7. Sunda och säkra miljöer och produkter. 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rangordningspoäng över hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7. Sunda och säkra miljöer och produkter. 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rangordningspoäng över hälsa"

Transkript

1 Välfärdsbokslut Härnösands kommun 2011

2 Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund Bakgrunds fakta Härnösand kommun 4. Delaktighet och inflytande Medborgaraktivitet 5. Ekonomisk och social trygghet 6. Ökad hälsa i arbetslivet Psykisk ohälsa Härnösand - en hälsofrämjande arbetsplats Friskvårdsaktiviteter vid våra förvaltningar 7. Sunda och säkra miljöer och produkter 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rangordningspoäng över hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel Övervikt och fetma Tillgång till motion, rekreation och kultur 10. Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika och doping samt minskade skador av överdrivet spelande Hälsa Tobak Anmälda brott

3 1. Inledning Ett brett hälsofrämjande arbete i skolor, bostadsområden och på arbetsplatser ger bättre livsvillkor för kommuninnevånarna och minskar risken för skadliga levnadsvanor, missbruk och hälsa. Hälsofrämjande insatser kan vara allt från att ge stöd till föräldrar som är osäkra i sin föräldraroll till att underlätta vardagsmotion. Välfärdsbokslutet för 2011 ska ge en nulägesbild av välfärden och hälsotillståndet i Härnösands kommun samt en redovisning av genomförda åtgärder i handlingsplanen tillhörande Alkohol- och drogpolitiska programmet och de tre gällande folkhälsoutmaningarna. 2. Sammanfattning Rådet för trygghet och hälsa ska vara den instans som ansvarar för att folkhälsan i Härnösand strategiskt kopplas till nämnder och förvaltningar samt når de uppsatta mål som kommunen har. För att förbättra medborgarnas förtroende för kommunen krävs en förbättrad medborgardialog vilket är ett av målen Kulturenkäten (CTT) som kommer att genomföras 2012 ska förhoppningsvis också visa vad våra medborgare tycker om vår kommun och på vilka områden vi behöver förbättra oss. I den integrationsrankning som varje år görs bland Sveriges kommuner kommer Härnösand poängmässigt efter Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Hög arbetslöshet hör till stor del ihop med sämre rankningspoäng och kan även kopplas ihop med barnfattigdom i Härnösand. Ett av målen 2012 är att minska skillnaden mellan utrikes födda och svenskar i kommunen men för detta krävs att strategier tas fram på samtliga förvaltningar. Härnösands kommun ska vara en hälsofrämjande kommun och arbetsplats. För att lyckas med detta måste kommuen satsa på det förebyggande arbetet där tillgång till motion och rekreation är en av framgångsfaktorerna. Under 2011 infördes rökfri arbetstid i kommunen med erbjudande om rökavvänjning och bidrag till nikotinläkemedel. Arbetssituation ser olika ut för våra medarbetare vilket gör att alla inte kan utnyttja vår tilldelade friskvårdstimme. Möjligheten borde finnas för alla. Undersökningarna visar att kvinnor i Härnösand har mer ohälsa än män även om den minskat under de senaste åren. De faktorer som ingår i begreppet ohälsa skiljer sig möjligen mellan män och kvinnor och behöver förmodligen angripas från olika håll. Landstingets projekt Länge leve Västernorrland är en långsiktig satsning där kommunen är en viktig samarbetspartner. Landstinget kommer bland annat att uppmärksamma unga flickor/ kvinnor som mår psykiskt dåligt. Att unga flickor i högre grad än pojkar mår psykiskt dåligt visar även hälsosamtalen i skolan. Flickor verkar ha större krav på sig själva exempelvis beträffande skolarbetet och hur kan man i olika instanser stödja och hjälpa i dessa flickor? Ett fungerande tillsynsarbete är en viktig del i alkohol- och drogförebyggande arbete. Polisens statistik 2011 visade att misshandelsbrotten minskat med nästan hälften från tidigare år. Att i samverkan arbeta målmedvetet och strategiskt mot samma mål verkar ha gett resultat och visar att vi måste fortsätta med dessa prioriteringar. Sammanfattningsvis måste det hälsofrämjande arbetet fortsätta, med den utgångspunkt från den kunskap vi har om de behov som finns, bygga vidare på goda exempel och involvera alla berörada instanser. 1

4 3. Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå målet omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av de elva folkhälsopolitiska målområdena. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. För att följa upp och analysera bestämningsfaktorerna för hälsa har ett antal indikatorer identifierats. Som komplement till de elva folkhälsomålen finns även vissa välfärdskomponenter. Målområden i nationell folkhälso- politik 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Ett gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika, doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Hälsans bestämningsfaktorer 1 Välfärdskomponenter Välfärdskomponenterna ska spegla hur kommunens verksamhet kan stödja och bidra till bättre välfärd och hälsa för befolkningen. Valet av välfärdskomponenter grundar sig på att alla är indikatorer på människors levnadsvillkor Folkhälsorapport Gotland 2

5 Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet ska vara ett hjälpmedel för förtroendevalda att se samband mellan beslut/mål och uppnådda resultat. De tidigare resultaten i Härnösands välfärdsbokslut är baserade på det av kommunfullmäktige antagna folkhälsopolitiska programmet. 2 Programmet prioriterar tre hälsoutmaningar från sju målområden. De tre prioriterade hälsoutmaningarna är: Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Hälsofrämjande arbetsplats Inriktning för Välfärdsbokslut 2011 De indikatorer som har tagits fram i Härnösands kommuns Välfärdsbokslut 2011 ska visa på en nulägesbild av välfärden och hälsotillståndet i kommunen. Bokslutet innehåller förutom nulägesbilden förvaltningarnas inskickade redovisningar på genomförda åtgärder från de tre hälsoutmaningarna samt redovisning av delar till handlingsplaner tillhörande Alkohol- och drogpolitiska programmet 3. Till detta har även ett barnbokslut tagits fram. Organisation I november 2011 bildades ett nytt råd i Härnösands kommun, Rådet för trygghet och hälsa. Syftet med det nya rådet är att få en samsyn kring folkhälsa, effektivisera arbetet och att samordna resurserna på bästa sätt. Av samma anledning bör folkhälsoarbetet kopplas samman med brottsförebyggande arbete samt alkohol och drogförebyggande arbete. Till arbetet med folkhälsofrågor ska handlingsplaner utifrån bestämda mål utarbetas och utvärderas årligen. Kommunfullmäktige ska årligen få en redovisning och resultatet ska sedan analyseras i ett övergripande kommunperspektiv, detta för att få högre kvalitet i folkhälsoarbetet. Bakgrunds fakta om Härnösands kommun En kommuns befolkningsstruktur och bebyggelse är ett exempel på bakgrunds variabler som är viktiga att ha i åtanke vid tolkningen av övrig statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Nedan presenteras bakgrunds fakta gällande medellivslängd, befolkning och åldersfördelning i befolkningen. Befolkning Befolkningsantal Kvinnor Män Befolkning med utländsk bakgrund Medelålder ,8 % 49,2 % 9,6 % 44,2 SCB 31 dec 2011 Åldersfördelning i Härnösands kommun dec Folkhälsopolitiska programmet Alkohol- och drogpolitiska programmet Statistik SCB 3

6 4. Delaktighet och inflytande Att kunna påverka sitt eget liv är en grundläggande faktor för en bra hälsa. I SCB:s medborgarundersökning 2011 tillfrågas kommuninvånarna i vilken utsträckning man är nöjd med det inflytande och den insyn man har över kommunens kommande beslut och verksamheter. Frågorna gäller kontakt, information, påverkan och förtroende. Betyget på dessa faktorer NII (Nöjd Inflytande Index) blev år av 100 möjliga. Tidigare mätningar har visat att Härnösands invånare givit kommunen lägre betyg än invånarna i andra kommuner. I den senaste mätningen har dock Härnösands betyg stigit och ligger nu precis på medelvärdet för samtliga kommuner som deltagit i undersökningen. Orsaken till att Härnösands betyg höjts beror på att invånarna ger ett högre betyg på delfaktorerna påverkan och förtroende, i jämförelse med tidigare år. Betyget på faktoren information har emellertid sjunkit i jämförelse med tidigare år (51 av 100) och är statistiskt säkerställt lägre än i andra kommuner. Medborgaraktivitet Politiska frågor till våra folkvalda görs genom frågepanelen på kommunens hemsida. Där kan även synpunkter lämnas till politiker för att hjälpa till att förbättra kommunens service. Både antalet synpunkter och frågor har dock minskat det senaste året. Alla folkbokförda i Härnösands kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. Alla berörda nämnder får yttra sig i förslaget innan det tas upp i fullmäktige för behandling. Antal inskickade frågor i frågepanelen Ingen statistik 807 Antal inskickade synpunkter i synpunktshanteringen År 2010 genomfördes en värderingsundersökning med metoden CTT inom Härnösands kommun om hur medarbetarna ser på kommunen som arbetsgivare. Under kommer en ny undersökning att genomföras tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och nio andra kommuner. I denna mätning kommer attityderna på medborgarna, medarbetarna och de förtroendevalda i Härnösands kommun att mätas. Denna mätning påbörjas 2012 vecka 8 och med efterföljande medborgardialoger. Resultatet av enkäten ligger till grund för det fortsatta förbättringsarbetet i kommunen. 4 It enheten Härnösands kommun Cultural Transformation Tools 4

7 5. Ekonomisk och social trygghet Att kunna försörja sig har betydelse för vår sociala trygghet och därmed också hälsan. I Härnösand har i de senaste mätningarna en ungdomsarbetslöshet på 28 % (18-24 år) och bland utrikesfödda ungdomar ligger arbetslösheten på hela 63,2 %. Arbetslöshet är en av de största riskfaktorerna för psykisk ohälsa och ett utanförskap för ungdomar. Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter som utbildning, fysik och psykisk hälsa. Att förbättra villkoren för de mest utsatta barnen kan med största sannolikhet få positiva effekter på fler områden än de ekonomiska. Härnösands barnbokslut för 2011 finns mer att läsa om barnfattigdom i Härnösand. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Alla Utrikesfödda Under år Antal som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd mätt i november 2010 och november Hög och låginkomsttagare 2009 Härnösand Höginkomstgränsen definieras som den inkomst över vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är den inkomst under vilken 20 % av alla inkomsttagare i riket ligger. Härnösand har färre höginkomsttagare och fler låginkomsttagare än riket i genomsnitt. Föräldrapenning Procent fördelningen av uttagna nettodagar är något mindre för kvinnor jämfört med övriga riket, ingen större skillnad beträffande män. Integrationsrankning Varje år gör nyhetsmagasinet FOKUS 7 en integrationsrankning bland Sveriges kommuner. Undersökningen visar på jämförelser mellan svenska kommuner beträffande hur väl kommunerna lyckas med att integrera utrikes födda i samhället. Förutom andelen utrikes födda och antalet flyktingar som tagits emot under perioden rangordnas kommunerna efter hur höga sysselsättningsnivåerna, ohälsotalen och arbetsinkomsterna är bland de utrikes födda i kommunerna. Den kommun som fått den bästa placeringen i undersökningen är den kommun som fått det lägsta sammanlagda värdet när sju undersökningskategorier lagts samman. Positiva värden för Härnösand är mottagande och ohälsotal medan sysselsättning och arbetsinkomster visar negativa värden vilket bidrar till att vi hamnar högt i rankning. Rankningspoäng Sundsvall Timrå Örnsköldsvik Härnösand Kramfors Överförmyndarenheten har under året haft en inriktad satsning på utbildning till ställföreträdare för ensam kommande flyktingbarn genom teater, utbildning anordnad av SKL (vilken sedan vidarebefordrades till övriga ställföreträdare) samt Röda Korsets nationella utbildning. 6 Arbetsförmedlingens statistik 7 FOKUS integrationsrankning 2010 publicerad

8 6. Ökad hälsa i arbetslivet Psykisk ohälsa Från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor finns tre olika utryck för psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankar. Största andelen nedsatt psykiskt välbefinnande finns bland kvinnor år, nästan 40 %. Detsamma gäller om man övervägt att ta sitt liv där siffran är 11 % bland unga kvinnor. Nästan dubbelt så många kvinnor, 1300 i åldern år, har svåra sömnsvårigheter jämfört med antalet män i samma ålder där siffran är 700. I Härnösand anger 27,3 % av kvinnorna och 17,4 % av männen nedsatt psykiskt välbefinnande. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik P r o c e n t Nedsatt psykiskt välbefinnande i procent Överförmyndarenheten 10 kan se en ökning av personer med dubbeldiagnoser (exempelvis psykisk ohälsa och missbruk) som kräver stora insatser av samhället. För att på bästa sätt stödja de anställda är samverkan med andra berörda enheter och myndigheter oerhört viktigt. I denna samverkan ingår samtalsforum samt utbildningar. För att öka kompetensen har Ådalens överförmyndare ett fortsatt pågående samarbete då det gäller utbildningar när det gäller dubbeldiagnoser. Flera verksamheter inom socialförvaltningen har sökt och fått friskvårdspengar från personalkontoret. Aktiviteter kopplat till projektmedlen har för vissa redan redovisats men kan också redovisas som aktiviteter med syfte att stärka teamkänslan och förebygga psykisk ohälsa. Aktiviteterna har även bidragit till att nyanställda snabbt kommit in i arbetsgemenskapen. Förra årets satsning på friskvård/ohälsa med medel från personalkontoret pågår fortfarande på vissa arbetsplatser tillfrågade mellan år Befolkningens behov av hälso- och sjukvård 2010 (Landstinget Västernorrland) 10 Uppgifter lämnade av Överförmyndarenheten 6

9 Ohälsotal Ohälsotalet 11 har minskat för kvinnor från 62,9 år 2004 till 47,1 år Även männens ohälsotal har minskat. Kvinnor Män Härnösand Ohälsotal per person och år efter kommun, kön och tid Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning Resultat av FHI:s folkhälsoenkät 12 visar att det är tio gånger vanligare med dålig hälsa och nästan tre gånger vanligare med psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning har fler vårdkontakter, använder mer läkemedel, har sämre tandhälsa och har mer övervikt och fetma än övriga befolkningen. Rökning är dessutom mycket vanligare bland dessa personer. Härnösands kommun - en hälsofrämjande arbetsplats Härnösands kommuns ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare och en dynamisk arbetsplats. En central del av attraktivitetsbegreppet handlar om god hälsa, trivsel och engagemang. Målet är att alla arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Basen i detta utvecklingsarbete utgörs av friskvård som omfattar alla medarbetare, ett ledarskap med insikt om arbetsmiljöns betydelse och kunskap i hur systematiskat arbetsmiljöarbete ska bedrivas. Gemensamma processer och aktiviteter i kommunens arbetsmiljöarbete är hälsoinspiratörer, långtidsfriskbidrag, formgivaren och Grön Helhet. Långtidsfriskbidraget utgör, tillsammans med nätverket av hälsoinspiratörer, basen i kommunens friskvårdsarbete. Häloinspiratörer är ett nätverk bestående av 90 medarbetare med uppdrag att sprida kunskap om hälsofrågor till övriga medarbetare. Genom långtidsfriskbidraget finns möjligheten för enskilda arbetsplatser att söka finansieringsstöd till olika hälsofrämjande aktiviteter, av regelbunden karaktär. Under 2011 inkom 117 ansökningar varav 41 beviljades stöd om totalt kr. Grön Helhet vänder sig till anställda som är sjukskrivna eller som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Totalt har 17 av kommunens medarbetare deltagit i ett åtta veckors rehabiliteringsprogram i grön miljö. 47 procent av de anställda har tagit ut sin friskvårdspeng vilket är en ökning från 2010 med 11 procentenheter. Friskvårdsaktiviteter vid våra förvaltningar Socialförvaltningen Biståndsenheten samt stab/adm. har under hösten haft friskvårdssatsning gällande kost och mindfullness Eftersom flera personer inom individ och familjeomsorgen upplevde besvär med axlar och rygg infördes pinngympa 10 minuter varje dag under hösten I syfte att öka hälsan bland medarbetare genomfördes också en tävling kallad Biggest looser. Tävlingen gick ut på att gå ner i vikt. Ett annat tävlingsmoment har varit en Stegräknartävling. Stegräknare köptes in till medarbetare och enheten med minst antal steg bjöd övriga enheter på fest. Friskvårdspengar användes till deltagande i föreläsning om stresshantering och MI. Under en halv dag hösten 2011 reste medarbetare från IFO till Nordvik och genomgick äventyrliga strapatser i syfte att stärka gruppkänslan. Överförmyndarnämnden Personalen har tillgång till färsk frukt varje vecka och enheten har varit på kostföreläsning. Friskvårdspengen har använts till både massage och träning på Actic. Personalen prioriterar lunchpromenaden då vädret tillåter. Sökt friskvårdsbidrag har använts till massage vilket har upplevts som mycket positivt med mer ork och energi. Sjukfrånvaro 13 Under 2011 har den totala sjukfrånvaron efter flera års nedgång återigen börjat stiga, om än svagt. Total sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid uppgår till 5,1 procent, vilket är det samma som Målvärdet för 2011 var 4,8 procent. 11 Försäkringskassan beräknar ohälsotalet genom att för en region summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. 12 Folkhäloinstitutet R 2008:13 Onödig ohälsa 13 Tertialrapport april 2011 Härnösands kommun 7

10 Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid i procent Totalt 5,1 5,1 Kvinnor 5,6 5,6 Män 3,7 3,7 29 år eller yngre 3,3 3, år 4,3 4,5 50 år och äldre 6,2 6,1 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 54,6 57, Nämnder Kommunstyrelsen 2,6 2,8 Arbetslivsnämnden 2,8 2,6 Samhällsnämnden 3,1 3,0 Skolnämnden 5,0 5,1 Socialnämnden 6,1 6,0 Rökfri arbetstid Härnösands kommun har under året infört rökfri arbetstid på kommunens arbetsplatser. Kommunen erbjuder kostnadsfri tobaksavvänjning där även bidrag till nikotin läkemedel har ingått. Under året har elva anställda genomgått kurs i tobaksavvänjning. Fortsatta kurser kommer att erbjudas under Det är stora skillnader mellan förvaltningarna vad det gäller sjukfrånvaron. Den ökade sjukfrånvaron hänförs till socialförvaltningen som haft en ökning av sjukfrånvaron med 0,7 procentenheter från 6,0 till 6,7 procent. En sedan tidigare generellt högre sjukfrånvaro har i och med detta ytterligare förtydligat behovet av en mer nyansrik analys av socialförvaltningens olika verksamhetsförutsättningar. Under början av 2012 kommer socialförvaltningens chef att initiera en genomgång av sjukfrånvaron per programområde. I den totala bilden ska samtidigt påpekas att övriga förvaltningar har en fortsatt god utveckling avseende sjukfrånvaron (överförmyndarenheten har en sjukfrånvaro på i det närmaste 0 %) 14. Vad det gäller den rökfria arbetstiden måste ett omtag göras för att klargöra vilka riktlinjer som är framtagna men framför allt att motivera och ge stöd till fler anställda för att påbörja rökavvänjning. 7.Sunda och säkra miljöer och produkter Den vanligaste orsaken till olycksfall är en fallolycka. Därefter kommer olika typer av olyckor förknippade med trafiken. Andelen olycksfall genom fallolycka uppgår till 71 % av samtliga olyckor. Den vanligaste orsaken är att man halkar, snavar eller snubblar men även fall i trappor på grund av is och snö kan vara en orsak. Dödlighet i skador och förgiftningar (antal döda per ) 15 Härnösand Länet Riket Kvinnor 3,4 3,4 3,7 Män 7,0 7,6 6,9 Antal anmälda arbetsskador Arbetsolyckor med frånvaro Härnösand Män Kvinnor Arbetssjukdom Antal anmälningar per 1000 förvärvsarbetande år Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Härnösand Länet Härnösand Länet Män+ Kvinnor Män Kvinnor Socialförvaltningen Härnösands kommun 15 Faktablad Härnösand 16 Arbetsmiljöverket Rapport 2011:2 8

11 8. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Personer med dålig ekonomi har ungefär fyra gånger så hög andel dålig tandhälsa som personer med god ekonomi. Den högsta andelen finns bland män år både i länet och i riket. 17 Hälsa I hälsa ingår variablerna andel med dåligt hälsotillstånd, andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, andel med fetma, andel med dålig tandhälsa samt andel med svåra sömnsvårigheter. Ju lägre poäng desto bättre resultat Rangordningspoäng över hälsa 18 Ålders standardiserad dödlighet 19 Diagrammet visar ålders standardiserad dödlighet per 1000 invånare i sjukdomar diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke i länets kommuner i intervall (3 års medelvärde). Det svarta sträcket visar rikets siffror och då ligger alla kommuner i Västernorrland över rikets genomsnitt. 17 Hälsa på lika villkor 18 Hälsa på lika villkor 19 Befolkningens behov av hälso- och sjukvård landstinget Västernorrland 9

12 Landstinget satsar på projektet Länge Leve Västernorrland. Det förebyggande arbetet har stor potential och kan hindra förekomsten av diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Länge Leve Västernorrland är ett långsiktigt program med exempelvis hälso-undersökningar riktade till olika åldrar, insatser för psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta, breddmotion och fysisk aktivitet på recept, samarbete med företagshälsovården och samverkan med skolor runt tobak, mat och motion. 9. Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel En av grunderna för en god hälsa är daglig motion. Genom daglig fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar och man blir starkare både fysiskt och psykiskt. Övervikt och Fetma Övervikt och fetma 20 är en riskfaktor för dåligt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Västernorrland har högre andel personer med övervikt och fetma än riket i nästan alla åldersgrupper. Andelen kvinnor med fetma är 18 % jämfört med 14 % i riket. Andelen män med fetma är 17 % mot rikets 14 %. Fetma är vanligast bland kvinnor och män med kort utbildning. En bristande balans mellan hur mycket vi äter och hur mycket vi rör oss leder vanligen till att vi lägger på oss allt fler kilon under livets gång, ofta i form av bukfetma. Att förhindra viktuppgång är lättare än att gå ner i vikt när man väl är överviktig. Förebyggande insatser är därför de effektivaste åtgärderna för att bryta trenden mot en alltmer överviktig befolkning 21 Övervikt och fetma i Härnösands kommun i procent Äter frukt och grönt 5 ggr per dag 22 Enligt socialstyrelsen är frukt och grönsaker de livsmedel som ger mest mättnad och ett ökat intag av frukt och grönsaker har därför en central roll för att motverka viktökning Riket 9 % Västernorrland 6 % Härnösand 4 % Örnsköldsvik 10 % 20 Hälsa på lika villkor 21 Socialstyrelsen Folkhälsorapport Hälsa på lika villkor 10

13 Tillgång till motion, rekreation och kultur Simhallen 23 Antal besökare på simhallen var år 2009 ca besökare vilket gör 750 besökare och dag. Förutom badet så finns även träningsanläggningarna Spegeln och Actic. Motionsgrupper uppgår till ca 45 i antal/vecka. Simhallen erbjuder friskvård för många arbetsplatser och skolor i Härnösands kommun (270 företagsavtal). Simhallen arbetar strategiskt med sina eget framtagna må bra faktorer där man erbjuder hälsokontroller motion, bad och relax. Mot företag och arbetsplatser har temadagar i friskvård och studiebesök anordnats under året. Motionsanläggningar Högslätten (ishall, styrketräning, fotboll, friidrott, skidspår och curling) Öbacka sportcenter (handboll, tennis och badminton) Gymnastikhallar Golds gym Vårdkasen slalombacke Skidanläggningar för längdåkning med elljusspår Ridhuset Besöksfrekvens Sambiblioteket Trenden (nationellt) är att de fysiska besöken minskar på bibliotek(dock en uppgång i Härnösand senaste åren) medan webbesöken ökar 24. Den naturliga förklaringen till webbökningen är att allt fler använder sig av webben för att få lästips, ställa frågor, söka i katalogen, låna om böcker, ladda ner musik och e-böcker o.s.v. Besöksfrekvensen är också beroende på attraktiva öppettider. Sambiblioteket har öppet alla dagar utom söndagar Biblioteks filialer finns i Ramvik, Viksjö och Älandsbro med varierade öppettider. Cykling Att cykla kan både vara en bra motionsform och ett miljövänligt transportsätt till exempelvis skola och arbete. Kommunvelometern 25 är en oberoende granskning av hur kommuner arbetar med cykling och som därigenom lyfter fram styrkor och svagheter i kommunens arbete. I sammanräkningen ger högra poäng ett bättre resultat. 23 Simhallen Lars Thidholm 24 Uppgifter lämnade avbiblioteket i Härnösand 25 Cykelfrämjandets kommunvelometer

14 Fysikt aktiva Andelen fysiskt aktiva har minskat något under åren och detta gäller samtliga och alla åldrar. 26 Samtliga Härnösand Andel fysiskt aktiva 30 min/dag uppdelat efter år Tillgång till motion, att äta bra och näringsriktig mat är viktiga beståndsdelar till en god hälsa. I de framtagna målen för ska exempelvis 500 m ny gång och cykelväg anläggas i kommunen. Från 2011 finns två el-cyklar att hyra för kommunens medarbetare och målet är att bruket av cyklarna ska öka under Simhallens friskvårdskonsulent har genomfört ca 400 stycken hälsoprofilsbedömningar, dels mot företag/arbetsplatser men även i olika projekt och mot allmänheten. Huvudsyftet med hälsoprofilbedömning är att öka individens hälsomedvetande, att förstå det egna ansvaret för sin hälsa samt att det skall leda till positiva förändringar av livsstilen. Friskvård på recept kan också bidra till bättre resultat vad det gäller vår hälsa. 10. Minskat bruk av tobak och alkohol. Ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Ett beroende av någon drog påverkar vår hälsa mycket negativt särskilt om vi börjar använda droger redan vid unga år. Med alkohol ökar också riskerna för olyckor och våld. Tobak är dessutom den enskilt största hälsorisken i Sverige. Ca 1 miljon svenskar röker och nästan lika många snusar 28. I levnadsvanor ingår variablerna andel fysiskt aktiva mindre än 30 min per dag, andel daglig rökare, andel daglig snusare samt andel riskkonsumenter av alkohol (ju lägre poäng desto bättre resultat). Rangordningspoäng över levnadsvanor Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden (Hälsa på lika vllkor) 27 Kommunens framtagna mål Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete 29 Hälsa på lika villkor

15 Tobak Rökning ökar risken för många sjukdomstillstånd som cancer- hjärt- kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Största andelen daglig rökare finns bland kvinnor och män i åldern år. Män i alla åldrar snusar mer än kvinnorna. Röker dagligen i Härnösands kommun Kvinnor 12 % 13 % 13 % 13 % Män 11 % 13 % 13 % 13 % Snusar dagligen i Härnösands kommun 31 Andelen kvinnor som snusar under åren är lika och andelen män som snusar har minskat Kvinnor 9 % 9 % 9 % 9 % Män 20 % 20 % 21 % 21 % Alkohol Andelen riskkonsumenter av alkohol bland åringarna var 2010 nästan 30 procent. I samma åldersgrupp drack 46 procent av männen och 36 procent av kvinnorna så mycket att de kände sig berusade minst en gång per månad. Andelen riskkonsumenter bland män i Västernorrland är högre än i riket medan kvinnorna ligger på en lägre nivå än riket. Andel med riskabla alkoholvanor i Härnösands kommun 32 Andelen med riskabla alkoholvanor har för män under senare år ökat Kvinnor 9 % 11 % 10 % 10 % Män 16 % 11 % 11 % 11 % Vårdade på grund av alkoholskador Kvinnor Män Härnösand ,1 29, ,7 30, ,0 32,2 Tabellen visar antal vårdade på grund av diagnos enligt alkoholindex per inv. 33 Tillgänglighet Antal serveringstillstånd till allmänheten per invånare som är 15 år eller äldre. Uppgifterna bygger på kommunernas rapportering till Statens folkhälsoinstitut Antal serveringstillstånd i Härnösands kommun FHI Nationella folkhälsoenkäten 4 års medelvärden 31 Ibid 32 Ibid 33 Folkhälsoinstitutets statistik 34 FHI 13

16 Tillsyn Kommunens tillsynsarbete regleras av alkohollagen 35 och tobakslagen 36 och utöver dessa lagstiftningar har även kommunen arbetat fram kommunala riktlinjer 37. Tillsyn bedrivs också i form av samordnad tillsyn med andra berörda myndigheter exempelvis polismyndigheten och skatteverket. För att nå det övergripande målet i den nationella ANDT 38 -strategin, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk är tillgänglighetsbegränsande insatser av stor betydelse. Arbetet med tillgänglighetsbegränsande insatser vilar på fyra olika typer av åtgärder, som alla måste samverka för att resultat ska uppnås och det är begränsning och kontroll, förebyggande, normförändring och tobaksavvänjning. Tillsammans syftar dessa till att minska efterfrågan på och tillgängligheten av såväl alkohol som tobak 39. Riskabla spelvanor Samtliga Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Andel med riskabla spelvanor uppdelade på region och år Härnösand ligger högst i länet med riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor har ökat det dubbla under de sista åren och hör till viss del ihop med annat riskbruk. Rutiner finns utifrån riskbruksprojektet att försöka upptäcka riskkonsumenter när det gäller alkohol. Detta görs rutinmässigt idag på vårdcentralerna genom i första hand samtal om patienters alkoholkonsumtion. Utbildning i ansvarsfull alkoholservering genomförs i slutet av juni/början av juli inför aktiviteterna under sommaren i kommunen. Anmälda brott Alkoholrelaterade anmälda brott i Härnösand per invånare 40 Härnösands närpolisområde har legat förhållandevis högt jämfört med resten av landet avseende misshandel 41. Brotten har ofta orsakats av någon form av diskussion eller ordväxling och är i de flesta fall varit förknippade med alkohol. Brotten har skett på helgnätter och ofta då offer och/eller gärningsman är på väg till eller från nöjesrelaterad verksamhet. 42 En markant skillnad har märkts under 2011 då framför allt misshandelsbrotten minskat. Ett förmodat skäl är ökad samverkan i det brottsförebyggande arbetet med fler kontroller på krogar och polisens prioriteringar Alkohollagen 2010: Tobakslagen1993: Riktlinjer för serveringstillstånd 38 Alkohol, narkotika, doping och tobak 39 Tobak, tillsyn och tillgänglighet. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsoinstitutet 41 Öppna jämförelser 2011 Sveriges kommuner och landsting 42 Polisen Härnösand 43 Polisen Härnösand 14

17 Misshandel utomhus Statistik Polisen Narkotikabrott Antalen inkomna ärenden har 2011 ökat med 71 % i förhållande till Hög statistik betyder inte att Härnösand har mer narkotika än andra närpolisområden i länet men är ett kvitto på att polis och andra instanser arbetar i rätt riktning. Av de inkomna ärendena har 89 % redovisas till åklagaren vilket innebär att konsekvenserna av en brottslig handling kommer tämligen snabbt. Tiden mellan gärning/brott och påföljd ska vara så kort som möjligt, då infinner sig de brottsförebyggande effekterna Dr ogr at t f y ler i Nar kot ikabr ot t Antal drograttfylleribrott och narkotikabrott per invånare i Härnösands kommun En överenskommelse har gjorts mellan Härnösands kommun och polismyndigheten. En åtgärdsplan tillhörande överenskommelsen skall upprättas under Åtgärdsplanen kommer till stor del att bygga på handlingsplaner tillhörande kommunens alkohol- och drogpolitiska program. I nuvarande handlingsplan har samverkan varit ett av de mest prioriterade områdena och detta kan vara en av anledningarna till minskningen i den statistik som polisen tagit fram gällande misshandel Även polisens prioriteringar har med all sannolikhet bidragit till resultatet. De övriga aktiviteterna som finns inskrivna i handlingsplanen har till stor del genomförts och en ny handlingsplan finns för Polisen Härnösand 15

18 Referenser Arbetsmiljöverket Rapport 2011:2 Barnombudsmannen Rapport BR 2008:04 Folkhälsoinstitutet Onödig ohälsa R 2008:13 Kartläggning av tobaksvanor och tobakspreventivt arbete rapport ISSN X Landstinget Västernorrland Hälsa på lika villkor 2009 Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009 Statistiska Centralbyrån Befolkningsstatistik 2010 Statistiska Centralbyrån Medborgarenkät 2011 Statistiska centralbyrån RAMS 2008 Ung i Västernorrland rapport 2010:9 ISSN Härnösands kommun. Uppgifter från Socialförvaltning, Samhällsförvaltning, IT enheten, Överförmyndarenheten Elektroniska referenser: Fakta blad SCB Härnösand 18.6b2de13212cae /Statistik+-+Kommunfakta+2010.pdf https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm Befolkningens behov av sjukvård Integrationsgranskning Kommunvelometern Alkohol- och drogpolitiska programmet Riktlinjer för serveringstillstånd +serveringstillst%c3%a5nd.pdf Folkhälsopolitiska programmet skt+program pdf 16

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2012 med Barnbokslut Härnösands kommun

Välfärdsbokslut 2012 med Barnbokslut Härnösands kommun Välfärdsbokslut 2012 med Barnbokslut Härnösands kommun Välfärdsbokslut 2012 1. Inledning 1 2. Sammanfattning 1 3. Bakgrund 1 Målområden 1 Inriktning för Välfärdsbokslut 2012 2 Bakgrundsfakta om Härnösands

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 November 29 1 FÖRORD Plan- och tillväxtutskottet har beslutat att en Välfärdsredovisning ska tas fram. Detta är den första redovisningen för samtliga bostadsområden. Resultatet visar

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer