Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen."

Transkript

1

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras, där vi lyssnar till barn och lär av dem och där alla barn har möjligheter och framtidstro. ISBN Art nr: Rädda Barnen 2002 Text:Tapio Salonen Projektledare: Kalle Elofsson Produktionsledare: Ola Höiden Formgivare: Petra Handin, Kapsyl Reklam Omslag: Hemma Tryck: Temo-tryck, Stockholm Rädda Barnen Stockholm Tel: Fax:

3 Innehåll Förord Bakgrund Uppdrag och syfte Att konstruera ett kommunalt barnindex överväganden och ansatser Att studera välfärd Att studera barns levnadsvillkor Att mäta kommunala variationer Att försöka konstruera index över barns välfärdssituation Vilka krav bör ställas på indikatorer i ett framtida barnindex? Studiens uppläggning Hur mäta barns materiella levnadsstandard? Val av indikator Indikatorn låg inkomststandard Indikatorn socialbidrag Hur relateras data om låg inkomststandard med data om förekomst av socialbidrag? Barn och låg inkomststandard utfallsanalys Låg inkomststandard bland barnfamiljer under 1990-talet Ekonomisk fattigdom och etnicitet Variationer efter kommuntyp Kommunala mönster Barn och socialbidrag åtgärdsanalys Socialbidraget bland barn och deras familjer under 1990-talet Socialbidrag bland barnfamiljer i ett kommunalt perspektiv Jämförande analys mellan låg inkomststandard och socialbidrag bland barn och deras familjer under 1990-talet Jämförelse ekonomisk fattigdom och socialbidrag under 1990-talet Kommunala variationer Överlappning mellan ekonomisk fattigdom och socialbidrag Barns ekonomiska villkor bidrag till ett kommunalt barnindex Sammanfattning och slutsatser Mot ett kommunalt barnindex Indikator för barns rätt till skälig ekonomisk levnadsstandard Referenser

4

5 Förord Bakom mängden siffror, staplar och tabeller i denna skrift döljer sig högst påträngande vardagsvillkor för många barn i Sverige av idag. Fattigdomsforskningen har historiskt visat att ekonomisk nöd och umbäranden kan uthärdas om den delas av många andra i en likartad situation. Men om försakelser och ekonomiska hinder står i vägen för att kunna leva ett liv som de flesta andra i sin omgivning, i t.ex. grannskapet eller skolan, då blir knappheten inte bara ett ekonomiskt utan ett socialt och kulturellt gissel. En ständig påminnelse om att man är annorlunda. Modern fattigdom i ett överflödssamhälle som det svenska syns ofta inte på ytan, på kläder eller andra yttre attribut. Däremot gör knappheten sig ständigt påmind i en rad vardagliga sammanhang; som att inte kunna välja var och hur man vill bo, tvingas avstå från fritids- och kulturaktiviteter, inte kunna resa eller åka på semester m.m. Listan kan göras lång. Resultaten från denna studie ger förhoppningsvis en systematisk inramning för att bedöma utvecklingen av barnfattigdomens omfattning och fördelning i landets kommuner. Därutöver behövs naturligtvis varierande fördjupade studier som ger liv åt dessa förhållanden. En förhoppning är att resultaten från denna undersökning kan inspirera många olika aktörer att ställa nödvändiga följdfrågor på lokal nivå. Denna studie initierades våren 2001 av Rädda Barnen i Sverige, som tog kontakt med mig för att överväga möjligheterna att systematiskt bygga upp ett barnindex på kommunal nivå för att stämma av barnkonventionens efterlevnad i Sverige. En utan tvekan utmanande men också på många vis problematisk ambition. Samarbetet med uppdragsgivaren Rädda Barnen har varit stimulerande och utvecklande. De har visat en stor förståelse för forskningens arbets- och tankesätt. För detta vill jag varmt tacka Eva Svedling, Sven Winberg och inte minst projektledaren för detta utvecklingsarbete, Kalle Elofsson. Ett särskilt stöd i arbetet har givits från en referensgrupp bestående av Tobias Engberg (SCB), Eva Merje (Göteborgs stad) och Stefan de Vylder (nationalekonom). Jag vill också passa på att tacka Inger Forslund, Håkan Schultz och Helena Sjödén vid SCB för deras tjänstvillighet att smidigt ta fram relevanta registerunderlag. Därutöver har Anna Angelin, Anders Giertz och Bodil Rasmusson läst och kommenterat manus. Till alla dessa vill jag framföra ett varmt tack samtidigt som alla eventuella begränsningar och brister med denna skrift enkom återfaller på mig som författare. Torna Hällestad den 8 januari 2002 Tapio Salonen Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 5

6 6 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

7 1. Bakgrund Barn i Sverige har i allmänhet goda levnadsförhållanden vad gäller exempelvis ekonomiska och materiella villkor, trygghet i närmiljön, socialt stöd från föräldrar och omgivning, situationen i skolan samt fysisk och psykisk hälsa. Samtidigt har det framkommit att vissa ofärdsförhållanden är relativt spridda bland barn.... Barnhushållen har generellt sett sämre förutsättningar än befolkningen i stort. I vissa avseenden har situationen försämrats under talet, såväl relativt som absolut. (SOU 2001:79 s. 59) Denna studie belyser barns ekonomiska levnadsvillkor i Sverige under talets sista årtionde. Hur har de grundläggande materiella förutsättningarna för barn och deras familjer utvecklats under detta årtionde som i många avseenden innebar påfrestningar och utmaningar för såväl samhällssystem som för enskilda hushåll? I vilken grad är det rimligt att hävda att vissa barn i Sverige inte garanteras ekonomiska uppväxtvillkor som står i samklang med uttalade politiska mål? I vilken utsträckning varierar dessa grundläggande materiella villkor för barn i landets kommuner? Ambitionen är att presentera en sammanhållen analys som förmår fånga variationer av barns ekonomiska villkor på kommunal nivå. Motivet till detta kan spåras i senare års ambitioner att på ett mer systematiskt sätt uppmärksamma barns rättigheter och villkor i samhället. Allt sedan Förenta Nationernas generalförsamling 1989 antog en konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) har Sverige haft för ambition att vara ett föregångsland i att praktiskt omsätta dess innebörd (se vidare t.ex. Barnombudsmannen 2001a för en genomgång av genomförda insatser). Utan tvekan har barnperspektivet blivit ett honnörsord i många officiella sammanhang under 1990-talet. Samtidigt har den krassa verkligheten under samma period satt dessa stolta ambitioner på svåra prov. I Sverige, liksom i många andra västländer, har talet präglats av den djupaste ekonomiska nedgångsperioden under efterkrigstiden. Den nyligen avslutade statliga kommittén för att göra ett välfärdsbokslut för årtiondet sammanfattar förändringarna på följande sätt (SOU 2001:79): Ökad ofärd: minskad sysselsättning, ökad negativ stress i jobben, ökad ohälsa, fler fick ekonomiska problem Ökad välfärd: minskad dödlighet, högre utbildningsnivå, högre löner Klass- och könsskillnader kvarstår: till nackdel för arbetare och kvinnor Ensamstående mödrar, utrikes födda och ungdomar: förlorargrupper i den utdragna sysselsättningskrisen Försörjningssystemen: skärpta krav och lägre ersättningsnivåer Ökad brukarfinansiering och privatisering inom välfärdstjänsterna Resursuttunning inom barnomsorg och skola: fritidshem i strykklass Äldre och funktionshindrade: koncentration av resurserna på en minskad grupp mycket hjälpbehövande Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 7

8 Det är numera tämligen klarlagt (bl.a. genom de omfattande underlagsrapporterna till denna kommittés arbete) att den s.k. välfärdskrisen under 1990-talet långt ifrån berörde alla hushåll. Tvärtom har många under det gångna decenniet fått det allt bättre, såväl materiellt som hälso- och trygghetsmässigt. Inte oväntat slog arbetslösheten och neddragningarna i de offentliga systemen hårdast mot de grupper och hushåll som i samhället redan i utgångsläget har de mest sårbara och utsatta positionerna; lågutbildade, nyanlända flyktingar/invandrare, hushåll med stor försörjningsbörda etc. Förutom ungdomars och nyanlända invandrares växande svårigheter att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och i de offentliga trygghetssystemen har även barnfamiljers ökade försörjningsproblem varit ett tydligt ofärdstecken under 1990-talet. Våra analyser visar också att barn och barnfamiljer missgynnats av utvecklingen under decenniet. Andelen barn i hushåll med mycket låga inkomster eller i avsaknad av kontantmarginaler har ökat något under perioden, liksom skillnaderna gentemot övriga grupper. Detta gäller framförallt yngre barn, i åldrarna 0-6 år. Barn till arbetare, utrikes födda samt ensamstående föräldrar lever särskilt ofta under knappa villkor. (SOU 2001:79 s.10 11) Samtidigt som den ekonomiska utsattheten ökat för vissa hushåll har många hushåll fått det allt bättre i Sverige, även under de bekymmersamma åren under 1990-talet. Inkomstskillnaderna har ökat i så måtto att hushåll med redan höga inkomster fått ökade realinkomster medan hushåll med de lägsta inkomsterna fått sänkta inkomster. De fattiga i Sverige har under 1990-talet inte bara blivit fler utan också fattigare, såväl absolut som relativt (Socialstyrelsen 2001). Även om Sverige, sett i ett internationellt perspektiv, fortfarande har en förhållandevis låg inkomstojämlikhet har utvecklingen de senaste åren gått mot ökade inkomstskillnader. Det finns flera andra faktorer som talar för att levnadsvillkoren bland hushållen allt mer uppvisar en variation och spridning som påverkar den traditionella bilden av Sverige som en enhetlig generell välfärdsstat. Mångfalden i både förutsättningar och utformandet av vardagslivet kan numera alltmer förstås utifrån t.ex. etniska, utbildningsmässiga och lokala utgångspunkter. Närmare en fjärdedel av alla barn i Sverige har numera utländsk bakgrund (definierat som med minst en förälder född utomlands). Föräldrars bakgrund, i synnerhet deras utbildningsnivå, präglar fortfarande på ett markant sätt barnens vägval i utbildning och arbetsliv. Denna tilltagande differentiering i hushållens välfärdsvillkor slår sannolikt extra hårt på barnfamiljer med tanke på bl.a. försörjningsbörda, bundenhet till lokala arbetsmarknader och beroende av offentliga servicelösningar. Mycket talar för att barnfamiljernas levnadsvillkor avgörs alltmer på den lokala, kommunala, nivån. Utvecklingen under 1990-talet medförde tydlig trend av decentralisering av välfärdens utformning. Kommunerna har fått ta allt större ansvar för tidigare statliga angelägenheter, t.ex. skolväsende, omsorg av äldre och psykiskt sjuka samt arbetslöshetsbekämpning. Utifrån ett barnperspektiv blir det angeläget att identifiera de skillnader som förekommer på kommunal nivå. Detta gäller inte minst för barn som växer upp i utsatta hushåll. Kommunala till- 8 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

9 ämpningar avgör om barn till arbetslösa föräldrar får behålla sin daghemsplats eller hur olika hushållsutgifter bedöms inom ramen för socialbidragets behovsbedömning. Variationer i kommunala taxor har en betydelsefull inverkan på barnfamiljer med låga inkomster. Dessa trender under senare år innebär att förståelsen för barns uppväxtvillkor måste erbjuda en inramning som ersätter tidigare schablonbilder av Medelsvensson och enkla typfamiljsberäkningar med en förmåga att beskriva spännvidd och variationer som tar fasta på såväl ekonomiska som sociala, etniska och kulturella aspekter. Detta är en stor utmaning för välfärdsforskningen att bidra till kunskaper bortom begränsade beskrivningar av välfärdens fördelning utifrån snäva definitioner. Denna studie kommer att laborera med tämligen traditionella mått och uppdelningar på barns och deras familjers ekonomiska vardagsvillkor. Dess fokus ligger i att försöka fånga hushållsekonomiska variationer för barnfamiljerna över tid, för 1990-talet, och rum, utifrån kommunala variationer. För att djupare förstå t.ex. hur det är att växa upp i en familj som ständigt tvingas till ekonomiska försakelser behövs mer inträngande kvalitativa studier. I en intervjustudie (Hjort & Salonen 2000) förmedlas erfarenheter av hur det är att leva med en permanent otillräcklighet. Av föräldrarnas egna berättelser framträder en oroväckande bild av hur det är att inte kunna erbjuda sig själva och framför allt barnen sådana aspekter som för de flesta av oss betraktas som något självklart. Upplevelser av otillräcklighet, tendenser till social utestängning och att ställas inför ständiga försakelser och omöjliga val är återkommande inslag hos dessa fattiga barnfamiljer. En viktig dimension tycks varaktigheten i knapphetens gissel vara. En sak är att hamna i en tillfällig ekonomisk svacka och kanske tvingas akut avstå eller omprioritera hushållsutgifter. En helt annan sak är att under lång tid, kanske under hela barnets uppväxttid, leva under sådana begränsade förhållanden. I bedömningen av resultaten från denna kvantitativa studie bör läsaren vara varse om att alla försök till att definiera ett fattigdomsstreck obönhörligen innebär förenklingar av komplicerade och varierande levnadsvillkor. Även om barnhushåll blir definierade som fattiga, utifrån det ena eller andra kriteriet, behöver detta inte innebära att dessa hushålls levnadsvillkor överlag ser likartade ut. Variationer inom olika konstruerade subgrupper kan vara väl så varierande. Värdet av denna studie skall i främsta hand ses i relation till behovet av att beskriva barns ekonomiska levnadsstandard i Sverige på ett hållbart och trovärdigt vis som möjliggör framtida uppdateringar på kommunal nivå. Under senare år har ett förhöjt intresse och aktivitet märkts vad gäller att försöka följa upp välfärdsaspekter på lokal nivå, inom t.ex. folkhälsoarbete och strävandena att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. I detta arbete efterfrågas konkreta och trovärdiga mått på olika aspekter av välfärdsutvecklingen. Denna studie är ett försök att bidra med ett sådant mått. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 9

10 2. Uppdrag och syfte Denna studie har tillkommit inom ramen för ett initiativ taget av Rädda Barnen att på sikt utveckla ett barnindex i Sverige som kan spegla förändringar i barns välfärdssituation på kommunal nivå. Denna ambition kan ses till organisationens övergripande mål att verka för att barnens rättigheter förverkligas, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Rädda Barnen är Sveriges största barnrättsorganisation och verkar såväl i Sverige som utomlands för att på olika sätt påverka och förändra samhället för barnets bästa. Organisationen grundades 1919 och kan idag betraktas som en folkrörelse med närmare en kvarts miljon personer som stödjer verksamheten. Svenska Rädda Barnen ingår i en internationell allians av ett 25-tal nationella organisationer. Rädda Barnen i Sverige finansieras av frivilliga bidrag, sponsorer, fonder och stiftelser. Därutöver finansieras organisationens internationella biståndsverksamhet till betydande del av offentliga medel (dessa får dock inte överstiga hälften av verksamhetens totala budget). Ambitionen att utveckla ett kommunalt barnindex för att följa upp barns situation kan ses som ett mer systematiskt initiativ från Rädda Barnens sida att framöver bevaka barns rättigheter i Sverige. Tidigare har organisationen bl.a. lämnat en rapport till FN om efterlevnaden av Barnkonventionen i Sverige (Rädda Barnen 1998). I denna rapport uttrycks farhågor för att barnfamiljerna i Sverige blivit mer ekonomiskt utsatta under 1990-talet och de följdkonsekvenser i form av ökad sårbarhet och utsatthet som följer därav. Rapporten uppmärksammade även den decentralisering som skett av flera politikområden under senare år som berör barns uppväxtvillkor. Delegering från stat till kommuner och landsting innebär ökad grad av variation av politikutformning och svårigheter av att kunna följa upp barns varierande villkor i Sverige. Rädda Barnen i Sverige uppdrog åt professor Tapio Salonen, vid Lund och Växjö Universitet, att ansvara för den första studien inom detta långsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet med detta arbete formulerades på följande vis: Syftet med projektet är att under 2001 genomföra ett initialt utvecklingsarbete med syfte att konstruera ett index över barns situation i Sverige som framledes kan tjäna som modell för årliga uppdateringar. (ur uppdragsbeskrivningen ) Utifrån detta kan två skilda slags syften identifieras för denna studie. Ett mer långsiktigt och övergripande syfte är att initiera och bidra till att skapa ett kommunalt barnindex i Sverige. I en sådan belysning lyfts såväl principiella som metodologiska aspekter fram kring att skapa en robust modell för årligen återkommande barnindex. Utgångspunkter och överväganden för ett sådant bredare angreppssätt behandlas i nästa kapitel. Ett mer konkret empiriskt syfte med denna första studie har varit att lyfta fram något enstaka eller några specifika rättighetsområden och belysa dessa utifrån 10 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

11 kommunala variationer under 1990-talet. Val av rättighetsområden och empiriska indikatorer som förmår belysa dessa diskuteras i nästkommande kapitel. Dessa överväganden ledde fram till att denna första studie inriktas på att belysa barns ekonomiska villkor under 1990-talet utifrån ett kommunalt perspektiv. Motivet för att just studera barnens rätt till en dräglig levnadsstandard hänger ihop med flera faktorer. För det första är den ekonomiska dimensionen en central och omistlig del i vår förståelse av välfärdens utformning och fördelning. Som forskningen tidigare visat, vilket beskrivs i kapitel 4, har den ekonomiska och materiella dimensionen starka samband med i princip alla andra dimensioner i hushållens välfärd, som utbildningsnivå, arbetsmarknadsetablering, fysisk och psykisk hälsa etc. Det går helt enkelt inte att utesluta den ekonomiska dimensionen i analyser av välfärdsutveckling. Däremot inte sagt att det är tillfyllest att enbart beskriva hushållens välfärdssituation utifrån ekonomisk levnadsstandard. Ett annat skäl till att vi i denna inledande studie valt att specialstudera förändringar av barnens och deras familjers ekonomiska villkor är att det finns uppenbara skäl att försöka få grepp om hur detta har fallit ut på kommunal nivå under det turbulenta 1990-talet. Av nationella studier (Fritzell 2001) vet vi att andelen barnfamiljer som lever under ekonomiskt pressade villkor har ökat. Men hur ser dessa förändringar ut på kommunal nivå? Föreligger det stora variationer mellan olika kommuntyper och regioner? På vilket sätt har mottagandet av invandrare, oftast med flyktingstatus, påverkat denna bild? Med hjälp av empiriska data som tidigare inte tagits fram är syftet med denna studie att ta fram ny kunskap genom att analysera variationer i barns ekonomiska utsatthet på kommunal nivå. I kapitel 4 presenteras närmare hur barns ekonomiska villkor konkret har studerats för att belysa kommunala variationer. Då avsikten är att detta skall följas upp årligen framöver formulerades en ambition att i denna första studie belysa förhållandena en lämplig period tillbaka i tiden, så att tidsmässiga jämförelser möjliggörs. Studiens empiri, som presenteras i kapitel 5 till 7, redovisar därför resultat av kommunala variationer kring barns ekonomiska villkor som sträcker sig från 1991 fram till Ett pedagogiskt syfte kan också urskiljas. Framställningen möjliggör för läsaren själv att göra egna analyser och jämförelser på kommunnivå. I särskilda kommunbilagor presenteras underlagen för de undersökta variablerna kring barns ekonomiska utsatthet för samtliga kommuner för vart och ett år mellan 1991 och 1999 och fördjupade analyser för åren 1991, 1997 och Hur har barnens ekonomiska villkor utvecklats i vår kommun jämfört med t.ex. grannkommunen eller en tvillingkommun? Kommunala företrädare och andra intressenter kring barns rättigheter kan genom kommunbilagorna göra egna analyser och fördjupade jämförelser. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 11

12 3. Att konstruera ett kommunalt barnindex överväganden och ansatser I det följande diskuteras några generella förutsättningar för att bygga upp ett kommunalt barnindex i Sverige i enlighet med det övergripande syftet för denna studie. Principiella utgångspunkter och metodologiska överväganden för att konstruera ett sådant sammanhållet rapporteringssystem berörs i detta kapitel. Som så ofta i tillvaron är det till synes enkla ofta något svårt att uppnå. Detta gäller inte minst välfärdsrelaterade frågor. De berör ju oss alla i våra vardagsliv och kommer på ett självklart sätt alltid att betraktas och värderas utifrån de väldigt olikartade perspektiv som betraktaren utgår från. Vad som skall betraktas som välfärd, fattigdom eller sociala problem beror helt enkelt på de i grunden värderingsmässiga utgångspunkter som används. Detta har alltid varit välfärdsforskningens såväl svaghet som styrka. Styrkan har legat i den höga samhällsrelevans som frågeställningar och problemformuleringar bottnar i. Det har under efterkrigstiden funnits en hög beredskap i samhällslivet, inom politik och förvaltning, att bevaka aktuella välfärdsfrågor. Svagheten har oftast legat i den begränsade förklaringsram som forskningen har kunnat erbjuda. Resultatens räckvidd och tolkningsbarhet innebär oftast begränsningar relaterat till t.ex. tid, rum och grupper. Idéen med att konstruera ett svenskt barnindex på kommunal nivå kan ses som ett illustrativt exempel på denna ambivalenta tradition. Å ena sidan skulle ett sådant, pedagogiskt enkelt, upplagt index anses vara av stort samhällsvärde för många aktörer i den konkreta policyutformningen, inte bara för officiella parter inom politik och förvaltning utan också för andra intressenter som företräder t.ex. ett barnperspektiv. Å andra sidan: är det möjligt överhuvudtaget att konstruera ett sådant index utan att göra allt för mycket våld på verkligheten? Frågan är om jämförelser t.ex. med BNP-måttet för att mäta ett lands ekonomiska utveckling är relevanta. BNP-måttet, summan av ett lands varor och tjänster under ett år, har också blivit kritiserat och ifrågasatt från flera utgångspunkter: Vad mäter det egentligen? (trafikolyckor och andra uppenbara ofärdsexempel tenderar att öka BNP); Vad säger det egentligen om ett lands utveckling? (se t.ex.undp:s årliga Human Development Report); Kan man jämföra ekonomisk utveckling utan att ta med t.ex. fördelnings- och välfärdspolitiska aspekter? Ett inflytelserikt internationellt försök att utveckla ett välståndsindex är utan tvekan FN:s organ för social utveckling (UNDP), Human Development Index (HDI). Dess valda indikatorer, t.ex. medellivslängd i respektive land, kan dock anses vara för grova för att appliceras i studier som granskar variationer inom välutvecklade välfärdsstater som den svenska. 12 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

13 Att studera välfärd Det finns en lång europeisk tradition av social rapportering (Socialstyrelsen 1994, Beronius 1994). Oftast har detta intresse över befolkningens väl och ve haft en ensidig medicinsk inramning; för att hejda epidemier, åtgärda hög barnadödlighet, larma om osunda vanor etc. I Sverige fick denna myndighetsnära tradition en renässans i samband med den moderna välfärdsstatens expansion vid 1900-talets mitt. Författaren Ludvig Lubbe Nordströms socialreportage från Lort-Sverige i slutet av 1930-talet var ett uppmärksammat exempel. Flera socialläkare, däribland Gunnar Inghe och John Takman, angav en stramare vetenskaplig inramning för beskrivningar av de grupper som tenderade att hamna utanför den snabbt växande välfärden i Sverige. I samband med guldåldern i välfärdsutvecklingen, från till 1970-talen, försvann tidigare fokus på de traditionella fattigdomsproblemen i befolkningen. Fokus låg istället på framtidsfrågorna; att studera hur uppfyllelsen av ett generellt välfärdsbygge slog igenom på samhällslivets olika områden inom arbetsmarknad, bostads-, utbildnings- och socialpolitik. Den förmodligen enskilt viktigaste studien för den moderna välfärdsforskningen i Sverige var låginkomstutredningen som presenterade sina resultat i slutet av 1960-talet. I dess omfattande empiriska undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden växte en specifik svensk eller skandinavisk välfärdsrapportering fram som erhållit internationell uppmärksamhet (utförligare beskrivning följer nedan). En betydande del av välfärdsmätningar utgår numera från intervjuundersökningar av riksrepresentativa urval av svenska folket (för introducerande översikter av denna slags välfärdsmätning, se t.ex. Vogel & Häll 1997, Fritzell & Lundberg 2000 och Socialstyrelsen 2001). Vid sidan om dessa breda välfärdsmätningar har under senare år en mer socialvetenskaplig kunskapstradition fått en renässans som utgår från olika sociala problemkomplex i samhället, t.ex. hemlöshet, prostitution, missbruk och materiell fattigdom. För denna studies vidkommande kan det vara särskilt värdefullt att notera att forskning kring moderna yttringar av ekonomisk fattigdom nästan försvann i Sverige under några årtionden för att under och 1990-talen återkomma med en växande akademisk litteratur. Detta hänger naturligtvis samman med att klassiska aspekter kring ekonomisk utsatthet och sårbarhet åter gjort sig påminda även i de mest välutvecklade välfärdsstaterna. Många av dessa moderna fattigdomsstudier har haft förändringar i socialbidragets omfattning och karaktär som sin empiriska fästpunkt. Under 1990-talet har ytterligare en tredje vetenskaplig influens påverkat kunskapsbildningen kring välfärdsfrågorna i Sverige. I takt med EU-anpassningen har även det svenska fokuset riktats mer på kopplingen mellan snabba samhällsförändringar och individers och hushålls förmåga att tillförsäkra sig trygga positioner innanför olika etablerade system och arenor. Denna forskning har ursprungligen utvecklats i Frankrike utifrån begreppet exklusion vilket understryker människors sårbarhet i relation till olika delsystem i samhället, vanligtvis i förhållande till arbetsmarknad, välfärdsstat och familjesfären. Begrepp som social exclusion, marginalisering och risk kan härledas från detta kunskapsperspektiv som betonar välfärdens relationella såväl som dynamiska (över tid föränderliga) karaktär (se vidare t.ex. Salonen 1996, Edgren-Schori 2000). Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 13

14 Detta tredje kunskapsperspektiv kan sägas ha fått en ordentlig skjuts framåt i samband med EU:s anammande av begreppet social exclusion i olika officiella program under senare år. I Nice december 2000 enades EU-länderna att framöver utarbeta nationella handlingsplaner mot fattigdom och social utestängning (National Action Plans on Social Inclusion). Dessa har för första gången redovisats till EU-kommissionen under I korthet kan man karaktärisera samhällsforskningen strävan att försöka följa välfärdsfrågorna i de utvecklade välfärdsstaterna vid ingången av 2000-talet utifrån en tilltagande bredd och mångfald såväl vad gäller teoretiska utgångspunkter som empiriska tillvägagångssätt. Att studera barns levnadsvillkor På senare år har en växande kritik kunnat märkas inom forskning om barns uppväxtvillkor, att detta oftast studerats på ett indirekt sätt via ett vuxenperspektiv (se t.ex. Jonsson et al 2001, Bäck-Wiklund 2001). En sådan adultcentrism har inneburit att det i regel varit de vuxnas, föräldrarnas, förhållanden som studerats och att barnen endast berörts genom att de ingår i olika hushållsgemenskaper. En annan viktig principiell utgångspunkt vid studier om barns levnadsvillkor är i vilket tidsperspektiv som detta speglas. Som regel skiljer man mellan studier som studerar barns levnadsvillkor utifrån ett här och nu - perspektiv (tvärsnitt), där fokus ligger på hur dessa uppväxtvillkor ter sig för t.ex. barn 0 17 år under olika år på 1990-talet, och ett framtida perspektiv (längdsnitt) där barns uppväxtvillkor speglas i förhållande till levnadsmönster i deras vuxenliv (Östberg 1994, Jonsson et al 2001). Dessa tidsperspektiv förmår att belysa olika slags frågeställningar kring barns uppväxtvillkor. Ett aktuellt tillskott i den svenska empiriska forskningen om barns välfärdsvillkor är den s.k. Barn-LNU som nyligen presenterats (Jonsson et al 2001). Inom ramen för den levnadsnivåundersökning som genomfördes under år 2000 har barn själva intervjuats om sina levnadsvillkor. Detta kan ses som ett konkret uttryck för barns rätt att göra sin röst hörd i enlighet med Barnkonventionens tolfte artikel. I LNU 2000 intervjuades alla barn i åldrarna 10 till 18 år i de hushåll som ingick i urvalet. Sammanlagt intervjuades drygt barn med ett totalt bortfall på ca 15 procent. Tillvägagångssättet med bl.a. ifyllande av svarshäfte av barnen själva rapporteras vara lyckat med hög datakvalitet och betryggande konfidentialitet (a.a. s ). I denna studie kommer vi att begränsa oss till barns ekonomiska villkor sett utifrån ett hushållsperspektiv. Hur dessa uppfattas av barnen själva och påverkar barns faktiska uppväxtvillkor måste fångas upp i studier som bygger på barns egna erfarenheter och upplevelser. Att mäta kommunala variationer Att på sikt utveckla ett barnindex som förmår skildra kommunala variationer över tid ligger väl i linje med senare års ambitioner att studera välfärdsutvecklingen från ett kommunalt perspektiv. Flera sådana kunskapsinitiativ har tagits 14 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

15 under de allra senaste åren. Ett sådant exempel är projektet Lokala välfärdsbokslut som drivits av Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Folkhälsoinstitutet tillsammans (Folkhälsoinstitutet m.fl. 1999, 2000a). Med utgångspunkt i ett folkhälsoperspektiv har syftet varit att utveckla och pröva metoder och arbetsformer för styrning och uppföljning av kommunal verksamhet, där befolkningens välfärd och hälsa sätts i centrum (Folkhälsoinstitutet m.fl. 1999:4). Inom ramen för projektet har en modell prövats som utgått från följande välfärdskomponenter, som i sin tur bryts ner i mätbara nyckeltal: en god hälsa stöd för hälsosamma levnadsvanor sociala relationer arbetsmiljö säkerhet och trygghet tillgång till meningsfull sysselsättning tillgång till kunskap och utbildning tillgång till rekreation och kultur ekonomiska resurser delaktighet/inflytande boende, närservice och omgivande miljö framtidstro, mål och mening I närmare ett tiotal kommuner och sjukvårdsområden inom landsting har man försökt tillämpa denna modell. Projektet har avslutats och lämnat efter sig en nyckeltalskatalog som mer får ses som en provkarta på möjliga välfärdsfaktorer och nyckeltal för kommuner och landsting (Folkhälsoinstitutet m.fl. 2000b). Någon mer sammanhållen modell har inte utvecklats inom projektets ram. Detta har inte heller varit projektets avsikt utan projektets erfarenheter kan mer ses som en provkarta på möjliga urval och som en stimulans till kommuner och landsting att göra lokala välfärdsbokslut i framtiden. Någon fördjupad metodologisk genomgång av föreslagna nyckeltal i katalogen diskuteras inte. Karolinska Institutet har gjort en korttidsuppföljning av detta utvecklingsarbete (Wramner et al 2001) vilken pekar på att lokala välfärdsbokslut inte fått något större genomslag bland landets kommuner och landsting. Många kommuner efterfrågar mer konkret stöd i det praktiska arbetet med att ta fram uppgifter i enlighet med katalogens s.k. nyckeltal. Dessa erfarenheter liknar i mångt och mycket erfarenheter utifrån socialtjänstlagens intentioner från 1980-talet, att kommunerna regelbundet skulle ta fram s.k. sociala områdesbeskrivningar för att aktivt analysera och följa den lokala välfärdsutvecklingen (Denvall 1994). Från ett löftesrikt initialt engagemang i början av 1980-talet, med omfattande försöks- och utvecklingsarbeten med denna form av kartläggningsarbete i ett stort antal kommuner, föll dessa propåer mer eller mindre i glömska när andra mer akuta uppgifter pockade på uppmärksamhet vid 1990-talets inledning. Det blev till stor del en tillfällig mode- Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 15

16 fluga under några ekonomiskt gynnsamma år, då fokus riktades åt mer breda, samhällsförebyggande åtgärder ute i kommunerna. Frågan är om det aktuella folkhälsoinriktade beskrivningsarbetet lokalt ute i kommunerna går samma öde till mötes när konjunkturväxlingar och kommunala budgetar drar åt något annat håll. Dessa erfarenheter av att lokalt försöka utveckla välfärdsbeskrivningar ställer frågetecken kring dess långsiktighet och systematik ifall det står och faller med kommunernas egen vilja att bedriva denna sorts välfärdsanalyser. Även innehållsmässigt kan man ifrågasätta värdet av att kommunala aktörer efter eget bevåg väljer enstaka mått och bearbetar olika datakällor utifrån ett komparativt perspektiv. Erfarenheterna med lokala välfärdsbokslut har mynnat ut i ett antal goda råd till kommunerna (Folkhälsoinstitutet m.fl. 2000a s.13). Frågan är hur många av dessa, i och för sig välmotiverade, råd står sig i den prioriteringssituation som många kommuner tvingas hantera i sitt löpande verksamhetsarbete. Ett aktuellt nordiskt bidrag till att utveckla en systematisk rapportering kring barns och ungdomars levnadsvillkor framgår i en rapport från Nordiska ministerrådet (Nygaard Christoffersen, 1999). Denna genomgång har begränsats till att identifiera enstaka indikatorer som framkommit i forskningsbaserade studier som har inriktats på förhållanden som kan anses skadliga eller hindra barns hälsa och utveckling. Därigenom har studien koncentrats till fysiska och psykosociala ohälsoförhållanden. Utifrån detta snäva fokus dras slutsatsen att de allra flesta studerade indikatorer finns i offentliga register i de nordiska länderna eller att det är möjligt att samla in sådana med hjälp av stickprovsbaserade undersökningar. Ett generellt problem som tas upp är att det är mycket få indikatorer som är systematiskt insamlade över tid. Detta försvårar möjligheterna till tidsserieanalyser mellan länder, regioner och kommuner i de nordiska länderna. Studien ger heller inga rekommendationer till hur ett framtida nordiskt samarbete på detta fält skall kunna fortgå. Ett mer långsiktigt beständigt bidrag till att kunna mäta välfärdens olika variationer lokalt är utan tvekan den ökade tillgången och tillgängligheten till adekvata primärdata i Sverige. I en internationell betraktelse måste Sverige anses ligga långt framme vad gäller breda dataunderlag inom välfärdssektorn. För att data skall kunna vara användbara på kommunal nivå krävs som regel data från totalregister från olika myndigheter. De flesta urvalsbaserade välfärdsundersökningar räcker inte till för att trovärdigt kunna beskriva lokala variationer. Under senare år har en rad databaser upprättats som möjliggör kommunala bearbetningar av insamlade registeruppgifter. Ett användarvänligt exempel är Hur mår Sverige?, ett gratis nedladdningsbart program som innehåller statistik om befolkningens demografiska och sociala förhållanden, hälsa, sjuklighet m.m. utvecklat av Epidemiologiskt Centrum vid socialstyrelsen i samarbete med världshälsoorganisationen (WHO) (se Uppgifter för enskilda variabler finns vanligtvis från mitten av 1980-talet och uppdateras årligen, med 1 2 års eftersläpning. Utvecklingen av flera individbaserade longitudinella register i Sverige kommer successivt att öka möjligheten att analysera relevant datamaterial nedbrutet på kommun- eller t.o.m. på kommundels-/stadsdelsnivå. Detta öppnar nya möjligheter att bearbeta årliga uppgifter för att skildra lokala förändringar 16 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

17 utifrån olika välfärdaspekter. Olika myndighetsregister, t.ex. från Riksförsäkringsverket, Skolverket, Arbetsmarknads- och Socialstyrelsen, innehåller var för sig relevanta primärdata om individers och hushålls välfärdssituation utifrån olika variabler. Samkörning av uppgifter från skilda myndighetsregister ger ytterligare möjligheter till mer inträngande analyser. Under 1990-talet har flera longitudinella forskningsregister upprättats som bygger på uppgifter från ett stort antal myndighetsregister (SCB:s register LOUISE (longitudinell individdatabas) och LINDA (longitudinal individual data for Sweden vid Uppsala universitet). Båda dessa bygger på ett slumpmässigt urval om ca personer (ca 3 procent av befolkningen) som i vissa avseenden kan följas årligen från 1960-talet och framåt. För nedbrytningar på kommunnivå kan dock dessa längdsnittsregister endast statistiskt säkerställt användas för enstaka större kommuner eller grupperingar av kommuner. De senaste årens utveckling pekar på att det rent empiriskt numera är betydligt lättare (och billigare genom nyare datateknik) att bearbeta primärdata som kan ligga till grund för att fördjupat beskriva välfärdens utveckling nedbrutet på mindre geografiska enheter. Det som däremot verkar vara mer eftersatt och outvecklat är det nödvändiga och komplicerade arbetet med att definiera explicita variabler och operationalisera dessa på ett sätt som gör att de kan användas av icke-experter på ett betryggande vis vad gäller såväl reliabilitet som validitet. Att försöka konstruera index över barns välfärdssituation I den svenska, eller skandinaviska, forskningstraditionen att studera befolkningens välfärdsvillkor har en självklar utgångspunkt varit att välfärd inte kan eller bör summeras i form av något samlat enskilt mått. Så här motiveras denna hållning: Det synes inte möjligt att mer i detalj väga samman olika former av ofärd för att kunna jämföra, och ytterst rangordna, alla individer på en enda ofärdsskala. Detta beror på att det inte finns någon gemensam måttstock med vilken individers olika resurser kan jämföras. Med andra ord måste välfärdsutvecklingen som helhet belysas utifrån analyser av utvecklingen inom flera olika områden. (SOU 2001:79 s. 21) I denna tradition som växt sig stark allt sedan den första stora svenska undersökningen på 1960-talet, låginkomstutredningen, har individers levnadsvillkor studerats utifrån ett flerdimensionellt perspektiv. Sten Johansson (1970, 1979) har varit en centralfigur i denna forskningstradition genom att formulera en teoretisk ram för att se på välfärd i termer av levnadsnivåer som individers förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m.m. med vilkas hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor (Johansson 1970:25). Genom de återkommande urvalsundersökningarna LNU (levnadsnivåundersökningar gjorda av Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet 1974, 1981, 1991 och 2000) och ULF (SCB:s sedan 1974 årliga undersökningar om levnadsförhållanden hos Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 17

18 svenska folket) har detta sätt att mäta välfärdsutveckling fått ett stort, för att inte säga ett dominerande, genomslag i välfärdsrapporteringen i Sverige. Detta märks t.ex. tydligt i den aktuella belysning som avslutats nyligen om välfärdsutvecklingen i Sverige under 1990-talet. I den ambitiösa mängd av rapporter som kommittén Välfärdsbokslut givit ut (se sammanställning i dess slutbetänkande SOU 2001:79) har till stor del de empiriska underlagen hämtats från dessa två källor. Denna forskningsinriktning utgår från att se välfärd utifrån individens förfogande över resurser ur ett mångdimensionellt perspektiv. Resursperspektivet har varit centralt i denna forskningsinriktning för att kunna bedöma individers och hushålls välfärdssituation oberoende av vilka värderingar och normer personerna har. LNU utgår ifrån sammanlagt nio levnadsnivåkomponenter (för en mer utförlig beskrivning, se hälsa och tillgång till vård sysselsättning och arbetsförhållanden ekonomiska resurser kunskaper och utbildningsmöjligheter familj och social förankring bostad och närservice säkerhet till liv och egendom rekreation och kultur politiska resurser SCB:s årliga välfärdsundersökningar utgår från en snarlik komponentlista (se SCB 1997). Dessa nationella och internationella erfarenheter av sociala rapporteringssystem har haft hela befolkningen i fokus. Vilka specifika hänsyn bör man ta när man skall studera barn och ungdomars välfärdsutveckling utifrån ambitioner av systematisk rapportering? I den första levnadsnivåundersökningen för barn år (Barn-LNU, se Jonsson et al 2001) följer man den vedertagna uppdelningen i LNU med nio levnadsnivådimensioner (se ovan) och väljer ut ett antal variabler som operationaliserar dessa dimensioner. Några försök att vikta dessa i förhållande till varandra eller analysera dem i ett samlat index görs inte, utan författarna argumenterar...att levnadsnivån är flerdimensionell och att den inte kan (och inte bör) summeras i något enskilt mått, exempelvis pengar. (a.a. s. 36) Man kan ha stor respekt för denna försiktiga hållning att inte försöka jämföra eller vikta olika aspekter av individers och hushålls välfärdsvillkor. Hur mycket uppväger t.ex. en ökad inkomst som samtidigt tenderar öka ohälsan hos en person? Är det rimligt att t.ex. jämställa brister i bostadsförhållanden med brister i utbildning? Eller vikta ekonomisk fattigdom med lika tyngd som brister i arbetsmarknadsanknytning? Vi vet dessutom från många tidigare studier att samvariationen mellan dessa indikatorer är förhållandevis hög (se t.ex. Fritzell & Lundberg 2000, Socialstyrelsen 2001). Argumentationen att inte jämföra eller 18 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

19 indexera indikatorer sinsemellan har regelmässigt empiriskt utgått från begränsade urvalsundersökningar. Frågan är om den snabbt ökade tillgången till relevanta totaluppgifter i olika myndighetsregister kommer att förändra bilden. I EU:s pågående arbete med att bekämpa social exclusion (social utestängning) har initiativ tagits att på vetenskaplig grund utkristallisera sociala indikatorer. Följande förslag till centrala indikatorer för EU-ländernas framtida fattigdomsbekämpning har nyligen lagts fram (Atkinson et al, 2001): ekonomisk fattigdom, mätt som 50 och 60 procent av landets medianinkomst inkomstojämlikhet, mätt som kvintilmått (20% högsta inkomster/20% lägsta inkomster) andel år med ofullständig grundutbildning arbetslöshet och långtidsarbetslöshet andel av befolkningen som lever i hushåll med arbetslöshet brister i bostadsstandard dödsfall innan 65 år Dessa sju indikatorer föreslås tillsammans bilda en portfölj av indikatorer på den högsta obligatoriska nivån (nivå 1). De anses täcka upp de mest betydelsefulla aspekterna kring fattigdom och social utestängning: materiell utsatthet, brister i utbildning, brister i anknytning till arbetsmarknaden, ohälsa och brister i bostadsstandard. Viktningen av dessa enskilda indikatorer tänks vara proportionella i förhållande till varandra. På nivå 2 föreslås en rad supplerande indikatorer som har till uppgift att fördjupa dessa dimensioner. Dessa viktas dock inte i jämförande analyser. På nivå 3 ges medlemsländerna själva möjligheter att ta upp ytterligare valbara indikatorer. I vilken utsträckning detta rapporteringssystem verkligen införs inom EU återstår att se i den fortsatta politiska behandlingen av de nationella handlingsplanerna mot fattigdom och social utestängning. Men den hittillsvarande processen anger tydliga ambitioner om en mer aktiv och förpliktigande linje att utarbeta sammanhållna välfärdsindex framöver. Frågan är hur man på motsvarande sätt i framtiden kan tänkas kunna belysa barns villkor i Sverige utifrån ett sammanhållet index? En grundläggande utgångspunkt måste i så fall rimligtvis vara att utgå från sådana normer och värderingar kring barns villkor som är fast förankrade och accepterade av en bred samhällsopinion och som dessutom är beständiga över tid. Med tanke på det breda genomslag som FN:s Konvention om barnets rättigheter fått i Sverige och i andra länder är det naturligt att utgå från denna konvention som den svenska riksdagen ratificerade 1990 och som alltmer utgör en normerande inramning för insatser för barn och ungdomar (se t.ex. Regeringskansliet 1999, Barnombudsmannen 2001a, 2001c). En annan fördel med att utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter är framtida möjligheter till internationella jämförelser som vilar på samma värderingsgrund. Konventionen består av ett fyrtiotal artiklar som tar upp ett brett spektra av barns rättigheter, alltifrån specifika skyddsaspekter till mer allmängiltiga rättig- Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet 19

20 heter. I relation till barns välfärdsfrågor i allmänhet bör man garantera att många av de specifika konventionsartiklarna är uppfyllda, t.ex. skydd mot olika former av övergrepp och utnyttjande (Art. 11, 19, 32, 33, 34, 35, 36, 37 och 38), åtskiljande från föräldrar (Art. 9) och översyn vid omhändertagande (Art. 25). Andra artiklar är för svenskt vidkommande numera grundmurade rättigheter och behöver därför inte medtas i ett barnindex, t.ex. rätt till liv och överlevnad (Art. 6), rätt till namn och nationalitet (Art. 7, finns dock statslösa barn i Sverige som f.n. inte garanteras denna rättighet) och rätt att behålla identitet (Art. 8). De rättigheter i barnkonventionen som uttrycker generella rättigheter för alla barn i ett samhälle och som har en allmän relevans på välfärdspolitikens utformning i enskilda länder är följande artiklar: Barns rätt att åtnjuta hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering (Artikel 24) Barns rätt att åtnjuta social trygghet (Artikel 26) Barns rätt till en skälig levnadsstandard (Artikel 27) Barns rätt till utbildning (Artikel 28) Barns rätt till vila och fritid (Artikel 31) Dessa fem rättigheter för alla barn i samhället kan förslagsvis utgöra en gemensam grund för att utveckla ett svenskt barnindex på kommunal nivå. De är alla ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och kan särskiljas från medborgliga och politiska rättigheter. För vart och ett av dessa rättighetsområden krävs en grundlig genomgång av tidigare forskning och erfarenheter av att använda olika mått för att uttrycka graden av måluppfyllelse i relation till det enskilda rättighetsområdet. De variabler som slutligen väljs ut bör uttrycka måluppfyllelsen i en skala mellan procent av samtliga barn i en enskild kommun. En fullständig måluppfyllelse är då lika med 100. Det fortsatta arbetet, bortom denna studie, får utröna möjligheter till och önskvärdheten av att sammanställa dessa enskilda rättighetstal till ett gemensamt barnindex. Inom ramen för denna initiala studie har vi övervägt möjligheterna kring vilken eller vilka rättighetsområden som skulle ingå. Genomgång av forskningslitteratur och datatillgång indikerar att utgångsläget varierar kraftigt i erfarenheterna av att operationalisera dessa fem rättighetsområden. Ett av flera utpekade svårigheter med barnkonventionen har gällt bristen på genomarbetade definitioner av de begrepp som vanligtvis används för att omsätta barnkonventionen i praktiken (Barnombudsmannen 2001c). Många olika metoder har prövats, t.ex. barnkonsekvensanalyser, barnbilagor, barnbokslut och barnchecklistor. Det råder en stor osäkerhet om alla begreppens och metodernas innebörder, vilket i grunden bottnar i att man inte koncist klargjort enskilda begrepp, som exempelvis trygghet, levnadsstandard, barnperspektiv etc. Denna studie skall ses som ett bidrag i att försöka klargöra åtminstone någon dimension i barnkonventionens konkreta tillämpning i Sverige. 20 Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Bristfälligt om barnfattigdom

Bristfälligt om barnfattigdom bokanmälan Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom, Studentlitteratur, 2013, 199 sidor, ISBN 978-91-44-07983-7. Bristfälligt om barnfattigdom Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar

Läs mer

BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE

BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE Sammanfattning av studien Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige

Läs mer

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde : Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Barnfattigdom i Norden utkast projektplan

Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Mål och succékriterier Bakgrund och nuläge Hur ser möjliga och rimliga strategier ut för att minska och på sikt eliminera barnfattigdomen i de nordiska länderna?

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Barns och ungdomars välfärd

Barns och ungdomars välfärd Barns och ungdomars välfärd Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut Stockholm 2001 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2001:55 Innehåll Förord 13 Inledning och sammanfattning 17 1 Att studera de yngres

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

barns ekonomiska utsatthet 2012:2 Tapio Salonen Årsrapport Malmö Högskola

barns ekonomiska utsatthet 2012:2 Tapio Salonen Årsrapport Malmö Högskola barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2 Tapio Salonen Malmö Högskola Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2012

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd"

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak okänd Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-12-05 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 december 2013 Ärende 9 Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd" Förvaltningens förslag

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer