Datum Dnr

Transkript

1

2 Regionstyrelsen Christina Thell Controller BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (2) Regionstyrelsen Delårsrapport II Ordförandens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige lägger redovisad delårsrapport II till handlingarna. Sammanfattning Region Skånes delårsrapport januari-augusti 2012 är den andra uppföljning av Region Skånes budget. Dispositionen i delårsrapporten följer budgeten. Måluppfyllelse redovisas i samband med redovisning av Strategikartan. Resultatet för januari-augusti visar på ett överskott på 478 miljoner kronor. Årsprognos är miljoner kronor, vilket innebär ett underskott i förhållande till budget med 235 miljoner kronor. Prognosen är dock 49 miljoner kronor bättre än vid delårsrapporten efter april månad. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Delårsrapport januari-augusti 2012 Juridisk bedömning Samråd har skett med avdelningen för juridik som inte har några invändningar mot förslaget. Region Skånes DR2 jan-aug doc Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

3 Datum (2) Miljökonsekvenser Ärendet i sig medför inga miljökonsekvenser. Region Skåne arbetar med att förbättra miljön både internt och externt vilket följs upp och redovisas i rapporten. Samverkan med berörda fackliga organisationer Slutsamverkan i ärendet slutförs på regional nivå. Pia Kinhult Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Tf regiondirektör Region Skåne

4 Delårsrapport januari-augusti 2012 Grafisk formgivning: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Omslagsbild: Hypnosis AB, Foto Anders Tukler Tryck: Servicelaget, Regionservice, Region Skåne

5 Innehåll Sammanfattning och kommentar 4 Det regionala utvecklingsarbetet 7 Max IV i Lund börjar ta form. Strategikarta Uppföljning januari augusti Medborgarperspektivet 14 Nöjda medborgare 14 Verksamhetsperspektivet 22 En effektiv verksamhet med hög kvalitet 22 En drivande utvecklingsaktör 30 Region Skåne arbetar med att förbättra folkhälsan. Medarbetarperspektivet 34 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 34 Verksamhet och resultat i fokus 36 Ekonomiperspektivet 37 Långsiktigt stark ekonomi 37 Prioriterade perspektiv i Region Skåne 43 Region Skåne arbetar med olika insatser för att alla människor ska mötas med respekt och öppenhet i Region Skånes verksamheter. Bilagor 1. Redovisnings- och värderingsprinciper Resultaträkning och balanskravsberäkning Kassaflödesanalys Balansräkning 51 Ansvarsförbindelser Resultat och prognos per nämnd/förvaltning Anställda per förvaltning och per huvudgrupp personal Sjukfrånvaro antal långtidssjuka Vårdproduktion Vårdkonsumtion Befolkningsförändringar Region Skånes majoritetsägda bolag 59 Delar av Skåneleden numera på app.

6 sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar Sammanfattning Resultatet för januari-augusti visar på ett överskott på 478 miljoner kronor. Verksam hetens nettokostnader har ökat med 205 miljoner kronor, eller med 1,1 procent. I nettokostnader ingår bokförd intäkt, som avser återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring med 400 miljoner kronor. Exkluderas denna intäkt, pensionskostnader och reavinster uppgår ökningen till 2,3 procent. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansnetto har för samma period ökat med 372 miljoner kronor eller med två procent. Periodutfallet ligger 19 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet efter två tertial. Årsprognosen är -214 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott i förhållande till budget med 235 miljoner kronor. Prognosen är dock 49 miljoner kronor bättre än vid delårsrapporten efter april månad. Intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag förväntas öka med 2,1 procent medan verksamhetens nettokostnader 2012 beräknas öka med 1,9 procent. Exklusive AFA-återbetalning, pensionskostnader och rearesultat prognostiseras ökningen av verksamheternas nettokostnader till 2,5 procent. Nettolåneskulden uppgår till miljoner kronor. De räntebärande tillgångarna har minskat med 256 miljoner kronor sedan årsskiftet och uppgick den 31 augusti till miljoner kronor. Låneskulden har ökat sedan årsskiftet med 445 miljoner kronor och uppgick den 31 augusti till miljoner kronor. Den försämrade netto låneskulden beror framför allt på ett sämre verksamhetsresultat och högre investeringsutgifter än budgeterat. Periodens nettoinvesteringar uppgår till miljoner kronor, vilket är en ökning med 33 miljoner kronor jämfört med januari augusti Utfallet indikerar att den budgeterade likviditetsramen 2012 kommer att överskridas. Färre medarbetare men ökad arbetad tid. Antalet medarbetare uppgick till per den 31 augusti 2012 och har minskat med 132 medarbetare eller med 0,4 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Byte av huvudman och organisatoriska förändringar är beaktat. Den arbetade tiden för perioden januari juli uppgår till heltidsresurser, vilket är en ökning med 70 resurser eller med 0,3 procent jämfört med Resultat och prognos per område (miljoner kronor) Budget- Jan aug Jan aug Bokslut 1 Prognos Budget avvikelse Regional utveckling Vård och hälsa Övriga verksamheter Verksamheterna Central finansiering RESULTAT Resultat 2011 redovisat exklusive effekter av sänkt diskonteringsränta (RIPS) miljoner kronor 4

7 sammanfattning och kommentar samma period Att den arbetade tiden har ökat beror på antalet anställda ökade under årets första kvartal. Sjukfrånvaron ökar. Antalet kalenderdagar med sjukfrånvaro per medarbetare var under perioden januari juli 9,6 dagar vilket innebär en ökning med cirka sju procent jämfört med Generellt i samhället har såväl sjukpenningtalet som sjukskrivningarna ökat under det senaste året. Kömiljarden. Region Skåne klarade inte, precis som föregående år, kömiljarden under sommar månaderna juli augusti. Kömiljardens krav på att väntande inom 60 dagar ska uppgå till minst 70 procent för första besök och operation eller åtgärd har nåtts fem av årets första åtta månader. Vårdproduktionen har ökat. I jämförelse med januari augusti 2011 har den totala produktionen uttryckt i mixpoäng ökat med 2,5 procent och vårdproduktion enligt uppdrag med 2,3 procent. Antalet producerade poäng per personalresurs har ökat med 2,6 procent. Detta indikerar en ökning av produktiviteten inom Region Skånes hälsooch sjukvård. Ökning av resandet. Antalet resor med kollektivtrafiken januari augusti 2012 uppgick till 97,5 miljoner vilket är en ökning med 5,4 procent jämfört med samma period Ökningen ligger dock lägre än årets budgeterade nivå på sju procent. Tågresandet ökar med sju procent för resor i Skåne men minskar med två procent för resor över Öresundsbron. Regionbussarna har ett ökat resande med två procent medan stadsbussresorna blev nära åtta procent fler. 5

8 sammanfattning och kommentar Kommentar I denna delårsrapport kan vi konstatera att för femte året i rad har sjukvårdsproduktionen ökat samtidigt som produktiviteten har förbättrats. Likaså fortsätter antalet resor inom kollektivtrafiken att öka dock i något lägre takt än budgeterat. Arbetet med att effektivisera och rationalisera vår verksamhet pågår inom alla verksamheter. Effekten av arbetet kan läsas av i en lägre ökningstakt av våra kostnader. Denna utveckling är i linje med de planer som förvaltningarna presenterat för att nå en kostnadsnivå som ska leda till ekonomisk balans. Det kan dock konstateras att även om utvecklingen går i rätt riktning så sker det inte i den takt som vore önskvärd utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Såväl sjukvårdsproducenterna som kollektivtrafiken redovisar underskott jämfört med budget. Samtliga sjukvårdsproducenter och Skånetrafiken har inkommit med handlingsplaner för att nå ekonomisk balans. Handlingsplanerna kommer att effektueras under 2012 men alla åtgärder kommer inte att få helårseffekt och därmed uppkommer underskott i år. Underskottet för Region Skåne beräknas uppgå till drygt 200 miljoner kronor. Vårdproducenterna har förbättrat sina prognoser med cirka 40 miljoner kronor jämfört med prognosen efter första tertialet, dock redovisar sjukhusen en något sämre prognos. Sjukhusens nyckeltal bruttokostnad per producerad vårdmixpoäng har minskat jämfört med föregående år och den producerade vården per resurs har ökat vilket visar att arbetet med kostnadseffektiviseringar har gett resultat. Under årets första åtta månader gjordes cirka 97 miljoner resor med Skånetrafiken, vilket innebär en ökning med 5,4 procent jämfört med samma period Efter föregående års låga värden gällande kundnöjdheten har nu förtroendet för Skånetrafiken ökat hos resenärerna. Kundnöjdheten har ökat med fyra procentenheter generellt och med sex procentenheter gällande senaste resan jämfört med perioden januari augusti föregående år. Punktligheten har också förbättrats och ligger nu över 80 procent för samtliga trafikslag. Samtidigt med dessa positiva besked tvingas vi konstatera att Skånetrafiken kommer att redovisa ett ekonomiskt underskott för Detta beror på såväl lägre intäkter som högre kostnader än budgeterat. Skånetrafiken måste därför parallellt med effektiviseringsåtgärder för att minska trafikkostnaderna också satsa på försäljningsfrämjande åtgärder för att stärka intäkterna. I oktober månad slutförs arbetet med 2013 års budget. För närvarande råder det delade meningar om utvecklingen av skatteunderlaget i sektorn de närmaste åren mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Region Skåne har inte marginaler i ekonomin för att möta eventuella lägre skatteintäkter. Därför är det en absolut förutsättning att verksamheten under årets sista tertial fullföljer de pågående effektiviseringsåtgärderna för att kostnadsnivån vid ingången av 2013 ska kunna medge ett visst budgetutrymme nästa år. Malmö den 1 oktober 2012 Ingrid Bengtsson-Rijavec Tf regiondirektör Åke Andersson Tf ekonomidirektör 6

9 det regionala utvecklingsarbetet foto: klas andersson Det regionala utvecklingsarbetet Max IV i Lund börjar ta form. Region Skåne har under första halvåret 2012 på olika sätt arbetat för att förbättra den infrastruktur som är nödvändig för forskning och innovation. Genom att på olika sätt stödja Medicon Village, till exempel genom att flytta in och samla ledning och administration för Primärvården Skåne samt flytta biobank och annan relaterad verksamhet, har Region Skåne gjort det attraktivt även för andra intressenter att flytta sin verksamhet dit. Inom ramen för ESS MAX IV i regionen TITA och delprojekt TA1 Samhällsplanering och transportinfrastruktur har en kunskapssammanställning avseende Attraktivitet och internationell öppenhet tagits fram som i hög grad berör utmaningen kring tolerans. Arbetet har inte haft möjlighet att göra några fördjupade nya studier, men bör kunna ses som en första grund till att arbeta vidare kring frågan. I rapporten lyfts bland annat en rad faktorer som kan sägas bygga attraktivitet och som utifrån målgruppen kan samlas under fyra punkter fungerande samhälle, smidig vardag, professionella utvecklingsmöjligheter och upplevelse och karaktär. Tolerans lyfts som en grundläggande faktor i ett fungerande samhälle. 7

10 det regionala utvecklingsarbetet Ny utvecklingsstrategi och Skånesamtal Arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi har under sommaren tagit mer form. En politisk styrgrupp, regionstyrelsens presidium och regionala tillväxtnämndens (RTN) presidium, har träffats två gånger. Även hälso- och sjukvårdsnämndens (HNS) presidium inbjuds fortsättningsvis att medverka. Dialogen inom Region Skåne har fortsatt där samtliga nämnder har informerats, information/diskussion har skett med bland annat tjänstemannaledningen. Cirka 30 representanter från olika verksamheter har träffats vid tre tillfällen för att diskutera arbetet med den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS). Resultatet av dialogen ligger till grund för projektgruppens utformande av process, aktiviteter och tidsplan. Processen för upplägg har godkänts av styrgruppen och höstens dialog med kommunerna, Skånesamtalen, har påbörjats. Växelverkan med kommunal nivå är avgörande för den nya utvecklingsstrategin. För närvarande pågår en inventering av befintliga processer i det regionala utvecklingsarbetet (exempelvis inom sektorsprogrammen), för att hitta smarta kopplingar i gränslandet mellan dem. Flera processer går in och ur varandra och utmaningen ligger i att skapa mötesplatser för aktörerna att utveckla Skåne. Under perioden har en utvärdering av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet inletts för att bland annat utvärdera Region Skånes roll som utvecklingsaktör. Uppdraget består av fyra delar där den andra fasen av utvärderingsuppdraget har inletts. Den består av tre fallstudier: Hur agerar Region Skåne reaktivt på strukturomvandlande händelser? Hur tar sig Region Skåne an nationellt utpekade uppdrag med syfte att bidra till strukturpåverkan? Hur agerar Region Skåne proaktivt för att bidra till strukturomvandling? Uppdraget omfattar djupintervjuer med våra samarbetspartners. I juni presenterades OECD Territorial Review Skåne Syftet med undersökningen är att belysa Skånes tillväxtförutsättningar och bidra till vilket utvecklingsfokus Skåne bör ha de kommande åren. Analysen och rekommendationerna från OECD ger oss både tydliga och konkreta förslag hur Region Skåne ska utnyttja Skånes fulla potential och förverkliga visionen Livskvalitet i världsklass och den skånska visionen Europas mest innovativa region Rapporten visar att regionen har fantastiska möjligheter med unga människor, en stark innovationskultur och en hälsosam miljö och är utan OECD Territorial Review Skåne presenterades i juni. På scenen Bill Tompson, Head of the rural and regional development unit på OECD. foto: Precious People 8

11 det regionala utvecklingsarbetet tvekan en av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner. Utmaningarna består av hög ungdomsarbetslöshet, integrationsproblem och ett svagt entreprenörskap. Rapporten pekar ut Skånes Internationella Innovationsstrategi som en viktig vägvisare för att möta de utmaningar som Region Skåne står inför. Arbete genom att Europa 2020-strategin arbetas in i utvecklingsstrategin, men också genom att intentionerna i kommande sammanhållningspolitik fångas upp. Det senare görs bland annat genom att tolka innebörden av strukturfondsförordningarna. Underlaget är ett mycket viktigt underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi och tas med vid de kommande kommunsamtalen. Samarbete med idéburen sektorn En arbetsgrupp med företrädare för Region Skåne och den idéburna sektorn har arbetat fram ett förslag som ska underlätta för idéburna sektorn att lämna anbud på verksamheter i Region Skåne. Diskussioner har förts i arbetsgruppen om hur exempelvis frivilligarbete kan bidra till att vidareutveckla överenskommelsen. Smart verksamhet Smart verksamhet är en kombination av Smart Marknad och Smart Produktion. Att bli bättre på att jobba smart, effektivt och strategiskt i produktionen, administrationen, marknadsarbetet och med den övergripande affärsutvecklingen. Smart Verksamhet ger skånska företag stöd att förbättra sitt arbetssätt inom en rad nyckelområden. Satsningen Smart Verksamhet löper över hela 2012 och möjliggör för 30 företag att delta i programmet. För att passa så många företag som möjligt erbjuds en flexibel start. I juni beviljades åtta nya affärsutvecklingsinsatser medfinansiering om drygt tre miljoner kronor genom det nationella programmet Främja kvinnors företagande. Insatserna ska bidra till affärsutveckling genom utbildning, rådgivning och mentorskap och riktar sig till kvinnor som ska starta företag eller kvinnor som vill utveckla sina företag. 33 företag har fått sammanlagt 2,5 miljoner kronor beviljade till insatser inom vårdoch omsorgsbranschen, som utvecklingscheckar för att utveckla en ny produkt, vara, tjänst eller utveckla företaget. Under året har 25 företag fått sammanlagt drygt åtta miljoner kronor beviljade för produktutveckling av varor eller tjänste i skånska småföretag inom ramen för satsningen Produktutveckling i skånska småföretag, (PUSS). Tillväxtverket har beslutat att Region Skåne och PU-partnerskapet PUSS, som även ansvarar för pilotsatsningen för vård- och omsorgscheckar, blir ett av tre pilotpartnerskap i Sverige för checkar för internationalisering för företag. Smart tillväxt Ett arbete har inletts inom områdena Personlig Hälsa, Smarta Hållbara Städer och Materialvetenskap, som alla pekats ut i den Internationella innovationsstrategin för Skåne. Valet att se innovationsområdena som en Skånsk Smart Specialisering har uppmärksammats nationellt och internationellt. Region Skåne har varit inbjudna till EUkommissionens center för Smart specialisering i Sevilla och till en internationell konferens på ämnet i Riga. Inom området Personlig Hälsa har ett internt samarbete inom hälso- och sjukvården, bland annat E-Health och Innovationsupphandling startat. Inom området Smarta Hållbara Städer utvecklas kontakterna med Finland och Kina, samtidigt som samarbetet i Skåne fortsätter. Inom området materielvetenskap har en arbetsgrupp med representanter från industri, akademin och offentliga aktörer bildats inom ramen för TITA-projektet TI 5. I arbetet med att göra Skåne till Europas mest innovativa region har arbetet med en gemensam samhandlingsplan inletts. Detta sker inom ramen för den Internationella innovationsstrategin för Skåne som Forsknings- och innovationsrådet (FIRS) i Skåne 9

12 det regionala utvecklingsarbetet foto: Media Evolution/Jesper Berg The Conference ägde rum i Malmö under två dagar i augusti. 900 deltagare och fyrtio internationella föreläsare diskuterade mediaindustrins och samhällets framtid. och Soundingboard Innovation i Skåne enades om i september Samhandlingen mellan de skånska innovationsarenorna har tagit fart inte minst med hjälp av detta nätverk där VD:arna på arenorna möts och samarbetar. Ett antal nya aktiviteter har startat. Ett exempel är att Packbridge och Livsmedelsakademin har fått fem miljoner kronor i anslag från Programmet för regionalt innovationsarbete och hållbara klusterinitiativ. Ett annat exempel är en workshop mellan företag i Packbridge och Media Evolution, App möter Papp. Cirka 100 bolag deltog och nya affärer gjordes. Media Evolution har genomfört The Conference med många internationella deltagare. Packbridge har genomfört konferensen Top Packaging Summit även den med många internationella gäster. Packbridge har också inlett ett strategiskt samarbete med en grupp företag och aktörer i Sundsvall och är nu Europas snabbast växande arena för packaging. Nya gemensamma ansökningar till VINNOVA har lämnats in och flera av dem har fått finansiering om tio miljoner kronor i två år, exempel är initiativet Internet of Things och lösningar för Palliativ vård i hemmet. Samarbetet med Skane European Office har lett till att ett stort antal internationella kontakter har knutits inom ramen för arbetet med den internationella innovationsstrategin. Ett nytt projekt, Crossborder Innovation, har inletts. Projektet, som är en del i den gemensamma Öresundsstrategin, ska bidra till att utveckla innovationskraften i Öresundsregionen. Den globala strukturförändringen inom telekommunikationsområdet har också påverkat Skåne, genom att Sony Mobile varslade nära 1000 personer strax efter sommaren. Forsknings- och innovationsrådet gav då Mobile Heights uppdraget att ta ett nationellt och regionalt ledarskap i förändringen. Arbetet har inletts. Hållbar tillväxt Satsningarna på miljöteknik inom ramen för det miljöstrategiska programmet har bland annat fortsatt i samarbetet med Skånes färdplan för biogas. Läs mer om detta under rubriken Prioriterade perspektiv. Samarbetet med Sustainable Business Hub är avgörande för att stärka och stödja utvecklingen av miljöteknikföretag i Skåne. En nationell samordning av miljöteknikbesök håller på att bli en verklighet. Parallellt har Sustainable Business Hub lanserat en samordnad regional besökshantering, GreenTech Visits. Denna kommer att kopplas till det nationella systemet, som i sin tur kopplas till det nationella marknadsföringskonceptet SymbioCity och dess webbsida. Med regionens strategiska läge kommer GreenTech Visits även att kopplas till det danska besökssystemet, State of Green Tours. Samarbetet kring besökshanteringen i Öresundsregionen utvecklas inom projektet Energi Öresund med Malmö Stad, Köpenhamns kommun och State of Green som tunga partners. Grundtanken med GreenTech Visits är att underlätta för involverade partners, tydliggöra regionens erbjudande för besökare samt stärka respektive varumärke. Tillväxt för alla ESF-projektet Kompetensare 2.0 har under juni månad avslutat de första grupperna av arbetslösa ungdomar i åldern år. Resultatet av projektets insatser så här långt är att 75 procent av de 100 deltagande ungdomarna har fått arbete eller påbörjat studier efter deltagande i projektet (projektmål: minst 60 procent). Under augusti har en rekryteringsprocess påbörjats i de tio deltagande kommunerna inför de nya deltagarstarterna i höst. I denna process deltar även representanter från kommun, näringsliv och arbetsförmedling. Projektet NEO (NGO, Erhvervsliv och det Offentliga) beviljades i maj 50 procent medfinansiering från Ingerreg IV A. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Danmark och Sverige och för att hitta en Öresundsmodell för ungas inträde på arbetsmarknaden. Den totala budgeten för projektet är cirka 8,5 miljoner kronor och avslutas i december

13 det regionala utvecklingsarbetet Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten i Bromölla kommun så initierades i juni ett projekt tillsammans med Socialhögskolan i Lund för att undersöka vilka särskilda förutsättningar som gäller för Bromölla. På förslag från folkhälsoberedningen beslutade Region Skåne i juni att inrätta en social investeringsfond med särskilt fokus på barn och unga från och med Region Skåne uppdrog åt regiondirektören att utreda möjliga former och riktlinjer för social investeringsfond samt återkomma med förslag i oktober. Enligt regional överenskommelse mellan Region Skåne, länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, kommuner pågår under året i samverkan ett kommunikationsarbete riktat till nyanlända flyktingar. Syftet är att flyktingar så snart som möjligt får introduktion i svenska samhället och kunskaper som bidrar till att främja den egna hälsan. Förutom Region Skåne och länsstyrelsen har 26 kommuner under året anslutit sig till arbetet. Sektorsprogram för Skåne Strukturbild för Skåne Inom ramen för sektorsprogrammet Strukturbild för Skåne presenterades i augusti förslag till strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne. Materialet ska nu förankras och förädlas under hösten och beslut väntas tas våren Skånepaket vad gäller infrastruktur Parallellt med att regeringens nya infrastrukturproposition tas fram pågår arbete med ett särskilt Skånepaket. Det handlar om en offensiv satsning på framtidens infrastruktur med fokus på spårburen trafik som underlättar pendling, ger möjlighet att föra över gods från väg till järnväg och skapar förutsättningar för hållbar utveckling. Utrymme ska skapas genom medfinansiering och brukaravgifter. Trafikförsörjningsprogram I maj beslutade regionfullmäktige om Trafikförsörjningsprogram Trafikförsörjningsprogrammet är tillsammans med Region Skånes budget regionfullmäktiges övergripande dokument och process för styrningen mot uppsatta riktlinjer och mål. Region Skåne har satt höga mål avseende kollektivtrafikresande i Skåne, nämligen att antalet resor ska öka med 3 6 procent årligen och därmed fördubbla kollektivtrafikresandet till 2020 jämfört med Nyckeltal Skånes folkmängd ökade mycket mellan 2006 och 2009, då inflyttningen var särskilt hög. Sedan 2010 har befolkningsökningen haft en minskande trend. Även om inflyttning till Skåne var större under det första halvåret 2012, än under motsvarande period 2011, så har utflyttningen ökat. Detta har på senare år resulterat i ett lägre flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) för Skåne. Antalet födslar var under första halvår något lägre än motsvarande period 2011, men antalet dödsfall var fler. Födelsenettot (födda minus döda) sjönk därmed under första halvåret Befolkningsförändringarna per kommun presenteras i bilaga. Ett trafikförsörjningsprogram har antagits som säger att kollektivtrafikresandet ska dubbleras till

14 Strategikarta Uppföljning januari augusti 2012 God ekonomisk hushållning uppfylls genom att Region Skåne uppnår målet nöjda medborgare utifrån att bedriva en effektiv verksamhet och att vara en drivande utvecklingsaktör. Detta ska ske utifrån ramen av en långsiktigt stark ekonomi. Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val. Fler intressenter ska uppleva att Region Skåne stödjer forskning och utveckling av hög kvalitet. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Medborgaren ska uppleva en hög nytta. Nöjda medborgare Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka. EKONOMIPERSPEKTIVET Förbättring jämfört med föregående år Oförändrat läge jämfört med föregående år Långsiktigt stark ekonomi Försämring jämfört med föregående år Redovisas i årsredovisningen Resultatmål Utdebiteringsmål Följs ej upp under 2012

15 Människor ska bemötas med respekt. Produktiviteten ska öka. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Kunskapsstyrningen ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Patienternas makt ska öka. Tillgängligheten ska öka. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Europas mest innovativa region Den kliniska forskningen ska öka. En drivande utvecklingsaktör Samspelet S mellan kommun, region, r stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. SKÅNE livskvalitet i världsklass Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden ME MEDARBETARPERSPEKTIVET Norra Europas ledande matregion 2025 Matlandet Skåne. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Fritt från fossila bränslen Verksamhet och resultat i fokus Det dynamiska fokustalet i medarbetarundersökning ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökning ska öka

16 medborgarperspektivet foto: ibl bildbyrå Region Skåne arbetar med att förbättra folkhälsan. Medborgarperspektivet Nöjda medborgare Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etableringar i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och samarbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på våra tjänster är god. Tvåvägskommunikationen mellan medborgare och region ska fungera väl på alla nivåer. Förtroende för verksamheten ska öka Lyhört i medborgardialog I arbetet med medborgardialog ska metod väljas efter sammanhang och vara väl kända och prövade. Medborgarundersökningen (SOM-undersökningen) har utvärderats under perioden, i syfte att utgöra som ett dialogunderlag. Undersökningen, som utfördes av Institutet för Samhälle-Opinion-Media bland slumpmässigt utvalda personer i Skåne under hösten 2011, har nu färdigställts. Man har bland annat studerat hur den regionala självstyrelsen och Region Skånes verksamhet uppfattas bland befolk ningen. Resultatet, som redovisades i regionstyrelsen i maj, kommer i bokform i början av Resultatet visar bland annat att förtroendemannaorganisationen i Region Skåne har blivit mer känd hos medborgarna, men att man är något mer missnöjda med den offentliga servicen än förra mätningen

17 medborgarperspektivet Det har även skett beredning av förslaget att använda e-panel 1 som en metod. En viktig händelse under perioden är beredningen för medborgardialogs planering av höstens konferens, som ur ett sverigeperspektiv är unik av sitt slag. Konferensen blir en viktig arena för dialog med andra som arbetar med medborgardialog. Under perioden har förslag arbetats fram om att Region Skåne ska använda chatt och diskussionsforum på nätet, e-petitioner, medborgarförslag, medborgartidning och dialogakut till regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Bättre information till patienterna I likhet med 2011 rapporterar närmare två tredjedelar (64 procent) av skåningarna i vårdbarometern ett stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Halvårsmätningen 2012 indikerar alltså ingen förändring. Resultatet är i nivå med rikets genomsnitt. Motsvarande bild kan ses i SYD-SOM, där förtroendet för yrkes grupperna i sjukvården ligger på en stabil, hög nivå sedan mätningarna startade Under 2011 anger 76 procent ett mycket stort eller ganska stort förtroende för dessa grupper. En viktig del i att förbättra informationen till patienterna är att ta tillvara de patienterfarenheter som patientnämnden får ta del av. Dessa är en viktig kunskapskälla för utveckling och förbättring av hälso- och sjukvården. Idag återrapporteras erfarenheterna skriftligt till berörda verksamhetschefer genom att dessa får en sammanställning av de enskilda ärendena. Det sker en aktiv dialog med vården i att försöka hitta nya vägar för kunskapsöverföringen med målet att patienters upplevelser och synpunkter ska bli en naturlig del i verksamheternas kvalitetsarbete. I ett led att förbättra tillgängligheten och informationen till patienter deltar Region Skåne tillsammans med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och företaget Inera i ett pilotprojekt om sjukvårdsrådgivning på telefon 1177 via tolk. Piloten gäller två språk: arabiska och somaliska. För att kunna välja vårdenhet i Hälsovalet och mottagning i Vårdval behöver invånarna bra och tillförlitlig information. Idag har mottagningarna möjlighet att marknadsföra sin verksamhet i ett fritextavsnitt på tjänsten Hitta och jämför vård på 1177.se. För att stimulera bättre utnyttjande av detta avsnitt förs en dialog med verksamheterna, i samband med detta arbete har även lathundar tagits fram. Ett viktigt område för Region Skåne är det nationella arbetet som pågår för att anpassa de nationella kvalitetsregistrens information till målgruppen allmänheten och som kommer att visas på 1177.se. Ett arbete med att ta fram ett förslag till strategisk plan för jämförelsetal har påbörjats. Den ska innehålla viktiga områden som befolkningen ska kunna jämföra vård utifrån. Medborgardialog ute på stan är ett av flera sätt att ta reda på vad medborgaren tycker. foto: Tamas Krizsan Nöjdare kunder inom kollektivtrafiken Verksamheten har som långsiktigt mål att åtta av tio kunder ska vara nöjda när man uttalar sig om det samlade varumärket Skånetrafiken. Trenden för kundnöjdheten har under flera år varit vikande. Årets fyra första månader gav en viss återhämtning och vi ser efter ytterligare fyra månader att förbättringen kvarstår. Störst ökning jämfört med föregående år uppvisar tågresenärer. För perioden januari till augusti ökar nöjd kundindex (NKI) till 63 procent från 59 procent jämfört med motsvarande period I maj steg nöjdheten till 67 procent men har under sommaren legat stabilt på 63 procent. Skånetrafiken ligger över riksgenomsnittet. Kundnöjdheten mäts och följs upp utifrån flera olika parametrar. Bland annat tillfrågas kunderna om sin senaste resa. För perioden har 82 procent varit nöjda med sin 1. E-panel är en variant på medborgarpanel där kommunikationen med deltagarna sker exempelvis via Internet. Deltagarna utgörs av en grupp medborgare som återkommande blir tillfrågad om olika frågor. 15

18 medborgarperspektivet foto: Jenny Puronne Jansson Allt nöjdare kunder inom kollektivtrafiken. senaste resa. Det är en noterbar förändring gentemot 2011, då det var 76 procent som hade samma uppfattning. Bättre och tryggare leverans med tillräcklig kapacitet och punktlighet samt bättre bemötande ska i förlängningen ge nöjdare kunder och därmed ge förutsättningar att återskapa ett högt kundförtroende. Trafikens kvalitet har under året förbättrats, vilket också påverkat kunderna positivt. Förtroendet bland färdtjänst- och sjukresenärer är högt och mer än nio av tio kunder är nöjda med både beställning och resa. Kontantfritt infördes ombord på bussar och tåg under 2011 efter beslut av Arbetsmiljö verket. Arbetet med att utveckla, förenkla och göra det lätt för kunder att lösa biljett har mycket hög prioritet. Rutinerna för betalkort ombord på regionbuss har förenklats och antalet serviceombud förstärks nu i tre etapper inom månader, varav etapp 1 med fem nya säljställen är slutfört. Förladdade JoJo-reskassa finns att tillgå på många platser i Skåne och nya säljställen tillkommer successivt. SMS-biljetten har blivit ett viktigt betalsätt i stadstrafiken och nya rutiner har nu införts för att minimera fuskåkande. Ökad kunskap om samarbetspartners Diskussioner pågår om hur väl metodundersökningen Nöjdsamarbetspartnerindex (NSI), speglar verkligheten. Det behövs en tydligare och mer nyanserad bild över hur samarbetspartners uppfattar Region Skåne i de olika roller som krävs för att vara en drivande utvecklingsaktör, än vad resultatet i NSI kan ge. Syftet är att få fram underlag för att skapa en effektivare verksamhet med bättre förutsättningar att genomföra beslutade uppdrag och insatser inom området regional utveckling. Målet är att genomföra en undersökning och redovisa resultatet under Parallellt genomförs en mer omfattande och kvalitativ utvärdering av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet, vars delresultat kommer att redovisas under Ett huvuduppdrag under 2012 är att samordna dialogen med de skånska kommunerna för att gemensamt utforma den regionala utvecklingen i Skåne. Planering av höstens kommundialog Skånesamtalen, som sker inom ramen för den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS), har pågått sedan våren. Länsstyrelsens grupp för statlig samordning tog del av arbetet i maj. Det har även skett samverkan om förslag till Regional kulturplan med kommunerna inför höstens beslut. I remissomgången, som avslutas i september, har kommunerna särskilt ombetts att ge synpunkter på samverkansformerna inom kulturområdet. Den upplevda tillgängligheten till verksamheten ska öka Vårdbarometern mäter tillgängligheten ur flera olika perspektiv. Dels undersöker man om befolkningen anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, dels frågar man specifikt om tillgängligheten på sjukhus respektive vårdcentraler upplevs som rimlig. I mätningarna för 2011 menar drygt tre av fyra tillfrågade (76 procent) att de har tillgång till den sjukvård de behöver, en nedgång sedan tidigare mätning, som även kan ses generellt hos övriga landsting/regioner. En förklaring kan möjligen sökas i att ansträngningar att kommunicera utbudet av vård och patienternas rättigheter, återspeglas i ökade krav och förväntningar. En mindre förbättring kan ses i halvårsmätningen för De senaste åren kan en påtaglig förbättring noteras beträffande de upplevda väntetiderna till besök och behandling på sjukhus och väntetiderna till vårdcentraler. Förbättringarna förefaller vara generella för samtliga landsting och regioner och bör kunna tillskrivas det aktiva tillgänglighetsarbetet. Bilden vid halvårsmätningen 2012 är svårtolkad, varför helårsresultatet bör inväntas. 16

19 medborgarperspektivet En viktig del i att öka tillgängligheten för patienter är kunna boka tider via nätet. I väntan på anslutning till den nationella e-tjänsten om tidböcker sker ett pilotinförande i Region Skåne av så kallad enkel tidbok. Det innebär att mottagningarna kan lägga ut ett antal bokningsbara tider på webben. Ett exempel på där Region Skåne utarbetar tidbokningen som e-tjänst är för gynekologisk screening. Tjänsten underlättar för kvinnan att själv välja tid och mottagning. Denna förenkling kan bidra till att fler kommer till cellprovtagning och väntetider kan komma att minska då det blir lättare för verksamheten att planera. Ännu ett exempel på en ny e-tjänst som kommer att införas under hösten är hälsodeklaration inför operation. Det är en pilot som är framtagen i Skåne men tjänsten är tänkt att bli nationell. Ett tredje exempel på e-tjänst som kan underlätta tillgängligheten är att patienter som tar den blodförtunnande medicinen Waran ska kunna få sina provtagningsresultat och ordinationer via en e-tjänst samma dag som alternativ till att bli uppringd. Avisering sker via sms eller mail. Det i sin tur kommer att innebära att tid sparas för verksamheten. Mottagningar i Region Skåne har möjlighet att ansluta till denna e-tjänst när regionen tekniskt anslutit sig till den nationella tjänsten. För att tydliggöra Region Skåne och därmed öka tillgängligheten startade ett varumärkesprojekt i slutet av 2011 och det har fortsatt planenligt under Projektet har lämnat förslag på en varumärkesstrategi och en kommunikationspolicy för Region Skåne. Dessa beslutas formellt av regionfullmäktige under hösten. Parallellt med strategi- och policyarbetet löper arbetet med att ta fram en grafisk form, riktlinjer för bildmanér, språk och medier. För att modernisera skane.se har varumärkesprojektet kartlagt målgrupper och deras behov samt Region Skånes önskade effekter av webben. En strategi för hur Region Skåne ska använda webben är under framtagande. Under sommaren har en kartläggning av systemsamband och tekniska förutsättningar genomförts. I arbetet ingår också att presentera förslag på strategi för Region Skånes deltagande i evenemang och för Region Skånes arbetsgivarvarumärke, så kallad employer branding. Arbetet med dessa två delar påbörjades under sommaren. Nya kommunikationsvägar Allmänheten får råd och upplysning från 1177 Sjukvårdsrådgivningen dygnet runt. Det är en ständig ökning av antalet inringande samtal, vilket för närvarande är samtal per månad. Även antalet besvarade samtal ökar. På 1177.se finns upplysning om sjukdomar och behandlingar, nyheter, kontaktuppgifter till vården och information om hur man söker vård i Skåne, regler och rättigheter i vården. Man kan även jämföra mottagningar och ställa anonyma frågor. Det görs besök per månad på sajten. Förutom startsidan så har Hitta och jämför vård samt sökfunktionen flest besök. 30 procent av besökarna surfar på mobila enheter. Via Mina vårdkontakter på 1177.se når man i dagsläget Region Skånes 22 olika e-tjänster. De mest använda är förnya recept, av- och omboka tid och beställa klamydiatest. I dagsläget är 550 mottagningar i Region Skåne anslutna till tjänsten. Antalet invånare som använder tjänsten ökar konstant. I Skåne har ett konto, vilket motsvarar 12,5 procent av befolkningen. Varje månad sker inloggningar på Mina vårdkontakter. En av Region Skånes exempel på nya kommunikationsvägar är appen Vård i Skåne, som kan laddas ner via 1177.se. Den visar vilka vårdcentraler som har öppet vid tillfället man söker efter informationen samt vilka som har öppet på kvällar och helger. Vård i Skåne visar även hur man hittar till mottagningen, möjlighet att ringa till den eller gå in på mottagningens hemsida. Det har skett nedladdningar av Vård i Skåne-appen från lansering 18 april fram till och med 31 augusti. Appen Vård i Skåne visar bland annat öppettider för Skånes vårdcentraler och hur man hittar till dem. 17

20 medborgarperspektivet Tillgänglig när det går fel eller vid bristande kvalitet I samband med att den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) trädde i kraft den 1 januari 2011, fick patientnämnden delvis ändrade uppdrag som bland annat innebär ett utökat informationsansvar om sin verksamhet. Region Skåne har därför sedan hösten 2010 en tilläggsfråga i Vårdbarometern. Mätningarna handlar om medborgarnas kännedom om Patientnämnden som resurs för dem som har frågor, synpunkter eller klagomål på hälso- och sjukvården samt tandvården. Under våren 2012 uppger drygt hälften (52 procent) av de tillfrågade skåningarna att de känner till Patientnämnden, vilket är i nivå med mätningen 2011 (53 procent) men något under ingångsmätningen 2010 (55 procent). Det är viktigt att medborgaren har kunskap om vart man vänder sig när något gått fel eller man har synpunkter på hur vården bedrivits. Detta förutsätter att Patientnämndens verksamhet är tillgänglig och känd såväl för patienter som för vårdens verksamheter. Patientnämnden har därför anställt en informatör för att utveckla och riktat arbeta med informationsverksamhet mot allmänhet och vårdens egna verksamheter. Som exempel på aktiviteter kan nämnas arbete med egen hemsida och andra IT-relaterade tjänster, annonser i lämpliga media, medverkan på olika mässor, utveckling av informationsmaterial, medverkan på personalmöten, information på vårdutbildningar m m. Antalet handlagda ärenden har ökat till 2537 stycken, vilket är en ökning med tre procent jämfört med Antal hanterade stödpersonärenden har under perioden ökat med 15 procent jämfört med samma period Det har varit 107 stödpersonärenden under perioden januari till augusti i år. Ärendenas fördelning på huvudområden: Bemötande kommunikation 15% Organisation, regler, resurser 45% Vård och behandling 39% Tillgänglighet till hela Skåne Bra kollektivtrafik och utvecklad infrastruktur för resande, varutransporter och IT är en viktig del i Skånes attraktionskraft. Region Skåne tillhandahåller trafik i hela Skåne, till angränsande regioner i samverkan med länsgrannar och via Öresundsbron till Danmark i samverkan med Trafikstyrelsen Danmark. Samtidigt med öppnandet av Citytunneln genomfördes en större utbyggnad av stora delar av trafiksystemet vilket stärkt kollektivtrafikens konkurrenskraft. Trafikutbudet och kapaciteten har nu förutsättningar att kunna attrahera ännu fler resande. Tillgängligheten ska öka till verksamhet och lokaler Region Skåne tillmäter handikapporganisationers synpunkter ett stort värde. Under perioden har ett dialogmöte skett mellan förtroendevalda och brukarrepresentanter för att ta reda på krav och önskemål. I detta arbete har även Region Skåne anslutit sig till Västsvenska Turistrådets tillgänglighetsdatabas, som har en inventeringsmodell, applicerbar på flertalet miljöer. Modellen prövas för närvarande av Habilitering & Hjälpmedel och i samverkan med Kristianstad kommun. I de lokaler som Region Skåne förfogar över är över 75 procent av alla enkelt avhjälpta hinder undanröjda. I strävan mot ett mer tillgängligt Region Skåne har samarbetet med handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne fördjupats. Detta har resulterat i en webbtjänst där personer med funktionsnedsättning och anhöriga kan påtala brister i och kring lokaler. Bristerna i tillgänglighet rapporteras in via ett enkelt webbformulär till Regionservice kundtjänst, som i sin tur kontaktar den som är ansvarig för området. Medborgare som påtalar tillgänglighetsbrister via webbformuläret får sedan återkoppling på vad som är åtgärdat. 18

21 medborgarperspektivet Fler intressenter ska uppleva att Region Skåne stödjer forskning och utveckling av hög kvalitet Det pågående samarbetet inom FIRS och Soundingboard har fortsatt för att utveckla och stärka regionens forsknings- och innovationsmiljöer. I samband med detta arbete har det bland annat etablerats vid Lunds universitet LU Open samt ett nytt forskningscentra kopplat till satsningen på Ljung byhed. Region Skåne ingår i en grupp initierad av Skåne European Office (Sökmotoroptimering), som av FIRS har fått uppdrag att kraftsamla kring hur man tillsammans med lärosäten i Skåne (Syd) strategiskt kan arbeta med EU:s forsknings- och innovationsprogram, exempelvis Horizon Arbetet med de befintliga klusterinitiativen har fortsatt bland annat genom aktiviteter i de skånska öppna innovationsarenorna. Två exempel är de internationella konferenserna Top Packaging Summit by Packbridge och The Conference by Media Evolution. Flera av arenorna deltog i Almedalen. Packbridge och Livsmedelsakademin har fått fem miljoner kronor i finansiering för ett tvåårigt samarbete. Arbetet inom projektet ESS MAX IV i regionen TITA har fortsatt med ett antal aktiviteter i de olika delprojekten. Målet är att på bästa sätt tillvarata etableringen av forskningsanläggningarna ESS och Max IV så att de blir en tillväxtmotor för regionen. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Då folkhälsoarbetet mestadels handlar om långsiktiga och systematiska insatser som ger effekter först på lång sikt finns inbyggda begränsningar i den kortsiktiga uppföljningen. Ett komplement till mer långsiktiga resultatindikatorer är processindikatorer och strukturindikatorer. Dessa indikatorer följer att arbetet fortskrider i en önskvärd riktning. Nedan följer ett antal exempel på processer som visar ett pågående strukturellt arbete med att stärka såväl arbetsformer, strukturer som samverkan för att nå målet en bättre folkhälsa i regionen. Individ och strukturell nivå Folkhälsoarbete, för att nå målet att den jämlika hälsan ska öka, bedrivs inom Region Skåne på såväl individnivå som på strukturell nivå. På individnivå rör det sig främst om en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Region Skåne har under året arbetat med: Kunskapsstyrning genom implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende levnadsvanor Ekonomisk ersättningsmodell för att stödja verksamheternas arbete med levnadsvanorna Nya modeller och metodutveckling för rehabilitering genom kultur och natur Tandvården integrerar frågor om tobak och mat vid alla barnbesök E-hälsa, till exempel klamydiatest på nätet Styrning av nationella bidrag till aktörer inom HIV/AIDS-området RCC:s delaktighet i det breda folkhälsoarbetet Det arbete som sker på strukturnivå rör främst finansiellt stöd och samverkan med regionala aktörer (kommuner, länsstyrelsen, idéburna sektorn) samt kultur- och infrastruktursatsningar. Några exempel på satsningar är Skånesamverkan mot droger, Skåne lyfter, nätverket Skånsk skolmatsakademi, pollenmätningar och riktade kommunbidrag. Det har bildats ett regionalt råd för jämlik hälsa i Skåne med representanter från regionala och statliga aktörer. Rådet har haft två möten under året. Under perioden har även beslut om inrättande av social investeringsfond tagits och en intern utredning runt formerna för fonden har tillsatts. skånsk skolmats akademi Skånsk skolmatsakademi och Skåne lyfter är två satsningar inom folkhälsoarbetet. foto: Precious People 19

22 medborgarperspektivet Epidemiologisk bevakning Folkhälsoenkäten för barn och unga till samtliga skolbarn i årskurs sex, nio och andra gymnasieåret har genomförts under perioden. Resultatet är under analys och kommer att presenteras i en rapport den 15 oktober. En folkhälsoenkät till vuxna har utarbetats, upphandlats och är klar att genomföras under oktober/november. Ytterligare en enkät till föräldrar med små barn är under utarbetande. Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka I arbetet med att ta reda på skåningarnas kunskap om Region Skånes verksamhetsområden och politiska styrning beställde beredningarna en fördjupad analys av demokratiavsnittet i Medborgarundersökningen (SOM-undersökningen). Rapporten visar att skåningarnas intresse för politik är i nivå med övriga svenskars politiska intresse. Det finns ett tydligt undantag: att skåningarna är mer intresserade av den regionala politiska nivån, jämfört med andra regioner i Sverige. En annan reflektion i rapporten är att de unga skiljer ut sig på ett par punkter. De är mindre intresserade av regionens stora verksamhetsområde hälso- och sjukvård än de äldre. Samtidigt finns det fler unga som kan tänka sig att ta ett politiskt uppdrag, än det finns i de andra åldersgrupperna. Precis som i tidigare SOM-undersökningar kan det också konstateras att förtroendet för verksamhetsföreträdare är betydligt större än förtroendet för politikerna som styr samma verksamhet. Rapporten används som underlag i planeringen av dialogaktiviteter hösten SOM-undersökningen föredrogs i regionfullmäktige under junisammanträdet, istället för en tänkt workshop. Det delades ut frågekort under föredragningen för att ge fullmäktigeledamöternas chans att bidra till medborgardialogerna. Många ledamöter nyttjade möjlighet att fylla i reflektioner och konkreta förslag på frågeområden inför höstens dialoger. Medborgaren ska känna sig informerad Region Skåne behöver få ökad kunskap om vilken typ av information som efterfrågas av medborgarna för att de ska känna sig informerade för. Beredningarna för medborgardialog har fått uppdraget att öka kunskapen om medborgarens önskemål, förväntningar och upplevda behov av information, samt att kartlägga detta område. En kartläggning har gjorts över samtliga metoder som olika instanser i Region Skåne använder sig av idag för att mäta relevanta aspekter av uppdraget. Kartläggningen visade att det saknas kontinuerlig information om vårdvalen. Under sommaren har dialogaktiviteter genomförts för att mäta medborgarnas grundläggande kännedom om valmöjligheterna i vården. De preliminära resultaten från sommaraktiviteterna visar att kännedomen om möjligheten att byta vårdcentral är mycket hög, men att få utnyttjar möjligheten. Saknar något Vet ej 68% Saknar inget i kulturutbudet Nöjdhet med kulturutbudet i Skåne. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet ska öka Under våren genomfördes en kulturvaneundersökning i form av telefonintervjuer med personer bosatta i Skåne i åldern år. Syfte med undersökningen var att få en bättre bild av skåningarnas kulturvanor. Det är ett viktigt faktaunderlag för arbetet med ny Regional kulturplan Resultatet av kulturvaneundersökningen visar att sju av tio tillfrågade är nöjda med det kulturutbud som finns i Skåne. Undersökningen visar också att skåningarna generellt är mer kulturellt aktiva än svenskarna i allmänhet, om man mäter mot tidigare nationella undersökningar. Det kan konstateras att de kulturområden där deltagandet i Skåne ligger över riksgenomsnittet, är sådana områden som får regionala bidrag. 20