Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre. Delrapport 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre. Delrapport 2011"

Transkript

1 Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre Delrapport 2011

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under tre år göra en nationell tillsyn av vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen ska sammanställa och redovisa genomförd tillsyn och gjorda iakttagelser i årliga delrapporter och en slutrapport som ska överlämnas till regeringen senast den 1 oktober Denna rapport redovisar tillsyn som genomförts under I rapporten ingår också en redovisning av den oanmälda tillsyn av boenden för demenssjuka som Socialstyrelsen genomförde natten mellan 8-9 november Målet med den förstärkta tillsynen är att brister och missförhållanden inom äldreomsorgen ska rättas till samt att kommuner, landsting och enskilda verksamheter ska förmås utveckla en vård och omsorg av god kvalitet. Tillsynen, som inleddes samtidigt som tillsynen över socialtjänsten överfördes från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, har olika fokus för de tre åren. Intentionerna som gavs i det tidigare s.k. äldreskyddsuppdraget ska fortfarande vara giltiga; bland annat att tillsynen ska vara operativ och koncentreras till verksamheter där det finns indikationer om att det kan förekomma brister eller missförhållanden. Tillsynen är integrerad, kvalitet och följsamhet till bestämmelser i lagar och föreskrifter har granskats i både socialtjänstverksamheter och hälso- och sjukvård. En projektgrupp med inspektörer från de sex regionala tillsynsenheterna har planerat tillsynen och utformat underlag för inspektionerna, i gruppen finns inspektörer från både socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsområdet. Representation från de båda tillsynsområdena finns också i styrgruppen. Rapporten har utarbetats av Gunilla Westerdahl, utredare vid enheten för Tillsynsutveckling, med stöd av projektgruppen och projektledarna Lillemor Johansson, region sydväst, Kerstin Gudmundsson, region Mitt under 2010 och från 2011 Anita Ohlsson, region sydöst. Styrgruppen med ordförande Anne-Marie Danon, enhetschef på enheten för Tillsynsutveckling, har lett arbetet. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 5 Sammanfattning 7 De äldre personerna är nöjda med bemötandet 7 Äldre personers självbestämmande är begränsat 7 Samverkansrutiner finns och samordningen fungerar 8 Övergripande kvalitetssystem behöver utvecklas 8 De äldre är inte alltid delaktiga i planeringen av sin omsorg 8 Informationen bör anpassas till äldre personer 8 Ansökan handläggs mestadels enligt bestämmelserna 9 Bemanningen begränsar den enskildes självbestämmande 9 Den vikarierande personalen får stöd och handledning 9 Genomförandeplaner används inte som de ska 9 Bristfällig genomförandeplan kan innebära rättsförlust 10 Också den löpande dokumentationen har brister 10 Otillräcklig bemanning och inlåsning nattetid i demensboenden 10 Hur Socialstyrelsens beslut efterlevs 11 Bakgrund 12 Uppdraget 12 Äldretillsynen Oanmälda och föranmälda inspektioner 13 Integrerad tillsyn 14 Genomförandet 14 Den oanmälda tillsynen 14 Den föranmälda tillsynen 15 Rapporten 15 Resultat 17 Kvalitet 17 Vikarier får stöd och introduktion 18 De flesta verksamheter har rutiner för samverkan 18 Lex Sarah är känd, men inte föreskriften om fel och brister 19 Äldre personer ges inte alltid möjlighet till en aktiv tillvaro 19 Brister iakttagna i den oanmälda tillsynen 20 Rättssäkerhet 21 Den äldre personen får inte tillräcklig information 22 Genomförandedokumentation finns men har brister 22 Vårdkedjan 23 Gemensamma rutiner för samordnad vårdplanering finns, men tillämpas inte alltid 24 Vårdplaner saknas ibland 25 Vårdkedjan har svaga länkar 25 De äldre bemöts respektfullt, men är inte alltid delaktiga 26 Brister iakttagna i den föranmälda tillsynen 27 Oanmäld nattillsyn i demensboenden 29 5

6 Om kvalitet i äldreomsorgen 29 Om tvångs- och skyddsåtgärder 29 Tillsynens resultat 30 Referenser 32 Bilaga - Förteckning över granskade verksamheter och kommuner 33 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen genomför under tre år, på uppdrag av regeringen en nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre. Denna delrapport redovisar tillsyn som genomförts under Tillsynen har olika fokus för de tre åren och omfattar både föranmälda och oanmälda inspektioner. Det första året, 2010, har samordnad vårdplanering, vårdkedjan samt rättssäkerhet i handläggningen av biståndsansökningar granskats i en föranmäld tillsyn. Därutöver har oanmälda inspektioner gjorts i korttids- och demensboenden för att granska kvalitet i vård och omsorg under sommaren. Fokus har då varit kvalitetssäkring, samverkan, dokumentation i genomförandet, bemanning och introduktion samt personalens kompetens och omsorgens innehåll. Utöver redovisningen av regeringsuppdraget innehåller rapporten en redogörelse för den av Socialstyrelsen egeninitierade nationella tillsyn av demensboenden som genomfördes i november Syftet med tillsynen var att få en bild av hur personer med demenssjukdom får sina behov av trygghet och säkerhet tillgodosedda nattetid. Tillsynen 2010 omfattar totalt 98 kommuner/kommundelar 1 och 20 landsting. Sammanlagt 30 oanmälda inspektioner genomfördes under sommarmånaderna i 23 korttidsboenden och 7 demensboenden. Socialstyrelsen har i den föranmälda tillsynen följt hur vårdkedjan fungerat för äldre personer som varit inskrivna på sjukhus och därefter fått insatser i ordinärt eller särskilt boende. Den tillsynen omfattar 20 landsting och 72 kommuner/kommundelar. Inspektionerna har gjorts i 31 korttidsboenden och 41 hemtjänst/hemsjukvårdsverksamheter. Inom hälso- och sjukvårdsområdet omfattas totalt 65 slutenvårdsverksamheter och 76 öppenvårdsverksamheter. Nedan redovisas sammanfattningsvis Socialstyrelsens viktigaste iakttagelser. De äldre personerna är nöjda med bemötandet Ett stort antal äldre personer och deras närstående intervjuades i tillsynen och tillfrågades om sin uppfattning om den hjälp de får och hur delaktiga de är i planering och genomförande av vård och insatser. De flesta är nöjda och tycker att de får ett gott och respektfullt bemötande. Men det fanns också kritiska synpunkter. Vissa äldre personer som vistades på korttidsboende tyckte att de inte hade tillräckliga möjligheter till sociala aktiviteter, framförallt inte till aktiviteter som är individuellt utformade och som de själva efterfrågat. Äldre personers självbestämmande är begränsat Verksamheterna lever inte upp till målformuleringarna i socialtjänstlagen om den äldre personens rätt till inflytande över vardagstillvaron och att få 1 Med kommundelar avses även stadsdelar. 7

8 individuella sociala behov tillgodosedda. Det förekommer att personalens schema styr när den äldre personen ska få hjälp och att sociala aktiviteter inte ses som en beslutad insats som ska verkställas som andra insatser. För att uppnå kraven på god kvalitet i vård och omsorg krävs ett förändrat synsätt på äldre personers rätt till självbestämmande och en meningsfull tillvaro. Samverkansrutiner finns och samordningen fungerar Äldre personer har relativt ofta ett samtidigt behov av vård och omsorg från sjukhus, primärvård eller annan öppenvård och socialtjänst. För att säkerställa att äldre personers behov av öppenvård eller socialtjänstinsatser tillgodoses efter utskrivning från sjukhus måste landstingets och kommunens verksamheter arbeta både efter egna interna rutiner och gemensamma övergripande samverkansrutiner. Tillsynen visar att merparten av verksamheterna har rutiner för fungerande samverkan och samarbete både internt och externt. De flesta landsting och kommuner har beslutat om gemensamma rutiner där de överenskommit om hur vårdplaneringen ska gå till. Rutinerna tillämpas dock inte alltid och avvikelser hanteras inte systematiskt. Övergripande kvalitetssystem behöver utvecklas Socialstyrelsen fann i tillsynen av den samordnade vårdplaneringen brister och förbättringsområden hos såväl landstingens som kommunernas verksamheter när det gäller hantering av avvikelser och fel och brister. I vårdkedjan är alla länkar viktiga och oavsett var en avvikelse eller brist uppstår kan det få till följd att den äldre personen blir utan behövlig vård eller insats. Avvikelser och fel och brister måste därför hanteras i ett övergripande kvalitetssystem. Det finns landsting och kommuner där det övergripande kvalitetssystemet fungerar bra, men också verksamheter där rutiner för den gemensamma hanteringen av avvikelser och fel och brister saknas eller inte tillämpas. De äldre är inte alltid delaktiga i planeringen av sin omsorg En viktig aktör i en samordnad vårdplanering är den äldre personen själv. Redan vid utskrivning från sjukhuset ska den enskilde närvara. Så är det också mestadels, men äldre personer upplever ändå ibland att allt sker över huvudet på honom eller henne. Det är inte alltid lätt att göra den äldre personen verkligt delaktig. Han eller hon kanske inte riktigt orkar medverka eller förstår inte vad som sägs. Vårdplaneringen och mötet måste därför anpassas till den enskildes förutsättningar och utformas så att den äldre personen ges reell möjlighet att förstå och komma till tals. Informationen bör anpassas till äldre personer För att äldre personer ska kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att de har information om socialtjänstens regler och rätten till bistånd. De är till exempel inte alltid medvetna om möjligheten att ansöka om insatser som ligger utanför kommunens riktlinjer och utbud eller att beslut kan överklagas. Det 8

9 är viktigt att socialtjänsten anpassar informationen till den individ som ska ta emot den så att äldre personer får sina rättigheter tillgodosedda. Informationen måste vara både skriftlig och muntlig och anpassad till målgruppen. Ansökan handläggs mestadels enligt bestämmelserna I de flesta av Socialstyrelsens granskningar bedömdes att kraven på rättsäkerhet var tillgodosedda i handläggningen av biståndsansökningar. Men i vissa kommuner fanns otydligheter och brister i beslutsfattandet; Socialstyrelsen har ställt krav på förbättringar i en fjärdedel av granskningarna. Vissa kommuner tillämpar inte bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223), FL, och socialtjänstlagen (2001:453), SoL, vilket kan ta sig olika uttryck och ibland innebär rättsförlust för den enskilde. Av intervjuer med äldre personer framgick bland annat att några fått avslagsbeslut muntligt och inte informerats om sin rätt att överklaga. Och alla visste inte vart man vänder sig för att förnya sin ansökan. Bemanningen begränsar den enskildes självbestämmande Syftet med den oanmälda tillsyn som genomfördes under sommaren i huvudsakligen korttidsboenden, var att granska kvalitet i vården och omsorgen under semesterperioden. Intervjuad personal bedömde vanligen bemanningen som tillräcklig, men flera uppgav även att den ibland inte räcker för att ge individuella insatser och erbjuda aktiviteter. Den äldre personen får hjälp med att duscha eller ta en promenad när det passar verksamheten och inte efter egna önskemål Den vikarierande personalen får stöd och handledning Socialstyrelsen fann att den vikarierande personalen hade relevant kompetens och att både introduktion och handledning tillhandahölls. Merparten av de granskade verksamheterna hade säkerställt att såväl vikarierande sjuksköterskor som omsorgspersonal har tillräcklig kompetens i förhållande till patienternas hälso- och sjukvårdsbehov. Riskbedömningar utifrån patientsäkerheten gjordes dock bara i hälften av verksamheterna. Vård och omsorg ska vara av god kvalitet och patientsäkerheten ska vara säkerställd också under sommarperioden. Några genomgående brister har inte iakttagits i de 30 verksamheter som inspekterades. De vanligaste bristerna rör genomförandedokumentation och kvalitetssystem. Tillsyn kommer att genomföras under sommarperioden utifrån samma frågeställningar också de två kommande åren. Genomförandeplaner används inte som de ska Dokumentation i genomförandet har varit ett område där brister konstaterats tidigare i länsstyrelsernas och Socialstyrelsens tillsyn. Det har blivit bättre, de flesta verksamheter upprättar numera genomförandeplaner, men för många verksamheter återstår att förbättra innehållet i planerna så att de överensstämmer med bestämmelserna i Socialstyrelsens föreskrifter och 9

10 allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5). När den enskilde inte är delaktig, mål saknas för insatserna och planerna inte följs upp så som granskningarna visade i många fall är det en indikation på att genomförandeplanen inte är det instrument det är tänkt att vara. Genomförandeplanen ska göra det möjligt att tillsammans med den enskilde följa om han eller hon får de insatser som beslutats och hur dessa fungerar. Planen är ett viktigt instrument för att se till att den äldre personen får vård och omsorg av god kvalitet och sina rättigheter tillgodosedda. Bristfällig genomförandeplan kan innebära rättsförlust En tredjedel av granskade genomförandeplaner i den föranmälda tillsynen hade inte utformats med utgångspunkt i biståndsbeslutet. Detta kan vara en konsekvens av att biståndshandläggare fattar s.k. rambeslut om plats i ett särskilt boende utan att precisera vilka insatser den enskilde beviljats där. Då kan det istället bli utföraren, dvs. personalen i boendet eller hemtjänsten, som bedömer och beslutar om vilka insatser den enskilde ska få och för den äldre personen blir det otydligt vilken hjälp som han eller hon beviljats. Det finns också en risk att behov av och önskemål om sociala aktiviteter inte kommer med i genomförandeplanen och att detta behov tillgodoses endast om det finns tillräcklig med personal eller att andra praktiska förutsättningar är uppfyllda i verksamheten. Också den löpande dokumentationen har brister I den föranmälda tillsynen saknades löpande journalanteckningar i en fjärdedel av verksamheterna och i en tredjedel konstaterades brister. Socialstyrelsen fann bland annat att viktiga händelser inte noterats och att det var svårt att utläsa om insatser utförts som planerats. I nästan en tredjedel av verksamheterna fördes social journal och patientjournal i samma dokument och det förekom att journaler inte förvarades på ett säkert sätt. Patientjournalerna hade i de flesta fall ett relevant innehåll, men Socialstyrelsen ställde krav på förbättringar angående journalföring eller vårdplaner i 20 beslut. För en fjärdedel av de äldre saknades vårdplan helt och en tredjedel av de granskade vårdplanerna bedömdes som ofullständiga. Otillräcklig bemanning och inlåsning nattetid i demensboenden Socialstyrelsens nationella nattillsyn i november 2010 omfattade oanmälda inspektioner i 48 kommuner och totalt 94 demensboenden. Syftet var att få en bild av hur personer med demenssjukdom får sina behov av trygghet och säkerhet tillgodosedda nattetid. Tillsynen visade att i sex av tio inspekterade verksamheter lämnades äldre personer inlåsta utan uppsikt under kortare eller längre tid av natten. Socialstyrelsen bedömer att verksamheterna behöver bättre kunskap om vilka regler som gäller och arbetssätt för att hantera problematiken. 10

11 Hur Socialstyrelsens beslut efterlevs Socialstyrelsen har i 75 beslut som riktats till vårdgivare eller nämnd ställt krav på åtgärder för att komma tillrätta med de brister som iakttagits i den förstärkta tillsynen. Landsting, kommuner och andra vårdgivare redogör nu löpande för hur bristerna ska rättas till varefter Socialstyrelsen fattar slutliga beslut. I nästa delrapport i maj 2012 avser myndigheten att redovisa hur verksamheterna följer Socialstyrelsens krav och vidtar åtgärder för att förbättra kvaliteten i vård och omsorg. 11

12 Bakgrund Uppdraget Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under tre år göra en nationell tillsyn av vården och omsorgen om äldre [1]. Socialstyrelsen ska enligt uppdraget sammanställa och redovisa genomförd tillsyn och gjorda iakttagelser i årliga delrapporter samt i en slutrapport som ska överlämnas till regeringen senast den 1 oktober I denna rapport redovisas tillsyn som genomförts under Rapporten innehåller också en redovisning av den av Socialstyrelsen initierade nationella tillsyn av demensboenden nattetid som genomfördes i november 2010 den s.k. nattillsynen. Målet med den förstärkta tillsynen är att brister och missförhållanden inom äldreomsorgen ska rättas till samt att kommuner, landsting 2 och enskilda verksamheter ska förmås utveckla en vård och omsorg av god kvalitet. Intentionerna i de riktlinjer och villkor som gavs i det tidigare så kallade äldreskyddsuppdraget ska fortfarande vara giltiga: Tillsynen ska bedrivas operativt ur ett medborgarperspektiv, den ska synliggöras och den ska vara problemorienterad och koncentreras till verksamheter där det finns indikationer om att det kan förekomma brister eller missförhållanden. Den enskildes behov, rättigheter, säkerhet och självbestämmande enligt gällande lagstiftning ska i första hand uppmärksammas i tillsynen. Både föranmälda och oanmälda inspektioner ska förekomma. Socialstyrelsen ska också genomföra en nationell tillsyn av vården och omsorgen om äldre med fokus på hur äldreomsorgen och hälso- och sjukvården samverkar med varandra, hur vårdkedjorna dem emellan fungerar, hur samverkan fungerar mellan enheter inom samma vårdgivare samt granska hur verksamheter uppfyller kravet på god vård och god kvalitet i omsorgen och om personalen har tillräcklig utbildning och erfarenhet. Granskningen ska särskilt uppmärksamma hur vården, omsorgen och rehabiliteringen fungerar för äldre med stora och sammansatta behov och särskilt granska förskrivningen av vissa läkemedel för denna grupp äldre. Av redovisningen ska framgå hur huvudmännen och utförarna efterlever Socialstyrelsens krav på åtgärder för att komma tillrätta med brister och missförhållanden. Äldretillsynen Tillsynen är integrerad och genomförs med stöd av 13 kap 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, respektive 6 kap.1 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS och från och med kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659), PsL. 2 Med landsting avses även regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland. 12

13 Tillsynen har olika fokus för de tre åren och omfattar både föranmälda och oanmälda inspektioner. Det första året, 2010, har samordnad vårdplanering, vårdkedjan samt rättssäkerhet i handläggningen av biståndsansökan granskats i en föranmäld tillsyn. Därutöver har oanmälda inspektioner gjorts i korttids- och demensboenden för att granska kvalitet i vård och omsorg under sommaren. Fokus har då varit kvalitetssäkring, samverkan, dokumentation i genomförandet, bemanning och introduktion, personalens kompetens och omsorgens innehåll. Oanmäld tillsyn under sommarperioden kommer att genomföras på samma sätt 2011 och Under 2011 granskas i en föranmäld tillsyn bland annat dokumentation och läkemedelshantering i särskilda boenden samt omsorgens innehåll och den enskildes delaktighet. Planering av innehållet i den föranmälda tillsynen 2012 pågår. Resultat från dessa tillsyner redovisas i kommande rapporter. I förberedelserna inför tillsynsaktiviteterna har Socialstyrelsen haft tillfälle att lämna information till Regeringens Pensionärskommitté och träffat intresseorganisationer som har bidragit med synpunkter. Organisationer som varit involverade är Sveriges pensionärsförbund (SPF), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Sveriges Finska pensionärer, Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF) samt Demensförbundet. De kommunala pensionärsråden (KPR) har informerats om tillsynen och får regelmässigt ta del av besluten från de enskilda inspektionerna. Även Socialstyrelsens Äldreråd har informerats om tillsynen och lämnat synpunkter. Regeringen har angett att tillsynen bör utgå från Socialstyrelsen kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården och de nationella bedömningskriterier (NBK) som länsstyrelserna och Socialstyrelsen tagit fram [2]. NBK används som ett verktyg för bedömning och grundas på lagar och föreskrifter för respektive granskningsområde. De definitioner av förutsättningar för god vård och omsorg i socialtjänsten som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har utarbetat som komplement till lagstiftningen har legat till grund för tillsynen: självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet [3]. Oanmälda och föranmälda inspektioner Socialstyrelsen har under 2010 genomfört både föranmälda och oanmälda inspektioner och kommer också fortsättningsvis att använda båda metoderna. Båda har för- och nackdelar. Det ger olika förutsättningar för en inspektion huruvida den är aviserad eller inte. En föranmäld tillsyn kan vara mer effektiv då verksamheten får möjlighet att förbereda sig genom att ta fram efterfrågad dokumentation och se till att chefer och personal har avsatt tid för intervjuer. En risk är dock att informationen blir tillrättalagd och att tillsynens resultat därför kan ifrågasättas. En oanmäld tillsyn kan ge en ögonblicksbild, men det kan vara svårt att få tillgång till dokumentation och ibland finns inte lämpliga intervjupersoner tillgängliga. Ytterligare en nackdel är att det ibland är olämpligt med oanmälda inspektionsbesök när ett boende har en särskilt sårbar målgrupp. 13

14 Integrerad tillsyn Vård och omsorg om äldre regleras av både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Socialstyrelsen har med den äldre personen i fokus granskat verksamheter i kommuner och landsting utifrån båda lagområdena. I planering och genomförande av den operativa tillsynen och i utformandet av besluten har inspektörer med kompetens från både hälso- och sjukvård och socialtjänst samarbetat. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har tillsynen omfattat slutenvårdens och primärvårdens ansvarstagande i den samordnade vårdplaneringen samt sjukvårdsinsatser i särskilda boenden och den kommunala hemsjukvården. Kvalitet i särskilda boenden (korttids- och demensboenden) samt rättssäkerhet i handläggning och dokumentation har granskats inom socialtjänsten. Genomförandet Tillsynen 2010 omfattar totalt 98 kommuner/kommundelar 3 och 20 landsting. Urvalet har genomgående utgått från en bedömning av risk för brister i kvalitet och rättssäkerhet. Socialstyrelsen har valt att granska verksamheter där det funnits indikationer på att brister kan förekomma eller verksamheter som inte granskats under en längre tid. I tillsynen av den samordnade vårdplaneringen har sjuka äldre personer med stora och sammansatta behov följts i vårdkedjan. I bilagan redovisas de landsting, kommuner och verksamheter som varit föremål för granskning. Av tabellen nedan framgår hur de sammanlagt 102 inspektionerna fördelar sig på Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter. Tabell 1. Genomförda inspektioner 2010 Region Oanmälda Föranmälda Antal kommuner Antal landsting inspektioner inspektioner Nord Öst Mitt Sydväst Sydöst Syd Summa Den oanmälda tillsynen Sammanlagt 30 oanmälda inspektioner genomfördes under sommarmånaderna i 23 korttidsboenden och 7 demensboenden. Alla granskade verksamheter utom två är i kommunal regi. Tillsynen omfattade 30 kommuner eller kommundelar. Bemanning, introduktion av nyanställda och personalens kompetens var i fokus. Intern och extern samverkan, genomförandedokumentation och kvalitetssäkring har också omfattats av tillsynen. Verksamhetsansvariga chefer, 3 Med kommundelar avses även stadsdelar. 14

15 vård- och omsorgspersonal, sjuksköterskor och Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har intervjuats vid inspektionerna och ett hundratal personakter har granskats. Vid inspektionerna har också de äldre och deras närstående besvarat frågor om sina upplevelser av vården och omsorgen. I den oanmälda tillsynen har 48 vård- och omsorgstagare och 23 närstående intervjuats. Den föranmälda tillsynen Socialstyrelsen har i varje tillsyn i ett urval landsting och kommuner följt hur vårdkedjan fungerat för vardera 2 4 äldre personer som varit inskrivna på sjukhus och därefter fått insatser i ordinärt eller särskilt boende. Urvalet har varit äldre personer med behov av både socialtjänstinsatser och hälsooch sjukvård. Tillsynen omfattar 20 landsting och 72 kommuner/kommundelar. Inspektionerna har gjorts i 31 korttidsboenden och 41 hemtjänst/hemsjukvårdsverksamheter, nästan alla i kommunal regi. Inom hälso- och sjukvårdsområdet omfattar tillsynen 60 landstingsdrivna sjukhus/slutenvårdsverksamheter samt 5 sjukhus/slutenvårdsverksamheter som drivs i privat regi totalt 65 verksamheter. Därutöver har ingått 63 vårdcentraler 4 i landstingets och 13 i privat regi sammanlagt 76 öppenvårdsverksamheter. Merparten av de privata vårdgivarna finns i Stockholms län. Där har tillsynen omfattat 3 slutenvårds- och 5 öppenvårdsverksamheter i privat regi. Socialstyrelsen har tagit del av övergripande riktlinjer och rutiner samt dokumentation i slutenvården, primärvården, hemsjukvården och socialtjänsten. Patientjournaler inom sluten- och öppenvård samt personakter inom socialtjänsten har granskats rörande ca 200 personer. Intervjuer genomfördes med omsorgschefer, biståndshandläggare, enhetschefer samt verksamhetschefer enligt 29 HSL i hemsjukvård och primärvård. Även distriktsläkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor samt arbetsterapeuter och sjukgymnaster har intervjuats. Ca 175 äldre personer och ett 40-tal närstående tillfrågades om bemötandet och hur de uppfattar vården och sin delaktighet i planeringen. I tillsynen av slutenvården har en enkät om rutiner för vårdplaneringen besvarats av verksamhetschefen. Inga intervjuer har genomförts i slutenvården. Rapporten I denna delrapport redovisas tillsynens resultat avseende hur hälso- och sjukvården och äldreomsorgen samverkar med varandra hur samordningen mellan hälso- och sjukvården och äldreomsorgen fungerar i vårdkedjan hur verksamheter uppfyller kravet på god vård och god kvalitet i omsorgen om personal har tillräcklig utbildning och erfarenhet hur vård och omsorg uppfattas av de äldre och anhöriga 4 Med vårdcentral avses också de primärvårdsverksamheter som benämns hälsocentral. 15

16 hur krav på rättssäkerhet tillgodoses i handläggning av ansökan och dokumentation i genomförandet hur trygghet och säkerhet tillgodoses nattetid i boenden för demenssjuka. Vissa granskningsområden ingår i både den oanmälda och den föranmälda tillsynen, andra är specifika för respektive tillsyn. Intern och extern samverkan, genomförandedokumentation och kvalitetssystem har granskats i båda. Resultaten redovisas såväl sammantaget som separat. Det framgår av texten om det är den oanmälda eller den föranmälda som avses. Socialstyrelsens iakttagelser från de enskilda inspektionerna redovisas i beslut som riktas till nämnden eller huvudmannen/vårdgivaren med krav på att eventuella brister ska åtgärdas. När Socialstyrelsen ställer krav på åtgärder ska nämnden, huvudmannen eller vårdgivaren inom en angiven tid komma in med redovisning av hur och när begärda åtgärder vidtagits eller planeras. Vid tidpunkten för sammanställningen av denna rapport har endast en mindre andel redovisningar kommit in varför uppföljningen av Socialstyrelsens beslut kommer att framgå av nästa delrapport (2012). 16

17 Resultat Kvalitet Socialtjänstens verksamhet för äldre ska präglas av respekt för den enskildes självbestämmande och integritet, trygghet och värdighet. Socialnämnden ska enligt 5 kap. 4 SoL verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. I socialtjänstens verksamheter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap 3 SoL). Enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap 5 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Av 2 e HSL framgår att där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Bestämmelse om att kvaliteten i hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras finns i 31 HSL. Under sommarperioden arbetar många vikarier inom äldreomsorgen; såväl vård- och omsorgspersonal som sjuksköterskor och annan legitimerad personal. Verksamheterna ska se till att vikarierna har tillräcklig kompetens för sina uppgifter och att de får introduktion, stöd och tillräcklig information om de äldres behov. Bemanningen ska också under semesterperioden ge förutsättningar för vård och omsorg av god kvalitet. För att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och inte utsättas för risker måste de olika yrkesgrupperna samarbeta. Det kan gälla överföring av information och samordnad planering av vården och omsorgen. Detta regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Det ska också finnas rutiner för samverkan på övergripande nivå. Landstingen och kommunerna ska i samråd utarbeta rutiner för vårdplanering inför utskrivning av patienter och för överföring av information i enlighet med lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt i 2 och 3 kap. Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27). Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att det ska finnas riktlinjer och rutiner för att identifiera och hantera fel och brister och för klagomålshantering (4 kap 3,4 SOSFS 2006:11). Dessa rutiner samt rutinerna för anmälningar om allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah (14 kap. 2 SoL) samt för avvikelsehantering (4 kap. 6 SOSFS 2005:12) ska vara kända och tillämpas av alla som arbetar i verksamheten. Erfarenheterna ska användas i 17

18 det systematiska kvalitetsarbetet så att bristerna åtgärdas och förbättringar genomförs. För att patientsäkerheten ska vara garanterad också under sommaren krävs att verksamheten analyserar riskerna för de boende före sommaren och sedan följer upp hur rutinerna fungerat. Vikarier får stöd och introduktion De verksamheter som inspekterades under sommaren 2010 i den oanmälda tillsynen hade i de flesta fall planerat vikariebemanningen och erbjudit introduktion till de nyanställda. Introduktionen var dock inte alltid tillräcklig eller anpassad till de specifika behov som personer med demenssjukdomar har. Personalen uppgav att de får stöd och handledning i arbetet. Bemanningen granskades genom att personal och boende i intervjuer tillfrågades om hur de uppfattade personaltätheten och svaret var oftast att den var tillräcklig. I några verksamheter bedömde dock omsorgspersonal att bemanningen var på gränsen eller otillräcklig under kvällar och helger. Också äldre och anhöriga uttryckte i intervjuer att personalen inte räckte till för att till exempel erbjuda sociala aktiviteter. Bemanningen av legitimerad personal i förhållande till de boendes sjukvårdsbehov bedömdes av personalen som tillräcklig i de flesta av de inspekterade boendena, men det fanns också verksamheter som inte klarade full bemanning under semesterperioden. Sjuksköterskebemanningen bedömdes av tillfrågad personal som otillräcklig i ca 20 procent av granskade demens- och korttidsboenden. I tillsynen framkom att verksamheterna mestadels (ca 90 procent) säkerställer att såväl vikarierande sjuksköterskor som omsorgspersonal har tillräcklig kompetens i relation till patienternas hälso- och sjukvårdsbehov. Om en enskild boende blir akut sjuk eller när det av annan anledning uppstår behov av kontakt med sjuksköterska vet omsorgspersonalen hur de ska göra. De känner till verksamhetsansvarig chef och MAS och har tillräcklig kännedom om de patienter de ansvarar för. Delegering till vikarier förekommer i så gott som alla boenden och verksamheterna följer upp att de delegerade uppgifterna utförs korrekt. Vidare finns det lokala instruktioner för vad som får delegeras avseende läkemedel. De flesta verksamheter har rutiner för samverkan Äldre personer som kommer i kontakt med socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ofta sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete, såväl internt som externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkan är en förutsättning för att den enskilde ska få det stöd som motsvarar behovet. Socialstyrelsen granskade rutiner och ställde i båda tillsynerna frågor om hur samverkan säkerställs. Det visade sig att de flesta verksamheterna har rutiner och arbetssätt för en fungerande intern samverkan mellan olika professioner och ansvarsområden samt för hur rapporteringen mellan de olika arbetslagen i boendet ska gå till. Rutiner för personalens samverkan runt den äldres vård och omsorg var kända och tillämpade i merparten (ca 80 procent) av verksamheterna. 18

19 Rutiner för samverkan mellan personal med utredande och beslutande uppgifter och den personal som utför insatsen fanns i 90 procent av korttidsboenden och hemtjänstverksamheter i den föranmälda tillsynen. Detta har inte bedömts i den oanmälda tillsynen. De flesta verksamheter har rutiner för samverkan med hälso- och sjukvård och andra externa aktörer. Nästan alla landsting och kommuner har gemensamma rutiner för den samordnade vårdplaneringen. Dokumentation om den enskilde görs i de flesta verksamheter tillänglig för den personal som behöver den och planering av vården sker i möten där berörda yrkeskompetenser finns representerade, men det saknas ibland skriftliga rutiner och system för den interna informationsöverföringen. När samverkan inte systematiserats kan personalen gå miste om kunskap som behövs för att den enskilde ska få rätt vård. Omsorgspersonal i ett korttidsboende beskrev till exempel att de fick otillräcklig information från sjuksköterskan om de äldre som kom från sjukhuset och att de fick fånga sjuksköterskan i farten för att få viktig kunskap. Lex Sarah är känd, men inte föreskriften om fel och brister De oanmälda tillsynerna visade att rutiner för lex Sarah och klagomålshantering överlag är väl förankrade. Lex Sarah var känd och förankrad i ca 95 procent av de granskade verksamheterna och klagomålshanteringen i 85 procent. Merparten av verksamheterna uppgav att de använder erfarenheterna från lex Sarah-utredningarna och från klagomålshanteringen i kvalitetsarbetet. Dock fungerar det sämre med information till boende eller anhöriga om vart de ska vända sig med klagomål och synpunkter. Bara ungefär hälften av verksamheterna informerade om detta. De brister som konstaterats avseende kvalitetssäkringsrutiner handlar om att rutiner inte förankrats i personalgruppen eller att personal inte känner till föreskriften om fel och brister. Socialstyrelsen har ställt krav på åtgärder avseende rutin för fel och brister i tolv beslut (40 procent) i den oanmälda tillsynen. I nästan alla granskade verksamheter (90 procent) fanns det rutiner för avvikelsehantering som också den vikarierande omsorgspersonalen kände till. Det är ändå inte självklart att rutinen tillämpas. Personal i ett boende uttryckte att de skriver många avvikelserapporter men att det sedan inte händer något, de saknar återkoppling. Ett exempel på hur det kan se ut när det fungerar är en verksamhet som inrättat ett kvalitetsråd. I rådet som träffas regelbundet för att gå igenom avvikelser och andra händelser, ingår både legitimerad personal och omsorgspersonal. I den oanmälda tillsynen granskades också huruvida verksamheten gjorde riskbedömningar utifrån patientsäkerheten inför sommaren. Hälften av de 30 granskade boendena gjorde inte detta och det var sällan de hade kontrollerat legitimerad personal i Socialstyrelsens register. Äldre personer ges inte alltid möjlighet till en aktiv tillvaro God kvalitet i omsorgen om äldre förutsätter att äldre personer känner trygghet, får ett gott bemötande och ges möjlighet till en meningsfull vardag 19

20 med stimulerande aktiviteter. Det visade sig i intervjuerna att de äldre personerna och deras anhöriga/närstående är nöjda med vården, omsorgen och bemötandet. De anser att de har inflytande över sin tillvaro och kan bestämma över personliga saker, men de önskar mer sysselsättning och mer av aktiviteter som är individuellt anpassade. De kritiska synpunkterna handlar om att det inte erbjuds en meningsfull tillvaro. Personalen uppger att de försöker ge de boende möjlighet till inflytande genom att fråga och lyssna. De respekterar de boendes integritet genom att alltid knacka på dörren, låta den som vill vara ifred och alltid fråga den äldre personen hur han eller hon vill ha det. Det förekommer dock, enligt både personalen och de äldre själva, att bemanningen sätter gränser för till exempel när någon kan få hjälp att lägga sig eller få sällskap på en promenad. De äldre personerna tvingas anpassa sig efter de förutsättningar som ges utifrån bemanning och schemaläggning. Det kan få till följd att den som behöver hjälp med sänggåendet tvingas lägga sig innan den enda nattpersonalen går på sitt pass eftersom det med den bemanningen inte är möjligt att hjälpa alla utifrån enskilda önskemål och behov. Personal uttalade i intervjuerna att de strävar efter ett jämställdhetsperspektiv, men tillsynen visade att många ändå inte ser till mäns och kvinnors särskilda behov. När det gällde aktiviteter var det oftast kvinnors intressen som hade företräde framför männens. Det förekommer att äldre personer i korttidsboenden får dela rum och hygienutrymmen med personer de inte valt att bo tillsammans med. Detta har Socialstyrelsen sett som brister i den enskildes integritet och påpekat i några beslut. I fem av de 30 inspekterade verksamheterna i den oanmälda tillsynen uppmärksammades att den enskildes möjligheter att röra sig fritt begränsats till exempel för att dörrar varit låsta. Socialstyrelsen har inte i denna tillsyn särskilt granskat begränsningsåtgärder men har, när sådana brister uppmärksammats, krävt anpassning till gällande rätt. Brister iakttagna i den oanmälda tillsynen Fokus för den oanmälda tillsyn som genomfördes under sommaren 2010 i kommunala korttidsboenden (23) och demensboenden (7) har varit personalens kompetens, rutiner för kvalitetssäkring, rutiner för extern och intern samverkan, socialtjänstens dokumentation i genomförandet av beslutad insats, omsorgens innehåll, personalens kompetens och patientsäkerheten. Socialstyrelsen har i 23 av de 30 oanmälda inspektionerna funnit brister som ska åtgärdas. Endast sju av de granskade verksamheterna bedömdes helt uppfylla kraven i de delar som tillsynen omfattade. Fler än hälften av de 23 verksamheterna hade mer än en brist där åtgärd krävdes. 20

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre

Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre Delrapport II 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Vårdplanering och informationsöverföring

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Välkomna! Information om IVO Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Sedan den 1 juni 2013 är det myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Innehåll Bakgrund 3 Syftet med tillsynen 3 Länsstyrelsens ansvar 3 Kommunens ansvar 4 Hur ofta ska kommunernas tillsyn ske? 4 Hur ska tillsyn bedrivas? 4 Vad

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Personlig assistans en insats med kvalitet?

Personlig assistans en insats med kvalitet? Personlig assistans en insats med kvalitet? Resultatsammanställning Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer