Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa"

Transkript

1 Yngst i en rapport om små barns hälsa 1

2 Författare Karin Jansson Arbetsgrupp Bernt Alm, Landstinget Karin Jansson, Region Bertil Marklund, Landstinget Nina Mårtensson, Landstinget Agneta Overgaard, Landstinget Monica Svensson, Region Gerd Tangen, Landstinget 2

3 Innehåll 1. Förord Sammanfattning Grundläggande förutsättningar för en hälsosam uppväxt...8 Socioekonomi...8 Familjesituation...11 Utbildningsnivå Livets början Barnhälsovården Vaccinationer Amning Rökning...20 Alkoholvanor hos gravida kvinnor...22 Föräldragrupper...22 Matvanor...24 Fysisk aktivitet Övervikt och fetma Buller Psykisk hälsa...29 Uttag av föräldraledighet...30 Föräldrastöd...30 Depression hos nyblivna mammor (Postpartumdepression)...30 Insatser från Socialtjänsten...31 Barn- och kvinnomisshandel Förskoleverksamhet Barngrupper Personal...36 Barnens vistelsetid i förskolan Kost i förskolan Betydelsen av bra utformade förskolegårdar Hälsofrämjande arbete i s förskolor

4 6. Hälso- och sjukvård Vårdkonsumtion Skador och olyckor...42 Läkemedelsanvändning...43 Besök hos logoped...43 Allergi och astma...46 Infektioner...47 Munhälsa Kommunvisa sammanfattningar Kungsbacka Varberg...55 Falkenberg Halmstad...62 Laholm Hylte Referenser

5 1. Förord Under 2008 gav de lokala nämnderna i Landstinget uppdraget att ta fram underlag om läget kring den psykiska hälsan i s befolkning. Under utredningen framkom att det fanns för lite regional och lokal data/statistik om de minsta barnens (0-5 år) hälsoläge, vilket gjorde det svårt att uttala sig om behovet av insatser för att främja både den psykiska och fysiska hälsan. Utifrån detta tillkom denna rapport på uppdrag av de halländska kommunerna och landstingets lokala nämnder med Region som utförare. Barns hälsa har det senaste decenniet utvecklats i stort som de vuxnas hälsa, vilket innebär att dödligheten minskar medan allergiska besvär och psykisk ohälsa ökar. Redan i barndomen märks hälsoskillnader mellan flickor och pojkar samt mellan olika sociala grupper. Strukturella bestämningsfaktorer som föräldrarnas socioekonomiska grupptillhörighet samt kulturella och demografiska faktorer har betydelse såväl för hälsa som för utveckling både under barndomen och senare i livet. Ur ett barnrättsperspektiv är det därför viktigt att samhällets olika aktörer kompenserar för de olikheter som kan drabba barn och att deras rätt till hälsa tas på allvar. Grunden till barns framtida fysiska och psykiska hälsoläge läggs till stor del då barnen är små; de flesta problem som uppkommer i tonår och vuxenliv har sin bakgrund i förskoleåldern. Hälsofrämjande insatser och förebyggande arbete bör därför sättas in tidigt i livet oavsett om det gäller att skapa goda uppväxtvillkor, hälsosamma levnadsvanor, stödjande miljöer eller att förebygga sjukdomar. Därför bedömer regeringen i folkhälsopropositionen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. En god hälsa bland barn i är en viktig del på vägen mot den regionala utvecklingsstrategins vision - bästa livsplatsen. I den halländska folkhälsopolicyn anges inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i för att nå visionen. Policyns insatsområden; Gemenskap och delaktighet, Goda uppväxtvillkor, Kompetens och sysselsättning, Goda livsmiljöer och Goda levnadsvanor berör samtliga små barns hälsa i olika utsträckning. Ska utvecklas för framtiden krävs god hälsa hos befolkningen, vilket grundläggs hos barn som är små nu. Familjen är den första och viktigaste kontakt barnet har, men kommun, landsting och ideella organisationer har även de en stor inverkan på ett barns förutsättningar för god hälsa. Ju yngre barnen är desto mer är både det hälsofrämjande och förebyggande arbetet beroende av de vuxna människor och miljöer som finns runt barnen. Förutom föräldrar är sociala nätverk, barna- och mödravårdcentral, förskola och fritidsverksamheter exempel på stödjande resurser för barnen. För att ett effektivt hälsofrämjande arbete ska kunna bedrivas behövs sammanfattad och lättillgänglig kunskap om hur små barns hälsoläge ser ut, samt om de olika samhällsförhållanden som påverkar deras liv och hälsa. 5

6 2. Sammanfattning I bor barn i åldrarna 0-5 år, vilka utgör 7 % av befolkningen. Majoriteten av barn har en god fysisk hälsa, vilket är en effekt av goda sociala och ekonomiska villkor, men även av den hälsoövervakning och föräldrautbildning som förmedlas via barnhälsovården. Däremot finns en viss oro för barnens psykiska hälsa som tenderar att försämras och som inte har uppmärksammats i samma utsträckning som den fysiska hälsan. Kunskaperna om förskolebarnens psykiska ohälsa är begränsad, dock görs försök att öka denna kunskap. Trots att de allra flesta av de halländska förskolebarnen har en mycket god hälsa föreligger stora skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden. De flesta barn lever i trygga familjer med stabil ekonomi medan en liten del lever i familjer med mer problem och ekonomiska svårigheter. Förutsättningar för ett hälsosamt liv ges ett barn redan i fosterstadiet. Ett exempel är föräldrars tobaksanvändning som har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Majoriteten av de halländska föräldrarna varken röker eller snusar. Hälsoriskerna som följer för barn som utsätts för tobak är dock så allvarliga att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste fortsätta i lika hög takt som förut. I röker omkring en av tio mammor i andra och tredje graviditetsmånaden. Skillnaderna är dock stora mellan kommunerna, så även efter barnets födelse. I samtliga kommuner ökar andelen rökande mammor från födelsen och fram till det att barnet är åtta månader. För papporna är trenden den omvända; andelen rökande pappor minskar något i alla kommuner från födelsen till det att barnet är åtta månader. Föräldrars alkoholvanor under graviditeten kommer att uppmärksammas inom mödrahälsovården i större utsträckning sedan dokumentation av alkoholvanor hos gravida kvinnor påbörjats under år Samtliga kvinnor erbjuds tidigt i graviditeten ett hälsosamtal där ett formulär kring alkoholbruk ingår. Att även alkohol nu uppmärksammas är ytterligare ett steg på vägen mot en bättre hälsa för de minsta barnen. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige och hög. Omkring 60 % av alla barn har bröstmjölk som enda föda under de fyra första månaderna för att sedan sjunka till omkring 20 % vid sex månaders ålder. Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll och hälsofördelarna för barn som ammas är många. Flera av de halländska kommunerna har en amningsfrekvens över riksgenomsnittet både vid fyra och sex månaders ålder. För att på sikt nå barnhälsovårdens mål att 80 % av alla barn enbart ska äta bröstmjölk vid 6 månaders ålder är det ändå viktigt att det främjande arbetet fortsätter med stor energi. Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet är bland de viktigaste faktorerna som främjar hälsa och förebygger sjukdomar. Halländsk statistik om barns kost- och rörelsevanor finns inte, dock ger nationella studier en fingervisning om att den mat små barn äter inte är optimal. Barn äter för mycket socker och mättat fett och för lite grönsaker och fibrer. Detta kan leda till övervikt, vilket 15 % av de halländska 2-5-åringarna lider av. En sjättedel av dessa barn har även utvecklat fetma. Då risken att bli överviktig som vuxen ökar om man redan som barn är överviktig är det viktigt att så tidigt som möjligt stoppa denna utveckling. Förskolan är den samhällsverksamhet som har de största möjligheterna att utjämna sociala skillnader i ohälsa då ca 85 % av alla barn nås av verksamheten. En hälsofrämjande skola är därför viktig för barns 6

7 framtida hälsa. Halländska förskolor fungerar i stor utsträckning bra med välutbildad personal och god personaltäthet. Problem finns dock med stora barngrupper i vissa kommuner, med en hög andel grupper med fler än 21 barn. De halländska barnen har en god fysisk hälsa och barn i flera kommuner konsumerar mindre vård än förväntat utifrån jämförelsetal. Vaccinationstäckningen i är mycket god, och målen för de olika vaccinationerna uppnås i så gott som samtliga halländska kommuner. Även munhälsan är god bland barn i länet - här finns dock skillnader mellan kommunerna främst gällande 6-åringars förekomst av karies. Skillnaderna kan förklaras av olika socioekonomiska och demografiska förhållanden. Vilka grupper som behöver extra stöd för att upprätthålla en god munhälsa är därför viktiga att kartlägga. Avslutningsvis: I denna rapport redovisas faktorer som belyser eller påverkar halländska barns hälsoläge och hälsa. En bild ges av halländska 0-5-åringars hälsoläge inom de områden som har varit möjliga att kartlägga genom att statistik har funnits tillgänglig. För ett flertal områden finns gott om underlag för framtida insatser. Stora kunskapsluckor finns dock som behöver fyllas för att ge den bästa förutsättningen för hälsa hos halländska barn. Den psykiska ohälsan är ett stort och outforskat område som noggrannare behöver utredas, liksom frågor kring kost- och rörelsevanor, föräldrars rökning och alkoholbruk efter spädbarnsåret samt vilken roll socialtjänsten kan spela i små barns liv. 7

8 3. Grundläggande förutsättningar för en hälsosam uppväxt Socioekonomi Bakgrund Hälsa är starkt förknippat med socioekonomisk situation. Barn i socialt mindre gynnade grupper har sämre hälsa än andra. Detta kan till viss del förklaras av att de i högre utsträckning utsätts för riskfaktorer som passiv rökning, avsaknad av amning och otrygg anknytning mellan barn och föräldrar. Den främsta förklaringen är dock att de utsätts för flera olika belastningar samtidigt som de också har sämre ekonomiska, sociala och kulturella resurser (1). Låg socioekonomisk situation är den riskfaktor som betyder mest för hälsan och ökar risken för de flesta folkhälsoproblem. Uppskattningsvis kan % av all ohälsa under uppväxtåren ha en bakgrund i den socioekonomiska situationen (2). Den socioekonomiska situationen återspeglas i både den fysiska och psykiska hälsan. Fysiska problem är i genomsnitt 60 % vanligare bland barn med lägre socioekonomisk situation jämfört med mera gynnade barn. Gällande den psykiska hälsan är motsvarande siffra 70 % och för riskfaktorer för ohälsa 80 %. Exempelvis är det 3,6 gånger vanligare med plötslig spädbarnsdöd om barnet finns i en socialt mindre gynnad grupp (3). Ska man därför satsa mera på utsatta familjer ur psykisk och social synpunkt och låta andra klara sig på sina egna initiativ? En betydande del av de variationer som finns rörande barns hälsoläge kan förklaras av sociala faktorer. Dessa faktorer inkluderar uppväxtmiljö, kvalitet på förskola och indirekt stöd till föräldrar. Detta är faktorer som i princip är möjliga att påverka, och på så vis minska de sociala skillnaderna i ohälsa. Detta genom att förbättra den miljö barn lever i, höja kvaliteten på olika välfärdstjänster för barn, såsom förskola, samt ge utökat stöd till föräldrarna. En metastudie om närmiljöns, dvs. vännerna, förskolan, skolan och fritidsverksamheten i närområdet, betydelse för barns hälsa visade att en resursrik närmiljö minskar risken både för att barn ska födas med låg födelsevikt och att barn ska utveckla beteendeproblem (3). Bostadsområdets socioekonomiska karaktär kunde exempelvis förklara 11 % av beteendeproblemen bland barnen. Metastudien visade även att bostadsområdets karaktär verkar ha en självständig effekt på dessa problem, oberoende av familjens situation. Effekter av bostadsområdets karaktär både adderas till och förstärker den enskilda familjens risk (4). 8

9 9

10 Nedan ses hur stor andel barn 0-5 år som finns i familjer med en inkomststandard under 1.0, vilket innebär att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. I lever 4,6 % av dessa barn med en inkomststandard under 1.0, vilket är 2,5 procentenheter lägre än riket. Siffrorna i länet skiljer sig åt. Kungsbacka har lägst andel med 2,8 % medan Halmstad har högst andel med 6,5 % Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 1. Andel (%) barn 0-5 år i familjer med en inkomststandard under 1.0, år Källa: SCB I diagrammet nedan redovisas den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet (familj) med barn 0-5 år gamla. Disponibel inkomst är det belopp som man kan använda till konsumtion och sparande. I är den disponibla inkomster per familj i snitt kronor per år. Den disponibla inkomsten varierar mellan kommunerna. Högst disponibel inkomst per familj har Kungsbacka med kronor per år och lägst har Hylte med kronor per år Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 2. Disponibel inkomst (kr) per konsumtionsenhet (familj) med barn 0-5 år. Median. År Källa: SCB 10

11 Familjesituation Bakgrund Familjesituationen är en betydelsefull bestämningsfaktor för problem rörande välfärd, trygghet och hälsotillstånd. Studier har visat att ensamstående föräldrar i genomsnitt lever under mer pressade förhållanden än andra föräldrar och att situationen har förvärrats under den senaste tioårsperioden. Barn i enföräldershushåll löper även en något större risk för ogynnsam utveckling än andra barn, särskilt utbildningsmässigt. Barn till ensamstående föräldrar har även enligt barnhälsovården i större utsträckning haft psykosociala problem (5). För barn som bor med en ensamstående förälder föreligger betydligt sämre ekonomiska villkor än för barn som lever i familjer med båda föräldrarna. Konflikter och därav separationer i familjer är en dokumenterad riskfaktor för ohälsa både under uppväxten och senare i livet (6). Att därför arbeta för att minska förekomsten av sådana konflikter kan tänkas gynna både välfärd och hälsa hos de inblandade barnen. En relationsutbildning som används för att förebygga framtida problem och konflikter i parrelationen är The prevention and relationship enhancement program (PREP). Detta program har utarbetats för par som inte har påtagliga problem och omfattar runt timmar. Metoden har utvärderats i ett antal amerikanska studier, vilka har visat på gynnsamma effekter i form av bättre kommunikationsmönster och att relationen av de deltagande upplevs som mer tillfredsställande (7). I Sverige har metoden använts med svenskt material och med mycket positiva erfarenheter som resultat. Folkhälsoinstitutet rekommenderar därför mödrahälsovården att pröva användning av PREP (7). I som helhet bor 91 % av alla 0-5-åringarna med båda föräldrarna. Störst är skillnaden mellan Kungsbacka och Hylte, där 93 respektive 86 % av 0-5-åringarna bor med båda föräldrarna. Observera att skalan går från 82 till 94 % vilket endast blir en skillnad på sju procentenheter mellan dessa kommuner. Andel barn som bor med båda föräldrarna är en siffra som är svår att påverka. Det kommunerna måste ha i åtanke är att barn med ensamstående föräldrar i många fall behöver mer stöd och resurser Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte tabell 3. Andel (%) barn som bor med båda föräldrar. År 2007 per kommun. Källa: SCB 11

12 Utbildningsnivå Utbildningsnivån hos befolkningen säger mycket om den socioekonomiska situationen och därmed hälsan hos befolkningen. Utbildningsnivån hos föräldrar till barn 0-5 år är dock underskattad i nedanstående diagram då det beskriver utbildningsnivån hos människor år. Diagrammet visar att Kungsbacka har högst andel med eftergymnasial utbildning medan Hylte har högst andel med enbart förgymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 4. Utbildningsnivå i befolkningen år. År Per kommun. Källa: SCB Livets början Levnadsförhållandena under ett barns första levnadsår har stor betydelse för den framtida hälsan. Uppväxtvillkoren påverkar prestationerna i skolan och på så vis de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. God hälsa under de första levnadsåren kan även biologiskt sett ge skyddande effekter under resten av barnets liv (8). Födelsevikt Barns födelsevikt beror på ett flertal faktorer, och är därför svår att analysera. Förutom genetiska faktorer påverkar bland annat moderns näringstillstånd under graviditeten, sjukdomar hos modern, socioekonomiska förhållanden liksom kvalitet på mödra- och nyföddhetsvård. För att i detalj kunna förklara varför födelsevikter skiljer sig åt krävs ingående detaljstudier, men det har visats att medelfödelsevikten kan vara en indikator på hälsa och social jämlikhet (9). Exempelvis innebär en resursrik närmiljö en minskad risk för barn att födas med låg födelsevikt (4). I ligger medelfödelsevikten runt 3500 gram, vilket är liknande siffran i riket. 12

13 Barn som föds med en födelsevikt under 2500 gram För det nyfödda barnet kan en födelsevikt under 2500 gram innebära en fysisk hälsorisk i form av problem med andning, blodcirkulation och/eller immunförsvar samt eventuella medfödda missbildningar. Risken för dödsfall i nyföddhetsperiodens sjukdomar är 83 gånger större om vikten understiger 2500 gram. En låg födelsevikt kan även påverka barns psykiska utveckling och hälsa. För vissa barn med låg födelsevikt har inlärningssvårigheter och beteendeproblem i tidig skolålder påvisats. De mycket för tidigt födda barnens överlevnad har nationellt ökat under det senaste decenniet. Dock har förekomsten av funktionsnedsättning hos dessa barn inte minskat (10,11). Låg födelsevikt kan ha två helt olika orsaker; dels att barnet fötts före beräknad tid (underburenhet) och dels att barnet har haft dåliga förutsättningar för att växa i livmodern (tillväxthämning). Ofta förekommer dessa orsaker tillsammans. Faktorer som kan bidra till att barn föds med låg födelsevikt är rökning hos modern, vilket ökar risken med 60 %, infektioner hos modern såsom urinvägsinfektion och klamydia, alkohol- och drogbruk under graviditeten samt dåliga socioekonomiska förhållanden (10). I figuren ses en hög frekvens av lågviktiga barn i Laholms kommun. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att Laholm har den högsta frekvensen rökande mödrar under graviditeten (13 %). 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 5. Andel (%) barn födda med en födelsevikt under 2500 g i de halländska kommunerna. Källa: Medicinska födelseregistret 13

14 Barn som föds med en födelsevikt över 4500 gram Det finns ett samband mellan hög födelsevikt och flera förlossningskomplikationer samt olika typer av skador på barnet till följd av komplicerad förlossning. En stor andel av dessa förlossningar förlöper dock utan några komplikationer. Vissa studier antyder ökad risk för syrebrist vid vaginalförlossning av stora barn, men det saknas i hög utsträckning långtidsuppföljningar (12). Kända riskfaktorer för hög födelsevikt är diabetes och övervikt hos modern. Ur figuren är det inte möjligt att utläsa några tydliga skillnader mellan kommunerna avseende frekvensen barn med hög födelsevikt. Det finns inget samband med frekvensen överviktiga kvinnor i respektive kommun (13), och det är osannolikt att andelen fertila kvinnor med diabetes skulle variera annat än slumpmässigt mellan kommunerna. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 6. Andel (%) barn födda med en födelsevikt över 4500 g i de halländska kommunerna. Källa: Medicinska födelseregistret För tidigt födda barn De allra flesta barn föds efter 37 men före 42 kompletta veckor. En graviditetslängd kortare än 37 kompletta veckor definieras som för tidig förlossning, och då graviditetslängden överskrider 42 kompletta veckor talar man om överburenhet. Överburenhet kan innebära viss ökad risk för komplikationer hos barnet och på de flesta förlossningskliniker sätter man igång förlossningen vid viss grad av överburenhet. I föds mellan 5 och 6 % av barnen efter en graviditet kortare än 37 veckor (14). 14

15 15

16 Barnhälsovården Barnhälsovård är den vård som bedrivs i en ändamålsenlig lokal dvs. en barnavårdcentral (15). Barnhälsovårdens verksamhet baseras framförallt på socialstyrelsens föreskrift om hälsoundersökningar i barnhälsovården (15) och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (16). I dokumentet Riktlinjer för Barnhälsovården i län finns angivet vilka ytterligare styrdokument som gäller, vilka resurser som behövs, innehåll i verksamheten samt kravspecifikation (17). Barnhälsovårdens verksamhet är generell, erbjuds samtliga barn och når de allra flesta. Målet för verksamheten är att vara ett stöd i föräldraskapet, att förebygga och upptäcka sjukdom och funktionsnedsättning samt att uppmärksamma och förebygga risker i barns miljö. Under årens lopp har uppgifterna för barnhälsovården utökats och förändrats. Huvuduppgifterna vid starten var att motverka undernutrition och infektionssjukdomar. Numera inriktas verksamheten alltmer på psykosociala problem och förebyggande av olycksfall. Barnhälsovården är en mycket viktig del i folkhälsoarbetet, vilket också fastslagits i olika deklarationer och utredningar. En fråga som ställs inför framtiden är om barnhälsovården bättre ska behovsanpassas med tanke på barnens hälsoprofil i ett visst geografiskt område. 16

17 Vaccinationer I berörda åldersgrupper ska alla barn inom barnhälsovården erbjudas vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemophilus influenzae typ B samt mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Gällande vaccination mot MPR är täckningen mycket god. Täckningen ligger överallt över den rekommenderade nivån på 96 %, och väl över den nivå på 90 % som krävs för så kallad flockimmunitet och som anses vara nödvändig för att förhindra utbrott. Samtliga kommuner har ökat sin täckning med MPR-vaccination. Det beror med största sannolikhet dels på att rädslan för vaccinets påverkan på utvecklandet av autism håller på att avta, dels att föräldrar har en mer positiv attityd till vaccination och vacciner. Notera att diagrammet endast visar delen mellan 94 och 100 % av stapeln. Skillnaden mellan Hylte och Laholm är därför endast några få procentenheter (18). 100,0 98,0 MPR 2005 MPR 2006 MPR ,0 94,0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 7. Täckning (%) MPR-vaccination (mässling, påssjuka, röda hund), per kommun. Linjen i rött anger hur många som bör vara vaccinerade. Källa: Barnhälsovården Vaccinationstäckning med vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B anses vara mycket god. Det uppsatta målet på 96 % överskreds år 2007 av samtliga kommuner, vilket inte sågs i riket som helhet. BCG-vaccinationen relateras till om barnet är ett så kallat riskbarn avseende tuberkulos eller ej. Det svenska vaccinationsprogrammet rekommenderar att barn som tillhör grupper med ökad risk för tuberkulossmitta ska vaccineras. Den dominerande gruppen är barn vars föräldrar flyttat in från områden där tuberkulos är vanligt, framför allt länder i Östeuropa, Asien, Afrika, och Sydamerika. Andelen barn som erhållit BCG-vaccination blir därmed ett ungefärligt mått på andelen barn vars familjer på senare tid invandrat från dessa kulturer (18). 17

18 25% % 15% % 5% 0% Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 8. Andel (%) riskbarn för TBC, år Källa: Barnhälsovården BCG-vaccinationer till riskbarn varierar fortfarande kraftigt, även om det går att se en ökande trend i framförallt Varberg och Halmstad, vilket sannolikt ger upphov till ett förbättrat resultat i. För hela var år 2007 vaccinationstäckningen 94 %, mot 90 % 2005, vilket innebär att målet om 95 % vaccinationstäckning nästan uppnås (18). 100% 90% % 70% Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 9. Andel (%) BCG-vaccinerade riskbarn Källa: Barnhälsovården 18

19 Amning Bakgrund Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll och fördelarna för barn som ammas är många. Bröstmjölken innehåller många biologiskt viktiga proteiner, däribland enzymer, hormoner och tillväxtfaktorer. Den innehåller även immunoglobuliner som ger ett skydd mot infektioner och stärker immunförsvaret (19). Att enbart amma under barnets första månader har ett starkt samband med lägre dödlighet och mindre risk för infektioner. Även den psykosociala utvecklingen gynnas av ett fortsatt ammande och därmed fortsatt anknytning mellan barn och mamma (20). Korttidsutbildade mammor är överrepresenterade bland de mammor som inte ammar alls eller har en kort amningstid (21). Världshälsoorganisationen (WHO) och Världshälsoförsamlingen (WHA) rekommenderar sina medlemsländer att främja enbart amning fram till det att barnet är sex månader gammalt. Därefter rekommenderas amning som komplement till mat fram till två års ålder eller längre. WHO:s delmål, som finns angivna i Amningsvänliga sjukhus är att 80 procent av barnen ska ammas helt under de fyra första månaderna. Svenska Livsmedelsverket följer WHO:s riktlinjer och rekommenderar enbart amning upp till sex månaders ålder för att därefter införa kompletterande kost. Tilläggskosten behövs för att tillgodose barnets behov av energi och näringsämnen (19). I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög. Omkring 60 procent av alla barn ammas helt under de första fyra månaderna för att sedan sjunka till omkring 20 procent vid sex månaders ålder. Den halländska barnhälsovårdens mål är att 80 % av alla barn ska ammas helt både vid 4 och 6 månaders ålder (17). Detta uppnås inte i någon av de halländska kommunerna. Flera av de halländska kommunerna ligger dock högre än riksgenomsnittet både vid 4 och 6 månaders ålder och variationerna är små mellan kommunerna. Hylte utmärker sig positivt gällande amning vid 6 månaders ålder Barn enbart ammade 4 mån Barn enbart ammade 6 mån Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket 2006 tabell 10. Andel (%) barn födda 2007, enbart ammade vid 4 mån och 6 månaders ålder. Per kommun. Källa: Barnhälsovården, Socialstyrelsen 19

20 Rökning Bakgrund Föräldrarnas rökvanor under graviditeten och spädbarnstiden har stor betydelse för barnets hälsa. Barn vars mamma vid inskrivningen till mödrahälsovården uppgav att hon var rökare hade 15 % högre risk att dö under de fyra första levnadsveckorna än andra barn med liknande socioekonomisk situation. Mammornas rökning är den viktigaste påverkbara orsaken till tillväxthämning av fostret; barn till rökande mammor föds dubbelt så ofta tillväxthämmade och betydligt oftare för tidigt, vilket hänger ihop med en ökad risk att dö under de fyra första levnadsveckorna (21). Nyfödda barn vars mammor använt tobak under graviditeten uppvisar oftare beteenden som kan liknas vid stressymtom, jämfört med barn som inte utsatts för nikotin. Spädbarn som utsätts för passiv rökning har även större behov av behandling på sjukhus än andra barn. Barn med en förälder som rökt under graviditeten får en något tjockare inre artärvägg, vilket är första steget mot pulsåderförkalkning. Barn vars föräldrar rökt under graviditeten är mer överviktiga och har högre blodtryck i tonåren jämfört med barn till föräldrar som inte rökt (22). Redan under fostertiden bildas receptorer för nikotin i barnets hjärna, vilket innebär att barnet senare i livet lättare kan fastna i ett nikotinberoende (23). Små barn är känsligare än vuxna för tobaksrök; barnens kropp tar vid samma exponering upp ämnen från tobaksrök i högre koncentrationer än vuxna. Under spädbarnsåret, efter den första kritiska månaden, är det främst luftvägarna som påverkas av tobaksrök. Barn med rökande föräldrar får sämre lungfunktion, drabbas oftare av infektioner i organ såsom öron och lungor som har nära kontakt med luftvägarna samt löper större risk att drabbas av astma och allergier (21, 24). Svenska föräldrars rökning beräknas varje år leda till mer än 500 fall av akut nedre luftvägssjukdom hos barn och drygt 500 fall av öroninflammation (25). Även en ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd föreligger (26). Vid amning överförs nikotin och andra ämnen till barnet via modersmjölken. De största koncentrationerna i modersmjölken finns hos kvinnor som snusar. De skyddseffekter som amning ger riskerar därför att försvinna om den som ammar använder tobak. En negativ koppling finns även mellan rökande mödrar och minskad amningstid (27). Gravida kvinnors rökvanor registreras första gången i graviditetsvecka Även uppgifter om rökvanor tre månader innan graviditeten samt sent i graviditeten samlas in. I var år 2006 andelen rökare omkring 18 % tre månader före graviditeten. Detta innebär att andelen rökare sjunker med 10 procentenheter till 8 % vid mätningen i graviditetsvecka I samtliga kommuner, förutom Laholm, ligger rökfrekvensen på samma nivå eller minskar sedan graviditetsvecka 8-12 och framåt. Det är uppseendeväckande att andelen kvinnor som röker i Laholm går från 9 till 13 % under graviditetens gång. I samtliga kommuner har fler kvinnor börjat röka igen då barnet är 8 månader gammalt. Någon kartläggning om varför vissa föräldrar väljer att fortsätta röka eller återuppta rökning trots den information som ges har inte gjorts i. Första gången personal på barnhälsovårdscentralen (BVC) tar upp rökning är oftast hemma hos de nyblivna föräldrarna. De flesta BVC-sjuksköterskor ställer då en direkt fråga om föräldrarna röker, då den är en del i barnets BVC-journal. I samband med frågan ges information om den skadliga effekten av passiv rökning. Vissa BVC-sjuksköterskor väljer att prata mer om skadorna och den effekt det har på barnet. 20

21 Graviditetsvecka månaders ålder 8 månaders ålder Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 11. Andel (%) rökande kvinnor i graviditetsvecka 8-12, då barnet är 0-1 månad samt 8 månader gammalt. År Källa: Socialstyrelsen, Barnhälsovården. Gällande männens rökning under barnets spädbarnår sker en motsatt utveckling mot kvinnorna. I röker omkring 11 % av männen då barnet är 0-1 månad gammalt för att sedan sjunka till 10 % då barnet är 8 månader gammalt. Rökfrekvensen skiljer sig stort mellan kommunerna. Kungsbacka ligger lägst i länet med 4,6 respektive 3,1 % rökande pappor då barnet är 0-1 månad och 8 månader gammalt. Hylte ligger högst i länet med 19,1 respektive 16,3 % rökande pappor då barnet är 0-1 månad och 8 månader gammalt månaders ålder 8 månaders ålder Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 12. Andel (%) rökande män då barnet är 0-1 månad samt 8 månader gammalt. År 2007 samt riket Källa: Barnhälsovården, Socialstyrelsen Uppgifter om föräldrars rökning då barnet har passerat spädbarnsåret finns inte. 21

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Louise 38 år är i tidig graviditet och kommer för ett första besök på mödravårdscentralen där du jobbar som barnläkare. Hon har ett kroniskt alkoholmissbruk sedan

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1 Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer