FOLKHÄLSOCENTRUMS VERKSAMHETSPLAN Aktiviteter 2013

Transkript

1 FOLKHÄLSOCENTRUMS VERKSAMHETSPLAN Aktiviteter 013 Folkhälsocentrum (FHC) är Jämtland läns landstings särskilda enhet med uppgift att stödja såväl landstinget som andra aktörer i länet för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Som utgångspunkt för FHC s samlade verksamhet presenteras nedan de styrande dokumenten vilka vi tagit hänsyn till i planeringsarbetet. Övergripande nationellt mål: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (prop.007/08:110) Jämtlands Folkhälsopolicy: Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län Anger fyra särskilt angelägna utvecklingsområden; Trygga uppväxtvillkor, Utbildning och arbete, Hälsofrämjande miljö samt Delaktighet och inflytande (Vår hälsa länets möjlighet) Landstingsplan: Landstinget ska arbeta för lika och jämställda villkor från livets början och särskilt främja barn- och ungdomars hälsa. Genom att främja medborgarnas livsvillkor och levnadsvanor, bidra till ökad, jämställd och jämlikt fördelad hälsa. Alla verksamheter ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Landstinget ska i alla sina verksamheter öka delaktighet och inflytande för alla i Jämtlands län (Landstingsplan, Jll ) JLL s Folkhälsostrategi Med utgångspunkt från Jämtlands Folkhälsopolicy har en folkhälsostrategi beslutats av landstingsstyrelsen och ska implementeras i landstingets verksamhet, nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder utgör en del av detta. FHC`s uppdrag Ansvara för att informera, utbilda och implementera samt i övrigt stödja primär- och länssjukvård i det sjukdomsförebyggande arbetet Bidra till en god hälsa på lika villkor för alla, bland annat genom att skapa förutsättningar för kommuner, frivilligorganisationer, företag att delta i arbetet Synliggöra befolkningens hälsosituation samt identifiera framgångsfaktorer för att bidra till god hälsa Sprida kunskap om samt stimulera medborgare så att de av egen kraft kan utveckla friskfaktorer Med utgångspunkt från övergripande dokument och våra analyser utifrån Hälsa på lika villkor, 010, Hälsosamtalen i skolan, UngKAB09 samt CAN-undersökningen, 01 konstaterar vi att

2 följande förhållanden kräver särskild uppmärksamhet för den kommande verksamhetsperioden ( ). Förbättrat psykiskt välbefinnande bland unga vuxna Minskad rökning, särskilt bland medelålders kvinnor Ökade förutsättningar för social samvaro Minskad övervikt och fetma bland äldre Ökad ekonomisk trygghet Barns tillgång till vuxna att tala med Flickors hälsa Fysisk aktivitet i relation till skärmtid Barns frukost- lunchvanor Hälsoläget i åk. 8 jmf med åk. 4 Bidra till ökad kondomanvändning Ökad kunskap om smittorisker Riskuppfattning till droger Tillgänglighet till samtliga droger FHC s övergripanden mål för perioden är: 1. Att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är verkningsfullt, bidrar till ökad jämlikhet och att verksamheterna har kunskap och bra metoder för att utföra arbetet. 80 procent av våra samarbetspartners anser att FHC bidrar med samordnings- och stödverksamhet för att förbättra hälsan i Jämtlands län 3. FHC levererar behovsanalyser utifrån insamlade data som ger stabila beslutsunderlag till länets politiker Folkhälsocentrum presenterar sin verksamhetsplan utifrån följande målområden: Tobak, Goda matvanor, Fysisk aktivitet, Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård, Trygg & säker sexualitet, Samordning, Folkhälsorapportering och Psykisk hälsa. Folkhälsocentrums värdegrund Hänsyn: Hänsyn är ett personligt förhållningssätt som ska genomsyra Folkhälsocentrum. Genom att visa hänsyn för varandra och varandras olikheter och kompetens skapar vi tillit, trygghet och förtroende. Vi visar hänsyn genom att aktivt lyssna och fråga. Vi värnar om varandras tid och tar ansvar för våra åtaganden. Sammanhang: Vårt arbete präglas av systematik i planering, genomförande och uppföljning utifrån givna uppdrag. Vi skapar sammanhang kring folkhälsofrågorna i samverkan med aktörer såsom kommuner, näringsliv, universitet och organisationer. Genom kunskapsbaserade och inkluderande metoder ger vi många möjlighet att bidra till en bättre hälsa i befolkningen. Arbetsglädje: Vi arbetar med att främja "vi-känslan" genom att tillsammans utveckla arbetslaget. Arbetsglädje bidrar till en kreativ miljö som skapar förutsättningar för utveckling och goda resultat.

3 MÅLOMRÅDE TOBAK Bakgrund/Nuläge Enligt CAN s drogvaneundersökning CAN 01 har vi sett att ca en fjärdedel av länets niondeklassare uppger att de använder tobak, pojkar i något högre utsträckning än flickor, ca 7 procent jämfört med ca 0 procent. Bland samtliga uppger ca 1 procent att de endast röker, 4 procent att de endast snusar och drygt 8 procent att de både röker och snusar. Närmare 8 procent anger att de röker varje eller nästan varje dag, en högre andel pojkar än flickor, och drygt 1 procent att de röker sällan, t.ex. feströker, högre andel flickor än pojkar. Samma siffror för snusning visar att 7 procent snusar varje eller nästan varje dag, pojkar i mycket högre utsträckning än flickor, medan drygt 5 procent snusar sällan. Bland de ungdomar som röker uppger ungefär en tredjedel att de vill sluta röka och ca 38 procent att de vill sluta i framtiden medan dryga 14 procent uppger att de inte vill sluta röka. Som ung är det lätt att säga att man ska sluta röka senare i livet men risken är att man har hunnit skapa ett tobaksberoende innan. Det är dock positivt att man som ung inte ser sig själv som rökare i framtiden. En stor andel, närmare 35 procent, av ungdomarna som snusar anger att de inte vill sluta snusa. Ca 19 procent säger att de vill sluta snusa och ca 8 procent säger att de i framtiden vill sluta. Det finns således en större vilja att sluta röka än snusa, hänger det ihop med en högre riskuppfattning gällande rökning än snusning? Största andelen niondeklassare testar tobak första gången vid års ålder. Pojkar tenderar att debutera tidigare än flickor. Statistiken visar att det är vanligare att ungdomar testar tobak vid 11 års ålder och yngre än senare under tonåren vilket talar för att tidiga förebyggande insatser är av stor betydelse. Bland ungdomar i gymnasiets åk i länet uppger drygt 40 procent att de använder tobak, fortfarande en något högre andel pojkar än flickor. Tobaksbruket har således ökat från åk 9 till gymnasiets åk. Ca 15 procent röker endast och ca 8 procent snusar endast medan nästan en femtedel uppger att de både röker och snusar. Drygt 10 procent röker varje eller nästan varje dag, en högre andel flickor än pojkar. Nästan en fjärdedel av pojkarna och flickorna uppger att de röker sällan, typ feströker. Bland gymnasieungdomarna är det Ca 17 procent som snusar varje eller nästan varje dag, en klart högre andel pojkar än flickor. Närmare 10 procent uppger att de snusar sällan. En tredjedel uppger dock att de vill sluta röka och en ännu högre andel säger sig vilja sluta i framtiden medan en knapp femtedel inte vill sluta röka. Störst andel uppger att de testade röka första gången vid års ålder. Det visar sig fortfarande en stor ovilja till att sluta snusa, drygt 37 procent uppger att de inte vill sluta. 17 procent säger sig vilja sluta och ca en tredjedel vill sluta i framtiden. Det finns en större vilja bland flickor än bland pojkar att sluta snusa, ev. samband med pojkars generellt lägre riskuppfattning? Störst andel ungdomar i åk uppger att de testade snus första gången vid års ålder. Kan gymnasiet vara en inkörsport till ett mer befäst tobaksbruk, kanske hänger ihop med ett ökat alkoholbruk? Statistiken visar att en större andel niondeklassare ser högre risker med rökning än med snus och att pojkar generellt uppfattar riskerna med tobak som lägre än flickor. Liknande resultat framkommer bland ungdomar i åk på gymnasiet. Den största andelen niondeklassare uppger att deras föräldrar/vårdnadshavare inte tycker det är okej att de röker. Detsamma gäller snusbruk, statisktiken visar dock att det verkar finnas en större acceptans bland föräldrar/vårdnadshavare för att deras ungdomar snusar än röker. Acceptansen tenderar även öka med ungdomarnas ålder. 3

4 4 Samband med att vi vet mindre om snusets effekter och konsekvenser på hälsan än vad vi idag vet om rökning? Nästan 7 procent av länets niondeklassare uppger att de någon gång har testat att röka vattenpipa, pojkar utgör en något högre andel än flickor. Denna siffra förändras sedan till gymnasiets åk där nästan hälften av ungdomarna uppger att de testat vattenpipa, fortfarande pojkar i något högre utsträckning än flickor. Enligt Hälsosamtalet i skolan ht 011-vt 01 kan vi konstatera att 98 procent av barnen i förskoleklass, 94 procent av barnen i åk 4, 93 procent av ungdomarna i åk 7 och omkring 90 procent av ungdomarna i åk 8 uppger att det inte är någon som röker inomhus hemma. Av ungdomarna i åk 7 uppger 16 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna att de har provat att röka, ingen svarar att de är dagligrökare. 14 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna uppger att de har provat att snusa, ingen svarar att de snusar dagligen. I åk 8 har det skett en ökning av andelen elever som svarar att de har provat att röka, 5 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna. 3 procent av flickorna uppger även att de röker dagligen. Det har också skett en ökning i andelen elever som har provat att snusa, pojkarna står för procent och flickorna för 9 procent. 1 procent av pojkarna säger sig snusa dagligen. På gymnasiet visar statistiken att det blivit ombytta roller, en högre andel flickor (8 procent) än pojkar (4 procent) har provat att röka. Andelen dagligrökare har ökat från högstadiet och det är inte någon större skillnad mellan flickor (6 procent) och pojkar (7 procent). När det gäller andelen elever som har provat att snusa är det jämt mellan könen, ca en femtedel vardera uppger att de provat. Det är däremot tre gånger högre andel pojkar (1 procent) än flickor som snusar dagligen. Enligt Hälsa på lika villkor ser vi att kvinnor röker i högre utsträckning än män i länet. Den dagliga rökningen har dock sjunkit bland både män (från 11 procent till 8 procent) och kvinnor (från 15 procent till 1 procent) mellan 006 och 010. Däremot har skillnaderna i rökning ökat mellan personer med och utan kontantmarginal där dubbelt så många personer utan kontantmarginal är dagligrökare än personer som har kontantmarginal. Liknande resultat visar sig gällande snusning (stämmer det?). Vi kan också se samband mellan utbildningsnivå och rökning där personer med kort utbildning röker i dubbelt så hög utsträckning som personer med lång utbildning. Det finns även statistiskt säkerställda skillnader i rökning mellan homo-, bisexuell och personer osäkra på sin läggning och heterosexuella personer där de förstnämnda röker i högre utsträckning. Bland personer med funktionsnedsättning finns en högre andel rökare än bland övriga länsbefolkningen. Även personer mellan år röker i högre utsträckning än övriga åldrar och kvinnor mer än män. Befolkningen i Ragunda kommun är daglig rökare i högre utsträckning än övriga länsbefolkningen. Det är vanligare med dagligsnusare bland män (5 procent) än bland kvinnor (8 procent) men både kvinnor och män i Jämtlands län snusar i högre omfattning än män och kvinnor i övriga riket. Snusning är vanligast bland unga och medelålders män samt bland unga kvinnor i Jämtlands län. Det är mer än 4 ggr så vanligt att svenskfödda snusar än utrikesfödda. En anledning till detta kan vara att snuset är djupt rotat i svensk kultur och tradition i allmänhet och i norrländsk kultur och tradition i synnerhet. Det visar sig också en viss skillnad i användningen av snus mellan personer med olika utbildningsnivå. Personer med medellång utbildning snusar i något högre grad än personer med lång utbildning. Sju av tio som röker dagligen och hälften av de personer som snusar dagligen uppger att de vill sluta. Det är en positiv trend att tobaksbruket minskar i länsbefolkningen men med tanke på de resultat som undersökningen visar är det, ur ett jämlikhetsperspektiv, av stor betydelse att arbeta för att ekonomiskt svagare grupper minskar sin

5 dagliga rökning i minst samma takt som ekonomisk starkare grupper, då skillnaden grupperna emellan har ökat. Tobak 013 Aktivitet Vad som ska göras Mål med verksamhet Egen tobaksavvänjningsverksamhet Bedriva tobaksavvänjning Länssjukvårdens personal är utbildad i samtalsmetodik för att ha stödsamtal i tobaksavvänjning för inneliggande patienter. 5 FHCs Mål nr: 1 Uppföljnings/utbildningsdagar för avvänjare Tobaksfri duo Skolsjuksköterskors-, övrig skolpersonalsutbildning RCC Norr tobaksnätverket Mobilisering mot droger Handledning av länets tobaks - avvänjare Diplomeringsutbildning av tobaksavvänjare CAN- arbete Utbildningar Uppstart av skolors tobaksprevention. Utbildningar, Informationsoch utbildningsmaterial för elever, lärare, föräldrar, skolledare och politiker. Utbildning av skolsköterskor och annan personal vid skolhälsovården för tobaksavvänjning Tobaksprevention, nätverksarbete, Utbildningar Nätverksarbete med kommuner, landsting och polis för drogförebyggande arbete och brottsförebyggande arbete bland ungdomar Fortlöpande handledning och rådgivning för länets tobaksavvänjare Utbildning av tobaksavvänjare +1 dagar+ handledning under minst 6 månader med efterföljande två uppföljningsdagar vid två tillfällen Arbete med spridning av CANenkäten Ökad kunskap hos tobaksavvänjare. Regelbunden uppdatering i ämnet. Att minska antalet ungdomar som börjar använda tobak i Jämtlands län. Tobaksfrihet bland ungdomarna Ökad möjlighet att erbjuda tobaksavvänjning för särskilt sårbara grupper. Ökad kunskap om droger, minskad användning av droger Minst en avvänjare per HC för att alla ska kunna få tillgång till avvänjning Högsta möjliga kompetens för länets tobaksavvänjare Uppföljning av ungdomars drogvanor, föräldrars attityder kring frågor som berör ungdomarna, även information i ämnena

6 6 Mått på hur våra arbetsmetoder fungerar och vad vi eventuellt behöver ändra på. HFS tobaksgruppen Arbete med ENSHs standards och enkät. Kommunikation Utbildning och träning för personal Tobaksfria områden i vårdorganisationen Tobakspolicyn känd och vårdorganisationen arbetar enligt den. Alla informerade om tobakspolicyn. Identifiering av tobaksavvänjare och tobaksavvänjningsstöd. Byggnader och området runt dessa är tobaksfria. Alla lokaler är tobaksfria inkl. mat, arbets- och allmänutrymmen. Kompetensutveckling Deltagande i adekvata nätverk samt konferenser Att medarbetaren har högsta möjliga kompetens inom målområdet

7 7 GODA MATVANOR Bakgrund/ Nuläge Den mat vi äter ger oss energi och är byggstenar som bygger upp vår kropp. Hur och vad vi äter är direkt kopplat till vår hälsa personer i Jämtlands län som vill ha stöd att förbättra sina matvanor. Befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor (010) visar vidare att endast 3procent av männen och 9procent av kvinnorna i vårt län intar de rekommenderade sjukdomsförebyggande mängden grönsaker och frukt. För att andelen som uppger att de äter enligt den rekommenderade mängden eller för att de skall ske en ökning av intag påbörjar de fyra norrlandtingen ett gemensamt arbete. Befolkningsundersökning Hälsa på lika villkor visar även att 16 procent i den vuxna befolkningen har fetma. Även om orsakerna till övervikt och fetma är många och varierande mellan individer är det allvarligt eftersom övervikt och fetma är en av de enskilt största riskfaktorer för sjukdom och död i västvärlden. Även om övervikt och fetma kan klassas som en sjukdom kan behandling av den anses vara förebyggande av dess följdsjukdomar och då inkluderas i arbetet med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I den äldre befolkningen är undervikt och undernäring vanligt och allvarligt. En referensgrupp för Mat för äldre finns. De har tagit fram arbetsmaterialet Mat för äldre - Jämtlands län som används av personal i både kommun och landsting i samtal med den äldre och/eller anhöriga. Livsmedelsverkets Matvaneundersökning (01) visar att konsumtionen av sötsaker, läsk och snacks med 15procent av energiintaget hos vuxna. Vidare beskrivs att unga män dricker stora mängder läsk och att unga kvinnor inte intar tillräckligt med d-vitamin, järn och folat. Hälsosamtalet i skolan (011) som genomförs på elever av skolsköterskor visar bland annat att 96procent av eleverna uppger att de äter skollunchen åtminstone 3-4 dagar i veckan. Nätverket för kostansvariga fungerar som ett erfarenhetsutbyte mellan länets kommuner för att höja kvalitén på den offentliga maten. Då en fyraåring besöker BVC ställer sköterskan ett antal frågor om familjens livsstil. Projektet Rörelse av vikt en hjärtesak för Jämtlans län har som mål att öka medvetenheten och sätta fokus på levnadsvanornas effekt på hälsan hos barn och föräldrar genom att förstärka och berika samtalet mellan familjen och BVC. Mål med att främja goda kostvanor Att fler än 3 procent av män uppger att de intar 500 gram grönsaker och frukt dagligen. Att fler än 9 procent av kvinnorna uppger att de intag 500 gram grönsaker och frukt dagligen. Att den offentliga måltiden i högre andel överensstämmer med rekommendationen samt att en högre andel av matgästerna intar hela måltiden. Att barn i större utsträckning äter enligt de nationella kostrekommendationerna. Rörelse av vikt - BVC Goda matvanor 013 Aktivitet Vad som ska göras Mål med verksamhet FHCs Mål nr: Nulägesrapportering vid utbildningsdag Att BVC-sköterskor blir sporrade att jobba vidare samt tydliggöra arbetsprocessen Förskolor Utbilda personal Att hälften av förskolorna i länet

8 8 - Utvärdering Genomförs 014 använder materialet Rörelse av vikt samt har en handlingsplan för hälsofrämjande arbete 500 gram Fortsatt exponering av projektet och reklamfilmen. Fortsatt utveckling av hemsidan. Konferens Demokrati och folkhälsa Planering och förberedelse för konferens 014 Att fler än 4procent av männen i Jämtland uppger att de äter 500 g varje dag. Att deltagarna upplever att konferensen innehöll trevliga och stimulerande aktiviteter. Nätverk kostansvariga 4 möten under året. Att deltagarna känner stöd för att föra dialog med politiker/tjänstemän om den offentliga maten. Nätverk Mat för äldre Dialogdag Mat på gruppbostaden Kompetensutveckling Träffar i samverkan med Östersunds kommun och regionförbundet En utbildningsdag för politiker, tjänstemän, chefer och personal på länets gruppbostäder. Presentera Hälsokörkortet Deltagande i adekvata nätverk samt konferenser Att metoden att förebygga och åtgärda sjukdomsrelaterad undernäring hos äldre är implementerad i Jämtland. Att målgruppen får mer och bättre kunskap om bra mat på gruppbostaden. Att medarbetaren har högsta möjliga kompetens inom målområdet.

9 FYSISK AKTIVITET Bakgrund/nuläge Fysisk aktivitet är en livsnödvändig aktivitet för att vi ska hålla oss friska. Tydliga kopplingar finns mellan fysisk aktivitet och en rad olika sjukdomar. I HLV 010 visas att endast 54 procent av Jämtarna når upp till den rekommenderade nivån för fysisk aktivitet. Det här visar också att de resterande 46 procent riskerar att bli sjuka av att de rör på sig för lite. 77 procent har sagt att de vill öka sin fysiska aktivitet och 1000 personer har sagt att de vill ha hjälp och stöd (i detta)för att öka sin fysiska aktivitet. De som anger att de har en stillasittande fritid (menas mindre än två timmars fysisk aktivitet per vecka på fritiden.) är i Jämtlands län 1 procent, kvinnor 7 procent och män 16 procent. I resultaten från Hälsosamtalet i skolan kan man se en tydlig trend att skärmtiden(tv, dator, surfplatta, telefon) ökar med stigande ålder. Ingen av 6 åringarna har en skärmtid över 3 timmar per dag, på sin fritid. Bland gymnasieelever är det 40 % som på sin fritid har en skärmtid mellan 4-6 timmar per dag. I förskoleklass är det runt 55 procent som leker och rör på sig så de blir andfådda och varma varje dag och på gymnasiet motionerar/tränar endast 0 procent av eleverna minst 30 minuter varje dag. Projektet Rörelse av vikt riktar sig mot familjer som har små barn, genom 4-års besöket på BVC, för att stärka dem i att göra bra och hälsosamma val då det gäller exempelvis kost och fysisk aktivitet. I de allra första resultaten (runt 100 svar) i föräldraenkäten är det ca 0 procent av familjerna som säger att de har gjort någon förbättring i sina levnadsvanor efter samtalet med BVC. FaR- Förskrivs i hela primärvården i större eller mindre grad. Även delar av specialistvården, såsom medicinkliniken, smärtrehabiliteringen, reumatologen och psykiatrin. Under året (010) förskrevs 1007 recept. Den siffran säger inte så mycket om vad det blir för fysisk aktivitet i praktiken. Av det vi vet från FaR studien vi genomförde 011 är att fler behöver uppföljning av given ordination. (Studien visade att ca:procent motionerade i tillräcklig utsträckning efter uppföljningen) I arbetet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har fokus hittills legat på PV och psykiatrin. 9 Mål Hitta metoder för att skapa förutsättningar för individer att påbörja och senare vidmakthålla ett hälsofrämjande beteende då det gäller fysisk aktivitet. I samverkan med kommunerna, utveckla metoder och verktyg för arbete med de barnoch ungdomar som i Hälsosamtalet i skolan anger en allför låg grad av fysisk aktivitet samt en för hög grad av stillasittande. Hitta modeller för primärvården i syfte att öka möjligheten för patienter som får FaR att verkligen öka den fysiska aktiviteten och att kunna vidmakthålla det hälsofrämjande beteendet. Att FaR förskrivandet uppfyller kriterierna för rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination i enlighet med Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att 5procent av de FaR som förskrivs också följs upp. Utveckla kriterier för och stödja aktörer som ska fungera som mottagare för FaR.

10 10 Fysisk aktivitet 013 FaR+ Aktivitet Vad som ska göras Mål med verksamhet FHCs Mål nr: Uppföljning Planera och bygg Uppmärksamhetsvecka Ett friskare Jämtland FaR Stödja två studenter att genomföra sin C- uppsats- Att öka effekten av FaR över tid i syfte att hitta en modell som kan leda till att fler patienter ökar sin fysiska aktivitetsnivå långsiktigt. En uppföljningsdag av Planera och bygg dagen som genomfördes 01. Uppmärksamhetsvecka á la Ett friskare Sverige i Jämtlandstappning 1 Hålla nätverket levande Utveckla en metod för att öka den enskildes möjligheter att följa sin ordination på fysisk aktivitet Nå många olika funktioner (beslutsfattare och tjänstemän) inom landsting och kommuner, regionförbundet och det privata näringslivet för att skapa förståelse och engagemang kring frågan om samhällsplanering och vilken betydelse den har för folkhälsan Upprätthålla upparbetade kontakter/nät från tidigare uppmärksamhetsveckor. Stödja folkhälsoansvariga i kommunerna i arbetet med levnadsvanor. Kontaktpersonerna är medvetna om sin roll samt är uppdaterade på hur FaR-arbetet fortskrider inom sina resp. enheter 1 1 FaR utbildningar Att vårdgivare vet hur man förskriver FaR samt kan registrera på korrekt sätt. Att metoden används rätt och att enheten har rutiner. Att 85procent av deltagarna har tillräcklig kunskap samt är motiverade att förskriva FaR. Att 80procent av deltagarna tycker det är viktigt samt tror att de kommer att lyckas använda sig av metoden. Att personal som arbetar med metoden FaR Att materialet är känt och finns tillgängligt på aktuella enheter och är synligt för patienter. Att patienter efterfrågar FaR. 3 Nytt FaR material Att personal som arbetar med metoden FaR har högt förtroende för aktivitetsarrangörer.

11 11 4 Delaktighet i certifieringsarbetet för aktörer Att fler blir inspirerade att använda metoden FaR. Att enheter från PV och LSV finns representerade och sprider detta vidare så att fler lockas gå förskrivarutbildningar 5 Inspirations/ fortbildningsdag för förskrivare. Från soffpotatis till sötpotatis Börja tränaprojekt tillsammans med Friskis & Svettis och Idrottsförbundet En fungerande modell för att hjälpa personer att ta steget från knowing till doing och att de ägnar sig långsiktigt åt tillräcklig fysisk aktivitet. Att vi har en utvecklad mottagarmodell som passar för alla aktörer samt att vi har ett diplomeringssystem för aktörer i Jämtland Att medarbetaren har högsta möjliga kompetens inom målområdet Kompetensutveckling Deltagande i adekvata nätverk samt konferenser

12 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Bakgrund/nuläge Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen (Regeringens proposition 00/03:35). Hälso- och sjukvården är också den enda aktör som har som sitt uttalade uppdrag att förbättra människors hälsa (Kristensson, 011). Frågeställningen idag är inte av den karaktär att det finns någon tveksamhet om det hälsofrämjande arbetet ska ske inom Hälso- och sjukvården. Fakta och vetenskaplig grund finns och arbetet har skiftat till implementering och införande. 1 Det finns goda vetenskapliga belägg för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården är effektiva för att förbättra folkhälsan (Statens folkhälsoinstitut, 011a). Hälso- och sjukvårdssektorn är en stor arbetsgivare som har individers och befolkningens hälsa som sitt huvuduppdrag. För att vara trovärdig i detta uppdrag måste vårdsektorn vara en förebild för andra genom att ge sina anställda en bra arbetsmiljö (Regeringens Proposition 007/08:110). Socialstyrelsen har publicerat Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 011 som berör tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa är också de levnadsvanor som bidrar mest, ca en femtedel, till den samlade sjukdomsbördan (Socialstyrelsen, 011). Enligt WHO kan goda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer (WHO, 01). Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga 90 procent av typ -diabetes(who, 011). Även den som redan har drabbats av sjukdom kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor(socialstyrelsen, 011). Att erbjuda sjukdomsförebyggande insatser innebär ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser (Socialstyrelsen, 011). Det kan också leda till besparingar på lång sikt, i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Den årliga kostnaden relaterad exempelvis till rökning uppskattas vara, miljarder kronor. Hälsoekonomiska analyser har visat att besparingarna för hälso- och sjukvården att ge rökslutarstöd inför operation är lika stora eller större än kostnaderna för rökslutarstödet. Hälsofrämjande insatser inom hälso- och sjukvården innebär ett patientfokuserat förhållningssätt som går ut på att tillvarata och stärka patientens upplevda hälsa och egna resurser (Statens folkhälsoinstitut, 011a). En mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård är ett mål för WHO:s medlemsländer. Hela hälso- och sjukvården ska genomsyras av ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv och detta ska vara en självklar del i all vård och behandling(socialstyrelsen, 011). I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor uppger 60 procent av befolkningen i Jämtland att man vill höja sitt intag av frukt och grönsaker och av dessa vill drygt personer ha stöd för detta(weylandt, 010). Andelen som vill öka sin fysiska aktivitet är 77 procent, varav ca personer uppger att de vill ha stöd. Även 60 procent av länets dagligrökare vill sluta röka och av dessa vill ha stöd för att sluta. Enkäten visar också att 800 länsbor vill ha stöd att minska sin alkoholkonsumtion. Den årliga HFS (Hälsofrämjande sjukvård) enkäten (01) visar att Preventiva program* inom matvanor tillämpas på åtta HC i mycket stor utsträckning, på sex HC i viss utsträckning, på en HC i lite utsträckning och inte alls på fem HC.

13 13 Preventiva program* inom fysisk aktivitet tillämpas på fem HC i mycket stor utsträckning, på tio HC i viss utsträckning, på tre HC i liten utsträckning samt på två HC inte alls. Preventiva program* inom tobak tillämpas på tio HC i mycket stor utsträckning, på tio HC i viss utsträckning, på en HC i liten utsträckning. Preventiva program* inom riskbruk av alkohol tillämpas på sex HC i mycket stor utsträckning, på 13 HC i viss utsträckning samt på två HC i liten utsträckning. HFS-enkäten går ut till alla hälsocentraler i Jämtlands län * Med preventivt program menas dokumenterad rutin/program avseende levnadsvaneförändringar. Exempel är rutiner för rökavslutarstöd, alkoholmissbruk, FaR. Hälsoundersökningar med efterföljande intervention riktad till befolkningen i åldersgrupper tex 40-, 50, 60-år. VAS statistiken visar att i primärvården har 473 personer identifierats som vill ha hjälp med att avsluta sitt tobaksbruk och som har erbjudits insatser. Uppföljning visar att 14 stycken av dessa har under 01 slutat med sitt tobaksbruk. 110 personer identifierats som vill ha hjälp med sitt riskbruk av alkohol och som har erbjudits insatser. Ingen har noterats som uppföljd. 739 personer identifierats som vill ha hjälp med att komma igång med fysisk aktivitet och som har erbjudits insatser. Ingen har noterats som uppföljd. Patientenkäten visar att Frågor om levnadsvanor i primärvården, 01. Värden i procent av besök. Kost 3 procent Motion 34 procent Tobak 5 procent Alkohol 19 procent Utdrag ur bland annat Folkhälsostrategin, VAS journalsystem, sammanställningen av HFS enkäten 01 samt patientenkäten. Hälsofrämjande- hälso- och sjukvård 013 Hälsorum Aktivitet Vad som ska göras Mål med verksamhet FHCs Mål nr: Uppföljning (Genom en students C-uppsats samt FHCs egen uppföljning), utveckling och löpande arbete med de HC som har Hälsorum samt sprida lärdomarna inom jll. Start av tre nya om uppföljningen är positiv. Undersöka hur Hälsorumskonceptet kan involveras inom Jlls personalhälsa. Att hälsorummet ger ökad möjlighet för patienter och personal att göra hälsosamma val samt att rummet underlättar personalens hälsofrämjande arbete. Spridning GODA exempel Reportage Att jllverksamheter lär/tipsar av varandras 1

14 14 erfarenheter som i slutändan ger bra och evidensbaserat hälsofrämjande arbete. Utvecklingsuppdrag i Primärvården Erbjuda HC att genomföra utvecklingsuppdrag i syfte att utveckla effektiva metoder för sjukdomsförebyggande arbete. Utveckla metoder för effektivt sjukdomsförebyggande arbete. 1 MI-utbildning MI-grundutbildning genomförs i maj/juni i samverkan med regionförbundet. Att personal med patientkontakt har MIkompetens. I samverkan med regionförbundet utveckla en långsiktig plan för MI-grund- och fortsättningsutbildning Att personal i jämtlands län fortlöpande har möjlighet till god kompetens i MImetoden. Utvecklingsprojekt mätetal Deltagande i arbetet med Pilotprojekt (HFS). Samt deltagande i arbetet med att utveckla övergripande mätetal inom jll Utveckla metod för relevant mätning av sjukdomsförebyggande verksamhet. 1 Hälsofrämjande arbetsplats Erbjuda ledningsstab personal HFSs temagrupp Hälsofrämjande arbetsplats erfarenheter. Samt deltagande i gruppen. Hälsofrämjande arbetsplats skall stödja jlls personalstrategiarbete gällande hälsofrämjande arbetsplats. Ev en aktiv från Personalavd i HFStemagrupp. 1 Synliggöra HFS (Hälsofrämjande sjukvård) medlemskapet inom jll Övervakar nationella utvecklingsområden inom det hälsofrämjande arbetet, kanaliserar ut aktuella HFS händelser/information till berörda parter inom jll. Att evidensbaserat arbete kommer jll personal till del som kan användas inom JLLs verksamhet. Hälsofrämjande workshop Hösten 013 Anordna för berörd personal inom jll med fokus på implementeringen av SoS riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Förankra nuläge och kommande arbetsinsatser. Artrosskolan BOA Delta i arbetet med Primärvården och ortopeden. Marknadsföringsplan och utförande.

15 15 Våga vägra läsk Delta i arbete med Norrlandstingen inom Folktandvården Ta fram en plan för hur vi gemensamt kan minska barns tandskador. Kultur i behandlingsarbetet Utreda förutsättningarna för att införa kultur som behandling för vissa sjukdomstillstånd Att presentera ett tillförlitligt beslutsunderlag för fullmäktige i september 3 Vilka ekonomiska besparingar som kan göras i Jämtland om det sjukdomsförebyggande arbetet effektiviseras med 1 procent I samverkan med en student som skriver uppsats genomföra ekonomiska beräkningar med utgångspunkt från HLV Att påvisa den eventuella besparingspotentialen i att effektivisera det sjukdomsförebyggande arbetet 1+3 Kommunikationsutveckling Utveckla kommunikationsvägar. Bistå jll med relevant material. Att kommunikationsutvecklingen underlättar det hälsofrämjande arbetsflödet. Samt att information och kunskap ska nå allmänheten på ett effektivt och hållbart sätt. +3 Kompetensutveckling Deltagande i adekvata nätverk samt konferenser Att medarbetaren har högsta möjliga kompetens inom målområdet

16 16 TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET Bakgrund/Nuläge Jämtlands län hade 31/1 011 drygt invånare, under turistsäsong ökar antalet personer betydligt i olika delar av länet beroende på säsong. Vi har ett universitet där många av studenterna kommer från andra delar av landet. Sedan slutet av 01 har vi betydligt ökat mottagandet av nyanlända till länet. Alla ovan beskrivna faktorer måste beaktas i arbetet med sexuell hälsa. Epidemiologi gällande sexuellt överförbara infektioner för Jämtlands län Finns beskrivet i andra dokument. Samt en del information kan hämtas via Smittskyddsinstitutet Smittspårning Jll har en god smittspårning i länet som till viss del är centraliserad. Vid uppföljningar har vi sett att antalet uppgivna partners vid klamydiainfektion ligger högt i förhållande till övriga landet. Smittspårare har generellt ett bra samtal med personerna som de smittspårar. Många har gått MIutbildning. SMI har utvecklat en Samtalsguide med tillhörande instruktionsfilmer mm för att underlätta arbetet för smittspårare och de som möter klienter i provtagningssammanhang. Infektioner Klamydia; För 011 hade vi ovanligt lågt insjuknande i klamydia vilket föranledde en utredning gällande allt från lämnandet av prov till detektionsmetod. Allt var invändningsfritt och den troligaste orsaken hade ett samband med det utbrott av cryptosporidier bland befolkningen i Östersunds stad. Med största sannolikhet ledde det till mindre sexuell aktivitet pga magsjukan. Jll har alltid legat högt vad gäller diagnostiserad infektion. Vi anser att det höga talet beror på ett stort antal tester och den goda smittspårning som görs. Vi har en hög täckningsgrad för provtagning vad gäller kvinnor, men betydligt lägre hos männen. Frekvens provtagning, man:kvinna är klamydia 1:3, gonorré 1:. I grupperna upp till 4 år har vi noterat att en hel del blivit smittade utomlands. Den höga incidensen av klamydiainfektioner ser vi som en indikator på omfattningen av oskyddat sex bland länets befolkning. Ett observandum är att klamydiaprovtagningen är hög men att provtagning för den övriga hiv/sti är väsentligt lägre. Detta ser vi som ett problem med tanke på att många personer som har en sexuellt överförbar infektion är symtomfri. Gonorré; De flesta personerna som fått diagnosen i Jämtland är smittade i länet/sverige Hiv; I underlag anslag :7 del 4 SMI, kan man utläsa att prevalensen för hiv i länet är 35 hivpos./ invånare, vi ligger ungefär i mitten bland länen i Sverige. Hepatit B: Jll har under åren legat under genomsnittet i Sverige vad gäller antal diagnostiserade förutom 010. Det året hade vi en stor population av asylsökande. Observandum inför ökat mottagande i länet. Hepatit C, antal diagnostiserade: länet ligger på samma medelsiffra som Sverige genom åren. Genom det arbete vi påbörjat med i.v.missbrukare är det möjligt att detta antal ökar då vi inte har så god kunskap om mörkertalet i dagsläget.

17 17 Ojämlikhet i hälsa I arbetet med sexuell hälsa ingår flera grupper i befolkningen som olika studier visar har en sämre hälsa. Dessa grupper är inräknade i det fortlöpande arbetet med sexuell hälsa, nedan är några nämnda. HBTQ: För dem är problematiken ansenlig ur flera aspekter och stigmatiseringen är stor. Deras olika sexuella praktiker är dessutom inte självklara för vårdens personal, vilket bl.a. kan vara ett hinder i utredning och smittspårning 1. MSM: Är en annan grupp som per definition inte alla ser sig som homosexuella. I denna grupp är överföring av exempelvis syfilis och hiv större än i populationen generellt. I MSM-gruppen kan man inte generellt säga att alla har en sämre hälsa, här föreligger ett stort mörkertal. Funktionsnedsatta: Här visar även undersökningar att de har en sämre hälsa än befolkningen i stort och de med mental funktionsnedsättning har i stor utsträckning aldrig fått bejaka sin sexuallitet. Migranter: Utifrånkommande är en grupp som inte har så lätt med integreringen i samhället. I det hälsosamtal som alla ska erbjudas är det inte självklart att man tar upp sexuella hälsan, vilket även försvåras om samtalet sker via tolk det är så mycket man ska fråga/tala om. Många kommer från regioner där hivincidensen är stor. Kunskap om preventionsgrupperna UUV (unga/unga vuxna): I samband med UngKAB09 3 gjordes en sammanställning för de fyra norrlanstingen och vissa data på länsnivå, UngKAB09Norr 4. Det vi kunde se var bl.a. att preventionsgruppen uppgav en lägre frekvens av alkohol och cannabisbruk.. Männen i norr använder kondom i högre grad än riket under påståendet "Det är en princip jag har". När det gäller kunskapen om vart man kan vända sig för testning är kunskapen något lägre hos män i norr jämfört med riket. 8 procent av de UUV anser att de har fått för lite kunskap kring kondomanvändning och 3 procent anser att de fått för lite kunskap i hur de kan skydda sig mot oönskade graviditeter. 50 procent av preventionsgruppen tycker att de fått tillräckligt med kunskap i för att ta hand om sin egen sexuella hälsa. Det finns en del okunskap i gruppen om hiv, men det skiljer sig inte från riket i övrigt. På frågan i UngKAB, om de har testat sig för klamydia skiljer sig Jämtlands län från de övriga norrlänen, 30 procent av respondenterna hade testat sig och det är en högre siffra än för de andra norrlänen och vi ligger över rikets procent siffra som var 8 procent för hela respondentgruppen. Länet hade den högsta siffran 66 procent, jämfört med norr som angav att de hade ett samtal i samband med senaste test, rikets siffra var 70 procent. Denna procent siffra bör vi arbeta med så att den blir högre samt att samtalet blir av bättre kvalité för respondenten speciellt vad gäller kvinnorna. Dock är underlaget litet men tendensen verkar vara att vi bör arbeta med detta. När 1 Osynliga synliga aktörer. RFSL 010 FEMP011, The Future of European Prevention among MSM. SMI, Executive, agency for Health and Consumers 3 UngKAB09 Kunskap, attityd, beteende.göteborgs universitet UngKAB09Norr 011

18 det gäller samtal kring kondom i samband med testning, verkar vi bättre på att tala med killarna, motsvara rikets siffror. I vår utvärdering av arbetet med säsongsarbetare i fjällen 5, ser vi att de i mycket högre grad är medvetna om riskerna att bli smittad med en STI till skillnad mot andra nationella undersökningar i den ålderssgruppen. 55 procent, bedömer, stor till mycket stor risk att bli smittad av STI, några nämner då även alkoholens betydelse. Lägger vi dessutom till ganska stor risk att smittas kommer vi upp till siffran 96 procent. I UngKAB09 6 bedömer 5 procent av ungdomarna att risken är stor till mycket stor att smittas av klamydia, samma siffra kan utläsas även för ungdomar i norrland 7 samt i Ungdomsbarometern 8. Ser vi på åldersgruppen 0-4 år i Ungdomsbarometern har 5 procent av killar och 4 procent av tjejer haft, sex eller fler partners. I vår intervjugrupp hade 30 procent av killarna haft fler än sex partners och 33 procent av tjejerna. Siffrorna talar för sig själv och att fokus måste bli fortsatt utbildning/information till dem om konsekvenserna av att inte använda kondom och fördelarna med att använda. UngKAB09 visar att det finns en grupp unga som utsätter sig själva och andra för större risker för hiv och STI. Dessa riskutsatta och risktagande unga har följande gemensamma bestämningsfaktorer: hög konsumtion av alkohol och andra droger tidig sexuell debut (före 15 års ålder) utsatthet för sexuella handlingar mot sin vilja en STI under senaste året flera tillfälliga partner under senaste året oskyddat sex vid senaste samlaget med ny eller tillfällig partner. Viktigt i arbetet är samverkan med skolan som är viktiga föremedlare av kunskap till de unga i dessa frågor. De allra flesta vet vart man skall vända sig om man vill testa sig, samma gäller övriga Sverige dock är det färre killar som testar sig. Då vi är ett av ett fåtal län som inte har nättest i får arbeta vidare för att på andra sätt öka provtagningen hos killar, samt att alla mottagningar som testar ser testningen ur ett bredare perspektiv än "bara" testa för klamydia. MSM Kunskapen kring den specifika gruppen MSM är inte så stor, vi saknar öppna arenor där de möts. RFSL är den kanal vi har, problemet är att alla MSM inte känner sig hemma där. Vi ser det dock som att i arbetet vi gör för länet generellt inkluderar vi även denna preventionsgrupp. Fortsatt arbete sker vidare i dialog med RFSL. Migranter I länet bygger vi sedan ett år tillbaka upp en samlad verksamhet inom landstinget och detta sker till del i samverkan med Länsstyrelsen. Behoven är stora med att nå ut med bl.a. erbjudandet av hälsosamtal/hälsoundersökning speciellt bland anhöriginvandringen. Vad gäller hälsosamtalet pågår arbete inom KNV norr. Vi har inte kunskap om det finns invandrarföreningar som fortlöpande bedriver arbete inom gruppen, vilket måste studeras vidare Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 01. JLL, Folkhälsocetnrum 6 7 8

19 Jämtlands län var för några år sedan det län som hade lägst antal migranter i förhållande till befolkningen detta har ändrats betydligt. Under 01 har vi tagit emot 518 asylsökande och personer med uppehållstillstånd samt ensamkommande barn och för 013 är planeringstalet för personer med uppehållstillstånd 850 st. och asylsökande ligger på personer samt en ökning av ensamkommande barn. En konsekvens av ökat mottagande av antal migranter i länet är att mottagningar generellt måste bli "duktigare" i mötena med dem, inom skolans värld ställs det större krav och befolkningen måste också få en ökad kunskap. Vi har blivit uppmärksammade på den arbetskraft som kommer från öststater och deras livssituation. Detta är något som vi i länet måste se över vilka konsekvenser det kan ge. Personer som köper och säljer sex I denna preventionsgrupp finns ännu en okunskap om vart och hur vi på bästa sätt skall nå dem. Enligt UngKAB09 Norr har killar i norrland till större del fått ersättning 4,5 procent mot riket 3,6 procent. I denna fråga är det viktigt för många verksamheter att få kunskap och kännedom om att det finns, hur vi ska "se" dem/det, våga fråga och hur kan vi samverka med varandra. En fortsättning i arbetet är att samla de personer som uppgivit att de kan vara med i en nätverksgrupp, samt arbeta vidare med de personer som har en spetsutbildning i frågan, arbetet sker i samverkan med Lst. Intravenösa missbrukare Även i denna preventionsgrupp finns det en del okunskap om hur det ser ut i vårt län, vilka instanser krävs i möte med dem och hur ser kunskapen och medveten ut i landstingets olika verksamheter. Vi har påbörjat arbetet med att dokumentera hur flödet genom verksamheterna ser ut för preventionsgruppen också med avseende åldern hos dem. När vi är klara med målgruppsanalysen blir fortsättningen hur vi kan stödja för att förhindra nya personer att börja injesera, förebygga smitta inom gruppen intravenösa missbrukare mm. En senare fortsättning blir att bedriva en primärprevention i skolan etc. En del samverkansarbete pågår inom kunskapsnätverket. Utlandsresenärer/hemvändare Vad vi vet är att i åldersgruppen upp till 4 år finns ett antal som smittats utomlands. Inom universitetet har vi många studenter som gör utlandspraktik och studier, samt att de tar emot studenter från andra länder - här har vi många personer som behöver information. I denna preventionsgrupp bör även migranterna finns med, samverkar även i KNV norr. Hivpositiva: Vi kan bli bättre på informationsinsatserna i denna grupp. Vårt stora arbete här sker i KNV norr samt att vi tänker in denna grupp i de verksamheter och utbildningar som pågår. Det är en grupp där stigmatiseringen är stor. Mål och delmål fram till 015 Nationellt I prop. och underlag är målet för insatser mot hiv/sti och vissa smittsamma sjukdomar: 9 10 Målen för det förebyggande arbetet är att: begränsa spridningen av hiv/sti begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för enskilda människor Regeringens proposition 005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar 10 Underlag anslaget :7 del och 4 Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar 01

20 0 Huvudmålgrupper för kommunikationsinsatser är Unga och unga vuxna Män som har sex med män Injektionsmissbrukare Immigranter Personer som lever med hiv Övergripande kommunikationsmål Öka kunskapen om hur hiv/sti och blodsmitta hepatit C sprids och hur man skyddar sig och sin partner Ökad positiv inställning till kondom som ett säkert skydd Ökad kondomanvändning Minskat antal konstaterade hiv/sti-fall samt minskat antal konstaterade hepatitfall. Till dessa nationella mål finns ett antal delmål. Jämtlands län, Handlingsplan 11 Mål 1 - Att de som bor eller vistas i länet vet hur man kan få kunskap om och vart man vänder sig vid frågeställningar gällande sexualitet och samlevnad samt hur man kan skydda sig mot oönskad graviditet, förebygga smittspridning och har förståelse för hur det är att leva med hiv/sti. Mål - Att förekomst av, sjuklighet i och komplikationer till hiv/sti minskar samt gott omhändertagande och god vård ges i dessa situationer. Mål 3 - Att antalet oönskade graviditeter minimeras genom förebyggande insatser samt god tillgänglighet till rådgivning och preventivmedel och att god abortvård erbjuds. Till detta finns 11 delmål, se H-plan Vår hälsa - länets möjligheter, Folkhälsopolicy för Jämtlands län I skrivandet stund har jag inte strategin, i policyn är det inte självklart vart frågorna kommer in, men förhoppningsvis finns det tydligare i strategin. 1 Uppföljning Det som går att mäta fortlöpande är: - Antal som får diagnos i de olika sexuellt överförbara sjukdomarna samt i relation till nationella siffror - Antal prover som tas för de olika infektionerna - Antal som lever med hiv samt nydiagnostiserade fall - Antal aborter - I samband med utbildningsinsatser ange hur många som deltar och antal arbetsplatser/verksamhetsområden som representeras samt genom enkät få en uppfattning om vad utbildningen givit deltagarna och om man uppnått syftet med utbildningen. I samband med nationella enkäter kan vi i förekommande fall även ta fram länsdata för ex. kondomanvändning vid senaste penetrerande samlag, oskyddat/ofrivilligt sex i samband med alkoholintag, antal personer som köper/säljer sex mot ersättning. 11 Handlingsplan för Jämtlands län gällande en Trygg och säker sexualitet och hiv-prevention Vår hälsa - länets möjligheter, Folkhälsopolicy för Jämtlands län

21 1 Alla aktiviteter som genomförs sammanställs i rapporter. Sexuell hälsa 013 Aktivitet Vad som ska göras Mål med verksamhet Kondomambassadörer Ambassadörerna deltar i olika Att ambassadörerna aktiviteter med kondomutdelning vid fungerar som ex. skolavslutningar, WAD mm. De förebilder för andra ska fungera som goda förebilder unga. utifrån att de är säkrare sexambassadörer. Tillhandahålla kondomer WAD (World Aids Day 1/1 årligen) Fortlöpande påminna om säkrare sex Synliggöra prostitution/sex mot ersättning i länet -Stödja nationella kampanjer och events -Säkrare sex budskap i fjällen, Åre, Vemdalen och Funäsdalen -MIUN hälsosamtal med studenter som gör utlandsstudier och praktik -Utbildning: Fråga Chans -Injektionsmissbrukare Kondomerna finns på de arenor där de unga/unga vuxna finns. Det ska inte vara en kostnadsfråga eller genant att köpa kondomer som bidrar till att man inte använder kondomer Genomföra en utmaning mellan länets gymnasieskolor och elever som genom bild, dans, konst etc på tema hiv/aids lämnar in tävlingsbidrag, final 8/ Annonser inför spec. tillfällen eller allmänna informationskampanjer Frågan lyfts upp så att den ses av personal i samband med att preventionsgruppen besöker olika instanser som vård, socialtjänst m.fl. Utveckling av nätverk med kontaktpersoner - Information, filmer, framtagande och distribuerande av material. - Muntlig och skriftlig information, utveckling/tillgänglighet av kondom. - Framtagande av underlag till hälsosamtal. Planera för hur informationen ska kunna ges till de studenter/program som berörs. - Skolpersonal som arbetar med åringar inbjuds till dagars utb. - Identifiera hur patienter passerar i specialistvården, vem gör vad? Hur kan vi förbättra och fånga upp dem med mera. Minskat insjuknande i STI och minskat antal oönskade graviditeter Att ingen invånare i länet smittas med HIV under året Att regelbundet i olika arenor påminna om vikten av säkrare sex Personal ser/vågar fråga i arbetet med patienter/klienter Yttersta målet är minskat insjuknande i hiv/sti och minskat antal oönskade graviditeter och att alla o länet har en god SRHR (sexuell, reproduktiv hälsa och rättigheter) och följa landstingets utvecklingsplan Trygg och säker sex. FHCs Mål nr: 1

22 -Fortbildningsdag och/eller samarbetar i SMI-medel som drivs av andra i länet SMI-medel Kunskapsnätverket hiv/sti norr Våld i nära relationer Kompetensutveckling - Öka kunskapen bland skolsköterskor vad gäller deras roll i sex- och samlevnadsutbildningen. Skriva ansökan till SMI för HIV/STI medel. Skicka ut erbjudande i Jämtlands län om möjlighet att söka medel. Fortlöpande följa upp beviljade bidrag. Sammanställa återrapportering till SMI Hälsosamtal migranter - Hivskola - Prostitution - Intravenösa missbrukare - Utlandsresenärer - Kommunikationsinsatser - Fortsatt utveckling av kunskapsnätverket samt en utvärdering MSM i norr - Aktiviteter för unga/unga vuxna Arbetet i samrådsgrupp, bland annat med handlingsplan, informationskampanj till anställda inom JLL våga fråga mm Deltagande i adekvata nätverk samt konferenser Ökad kondomanvändning, samt säkrare sexbeteende, bättre SESAM-utb. i skolorna. Ökad kunskap i preventionsgrupperna Bidra till de nationella målen samt även landstingets se ovan Alla anställda vågar se och fråga. Handlingsplan är implementerad Att medarbetaren har högsta möjliga kompetens inom målområdet