget. Statskontoret har redan i uppdrag att utvärdera regeringens tidigare satsning Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre inom äldreområdet. Regeringen bör överväga att ge uppdraget till Statskontoret. Förslag på insatser som stödjer en god utveckling av äldreomsorgen Vården och omsorgen om äldre står inför stora utmaningar i form av en demografiskt betingad ökning av vård- och omsorgsbehoven samt stora pensionsavgångar bland befintlig personal. Den demografiska utvecklingen i stort innebär att en allt mindre andel människor kommer att behöva försör en allt större andel människor. För välfärdssektorn är detta extra problematiskt eftersom produktivitetsökningama för sektom som helhet bedöms som relativt små och understiger sektorns andel av bruttonationalprodukten. På sikt kommer möjligheterna till en positiv utveckling inom den av kommunerna finansierade vården och omsorgen om äldre till stor del bero på möjligheten att anställa och behålla medarbetare men också hur väl arbetet sker t.ex. med folkhälsa, bemötande, jämlik vård, patientsäkerhet, nya metoder och ny teknik, bl.a. välfärdsteknologi. Socialstyrelsen vill inom ramen för satsningen på en ökad bemanning främ en god utveckling genom några särskilda insatser som kan bidra till att kommunerna ska stå bättre rustade vid satsningens slut. Det handlar om kommunikationsinsatser och en studie om kompetensförsörjning. Kommunikationsinsatser Kommunikationsaktiviteter för att göra satsningen känd för kommuner och andra intresserade. Kommunikation av satsningens resultat. Möjlighet till erfarenhetsutbyte genom t.ex. en slutkonferens med fokus på kvalitet i äldreomsorgen. Den kan exempelvis handla om trygghet och kvali-

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 8(9) tet för de äldre, den enskildes upplevelse samt samarbeten mellan parter. Här skulle flera av de myndigheter som ingår i Rådet för styrning med kunskap kunna bidra tex. med kunskap om hur man kan arbeta för en bättre omsorg när det gäller äldre personer med nedsatt beslutsförmåga eller hur man kan arbeta med välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Insatser för att stöd utvecklingen av arbetssätt och metoder som bidrar till en behovs- och individanpassad äldreomsorg, t.ex. vad gäller planering, uppföljning och bemanning. Insatserna kan bestå av att ta fram och kommunicera tillgänglig kunskap på området samt förmedla goda erfarenheter från verksamheter i landet. Myndigheten har sett exempel på att arbetssätt och metoder som utgår från de äldres behov i sig inte behöver vara kostnadsdrivande. Förstudie om kompetensförsödning inom den av kommunerna finansierade vården och omsorgen om äldre Syftet med förstudien är att klargöra vilka statliga åtgärder som bör vidtas för att förbättra förutsättningarna för huvudmännens kompetensförsörjning med målet att bidra till mer träffsäkra och ändamålsenliga statliga åtgärder inom olika politikområden. Det innebär bl.a. att identifiera innovativa strategier och arbetssätt för att klara kompetensförsörjningen, beskriva framgångsfaktorer i kompetensförsörjningen, och i dialog med intressenter inom området analysera vilka åtgärder som kan vara verkningsfulla. Exempel på frågeställningar: Vad krävs av kommunen för att ta tillvara de möjligheter till omställning som behövs för att klara kompetensförsörjningen? Vilka alternativa sätt finns för att tillgodose identifierade hjälpbehov? Vilka statliga åtgärder skulle kunna bidra till att skapa bättre förutsättningar för kommunen för en sådan omställning? Hur ser olika intressenter brukar-/personal-/arbetsgivarorganisationer på vilka åtgärder som bör vidtas? Hur ser berörda statliga myndigheter, särskilt utbildningsmyndigheter, och forskarsamhället på dessa frågor? Beroende på resultatet av förstudien önskar Socialstyrelsen ta ställning till fortsatt arbete med en huvudstudie Resursbehovför Socialstyrelsensarbete tabellen nedan redovisas resursbehovet för Socialstyrelsens arbete med satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen konstaterar att satsningen pågår men för att den ska kunna avslutas, föls upp, slutredovisas och kommuniceras förutsätts finansiering även för 2019 motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor. Beräkningsunderlaget redovisas i bilaga 2.

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 9(9) Resursbehov för Socialstyrelsens arbete Belopp i kronor Fördelning av stimulansbidraget Uppföljning av stimulansbidraget Kommunikationsinsatser Förstudie om kompetensförsörjning Summa Resurser för den oberoende utvärderingen redovisas inte här då tabellen endast avser Socialstyrelsens resursbehov. För att satsningen ska kunna avslutas, föls upp, slutredovisas och kommuniceras förutsätts finansiering även för 2019 motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor. Utöver detta behöver flera förutsättningar vara uppfyllda för att Socialstyrelsen ska lyckas med uppföljningen: Att det fortsättningsvis finns finansiering för de undersökningar som Socialstyrelsen gör i dag. Exempelvis att kommun- och enhetsundersökningen kan fortsätta att utvecklas, då den är en källa till uppgifter om legitimerad och icke-legitimerad personal i äldreomsorgen. Vidare att undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? kan fortsätta så att myndigheten ska kunna mäta skillnader i brukarnas nöjdhet vad gäller personal. Att statistik från SKL och SCB förblir tillgänglig i nuvarande utsträckning och utvecklas i enlighet med behoven för uppdraget. För att Socialstyrelsen och andra aktörer långsiktigt ska kunna föl och jämföra huvudmännen i fråga om tillgång till utbildad personal är det nödvändigt att påskynda utvecklingen av en utföraroberoende personalstatistik. Den uppföljning som föreslås inom ramen för satsningen på ökad bemanning kan i någon mån bidra till att ge underlag för vilka uppgifter som bör finnas i en sådan statistik, varför ett samarbete mellan de aktörer som ska utveckla personalstatistiken och den aktör som regeringen ger i uppdrag att verkställa bemanningssatsningen kommer att behövas. Arbetet med personalstatistik är även kopplat till den pågående diskussionen om att ta fram ett nationellt verksamhetsregister där alla utförare inom äldreomsorgen ingår. SKL har dessutom initierat ett utvecklingsprojekt om en uppdelning av personalstatistiken för äldre- och handikappomsorg. Bilaga 1. Fördelningsmodell, beräkning för 2015 Bilaga 2. Beräkningsunderlag till resursbehov för Socialstyrelsens arbete

11 i JLSocialstyrelsen (8) Bilaga 1 Fördelningsmodell, beräkning för 2015 Standardbelopp kr/invånare Andel = Behov Behov = Uffall (kommun)/behov Befolkning x Befolkning (riket) 00 Riket Upplands Väsby , Vallentuna , Österåker , Värmdö , Järfälla , Ekerö , Huddinge , Botkyrka , Salem , Haninge , Tyresö , Upplands - Bro , Nykvarn , Täby , Danderyd , Sollentuna , Stockholm , Södertälje , Nacka , Sundbyberg , Solna , Lidingö , Vaxholm , Norrfälje , Sigtuna , Nynäshamn , Håbo , Älvkarleby , Knivsta , Heby , Tierp , SOCIALSTYRELSEN Telefon socialstyrelsen socialstyrelsen.se Stockholm Fax

12 SOCIALSTYRELSEN (8) 0380 Uppsala , Enköping Östhammar Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Atvidaberg Finspång Valdemarsvik , , , , , , , , , , , , , , , , , , Linköping , Norrköping , Söderköping Motala Vadstena Mjölby Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd , , , , , , , , , , Jönköping , Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås , , , , , ,

13 SOCIALSTYRELSEN (8) 0760 Uppvidinge , Lessebo , Tingsryd , Alvesta , Älmhult , Markaryd , Växjö , Ljungby , Högsby , Torsås , Mörbylånga , Hultsfred , Mönsterås , Emmaboda , Kalmar , Nybro , Oskarshamn , Västervik , Vimmerby , Borgholm , Gotland , Olofström , Karlskrona , Ronneby , Karlshamn , Sölvesborg , Svalöv , Staffanstorp , Burlöv , Vellinge , Östra Göinge , Örkelljunga , Bjuv , Kävlinge , Lomma , Svedala , Skurup , Sjöbo ,

14 SOCIALSTYRELSEN (8) 1266 Hörby Höör Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstaci , , , , , , , , , Malmö , lund Landskrona , , Helsingborg , Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Dals-Ecl Färgelanda , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

15 SOCIALSTYRELSEN (8) 1440 Ale , Lerum , Vårgårda , Bollebygd , Grästorp , Essunga , Karlsborg , Gullspång , Tranemo , Bengtsfors , Mellerud , Lilla Edet , Mark , Svenljunga , Herrljunga , Vara , Götene , Tibro , Törebodo , Göteborg , Mölndal , Kungälv , Lysekil , Uddevalla , Strömstad , Vänersborg , Trollhättan , Alingsås , Borås , Ulricehamn , Åmål , Mariestad , Lidkäping , Skara , Skövde , Hjo , Tidaholm , Falköping ,

16 SOCIALSTYRELSEN (8) 1715 Kil , Eda , Torsby , Storfors , Hammarö , Munkfors , Forshaga ,00 H Grums , Årjäng , Sunne , Karlstad , Kristinehamn , Filipstad , Hagfors , Arvika , Säffle , Lekeberg , Laxå , Hallsberg , Degerfors , Hällefors , Ljusnarsberg , Örebro , Kumla , Askersund , Karlskoga , Nora , Lindesberg , Skinnskatteberg , Surahammar , Kungsör , Hallstahammar , Norberg , Västerås , Sala , Fagersta , Köping , Arboga ,

17 SOCIALSTYRELSEN (8) 2021 Vansbro , Malung-Sälen , Gagnef , Leksand , RätIvik , Orsa , Älvdalen , Smedjebacken , Mora , Falun , Borlänge , Säter , Hedemora , Avesta , Ludvika , Ockelbo , Hofors , Ovanåker , Nordanstig , Ljusdal , Gävle , Sandviken , Söderhamn , Bollnäs , Hudiksvall , Ånge , Timrå , Härnösand , Sundsvall , Kramfors , Sollefteå , Örnsköldsvik , Ragunda , Bräcke , Krokom , Strömsund , Åre , Berg ,

18 SOCIALSTYRELSEN (8) 2361 Härjedalen , Östersund , Nordmaling , Bjurholm , Vindeln , Robertsfors , Norsjö , Malå , Storuman , Sorsele , Dorotea , Vännäs , Vilhelmina , Åsele , Umeå , Lycksele , Skellefteå , Arvidsur , Arjeplog , Jokkmokk , Överkalix , Kalix , Övertorneå , Pala , Gällivare , Älvsbyn , Luleå , Piteå , Boden , Haparanda , Kiruna ,

19 Bilaga 2. Beräkningsunderlag till resursbehov för Socialstyrelsensarbete Fördelning av stimulansbidraget Persontimmar eller motsvarande Projektledare fördelning Administratör fördelning Enkätkonstruktör/statistiker Omkostnader omvärldsbevakning Sakkunnig Kostnad (antag persontimmor å 950 kr) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Uppföljning av stimulansbidraget Persontimmar eller motsvarande Projektledare uppföljning U/UV Utredare ekonomisk uppföljning Adrninistratör uppföljning Medarbetare uppföljning Extra medarbetare vid intervjuer m.m. (1,5 tjänst under 3 mån) Sakkunnig Enkätkonstruktör/statistiker Statistiker med registerkompetens Medarbetare från Öppna jämförelser Omkostnader resor Omkostnader statistikköp Omkostnader omvärldsbevakning Kostnad (antag persontimmar å 950 kr) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kommunikationsinsatser Persontimmor eller motsvarande Kommunikatör Kommunikatör övriga insatser (tex. webbredaktör, produktionsledning för rapporter, språkgranskning) Administratör kommunikationsinsatser Projektledare med innehållsansvar för konferenser m.m. Omkostnader för konferenser (tex. lokaler, föredragshållare, resor, berörda aktörers deltagande) Projektledare med innehållsansvar för att stöd utvecklingen av arbetssätt och metoder som bidrar till en behovs- och individanpassad äldreomsorg (spridning via tillgängliga kanaler såsom digitala publikationer på Kunskapsguiden, Socialstyrelsen.se, slutkonferens) Medarbetare för att stöd utvecklingen av arbetssätt och metoder som bidrar till en behovs- och individanpassad äldreomsorg Kostnad (antag persontimmar å 950 kr) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Förstudie om kompetensförsörjning Persontimmar eller motsvarande Projektledare Konsult Sakkunnig internt Kostnad (antag persontimrnor å 950 kr) kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa Oforutsedda kostnader 20% Summa inkl. oförutsedda kostnader Ja kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr