Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen."

Transkript

1

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras, där vi lyssnar till barn och lär av dem och där alla barn har möjligheter och framtidstro. ISBN Art nr: Rädda Barnen 2002 Text:Tapio Salonen Projektledare: Kalle Elofsson Produktionsledare: Ola Höiden Formgivare: Petra Handin, Kapsyl Reklam Omslag: Hemma Tryck: Temo-tryck, Stockholm Rädda Barnen Stockholm Tel: Fax:

3 Innehåll Förord Bakgrund Uppdrag och syfte Att konstruera ett kommunalt barnindex överväganden och ansatser Att studera välfärd Att studera barns levnadsvillkor Att mäta kommunala variationer Att försöka konstruera index över barns välfärdssituation Vilka krav bör ställas på indikatorer i ett framtida barnindex? Studiens uppläggning Hur mäta barns materiella levnadsstandard? Val av indikator Indikatorn låg inkomststandard Indikatorn socialbidrag Hur relateras data om låg inkomststandard med data om förekomst av socialbidrag? Barn och låg inkomststandard utfallsanalys Låg inkomststandard bland barnfamiljer under 1990-talet Ekonomisk fattigdom och etnicitet Variationer efter kommuntyp Kommunala mönster Barn och socialbidrag åtgärdsanalys Socialbidraget bland barn och deras familjer under 1990-talet Socialbidrag bland barnfamiljer i ett kommunalt perspektiv Jämförande analys mellan låg inkomststandard och socialbidrag bland barn och deras familjer under 1990-talet Jämförelse ekonomisk fattigdom och socialbidrag under 1990-talet Kommunala variationer Överlappning mellan ekonomisk fattigdom och socialbidrag Barns ekonomiska villkor bidrag till ett kommunalt barnindex Sammanfattning och slutsatser Mot ett kommunalt barnindex Indikator för barns rätt till skälig ekonomisk levnadsstandard Referenser

4

5 Förord Bakom mängden siffror, staplar och tabeller i denna skrift döljer sig högst påträngande vardagsvillkor för många barn i Sverige av idag. Fattigdomsforskningen har historiskt visat att ekonomisk nöd och umbäranden kan uthärdas om den delas av många andra i en likartad situation. Men om försakelser och ekonomiska hinder står i vägen för att kunna leva ett liv som de flesta andra i sin omgivning, i t.ex. grannskapet eller skolan, då blir knappheten inte bara ett ekonomiskt utan ett socialt och kulturellt gissel. En ständig påminnelse om att man är annorlunda. Modern fattigdom i ett överflödssamhälle som det svenska syns ofta inte på ytan, på kläder eller andra yttre attribut. Däremot gör knappheten sig ständigt påmind i en rad vardagliga sammanhang; som att inte kunna välja var och hur man vill bo, tvingas avstå från fritids- och kulturaktiviteter, inte kunna resa eller åka på semester m.m. Listan kan göras lång. Resultaten från denna studie ger förhoppningsvis en systematisk inramning för att bedöma utvecklingen av barnfattigdomens omfattning och fördelning i landets kommuner. Därutöver behövs naturligtvis varierande fördjupade studier som ger liv åt dessa förhållanden. En förhoppning är att resultaten från denna undersökning kan inspirera många olika aktörer att ställa nödvändiga följdfrågor på lokal nivå. Denna studie initierades våren 2001 av Rädda Barnen i Sverige, som tog kontakt med mig för att överväga möjligheterna att systematiskt bygga upp ett barnindex på kommunal nivå för att stämma av barnkonventionens efterlevnad i Sverige. En utan tvekan utmanande men också på många vis problematisk ambition. Samarbetet med uppdragsgivaren Rädda Barnen har varit stimulerande och utvecklande. De har visat en stor förståelse för forskningens arbets- och tankesätt. För detta vill jag varmt tacka Eva Svedling, Sven Winberg och inte minst projektledaren för detta utvecklingsarbete, Kalle Elofsson. Ett särskilt stöd i arbetet har givits från en referensgrupp bestående av Tobias Engberg (SCB), Eva Merje (Göteborgs stad) och Stefan de Vylder (nationalekonom). Jag vill också passa på att tacka Inger Forslund, Håkan Schultz och Helena Sjödén vid SCB för deras tjänstvillighet att smidigt ta fram relevanta registerunderlag. Därutöver har Anna Angelin, Anders Giertz och Bodil Rasmusson läst och kommenterat manus. Till alla dessa vill jag framföra ett varmt tack samtidigt som alla eventuella begränsningar och brister med denna skrift enkom återfaller på mig som författare. Torna Hällestad den 8 januari 2002 Tapio Salonen Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 5

6 6 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

7 1. Bakgrund Barn i Sverige har i allmänhet goda levnadsförhållanden vad gäller exempelvis ekonomiska och materiella villkor, trygghet i närmiljön, socialt stöd från föräldrar och omgivning, situationen i skolan samt fysisk och psykisk hälsa. Samtidigt har det framkommit att vissa ofärdsförhållanden är relativt spridda bland barn.... Barnhushållen har generellt sett sämre förutsättningar än befolkningen i stort. I vissa avseenden har situationen försämrats under talet, såväl relativt som absolut. (SOU 2001:79 s. 59) Denna studie belyser barns ekonomiska levnadsvillkor i Sverige under talets sista årtionde. Hur har de grundläggande materiella förutsättningarna för barn och deras familjer utvecklats under detta årtionde som i många avseenden innebar påfrestningar och utmaningar för såväl samhällssystem som för enskilda hushåll? I vilken grad är det rimligt att hävda att vissa barn i Sverige inte garanteras ekonomiska uppväxtvillkor som står i samklang med uttalade politiska mål? I vilken utsträckning varierar dessa grundläggande materiella villkor för barn i landets kommuner? Ambitionen är att presentera en sammanhållen analys som förmår fånga variationer av barns ekonomiska villkor på kommunal nivå. Motivet till detta kan spåras i senare års ambitioner att på ett mer systematiskt sätt uppmärksamma barns rättigheter och villkor i samhället. Allt sedan Förenta Nationernas generalförsamling 1989 antog en konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) har Sverige haft för ambition att vara ett föregångsland i att praktiskt omsätta dess innebörd (se vidare t.ex. Barnombudsmannen 2001a för en genomgång av genomförda insatser). Utan tvekan har barnperspektivet blivit ett honnörsord i många officiella sammanhang under 1990-talet. Samtidigt har den krassa verkligheten under samma period satt dessa stolta ambitioner på svåra prov. I Sverige, liksom i många andra västländer, har talet präglats av den djupaste ekonomiska nedgångsperioden under efterkrigstiden. Den nyligen avslutade statliga kommittén för att göra ett välfärdsbokslut för årtiondet sammanfattar förändringarna på följande sätt (SOU 2001:79): Ökad ofärd: minskad sysselsättning, ökad negativ stress i jobben, ökad ohälsa, fler fick ekonomiska problem Ökad välfärd: minskad dödlighet, högre utbildningsnivå, högre löner Klass- och könsskillnader kvarstår: till nackdel för arbetare och kvinnor Ensamstående mödrar, utrikes födda och ungdomar: förlorargrupper i den utdragna sysselsättningskrisen Försörjningssystemen: skärpta krav och lägre ersättningsnivåer Ökad brukarfinansiering och privatisering inom välfärdstjänsterna Resursuttunning inom barnomsorg och skola: fritidshem i strykklass Äldre och funktionshindrade: koncentration av resurserna på en minskad grupp mycket hjälpbehövande Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 7

8 Det är numera tämligen klarlagt (bl.a. genom de omfattande underlagsrapporterna till denna kommittés arbete) att den s.k. välfärdskrisen under 1990-talet långt ifrån berörde alla hushåll. Tvärtom har många under det gångna decenniet fått det allt bättre, såväl materiellt som hälso- och trygghetsmässigt. Inte oväntat slog arbetslösheten och neddragningarna i de offentliga systemen hårdast mot de grupper och hushåll som i samhället redan i utgångsläget har de mest sårbara och utsatta positionerna; lågutbildade, nyanlända flyktingar/invandrare, hushåll med stor försörjningsbörda etc. Förutom ungdomars och nyanlända invandrares växande svårigheter att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och i de offentliga trygghetssystemen har även barnfamiljers ökade försörjningsproblem varit ett tydligt ofärdstecken under 1990-talet. Våra analyser visar också att barn och barnfamiljer missgynnats av utvecklingen under decenniet. Andelen barn i hushåll med mycket låga inkomster eller i avsaknad av kontantmarginaler har ökat något under perioden, liksom skillnaderna gentemot övriga grupper. Detta gäller framförallt yngre barn, i åldrarna 0-6 år. Barn till arbetare, utrikes födda samt ensamstående föräldrar lever särskilt ofta under knappa villkor. (SOU 2001:79 s.10 11) Samtidigt som den ekonomiska utsattheten ökat för vissa hushåll har många hushåll fått det allt bättre i Sverige, även under de bekymmersamma åren under 1990-talet. Inkomstskillnaderna har ökat i så måtto att hushåll med redan höga inkomster fått ökade realinkomster medan hushåll med de lägsta inkomsterna fått sänkta inkomster. De fattiga i Sverige har under 1990-talet inte bara blivit fler utan också fattigare, såväl absolut som relativt (Socialstyrelsen 2001). Även om Sverige, sett i ett internationellt perspektiv, fortfarande har en förhållandevis låg inkomstojämlikhet har utvecklingen de senaste åren gått mot ökade inkomstskillnader. Det finns flera andra faktorer som talar för att levnadsvillkoren bland hushållen allt mer uppvisar en variation och spridning som påverkar den traditionella bilden av Sverige som en enhetlig generell välfärdsstat. Mångfalden i både förutsättningar och utformandet av vardagslivet kan numera alltmer förstås utifrån t.ex. etniska, utbildningsmässiga och lokala utgångspunkter. Närmare en fjärdedel av alla barn i Sverige har numera utländsk bakgrund (definierat som med minst en förälder född utomlands). Föräldrars bakgrund, i synnerhet deras utbildningsnivå, präglar fortfarande på ett markant sätt barnens vägval i utbildning och arbetsliv. Denna tilltagande differentiering i hushållens välfärdsvillkor slår sannolikt extra hårt på barnfamiljer med tanke på bl.a. försörjningsbörda, bundenhet till lokala arbetsmarknader och beroende av offentliga servicelösningar. Mycket talar för att barnfamiljernas levnadsvillkor avgörs alltmer på den lokala, kommunala, nivån. Utvecklingen under 1990-talet medförde tydlig trend av decentralisering av välfärdens utformning. Kommunerna har fått ta allt större ansvar för tidigare statliga angelägenheter, t.ex. skolväsende, omsorg av äldre och psykiskt sjuka samt arbetslöshetsbekämpning. Utifrån ett barnperspektiv blir det angeläget att identifiera de skillnader som förekommer på kommunal nivå. Detta gäller inte minst för barn som växer upp i utsatta hushåll. Kommunala till- 8 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

9 ämpningar avgör om barn till arbetslösa föräldrar får behålla sin daghemsplats eller hur olika hushållsutgifter bedöms inom ramen för socialbidragets behovsbedömning. Variationer i kommunala taxor har en betydelsefull inverkan på barnfamiljer med låga inkomster. Dessa trender under senare år innebär att förståelsen för barns uppväxtvillkor måste erbjuda en inramning som ersätter tidigare schablonbilder av Medelsvensson och enkla typfamiljsberäkningar med en förmåga att beskriva spännvidd och variationer som tar fasta på såväl ekonomiska som sociala, etniska och kulturella aspekter. Detta är en stor utmaning för välfärdsforskningen att bidra till kunskaper bortom begränsade beskrivningar av välfärdens fördelning utifrån snäva definitioner. Denna studie kommer att laborera med tämligen traditionella mått och uppdelningar på barns och deras familjers ekonomiska vardagsvillkor. Dess fokus ligger i att försöka fånga hushållsekonomiska variationer för barnfamiljerna över tid, för 1990-talet, och rum, utifrån kommunala variationer. För att djupare förstå t.ex. hur det är att växa upp i en familj som ständigt tvingas till ekonomiska försakelser behövs mer inträngande kvalitativa studier. I en intervjustudie (Hjort & Salonen 2000) förmedlas erfarenheter av hur det är att leva med en permanent otillräcklighet. Av föräldrarnas egna berättelser framträder en oroväckande bild av hur det är att inte kunna erbjuda sig själva och framför allt barnen sådana aspekter som för de flesta av oss betraktas som något självklart. Upplevelser av otillräcklighet, tendenser till social utestängning och att ställas inför ständiga försakelser och omöjliga val är återkommande inslag hos dessa fattiga barnfamiljer. En viktig dimension tycks varaktigheten i knapphetens gissel vara. En sak är att hamna i en tillfällig ekonomisk svacka och kanske tvingas akut avstå eller omprioritera hushållsutgifter. En helt annan sak är att under lång tid, kanske under hela barnets uppväxttid, leva under sådana begränsade förhållanden. I bedömningen av resultaten från denna kvantitativa studie bör läsaren vara varse om att alla försök till att definiera ett fattigdomsstreck obönhörligen innebär förenklingar av komplicerade och varierande levnadsvillkor. Även om barnhushåll blir definierade som fattiga, utifrån det ena eller andra kriteriet, behöver detta inte innebära att dessa hushålls levnadsvillkor överlag ser likartade ut. Variationer inom olika konstruerade subgrupper kan vara väl så varierande. Värdet av denna studie skall i främsta hand ses i relation till behovet av att beskriva barns ekonomiska levnadsstandard i Sverige på ett hållbart och trovärdigt vis som möjliggör framtida uppdateringar på kommunal nivå. Under senare år har ett förhöjt intresse och aktivitet märkts vad gäller att försöka följa upp välfärdsaspekter på lokal nivå, inom t.ex. folkhälsoarbete och strävandena att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. I detta arbete efterfrågas konkreta och trovärdiga mått på olika aspekter av välfärdsutvecklingen. Denna studie är ett försök att bidra med ett sådant mått. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 9

10 2. Uppdrag och syfte Denna studie har tillkommit inom ramen för ett initiativ taget av Rädda Barnen att på sikt utveckla ett barnindex i Sverige som kan spegla förändringar i barns välfärdssituation på kommunal nivå. Denna ambition kan ses till organisationens övergripande mål att verka för att barnens rättigheter förverkligas, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Rädda Barnen är Sveriges största barnrättsorganisation och verkar såväl i Sverige som utomlands för att på olika sätt påverka och förändra samhället för barnets bästa. Organisationen grundades 1919 och kan idag betraktas som en folkrörelse med närmare en kvarts miljon personer som stödjer verksamheten. Svenska Rädda Barnen ingår i en internationell allians av ett 25-tal nationella organisationer. Rädda Barnen i Sverige finansieras av frivilliga bidrag, sponsorer, fonder och stiftelser. Därutöver finansieras organisationens internationella biståndsverksamhet till betydande del av offentliga medel (dessa får dock inte överstiga hälften av verksamhetens totala budget). Ambitionen att utveckla ett kommunalt barnindex för att följa upp barns situation kan ses som ett mer systematiskt initiativ från Rädda Barnens sida att framöver bevaka barns rättigheter i Sverige. Tidigare har organisationen bl.a. lämnat en rapport till FN om efterlevnaden av Barnkonventionen i Sverige (Rädda Barnen 1998). I denna rapport uttrycks farhågor för att barnfamiljerna i Sverige blivit mer ekonomiskt utsatta under 1990-talet och de följdkonsekvenser i form av ökad sårbarhet och utsatthet som följer därav. Rapporten uppmärksammade även den decentralisering som skett av flera politikområden under senare år som berör barns uppväxtvillkor. Delegering från stat till kommuner och landsting innebär ökad grad av variation av politikutformning och svårigheter av att kunna följa upp barns varierande villkor i Sverige. Rädda Barnen i Sverige uppdrog åt professor Tapio Salonen, vid Lund och Växjö Universitet, att ansvara för den första studien inom detta långsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet med detta arbete formulerades på följande vis: Syftet med projektet är att under 2001 genomföra ett initialt utvecklingsarbete med syfte att konstruera ett index över barns situation i Sverige som framledes kan tjäna som modell för årliga uppdateringar. (ur uppdragsbeskrivningen ) Utifrån detta kan två skilda slags syften identifieras för denna studie. Ett mer långsiktigt och övergripande syfte är att initiera och bidra till att skapa ett kommunalt barnindex i Sverige. I en sådan belysning lyfts såväl principiella som metodologiska aspekter fram kring att skapa en robust modell för årligen återkommande barnindex. Utgångspunkter och överväganden för ett sådant bredare angreppssätt behandlas i nästa kapitel. Ett mer konkret empiriskt syfte med denna första studie har varit att lyfta fram något enstaka eller några specifika rättighetsområden och belysa dessa utifrån 10 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

11 kommunala variationer under 1990-talet. Val av rättighetsområden och empiriska indikatorer som förmår belysa dessa diskuteras i nästkommande kapitel. Dessa överväganden ledde fram till att denna första studie inriktas på att belysa barns ekonomiska villkor under 1990-talet utifrån ett kommunalt perspektiv. Motivet för att just studera barnens rätt till en dräglig levnadsstandard hänger ihop med flera faktorer. För det första är den ekonomiska dimensionen en central och omistlig del i vår förståelse av välfärdens utformning och fördelning. Som forskningen tidigare visat, vilket beskrivs i kapitel 4, har den ekonomiska och materiella dimensionen starka samband med i princip alla andra dimensioner i hushållens välfärd, som utbildningsnivå, arbetsmarknadsetablering, fysisk och psykisk hälsa etc. Det går helt enkelt inte att utesluta den ekonomiska dimensionen i analyser av välfärdsutveckling. Däremot inte sagt att det är tillfyllest att enbart beskriva hushållens välfärdssituation utifrån ekonomisk levnadsstandard. Ett annat skäl till att vi i denna inledande studie valt att specialstudera förändringar av barnens och deras familjers ekonomiska villkor är att det finns uppenbara skäl att försöka få grepp om hur detta har fallit ut på kommunal nivå under det turbulenta 1990-talet. Av nationella studier (Fritzell 2001) vet vi att andelen barnfamiljer som lever under ekonomiskt pressade villkor har ökat. Men hur ser dessa förändringar ut på kommunal nivå? Föreligger det stora variationer mellan olika kommuntyper och regioner? På vilket sätt har mottagandet av invandrare, oftast med flyktingstatus, påverkat denna bild? Med hjälp av empiriska data som tidigare inte tagits fram är syftet med denna studie att ta fram ny kunskap genom att analysera variationer i barns ekonomiska utsatthet på kommunal nivå. I kapitel 4 presenteras närmare hur barns ekonomiska villkor konkret har studerats för att belysa kommunala variationer. Då avsikten är att detta skall följas upp årligen framöver formulerades en ambition att i denna första studie belysa förhållandena en lämplig period tillbaka i tiden, så att tidsmässiga jämförelser möjliggörs. Studiens empiri, som presenteras i kapitel 5 till 7, redovisar därför resultat av kommunala variationer kring barns ekonomiska villkor som sträcker sig från 1991 fram till Ett pedagogiskt syfte kan också urskiljas. Framställningen möjliggör för läsaren själv att göra egna analyser och jämförelser på kommunnivå. I särskilda kommunbilagor presenteras underlagen för de undersökta variablerna kring barns ekonomiska utsatthet för samtliga kommuner för vart och ett år mellan 1991 och 1999 och fördjupade analyser för åren 1991, 1997 och Hur har barnens ekonomiska villkor utvecklats i vår kommun jämfört med t.ex. grannkommunen eller en tvillingkommun? Kommunala företrädare och andra intressenter kring barns rättigheter kan genom kommunbilagorna göra egna analyser och fördjupade jämförelser. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 11

12 3. Att konstruera ett kommunalt barnindex överväganden och ansatser I det följande diskuteras några generella förutsättningar för att bygga upp ett kommunalt barnindex i Sverige i enlighet med det övergripande syftet för denna studie. Principiella utgångspunkter och metodologiska överväganden för att konstruera ett sådant sammanhållet rapporteringssystem berörs i detta kapitel. Som så ofta i tillvaron är det till synes enkla ofta något svårt att uppnå. Detta gäller inte minst välfärdsrelaterade frågor. De berör ju oss alla i våra vardagsliv och kommer på ett självklart sätt alltid att betraktas och värderas utifrån de väldigt olikartade perspektiv som betraktaren utgår från. Vad som skall betraktas som välfärd, fattigdom eller sociala problem beror helt enkelt på de i grunden värderingsmässiga utgångspunkter som används. Detta har alltid varit välfärdsforskningens såväl svaghet som styrka. Styrkan har legat i den höga samhällsrelevans som frågeställningar och problemformuleringar bottnar i. Det har under efterkrigstiden funnits en hög beredskap i samhällslivet, inom politik och förvaltning, att bevaka aktuella välfärdsfrågor. Svagheten har oftast legat i den begränsade förklaringsram som forskningen har kunnat erbjuda. Resultatens räckvidd och tolkningsbarhet innebär oftast begränsningar relaterat till t.ex. tid, rum och grupper. Idéen med att konstruera ett svenskt barnindex på kommunal nivå kan ses som ett illustrativt exempel på denna ambivalenta tradition. Å ena sidan skulle ett sådant, pedagogiskt enkelt, upplagt index anses vara av stort samhällsvärde för många aktörer i den konkreta policyutformningen, inte bara för officiella parter inom politik och förvaltning utan också för andra intressenter som företräder t.ex. ett barnperspektiv. Å andra sidan: är det möjligt överhuvudtaget att konstruera ett sådant index utan att göra allt för mycket våld på verkligheten? Frågan är om jämförelser t.ex. med BNP-måttet för att mäta ett lands ekonomiska utveckling är relevanta. BNP-måttet, summan av ett lands varor och tjänster under ett år, har också blivit kritiserat och ifrågasatt från flera utgångspunkter: Vad mäter det egentligen? (trafikolyckor och andra uppenbara ofärdsexempel tenderar att öka BNP); Vad säger det egentligen om ett lands utveckling? (se t.ex.undp:s årliga Human Development Report); Kan man jämföra ekonomisk utveckling utan att ta med t.ex. fördelnings- och välfärdspolitiska aspekter? Ett inflytelserikt internationellt försök att utveckla ett välståndsindex är utan tvekan FN:s organ för social utveckling (UNDP), Human Development Index (HDI). Dess valda indikatorer, t.ex. medellivslängd i respektive land, kan dock anses vara för grova för att appliceras i studier som granskar variationer inom välutvecklade välfärdsstater som den svenska. 12 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

13 Att studera välfärd Det finns en lång europeisk tradition av social rapportering (Socialstyrelsen 1994, Beronius 1994). Oftast har detta intresse över befolkningens väl och ve haft en ensidig medicinsk inramning; för att hejda epidemier, åtgärda hög barnadödlighet, larma om osunda vanor etc. I Sverige fick denna myndighetsnära tradition en renässans i samband med den moderna välfärdsstatens expansion vid 1900-talets mitt. Författaren Ludvig Lubbe Nordströms socialreportage från Lort-Sverige i slutet av 1930-talet var ett uppmärksammat exempel. Flera socialläkare, däribland Gunnar Inghe och John Takman, angav en stramare vetenskaplig inramning för beskrivningar av de grupper som tenderade att hamna utanför den snabbt växande välfärden i Sverige. I samband med guldåldern i välfärdsutvecklingen, från till 1970-talen, försvann tidigare fokus på de traditionella fattigdomsproblemen i befolkningen. Fokus låg istället på framtidsfrågorna; att studera hur uppfyllelsen av ett generellt välfärdsbygge slog igenom på samhällslivets olika områden inom arbetsmarknad, bostads-, utbildnings- och socialpolitik. Den förmodligen enskilt viktigaste studien för den moderna välfärdsforskningen i Sverige var låginkomstutredningen som presenterade sina resultat i slutet av 1960-talet. I dess omfattande empiriska undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden växte en specifik svensk eller skandinavisk välfärdsrapportering fram som erhållit internationell uppmärksamhet (utförligare beskrivning följer nedan). En betydande del av välfärdsmätningar utgår numera från intervjuundersökningar av riksrepresentativa urval av svenska folket (för introducerande översikter av denna slags välfärdsmätning, se t.ex. Vogel & Häll 1997, Fritzell & Lundberg 2000 och Socialstyrelsen 2001). Vid sidan om dessa breda välfärdsmätningar har under senare år en mer socialvetenskaplig kunskapstradition fått en renässans som utgår från olika sociala problemkomplex i samhället, t.ex. hemlöshet, prostitution, missbruk och materiell fattigdom. För denna studies vidkommande kan det vara särskilt värdefullt att notera att forskning kring moderna yttringar av ekonomisk fattigdom nästan försvann i Sverige under några årtionden för att under och 1990-talen återkomma med en växande akademisk litteratur. Detta hänger naturligtvis samman med att klassiska aspekter kring ekonomisk utsatthet och sårbarhet åter gjort sig påminda även i de mest välutvecklade välfärdsstaterna. Många av dessa moderna fattigdomsstudier har haft förändringar i socialbidragets omfattning och karaktär som sin empiriska fästpunkt. Under 1990-talet har ytterligare en tredje vetenskaplig influens påverkat kunskapsbildningen kring välfärdsfrågorna i Sverige. I takt med EU-anpassningen har även det svenska fokuset riktats mer på kopplingen mellan snabba samhällsförändringar och individers och hushålls förmåga att tillförsäkra sig trygga positioner innanför olika etablerade system och arenor. Denna forskning har ursprungligen utvecklats i Frankrike utifrån begreppet exklusion vilket understryker människors sårbarhet i relation till olika delsystem i samhället, vanligtvis i förhållande till arbetsmarknad, välfärdsstat och familjesfären. Begrepp som social exclusion, marginalisering och risk kan härledas från detta kunskapsperspektiv som betonar välfärdens relationella såväl som dynamiska (över tid föränderliga) karaktär (se vidare t.ex. Salonen 1996, Edgren-Schori 2000). Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 13

14 Detta tredje kunskapsperspektiv kan sägas ha fått en ordentlig skjuts framåt i samband med EU:s anammande av begreppet social exclusion i olika officiella program under senare år. I Nice december 2000 enades EU-länderna att framöver utarbeta nationella handlingsplaner mot fattigdom och social utestängning (National Action Plans on Social Inclusion). Dessa har för första gången redovisats till EU-kommissionen under I korthet kan man karaktärisera samhällsforskningen strävan att försöka följa välfärdsfrågorna i de utvecklade välfärdsstaterna vid ingången av 2000-talet utifrån en tilltagande bredd och mångfald såväl vad gäller teoretiska utgångspunkter som empiriska tillvägagångssätt. Att studera barns levnadsvillkor På senare år har en växande kritik kunnat märkas inom forskning om barns uppväxtvillkor, att detta oftast studerats på ett indirekt sätt via ett vuxenperspektiv (se t.ex. Jonsson et al 2001, Bäck-Wiklund 2001). En sådan adultcentrism har inneburit att det i regel varit de vuxnas, föräldrarnas, förhållanden som studerats och att barnen endast berörts genom att de ingår i olika hushållsgemenskaper. En annan viktig principiell utgångspunkt vid studier om barns levnadsvillkor är i vilket tidsperspektiv som detta speglas. Som regel skiljer man mellan studier som studerar barns levnadsvillkor utifrån ett här och nu - perspektiv (tvärsnitt), där fokus ligger på hur dessa uppväxtvillkor ter sig för t.ex. barn 0 17 år under olika år på 1990-talet, och ett framtida perspektiv (längdsnitt) där barns uppväxtvillkor speglas i förhållande till levnadsmönster i deras vuxenliv (Östberg 1994, Jonsson et al 2001). Dessa tidsperspektiv förmår att belysa olika slags frågeställningar kring barns uppväxtvillkor. Ett aktuellt tillskott i den svenska empiriska forskningen om barns välfärdsvillkor är den s.k. Barn-LNU som nyligen presenterats (Jonsson et al 2001). Inom ramen för den levnadsnivåundersökning som genomfördes under år 2000 har barn själva intervjuats om sina levnadsvillkor. Detta kan ses som ett konkret uttryck för barns rätt att göra sin röst hörd i enlighet med Barnkonventionens tolfte artikel. I LNU 2000 intervjuades alla barn i åldrarna 10 till 18 år i de hushåll som ingick i urvalet. Sammanlagt intervjuades drygt barn med ett totalt bortfall på ca 15 procent. Tillvägagångssättet med bl.a. ifyllande av svarshäfte av barnen själva rapporteras vara lyckat med hög datakvalitet och betryggande konfidentialitet (a.a. s ). I denna studie kommer vi att begränsa oss till barns ekonomiska villkor sett utifrån ett hushållsperspektiv. Hur dessa uppfattas av barnen själva och påverkar barns faktiska uppväxtvillkor måste fångas upp i studier som bygger på barns egna erfarenheter och upplevelser. Att mäta kommunala variationer Att på sikt utveckla ett barnindex som förmår skildra kommunala variationer över tid ligger väl i linje med senare års ambitioner att studera välfärdsutvecklingen från ett kommunalt perspektiv. Flera sådana kunskapsinitiativ har tagits 14 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2003 Sammanfattning av studien Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2003 av Tapio Salonen

BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2003 Sammanfattning av studien Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2003 av Tapio Salonen BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2003 Sammanfattning av studien Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2003 av Tapio Salonen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.vi väcker opinion och stöder barn

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer