7. Sunda och säkra miljöer och produkter. 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rangordningspoäng över hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7. Sunda och säkra miljöer och produkter. 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rangordningspoäng över hälsa"

Transkript

1 Välfärdsbokslut Härnösands kommun 2011

2 Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund Bakgrunds fakta Härnösand kommun 4. Delaktighet och inflytande Medborgaraktivitet 5. Ekonomisk och social trygghet 6. Ökad hälsa i arbetslivet Psykisk ohälsa Härnösand - en hälsofrämjande arbetsplats Friskvårdsaktiviteter vid våra förvaltningar 7. Sunda och säkra miljöer och produkter 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rangordningspoäng över hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel Övervikt och fetma Tillgång till motion, rekreation och kultur 10. Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika och doping samt minskade skador av överdrivet spelande Hälsa Tobak Anmälda brott

3 1. Inledning Ett brett hälsofrämjande arbete i skolor, bostadsområden och på arbetsplatser ger bättre livsvillkor för kommuninnevånarna och minskar risken för skadliga levnadsvanor, missbruk och hälsa. Hälsofrämjande insatser kan vara allt från att ge stöd till föräldrar som är osäkra i sin föräldraroll till att underlätta vardagsmotion. Välfärdsbokslutet för 2011 ska ge en nulägesbild av välfärden och hälsotillståndet i Härnösands kommun samt en redovisning av genomförda åtgärder i handlingsplanen tillhörande Alkohol- och drogpolitiska programmet och de tre gällande folkhälsoutmaningarna. 2. Sammanfattning Rådet för trygghet och hälsa ska vara den instans som ansvarar för att folkhälsan i Härnösand strategiskt kopplas till nämnder och förvaltningar samt når de uppsatta mål som kommunen har. För att förbättra medborgarnas förtroende för kommunen krävs en förbättrad medborgardialog vilket är ett av målen Kulturenkäten (CTT) som kommer att genomföras 2012 ska förhoppningsvis också visa vad våra medborgare tycker om vår kommun och på vilka områden vi behöver förbättra oss. I den integrationsrankning som varje år görs bland Sveriges kommuner kommer Härnösand poängmässigt efter Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Hög arbetslöshet hör till stor del ihop med sämre rankningspoäng och kan även kopplas ihop med barnfattigdom i Härnösand. Ett av målen 2012 är att minska skillnaden mellan utrikes födda och svenskar i kommunen men för detta krävs att strategier tas fram på samtliga förvaltningar. Härnösands kommun ska vara en hälsofrämjande kommun och arbetsplats. För att lyckas med detta måste kommuen satsa på det förebyggande arbetet där tillgång till motion och rekreation är en av framgångsfaktorerna. Under 2011 infördes rökfri arbetstid i kommunen med erbjudande om rökavvänjning och bidrag till nikotinläkemedel. Arbetssituation ser olika ut för våra medarbetare vilket gör att alla inte kan utnyttja vår tilldelade friskvårdstimme. Möjligheten borde finnas för alla. Undersökningarna visar att kvinnor i Härnösand har mer ohälsa än män även om den minskat under de senaste åren. De faktorer som ingår i begreppet ohälsa skiljer sig möjligen mellan män och kvinnor och behöver förmodligen angripas från olika håll. Landstingets projekt Länge leve Västernorrland är en långsiktig satsning där kommunen är en viktig samarbetspartner. Landstinget kommer bland annat att uppmärksamma unga flickor/ kvinnor som mår psykiskt dåligt. Att unga flickor i högre grad än pojkar mår psykiskt dåligt visar även hälsosamtalen i skolan. Flickor verkar ha större krav på sig själva exempelvis beträffande skolarbetet och hur kan man i olika instanser stödja och hjälpa i dessa flickor? Ett fungerande tillsynsarbete är en viktig del i alkohol- och drogförebyggande arbete. Polisens statistik 2011 visade att misshandelsbrotten minskat med nästan hälften från tidigare år. Att i samverkan arbeta målmedvetet och strategiskt mot samma mål verkar ha gett resultat och visar att vi måste fortsätta med dessa prioriteringar. Sammanfattningsvis måste det hälsofrämjande arbetet fortsätta, med den utgångspunkt från den kunskap vi har om de behov som finns, bygga vidare på goda exempel och involvera alla berörada instanser. 1

4 3. Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå målet omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av de elva folkhälsopolitiska målområdena. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. För att följa upp och analysera bestämningsfaktorerna för hälsa har ett antal indikatorer identifierats. Som komplement till de elva folkhälsomålen finns även vissa välfärdskomponenter. Målområden i nationell folkhälso- politik 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Ett gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika, doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Hälsans bestämningsfaktorer 1 Välfärdskomponenter Välfärdskomponenterna ska spegla hur kommunens verksamhet kan stödja och bidra till bättre välfärd och hälsa för befolkningen. Valet av välfärdskomponenter grundar sig på att alla är indikatorer på människors levnadsvillkor Folkhälsorapport Gotland 2

5 Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet ska vara ett hjälpmedel för förtroendevalda att se samband mellan beslut/mål och uppnådda resultat. De tidigare resultaten i Härnösands välfärdsbokslut är baserade på det av kommunfullmäktige antagna folkhälsopolitiska programmet. 2 Programmet prioriterar tre hälsoutmaningar från sju målområden. De tre prioriterade hälsoutmaningarna är: Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Hälsofrämjande arbetsplats Inriktning för Välfärdsbokslut 2011 De indikatorer som har tagits fram i Härnösands kommuns Välfärdsbokslut 2011 ska visa på en nulägesbild av välfärden och hälsotillståndet i kommunen. Bokslutet innehåller förutom nulägesbilden förvaltningarnas inskickade redovisningar på genomförda åtgärder från de tre hälsoutmaningarna samt redovisning av delar till handlingsplaner tillhörande Alkohol- och drogpolitiska programmet 3. Till detta har även ett barnbokslut tagits fram. Organisation I november 2011 bildades ett nytt råd i Härnösands kommun, Rådet för trygghet och hälsa. Syftet med det nya rådet är att få en samsyn kring folkhälsa, effektivisera arbetet och att samordna resurserna på bästa sätt. Av samma anledning bör folkhälsoarbetet kopplas samman med brottsförebyggande arbete samt alkohol och drogförebyggande arbete. Till arbetet med folkhälsofrågor ska handlingsplaner utifrån bestämda mål utarbetas och utvärderas årligen. Kommunfullmäktige ska årligen få en redovisning och resultatet ska sedan analyseras i ett övergripande kommunperspektiv, detta för att få högre kvalitet i folkhälsoarbetet. Bakgrunds fakta om Härnösands kommun En kommuns befolkningsstruktur och bebyggelse är ett exempel på bakgrunds variabler som är viktiga att ha i åtanke vid tolkningen av övrig statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Nedan presenteras bakgrunds fakta gällande medellivslängd, befolkning och åldersfördelning i befolkningen. Befolkning Befolkningsantal Kvinnor Män Befolkning med utländsk bakgrund Medelålder ,8 % 49,2 % 9,6 % 44,2 SCB 31 dec 2011 Åldersfördelning i Härnösands kommun dec Folkhälsopolitiska programmet Alkohol- och drogpolitiska programmet Statistik SCB 3

6 4. Delaktighet och inflytande Att kunna påverka sitt eget liv är en grundläggande faktor för en bra hälsa. I SCB:s medborgarundersökning 2011 tillfrågas kommuninvånarna i vilken utsträckning man är nöjd med det inflytande och den insyn man har över kommunens kommande beslut och verksamheter. Frågorna gäller kontakt, information, påverkan och förtroende. Betyget på dessa faktorer NII (Nöjd Inflytande Index) blev år av 100 möjliga. Tidigare mätningar har visat att Härnösands invånare givit kommunen lägre betyg än invånarna i andra kommuner. I den senaste mätningen har dock Härnösands betyg stigit och ligger nu precis på medelvärdet för samtliga kommuner som deltagit i undersökningen. Orsaken till att Härnösands betyg höjts beror på att invånarna ger ett högre betyg på delfaktorerna påverkan och förtroende, i jämförelse med tidigare år. Betyget på faktoren information har emellertid sjunkit i jämförelse med tidigare år (51 av 100) och är statistiskt säkerställt lägre än i andra kommuner. Medborgaraktivitet Politiska frågor till våra folkvalda görs genom frågepanelen på kommunens hemsida. Där kan även synpunkter lämnas till politiker för att hjälpa till att förbättra kommunens service. Både antalet synpunkter och frågor har dock minskat det senaste året. Alla folkbokförda i Härnösands kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. Alla berörda nämnder får yttra sig i förslaget innan det tas upp i fullmäktige för behandling. Antal inskickade frågor i frågepanelen Ingen statistik 807 Antal inskickade synpunkter i synpunktshanteringen År 2010 genomfördes en värderingsundersökning med metoden CTT inom Härnösands kommun om hur medarbetarna ser på kommunen som arbetsgivare. Under kommer en ny undersökning att genomföras tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och nio andra kommuner. I denna mätning kommer attityderna på medborgarna, medarbetarna och de förtroendevalda i Härnösands kommun att mätas. Denna mätning påbörjas 2012 vecka 8 och med efterföljande medborgardialoger. Resultatet av enkäten ligger till grund för det fortsatta förbättringsarbetet i kommunen. 4 It enheten Härnösands kommun Cultural Transformation Tools 4

7 5. Ekonomisk och social trygghet Att kunna försörja sig har betydelse för vår sociala trygghet och därmed också hälsan. I Härnösand har i de senaste mätningarna en ungdomsarbetslöshet på 28 % (18-24 år) och bland utrikesfödda ungdomar ligger arbetslösheten på hela 63,2 %. Arbetslöshet är en av de största riskfaktorerna för psykisk ohälsa och ett utanförskap för ungdomar. Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter som utbildning, fysik och psykisk hälsa. Att förbättra villkoren för de mest utsatta barnen kan med största sannolikhet få positiva effekter på fler områden än de ekonomiska. Härnösands barnbokslut för 2011 finns mer att läsa om barnfattigdom i Härnösand. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Alla Utrikesfödda Under år Antal som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd mätt i november 2010 och november Hög och låginkomsttagare 2009 Härnösand Höginkomstgränsen definieras som den inkomst över vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är den inkomst under vilken 20 % av alla inkomsttagare i riket ligger. Härnösand har färre höginkomsttagare och fler låginkomsttagare än riket i genomsnitt. Föräldrapenning Procent fördelningen av uttagna nettodagar är något mindre för kvinnor jämfört med övriga riket, ingen större skillnad beträffande män. Integrationsrankning Varje år gör nyhetsmagasinet FOKUS 7 en integrationsrankning bland Sveriges kommuner. Undersökningen visar på jämförelser mellan svenska kommuner beträffande hur väl kommunerna lyckas med att integrera utrikes födda i samhället. Förutom andelen utrikes födda och antalet flyktingar som tagits emot under perioden rangordnas kommunerna efter hur höga sysselsättningsnivåerna, ohälsotalen och arbetsinkomsterna är bland de utrikes födda i kommunerna. Den kommun som fått den bästa placeringen i undersökningen är den kommun som fått det lägsta sammanlagda värdet när sju undersökningskategorier lagts samman. Positiva värden för Härnösand är mottagande och ohälsotal medan sysselsättning och arbetsinkomster visar negativa värden vilket bidrar till att vi hamnar högt i rankning. Rankningspoäng Sundsvall Timrå Örnsköldsvik Härnösand Kramfors Överförmyndarenheten har under året haft en inriktad satsning på utbildning till ställföreträdare för ensam kommande flyktingbarn genom teater, utbildning anordnad av SKL (vilken sedan vidarebefordrades till övriga ställföreträdare) samt Röda Korsets nationella utbildning. 6 Arbetsförmedlingens statistik 7 FOKUS integrationsrankning 2010 publicerad

8 6. Ökad hälsa i arbetslivet Psykisk ohälsa Från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor finns tre olika utryck för psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankar. Största andelen nedsatt psykiskt välbefinnande finns bland kvinnor år, nästan 40 %. Detsamma gäller om man övervägt att ta sitt liv där siffran är 11 % bland unga kvinnor. Nästan dubbelt så många kvinnor, 1300 i åldern år, har svåra sömnsvårigheter jämfört med antalet män i samma ålder där siffran är 700. I Härnösand anger 27,3 % av kvinnorna och 17,4 % av männen nedsatt psykiskt välbefinnande. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik P r o c e n t Nedsatt psykiskt välbefinnande i procent Överförmyndarenheten 10 kan se en ökning av personer med dubbeldiagnoser (exempelvis psykisk ohälsa och missbruk) som kräver stora insatser av samhället. För att på bästa sätt stödja de anställda är samverkan med andra berörda enheter och myndigheter oerhört viktigt. I denna samverkan ingår samtalsforum samt utbildningar. För att öka kompetensen har Ådalens överförmyndare ett fortsatt pågående samarbete då det gäller utbildningar när det gäller dubbeldiagnoser. Flera verksamheter inom socialförvaltningen har sökt och fått friskvårdspengar från personalkontoret. Aktiviteter kopplat till projektmedlen har för vissa redan redovisats men kan också redovisas som aktiviteter med syfte att stärka teamkänslan och förebygga psykisk ohälsa. Aktiviteterna har även bidragit till att nyanställda snabbt kommit in i arbetsgemenskapen. Förra årets satsning på friskvård/ohälsa med medel från personalkontoret pågår fortfarande på vissa arbetsplatser tillfrågade mellan år Befolkningens behov av hälso- och sjukvård 2010 (Landstinget Västernorrland) 10 Uppgifter lämnade av Överförmyndarenheten 6

9 Ohälsotal Ohälsotalet 11 har minskat för kvinnor från 62,9 år 2004 till 47,1 år Även männens ohälsotal har minskat. Kvinnor Män Härnösand Ohälsotal per person och år efter kommun, kön och tid Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning Resultat av FHI:s folkhälsoenkät 12 visar att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa och nästan tre gånger vanligare med psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning har fler vårdkontakter, använder mer läkemedel, har sämre tandhälsa och har mer övervikt och fetma än övriga befolkningen. Rökning är dessutom mycket vanligare bland dessa personer. Härnösands kommun - en hälsofrämjande arbetsplats Härnösands kommuns ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare och en dynamisk arbetsplats. En central del av attraktivitetsbegreppet handlar om god hälsa, trivsel och engagemang. Målet är att alla arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Basen i detta utvecklingsarbete utgörs av friskvård som omfattar alla medarbetare, ett ledarskap med insikt om arbetsmiljöns betydelse och kunskap i hur systematiskat arbetsmiljöarbete ska bedrivas. Gemensamma processer och aktiviteter i kommunens arbetsmiljöarbete är hälsoinspiratörer, långtidsfriskbidrag, formgivaren och Grön Helhet. Långtidsfriskbidraget utgör, tillsammans med nätverket av hälsoinspiratörer, basen i kommunens friskvårdsarbete. Häloinspiratörer är ett nätverk bestående av 90 medarbetare med uppdrag att sprida kunskap om hälsofrågor till övriga medarbetare. Genom långtidsfriskbidraget finns möjligheten för enskilda arbetsplatser att söka finansieringsstöd till olika hälsofrämjande aktiviteter, av regelbunden karaktär. Under 2011 inkom 117 ansökningar varav 41 beviljades stöd om totalt kr. Grön Helhet vänder sig till anställda som är sjukskrivna eller som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Totalt har 17 av kommunens medarbetare deltagit i ett åtta veckors rehabiliteringsprogram i grön miljö. 47 procent av de anställda har tagit ut sin friskvårdspeng vilket är en ökning från 2010 med 11 procentenheter. Friskvårdsaktiviteter vid våra förvaltningar Socialförvaltningen Biståndsenheten samt stab/adm. har under hösten haft friskvårdssatsning gällande kost och mindfullness Eftersom flera personer inom individ och familjeomsorgen upplevde besvär med axlar och rygg infördes pinngympa 10 minuter varje dag under hösten I syfte att öka hälsan bland medarbetare genomfördes också en tävling kallad Biggest looser. Tävlingen gick ut på att gå ner i vikt. Ett annat tävlingsmoment har varit en Stegräknartävling. Stegräknare köptes in till medarbetare och enheten med minst antal steg bjöd övriga enheter på fest. Friskvårdspengar användes till deltagande i föreläsning om stresshantering och MI. Under en halv dag hösten 2011 reste medarbetare från IFO till Nordvik och genomgick äventyrliga strapatser i syfte att stärka gruppkänslan. Överförmyndarnämnden Personalen har tillgång till färsk frukt varje vecka och enheten har varit på kostföreläsning. Friskvårdspengen har använts till både massage och träning på Actic. Personalen prioriterar lunchpromenaden då vädret tillåter. Sökt friskvårdsbidrag har använts till massage vilket har upplevts som mycket positivt med mer ork och energi. Sjukfrånvaro 13 Under 2011 har den totala sjukfrånvaron efter flera års nedgång återigen börjat stiga, om än svagt. Total sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid uppgår till 5,1 procent, vilket är det samma som Målvärdet för 2011 var 4,8 procent. 11 Försäkringskassan beräknar ohälsotalet genom att för en region summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. 12 Folkhäloinstitutet R 2008:13 Onödig ohälsa 13 Tertialrapport april 2011 Härnösands kommun 7

10 Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid i procent Totalt 5,1 5,1 Kvinnor 5,6 5,6 Män 3,7 3,7 29 år eller yngre 3,3 3, år 4,3 4,5 50 år och äldre 6,2 6,1 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 54,6 57, Nämnder Kommunstyrelsen 2,6 2,8 Arbetslivsnämnden 2,8 2,6 Samhällsnämnden 3,1 3,0 Skolnämnden 5,0 5,1 Socialnämnden 6,1 6,0 Rökfri arbetstid Härnösands kommun har under året infört rökfri arbetstid på kommunens arbetsplatser. Kommunen erbjuder kostnadsfri tobaksavvänjning där även bidrag till nikotin läkemedel har ingått. Under året har elva anställda genomgått kurs i tobaksavvänjning. Fortsatta kurser kommer att erbjudas under Det är stora skillnader mellan förvaltningarna vad det gäller sjukfrånvaron. Den ökade sjukfrånvaron hänförs till socialförvaltningen som haft en ökning av sjukfrånvaron med 0,7 procentenheter från 6,0 till 6,7 procent. En sedan tidigare generellt högre sjukfrånvaro har i och med detta ytterligare förtydligat behovet av en mer nyansrik analys av socialförvaltningens olika verksamhetsförutsättningar. Under början av 2012 kommer socialförvaltningens chef att initiera en genomgång av sjukfrånvaron per programområde. I den totala bilden ska samtidigt påpekas att övriga förvaltningar har en fortsatt god utveckling avseende sjukfrånvaron (överförmyndarenheten har en sjukfrånvaro på i det närmaste 0 %) 14. Vad det gäller den rökfria arbetstiden måste ett omtag göras för att klargöra vilka riktlinjer som är framtagna men framför allt att motivera och ge stöd till fler anställda för att påbörja rökavvänjning. 7.Sunda och säkra miljöer och produkter Den vanligaste orsaken till olycksfall är en fallolycka. Därefter kommer olika typer av olyckor förknippade med trafiken. Andelen olycksfall genom fallolycka uppgår till 71 % av samtliga olyckor. Den vanligaste orsaken är att man halkar, snavar eller snubblar men även fall i trappor på grund av is och snö kan vara en orsak. Dödlighet i skador och förgiftningar (antal döda per ) 15 Härnösand Länet Riket Kvinnor 3,4 3,4 3,7 Män 7,0 7,6 6,9 Antal anmälda arbetsskador Arbetsolyckor med frånvaro Härnösand Män Kvinnor Arbetssjukdom Antal anmälningar per 1000 förvärvsarbetande år Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Härnösand Länet Härnösand Länet Män+ Kvinnor Män Kvinnor Socialförvaltningen Härnösands kommun 15 Faktablad Härnösand 16 Arbetsmiljöverket Rapport 2011:2 8

11 8. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Personer med dålig ekonomi har ungefär fyra gånger så hög andel dålig tandhälsa som personer med god ekonomi. Den högsta andelen finns bland män år både i länet och i riket. 17 Hälsa I hälsa ingår variablerna andel med dåligt hälsotillstånd, andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, andel med fetma, andel med dålig tandhälsa samt andel med svåra sömnsvårigheter. Ju lägre poäng desto bättre resultat Rangordningspoäng över hälsa 18 Ålders standardiserad dödlighet 19 Diagrammet visar ålders standardiserad dödlighet per 1000 invånare i sjukdomar diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke i länets kommuner i intervall (3 års medelvärde). Det svarta sträcket visar rikets siffror och då ligger alla kommuner i Västernorrland över rikets genomsnitt. 17 Hälsa på lika villkor 18 Hälsa på lika villkor 19 Befolkningens behov av hälso- och sjukvård landstinget Västernorrland 9

12 Landstinget satsar på projektet Länge Leve Västernorrland. Det förebyggande arbetet har stor potential och kan hindra förekomsten av diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Länge Leve Västernorrland är ett långsiktigt program med exempelvis hälso-undersökningar riktade till olika åldrar, insatser för psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta, breddmotion och fysisk aktivitet på recept, samarbete med företagshälsovården och samverkan med skolor runt tobak, mat och motion. 9. Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel En av grunderna för en god hälsa är daglig motion. Genom daglig fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar och man blir starkare både fysiskt och psykiskt. Övervikt och Fetma Övervikt och fetma 20 är en riskfaktor för dåligt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Västernorrland har högre andel personer med övervikt och fetma än riket i nästan alla åldersgrupper. Andelen kvinnor med fetma är 18 % jämfört med 14 % i riket. Andelen män med fetma är 17 % mot rikets 14 %. Fetma är vanligast bland kvinnor och män med kort utbildning. En bristande balans mellan hur mycket vi äter och hur mycket vi rör oss leder vanligen till att vi lägger på oss allt fler kilon under livets gång, ofta i form av bukfetma. Att förhindra viktuppgång är lättare än att gå ner i vikt när man väl är överviktig. Förebyggande insatser är därför de effektivaste åtgärderna för att bryta trenden mot en alltmer överviktig befolkning 21 Övervikt och fetma i Härnösands kommun i procent Äter frukt och grönt 5 ggr per dag 22 Enligt socialstyrelsen är frukt och grönsaker de livsmedel som ger mest mättnad och ett ökat intag av frukt och grönsaker har därför en central roll för att motverka viktökning Riket 9 % Västernorrland 6 % Härnösand 4 % Örnsköldsvik 10 % 20 Hälsa på lika villkor 21 Socialstyrelsen Folkhälsorapport Hälsa på lika villkor 10

13 Tillgång till motion, rekreation och kultur Simhallen 23 Antal besökare på simhallen var år 2009 ca besökare vilket gör 750 besökare och dag. Förutom badet så finns även träningsanläggningarna Spegeln och Actic. Motionsgrupper uppgår till ca 45 i antal/vecka. Simhallen erbjuder friskvård för många arbetsplatser och skolor i Härnösands kommun (270 företagsavtal). Simhallen arbetar strategiskt med sina eget framtagna må bra faktorer där man erbjuder hälsokontroller motion, bad och relax. Mot företag och arbetsplatser har temadagar i friskvård och studiebesök anordnats under året. Motionsanläggningar Högslätten (ishall, styrketräning, fotboll, friidrott, skidspår och curling) Öbacka sportcenter (handboll, tennis och badminton) Gymnastikhallar Golds gym Vårdkasen slalombacke Skidanläggningar för längdåkning med elljusspår Ridhuset Besöksfrekvens Sambiblioteket Trenden (nationellt) är att de fysiska besöken minskar på bibliotek(dock en uppgång i Härnösand senaste åren) medan webbesöken ökar 24. Den naturliga förklaringen till webbökningen är att allt fler använder sig av webben för att få lästips, ställa frågor, söka i katalogen, låna om böcker, ladda ner musik och e-böcker o.s.v. Besöksfrekvensen är också beroende på attraktiva öppettider. Sambiblioteket har öppet alla dagar utom söndagar Biblioteks filialer finns i Ramvik, Viksjö och Älandsbro med varierade öppettider. Cykling Att cykla kan både vara en bra motionsform och ett miljövänligt transportsätt till exempelvis skola och arbete. Kommunvelometern 25 är en oberoende granskning av hur kommuner arbetar med cykling och som därigenom lyfter fram styrkor och svagheter i kommunens arbete. I sammanräkningen ger högra poäng ett bättre resultat. 23 Simhallen Lars Thidholm 24 Uppgifter lämnade avbiblioteket i Härnösand 25 Cykelfrämjandets kommunvelometer

14 Fysikt aktiva Andelen fysiskt aktiva har minskat något under åren och detta gäller samtliga och alla åldrar. 26 Samtliga Härnösand Andel fysiskt aktiva 30 min/dag uppdelat efter år Tillgång till motion, att äta bra och näringsriktig mat är viktiga beståndsdelar till en god hälsa. I de framtagna målen för ska exempelvis 500 m ny gång och cykelväg anläggas i kommunen. Från 2011 finns två el-cyklar att hyra för kommunens medarbetare och målet är att bruket av cyklarna ska öka under Simhallens friskvårdskonsulent har genomfört ca 400 stycken hälsoprofilsbedömningar, dels mot företag/arbetsplatser men även i olika projekt och mot allmänheten. Huvudsyftet med hälsoprofilbedömning är att öka individens hälsomedvetande, att förstå det egna ansvaret för sin hälsa samt att det skall leda till positiva förändringar av livsstilen. Friskvård på recept kan också bidra till bättre resultat vad det gäller vår hälsa. 10. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Ett beroende av någon drog påverkar vår hälsa mycket negativt särskilt om vi börjar använda droger redan vid unga år. Med alkohol ökar också riskerna för olyckor och våld. Tobak är dessutom den enskilt största hälsorisken i Sverige. Ca 1 miljon svenskar röker och nästan lika många snusar 28. I levnadsvanor ingår variablerna andel fysiskt aktiva mindre än 30 min per dag, andel daglig rökare, andel daglig snusare samt andel riskkonsumenter av alkohol (ju lägre poäng desto bättre resultat). Rangordningspoäng över levnadsvanor Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden (Hälsa på lika vllkor) 27 Kommunens framtagna mål Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete 29 Hälsa på lika villkor

15 Tobak Rökning ökar risken för många sjukdomstillstånd som cancer- hjärt- kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Största andelen daglig rökare finns bland kvinnor och män i åldern år. Män i alla åldrar snusar mer än kvinnorna. Röker dagligen i Härnösands kommun Kvinnor 12 % 13 % 13 % 13 % Män 11 % 13 % 13 % 13 % Snusar dagligen i Härnösands kommun 31 Andelen kvinnor som snusar under åren är lika och andelen män som snusar har minskat Kvinnor 9 % 9 % 9 % 9 % Män 20 % 20 % 21 % 21 % Alkohol Andelen riskkonsumenter av alkohol bland åringarna var 2010 nästan 30 procent. I samma åldersgrupp drack 46 procent av männen och 36 procent av kvinnorna så mycket att de kände sig berusade minst en gång per månad. Andelen riskkonsumenter bland män i Västernorrland är högre än i riket medan kvinnorna ligger på en lägre nivå än riket. Andel med riskabla alkoholvanor i Härnösands kommun 32 Andelen med riskabla alkoholvanor har för män under senare år ökat Kvinnor 9 % 11 % 10 % 10 % Män 16 % 11 % 11 % 11 % Vårdade på grund av alkoholskador Kvinnor Män Härnösand ,1 29, ,7 30, ,0 32,2 Tabellen visar antal vårdade på grund av diagnos enligt alkoholindex per inv. 33 Tillgänglighet Antal serveringstillstånd till allmänheten per invånare som är 15 år eller äldre. Uppgifterna bygger på kommunernas rapportering till Statens folkhälsoinstitut Antal serveringstillstånd i Härnösands kommun FHI Nationella folkhälsoenkäten 4 års medelvärden 31 Ibid 32 Ibid 33 Folkhälsoinstitutets statistik 34 FHI 13

16 Tillsyn Kommunens tillsynsarbete regleras av alkohollagen 35 och tobakslagen 36 och utöver dessa lagstiftningar har även kommunen arbetat fram kommunala riktlinjer 37. Tillsyn bedrivs också i form av samordnad tillsyn med andra berörda myndigheter exempelvis polismyndigheten och skatteverket. För att nå det övergripande målet i den nationella ANDT 38 -strategin, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk är tillgänglighetsbegränsande insatser av stor betydelse. Arbetet med tillgänglighetsbegränsande insatser vilar på fyra olika typer av åtgärder, som alla måste samverka för att resultat ska uppnås och det är begränsning och kontroll, förebyggande, normförändring och tobaksavvänjning. Tillsammans syftar dessa till att minska efterfrågan på och tillgängligheten av såväl alkohol som tobak 39. Riskabla spelvanor Samtliga Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Andel med riskabla spelvanor uppdelade på region och år Härnösand ligger högst i länet med riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor har ökat det dubbla under de sista åren och hör till viss del ihop med annat riskbruk. Rutiner finns utifrån riskbruksprojektet att försöka upptäcka riskkonsumenter när det gäller alkohol. Detta görs rutinmässigt idag på vårdcentralerna genom i första hand samtal om patienters alkoholkonsumtion. Utbildning i ansvarsfull alkoholservering genomförs i slutet av juni/början av juli inför aktiviteterna under sommaren i kommunen. Anmälda brott Alkoholrelaterade anmälda brott i Härnösand per invånare 40 Härnösands närpolisområde har legat förhållandevis högt jämfört med resten av landet avseende misshandel 41. Brotten har ofta orsakats av någon form av diskussion eller ordväxling och är i de flesta fall varit förknippade med alkohol. Brotten har skett på helgnätter och ofta då offer och/eller gärningsman är på väg till eller från nöjesrelaterad verksamhet. 42 En markant skillnad har märkts under 2011 då framför allt misshandelsbrotten minskat. Ett förmodat skäl är ökad samverkan i det brottsförebyggande arbetet med fler kontroller på krogar och polisens prioriteringar Alkohollagen 2010: Tobakslagen1993: Riktlinjer för serveringstillstånd 38 Alkohol, narkotika, doping och tobak 39 Tobak, tillsyn och tillgänglighet. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsoinstitutet 41 Öppna jämförelser 2011 Sveriges kommuner och landsting 42 Polisen Härnösand 43 Polisen Härnösand 14

17 Misshandel utomhus Statistik Polisen Narkotikabrott Antalen inkomna ärenden har 2011 ökat med 71 % i förhållande till Hög statistik betyder inte att Härnösand har mer narkotika än andra närpolisområden i länet men är ett kvitto på att polis och andra instanser arbetar i rätt riktning. Av de inkomna ärendena har 89 % redovisas till åklagaren vilket innebär att konsekvenserna av en brottslig handling kommer tämligen snabbt. Tiden mellan gärning/brott och påföljd ska vara så kort som möjligt, då infinner sig de brottsförebyggande effekterna Dr ogr at t f y ler i Nar kot ikabr ot t Antal drograttfylleribrott och narkotikabrott per invånare i Härnösands kommun En överenskommelse har gjorts mellan Härnösands kommun och polismyndigheten. En åtgärdsplan tillhörande överenskommelsen skall upprättas under Åtgärdsplanen kommer till stor del att bygga på handlingsplaner tillhörande kommunens alkohol- och drogpolitiska program. I nuvarande handlingsplan har samverkan varit ett av de mest prioriterade områdena och detta kan vara en av anledningarna till minskningen i den statistik som polisen tagit fram gällande misshandel Även polisens prioriteringar har med all sannolikhet bidragit till resultatet. De övriga aktiviteterna som finns inskrivna i handlingsplanen har till stor del genomförts och en ny handlingsplan finns för Polisen Härnösand 15

18 Referenser Arbetsmiljöverket Rapport 2011:2 Barnombudsmannen Rapport BR 2008:04 Folkhälsoinstitutet Onödig ohälsa R 2008:13 Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete rapport ISSN X Landstinget Västernorrland Hälsa på lika villkor 2009 Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009 Statistiska Centralbyrån Befolkningsstatistik 2010 Statistiska Centralbyrån Medborgarenkät 2011 Statistiska centralbyrån RAMS 2008 Ung i Västernorrland rapport 2010:9 ISSN Härnösands kommun. Uppgifter från Socialförvaltning, Samhällsförvaltning, IT enheten, Överförmyndarenheten Elektroniska referenser: Fakta blad SCB Härnösand b2de13212cae /Statistik+-+Kommunfakta+2010.pdf Befolkningens behov av sjukvård Integrationsgranskning Kommunvelometern Alkohol- och drogpolitiska programmet Riktlinjer för serveringstillstånd +serveringstillst%c3%a5nd.pdf Folkhälsopolitiska programmet skt+program pdf 16

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärdsbokslut. Kommunfullmäktige

Välfärdsbokslut. Kommunfullmäktige Välfärdsbokslut Kommunfullmäktige 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 3 Bakgrundsfakta... 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Befolkningsutveckling... 5 4 Redovisning utifrån nationella

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 788 90-94 4 991 94 373 90-94 96 996 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vil Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 343 90-94 3 486 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Folkhälsodata Faktablad Gotland

Folkhälsodata Faktablad Gotland Folkhälsodata Faktablad 2015 Gotland Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2015 Länet Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 836 90-94 28 555 28 836 90-94 28 555 4 920 051 90-94

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 812 90-94 28 250 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 934 90-94 19 380 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Be Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 384 90-94 3 648 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 720 90-94 7 700 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 486 90-94 4 497 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM

DROGPOLITISKT PROGRAM DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 867 90-94 45 558 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 25 332 90-94 25 656 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 303 90-94 5 378 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 27 591 90-94 27 985 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 68 875 90-94 68 160 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 413 90-94 3 647 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer