21 SAKER PSYKOLOGER HAR ATT SÄGA OM ATT MÅ DÅLIGT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "21 SAKER PSYKOLOGER HAR ATT SÄGA OM ATT MÅ DÅLIGT"

Transkript

1 21 SAKER PSYKOLOGER HAR ATT SÄGA OM ATT MÅ DÅLIGT En samling texter skrivna av några av Sveriges psykologer Sammanställt av Niklas Laninge

2 INNEHÅLL 3. Förord 5. Det finns hjälp att få 7. Vi vet hur läskigt första steget kan vara 9. Depressionsspiralen så funkar depression 11. Om att sluta göra sånt som tidigare var kul 16. Aktivering ett sätt att förebygga och behandla depression 19. Statistik kring självmord och depression i Sverige 21. Att må bättre men betyder inte alltid att det är bättre 23. Depression något som inte går att planera för 25. Stereotypa uppfattningar som hindrar folk från att söka hjälp 27. Depression en sjukdom som sällan syns 30. Tankarnas roll när vi mår dåligt 32. Känn till riktlinjerna och vad du har rätt till 35. Studentmottagning ett billigt sätt att få behan - dling av en nästan färdig psykolog

3 INNEHÅLL 37. Ilska hos anhöriga kan förekomma 39. Tre konkreta tips 42. Depression en hemlighet som alla familjer har 44. Självmord är inte en självisk handling 47. Till alla anhöriga 49. Nedstämdhet hos unga 53. Till dig som vill gå i terapi Vill du hellre ha en text om dagen direkt till din mejl? På dailybitsof.com finns häftet som en kurs, som givetvis är gratis.

4 FÖRORD Det här är vare sig en självhjälpsbok eller en samling fakta som kan hjälpa dig ur en depression. Här hittar du 21 korta texter skrivna av psykologer. Texterna riktar sig till dig som mår dåligt, känner någon som mår dåligt eller till dig som förstått att psykisk ohälsa finns runt omkring oss alla och att vi måste ta det på allvar. Vissa avsnitt är längre och mer innehållsrika, andra är korta citat om sådant som psykologer brukar säga till sina patienter. Häftet är skapat genom en sluten grupp på Facebook där över av Sveriges närmare psykologer fått chansen att bidra. Den 15:e augusti fick gruppens medlemmar en uppmaning som är lika enkel som den är öppen: Nämn en sak du tycker att alla borde känna till om depression Nedan hittar du ett axplock av de över 80 förslag som gavs.

5 FÖRORD Det finns hjälp att få till dig som mår riktigt dåligt. På Vårdguiden 1177 kan du läsa mer om självmordstankar och vart du vänder dig. För eningen mind erbjuder telefon- och chattstöd. Tusen tack! Niklas & alla involverade psykologer

6 DET FINNS HJÄLP ATT FÅ

7 7 DET FINNS HJÄLP ATT FÅ Trots alla tankar om att närstående skulle få det bättre utan en så är att stanna vid liv det viktigaste av allt när det är som mörkast. Försök att rikta fokus på att bara stå ut och överleva närmsta sekunden, minuten, timmen, dagen, natten, tide,n när det är som svårast. Man kan inte ta sig i kragen och skärpa sig ur en depression. Det är alldeles för många som får för sig att de måste ta sig samman. Det finns hjälp att få. Det går att få hjälp även när det verkar nattsvart och det verkligen känns som att inget skulle kunna förändra det. Medicin och samtal hjälper varandra att fungera. Lena Lilleroth & Elisabeth Tullhage Självmordsupplysning och tips om vart man kan vända sig finns på för eningen minds hemsida. Böckerna konsten att r ädda liv - om att förebygga självmord och Jag vill inte dö, jag vill bar a inte leva är två uppskattade böcker om självmord.

8 VI VET HUR LÄSKIGT FÖRSTA STEGET KAN VARA

9 9 VI VET HUR LÄSKIGT FÖRSTA STEGET KAN VARA Vi psykologer, som yrkeskår, måste förmedla något till alla som mår dåligt. Vi är medvetna om hur läskigt det där första steget kan vara, att faktiskt våga berätta för någon, om både depressiva tankar och självmordstankar. Vi upplever det som ett privilegium att få ta del av någons historia och gör det med största respekt. Alice Dahlberg Sajten psy kologiguiden drivs av Sveriges Psykologförbund. Här kan du som mår dåligt läsa mer om hur du kan få hjälp, samt hitta en psykolog nära dig.

10 DEPRESSIONSSPIRALEN SÅ FUNKAR DEPRESSION

11 11 DEPRESSIONSSPIRALEN SÅ FUNKAR DEPRESSION Jag går alltid igenom depressionsspiralen med mina patienter: Hur depression ger trötthet, som gör att man vilar, sover och drar sig undan. Det här gör livet tråkigare eftersom personen med depression får färre positiva intryck, vilket då gör en mer nedstämd, det vill säga ännu tröttare. Det brukar vara en aha-upplevelse när jag poängterar att den här tröttheten inte går att vila sig ifrån, och att man istället måste aktivera sig trots/med den. Julia Teglund

12 OM ATT SLUTA GÖRA SÅNT SOM TIDIGARE VAR KUL

13 13 OM ATT SLUTA GÖRA SÅNT SOM TIDIGARE VAR KUL Nedan hittar du en illustration som psykologen Gustav Nilsson tillhandahållit. Bilden är till för att visa sambandet mellan minskad aktivitet och nedstämdhet. Du använder den så här: 1. Börja med att ringa in alla saker som du gillar att göra (eller i alla fall gillade innan nedstämdheten) eller sådant som får dig att må bättre. 2. Därefter kryssar du över det som du har slutat att göra. Det som skiljer depression från vanlig nedstämdhet är inte nödvändigtvis de tunga känslorna, utan snarare bristen på aktiviteter som gör en glad, eller som ger styrka och energi till att ta itu med svårigheter och motgångar. Jag brukar be mina patienter att titta på bilden och fundera på hur det brukar se ut i deras liv när de mår bättre, och ringa in sådana saker som de brukar göra då. Det kan vara allt från rutiner till att

14 14 träffa vänner eller syssla med fritidsintressen. Därefter ber jag dem att kryssa över de saker som de gör mindre av just nu, eller till och med har slutat med helt. När vi har gjort det blir det ofta tydligt vad patienten skulle kunna göra mer av för att komma vidare. Gustav Nilsson

15 15

16 AKTIVERING ETT SÄTT ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA DEPRESSION

17 17 AKTIVERING ETT SÄTT ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA DEPRESSION Jag brukar betona vikten av aktivering och stöttning, dels för att förebygga (åter-)insjuknande men också som del i behandling. Ola Ståhlberg Beteendeaktivering är ett vanligt inslag i depressionsbehandling. Som du läst i avsnitten ovan så är det lätt att hamna i en negativ spiral. Den som är nedstämd drar sig ofta undan och blir allt mindre aktiv, vilket i sin tur gör att personen får ta del av färre positiva upplevelser, något som ofta gör denne ännu mer nedstämd. Beteendeaktivering handlar därför om att i lagom takt börja aktivera sig.

18 18 TIPS Många psykologer brukar rekommendera sina patienter att läsa boken Ta makten över depressionen: förändra dina vanor förbättra ditt liv under behandlingen. Boken kretsar kring just beteendeaktivering. Den finns att köpa på adlibris, bokus och via förlaget natur och kultur.

19 STATISTIK KRING SJÄLVMORD OCH DEPRESSION I SVERIGE

20 20 STATISTIK KRING SJÄLVMORD OCH DEPRESSION I SVERIGE Depression är vanligt. Man räknar med att 5 till 25 procent av alla kvinnor och 3 till 10 procent av alla män drabbas under sin livstid. Depressionssjukdomar är bland de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i världen. Tittar man på hur det ser ut hos barn ser man att 1 till 2 procent av alla skolbarn lider av depression. Motsvarande siffra för tonåringar är 3 till 8 procent. Depression är alltså ganska ovanligt hos yngre barn. Uppgifterna är hämtade ur Liv Svirskys bok Rädslor, fobier och nedstämdhet hos unga. I augusti 2013 publicerade Socialstyrelsen dödsorsaksstatistiken för år Självmordstalet för år 2011 var 17,5 per invånare, vilket är det lägsta sedan år På k a rolinsk a institutets hemsida finns utförligare statistik samt modeller som förtydligar att antalet självmord har minskat.

21 ATT MAN VERKAR MÅ BÄTTRE BETYDER INTE ALLTID ATT DET ÄR BÄTTRE

22 22 ATT MAN VERKAR MÅ BÄTTRE BETYDER INTE ALLTID ATT DET ÄR BÄTTRE När en person som är deprimerad verkar må bättre igen så andas anhörigs ofta ut. Många gånger är det så att den deprimerade personen verkligen mår bättre, men ibland stämmer inte det. När en deprimerad person fattat ett beslut om att verkligen begå självmord kan hens vånda och nedstämdhet lätta, och det kan verka som att hen mår bättre. Det är därför viktigt som närstående att fortsätta vara närvarande och fråga hur personen mår, även när det på ytan verkar vara bättre. Lena Lilleroth

23 DEPRESSION NÅGOT DET INTE GÅR ATT PLANERA FÖR

24 24 DEPRESSION NÅGOT DET INTE GÅR ATT PLANERA FÖR Jag tycker det är viktigt att ta upp att man kan bli deprimerad även i perioder av livet då man borde vara som lyckligast, till exempel då man fått barn. Jag jobbar inom barnhälsovården, och vet hur svårt det är för nyblivna föräldrar att erkänna för sig själva och andra att de mår dåligt, och hur svårt det ibland är för omgivningen att se och förstå det. Malena Åsard Ungefär varannan mamma som nyss genomgått en förlossning känner en ökad känslighet under de första dagarna, en känslighet som i de allra flesta fall går över, men som ibland övergår i en depression. Om den inte går över av sig själv eller behandlas kan detta påverka hälsan, parrelationen och relationen till barnet. Du kan läsa mer om detta i boken nedstämdhet i sam- band med förlossning.

25 S T E R E O T Y P A UPPFATTNINGAR SOM HINDRAR FOLK FRÅN ATT SÖKA HJÄLP

26 26 STEREOTYPA UPPFATTNINGAR SOM HINDRAR FOLK FRÅN ATT SÖKA HJÄLP Depressiva sjukdomar har en högre (rapporterad) förekomst bland kvinnor än män. Det finns därför en illusion i vissa sociala kretar att det är en kvinnosjukdom, något som skulle vara väldigt omanligt att lida av. Detta förhindrar många män från att söka hjälp. Jay Malice A-Singhe Jag tror att den stora allmänheten ofta tänker på deprimerade personer som helt passiviserade och inaktiva. Denna bild stämmer dels allmänt dåligt när det gäller barn men dels också i många fall när det gäller ungdomar och unga vuxna. Jag tror detta kan vara viktigt att framhålla för att uppmärksamma att det inte alltid ser ut som man tänker sig och att de man tror är aktiva och har ett stort kontaktnät i själva verket kan vara, eller riskerar att bli, mycket isolerade. Ola Ståhlberg

27 DEPRESSION EN SJUKDOM SOM SÄLLAN SYNS

28 28 DEPRESSION EN SJUKDOM SOM SÄLLAN SYNS Jag tänker på att det inte alltid märks utåt, något som kan göra det svårare att berätta och söka stöd. Långt ifrån alla som lider av en depression isolerar sig och slutar med aktiviteter i tillräcklig utsträckning för att andra ska uppmärksamma det. Utåt sett så kanske man verkar fungera som vanligt medan den egna upplevelsen är som om man står på ruinens brant. Det är därför viktigt med uppmuntran att våga berätta, att våga bryta en fasad, att våga sträcka ut ett litet finger. Sara Skogman Det finns även män som får förlossningsdepression. Dessvärre finns det en underrepresentation i statistiken. Jag tänker att det bland annat har att göra med att fokus ofta ligger på moderns roll, samt möjligen skam kring att en som man drabbas. Mäns uttryck under depression tenderar att vara mer utåtriktade (frustation, irritation m.m.). Att fånga upp män tidigt i en

29 29 förlossningsdepression är minst lika viktigt som att fånga upp kvinnor. Mina Evengård Jonassen På psykologiguiden finns flera tips till dig som är anhörig/vän till en person som lider av psykisk ohälsa. Här kan du också själv skicka in frågor till psykologer.

30 TANKARNAS ROLL NÄR VI MÅR DÅLIGT

31 31 TANKARNAS ROLL NÄR VI MÅR DÅLIGT Jag brukar betona tankarnas betydelse. Det är sällan det dåliga måendet beror på att folk är taskiga mot en eller att det händer tråkiga saker just nu ofta är det att vi oroar oss, grubblar och ältar. Vi får lätt ett överskott av negativa tankar som kan leda till inaktivitet och undvikanden, framförallt socialt. Vad vi då behöver allra mest är konkurrens av andra mer hjälpsamma tankar. Hur får vi det? Jag brukar fråga: Om du mådde bra idag, vad skulle du vilja göra då? Det är en nyttig fråga att ställa till sig själv ibland. Janne Skogman

32 KÄNN TILL RIKTLINJERNA OCH VAD DU HAR RÄTT TILL

33 33 KÄNN TILL RIKTLINJERNA OCH VAD DU HAR RÄTT TILL Det är viktigt att informera om socialstyrelsens riktlinjer på ett pedagogiskt sätt. Psykologisk behandling (KBT) rekommenderas som första behandlingsalternativ vid lindriga till medelsvåra depressioner. Som potentiell patient kanske detta kan hjälpa till. Du kan kräva rätt vård. Att man söker hjälp leder dessvärre inte alltid helt rätt. Amanda Simonsson Socialstyrelsen har skapat riktlinjer för hur depression och ångestsyndrom ska behandlas. Riktlinjerna lyfter vikten av ett effektivt omhändertagande, vilket innebär en vård med hög tillgänglighet, god kontinuitet, samverkan mellan vårdnivåer och ett utbud av effektiva behandlingar. Korrekt diagnostik och uppföljning av behandlingen är andra viktiga rekommendationer. För vuxna och äldre med medelsvår egentlig depression rekommenderar Socialstyrelsen psykologisk behandling

34 34 med KBT eller IPT. För barn med depressiva symtom rekommenderas aktiv uppföljning (ospecifikt familjesamtal med psykopedagogiska inslag). På socialstyrelsens hemsida hittar du en enkel, men formell, sammanfattning av de olika riktlinjerna för barn, ungdomar, vuxna och äldre som drabbas av en psykisk sjukdom. Psykologisk behandling kan du, förutom hos privata psykologer, söka på vård-/hälsocentral eller i öppenpsykiatrin, beroende på hur det är ordnat i ditt landsting.

35 STUDENTMOTTAGNING ETT BILLIGT SÄTT ATT FÅ BEHANDLING AV EN NÄSTAN FÄRDIG PSYKOLOG

36 36 STUDENTMOTTAGNING ETT BILLIGT SÄTT ATT FÅ BEHANDLING AV EN NÄSTAN FÄRDIG PSYKOLOG På landets tio psykologutbildningar finns det alltid en studentmottagning. Här tar psykologstudenter som går på termin sju (av tio) och uppåt emot olika typer av patienter. Studenterna har sällan fler än tre patienter och går i handledning varje vecka där en erfaren och legitimerad psykolog hjälper dem. Att gå på behandling hos en student brukar vara betydligt billigare än att gå till en privatpraktiserande psykolog. Observera att mottagningarna sällan tar emot personer med svårare psykisk sjukdom. Här hittar du länkar till några av landets studentmottagningar: Örebro, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå På studie.nu kan du dessutom hitta forskningsprojekt som söker patienter. Att delta i ett forskningsprojekt innebär att du får någon form av behandling. Ibland kan det vara behandlingar där du får träffa en psykolog, ibland mer moderna versioner så som internet- eller smartphonebehandling. Samtliga forskningsprojekt är etikgranskade och det är alltid gratis att vara med.

37 ILSKA HOS ANHÖRIGA KAN FÖREKOMMA

38 38 ILSKA HOS ANHÖRIGA KAN FÖREKOMMA Att känna ilska är vanligt hos anhöriga. Detta kan naturligtvis spä på den deprimerades känslor av att det vore bäst om jag bara försvann. Personer med depression, tror jag, behöver bli stärkta i att anhörigas reaktioner ofta har att göra med att de faktiskt saknar att få umgås med den deprimerade. Det verkar vanligt vid depression att tappa detta perspektiv, eftersom man kanske även tappat hur länge man varit frånvarande. Varför tjatar alla hela tiden om nåt, vad vill de mig överhuvudtaget? har jag hört flera patienter säga. Sånt kan väcka ilska hos omgivningen. Nu arbetar jag med personer med autism men många av de jag träffat som tidigare stängt in sig på sina rum har sett glada ut när de fått höra förklaringar om varför andra tjatar om att göra något. Jag tror att denna förklaring kan ha samma effekt på personer med depression. Helena Mårtensson

39 TRE KONKRETA TIPS

40 40 TRE KONKRETA TIPS 1. Tankar och känslor aldrig är farliga i sig. Däremot kan vi göra mycket som är farligt när vi försöker bli av med dem, såsom att dricka för mycket, skada oss själva eller strunta i våra relationer. 2. SÄven tankar på självmord är ofarliga i sig och de dyker upp hos många av oss när livet är riktigt jobbigt. Hjärnan försöker då lösa något problem som man kämpar med. Ibland kämpar vi med något på insidan som en tanke, känsla eller ett minne. Ibland gäller det något annat i livet som skulder, ensamhet eller annat som man vill bli av med. Det fina är att det oftast går att hitta sätt att komma vidare i livet, även om man inte kan se lösningen själv. Ta hjälp av någon som är van att prata om självmordstankar så ökar chansen att du hittar en annan lösning på problemen.3. Vänta inte på att det ska kännas rätt innan du bör- jar göra något litet (eller stort) som känns viktigt för dig. 3. Känslor och tankar är svåra att styra. Däremot kan vi välja vad vi gör och det kan påverka vårt mående (på några dagars) sikt. Därför är det riskabelt att exempelvis ställa in aktiviteter som vi brukar må bra av för att lusten inte infinner sig. Vi kan alltså göra det som är viktigt i våra liv även om vi inte uppskattar det

41 41 som tidigare. Vänta därför inte på att det ska kännas rätt innan du börjar göra något litet (eller stort) som känns viktigt för dig. Testa! Tobias Wiklund

42 DEPRESSION EN HEMLIGHET SOM ALLA FAMILJER HAR

43 43 DEPRESSION EN HEMLIGHET SOM ALLA FAMILJER HAR I ett TED talk berättar författaren och journalisten Andrew Solomon om hur det är att leva med depression. Solomon publicerade 2001 en hyllad bok om detta och han har sedan dess fått ta del av tusentals historier från personer med depression och deras anhöriga. Något han slås av är hur många som drabbas och hur många som verkar hålla sin depression hemlig. Solomon berättar bland annat om hur hans depression gjorde att den lättaste uppgift, som att gå upp på morgonen eller att läsa tidningen, kändes omöjlig. Men det värsta av allt för honom, var tanken om hur larvigt det var att han inte kunde klara av dessa saker. Han visste att de flesta klarar av allt detta, och hade svårt att acceptera att han själv inte orkade. Du hittar föreläsningen här, den är 29 minuter och väl värd varenda sekund.

44 SJÄLVMORD ÄR INTE EN SJÄLVISK HANDLING

45 45 SJÄLVMORD ÄR INTE EN SJÄLVISK HANDLING Tyvärr är det fortfarande många som anser att självmord är en självisk handling. I samband med Robin Williams tragiska bortgång så publicerade The Guardian en bra artikel som berör detta. Några viktiga fakta som artikeln tog upp:»» Depression är en sjukdom: Det är problematiskt att många blandar ihop depression med att ibland känna sig lite nere, något som vi säkerligen alla känner lite då och då. Det är högst problematiskt att psykisk sjukdom inte får samma sympatier och samma erkännande som många fysiska åkommor får.»» Depression diskriminerar inte: Depression kan drabba vem som helst, oavsett hur framgångsrik personen kan verka. Visst, de som befinner sig i sämre situationer i livet kommer att utsättas för fler riskfaktorer, men detta betyder inte att de som har det bättre inte kan drabbas.»» Depression är inte logiskt: När man lider av depression tänker man inte som andra friska personer. Det finns ingen logik, inga för- och nackdelar med att leva eller inte.

46 46 Perhaps none of it makes sense from a logical perspective, but insisting on logical thinking from someone in the grips of a mental illness is like insisting that someone with a broken leg walks normally; logically, you shouldn t do that

47 TILL ALLA ANHÖRIGA

48 48 TILL ALLA ANHÖRIGA Till anhöriga vill jag säga att det är helt okej att fokusera på att må bra själv samtidigt som en person man tycker mycket om mår dåligt. Att söka hjälp för egen del är också helt okej, personen som är deprimerad måste inte ge sitt godkännande för det. Helena Mårtensson SPES, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, är ett riksförbund för anhöriga och närstående till personer som tagit sitt liv. SPES har en jourtelefon och tillhandahåller massor av information till dig som anhörig. Här hittar du ett kort faktablad om SPES och det stöd du kan få.

49 NEDSTÄMDHET HOS UNGA

50 50 NEDSTÄMDHET HOS UNGA Tittar man på hur det ser ut hos barn ser man att 1 till 2 procent av alla skolbarn lider av depression. Motsvarande siffra för tonåringar är 3 till 8 procent. Depression är alltså ganska ovanligt hos yngre barn. Tankar om att ta sitt liv och att inte längre vilja leva är vanliga vid depression hos både barn, ungdomar och vuxna. I USA är depression den tredje vanligaste orsaken till självmord hos tonåringar. Det är en anledning till att det är det viktigt att personer med depression erbjuds behandling. En viktig del i behandlingen är att kartlägga den drabbades tankar på att ta sitt liv och om eventuella planer för att genomföra det finns. Om man befarar att ett barn i ens närhet har tankar på att ta sitt liv kan det vara oerhört skrämmande. Då är det viktigt att söka professionell hjälp, både för barnets egen säkerhets skull, men också för att själv få råd och instruktioner om hur man ska bemöta barnet. Ibland kan läget vara så akut att barnet behöver läggas in på en psykiatrisk klinik.

51 51 Andra gånger kan behandlingen ske i öppenvård men barnet behöver omges av trygga personer som ser till att det inte kan skada sig. Och ibland kan det räcka med att man har en öppen dialog med barnet om hur han eller hon mår, och en kunskap om vart man vänder sig ifall läget skulle förvärras på ett akut sätt. Uppgifterna är hämtade ur psykologen Liv Svirskys bok Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga.

52 TILL DIG SOM VILL GÅ I TERAPI

53 53 TILL DIG SOM VILL GÅ I TERAPI Bra terapi fungerar. Bra terapi gör att du blir bättre. Bra terapi ska lära dig som går i terapi att klara dig utan terapi. En viktig sak tycker jag är att gå till legitimerade psykologer eller psykoterapeuter, inte till personer som utger sig för att kunna behandla utan att ha någon formell kompetens. Då minskar risken att du som mår dåligt ska bli utnyttjad eller lurad. Jenny Rickarsson Jenny Rickardssons bok Jag tror jag måste prata med någon handlar om olika terapiformer.

54 Ett stort tack till alla hundratals psykologer som under ett par intensiva dagar i augusti bidrog med sin tid och kunskap. Du hittar en mejlversion av detta häfte på dailybitsof.com. Den ger dig ett avsnitt per dag i en månad. Har du frågor om häftet och dess innehåll hör du av dig till:

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt Behöver du någon att prata med? Letar du efter stöd och hjälp? Professionellt Anonymt Kostnadsfritt En svår livssituation kan vara svår att hantera på

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra. Jag hade kommit in på ekonomiprogrammet i Lund, jag hade extrajobb på Sydöstran, jag hade skrivit

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Bipolär sjukdom - om närståendes tillvaro Föreningen Balans Stockholm 2014-11-04

Bipolär sjukdom - om närståendes tillvaro Föreningen Balans Stockholm 2014-11-04 Bipolär sjukdom - om närståendes tillvaro Föreningen Balans Stockholm 2014-11-04 Marie Rusner, Fil dr i vårdvetenskap, Forskningsledare Södra Älvsborgs Sjukhus Adjungerad universitetslektor Sahlgrenska

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

bl e n de d t r e at m e n t

bl e n de d t r e at m e n t presenterar bl e n de d t r e at m e n t Fem texter om psykoterapi med smartphone-stöd Av: Niklas Laninge i n n e h å l l 3. Vad är blended treatment? 6. Blended treatment ett fält som växer 10. Hoas resa

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Michael Westerlund 2011 1

Michael Westerlund 2011 1 Michael Westerlund 2011 1 Samtal om självmord Kommunikation på självmordstolererande / självmordsförespråkande webbplatser Michael Westerlund 2011 2 Synlighet och Nåbarhet Självmordsförespråkande webbplatser

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer