Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Social hållbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Innehållsförteckning...................1 Inledning............................ 2 Social hållbarhet......................"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Vad är hållbarhet?...2 Det hållbara Borlänge...2 Social hållbarhet...4 Demokrati och inflytande...5 Goda utbildningsmöjligheter...5 Valdeltagandet ökar i Borlänge...5 Ungdomar upplever det svårt att påverka...5 Ungdomar vill ha inflytande över den egna undervisningen...5 Sommarjobb ger engagemang och samhällsintresse...6 Ungas åsikter tas tillvara i planeringen...7 Fokusområde integration...7 Finländare den största gruppen med utländsk bakgrund...7 Språkkunskaper och studievana har betydelse...7 Trygghet...7 Definitioner...7 Anmälda brott har minskat över tid...8 Trygghetsvandringar synliggör och förebygger...8 Fysisk aktivitet och goda matvanor...8 Fler med för högt BMI...9 Färre fysiskt aktiva...9 Färre simkunniga barn än i riket...9 Simundervisning i lägre årskurser ger god vattenvana...1 Arbetsliv och sociala relationer...1 Skillnaden i ohälsotal minskar mellan könen...1 Social aktivering inom äldreomsorgen.1 Psykisk hälsa...1 Låg andel mobbning...11 Fler kvinnor än män mår psykiskt dåligt...12 Alkohol, narkotika, dopning och tobak...12 Alkoholkonsumtionen bland vuxna sjunker...13 Oklart kring ungas drickande...13 Färre rökande ungdomar i Borlänge än i riket...13 Rökande ungdomar har minskat över tid...13 Andelen vuxna rökare ökar...14 Fler testar cannabis...14 Ekonomisk hållbarhet...15 Befolkningsutveckling...16 Befolkningsutveckling i Borlänge Sysselsättning Inkomst Flytt till och från Borlänge kommun Barnfattigdom Utbildning Näringsliv Företagsklimat Konsumentvägledning Borlänges konsumentrådgivning Ekologisk hållbarhet... 2 Luft Luftföroreningar Inomhusmiljö Vatten Sjöar och vattendrag Dricksvatten Avlopp Skog och mark Skog Mark Energi Energiförbrukning i offentliga lokaler. 25 Transporter Flyg Bil Kollektivtrafik Aktiva transporter Klimatmedvetenhet Klimatkontot Klimatveckor i alla skolor Utbildning i hållbar utveckling Konsumtion av ekologiska livsmedel.. 27 Indikatorer Referenser Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet

3 Inledning Hållbarhetsredovisningen beskriver tillståndet för ett hållbart Borlänge. Det handlar om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser. I Borlänge arbetar vi därför för att integrera de tre dimensionerna av hållbarhet; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Alla dimensionerna behövs för att nå målet med ett långsiktigt hållbart Borlänge med människan i centrum. Vad är hållbarhet? Begreppet hållbar utveckling spreds internationellt genom FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. I rapporten definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Definitionen bygger på att vi alla har ett solidariskt ansvar för kommande generationer, att de ska få samma möjligheter som vi har idag. Det hållbara Borlänge Den generella inriktningen för mandatperioden är att Borlänge ska vara en modern och framtidsinriktad kommun med fokus på att bygga ett hållbart samhälle. I kommunens strategiska plan konkretiseras detta genom de fyra inriktningsmålen som är vägledande för all kommunal verksamhet. Borlänge kommuns fyra inriktningsmål Borlänge är en attraktiv kommun för boende, företagande och besök Borlänge är den trygga och hållbara kommunen som vågar gå före Borlänge tar vara på mångfalden och har en välfungerande integration Borlänge prioriterar barn och ungdomar. Barnperspektivet finns med när besluten tas. miljöprogrammet. Det arbetas även flitigt med att implementera barnkonventionen i kommunens verksamheter. Energi- och klimatstrategin och det folkhälsopolitiska programmet visar på inriktningen av arbetet, den politiska viljan samt vilka politiska prioriteringar som gjorts inom hållbarhetsområdet. Miljöprogrammet är en nedbrytning av de nationella miljökvalitetsmålen till tydliga mål för det ekologiska tillståndet lokalt i kommunen. Hållbarhetsfrågorna har även en given plats i kommunens översiktsplan. Arbetet för ett hållbart Borlänge är en process utan färdig lösning. För att kunna arbeta för en hållbar utveckling krävs en helhetssyn, en öppen dialog och ett kritiskt tänkande. Det krävs även ett processinriktat förhållningssätt. Att arbeta processinriktat betyder att både målet man arbetar mot men framförallt vägen dit kan ändras under resans gång. Tillsammans med borlängeborna vill Borlänge kommun skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, ett långsiktigt ekologiskt ansvarstagande och en god folkhälsa. Som stöd i arbetet med att skapa en hållbar utveckling i Borlänge finns Folkhälsopolitiska programmet, 15-punktersprogrammet mot kriminalitet, energi- och klimatstrategin och 2

4 Framsteg och utvecklingsområden Social hållbarhet Framgångar under året Utmaningar idag och framåt! " # $ % & Ekonomisk hållbarhet Framgångar under året & % Utmaningar idag och framåt ' % ()*+,-)+./ )* "! /./ ' ' "./)* 1 Ekologisk hållbarhet Framgångar under året Utmaningar idag och framåt 2 3 1% 4% '' 4 2'

5 Social hållbarhet Det är roligt att ha ett eget djur, men en farfar är också bra. Ur Alla vi barn i Bullerbyn Social hållbarhet handlar om att på lång sikt bygga ett samhälle som sätter människans behov och välbefinnande i centrum. Välfärdsoch utbildningssystemen ska ge individen möjligheter att tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. Ansvaret för den sociala hållbarheten delas av ett flertal samhällsaktörer och spänner över många sektorer. Det mesta täcks in i de elva nationella folkhälsomål som Folkhälsoinstitutet tagit fram, vilka handlar om såväl individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Som stöd i arbetet på lokal nivå finns Borlänge kommuns folkhälsopolitiska program, 15-punktersprogrammet mot kriminalitet samt barnkonventionen. Redovisningen av den sociala hållbarheten i Borlänge delas in under rubrikerna; Demokrati och inflytande, Fokusområde integration, Trygghet, Fysisk aktivitet och goda matvanor, Arbetsliv och sociala relationer, Psykisk hälsa samt Alkohol, narkotika, dopning och tobak. Exempel på satsningar inom folkhälsa och brottsförebyggande arbete Sociala insatsgrupper SIG. Borlänge är en av tolv pilotkommuner i landet som prövar arbetssättet med sociala insatsgrupper. Syftet är att minska nyrekryteringen till kriminella nätverk samt underlätta avhopp. Projektet Fokus matglädje startades under våren 211 och syftar till att lyfta den offentliga måltiden. Projektet har inspirerat ett intensivt arbete med måltiden inom såväl skola som äldreomsorg. Internationella äldredagen uppmärksammades på Hagalundshuset i oktober. Dagen var välbesökt och innehöll utställare, motionsdans och en frågestund med Borlänges politiker. Barns och ungas psykiska hälsa har uppmärksammats under året och ett Open Space där ungdomar och politiker kunde mötas för diskussioner kring ämnet anordnades av Borlänge ungdomsråd. Sommarjobb för unga om barnkonventionen. Utvecklingsprojekt om barns och ungas inflytande i samhällsplaneringen. 4

6 Demokrati och inflytande Att människor känner sig delaktiga i samhället är en förutsättning för såväl demokratin som folkhälsan. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka sina livsvillkor uppstår utanförskap och maktlöshet, vilket i längden kan leda till ohälsa och destruktiva beteenden. Att arbeta för att öka delaktigheten i samhället handlar om att stärka det så kallade sociala kittet genom att skapa arenor för gemenskap, öka tilliten i samhället samt att minska skillnader mellan grupper. Goda utbildningsmöjligheter I den senaste medborgarundersökningen som genomfördes i Borlänge hösten 21 ger Borlängeborna högt betyg till de utbildningsoch arbetsmöjligheter som finns, samt kommunikationer och kommersiellt utbud. De faktorer som får lägre betyg och som kommunen behöver prioritera framöver är bostäder och trygghet. I samma undersökning anger borlängeborna att informationen från kommunen är bra samt att kontakten med kommunen får godkänt. Faktorer som Borlänge kommun måste arbeta mer med är medborgarnas förtroende och deras möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Borlängebornas bedömning av kommunens verksamheter visar att de är mest nöjda med Räddningstjänsten samt arbetet med Vatten och avlopp. Grundskolan, äldreomsorgen, stöd för utsatta personer samt gator och vägar får dock lägre betyg. Borlänge kommun har genomfört medborgarundersökningen en gång tidigare, 28. Då frågorna i ovan nämnda undersökning har förändrats sedan den gången är resultatet inte exakt jämförbart med tidigare år. Tendensen pekar dock på att resultatet ligger i linje med tidigare år Valdeltagande Valdeltagande riksdags-, landstings- och kommunalval (SCB 212). riksdag kommun landsting Ungdomar upplever det svårt att påverka Elever som känner sig delaktiga och som kan påverka sin skolgång finner sig lättare till rätta och trivs i regel bättre i skolan. Borlänge kommuns elevenkäter har tidigare visat att många upplever det svårt att påverka sin undervisning och endast hälften av eleverna i grundskolan kände sig delaktiga i beslut som rörde hela skolan år 29. För år 21 ser resultatet inte ut att ha ändrats nämnvärt, även om det skiljer sig något mellan olika åldersgrupper. Ett område som är viktigt för eleverna att ha inflytande över är den egna undervisningen, vilket också har stöd i skolans läroplan. Ungdomar vill ha inflytande över den egna undervisningen Ett område som är viktigt för eleverna att ha inflytande över är den egna undervisningen. Att eleverna ska ha rätt till detta har stöd i skolans läroplan. Valdeltagandet ökar i Borlänge En indikator på hur engagerade medborgarna är i politiken, såväl på lokal som på regional och nationell nivå, är valdeltagandet i de olika valen. Statistiken visar på en positiv trend för Borlänge kommun där valdeltagandet har ökat i såväl riksdags-, landstings- och kommunalval sedan 22. 5

7 Hur mycket får och vill du som elev vara med och bestämma om arbetssätt? Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vill du Får du Vad vill du och vad får du vara med och påverka hur ni arbetar i skolan. Åk 8 grundskolan. (Ungdomsstyrelsen 21). För gymnasiet är resultaten något bättre. Fler elever anser att de har inflytande över sin undervisning. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om? Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vill du Får du Vad vill du och vad får du vara med och påverka hur ni arbetar i skolan. Åk 2 gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 21). Sett över tid har elevinflytandet inom gymnasiet inte utvecklats till en högre känsla av delaktighet, men det är värt att påpeka att det skiljer mellan skolor. Sommarjobb ger engagemang och samhällsintresse En av de viktigaste delarna i FNs barnkonvention är att barn och unga har rätt att bli lyssnade till och har rätt till information. För att stärka ungdomars inflytande i Borlänge erbjöd kommunen under 211 tolv ungdomar sommarjobb som handlade om att lära om och diskutera barns rättigheter. Detta var andra året i rad som sommarjobben erbjöds och utvärderingarna har visat att satsningen är en succé. Ungdomarna känner sig mer självsäkra och mer medvetna. De uttrycker att det känns som om de har fått en röst och att de vill sprida kunskapen om barns rättigheter till andra. Under sommarjobbens tre veckor fick ungdomarna två uppdrag. Det ena hade sin utgångspunkt från LUPP-undersökningen som visade att ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och i årskurs 2 i gymnasiet i Borlänge inte är intresserade av politik. Uppdraget till ungdomarna blev att ta reda på varför och vad som kan göras för att få ungdomar mer intresserade. De lämnade sina synpunkter till kommunfullmäktige i form av ett brev där huvudpunkten var att de vill träffa politiker oftare Hur intresserad är du av politik? 1 4 Mycket intresserad 14 2 Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Grundskolan år 8 Gymnasiet år 2 Ungdomars intresse för politik, åk 8 grundskolan och åk 2 gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 21). Det andra uppdraget var att anordna en temadag om barns rättigheter för alla elever i årskurs 5 i grundskolan. Detta var andra året som temadagarna genomfördes vilket innebär att efter dessa två år har cirka 11 elever fått specifik kunskap om barnkonventionen. Ungdomsrådet I Borlänge har man under flera års tid haft ett engagerat och välfungerande ungdomsråd. Under 211 har ungdomsrådet fått ett utökat samarbete med olika enheter, bland annat inom kostområdet och samhällsplaneringen. Två Open Space har ordnats där ungdomar och politiker har haft möjlighet att mötas kring olika teman, och under förra året diskuterades självkänsla kopplat till stress och press i skolan samt främlingsfientlighet. 6

8 Ungas åsikter tas tillvara i planeringen Borlänge deltar som en av tolv kommuner i ett nationellt projekt som leds av Trafikverket och Boverket på uppdrag av regeringen. Syftet med projektet är att finna metoder för att fånga upp ungas synpunkter inom planeringsprocessen. Målet är en verktygslåda med metoder som ska användas i all planering i kommunen för att uppnå en ökad delaktighet bland unga. Två skolor, Nygårdsskolan och Maserskolan, utreder olika frågeställningar inom bostadsområdet Jakobsgårdarna. Fokusområde integration Med integration menas att arbeta för ett samhälle med lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Sedan 211 är integration ett så kallat fokusområde för Borlänge kommun. Det betyder att samtliga sektorer har ett ansvar för att ta tillvara den etniska och kulturella mångfald som finns i kommunen, då denna mångfald är en viktig del i att skapa en hållbar samhällsutveckling. Att ta vara på kommunens mångfald och att ha en välfungerande integration är även ett av Borlänges övergripande inriktningsmål. Finländare den största gruppen med utländsk bakgrund Idag har 17,2 procent av Borlängeborna utländsk bakgrund och majoriteten av dessa är finländare. Den näst största gruppen är somalier, där de flesta har kommit under de senaste fem åren. Finland 2,5 % Somalia 19,8 % Irak 8,8 % Turkiet 8,7 % Thailand 3, % Jugoslavien 2,3 % Språkkunskaper och studievana har betydelse För att integreras i samhället på ett bra sätt underlättar det om man har goda språkkunskaper. Dessa språkkunskaper är ofta inträdesporten till studier eller arbete, vilket i sin tur främjar sociala relationer och en ökad förståelse för det samhälle man lever i. Som nyanländ till Sverige och Borlänge får man 1 timmars samhällsorientering och språkundervisning på Svenska för Invandrare (SFI) eller på introduktionsprogrammet på gymnasiet om man är upp till 2 år. I Borlänge ser man att en hög andel av de nyanlända har liten eller ingen erfarenhet från tidigare studier, vilket kan göra vägen till sysselsättning och egen försörjning lång. Kommun Antal studerande Andel med max 6 års utbildning Borlänge Södertälje Falun VBU* Storstäder Samtliga 25 kommuner Andel (%) av studerande med max 6 års utbildning (Skolverket 21). *Västerbergslagens Utbildningscentrum (Ludvika/Smedjebacken) I tabellen ovan ser man att andelen studenter med kortare än 6 års utbildning är högre i Borlänge än i andra städer. Siffrorna för storstäderna är generella, i genomsnitt har de stora städerna cirka 31 studenter och cirka 22 procent av dem har kortare än 6 års utbildning. Detsamma gäller för samtliga kommuner, där siffran på 25 procent visar på ett genomsnitt för samtliga kommuner i Sverige. Trygghet Den upplevda tryggheten spelar stor roll för såväl den enskildes hälsa som för hur man uppfattar sin kommun. Att känna sig trygg i sin kommun är viktigt för den sociala hållbarheten. Definitioner Trygghet är ett subjektivt begrepp. Upplevd trygghet eller otrygghet grundar sig på vår bedömning av risker i vår omgivning, och har inte alltid en rationell grund. Riskerna finns på en mängd olika områden. Exempel på riskområden kan vara risker i barnens lek- eller trafikmiljö, risken för äldre att falla eller på 7

9 annat sätt skada sig i sin hemmiljö, risken att utsättas för brott eller risken att drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. I denna hållbarhetsredovisning fokuserar vi på risken att utsättas för brott. Anmälda brott har minskat över tid Det totala antalet anmälda brott har ökat mellan 21 och 211 men sett över tid har det ändå skett en minskning av det totala antalet anmälda brott. Antal Antal anmälda brott i Borlänge kommun prel. Antal anmälda brott i Borlänge kommun över tid (Nationella BRÅ 212). Vad det gäller antalet anmälda våldsbrott visar statistiken på en ökning under 211 jämfört med tidigare år Antal våldsbrott Borlänge kommun Antal Totalt antal anmälda våldsbrott i Borlänge kommun över tid (Nationella BRÅ 212). Antalet bostadsinbrott har legat på en någorlunda stabil nivå sedan 25, men en ökning kan ses från år 21 till 211. Det är dock för tidigt att säga om detta är ett trendbrott eller endast en tillfällig uppgång. procent Antal bostadsinbrott i Borlänge kommun prel. Antal inbrott i villa och lägenhet i Borlänge kommun över tid (Nationella BRÅ 212). Vid en jämförelse med riksgenomsnittet framgår att Borlänge har fler anmälda brott totalt sett, räknat per 1 invånare. Även antalet anmälda våldsbrott är fler, men de anmälda bostadsinbrotten är färre än riksgenomsnittet. Trygghetsvandringar synliggör och förebygger Trygghetsvandringar genomförs regelbundet för att uppmärksamma otrygga platser och föreslå åtgärder. Trygghetsvandringar sker i centrum, i parker och längs kommunens gångoch cykelvägnät. Trygghetsvandringar genomförs också i kommunens skolor. Med hjälp av trygghetsvandringarna upptäcks platser som kan upplevas som otrygga, platser som är särskilt utsatta för skadegörelse eller platser som på annat sätt måste åtgärdas för att öka tryggheten och säkerheten. Åtgärderna handlar ofta om förbättrad belysning, röjning av vegetation och klottersanering. I skolorna kan det vara fråga om förebyggande åtgärder för att förhindra inbrott. Trygghetsvandringarna dokumenteras med text och bild. Det är viktigt att flera verksamheter deltar i trygghetsvandringarna för att få en heltäckande bild av situationen. Fysisk aktivitet och goda matvanor Att vara fysiskt inaktiv och att ha ohälsosamma matvanor är en starkt bidragande orsak 8

10 till ohälsa. Många av de välfärdssjukdomar som vi ser idag, exempelvis vissa hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, orsakas av ett för högt energiintag och för lite rörelse. Fler med för högt BMI Andelen Borlängebor med övervikt har minskat sedan 28 men personer som lider av fetma har ökat. Sammantaget ser vi en negativ utveckling där fler personer lider av ett för högt BMI 1. Borlänge ligger högre än snittet för de andra Dalakommunerna, samt även högre än riksgenomsnittet. Sett över tid har andelen med både övervikt och fetma ökat och den största ökningen står kvinnorna för. Andel (%) med övervikt Färre fysiskt aktiva Den rekommenderade mängden fysisk aktivitet är 6 minuter per dag för barn och unga och 3 minuter för vuxna. Statistiken visar på att färre och färre kommer upp till den rekommenderade nivån och detta gäller även för Borlänge. Mellan år 25 och år 21 har andelen fysiskt aktiva sjunkit från 67 procent till 61 procent. Andelen fysiskt aktiva har minskat över tid och är lägre än genomsnittet för riket och Dalarna. Fysisk aktivitet motverkar en rad sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet kan även motverka depression. Insatser för att uppmuntra fysisk aktivitet skulle betyda mycket för folkhälsan i stort Män Kvinnor Andel med övervikt (%) i Borlänge (Folkhälsoinstitutet 21). Andel (%) med fetma Andel fysiskt aktiva 3 min per dag (%) Män Kvinnor Andel fysiskt aktiva 3 minuter per dag (%) i Borlänge (Folkhälsoinstitutet 21) Män Kvinnor Färre simkunniga barn än i riket Enligt en uppföljning som Skolverket gjort nationellt på simkunnighet hos barn i årskurs 5 uppnår 78 elever inte målen enligt kursplanen i idrott och hälsa. Det motsvarar 8,3 procent av eleverna i Sverige. I Borlänge ligger motsvarande siffra på 22 procent, men det är värt att nämna att det finns stora variationer mellan skolor. Andel med fetma (%) i Borlänge (Folkhälsoinstitutet 21). 1 BMI, Body Mass Index. Ett mått på relationen mellan vikt och längd. BMI-värden: normalvikt 18,5-24,9, övervikt 25,-29,9, fetma 3 och högre. 9

11 Det nationella målet anger att elever i årskurs 5 ska kunna simma 2 meter, varav 5 meter på rygg. Hur trenden ser ut över tid är svår att säga men statistiken för Borlänge visar att andelen simkunniga barn i årskurs 5 har ökat från 7 till 78 procent sedan 21. Av de orsaker idrottslärarna hänvisar till i den nationella uppföljningen om varför elever inte når målen är rädsla för vatten den mest förekommande. Även kulturella orsaker är relativt vanligt förekommande. Det som förenar dessa orsaker är elevernas ovana vid vatten. Enligt uppgift gäller detta även för Borlänge, där antalet barn som behöver extra stöd i simundervisningen har ökat. Simundervisning i lägre årskurser ger god vattenvana Att vattenvana har betydelse framkommer även vid en jämförelse mellan skolor som startar sin simundervisning i lägre årskurser jämfört med skolor som startar i högre årskurser. Enligt Skolverkets rapport når eleverna målen i högre utsträckning i skolor som startar sin simundervisning i lägre årskurser. I Borlänge startar simundervisningen tidigt, med Maserhallen som ansvarig för undervisningen i årskurs 1-4. Från och med årskurs 5 har skolorna själva ansvaret för simundervisningen. Arbetsliv och sociala relationer Sociala relationer, när de är positiva, har en stark hälsofrämjande effekt. Framförallt handlar det om upplevelsen av att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd samt att kunna medverka och delta i sociala sammanhang. Att ha ett arbete innebär att man naturligt finns i ett sammanhang, och hur man trivs på arbetet samt hur arbetsmiljön ser ut har stor betydelse för hälsan. Skillnaden i ohälsotal minskar mellan könen Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Ohälsotalet för Borlänge kommuns invånare visar på en positiv utveckling med färre antal dagar per person och år både för män och för kvinnor från år 25. Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män, men skillnaderna mellan könen har minskat i Borlänge under denna period Ohälsotalet Kvinnor Män Antal dagar per år och försäkrad i åldern 2-64 år. Länsstyrelsen Dalarna 211. Social aktivering inom äldreomsorgen För att öka den sociala aktiveringen hos de äldre i Borlänge kommun erbjuds sociala aktiviteter minst en gång i veckan på kommunens boenden. Tack vare två heltidsanställda inspiratörer har denna verksamhet kunnat utvecklas och under 211 erbjöds aktiviteter vid 3 tillfällen. Totalt sett har aktiviteterna samlat nästan 6 deltagare. Psykisk hälsa Under de senaste åren har den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa oroat många. Barn och unga mår sämre och upplever fler psykosomatiska besvär än tidigare och förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat både till vuxna och till ungdomar. Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar allt från trötthet, oro och ångest till depression och psykiska sjukdomar som schizofreni. Under 29 genomförde Statistiska Centralbyrån (SCB) en nationell kartläggning av barns 1

12 och ungas psykiska hälsa på uppdrag av regeringen. För Borlänges ungdomar i årskurs 9 finns både positiva och negativa indikationer. De frågeområden som inkluderades var; psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande, problemens påverkan på vardagslivet, mobbning, tobaksbruk och alkoholbruk. Resultatet presenteras nedan i ett så kallat rosdiagram. kommuner i Sverige som har bäst resultat inom den indikatorn för årskurs 9. Enligt Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning som genomfördes i Borlänge under hösten 21 är förekomsten av mobbning större inom grundskolan än i gymnasiet. En fjärdedel av eleverna i årskurs 8 anser att mobbing är ett problem i skolan, men de allra flesta i årskurs 8 tycker att skolan reagerar om en elev mobbar en annan elev. Dock är det 15 procent som inte helt instämmer i det påståendet. Mobbning är ett problem i skolan procent Stämmer ganska eller mycket bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska eller mycket dåligt Grundskol an år 8 Gymnasiet åk 2 Andel (%) som anser att mobbning är ett problem i skolan, åk 8 grundskolan och åk 2 gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 21). Kartläggning barns och ungas psykiska hälsa (SCB 29). Rosdiagrammet visar hur Borlänge kommun ligger till i jämförelse med samtliga kommuner i riket. Det gröna fältet representerar de 25 procent kommuner som har lägst problemtyngd och det röda området representerar motsvarande kommuner med högst problemtyngd. Det gula området i mitten representerar rikets genomsnitt. De fem indikatorerna för psykisk hälsa (på höger sida av diagrammet) samvarierar, det vill säga att de har påverkan på varandra. Detta gäller inte för mobbning, tobaksbruk och alkoholbruk. För Borlänge kan man se att de fem indikatorerna för psykisk ohälsa ligger i nivå med rikets genomsnitt. Forskningen visar att hur man upplever hur man mår (självskattat hälsotillstånd) och hur man upplever sina framtidsutsikter spelar stor roll för det psykiska välmåendet, speciellt för barn och unga. Ungdomsstyrelsens LUPPundersökning innefattade en fråga kring framtidstro där eleverna i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet fick gradera huruvida de såg positivt eller negativt på framtiden på en skala mellan 1 och 7. I årskurs 8 var de allra flesta mycket positiva eller positiva (1 och 2 på skalan). Låg andel mobbning Ovan nämnda kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa har också en indikator för mobbning. I rosdiagrammet kan man se att Borlänge hamnar bland de 25 procent 11

13 11.5 Hur ser du på framtiden för egen del? (%) År Är mycket positiv Varken eller Är mycket negativ kvinna och lite mer än var tionde man lider av ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen har ökat över tid och ligger över både snittet för riket och Dalarna. Skillnaderna mellan kvinnor och män är stora. 25 Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande 29 Ungdomars framtidstro, åk 8 grundskolan (Ungdomsstyrelsen 21). För eleverna i årskurs 2 på gymnasiet är andelen elever som ser mycket positivt eller positivt på sin framtid något lägre, men andelen som är mycket negativa inför sin egen framtid är också lägre. Fler gymnasieelever anger värdena 4-6 på skalan, det vill säga varken eller och negativt, men skillnaden från år 8 i grundskolan är marginell Män Kvinnor Andel (%) med självupplevt nedsatt psykiskt välbefinnande, år (Folkhälsoinstitutet 21) Hur ser du på framtiden för egen del? (%) År 2 gymn Ungdomars framtidstro, åk 2 gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 21). 1. Är mycket positiv Varken eller Andelen elever som ser ljust på sin egen framtid i Borlänge är något lägre än de från andra Dalakommuner Är mycket negativ Fler kvinnor än män mår psykiskt dåligt Undersökningar i Sverige visar att mellan 2 och 4 procent av Sveriges befolkning anger att de lider av olika grad av psykisk ohälsa, och unga kvinnor är särskilt drabbade. I den senaste undersökningen som gjordes i Borlänge kommun 21 redovisas andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande. För Borlänge ser man att cirka var femte Över tid kan man se en minskning av andelen män som upplever sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande från 25 till 21. För kvinnorna ser man tvärtom en ökning under samma tidsperiod. Alkohol, narkotika, dopning och tobak Att minska tillgången till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) är något av det viktigaste vi kan göra för att skapa en trygg och hållbar kommun. För barn och unga är det viktigt att stärka skyddsfaktorer såsom självkänsla, ett positivt grupptryck samt stötta föräldrar i att sätta gränser. Tobak är fortfarande den största påverkansfaktorn på individens hälsa och leder till flertalet allvarliga sjukdomar. Alkoholen skadar såväl fysiskt som socialt och kostar samhället enorma summor varje år. Narkotikan ökar i Sverige och utbredningen av nätdroger och andra preparat är ett allvarligt hot mot den sociala hållbarheten. 12

14 Alkoholkonsumtionen bland vuxna sjunker Den senaste statistiken från såväl Folkhälsoinstitutet som Centralförbundet för Alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) visar att alkoholkonsumtionen sjunker i Sverige. Detta stämmer även för Borlänge där andelen med riskabla alkoholvanor i åldern år har sjunkit från 12 till 9 procent sedan år 24. Borlänge ligger under genomsnittet för både Dalarna och riket. Oklart kring ungas drickande Vad det gäller ungdomars alkoholkonsumtion i Borlänge är det svårt att få en entydig bild då undersökningar inte genomförts kontinuerligt de senaste åren. I Statistiska Centralbyråns (SCB) nationella kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa 29 hamnade Borlänge på gränsen till att tillhöra de 25 procent kommuner i Sverige med högst alkoholkonsumtion bland 15-åringar. På hösten 21 genomfördes Ungdomsstyrelsens LUPPundersökning i Borlänge där några frågor kring alkoholkonsumtion ingick Hur ofta brukar du dricka starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit? Aldrig En gång om året eller mera sällan Några Någon En gång i Flera Varje dag gånger gång i veckan gånger i per år månaden veckan Alkoholkonsumtion ungdomar åk 8 grundskolan och åk 2 gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 21) Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig berusad? Aldrig En gång om året eller mera sällan några gånger per år någon gång i månaden 8 7 ett par någon gånger i gång i månaden veckan Alkoholkonsumtion ungdomar år 8 och årskurs 2 gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 21). Åk 8 Åk 2 Åk 2 Åk 8 Färre rökande ungdomar i Borlänge än i riket I 21 och 211 års undersökningar av skolelevers drogvanor i Sverige minskade andelen rökare i årskurs 9, både bland pojkar och bland flickor. Undersökningen genomförs av CAN och visade 211 att andelen rökare bland pojkarna var 19 procent och bland flickorna 26 procent vilket är cirka tio procentenheter mindre än för tio år sedan. I denna undersökning inkluderar begreppet rökare alla som svarat ja på frågan Röker du?. Detta innefattar förutom dem som röker dagligen också dem som röker nästan dagligen samt även de elever som svarat Ja, men bara när jag är på fest och Ja, men bara ibland. För Borlänge visar LUPP-undersökningen på elever i årskurs 8 att andelen rökare är lägre än riksgenomsnittet 17 procent av flickorna och 1 procent av pojkarna har svarat ja på något sätt på frågan Röker du? Hur ofta brukar du röka cigaretter? Åk 8 (%) En gång om året eller mera sällan Några gånger per år 83 9 Någon Varje dag Aldrig gång i månaden Tjej Kille Rökare i årskurs 8 i Borlänge (Ungdomsstyrelsen 21). I den nationella undersökningen av skolelevers drogvanor 211 var andelen dagligrökare i årskurs 9 5 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna. I Borlänge är andelen 2,1 procent för pojkarna och 5,4 procent för flickorna, vilket gör att vi återigen ligger under riksgenomsnittet. Att komma ihåg är att det skiljer en årskurs mellan undersökningarna, den nationella undersökningen avser årskurs 9 medan den lokala tittar på elever i årskurs 8. Rökande ungdomar har minskat över tid Enligt Landstinget Dalarnas undersökningar på niondeklassare i Borlänge ser man att den 13

15 totala andelen rökare har minskat över tid. Detta gäller för både flickor och pojkar där flickorna har gjort den största förändringen. Andel rökare i årskurs 9 över tid (%) mödrar i Borlänge minskat från 1,7 procent till 1 procent de senaste åren, men trots detta ligger Borlänge högt över riksgenomsnittet på 6,8 procent. Borlänge kommun ligger även högre än snittet för Dalarna, som ligger på 8,5 procent Totalt Flickor Pojkar Fler testar cannabis I den nationella folkhälsoenkäten ställer Folkhälsoinstitutet frågor kring cannabisbruk. I Borlänge har andelen som testat cannabis någon gång minskat sedan 24, men man ser ändå en ökning från 28 till 21. Det är vanligare att män testar cannabis men kvinnorna har gjort den största ökningen sedan 28 från 4 till 7 procent Andel rökare i årskurs 9 i Borlänge (Landstinget Dalarna 28). Andelen vuxna rökare ökar Vad gäller den vuxna befolkningen ser vi att andelen dagligrökare har minskat sedan 24, men att det har skett en ökning igen under senare år, både för män och för kvinnor. Den nationella folkhälsoenkäten från 21 visar att andelen som röker varje dag i Borlänge kommun är 11 procent för män och 14 procent för kvinnor. Andel dagligrökare år (%) Andel som testat cannabis någon gång (%) Män Kvinnor Totalt Andel som testat cannabis år i Borlänge över tid (Folkhälsoinstitutet 21) Män Kvinnor I samma undersökning som ovan finns även en fråga kring om man använt cannabis det senaste året. Siffrorna är låga, 2 procent för män och 1 procent för kvinnor, men det är ändå en ökning för båda könen från tidigare år. Andel dagligrökare år i Borlänge över tid (Folkhälsoinstitutet 27 och 21). När man skrivs in på mödravårdscentralen som gravid kontrolleras huruvida man röker eller snusar. Denna information registreras sedan av Socialstyrelsen. Enligt Folkhälsoinstitutets Kommunala basfakta har andelen rökande 14

16 Ekonomisk hållbarhet "en kappsäck full med pengar är också bra å ha Pippi Långstrump Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med de resurser vi har, gällande både naturresurser och pengar. En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att alla människors grundläggande behov tillgodoses utan att naturresurserna tar slut. För att nå en ekonomisk hållbarhet krävs effektiviseringar inom produktionen, men också samarbete och samverkan för att minska slöseriet med resurser. Det innebär också insatser för utbildning och företagande. Det som redovisas under denna rubrik har betydelse för den ekonomiska hållbarheten i Borlänge. Befolkningsutveckling och hur näringslivet utvecklas är naturliga delar. Men även andelen barn som lever under fattiga förhållanden har betydelse för ett samhälles utveckling. Ungas möjlighet till utbildning är en annan viktig faktor. Den ekonomiska hållbarheten i Borlänge redovisas under fem övergripande rubriker; Befolkningsutveckling, Barnfattigdom, Utbildning, Näringsliv och Konsumentvägledning, Exempel på ekonomiska satsningar under året Träffa Dalarna/Borlänge ett event för alla som har en koppling till Dalarna och/eller Borlänge för att visa möjligheterna med att flytta hit. Näringslivskontoret tillsammans med Företagarna Borlänge arrangerade nio företagsfrukostar, varje arrangemang besöktes av 9-1 deltagare. Projektet 4 nystartsjobb är till för Borlängebor med försörjningsstöd som här får möjlighet att ta arbete med lön enligt kollektivavtal som sträcker sig över ett år. Väx ihop, ett projekt som ska skapa jobb, bryta utanförskap och visa på möjligheter för tillväxt med mångfald i Borlänge. Projektet vill stärka möjligheterna att starta företag och skapa arbetstillfällen och därmed motverka segregation och utanförskap. 15

17 Befolkningsutveckling Folkmängdsutvecklingen har stor betydelse för uthyrning av lägenheter och lokaler, handel, service och inte minst för kommunens skatteintäkter. Befolkningsutveckling i Borlänge Befolkningsutvecklingen i Borlänge visar en positiv trend de senaste fem åren. Samtidigt har avståndet mellan könen ökat de senaste två åren. År 21 var skillnaden mellan könen 4 fler män än kvinnor. Antal Befolkningsutveckling män kvinnor Befolkningsutveckling (antal) i Borlänge kommun (SCB 212) Utvecklingen mellan åldersgrupper och för könen ser lite olika ut. Störst skillnad ser man bland de yngre, 15-2, år som har ökat i antal från Alla åldersgrupper har ökat sedan år 26, undantaget pojkar 1-14 år och kvinnor i tidiga 5 år. Störst är ökningen av befolkning i ålder Befolkningsutvecklingen av borlängebor i åldern 25-3 är svagare, särskilt bland män. Utvecklingen i Borlänge visar en ökning i antalet äldre samtidigt som fler barn föds. Ålder Män Befolkningspyramid Kvinnor 8% 3% 2% 7% Borlänge kommun hade år 21 en medelålder på 4,3 år vilket är relativt ungt jämfört med länet där medelåldern var 42,8 år. Sett till femårsperioden har Borlänges medelålder sjunkit, från 4,5 till 4,3 år. Jämfört med riksnivå och länet ser man en motsatt fast positiv trend för Borlänges utfall Medelålder Riket Länet Borlänge kommun Medelålder 25 Medelålder 21 Medelålder i riket, länet samt Borlänge kommun för åren 25 och 21 (SCB 212) Sysselsättning Arbetande borlängebor i åldern 2-64 år har ökat i antal från år 25 till år 21. Den största ökningen ser man bland kvinnorna som har ökat med ungefär 7 fler sysselsatta sedan 25 jämfört med en ökning på ungefär 4 för männen. År 25 var ungefär 35 fler män än kvinnor sysselsatta. Under år 21 minskade avståndet mellan män och kvinnor i arbete till att ungefär 33 fler män än kvinnor var sysselsatta. Befolkningspyramid för Borlänge kommun 25 och 21. (SCB 212) 16

18 Förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande män och kvinnor med gymnasial utbildning har ökat de senaste åren. Av de sysselsatta kvinnorna har 2186 högre utbildning, 3 år eller mer. För män är det ungefär lika många med grundskole- som högre utbildning, 21. För kvinnorna är skillnaden mellan grundskola och högre utbildning något större, 844 respektive Antal Män Kvinnor Båda könen Antal Förvärvsarbetande 2-64 år efter utbildning Män Kvinnor Förvärvsarbetande dagbefolkning (2-64 år) i Borlänge kommun 25 och 21 (SCB 212) Av de sysselsatta i kommunen arbetar 5 inom handel och kommunikationer och 45 inom industri och energi. Inom vård och omsorg arbetar 33 personer. Inom utbildning/forskning, offentlig förvaltning samt finansiell verksamhet/företagstjänster arbetar 25 personer inom respektive område. År 29 ökade arbetslösheten till 26 års nivå. År 21 sjönk arbetslösheten med ungefär en procent för både män och kvinnor. Högst är arbetslösheten bland män, 4,1 procent år 21. Motsvarande för kvinnor var 2,7 procent samma period. 6. Arbetslösa Förgymnasial Gymnasial mer än 2 år Eftergymnasial minst 3 år Utbildningsnivå för kvinnor och män av den förvärvsarbetande befolkningen, 2-64 år (SCB 212). Det finns fler lågutbildade än högutbildade i Borlänge men utvecklingen visar att andelen med högre utbildning ökar. Om man jämför utvecklingen mellan könen är fler män lågutbildade ungefär 1 procent av befolkningen i åldern 2-64 år. Färre män är högutbildade och har en något långsammare utveckling än kvinnorna som ökar i snabb takt Låg- repsektive högutbildade 2-64 år Kvinnor Män Andel Lågutbildade män Lågutbildade kvinnor Högutbildade Män Högutbildade Kvinnor Arbetslösa i Borlänge kommun (SCB 212) Hög respektive lågutbildade män och kvinnor i Borlänge kommun (25-21) (SCB 212) 17

19 Inkomst Den förvärvsarbetande borlängebefolkningen i åldern 2-64 år har ökat sin medianinkomst de senaste fem åren. Differensen mellan kvinnor och män är däremot densamma år 21 som år 25. Det skiljer sig cirka 65 kronor mellan mäns och kvinnors medianinkomst år 21 och 25. Antal Nettoflytt Män Kvinnor tkr Sammanräknad förvärvsinkomst, medianinkomst för boende i Borlänge 2-64 år män kvinnor Sammanräknad medianinkomst för kvinnor och män i Borlänge 2-64 år (25-21) (SCB 212) Flytt till och från Borlänge kommun Nettoflyttningen till och från andra kommuner i Sverige är negativ för både män och kvinnor. I jämförelse mellan könen är det fler kvinnor som flyttar utanför länet medan inflyttningen till Borlänge främst utgörs av män från andra kommuner i Dalarna. Nettoflyttningen till och från utlandet visar en positiv utveckling som är något högre för män Länet Övriga Sverige Utrikes Nettoflytt till och från Borlänge kommun bland män och kvinnor (SCB 212) Barnfattigdom Borlänge har en stor andel fattiga barn, 18,1 procent jämfört med rikets 11,5 procent enligt Rädda Barnens årsrapport för barnfattigdom 21 (28 års siffror). Rädda Barnens definition av fattig är enligt rapporten att föräldrarna har mycket låg inkomst och/eller är långvarigt beroende av försörjningsstöd. Studier har visat på tydliga samband mellan fattigdom och exempelvis utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, mobbning, hälsa och trygghet i det egna bostadsområdet. Allt sådant som har avgörande betydelse för varje barns möjligheter att utvecklas och styra över sina egna liv. Rapporten visar vidare att skillnaden i livsvillkor för barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant och har ökat sedan förra mätningen. Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund (29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent). Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (24,7 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent). Andel fattiga barn, procent (%) Borlänge 16 15,3 18,1 Riket 11,9 1,9 11,5 18

20 Utbildning En av de viktigaste faktorerna för ett gott liv är att fullfölja sin skolgång. Det ger de unga flera möjligheter till fortsatt utbildning men det ger också en större förutsättning till en bättre hälsa. Det finns flera sätt att mäta hur skolan klarar att alla barn och unga når målen. Ett av dessa är andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Andel elever behöriga till gymnasiet, procent (%) 28/29 29/21 21/211 Borlänge 86,4 84,9 83,6 Riket 88,2 87,5 87, Detta innebär att cirka 15 procent av eleverna går ut grundskolan utan att vara behöriga till fortsatta studier. Många av dessa elever får i början av sitt vuxenliv svårt att försörja sig och blir beroende av kommunalt försörjningsstöd. Andelen elever som går ut gymnasiet och är behöriga till högskola har de senaste åren legat på ungefär samma nivå. Andelen elever som fullföljde utbildningen har ökat 211. Andel gymnasiestudenter behöriga till högskola av de som fullföljt gymnasiet, procent (%) Borlänge Riket Näringsliv Borlänge är en stark motor för utvecklingen i Dalarna. Borlänges näringsliv har idag en stor bredd. Här finns de båda stora exportföretagen SSAB och Stora Enso inom de traditionella näringarna stål och papper, verkstadsindustri, transport och kommunikation med Trafikverket samt handel. Företagsklimat Näringslivsutvecklingen är ett av de områden som är prioriterade för sysselsättning och tillväxt för kommunen. En viktig målsättning för Borlänge kommun är att utveckla och stimulera det lokala näringslivet. Ett mått på förutsättningarna för näringslivets utveckling i kommunen är Svenskt Näringsliv och Företagarnas mätningar av lokalt företagsklimat. Mätningarna rankar samtliga kommuner i riket. Placeringen ger indikation på kommunens arbete med att utveckla det lokala näringslivet. Aktivitet Mäts av Resultat Företagsklimat, rankingplats i riket Företagsklimat, rankingplats i riket Nya företag per 1 inv. Handelsindex totalt Svenskt Näringsliv Företagarna Nyföretagarcentrum HUI En ytterligare indikation på det lokala näringslivets utveckling är efterfrågan på industrimark. För närvarande är trycket stort på ledig industrimark i Borlänge kommun. Konsumentvägledning Konsumentverksamheten i Borlänge består av fyra delar; kunskapsförmedling, individuell rådgivning och information, opinionsbildning, och utåtriktade aktiviteter. Borlänges konsumentrådgivning Under året har konsumentvägledningen haft cirka 17 kontakter med borlängebor. Det är något fler kvinnor än män som kontaktar vägledningen. Av det totala antalet har ungefär 3 procent utländsk bakgrund. År 29 var motsvarande siffra cirka 15 procent. Många konsumenter har blivit alltmer sårbara vilket kräver lyhördhet för människors olika situationer. Ekonomiskt och socialt utsatta grupper har prioriterats. Kunniga konsumenter är en förutsättning för att kunna stå emot aggressiv marknadsföring och för att kunna göra hållbara konsumtionsval. Ärenden till konsumentrådgivningen Två stora ämnen till konsumentrådgivningen är boende och tele- och internetfrågor. Andra stora områden är fordon, hemelektronik och hushållsprodukter. Frågorna är knutna till avtalstolkning och konsumentjuridik. Frågor om avtalstolkning har ökat de senaste åren, framförallt om telefoni- och Internetavtal. 19

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

SORTERING BLAND MÄTETAL

SORTERING BLAND MÄTETAL UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Kommunens arbete med hållbar utveckling

Kommunens arbete med hållbar utveckling Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning 291 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012 STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson April 213 Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer