Psykisk ohälsa hos unga i Kungälvs kommun.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa hos unga i Kungälvs kommun."

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos unga i Kungälvs kommun. Revisionsrapport utarbetad av kommunrevisorn Ingrid Thomasson Juni 2011 KOMMUNREVISIONEN ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Innehållsförteckning: Revisionens slutsatser s 3 Inledning s 3 Sammanfattning s 4 Revisionsfrågan s 5 Bakgrund s 5 Kartläggning s 7 Synpunkter i sammanfattning s 10 Svar på revisionsfrågan och förslag s 11 Underskrift s 12 Bilagor s 13 1a s 13 1b s 13 1c s 18 2 s 19 3 s 20 2

3 Revisionens slutsatser Kungälvs kommun gör stora insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga, men mer återstår att göra vilket bland annat beskrivs i enkätsvaren från elevhälsan på Mimers Hus Gymnasium. Om vi vill närma oss visionen att skapa goda levnadsförhållanden och därmed minska den psykiska ohälsan för barn och unga i Kungälvs kommun, vill jag som kommunrevisor utifrån denna granskning, föreslå följande åtgärder: Arbeta förebyggande med tidiga insatser. Dokumentera och kommunicera elevers stödbehov och vidtagna åtgärder vid personalbyten och stadieövergångar utifrån ett nära samarbete med elev och målsman. Fortsatt arbete med genomförande och uppföljning inom grundskolan av de åtgärder som sektor skolas verksamhetsutvecklare förslår med anledning av resultaten från den nationella kartläggningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. (Lärares ledarskap i klassrummet, flickors psykiska hälsa främst i skolår 7-9, insatser för att öka elevernas engagemang i skolan). Åtgärda den påtalade bristen på psykologkompetens främst inom gymnasieskolan. Tydliggöra ansvar för samverkan och samordning av insatser för barn och ungas psykiska hälsa med aktörer inom och utom kommunen. Agera utifrån ett helhetstänkande, inte i stuprör. Öka möjligheten för barn och ungdomar att avsluta skolan med fullständiga betyg och att få en fungerande övergång till fortsatta studier och/eller arbetslivet. Systematiskt följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder. Inledning Denna granskning har närmat sig ett stort och viktigt men svårt ämne. Revisionsrapporten har gjorts ganska utförlig för att ge en så bred bild som möjligt av psykisk ohälsa bland unga idag. Den gör ändå inte anspråk på att visa en heltäckande bild av psykisk ohälsa hos unga i Kungälvs kommun våren 2011 och vad som görs för att förebygga den. Under arbetet med den har det känts lite väl snävt att bara utgå från svaren på de ursprungliga revisionsfrågorna, som riktat sig till elevhälsan på Mimers Hus Gymnasium. Den har därför kompletterats med aktuella uppgifter från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet för att ge en bredare bild. Ändå saknas delar som kunde ge en ännu tydligare bild bland annat från socialtjänstens arbete. I bilagor till rapporten presenteras resultat av rapporter och enkäter. Sedan rapporten färdigställts har en ny skollag trätt i kraft. I dess 2 kap 25 tydliggörs omfattningen av elevhälsan: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan skall det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 3

4 Sammanfattning De senaste tre årtiondena har andelen ungdomar som upplever ängslan, oro eller ångest ökat. Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i samtliga ungdomsgrupper. Fler kvinnor än män upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är oklart varför psykiska besvär har blivit vanligare bland ungdomar. Det är också oklart varför könsskillnaderna är så stora. Statistiken visar också att fler unga behandlats inom psykiatrisk slutenvård. De diagnoser som ökat mest inom slutenvården är depressioner och ångesttillstånd samt självmordsförsök. Revisionsfrågorna riktade sig till elevhälsan på Mimers Hus Gymnasium och handlade om deras definition av psykisk ohälsa, vilken ungefärlig omfattning den har i andel av totala antalet elever, vilka resurser som finns att tillgå för elever med psykisk ohälsa samt elevhälsans allmänna synpunkter. Kartläggningen har förutom kontakten med elevhälsan bestått av intervjuer med verksamhetsutvecklare Lars-Olof Olsson, sektor skola och utvecklingsledare folkhälsoarbete Inger Aronsson. Studium har skett av Socialstyrelsens rapporter Olika villkor om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga , Barn och ungdomar med psykisk ohälsa vem tar hand om dem? December Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa 2009, samt Folkhälsoinstitutets rapport Skillnader i uppväxtvillkor bland barn och unga. Maj 2011 Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning som vände sig till elever i skolår 6 och 9, visar att eleverna i skolår 9 i Kungälv ligger relativt högt på faktorerna koncentrationssvårigheter och nedstämdhet, men lågt på faktorerna mobbning och alkoholbruk. Genomgående anger flickorna en högre andel på samtliga indikatorer. I förhållande till närliggande kommuner (Ale och Mölndal) uppvisar Kungälv en mera positiv bild. Resultaten för Kungälv har tagits fram och kommunicerats inom sektor skola av verksamhetsutvecklare Lars-Olof Olsson i syfte att leda fram till diskussioner och konkreta insatser som handlar om lärares ledarskap i klassrummet, flickors psykiska hälsa främst i skolår 7-9 samt insatser för att öka elevernas engagemang i skolan. Socialstyrelsens rapport Olika villkor om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga tar fram sju ofärdsindikatorer och sex riskindikatorer som påverkar barns och ungas hälsa. Dessa vägs samman till ofärdstal respektive risktal. Kungälvs kommun tillhör de 20% av kommunerna i riket med lägst ofärdstal och ligger i mellanskiktet när det gäller risktalen. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan kommunernas kostnader för barn och unga i förhållande till risk- och ofärdsindikatorerna. Jämförelsen visar på svaga statistiska samband mellan risker, ofärd och kostnader. De slutsatser som rapportförfattarna drar av redovisade data är: Vikten av att se helheten inte tänka och agera i stuprör, vikten av samordning och samverkan, vikten av förebyggande insatser att skapa goda levnadsförhållanden, vikten av systematisk uppföljning och utvärdering. Hösten 2010 fick Mimers Hus Gymnasiums elevhälsa besvara en enkät med fyra frågor från revisionen. Första frågan handlade om definition av psykisk ohälsa: En beteende- och känslomässig förändring för individen, som påverkar det dagliga livet negativt i t ex skola, fritid samt hemmiljö under en längre tid. Stress av olika slag leder i längden till psykisk ohälsa. Nästa fråga handlade om den ungefärliga omfattningen av psykisk ohälsa. Uppskattningsvis visar ca % på psykisk ohälsa någon gång under gymnasietiden. Andelen varierar utifrån olika gymnasieinriktningar. På det individuella programmet (IV) uppskattas att så mycket som att % av dessa elever lidit av psykisk ohälsa under en kortare eller längre period. De resurser som finns att tillgå för elever med psykisk ohälsa är skolans personal skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog, fritidsledare, hemspråkslärare och studiehandledare. Man saknar framför allt 4

5 psykologkompetens och fler programvärdar. Externa kontakter har man bland annat med Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänsten, vårdcentralernas kuratorer och psykologer samt ungdomsmottagningen. Bland synpunkterna från elevhälsan noteras att man ser en generell ökning av psykisk ohälsa hos eleverna där stress är en tydlig markör. Vidare förekommer det att bristen på psykologkompetens gör att elever går genom grundskolan utan att ha fått den hjälp eller det stöd de behöver. Elever kan ha utretts tidigare, men inte följts upp utan gymnasiets personal får starta på nytt. Beträffande resurser för barn och unga med psykisk ohälsa eller i riskzonen därför finns det, ett flertal instanser som skolans personal skulle kunna vända sig till när barn/unga lider av eller misstänks lida av psykisk ohälsa. Men socialstyrelsens tillsyn visar att det finns flera bristområden. Positivt för Kungälv är att antalet inskrivna barn- och ungdomar på BUP minskat och att BUP inte längre har några köer. Positivt är också att kommunen satsar på förebyggande arbete bland annat genom Folkhälsorådet, inrättande av Familjecentralen, tillsättande av föräldrastödjare och arbetet inom Trappan-verksamheten. Folkhälsoinstitutets rapport Skillnader i uppväxtvillkor bland barn och unga. Maj 2011 visar att ogynnsamma socioekonomiska villkor är en av de främsta orsakerna till ohälsa bland barn. Rapporten framhåller vikten av insatser för att öka möjligheten för barn och ungdomar att avsluta skolan med fullständiga betyg och att få en fungerande övergång till arbetslivet. Citat: Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De nationella kartläggningar som denna rapport hänvisar till, visar på att Kungälv inte befinner sig bland de kommuner som har hög andel barn/unga med psykisk ohälsa eller risk för sådan, men de signaler om ökad psykisk ohälsa som kommer från elevhälsoteamen på Mimers Hus Gymnasium visar att många barn och unga inte får den utveckling och möjlighet till en god start i livet som de borde. Koncentrationssvårigheter, skolvägran, skolk, skoltrötthet, läs- och skrivsvårigheter(dyslexi), matematiksvårigheter (dyskalkyli) är symptom som skolan bör kunna upptäcka tidigt och sätta in åtgärder emot. Det är därför positivt att Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning följs upp av sektor skola och förväntas leda fram till konkreta åtgärder ute i skolorna. Dokumentation, kommunikation/överlämnande vid byte av personal och mellan stadier är också mycket viktig för att inte elever skall falla mellan stolarna. För att de resurser som finns i och utanför skolan skall användas optimalt, krävs ett tydligt ansvar för samordning och samverkan. Det är därför viktigt att detta ansvar tydliggörs. Revisionens förslag och slutsatser med anledning av granskningen inleder den här rapporten. Revisionsfrågan Hur definieras psykisk ohälsa av gymnasiets elevhälsa? Vilken ungefärlig omfattning har den (i andel av totala antalet elever)? Vilka resurser finns att tillgå för elever med psykisk ohälsa? Synpunkter från elevhälsan på Psykisk ohälsa bland unga t ex ökning/minskning, orsaker mm Bakgrund Källa Socialstyrelsen: Folkhälsorapport 2009 Ungdomars hälsa. Nedsatt psykiskt välbefinnande (ängslan, oro, ångest) Sedan mätningarna började i slutet av 1980-talet har andelen ungdomar i åldern år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat, och den fortsätter alltjämt att öka. Betydligt fler kvinnor än 5

6 män upplever sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Skillnaderna är störst bland yngre ungdomar i åldern år, där 29 procent av kvinnorna och 7 procent bland männen uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest åren Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomi med mera. Det är tredubblingen av besvär bland studerande tonårsflickor som framför allt står för ökningen i åldersgruppen under de senaste tjugo åren. Det är oklart varför psykiska besvär har blivit vanligare bland ungdomar. Det är också oklart varför könsskillnaderna är så stora och varför de är större i åldern år än i årsåldern. Vanligt med fler besvär bland unga med oro och ångest Oro, ängslan och ångest är ofta förknippade med andra hälsobesvär. Majoriteten av dem som rapporterar oro, ängslan eller ångest anger att de också känner sig nedstämda. Nästan hälften har sömnbesvär och drygt hälften har värk i nack- och skulderregionen. Vidare är det vanligare att de som besväras av ängslan, oro eller ångest också röker och är fysiskt inaktiva, jämfört med unga som inte har dessa besvär. Däremot är förekomsten av övervikt ganska lika. Självmord, självmordsförsök, olyckor Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar också kraftigt. Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män. Olyckor och självmord är de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar. Omkring en fjärdedel av alla kvinnor och män som dog i åldern år begick självmord och 27 procent av kvinnorna och 40 procent av männen dog i olyckor. Antalet självmord har under de senaste tio åren minskat i flera åldersgrupper men inte bland ungdomar. Självmord är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Det är dock ovanligt att dö under ungdomsåren, och i genomsnitt dör årligen omkring 120 kvinnor och 300 män i åldern år. Under dog i genomsnitt varje år 34 kvinnor och 89 män i självmord (inklusive oklara fall). Livsstil och levnadsvanor Ungdomen är den period då människors levnadsvanor formas, och dessa vanor kan ha stor betydelse för hälsan under hela livet. För unga kan en livsstil med tillhörande levnadsvanor markera samhörighet med en viss grupp och livsstilen kan även få en viktig identitetsskapande innebörd. Rökningen har minskat kraftigt bland unga liksom den övriga befolkningen. I början av 1980-talet rökte 35 % av kvinnorna dagligen och 25 % av männen i åldern år. År rökte 13 % av kvinnorna och 9 % av männen. Alkoholkonsumtionen bland skolbarn i årskurs 9 ökade under andra halvan av 1990-talet. Den högsta nivån uppnåddes år 2005 bland flickor och år 2000 bland pojkar, men därefter har alkoholkonsumtionen minskat. Pojkar dricker i genomsnitt något mer än flickor och blir också något oftare berusade. Under de allra senaste åren har även gymnasieungdomars alkoholvanor undersökts. Resultaten visar att kvinnor och män i gymnasiets årskurs 2 dricker mer alkohol än skolungdomar i årskurs 9, och könsskillnaderna är betydligt större i gymnasiet. Undersökningarna i gymnasiet har dock pågått för kort tid för att visa hur alkoholvanorna bland gymnasieungdomar utvecklas. Sedan 1970-talet har det blivit vanligare att inte dricka någon alkohol alls, och år 2007 rapporterade 28 % av flickorna i årskurs nio att de inte dricker alkohol, liksom 34 % av pojkarna. I gymnasiets årskurs 2 är det 10 % av flickorna och 12 % bland pojkarna som inte dricker alkohol. Under 1990-talet blev det också vanligare att ha använt narkotika, men användningen har sedan minskat under 2000-talet. År 2007 hade 5 respektive 6 % av flickorna och pojkarna i årskurs nio prövat narkotika någon gång, och 1 respektive 2 % hade använt narkotika den senaste månaden. I årskurs två på gymnasiet hade 13 respektive 17 % av flickorna och pojkarna prövat narkotika. I åldern år motionerar två av tre regelbundet och motion är numera lika vanligt bland kvinnor som bland män. Andelen som inte motionerar alls har minskat bland kvinnor men inte bland män, och det är fler män än kvinnor som inte motionerar, 11 % jämfört med 5 %. 6

7 Övervikt och fetma har blivit vanligare bland ungdomar. Ökningen av psykisk ohälsa sedan mitten av talet kan också ha bidragit till att fler unga kvinnor är underviktiga. För personer som lider av ätstörningar har vikten och kroppsformen central betydelse för hur de värderar sig själva. Försök att kontrollera kroppen leder till ätstörningar som i sin tur kan leda till näringsbrist, undervikt eller övervikt. Långtifrån alla som är över- eller underviktiga lider dock av någon sjuklig ätstörning. Varför har allt fler ungdomar nedsatt psykiskt välbefinnande? Det är oklart vad ökningen av psykiska besvär bland ungdomar beror på. Det är som beskrivits ovan inte bara självrapporterade psykiska besvär som har ökat bland unga, utan under samma period visar statistiken också att fler unga behandlats inom psykiatrisk slutenvård. De diagnoser som ökat mest inom slutenvården är depressioner och ångesttillstånd samt självmordsförsök. Förklaringen till att så många fler uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande måste sökas i sådant som berör stora delar av ungdomsgruppen. Det kan handla om kulturella eller andra genomgripande förändringar på samhällsnivå som kan ha påverkat väldigt många. Sådana förändringar kan vara begränsade till vissa miljöer där många ungdomar vistas, exempelvis hemmet, skolan eller fritidsmiljön. Kartläggning: Psykisk ohälsa bland unga i Kungälvs kommun Kartläggning har skett genom kontakter med gymnasiets elevhälsa, (avgränsat till att gälla ungdomar år från Kungälv som är elever på Mimers Hus Gymnasium.), intervju med kommunens verksamhetsutvecklare folkhälsa, kontakt med verksamhetsutvecklare skola, studium av Socialstyrelsens rapport Olika villkor om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga , Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa a) Statens Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning av barns- och ungdomars psykiska hälsa. Under hösten 2009 genomförde Statens Folkhälsoinstitut en enkätundersökning gällande barn- och ungdomars psykiska hälsa i landets kommuner då elever i grundskolans klasser åk 6 och 9 under skoltid fick besvara frågor. Frågeformuläret innehöll 42 frågor som fångar fem dimensioner av psykisk hälsa och ohälsa: psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont), nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande samt problemens påverkan på vardagslivet. Dessutom finns frågor om mobbning, tobaksbruk och alkoholbruk. Eftersom denna revisionsrapport i första hand avser gymnasieålderns unga redovisas sammanfattande resultat för skolår 9, de som blev gymnasieelever hösten I undersökningen har resultatet för respektive indikator i varje kommuns skolor sammanställts i jämförelse med övriga landets kommuner. Om resultatet för en indikator ligger inom grönt område innebär det att resultatet tillhör 25 % av kommunerna med det bästa resultatet för den indikatorn. Ligger resultatet för indikatorn inom gult (svart i bilagans tabell) område så tillhör det de genomsnittliga värdena, d v s 50 % av alla skolor eller kommuner. Ligger däremot resultatet inom rött område så innebär det att det tillhör de 25 % av skolorna eller kommunerna med störst problemtyngd. Se bilaga 1a Resultaten för Kungälv har tagits fram och kommunicerats inom sektor skola av verksamhetsutvecklare Lars-Olof Olsson i syfte att leda fram till diskussioner och konkreta åtgärder. Dessa diskussioner bör, enligt Lars-Olof Olsson leda fram till insatser under 2011 rörande t ex Lärares ledarskap i klassrummet Flickors psykiska hälsa främst i skolår 7-9 Insatser för att öka elevernas engagemang i skolan 7

8 I bilaga 1b redovisas svar på frågorna inom de fem olika dimensionerna av psykisk ohälsa som anges i texten ovan. Där framgår också skillnaden i svar mellan pojkar och flickor. I bilaga 1c görs en jämförelse mellan resultaten för Kungälv, Ale, och Mölndal i form av rosdiagram. b) Socialstyrelsens rapport Olika villkor om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga Denna rapport tar fram sju ofärdsindikatorer och sex riskindikatorer som påverkar barns och ungas hälsa. Se bilaga 2 Dessa vägs samman till ofärdstal respektive risktal. Kungälvs kommun tillhör de 20% av kommunerna i riket med lägst ofärdstal. Kungälv tillhör de 60% av kommunerna som ligger i mellanskiktet när det gäller risktalen. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan kommunernas kostnader för barn och unga i förhållande till risk- och ofärdsindikatorerna. Jämförelsen visar på svaga statistiska samband mellan risker, ofärd och kostnader. Störst samband finns när det gäller kostnaderna för barn- och ungdomsvård. De slutsatser som rapportförfattarna drar av redovisade data är: 1. Vikten av att se helheten inte tänka och agera i stuprör. 2. Vikten av samordning och samverkan. 3. Vikten av förebyggande insatser att skapa goda levnadsförhållanden. 4. Vikten av systematisk uppföljning och utvärdering. Av tabellen i bilaga 2 framgår situationen i Kungälv i jämförelse med närliggande kommuner c) Enkät gymnasiets elevhälsa i Kungälv Hösten 2010 fick Mimers Hus Gymnasiums elevhälsa besvara en enkät från revisionen. Svaren på den kan inte återföras till hela åldersgruppen år, eftersom en relativt stor andel av gruppen finns i andra gymnasieskolor och likaså har Mimers Hus Gymnasium en ganska stor andel elever från andra kommuner. Ändå kan svaren ses som mycket relevanta för Kungälvs åringar, eftersom nästan hela åldersgruppen är gymnasieelever. Svaren kommer från två elevhälsoteam, dels för IV-programmet (Individuella programmet), dels för övriga gymnasieprogram. Detta ökar också relevansen av svaren, eftersom IV har egen elevhälsa med förstärkta kurators- och specialpedagogiska resurser och möter en delvis annorlunda problematik än övriga program. Enkäten omfattade fyra frågeställningar: 1. Hur definieras psykisk ohälsa bland unga av gymnasiets elevhälsa? Svar: En beteende- och känslomässig förändring för individen, som påverkar det dagliga livet negativt i t ex skola, fritid samt hemmiljö. IV: Psykisk ohälsa kan vara när en elev av något/några skäl mår så dåligt att det påverkar det dagliga livet, där skolan är en del, i negativ riktning under en längre tid. Vissa kriterier för t ex depression är att man skall ha känt sig nerstämd under minst två veckor. Stress av olika slag leder i längden till psykisk ohälsa. Exempel på vad som kan leda till stress m.m. och ge psykisk ohälsa: Språkstörning, analfabetism, bristfällig skolbakgrund, stora läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), stora matematiksvårigheter, (dyskalkyli), sjukskrivning, skolvägran, skolk, skoltrötthet, psykosociala problem, vissa medicinska problem, depression, ångest, panikångest, långvarig ängslan och nedstämdhet. Se bilaga 3. Neropsykiatriska funktionshinder som ofta innebär psykisk ohälsa: Perceptionssvårigheter, autistiska drag, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, ADHD, ADD, koncentrationssvårigheter. 8

9 Övriga svårigheter som kan leda till psykisk ohälsa: Låg självkänsla och lågt självförtroende under lång tid, att inte bli eller vara behörig till nationellt program, självskadebeteenden, suicidtankar/försök, svåra koncentrationssvårigheter, aggressivitet, att vara mobbad, att vara ensamkommande flykting, posttraumatisk stress, oro för anhöriga. 2. Vilken ungefärlig omfattning har den psykiska ohälsan i totalt antal elever? Svar: Uppskattningsvis utan att göra anspråk på vetenskaplig exakthet tolkar elevhälsan att av Kungälvs gymnasieelever visar ca % på psykisk ohälsa någon gång under gymnasietiden. Andelen varierar utifrån olika gymnasieinriktningar. IV: Ca 120 elever gick på IV-programmet under läsåret 09/10. Av dem var 76.1 % obehöriga till nationellt program. En uppskattning är att % av dessa elever lidit av psykisk ohälsa under en kortare eller längre period. 3. Vilka resurser finns att tillgå för elever med psykisk ohälsa? Svar: Befintliga resurser inom gymnasieskolans elevhälsa: Skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog. Befintliga externa resurser: Nätverkskontakter som BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsten, vårdcentralernas kuratorer och psykologer samt ungdomsmottagningen. IV: Inom elevhälsan på IV finns ca 20% skolsköterska, 100 % skolkurator, ca 20 % studieoch yrkesvägledare, två specialpedagoger och 100 % biträdande rektor. Övrig personal är fritidsledare, elevassistenter, hemspråkslärare och studiehandledare. Studiehandledaren ansvarar för ett visst antal elever. Om studiehandledaren eller någon annan i personalen känner oro för en elevs psykiska hälsa kan/ska han/hon kontakta någon inom elevhälsan. Skolsköterskan kan boka in en elev hos skolläkaren. Denne har dock ingen behandlande funktion. Eleven kan få extern hjälp hos ett stort antal instanser t ex på: vårdcentral, BUP, BUP-akuten i Göteborg, psykakuten Kungälvs sjukhus, sjukgymnast med inriktning avslappning, kroppskännedom, psykosomatik och stresshantering, socialmedicinsk mottagning vid missbruksproblem eller misstanke därom, socialtjänsten, flyktingmottagningen, ungdomsmottagningen, dietist, barnmedicinsk mottagning, neuropsykiatriskt team och barn och ungdomspsykolog, kvinnojouren, trampolinen (stödgrupp för barn och ungdomar med problematik i familjen). 4. Synpunkter från elevhälsan Elevhälsan på Mimers Hus Gymnasium ser en generell ökning av psykisk ohälsa, där stress är en tydlig markör. Uttalade och outtalade krav ligger bakom, både egna och omgivningens. Man saknar resurser i form av flera kuratorer, skolpsykolog, specialpedagoger på alla inriktningar samt ett ökat antal programvärdar. Elevhälsan på Individuella Programmet (IV) pekar på att det är brist på psykologkompetens för de elever som gått genom grundskolan utan att ha fått den hjälp eller det stöd de behöver. Några elever kan ha utretts på mellanstadiet eller tidigare, men en gammal utredning ger inte så många svar på hur eleven utvecklats och hur vi kan hjälpa eleven idag. Det är långa väntetider i till NP-teamet (Neuropsykistriska teamet). Remiss av något slag krävs. Vissa elever, som mått dåligt eller haft svårigheter väldigt länge, har inte blivit utredda av psykolog. Det kan bero på att föräldrar eller elev inte önskat eller vägrat gå med på en utredning. Oavsett orsak måste IV-programmet hantera och försöka lösa problemen när eleven kommer till gymnasiet. Gymnasieskolan har inte medel eller kompetens att göra utredningar för att få klarhet i varför dessa elever inte mår bra eller inte har förmåga att komma vidare i sin utbildning. Konsekvenserna av att många elever inte får rätt hjälp under skoltiden blir att de tappar tron på sig själva och tron på att skolan som representant för samhället skall kunna hjälpa dem. 9

10 d) Resurser för barn och unga med psykisk ohälsa eller i riskzonen därför. Det finns alltså, ett flertal instanser som skolans personal skulle kunna vända sig till när barn/unga lider av eller misstänks lida av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen gjorde under en nationell tillsyn av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin och den icke specialiserade vården för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, det vill säga vårdcentraler, BVC, ungdomsmottagningar samt skolhälsovård. Granskningarna visade att det finns flera bristområden. På många håll finns inte någon specialiserad vård för psykisk ohälsa hos ungdomar och barn över 6 år. Skolhälsovården har främst ett förebyggande ansvar, och har i många fall inte heller fått något uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa. De otydliga uppdragen innebär risker som ökar med den konstaterade bristen på samverkan mellan olika vårdnivåer, verksamheter och vårdgivare. Källa: Socialstyrelsens rapport Barn och ungdomar med psykisk ohälsa vem tar hand om dem? December Positivt för Kungälv är att antalet inskrivna barn- och ungdomar på Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) minskat och att BUP inte längre har några köer, medan ungdomar tidigare fått vänta länge för att få stöd och hjälp. Positivt är också att kommunen satsar på förebyggande arbete bland annat genom Folkhälsorådet, t ex program i samarbete med skolan under folkhälsodagarna, utbildningsinsatser inom depressions- och suicidprevention, framtagande av handlingsplan mot självskadebeteende. En föräldrastödjare tillsattes i början av Inrättandet av Familjecentralen och arbetet som sker inom Trappan-verksamheten( stödgrupp för barn till föräldrar med beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller andra svårigheter i familjen) är andra exempel på kommunala resurser. Synpunkter i sammanfattning Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Ökningen är störst bland flickor/unga kvinnor. Orsakerna till den kraftiga ökningen är enligt Socialstyrelsens rapport Ungdomars hälsa 2009, oklar, men finns inom alla grupperingar i samhället och måste därför sökas i sådant som berör stora delar av ungdomsgruppen. Citat: Det kan handla om kulturella eller andra genomgripande förändringar på samhällsnivå som kan ha påverkat väldigt många. Sådana förändringar kan vara begränsade till vissa miljöer där många ungdomar vistas, exempelvis hemmet, skolan eller fritidsmiljön. Även om ökningen av psykisk ohälsa drabbar lika, visar Folkhälsoinstitutets rapport Skillnader i uppväxtvillkor bland barn och unga. Maj 2011 att ogynnsamma socioekonomiska villkor är en av de främsta orsakerna till ohälsa bland barn. Rapporten framhåller vikten av insatser för att öka möjligheten för barn och ungdomar att avsluta skolan med fullständiga betyg och att få en fungerande övergång till arbetslivet. Citat: Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De nationella kartläggningar som denna rapport hänvisar till visar på att Kungälv inte befinner sig bland de kommuner som har hög andel barn/unga med psykisk ohälsa eller risk för sådan, men de signaler om ökar psykisk ohälsa som kommer från elevhälsoteamen på Mimers Hus Gymnasium visar att många barn och unga inte får den utveckling och möjlighet till en god start i livet som de borde. Elevhälsoteamen pekar i sina svar på att stress under en längre tid kan leda till psykisk ohälsa. De pekar också på faktorer som leder till stress. Vissa sådana faktorer är symptom som skolan bör kunna upptäcka tidigt och sätta in åtgärder emot t ex koncentrationssvårigheter, skolvägran, skolk, skoltrötthet, läs- och skrivsvårigheter(dyslexi), matematiksvårigheter (dyskalkyli). 10

11 Dokumentation, kommunikation/överlämnande vid byte av personal och mellan stadier är mycket viktig för att inte elever skall falla mellan stolarna. IV:s hälsoteam pekar på att tidiga psykologundersökningar inte alltid följts upp och att psykologutredning i många fall saknas trots att eleven mått dåligt eller haft svårigheter väldigt länge. Det borde finnas resurser för tidig upptäckt och tidiga åtgärder. Den stora andelen psykisk ohälsa bland eleverna på det individuella programmet understryker vad både Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets rapporter visar, nämligen att tidiga insatser och kontinuitet i behandling och uppföljning är mycket viktiga. Det är därför positivt att Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning följs upp av sektor skola och förväntas leda fram till konkreta åtgärder ute i skolorna. Skolan (grundskolan och gymnasiet) når så gott som samtliga barn och unga. De resurser i form av personal, kunskap, kompetens, samordning och samverkan som finns där är därför mycket viktiga för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Lika viktiga är de stödfunktioner som finns utanför skolan inom kommun och region. Av denna revisionsrapport framgår att det finns ett stort antal sådana resurser inom och utom kommunen. För att resurserna skall användas optimalt krävs ett tydligt ansvar för samordning och samverkan. Det är därför viktigt att detta ansvar tydliggörs. Socialstyrelsens rapport Olika villkor om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga Vikten av att se helheten inte tänka och agera i stuprör Vikten av samordning och samverkan Vikten av förebyggande insatser att skapa goda levnadsförhållanden Vikten av systematisk uppföljning och utvärdering. Det är också de slutsatser som jag som rapportförfattare drar av de rapporter och enkäter jag tagit del av. De visar också att Kungälv gör stora insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga, men att mer återstår att göra så länge som den verklighet som beskrivs i enkätsvaren från elevhälsan på Mimers Hus Gymnasium inte påtagligt förbättras. Svar på revisionsfrågan och förslag Svaren på revisionsfrågorna i korthet (de utförliga svaren återfinns i kap Kartläggning ovan): Definitionen av psykisk ohälsa: En beteende- och känslomässig förändring för individen, som påverkar det dagliga livet i negativ riktning under en längre tid. Stress av olika slag leder i längden till psykisk ohälsa. Ungefärlig omfattning av den psykiska ohälsan i totalt antal elever: Andelen varierar utifrån olika gymnasieinriktningar. Enligt uppskattning av elevhälsan visar ca % av Kungälvs gymnasieelever på psykisk ohälsa någon gång under gymnasietiden; på det individuella programmet så mycket som 60-75%. Resurser att tillgå för elever med psykisk ohälsa: Inom elevhälsan finns skolsköterska, skolläkare, kurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog. Inom IV finns även tillgång till fritidsledare, elevassistenter. Exempel på externa resurser är BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsten, vårdcentralernas kuratorer och psykologer samt ungdomsmottagningen. Synpunkter från elevhälsan: Elevhälsan ser en generell ökning av psykisk ohälsa, där stress är en tydlig markör. Man saknar resurser i form av flera kuratorer, skolpsykolog, specialpedagoger på alla inriktningar samt ett ökat antal programvärdar. Elevhälsan på Individuella Programmet (IV) pekar på att det är brist på psykologkompetens för de elever som gått genom grundskolan utan att ha fått den hjälp eller det stöd de behöver. Revisionens förslag: 11

12 Utifrån visionen att skapa goda levnadsförhållanden för alla barn och unga i Kungälvs kommun behövs arbeta med följande: Arbeta förebyggande med tidiga insatser. Dokumentera och kommunicera elevers stödbehov och vidtagna åtgärder vid personalbyten och stadieövergångar utifrån ett nära samarbete med elev och målsman. Fortsatt arbete med genomförande och uppföljning inom grundskolan av de åtgärder som verksamhetsutveckling skola förslår med anledning av resultaten från den nationella kartläggningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. (Lärares ledarskap i klassrummet, flickors psykiska hälsa främst i skolår 7-9, insatser för att öka elevernas engagemang i skolan). Åtgärda den påtalade bristen på psykologkompetens. Tydliggöra ansvar för samverkan och samordning av insatser för barn och ungas psykiska hälsa med aktörer inom och utom kommunen. Agera utifrån ett helhetstänkande, inte i stuprör. Öka möjligheten för barn och ungdomar att avsluta skolan med fullständiga betyg och att få en fungerande övergång till fortsatta studier och/eller arbetslivet. Systematiskt följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder. Kungälv Ingrid Thomasson kommunrevisor 12

13 Bilagor Statens Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning av barns- och ungdomars psykiska hälsa. Resultaten för skolår 9 uppdelade på skola framgår av tabellen nedan. Bilaga 1a SKOLÅR 9 Klv Mu Th Yt Kä(fri) Psykosomatiska 4,08 5,74 3,34 6,39 1,23 besvär Nedstämdhet 7,12 4,57 5,74 7,56 1,16 Koncentrations- 6,36 8,15 2,78 8,32 0,93 svårigheter Bristande välbe- 3,18 3,89 3,4 5,02 1,02 finnande Problemens påverkan 3,11 7,54 1,54 6,03 0,58 i vardagslivet Mobbning 2,45 3,56 5,13 3,71 5,22 Tobaksbruk 4,42 6,79 3,83 6,51 3,58 Alkoholbruk 1,62 3,11 3,91 2,56 4,67 13

14 Bilaga 1b Indikatorn Psykosomatiska besvär, så 9, Kungälv Resultaten grundar sig på följande frågor: Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig under de senaste 6 månaderna? Munkegärde Thorild Ytterby - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 18 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du känt att du haft svårt att sova under de senaste 6 månaderna? - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 18 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du besvärats av huvudvärk under de senaste 6 månaderna? - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 20 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du besvärats av magont under de senaste 6 månaderna? - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 18 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du känt dig spänd under de senaste 6 månaderna? - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 20 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du haft dålig aptit under de senaste 6 månaderna? - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 17 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du känt dig ledsen under de senaste 6 månaderna? - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 24 % av flickorna svarar ofta/alltid Har du känt dig yr i huvudet under de senaste 6 månaderna? 14

15 - aldrig/sällan ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 15 % av flickorna svarar ofta/alltid Indikatorn nedstämdhet så 9,Kungälv Resultaten grundar sig på svar på följande frågor. Om du tänker på förra veckan: kände du att allt du gör blir dåligt?(procent) Munkegärde Thorild Ytterby - aldrig ofta/alltid När man studerar hur pojkar och flickor i kommunen svarat framgår att: 7 % av pojkarna svarar ofta/alltid medan 15 % av flickorna svarar ofta/alltid. Om du tänker på förra veckan: Kände du dig ledsen? - aldrig ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 18 % av flickorna svarar ofta/alltid Om du tänker på förra veckan: Kände du dig så nere att du inte hade lust att göra någonting? - aldrig ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 14 % av flickorna svarar ofta/alltid Om du tänker på förra veckan: Kände du dig trött på allt? - aldrig ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 22 % av flickorna svarar ofta/alltid Om du tänker på förra veckan. Kände du dig ensam? - aldrig ofta/alltid % av pojkarna svarar ofta/alltid; 11 % av flickorna svarar ofta/alltid Om du tänker på förra veckan: Kände du dig pressad? - aldrig ofta/alltid

16 11 % av pojkarna svarar ofta/alltid; 29 % av flickorna svarar ofta/alltid Indikatorn Koncentrationssvårigheter, så9, Kungälv Resultaten grundar sig på följande frågor: Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge (frågan gäller hur du haft det de senaste 6 månaderna) Munkegärde Thorild Ytterby - stämmer inte stämmer helt (13) % av pojkarna svarar stämmer helt; 23 % av flickorna svarar stämmer helt Jag har svårt att sitta still, jag vill jämt vrida och röra på mig (frågan gäller hur du haft det de senaste 6 månaderna) - stämmer inte stämmer helt % av pojkarna svarar stämmer helt; 20 % av flickorna svarar stämmer helt Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd (frågan gäller hur du haft det de senaste 6 månaderna) - stämmer inte stämmer helt % av pojkarna svarar stämmer helt; 17 % av flickorna svarar stämmer helt Jag tänker mig för innan jag gör olika saker. (frågan gäller hur du har haft det de senaste 6 månaderna) - stämmer inte stämmer helt % av pojkarna svarar stämmer helt; 29 % av flickorna svarar stämmer helt Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med. (frågan gäller hur du har haft det de senaste 6 månaderna) - stämmer inte stämmer helt % av pojkarna svarar stämmer helt; 35 % av flickorna Indikatorn Problemens påverkan på vardagslivet Resultaten grundar sig på följande frågor: Besväras eller oroas du av svårigheterna? Munkegärde Thorild Ytterby 16

17 - inte alls ganska/väldigt mycket % av pojkarna svarar ganska mycket/väldigt mycket; 33 % av flickorna svarar ganska mycket/väldigt mycket Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden. Hemmet/familjen - inte alls ganska/väldigt mycket % av pojkarna svarar ganska mycket/väldigt mycket; 36 % av flickorna svarar ganska mycket/väldigt mycket Med kamrater - inte alls ganska/väldigt mycket % av pojkarna svarar ganska mycket/väldigt mycket; 18 % av flickorna svarar ganska mycket/väldigt mycket I skolarbetet - inte alls ganska/väldigt mycket % av pojkarna svarar ganska mycket/väldigt mycket; 39 % av flickorna svarar ganska mycket/väldigt mycket Vid fritidsaktiviteter - inte alls ganska/väldigt mycket % av pojkarna svarar ganska mycket/väldigt mycket; 20 % av flickorna svarar ganska mycket/väldigt mycket 17

18 Bilaga 1c Rosdiagram Kungälv, Ale, Mölndal 18

19 Bilaga 2 Socialstyrelsens rapport Olika villkor om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga Ofärdsindikatorerna är: 1. Andel (%) 0-20 år med heldygnsinsats, Andel (%) år som är lagförda för vålds- eller narkotikabrott, Andel (%) som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, Andel (%) år med alkohol- eller narkotikarelaterade diagnoser, Andel (%) 0-19 år med psykiatrisk diagnos, Andel (%) i eget hushåll med ekonomiskt bistånd, Andel (%) unga utanför (saknar inkomst, studerar ej eller saknar annan känd form av sysselsättning) år, 2006/207 Kungälv Ale Stenungsund Mölndal Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Ofärdstal Riskindikatorerna är: 1. Andel (%) i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, Andel (%) 0-19 år med ensamstående mor, Andel (%) 0-19 år med minst en förälder med utländsk bakgrund, Andel (%) 0-19 år med föräldrar som har grundskola som högsta utbildningsnivå, Andel (%) 0-19 år med minst en förälder med sjuk- eller aktivitetsersättning, Andel (%) 0-19 år med minst en långtidsarbetslös förälder, 2007 Kungälv Ale Stenungsund Mölndal Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Risktal Kommunens kostnader för barn och unga i % av kommunens totala kostnader

20 Bilaga 3 20

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning 3 Ungdomars hälsa Sammanfattning I detta kapitel beskrivs folkhälsans utveckling i åldersgruppen 16 24 år, en ålder då unga människor befinner sig i brytningstiden mellan barndom och vuxenliv. I kapitlet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 1997-06-12 Reviderad 2006-08-10 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GYMNASIESKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland Revisionsrapport Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Nyköpings kommun Barn- och ungdomsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer