Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa"

Transkript

1 Yngst i en rapport om små barns hälsa 1

2 Författare Karin Jansson Arbetsgrupp Bernt Alm, Landstinget Karin Jansson, Region Bertil Marklund, Landstinget Nina Mårtensson, Landstinget Agneta Overgaard, Landstinget Monica Svensson, Region Gerd Tangen, Landstinget 2

3 Innehåll 1. Förord Sammanfattning Grundläggande förutsättningar för en hälsosam uppväxt...8 Socioekonomi...8 Familjesituation...11 Utbildningsnivå Livets början Barnhälsovården Vaccinationer Amning Rökning...20 Alkoholvanor hos gravida kvinnor...22 Föräldragrupper...22 Matvanor...24 Fysisk aktivitet Övervikt och fetma Buller Psykisk hälsa...29 Uttag av föräldraledighet...30 Föräldrastöd...30 Depression hos nyblivna mammor (Postpartumdepression)...30 Insatser från Socialtjänsten...31 Barn- och kvinnomisshandel Förskoleverksamhet Barngrupper Personal...36 Barnens vistelsetid i förskolan Kost i förskolan Betydelsen av bra utformade förskolegårdar Hälsofrämjande arbete i s förskolor

4 6. Hälso- och sjukvård Vårdkonsumtion Skador och olyckor...42 Läkemedelsanvändning...43 Besök hos logoped...43 Allergi och astma...46 Infektioner...47 Munhälsa Kommunvisa sammanfattningar Kungsbacka Varberg...55 Falkenberg Halmstad...62 Laholm Hylte Referenser

5 1. Förord Under 2008 gav de lokala nämnderna i Landstinget uppdraget att ta fram underlag om läget kring den psykiska hälsan i s befolkning. Under utredningen framkom att det fanns för lite regional och lokal data/statistik om de minsta barnens (0-5 år) hälsoläge, vilket gjorde det svårt att uttala sig om behovet av insatser för att främja både den psykiska och fysiska hälsan. Utifrån detta tillkom denna rapport på uppdrag av de halländska kommunerna och landstingets lokala nämnder med Region som utförare. Barns hälsa har det senaste decenniet utvecklats i stort som de vuxnas hälsa, vilket innebär att dödligheten minskar medan allergiska besvär och psykisk ohälsa ökar. Redan i barndomen märks hälsoskillnader mellan flickor och pojkar samt mellan olika sociala grupper. Strukturella bestämningsfaktorer som föräldrarnas socioekonomiska grupptillhörighet samt kulturella och demografiska faktorer har betydelse såväl för hälsa som för utveckling både under barndomen och senare i livet. Ur ett barnrättsperspektiv är det därför viktigt att samhällets olika aktörer kompenserar för de olikheter som kan drabba barn och att deras rätt till hälsa tas på allvar. Grunden till barns framtida fysiska och psykiska hälsoläge läggs till stor del då barnen är små; de flesta problem som uppkommer i tonår och vuxenliv har sin bakgrund i förskoleåldern. Hälsofrämjande insatser och förebyggande arbete bör därför sättas in tidigt i livet oavsett om det gäller att skapa goda uppväxtvillkor, hälsosamma levnadsvanor, stödjande miljöer eller att förebygga sjukdomar. Därför bedömer regeringen i folkhälsopropositionen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. En god hälsa bland barn i är en viktig del på vägen mot den regionala utvecklingsstrategins vision - bästa livsplatsen. I den halländska folkhälsopolicyn anges inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i för att nå visionen. Policyns insatsområden; Gemenskap och delaktighet, Goda uppväxtvillkor, Kompetens och sysselsättning, Goda livsmiljöer och Goda levnadsvanor berör samtliga små barns hälsa i olika utsträckning. Ska utvecklas för framtiden krävs god hälsa hos befolkningen, vilket grundläggs hos barn som är små nu. Familjen är den första och viktigaste kontakt barnet har, men kommun, landsting och ideella organisationer har även de en stor inverkan på ett barns förutsättningar för god hälsa. Ju yngre barnen är desto mer är både det hälsofrämjande och förebyggande arbetet beroende av de vuxna människor och miljöer som finns runt barnen. Förutom föräldrar är sociala nätverk, barna- och mödravårdcentral, förskola och fritidsverksamheter exempel på stödjande resurser för barnen. För att ett effektivt hälsofrämjande arbete ska kunna bedrivas behövs sammanfattad och lättillgänglig kunskap om hur små barns hälsoläge ser ut, samt om de olika samhällsförhållanden som påverkar deras liv och hälsa. 5

6 2. Sammanfattning I bor barn i åldrarna 0-5 år, vilka utgör 7 % av befolkningen. Majoriteten av barn har en god fysisk hälsa, vilket är en effekt av goda sociala och ekonomiska villkor, men även av den hälsoövervakning och föräldrautbildning som förmedlas via barnhälsovården. Däremot finns en viss oro för barnens psykiska hälsa som tenderar att försämras och som inte har uppmärksammats i samma utsträckning som den fysiska hälsan. Kunskaperna om förskolebarnens psykiska ohälsa är begränsad, dock görs försök att öka denna kunskap. Trots att de allra flesta av de halländska förskolebarnen har en mycket god hälsa föreligger stora skillnader i sociala och ekonomiska förhållanden. De flesta barn lever i trygga familjer med stabil ekonomi medan en liten del lever i familjer med mer problem och ekonomiska svårigheter. Förutsättningar för ett hälsosamt liv ges ett barn redan i fosterstadiet. Ett exempel är föräldrars tobaksanvändning som har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Majoriteten av de halländska föräldrarna varken röker eller snusar. Hälsoriskerna som följer för barn som utsätts för tobak är dock så allvarliga att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste fortsätta i lika hög takt som förut. I röker omkring en av tio mammor i andra och tredje graviditetsmånaden. Skillnaderna är dock stora mellan kommunerna, så även efter barnets födelse. I samtliga kommuner ökar andelen rökande mammor från födelsen och fram till det att barnet är åtta månader. För papporna är trenden den omvända; andelen rökande pappor minskar något i alla kommuner från födelsen till det att barnet är åtta månader. Föräldrars alkoholvanor under graviditeten kommer att uppmärksammas inom mödrahälsovården i större utsträckning sedan dokumentation av alkoholvanor hos gravida kvinnor påbörjats under år Samtliga kvinnor erbjuds tidigt i graviditeten ett hälsosamtal där ett formulär kring alkoholbruk ingår. Att även alkohol nu uppmärksammas är ytterligare ett steg på vägen mot en bättre hälsa för de minsta barnen. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige och hög. Omkring 60 % av alla barn har bröstmjölk som enda föda under de fyra första månaderna för att sedan sjunka till omkring 20 % vid sex månaders ålder. Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll och hälsofördelarna för barn som ammas är många. Flera av de halländska kommunerna har en amningsfrekvens över riksgenomsnittet både vid fyra och sex månaders ålder. För att på sikt nå barnhälsovårdens mål att 80 % av alla barn enbart ska äta bröstmjölk vid 6 månaders ålder är det ändå viktigt att det främjande arbetet fortsätter med stor energi. Hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet är bland de viktigaste faktorerna som främjar hälsa och förebygger sjukdomar. Halländsk statistik om barns kost- och rörelsevanor finns inte, dock ger nationella studier en fingervisning om att den mat små barn äter inte är optimal. Barn äter för mycket socker och mättat fett och för lite grönsaker och fibrer. Detta kan leda till övervikt, vilket 15 % av de halländska 2-5-åringarna lider av. En sjättedel av dessa barn har även utvecklat fetma. Då risken att bli överviktig som vuxen ökar om man redan som barn är överviktig är det viktigt att så tidigt som möjligt stoppa denna utveckling. Förskolan är den samhällsverksamhet som har de största möjligheterna att utjämna sociala skillnader i ohälsa då ca 85 % av alla barn nås av verksamheten. En hälsofrämjande skola är därför viktig för barns 6

7 framtida hälsa. Halländska förskolor fungerar i stor utsträckning bra med välutbildad personal och god personaltäthet. Problem finns dock med stora barngrupper i vissa kommuner, med en hög andel grupper med fler än 21 barn. De halländska barnen har en god fysisk hälsa och barn i flera kommuner konsumerar mindre vård än förväntat utifrån jämförelsetal. Vaccinationstäckningen i är mycket god, och målen för de olika vaccinationerna uppnås i så gott som samtliga halländska kommuner. Även munhälsan är god bland barn i länet - här finns dock skillnader mellan kommunerna främst gällande 6-åringars förekomst av karies. Skillnaderna kan förklaras av olika socioekonomiska och demografiska förhållanden. Vilka grupper som behöver extra stöd för att upprätthålla en god munhälsa är därför viktiga att kartlägga. Avslutningsvis: I denna rapport redovisas faktorer som belyser eller påverkar halländska barns hälsoläge och hälsa. En bild ges av halländska 0-5-åringars hälsoläge inom de områden som har varit möjliga att kartlägga genom att statistik har funnits tillgänglig. För ett flertal områden finns gott om underlag för framtida insatser. Stora kunskapsluckor finns dock som behöver fyllas för att ge den bästa förutsättningen för hälsa hos halländska barn. Den psykiska ohälsan är ett stort och outforskat område som noggrannare behöver utredas, liksom frågor kring kost- och rörelsevanor, föräldrars rökning och alkoholbruk efter spädbarnsåret samt vilken roll socialtjänsten kan spela i små barns liv. 7

8 3. Grundläggande förutsättningar för en hälsosam uppväxt Socioekonomi Bakgrund Hälsa är starkt förknippat med socioekonomisk situation. Barn i socialt mindre gynnade grupper har sämre hälsa än andra. Detta kan till viss del förklaras av att de i högre utsträckning utsätts för riskfaktorer som passiv rökning, avsaknad av amning och otrygg anknytning mellan barn och föräldrar. Den främsta förklaringen är dock att de utsätts för flera olika belastningar samtidigt som de också har sämre ekonomiska, sociala och kulturella resurser (1). Låg socioekonomisk situation är den riskfaktor som betyder mest för hälsan och ökar risken för de flesta folkhälsoproblem. Uppskattningsvis kan % av all ohälsa under uppväxtåren ha en bakgrund i den socioekonomiska situationen (2). Den socioekonomiska situationen återspeglas i både den fysiska och psykiska hälsan. Fysiska problem är i genomsnitt 60 % vanligare bland barn med lägre socioekonomisk situation jämfört med mera gynnade barn. Gällande den psykiska hälsan är motsvarande siffra 70 % och för riskfaktorer för ohälsa 80 %. Exempelvis är det 3,6 gånger vanligare med plötslig spädbarnsdöd om barnet finns i en socialt mindre gynnad grupp (3). Ska man därför satsa mera på utsatta familjer ur psykisk och social synpunkt och låta andra klara sig på sina egna initiativ? En betydande del av de variationer som finns rörande barns hälsoläge kan förklaras av sociala faktorer. Dessa faktorer inkluderar uppväxtmiljö, kvalitet på förskola och indirekt stöd till föräldrar. Detta är faktorer som i princip är möjliga att påverka, och på så vis minska de sociala skillnaderna i ohälsa. Detta genom att förbättra den miljö barn lever i, höja kvaliteten på olika välfärdstjänster för barn, såsom förskola, samt ge utökat stöd till föräldrarna. En metastudie om närmiljöns, dvs. vännerna, förskolan, skolan och fritidsverksamheten i närområdet, betydelse för barns hälsa visade att en resursrik närmiljö minskar risken både för att barn ska födas med låg födelsevikt och att barn ska utveckla beteendeproblem (3). Bostadsområdets socioekonomiska karaktär kunde exempelvis förklara 11 % av beteendeproblemen bland barnen. Metastudien visade även att bostadsområdets karaktär verkar ha en självständig effekt på dessa problem, oberoende av familjens situation. Effekter av bostadsområdets karaktär både adderas till och förstärker den enskilda familjens risk (4). 8

9 9

10 Nedan ses hur stor andel barn 0-5 år som finns i familjer med en inkomststandard under 1.0, vilket innebär att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. I lever 4,6 % av dessa barn med en inkomststandard under 1.0, vilket är 2,5 procentenheter lägre än riket. Siffrorna i länet skiljer sig åt. Kungsbacka har lägst andel med 2,8 % medan Halmstad har högst andel med 6,5 % Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 1. Andel (%) barn 0-5 år i familjer med en inkomststandard under 1.0, år Källa: SCB I diagrammet nedan redovisas den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet (familj) med barn 0-5 år gamla. Disponibel inkomst är det belopp som man kan använda till konsumtion och sparande. I är den disponibla inkomster per familj i snitt kronor per år. Den disponibla inkomsten varierar mellan kommunerna. Högst disponibel inkomst per familj har Kungsbacka med kronor per år och lägst har Hylte med kronor per år Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 2. Disponibel inkomst (kr) per konsumtionsenhet (familj) med barn 0-5 år. Median. År Källa: SCB 10

11 Familjesituation Bakgrund Familjesituationen är en betydelsefull bestämningsfaktor för problem rörande välfärd, trygghet och hälsotillstånd. Studier har visat att ensamstående föräldrar i genomsnitt lever under mer pressade förhållanden än andra föräldrar och att situationen har förvärrats under den senaste tioårsperioden. Barn i enföräldershushåll löper även en något större risk för ogynnsam utveckling än andra barn, särskilt utbildningsmässigt. Barn till ensamstående föräldrar har även enligt barnhälsovården i större utsträckning haft psykosociala problem (5). För barn som bor med en ensamstående förälder föreligger betydligt sämre ekonomiska villkor än för barn som lever i familjer med båda föräldrarna. Konflikter och därav separationer i familjer är en dokumenterad riskfaktor för ohälsa både under uppväxten och senare i livet (6). Att därför arbeta för att minska förekomsten av sådana konflikter kan tänkas gynna både välfärd och hälsa hos de inblandade barnen. En relationsutbildning som används för att förebygga framtida problem och konflikter i parrelationen är The prevention and relationship enhancement program (PREP). Detta program har utarbetats för par som inte har påtagliga problem och omfattar runt timmar. Metoden har utvärderats i ett antal amerikanska studier, vilka har visat på gynnsamma effekter i form av bättre kommunikationsmönster och att relationen av de deltagande upplevs som mer tillfredsställande (7). I Sverige har metoden använts med svenskt material och med mycket positiva erfarenheter som resultat. Folkhälsoinstitutet rekommenderar därför mödrahälsovården att pröva användning av PREP (7). I som helhet bor 91 % av alla 0-5-åringarna med båda föräldrarna. Störst är skillnaden mellan Kungsbacka och Hylte, där 93 respektive 86 % av 0-5-åringarna bor med båda föräldrarna. Observera att skalan går från 82 till 94 % vilket endast blir en skillnad på sju procentenheter mellan dessa kommuner. Andel barn som bor med båda föräldrarna är en siffra som är svår att påverka. Det kommunerna måste ha i åtanke är att barn med ensamstående föräldrar i många fall behöver mer stöd och resurser Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte tabell 3. Andel (%) barn som bor med båda föräldrar. År 2007 per kommun. Källa: SCB 11

12 Utbildningsnivå Utbildningsnivån hos befolkningen säger mycket om den socioekonomiska situationen och därmed hälsan hos befolkningen. Utbildningsnivån hos föräldrar till barn 0-5 år är dock underskattad i nedanstående diagram då det beskriver utbildningsnivån hos människor år. Diagrammet visar att Kungsbacka har högst andel med eftergymnasial utbildning medan Hylte har högst andel med enbart förgymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 4. Utbildningsnivå i befolkningen år. År Per kommun. Källa: SCB Livets början Levnadsförhållandena under ett barns första levnadsår har stor betydelse för den framtida hälsan. Uppväxtvillkoren påverkar prestationerna i skolan och på så vis de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. God hälsa under de första levnadsåren kan även biologiskt sett ge skyddande effekter under resten av barnets liv (8). Födelsevikt Barns födelsevikt beror på ett flertal faktorer, och är därför svår att analysera. Förutom genetiska faktorer påverkar bland annat moderns näringstillstånd under graviditeten, sjukdomar hos modern, socioekonomiska förhållanden liksom kvalitet på mödra- och nyföddhetsvård. För att i detalj kunna förklara varför födelsevikter skiljer sig åt krävs ingående detaljstudier, men det har visats att medelfödelsevikten kan vara en indikator på hälsa och social jämlikhet (9). Exempelvis innebär en resursrik närmiljö en minskad risk för barn att födas med låg födelsevikt (4). I ligger medelfödelsevikten runt 3500 gram, vilket är liknande siffran i riket. 12

13 Barn som föds med en födelsevikt under 2500 gram För det nyfödda barnet kan en födelsevikt under 2500 gram innebära en fysisk hälsorisk i form av problem med andning, blodcirkulation och/eller immunförsvar samt eventuella medfödda missbildningar. Risken för dödsfall i nyföddhetsperiodens sjukdomar är 83 gånger större om vikten understiger 2500 gram. En låg födelsevikt kan även påverka barns psykiska utveckling och hälsa. För vissa barn med låg födelsevikt har inlärningssvårigheter och beteendeproblem i tidig skolålder påvisats. De mycket för tidigt födda barnens överlevnad har nationellt ökat under det senaste decenniet. Dock har förekomsten av funktionsnedsättning hos dessa barn inte minskat (10,11). Låg födelsevikt kan ha två helt olika orsaker; dels att barnet fötts före beräknad tid (underburenhet) och dels att barnet har haft dåliga förutsättningar för att växa i livmodern (tillväxthämning). Ofta förekommer dessa orsaker tillsammans. Faktorer som kan bidra till att barn föds med låg födelsevikt är rökning hos modern, vilket ökar risken med 60 %, infektioner hos modern såsom urinvägsinfektion och klamydia, alkohol- och drogbruk under graviditeten samt dåliga socioekonomiska förhållanden (10). I figuren ses en hög frekvens av lågviktiga barn i Laholms kommun. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att Laholm har den högsta frekvensen rökande mödrar under graviditeten (13 %). 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 5. Andel (%) barn födda med en födelsevikt under 2500 g i de halländska kommunerna. Källa: Medicinska födelseregistret 13

14 Barn som föds med en födelsevikt över 4500 gram Det finns ett samband mellan hög födelsevikt och flera förlossningskomplikationer samt olika typer av skador på barnet till följd av komplicerad förlossning. En stor andel av dessa förlossningar förlöper dock utan några komplikationer. Vissa studier antyder ökad risk för syrebrist vid vaginalförlossning av stora barn, men det saknas i hög utsträckning långtidsuppföljningar (12). Kända riskfaktorer för hög födelsevikt är diabetes och övervikt hos modern. Ur figuren är det inte möjligt att utläsa några tydliga skillnader mellan kommunerna avseende frekvensen barn med hög födelsevikt. Det finns inget samband med frekvensen överviktiga kvinnor i respektive kommun (13), och det är osannolikt att andelen fertila kvinnor med diabetes skulle variera annat än slumpmässigt mellan kommunerna. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 6. Andel (%) barn födda med en födelsevikt över 4500 g i de halländska kommunerna. Källa: Medicinska födelseregistret För tidigt födda barn De allra flesta barn föds efter 37 men före 42 kompletta veckor. En graviditetslängd kortare än 37 kompletta veckor definieras som för tidig förlossning, och då graviditetslängden överskrider 42 kompletta veckor talar man om överburenhet. Överburenhet kan innebära viss ökad risk för komplikationer hos barnet och på de flesta förlossningskliniker sätter man igång förlossningen vid viss grad av överburenhet. I föds mellan 5 och 6 % av barnen efter en graviditet kortare än 37 veckor (14). 14

15 15

16 Barnhälsovården Barnhälsovård är den vård som bedrivs i en ändamålsenlig lokal dvs. en barnavårdcentral (15). Barnhälsovårdens verksamhet baseras framförallt på socialstyrelsens föreskrift om hälsoundersökningar i barnhälsovården (15) och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (16). I dokumentet Riktlinjer för Barnhälsovården i län finns angivet vilka ytterligare styrdokument som gäller, vilka resurser som behövs, innehåll i verksamheten samt kravspecifikation (17). Barnhälsovårdens verksamhet är generell, erbjuds samtliga barn och når de allra flesta. Målet för verksamheten är att vara ett stöd i föräldraskapet, att förebygga och upptäcka sjukdom och funktionsnedsättning samt att uppmärksamma och förebygga risker i barns miljö. Under årens lopp har uppgifterna för barnhälsovården utökats och förändrats. Huvuduppgifterna vid starten var att motverka undernutrition och infektionssjukdomar. Numera inriktas verksamheten alltmer på psykosociala problem och förebyggande av olycksfall. Barnhälsovården är en mycket viktig del i folkhälsoarbetet, vilket också fastslagits i olika deklarationer och utredningar. En fråga som ställs inför framtiden är om barnhälsovården bättre ska behovsanpassas med tanke på barnens hälsoprofil i ett visst geografiskt område. 16

17 Vaccinationer I berörda åldersgrupper ska alla barn inom barnhälsovården erbjudas vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemophilus influenzae typ B samt mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Gällande vaccination mot MPR är täckningen mycket god. Täckningen ligger överallt över den rekommenderade nivån på 96 %, och väl över den nivå på 90 % som krävs för så kallad flockimmunitet och som anses vara nödvändig för att förhindra utbrott. Samtliga kommuner har ökat sin täckning med MPR-vaccination. Det beror med största sannolikhet dels på att rädslan för vaccinets påverkan på utvecklandet av autism håller på att avta, dels att föräldrar har en mer positiv attityd till vaccination och vacciner. Notera att diagrammet endast visar delen mellan 94 och 100 % av stapeln. Skillnaden mellan Hylte och Laholm är därför endast några få procentenheter (18). 100,0 98,0 MPR 2005 MPR 2006 MPR ,0 94,0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 7. Täckning (%) MPR-vaccination (mässling, påssjuka, röda hund), per kommun. Linjen i rött anger hur många som bör vara vaccinerade. Källa: Barnhälsovården Vaccinationstäckning med vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B anses vara mycket god. Det uppsatta målet på 96 % överskreds år 2007 av samtliga kommuner, vilket inte sågs i riket som helhet. BCG-vaccinationen relateras till om barnet är ett så kallat riskbarn avseende tuberkulos eller ej. Det svenska vaccinationsprogrammet rekommenderar att barn som tillhör grupper med ökad risk för tuberkulossmitta ska vaccineras. Den dominerande gruppen är barn vars föräldrar flyttat in från områden där tuberkulos är vanligt, framför allt länder i Östeuropa, Asien, Afrika, och Sydamerika. Andelen barn som erhållit BCG-vaccination blir därmed ett ungefärligt mått på andelen barn vars familjer på senare tid invandrat från dessa kulturer (18). 17

18 25% % 15% % 5% 0% Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 8. Andel (%) riskbarn för TBC, år Källa: Barnhälsovården BCG-vaccinationer till riskbarn varierar fortfarande kraftigt, även om det går att se en ökande trend i framförallt Varberg och Halmstad, vilket sannolikt ger upphov till ett förbättrat resultat i. För hela var år 2007 vaccinationstäckningen 94 %, mot 90 % 2005, vilket innebär att målet om 95 % vaccinationstäckning nästan uppnås (18). 100% 90% % 70% Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 9. Andel (%) BCG-vaccinerade riskbarn Källa: Barnhälsovården 18

19 Amning Bakgrund Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll och fördelarna för barn som ammas är många. Bröstmjölken innehåller många biologiskt viktiga proteiner, däribland enzymer, hormoner och tillväxtfaktorer. Den innehåller även immunoglobuliner som ger ett skydd mot infektioner och stärker immunförsvaret (19). Att enbart amma under barnets första månader har ett starkt samband med lägre dödlighet och mindre risk för infektioner. Även den psykosociala utvecklingen gynnas av ett fortsatt ammande och därmed fortsatt anknytning mellan barn och mamma (20). Korttidsutbildade mammor är överrepresenterade bland de mammor som inte ammar alls eller har en kort amningstid (21). Världshälsoorganisationen (WHO) och Världshälsoförsamlingen (WHA) rekommenderar sina medlemsländer att främja enbart amning fram till det att barnet är sex månader gammalt. Därefter rekommenderas amning som komplement till mat fram till två års ålder eller längre. WHO:s delmål, som finns angivna i Amningsvänliga sjukhus är att 80 procent av barnen ska ammas helt under de fyra första månaderna. Svenska Livsmedelsverket följer WHO:s riktlinjer och rekommenderar enbart amning upp till sex månaders ålder för att därefter införa kompletterande kost. Tilläggskosten behövs för att tillgodose barnets behov av energi och näringsämnen (19). I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög. Omkring 60 procent av alla barn ammas helt under de första fyra månaderna för att sedan sjunka till omkring 20 procent vid sex månaders ålder. Den halländska barnhälsovårdens mål är att 80 % av alla barn ska ammas helt både vid 4 och 6 månaders ålder (17). Detta uppnås inte i någon av de halländska kommunerna. Flera av de halländska kommunerna ligger dock högre än riksgenomsnittet både vid 4 och 6 månaders ålder och variationerna är små mellan kommunerna. Hylte utmärker sig positivt gällande amning vid 6 månaders ålder Barn enbart ammade 4 mån Barn enbart ammade 6 mån Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket 2006 tabell 10. Andel (%) barn födda 2007, enbart ammade vid 4 mån och 6 månaders ålder. Per kommun. Källa: Barnhälsovården, Socialstyrelsen 19

20 Rökning Bakgrund Föräldrarnas rökvanor under graviditeten och spädbarnstiden har stor betydelse för barnets hälsa. Barn vars mamma vid inskrivningen till mödrahälsovården uppgav att hon var rökare hade 15 % högre risk att dö under de fyra första levnadsveckorna än andra barn med liknande socioekonomisk situation. Mammornas rökning är den viktigaste påverkbara orsaken till tillväxthämning av fostret; barn till rökande mammor föds dubbelt så ofta tillväxthämmade och betydligt oftare för tidigt, vilket hänger ihop med en ökad risk att dö under de fyra första levnadsveckorna (21). Nyfödda barn vars mammor använt tobak under graviditeten uppvisar oftare beteenden som kan liknas vid stressymtom, jämfört med barn som inte utsatts för nikotin. Spädbarn som utsätts för passiv rökning har även större behov av behandling på sjukhus än andra barn. Barn med en förälder som rökt under graviditeten får en något tjockare inre artärvägg, vilket är första steget mot pulsåderförkalkning. Barn vars föräldrar rökt under graviditeten är mer överviktiga och har högre blodtryck i tonåren jämfört med barn till föräldrar som inte rökt (22). Redan under fostertiden bildas receptorer för nikotin i barnets hjärna, vilket innebär att barnet senare i livet lättare kan fastna i ett nikotinberoende (23). Små barn är känsligare än vuxna för tobaksrök; barnens kropp tar vid samma exponering upp ämnen från tobaksrök i högre koncentrationer än vuxna. Under spädbarnsåret, efter den första kritiska månaden, är det främst luftvägarna som påverkas av tobaksrök. Barn med rökande föräldrar får sämre lungfunktion, drabbas oftare av infektioner i organ såsom öron och lungor som har nära kontakt med luftvägarna samt löper större risk att drabbas av astma och allergier (21, 24). Svenska föräldrars rökning beräknas varje år leda till mer än 500 fall av akut nedre luftvägssjukdom hos barn och drygt 500 fall av öroninflammation (25). Även en ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd föreligger (26). Vid amning överförs nikotin och andra ämnen till barnet via modersmjölken. De största koncentrationerna i modersmjölken finns hos kvinnor som snusar. De skyddseffekter som amning ger riskerar därför att försvinna om den som ammar använder tobak. En negativ koppling finns även mellan rökande mödrar och minskad amningstid (27). Gravida kvinnors rökvanor registreras första gången i graviditetsvecka Även uppgifter om rökvanor tre månader innan graviditeten samt sent i graviditeten samlas in. I var år 2006 andelen rökare omkring 18 % tre månader före graviditeten. Detta innebär att andelen rökare sjunker med 10 procentenheter till 8 % vid mätningen i graviditetsvecka I samtliga kommuner, förutom Laholm, ligger rökfrekvensen på samma nivå eller minskar sedan graviditetsvecka 8-12 och framåt. Det är uppseendeväckande att andelen kvinnor som röker i Laholm går från 9 till 13 % under graviditetens gång. I samtliga kommuner har fler kvinnor börjat röka igen då barnet är 8 månader gammalt. Någon kartläggning om varför vissa föräldrar väljer att fortsätta röka eller återuppta rökning trots den information som ges har inte gjorts i. Första gången personal på barnhälsovårdscentralen (BVC) tar upp rökning är oftast hemma hos de nyblivna föräldrarna. De flesta BVC-sjuksköterskor ställer då en direkt fråga om föräldrarna röker, då den är en del i barnets BVC-journal. I samband med frågan ges information om den skadliga effekten av passiv rökning. Vissa BVC-sjuksköterskor väljer att prata mer om skadorna och den effekt det har på barnet. 20

21 Graviditetsvecka månaders ålder 8 månaders ålder Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 11. Andel (%) rökande kvinnor i graviditetsvecka 8-12, då barnet är 0-1 månad samt 8 månader gammalt. År Källa: Socialstyrelsen, Barnhälsovården. Gällande männens rökning under barnets spädbarnår sker en motsatt utveckling mot kvinnorna. I röker omkring 11 % av männen då barnet är 0-1 månad gammalt för att sedan sjunka till 10 % då barnet är 8 månader gammalt. Rökfrekvensen skiljer sig stort mellan kommunerna. Kungsbacka ligger lägst i länet med 4,6 respektive 3,1 % rökande pappor då barnet är 0-1 månad och 8 månader gammalt. Hylte ligger högst i länet med 19,1 respektive 16,3 % rökande pappor då barnet är 0-1 månad och 8 månader gammalt månaders ålder 8 månaders ålder Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Riket tabell 12. Andel (%) rökande män då barnet är 0-1 månad samt 8 månader gammalt. År 2007 samt riket Källa: Barnhälsovården, Socialstyrelsen Uppgifter om föräldrars rökning då barnet har passerat spädbarnsåret finns inte. 21

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer