21 SAKER PSYKOLOGER HAR ATT SÄGA OM ATT MÅ DÅLIGT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "21 SAKER PSYKOLOGER HAR ATT SÄGA OM ATT MÅ DÅLIGT"

Transkript

1 21 SAKER PSYKOLOGER HAR ATT SÄGA OM ATT MÅ DÅLIGT En samling texter skrivna av några av Sveriges psykologer Sammanställt av Niklas Laninge

2 INNEHÅLL 3. Förord 5. Det finns hjälp att få 7. Vi vet hur läskigt första steget kan vara 9. Depressionsspiralen så funkar depression 11. Om att sluta göra sånt som tidigare var kul 16. Aktivering ett sätt att förebygga och behandla depression 19. Statistik kring självmord och depression i Sverige 21. Att må bättre men betyder inte alltid att det är bättre 23. Depression något som inte går att planera för 25. Stereotypa uppfattningar som hindrar folk från att söka hjälp 27. Depression en sjukdom som sällan syns 30. Tankarnas roll när vi mår dåligt 32. Känn till riktlinjerna och vad du har rätt till 35. Studentmottagning ett billigt sätt att få behan - dling av en nästan färdig psykolog

3 INNEHÅLL 37. Ilska hos anhöriga kan förekomma 39. Tre konkreta tips 42. Depression en hemlighet som alla familjer har 44. Självmord är inte en självisk handling 47. Till alla anhöriga 49. Nedstämdhet hos unga 53. Till dig som vill gå i terapi Vill du hellre ha en text om dagen direkt till din mejl? På dailybitsof.com finns häftet som en kurs, som givetvis är gratis.

4 FÖRORD Det här är vare sig en självhjälpsbok eller en samling fakta som kan hjälpa dig ur en depression. Här hittar du 21 korta texter skrivna av psykologer. Texterna riktar sig till dig som mår dåligt, känner någon som mår dåligt eller till dig som förstått att psykisk ohälsa finns runt omkring oss alla och att vi måste ta det på allvar. Vissa avsnitt är längre och mer innehållsrika, andra är korta citat om sådant som psykologer brukar säga till sina patienter. Häftet är skapat genom en sluten grupp på Facebook där över av Sveriges närmare psykologer fått chansen att bidra. Den 15:e augusti fick gruppens medlemmar en uppmaning som är lika enkel som den är öppen: Nämn en sak du tycker att alla borde känna till om depression Nedan hittar du ett axplock av de över 80 förslag som gavs.

5 FÖRORD Det finns hjälp att få till dig som mår riktigt dåligt. På Vårdguiden 1177 kan du läsa mer om självmordstankar och vart du vänder dig. För eningen mind erbjuder telefon- och chattstöd. Tusen tack! Niklas & alla involverade psykologer

6 DET FINNS HJÄLP ATT FÅ

7 7 DET FINNS HJÄLP ATT FÅ Trots alla tankar om att närstående skulle få det bättre utan en så är att stanna vid liv det viktigaste av allt när det är som mörkast. Försök att rikta fokus på att bara stå ut och överleva närmsta sekunden, minuten, timmen, dagen, natten, tide,n när det är som svårast. Man kan inte ta sig i kragen och skärpa sig ur en depression. Det är alldeles för många som får för sig att de måste ta sig samman. Det finns hjälp att få. Det går att få hjälp även när det verkar nattsvart och det verkligen känns som att inget skulle kunna förändra det. Medicin och samtal hjälper varandra att fungera. Lena Lilleroth & Elisabeth Tullhage Självmordsupplysning och tips om vart man kan vända sig finns på för eningen minds hemsida. Böckerna konsten att r ädda liv - om att förebygga självmord och Jag vill inte dö, jag vill bar a inte leva är två uppskattade böcker om självmord.

8 VI VET HUR LÄSKIGT FÖRSTA STEGET KAN VARA

9 9 VI VET HUR LÄSKIGT FÖRSTA STEGET KAN VARA Vi psykologer, som yrkeskår, måste förmedla något till alla som mår dåligt. Vi är medvetna om hur läskigt det där första steget kan vara, att faktiskt våga berätta för någon, om både depressiva tankar och självmordstankar. Vi upplever det som ett privilegium att få ta del av någons historia och gör det med största respekt. Alice Dahlberg Sajten psy kologiguiden drivs av Sveriges Psykologförbund. Här kan du som mår dåligt läsa mer om hur du kan få hjälp, samt hitta en psykolog nära dig.

10 DEPRESSIONSSPIRALEN SÅ FUNKAR DEPRESSION

11 11 DEPRESSIONSSPIRALEN SÅ FUNKAR DEPRESSION Jag går alltid igenom depressionsspiralen med mina patienter: Hur depression ger trötthet, som gör att man vilar, sover och drar sig undan. Det här gör livet tråkigare eftersom personen med depression får färre positiva intryck, vilket då gör en mer nedstämd, det vill säga ännu tröttare. Det brukar vara en aha-upplevelse när jag poängterar att den här tröttheten inte går att vila sig ifrån, och att man istället måste aktivera sig trots/med den. Julia Teglund

12 OM ATT SLUTA GÖRA SÅNT SOM TIDIGARE VAR KUL

13 13 OM ATT SLUTA GÖRA SÅNT SOM TIDIGARE VAR KUL Nedan hittar du en illustration som psykologen Gustav Nilsson tillhandahållit. Bilden är till för att visa sambandet mellan minskad aktivitet och nedstämdhet. Du använder den så här: 1. Börja med att ringa in alla saker som du gillar att göra (eller i alla fall gillade innan nedstämdheten) eller sådant som får dig att må bättre. 2. Därefter kryssar du över det som du har slutat att göra. Det som skiljer depression från vanlig nedstämdhet är inte nödvändigtvis de tunga känslorna, utan snarare bristen på aktiviteter som gör en glad, eller som ger styrka och energi till att ta itu med svårigheter och motgångar. Jag brukar be mina patienter att titta på bilden och fundera på hur det brukar se ut i deras liv när de mår bättre, och ringa in sådana saker som de brukar göra då. Det kan vara allt från rutiner till att

14 14 träffa vänner eller syssla med fritidsintressen. Därefter ber jag dem att kryssa över de saker som de gör mindre av just nu, eller till och med har slutat med helt. När vi har gjort det blir det ofta tydligt vad patienten skulle kunna göra mer av för att komma vidare. Gustav Nilsson

15 15

16 AKTIVERING ETT SÄTT ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA DEPRESSION

17 17 AKTIVERING ETT SÄTT ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA DEPRESSION Jag brukar betona vikten av aktivering och stöttning, dels för att förebygga (åter-)insjuknande men också som del i behandling. Ola Ståhlberg Beteendeaktivering är ett vanligt inslag i depressionsbehandling. Som du läst i avsnitten ovan så är det lätt att hamna i en negativ spiral. Den som är nedstämd drar sig ofta undan och blir allt mindre aktiv, vilket i sin tur gör att personen får ta del av färre positiva upplevelser, något som ofta gör denne ännu mer nedstämd. Beteendeaktivering handlar därför om att i lagom takt börja aktivera sig.

18 18 TIPS Många psykologer brukar rekommendera sina patienter att läsa boken Ta makten över depressionen: förändra dina vanor förbättra ditt liv under behandlingen. Boken kretsar kring just beteendeaktivering. Den finns att köpa på adlibris, bokus och via förlaget natur och kultur.

19 STATISTIK KRING SJÄLVMORD OCH DEPRESSION I SVERIGE

20 20 STATISTIK KRING SJÄLVMORD OCH DEPRESSION I SVERIGE Depression är vanligt. Man räknar med att 5 till 25 procent av alla kvinnor och 3 till 10 procent av alla män drabbas under sin livstid. Depressionssjukdomar är bland de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i världen. Tittar man på hur det ser ut hos barn ser man att 1 till 2 procent av alla skolbarn lider av depression. Motsvarande siffra för tonåringar är 3 till 8 procent. Depression är alltså ganska ovanligt hos yngre barn. Uppgifterna är hämtade ur Liv Svirskys bok Rädslor, fobier och nedstämdhet hos unga. I augusti 2013 publicerade Socialstyrelsen dödsorsaksstatistiken för år Självmordstalet för år 2011 var 17,5 per invånare, vilket är det lägsta sedan år På k a rolinsk a institutets hemsida finns utförligare statistik samt modeller som förtydligar att antalet självmord har minskat.

21 ATT MAN VERKAR MÅ BÄTTRE BETYDER INTE ALLTID ATT DET ÄR BÄTTRE

22 22 ATT MAN VERKAR MÅ BÄTTRE BETYDER INTE ALLTID ATT DET ÄR BÄTTRE När en person som är deprimerad verkar må bättre igen så andas anhörigs ofta ut. Många gånger är det så att den deprimerade personen verkligen mår bättre, men ibland stämmer inte det. När en deprimerad person fattat ett beslut om att verkligen begå självmord kan hens vånda och nedstämdhet lätta, och det kan verka som att hen mår bättre. Det är därför viktigt som närstående att fortsätta vara närvarande och fråga hur personen mår, även när det på ytan verkar vara bättre. Lena Lilleroth

23 DEPRESSION NÅGOT DET INTE GÅR ATT PLANERA FÖR

24 24 DEPRESSION NÅGOT DET INTE GÅR ATT PLANERA FÖR Jag tycker det är viktigt att ta upp att man kan bli deprimerad även i perioder av livet då man borde vara som lyckligast, till exempel då man fått barn. Jag jobbar inom barnhälsovården, och vet hur svårt det är för nyblivna föräldrar att erkänna för sig själva och andra att de mår dåligt, och hur svårt det ibland är för omgivningen att se och förstå det. Malena Åsard Ungefär varannan mamma som nyss genomgått en förlossning känner en ökad känslighet under de första dagarna, en känslighet som i de allra flesta fall går över, men som ibland övergår i en depression. Om den inte går över av sig själv eller behandlas kan detta påverka hälsan, parrelationen och relationen till barnet. Du kan läsa mer om detta i boken nedstämdhet i sam- band med förlossning.

25 S T E R E O T Y P A UPPFATTNINGAR SOM HINDRAR FOLK FRÅN ATT SÖKA HJÄLP

26 26 STEREOTYPA UPPFATTNINGAR SOM HINDRAR FOLK FRÅN ATT SÖKA HJÄLP Depressiva sjukdomar har en högre (rapporterad) förekomst bland kvinnor än män. Det finns därför en illusion i vissa sociala kretar att det är en kvinnosjukdom, något som skulle vara väldigt omanligt att lida av. Detta förhindrar många män från att söka hjälp. Jay Malice A-Singhe Jag tror att den stora allmänheten ofta tänker på deprimerade personer som helt passiviserade och inaktiva. Denna bild stämmer dels allmänt dåligt när det gäller barn men dels också i många fall när det gäller ungdomar och unga vuxna. Jag tror detta kan vara viktigt att framhålla för att uppmärksamma att det inte alltid ser ut som man tänker sig och att de man tror är aktiva och har ett stort kontaktnät i själva verket kan vara, eller riskerar att bli, mycket isolerade. Ola Ståhlberg

27 DEPRESSION EN SJUKDOM SOM SÄLLAN SYNS

28 28 DEPRESSION EN SJUKDOM SOM SÄLLAN SYNS Jag tänker på att det inte alltid märks utåt, något som kan göra det svårare att berätta och söka stöd. Långt ifrån alla som lider av en depression isolerar sig och slutar med aktiviteter i tillräcklig utsträckning för att andra ska uppmärksamma det. Utåt sett så kanske man verkar fungera som vanligt medan den egna upplevelsen är som om man står på ruinens brant. Det är därför viktigt med uppmuntran att våga berätta, att våga bryta en fasad, att våga sträcka ut ett litet finger. Sara Skogman Det finns även män som får förlossningsdepression. Dessvärre finns det en underrepresentation i statistiken. Jag tänker att det bland annat har att göra med att fokus ofta ligger på moderns roll, samt möjligen skam kring att en som man drabbas. Mäns uttryck under depression tenderar att vara mer utåtriktade (frustation, irritation m.m.). Att fånga upp män tidigt i en

29 29 förlossningsdepression är minst lika viktigt som att fånga upp kvinnor. Mina Evengård Jonassen På psykologiguiden finns flera tips till dig som är anhörig/vän till en person som lider av psykisk ohälsa. Här kan du också själv skicka in frågor till psykologer.

30 TANKARNAS ROLL NÄR VI MÅR DÅLIGT

31 31 TANKARNAS ROLL NÄR VI MÅR DÅLIGT Jag brukar betona tankarnas betydelse. Det är sällan det dåliga måendet beror på att folk är taskiga mot en eller att det händer tråkiga saker just nu ofta är det att vi oroar oss, grubblar och ältar. Vi får lätt ett överskott av negativa tankar som kan leda till inaktivitet och undvikanden, framförallt socialt. Vad vi då behöver allra mest är konkurrens av andra mer hjälpsamma tankar. Hur får vi det? Jag brukar fråga: Om du mådde bra idag, vad skulle du vilja göra då? Det är en nyttig fråga att ställa till sig själv ibland. Janne Skogman

32 KÄNN TILL RIKTLINJERNA OCH VAD DU HAR RÄTT TILL

33 33 KÄNN TILL RIKTLINJERNA OCH VAD DU HAR RÄTT TILL Det är viktigt att informera om socialstyrelsens riktlinjer på ett pedagogiskt sätt. Psykologisk behandling (KBT) rekommenderas som första behandlingsalternativ vid lindriga till medelsvåra depressioner. Som potentiell patient kanske detta kan hjälpa till. Du kan kräva rätt vård. Att man söker hjälp leder dessvärre inte alltid helt rätt. Amanda Simonsson Socialstyrelsen har skapat riktlinjer för hur depression och ångestsyndrom ska behandlas. Riktlinjerna lyfter vikten av ett effektivt omhändertagande, vilket innebär en vård med hög tillgänglighet, god kontinuitet, samverkan mellan vårdnivåer och ett utbud av effektiva behandlingar. Korrekt diagnostik och uppföljning av behandlingen är andra viktiga rekommendationer. För vuxna och äldre med medelsvår egentlig depression rekommenderar Socialstyrelsen psykologisk behandling

34 34 med KBT eller IPT. För barn med depressiva symtom rekommenderas aktiv uppföljning (ospecifikt familjesamtal med psykopedagogiska inslag). På socialstyrelsens hemsida hittar du en enkel, men formell, sammanfattning av de olika riktlinjerna för barn, ungdomar, vuxna och äldre som drabbas av en psykisk sjukdom. Psykologisk behandling kan du, förutom hos privata psykologer, söka på vård-/hälsocentral eller i öppenpsykiatrin, beroende på hur det är ordnat i ditt landsting.

35 STUDENTMOTTAGNING ETT BILLIGT SÄTT ATT FÅ BEHANDLING AV EN NÄSTAN FÄRDIG PSYKOLOG

36 36 STUDENTMOTTAGNING ETT BILLIGT SÄTT ATT FÅ BEHANDLING AV EN NÄSTAN FÄRDIG PSYKOLOG På landets tio psykologutbildningar finns det alltid en studentmottagning. Här tar psykologstudenter som går på termin sju (av tio) och uppåt emot olika typer av patienter. Studenterna har sällan fler än tre patienter och går i handledning varje vecka där en erfaren och legitimerad psykolog hjälper dem. Att gå på behandling hos en student brukar vara betydligt billigare än att gå till en privatpraktiserande psykolog. Observera att mottagningarna sällan tar emot personer med svårare psykisk sjukdom. Här hittar du länkar till några av landets studentmottagningar: Örebro, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå På studie.nu kan du dessutom hitta forskningsprojekt som söker patienter. Att delta i ett forskningsprojekt innebär att du får någon form av behandling. Ibland kan det vara behandlingar där du får träffa en psykolog, ibland mer moderna versioner så som internet- eller smartphonebehandling. Samtliga forskningsprojekt är etikgranskade och det är alltid gratis att vara med.

37 ILSKA HOS ANHÖRIGA KAN FÖREKOMMA

38 38 ILSKA HOS ANHÖRIGA KAN FÖREKOMMA Att känna ilska är vanligt hos anhöriga. Detta kan naturligtvis spä på den deprimerades känslor av att det vore bäst om jag bara försvann. Personer med depression, tror jag, behöver bli stärkta i att anhörigas reaktioner ofta har att göra med att de faktiskt saknar att få umgås med den deprimerade. Det verkar vanligt vid depression att tappa detta perspektiv, eftersom man kanske även tappat hur länge man varit frånvarande. Varför tjatar alla hela tiden om nåt, vad vill de mig överhuvudtaget? har jag hört flera patienter säga. Sånt kan väcka ilska hos omgivningen. Nu arbetar jag med personer med autism men många av de jag träffat som tidigare stängt in sig på sina rum har sett glada ut när de fått höra förklaringar om varför andra tjatar om att göra något. Jag tror att denna förklaring kan ha samma effekt på personer med depression. Helena Mårtensson

39 TRE KONKRETA TIPS

40 40 TRE KONKRETA TIPS 1. Tankar och känslor aldrig är farliga i sig. Däremot kan vi göra mycket som är farligt när vi försöker bli av med dem, såsom att dricka för mycket, skada oss själva eller strunta i våra relationer. 2. SÄven tankar på självmord är ofarliga i sig och de dyker upp hos många av oss när livet är riktigt jobbigt. Hjärnan försöker då lösa något problem som man kämpar med. Ibland kämpar vi med något på insidan som en tanke, känsla eller ett minne. Ibland gäller det något annat i livet som skulder, ensamhet eller annat som man vill bli av med. Det fina är att det oftast går att hitta sätt att komma vidare i livet, även om man inte kan se lösningen själv. Ta hjälp av någon som är van att prata om självmordstankar så ökar chansen att du hittar en annan lösning på problemen.3. Vänta inte på att det ska kännas rätt innan du bör- jar göra något litet (eller stort) som känns viktigt för dig. 3. Känslor och tankar är svåra att styra. Däremot kan vi välja vad vi gör och det kan påverka vårt mående (på några dagars) sikt. Därför är det riskabelt att exempelvis ställa in aktiviteter som vi brukar må bra av för att lusten inte infinner sig. Vi kan alltså göra det som är viktigt i våra liv även om vi inte uppskattar det

41 41 som tidigare. Vänta därför inte på att det ska kännas rätt innan du börjar göra något litet (eller stort) som känns viktigt för dig. Testa! Tobias Wiklund

42 DEPRESSION EN HEMLIGHET SOM ALLA FAMILJER HAR

43 43 DEPRESSION EN HEMLIGHET SOM ALLA FAMILJER HAR I ett TED talk berättar författaren och journalisten Andrew Solomon om hur det är att leva med depression. Solomon publicerade 2001 en hyllad bok om detta och han har sedan dess fått ta del av tusentals historier från personer med depression och deras anhöriga. Något han slås av är hur många som drabbas och hur många som verkar hålla sin depression hemlig. Solomon berättar bland annat om hur hans depression gjorde att den lättaste uppgift, som att gå upp på morgonen eller att läsa tidningen, kändes omöjlig. Men det värsta av allt för honom, var tanken om hur larvigt det var att han inte kunde klara av dessa saker. Han visste att de flesta klarar av allt detta, och hade svårt att acceptera att han själv inte orkade. Du hittar föreläsningen här, den är 29 minuter och väl värd varenda sekund.

44 SJÄLVMORD ÄR INTE EN SJÄLVISK HANDLING

45 45 SJÄLVMORD ÄR INTE EN SJÄLVISK HANDLING Tyvärr är det fortfarande många som anser att självmord är en självisk handling. I samband med Robin Williams tragiska bortgång så publicerade The Guardian en bra artikel som berör detta. Några viktiga fakta som artikeln tog upp:»» Depression är en sjukdom: Det är problematiskt att många blandar ihop depression med att ibland känna sig lite nere, något som vi säkerligen alla känner lite då och då. Det är högst problematiskt att psykisk sjukdom inte får samma sympatier och samma erkännande som många fysiska åkommor får.»» Depression diskriminerar inte: Depression kan drabba vem som helst, oavsett hur framgångsrik personen kan verka. Visst, de som befinner sig i sämre situationer i livet kommer att utsättas för fler riskfaktorer, men detta betyder inte att de som har det bättre inte kan drabbas.»» Depression är inte logiskt: När man lider av depression tänker man inte som andra friska personer. Det finns ingen logik, inga för- och nackdelar med att leva eller inte.

46 46 Perhaps none of it makes sense from a logical perspective, but insisting on logical thinking from someone in the grips of a mental illness is like insisting that someone with a broken leg walks normally; logically, you shouldn t do that

47 TILL ALLA ANHÖRIGA

48 48 TILL ALLA ANHÖRIGA Till anhöriga vill jag säga att det är helt okej att fokusera på att må bra själv samtidigt som en person man tycker mycket om mår dåligt. Att söka hjälp för egen del är också helt okej, personen som är deprimerad måste inte ge sitt godkännande för det. Helena Mårtensson SPES, Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, är ett riksförbund för anhöriga och närstående till personer som tagit sitt liv. SPES har en jourtelefon och tillhandahåller massor av information till dig som anhörig. Här hittar du ett kort faktablad om SPES och det stöd du kan få.

49 NEDSTÄMDHET HOS UNGA

50 50 NEDSTÄMDHET HOS UNGA Tittar man på hur det ser ut hos barn ser man att 1 till 2 procent av alla skolbarn lider av depression. Motsvarande siffra för tonåringar är 3 till 8 procent. Depression är alltså ganska ovanligt hos yngre barn. Tankar om att ta sitt liv och att inte längre vilja leva är vanliga vid depression hos både barn, ungdomar och vuxna. I USA är depression den tredje vanligaste orsaken till självmord hos tonåringar. Det är en anledning till att det är det viktigt att personer med depression erbjuds behandling. En viktig del i behandlingen är att kartlägga den drabbades tankar på att ta sitt liv och om eventuella planer för att genomföra det finns. Om man befarar att ett barn i ens närhet har tankar på att ta sitt liv kan det vara oerhört skrämmande. Då är det viktigt att söka professionell hjälp, både för barnets egen säkerhets skull, men också för att själv få råd och instruktioner om hur man ska bemöta barnet. Ibland kan läget vara så akut att barnet behöver läggas in på en psykiatrisk klinik.

51 51 Andra gånger kan behandlingen ske i öppenvård men barnet behöver omges av trygga personer som ser till att det inte kan skada sig. Och ibland kan det räcka med att man har en öppen dialog med barnet om hur han eller hon mår, och en kunskap om vart man vänder sig ifall läget skulle förvärras på ett akut sätt. Uppgifterna är hämtade ur psykologen Liv Svirskys bok Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga.

52 TILL DIG SOM VILL GÅ I TERAPI

53 53 TILL DIG SOM VILL GÅ I TERAPI Bra terapi fungerar. Bra terapi gör att du blir bättre. Bra terapi ska lära dig som går i terapi att klara dig utan terapi. En viktig sak tycker jag är att gå till legitimerade psykologer eller psykoterapeuter, inte till personer som utger sig för att kunna behandla utan att ha någon formell kompetens. Då minskar risken att du som mår dåligt ska bli utnyttjad eller lurad. Jenny Rickarsson Jenny Rickardssons bok Jag tror jag måste prata med någon handlar om olika terapiformer.

54 Ett stort tack till alla hundratals psykologer som under ett par intensiva dagar i augusti bidrog med sin tid och kunskap. Du hittar en mejlversion av detta häfte på dailybitsof.com. Den ger dig ett avsnitt per dag i en månad. Har du frågor om häftet och dess innehåll hör du av dig till:

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt Behöver du någon att prata med? Letar du efter stöd och hjälp? Professionellt Anonymt Kostnadsfritt En svår livssituation kan vara svår att hantera på

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Ta upp hur man förbereder det äldre barnet för att ett syskon är på väg så

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

IT S ALL TOO BEAUTIFUL Pedagogiskt material för efterarbete till föreställningen IT S ALL TOO BEAUTIFUL Ett material att använda för vuxna som ska se eller har sett IT S ALL TOO BEAUTIFUL tillsammans med ungdomar. Materialet

Läs mer

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror Annorlunda syskonsituation Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Syskonrelationen Annorlunda syskonsituation behöver inte betyda att den är problematisk men den betyder att barn i sin familj

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Information om vart du vänder dig om du eller någon du känner drabbas av psykisk ohälsa www.umea.se/psykiskohalsa Innehåll Jourtelefon...4 Stöd från kommunen...6 Vård

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer