HEALTHY BUSINESS REPORT 2014 Ett upprop till Sveriges arbetsgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HEALTHY BUSINESS REPORT 2014 Ett upprop till Sveriges arbetsgivare"

Transkript

1 HEALTHY BUSINESS REPORT 2014 Ett upprop till Sveriges arbetsgivare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE... 3 (O)HÄLSAN I SVERIGE... 4 Med ålder kommer högre ohälsa... 4 Stora skillnader mellan länen... 4 FYSISK OCH PSYKISK (O)HÄLSA... 6 Åtta miljarder i ökade utbetalningar för Försäkringskassan... 6 Psykiska sjukdomar allt vanligare... 6 Psykiska diagnoser ger längre sjukfrånvaro... 7 Kontaktyrken i riskzonen... 7 Demografi under förändring... 8 Vem bär ansvaret?... 8 KOSTNADER FÖR SAMHÄLLE OCH NÄRINGSLIV...10 Vad betalar Försäkringskassan? Vad kostar sjukfrånvaron arbetsgivaren? Fysisk inaktivitet medför dolda kostnader REKOMMENDATIONER...11 Man kan och bör mäta hur medarbetarna mår Att investera i hälsa ger hög avkastning mät hälsans Return on Investment (ROI) Hälsans ROI Vad kan företag göra för att förebygga ohälsa? Konkreta tips som kan göra skillnad ORDLISTA...13 Sjukpenningtalet Sjukskrivningsdag Aktivitetsersättning Sjukersättning Försörjningskvoten REFERENSER...14 KÄLLFÖRTECKNING...15

3 SAMMANFATTNING Från december 2010 har sjukpenningtalet ökat och de senaste fyra åren har det stigit med 23 procent på riksnivå. I Västra Götaland har sjukpenningtalet ökat mest och gått upp med 35 procent under de senaste fyra åren. Den minsta ökningen syns i Blekinge där sjukpenningtalet endast ökat med 13 procent under samma period. Utöver de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan tillkommer samhällskostnader för produktionsbortfall och en ökad risk för psykisk ohälsa bland medarbetarna som inte är sjukskrivna i och med att deras arbetsbörda riskerar att öka. Vilket i sin tur kan resultera i ytterligare sjukfrånvaro och att allt färre bidrar till ekonomisk tillväxt. Försäkringskassans utbetalningar av sjuk- och rehabiliteringspenning har ökat med hela 33 procent, eller nästan 8 miljarder kronor, från 2010 till Från 16 till 24 miljarder kronor på tre år. Den diagnos som ökat mest sedan 2009 är psykiska sjukdomar. De två diagnoser som dominerar är förenklat uttryckt ångestsyndrom respektive depressioner som tillsammans stod för 93 procent av alla sjukfall inom psykiska sjukdomar. Den åldersgrupp som ökar mest vad gäller sjukskrivningar med psykisk diagnos under senare år är år. Psykisk ohälsa bland ungdomar ökar också vilket är oroväckande på flera sätt, dels finns det en risk att de unga inte får hjälp och att den psykiska ohälsan följer med även högre upp i åldrarna, dels finns det en risk att finansieringsgapet för samhället ökar, det vill säga att allt färre arbetande ska försörja allt fler icke arbetande. Samtidigt står vi inför stora demografiska utmaningar där vår befolkning blir allt äldre, vilket även det påverkar finansieringsgapet. Psykiska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än andra diagnosgrupper, som till exempel muskulära sjukdomar, med högre kostnader för såväl individ, arbetsgivare och samhälle som följd. De yrkeskategorier som har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är enligt Försäkringskassan präster och psykologer/socialsekreterare. Enligt Försäkringskassans prognos kommer utgifterna för sjukpenning och rehabilitering öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år Men ohälsan kostar inte bara pengar på samhällsnivå, den kostar även företagen miljardbelopp varje år. Baserat på en kartläggning av sjukfrånvaron i Sveriges 100 största företag har kostnaden för ohälsa ökat med hela 19 procent, motsvarande drygt åtta miljarder kronor mellan 2011 och Det finns enorma summor att spara som arbetsgivare genom att börja arbeta förebyggande och hälsofrämjande med hälso- och arbetsmiljöfrågor istället för att sätta in åtgärder först efter att en medarbetare har blivit sjuk. I ett hälsosamt ledarskap är medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö en nyckel till produktivitet och därmed företagets lönsamhet. 2

4 FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE Vi lever i en tid då vi blir allt äldre, samtidigt som vi mår allt sämre. Sverige, liksom resten av västvärlden, står inför gigantiska utmaningar med en åldrande befolkning och ohälsotal som växer. Och det är unga och medelålders som mår sämst, det vill säga den grupp som ska se till att vi klarar av att möta de demografiska utmaningar vi står inför. Parallellt med detta höjs kraven på arbetsmarknaden. Vi ska vara tillgängliga dygnet runt och få livspusslet att gå ihop med barn, relationer, fritid och träning. Detta är inte bara oroväckande. Det är ohållbart. Vi har i dag en arbetsmarknad där medarbetarna ses som en slit-och-släng-resurs som förväntas öka sin prestation kontinuerligt. Vi ser företag som konsumerar arbetskraft och dränerar sina resurser. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning så riskerar arbetsgivarna inte bara sina medarbetares hälsa, man riskerar även den egna lönsamheten i och med produktionsbortfall, kostnader för vikarier och ökade sjuk- och rehabiliteringskostnader. Denna utveckling kommer på sikt att få stora konsekvenser för hela samhället, särskilt när den yngre generationen drabbas. Unga som blir sjuka hamnar i utanförskap och ju fler som inte kan arbeta, desto fler måste den grupp som faktiskt kan arbeta försörja. Detta innebär att det inte bara är den åldrande befolkningen som belastar försörjningsapparaten, utan även den allt mindre välmående yngre generationen gnager av befintliga resurser i samhället. Men vems ansvar är det att minska sjukskrivningarna? Givetvis är det upp till varje enskild individ att göra sitt bästa för att balansera sitt liv så gott det går. Men kan vi kräva att den anställde ska reglera mängden arbete den ska utföra och i vilken takt? Är det inte arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetaren presterar på arbetstid och inte på övertid? Jag vill hävda att det är arbetsgivaren som är ansvarig för sina medarbetares arbetsmiljö och hälsa. Och det här är frågor som företagen måste börja ta på allvar och arbeta för att förbättra. Tyvärr är vi inte där idag. Men det är dit vi måste ta oss. Ägare, chefer, arbetsledare och givetvis medarbetare måste bli medvetna om att vi, arbetsgivare, har ett ansvar för att ta hand om den arbetskraft vi har. Det är hög tid att inkludera våra medarbetare i vårt övergripande samhällsansvar. Vi måste utmana den existerande bilden av hur vi ser på företagande och integrera ett hälsosamt ledarskap som en naturlig del. Medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en nyckel till företagets lönsamhet och om vi inte börjar ta dessa utmaningar på allvar så kommer notan att bli väldigt dyr. Inte bara för arbetsgivarna och deras medarbetare, utan för hela samhället. Låt oss tillsammans ansvara för ett friskare Sverige. THOMAS PETERSSON, VD, Euro Accident Stockholm den 24 juni

5 (O)HÄLSAN I SVERIGE Efter en kraftig ökning i slutet på 90-talet har sjukpenningtalet i Sverige minskat kraftigt under perioden 2002 till 2010, se diagram 1. Enligt Försäkringskassan beror den stora nedgången under denna period på att sjukförsäkringen i allt högre grad har tillämpats enligt gällande regler. 1 Men från december 2010 och framåt har sjukpenningtalet återigen ökat och har de senaste fyra åren stigit med 23 procent på riksnivå. Ökningen beror till viss del på att många gick från att vara utförsäkrade till att få sjukpenning i samband med att den nya sjukförsäkringsreformen började gälla vid årsskiftet 2009/2010. Även nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar ökar sedan ett par år tillbaka. I april 2014 beviljades 3,8 sjuk- eller aktivitetsersättningar per 1000 invånare i Sverige, i april 2011 låg den siffran på 2,5 per 1000 invånare. 2 Med ålder kommer högre ohälsa Att sjukpenningtal skiljer sig åt mellan de olika ålderskategorierna, se diagram 2, beror enligt Försäkringskassan på allmänt verkande faktorer som till exempel demografi och arbetskraftens sammansättning, liksom folkhälso-, konjunktur-, attityd-, regel- eller praxisförändringar. 3 Stora skillnader mellan länen Allra störst ökning på länsnivå har Västra Götalands län där sjukpenningtalen har ökat med hela 35 procent från mars 2010 till mars 2014, se tabell 1. 4 Blekinge är det län som står för den minsta ökningen av sjukpenningtalet med 13 procent under motsvarande period. Det är svårt att peka ut exakt varför det är så stora skillnader mellan länen men Försäkringskassan har bland annat uppgett anledningar såsom: demografi, skillnader på den regionala arbetsmarknaden och hur lång tid det tar innan en person får vård. 5-6 Hur aktivt arbetsgivarna arbetar med anpassningar av arbetsuppgifter för att en sjukskriven anställd ska kunna komma tillbaka till sitt arbete så snabbt som möjligt påverkar också utvecklingen. Se tabell 1. TABELL 1 - DET NYA SJUKPENNINGTALET Län Mars 2010 Mars 2014 Förändringar i nettodagar Förändring i procent Ranking Blekinge län 7,0 8,1 +1,1 13,0% 1 Västernorrlands län 8,4 9,9 +1,5 15,6% 2 Skåne län 6,4 7,6 +1,2 16,1% 3 Uppsala län 7,1 8,5 +1,4 16,2% 4 Östergötlands län 6,1 7,5 +1,3 17,9% 5 Örebro län 7,7 9,5 +1,9 19,6% 6 Kronobergs län 7,0 8,7 +1,7 19,7% 7 Västmanlands län 7,0 8,9 +1,9 21,8% 8 Norrbottens län 6,8 8,8 +2,0 22,9% 9 Riksgenomsnitt 6,8 9,0 +2,1 23,6% Jönköpings län 6,7 8,8 +2,1 24,2% 10 Hallands län 6,3 8,4 +2,0 24,4% 11 Gotlands län 6,2 8,2 +2,0 24,4% 12 Kalmar län 6,8 9,2 +2,4 25,6% 13 Västerbottens län 7,0 9,5 +2,4 25,6% 14 Stockholms län 6,4 8,6 +2,2 25,6% 15 Jämtlands län 8,6 11,7 +3,1 26,8% 16 Dalarnas län 6,9 9,4 +2,6 27,3% 17 Södermanlands län 6,6 9,2 +2,6 28,6% 18 Gävleborgs län 6,3 9,3 +2,9 31,7% 19 Värmlands län 6,0 9,1 +3,1 33,7% 20 Västra Götalands län 6,1 9,5 +3,4 35,4% 21 Tabellen avser både män och kvinnor, länsvis mars 2010 mars 2014 Källa: Försäkringskassans datalager STORE. 4

6 DIAGRAM 1 SJUKPENNINGTALET , EFTER ÅLDER, PER ÅR 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DIAGRAM 2 SJUKPENNINGTALET , EFTER ÅLDER 14,0 12,0 10,0 8, år år år år år år 6,0 4,0 2,0 0,0 dec 2010 feb 2011 apr 2011 juni 2011 aug 2011 okt 2011 dec 2011 feb 2012 apr 2012 jun 2012 aug 2012 okt 2012 dec 2012 feb 2013 apr 2013 jun 2013 aug 2013 okt 2013 dec 2013 feb år år år år år år Källa: Försäkringskassans datalager STORE. 5

7 FYSISK OCH PSYKISK (O)HÄLSA DIAGRAM 3 ANTAL DIAGNOSER I PÅBÖRJADE SJUKFALL Källa: Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag) Skador Psykiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Övriga sjukdomar Åtta miljarder i ökade utbetalningar för Försäkringskassan Under 2010 betalade Försäkringskassan ut cirka 16 miljarder kronor i sjuk- och rehabiliteringspenning. 7 Under 2013 var motsvarande summa knappt 24 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning på hela 33 procent, eller nästan 8 miljarder kronor på tre år. Det saknas nya siffror för hur stor del som betalats ut för psykiska sjukdomar men enligt en rapport från Försäkringskassan betalade man 2009 ut drygt 4,4 miljarder i sjukpenning och nästan 19 miljarder i sjuk- och aktivitetsersättning för psykiska sjukdomar. 8 Utöver de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan tillkommer samhällskostnader för produktionsbortfall och en ökad risk för psykisk ohälsa bland medarbetarna som inte är sjukskrivna i och med att deras arbetsbörda riskerar att öka. Vilket i sin tur kan resultera i ytterligare sjukfrånvaro och att färre bidrar till den ekonomiska tillväxten, vilket också får konsekvenser för samhället. Enligt en rapport från Hjärnkoll (Hjärnkoll är en nationell kampanj som drivs av Myndigheten för delaktighet), Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? konstateras att en medarbetare med psykisk ohälsa kostar mellan kr upp till miljonbelopp. 9 Samma rapport konstaterar även att det går att undvika eller avsevärt begränsa de negativa konsekvenserna med rätt tidiga eller förebyggande insatser. 10 Psykiska sjukdomar allt vanligare Ökningen av sjukpenningtalen i slutet av 1990-talet kunde bland annat förklaras av en försämrad psykosocial arbetsmiljö och en allt högre arbetstakt samt en åldrande arbetskraft enligt Försäkringskassan. 11 Motsvarande analys skulle kunna göras på utvecklingen från 2010 och framåt då den diagnos som ökat mest sedan 2009 är psykiska sjukdomar. I diagram 3 ser vi utvecklingen på diagnoser i påbörjade sjukfall mellan där psykiska sjukdomar står för den absolut största ökningen mellan 2009 och Vid en djupare analys av de psykiska sjukdomarna är det enligt Försäkringskassan två diagnosavsnitt som är helt dominerande, Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom och Förstämningssyndrom. 12 Förenklat uttryckt benämns diagnosgrupperna ofta ångestsyndrom respektive depressioner. Under 2012 stod dessa diagnosgrupper för 93 procent (55 respektive 38 procent) av sjukfallen inom psykiska sjukdomar. 13 6

8 Enligt den tidigare nämnda rapporten från Hjärnkoll beräknas 25 procent av alla kvinnor att behöva behandling för en depression, motsvarande siffra för män är 15 procent. 14 Samma rapport hävdar också att var fjärde kvinna och drygt var sjunde man upplever ängslan, oro eller ångest. Enligt Hjärnkolls Så gör du som chef uppskattar Socialstyrelsen att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning upplever någon form av psykisk ohälsa. 15 I diagram 4, visas antal påbörjade sjukfall i psykisk diagnos mellan åren 2005 och 2012 och från 2009 ökar antalet diagnoser bland både män och kvinnor och i samtliga ålderskategorier (16 29 år, år samt 50 år och äldre). Den åldersgrupp som ökar mest under senare år är år. Enligt OECDs rapport, Mental Health and Work: Sweden 2013, är unga hårt drabbade, vilket också stärks av diagram 5 som visar antal invånare i åldern år som har vårdats på sjukhus (med minst en övernattning) på grund av psykisk sjukdom. Enligt OECD har ansökningar om aktivitetsersättning från ungdomar på grund av psykisk ohälsa i Sverige nästan fyrdubblats sedan början av 2000-talet, den i särklass största ökningen bland alla de länder som lämnar uppgifter till OECD. 16 Att den unga befolkningen drabbas av psykisk ohälsa är oroväckande på flera sätt, dels finns det en risk att de unga inte får hjälp och att den psykiska ohälsan följer med även högre upp i åldrarna och dels finns det en risk att finansieringsgapet för samhället ökar, det vill säga att allt färre arbetade ska försörja allt fler icke arbetande. Enligt Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga är det extra alarmerande när unga drabbas av psykisk sjukdom i och med att det finns stora risker att det medför allvarliga konsekvenser senare i livet. Dels finns det en övergripande risk för individens personliga hälsa (både fysisk och psykisk) som också kan leda till en högre dödlighet, dels påverkar det vilken utbildningsnivå personen uppnår. 17 Enligt rapporten var utbildningsnivån lägre hos personer som vårdats på grund av psykisk sjukdom i åldern år jämfört med individer som inte vårdats för psykisk sjukdom (när mätningen på utbildningsnivå gjordes hade personerna hunnit bli 29 år). 18 Psykiska diagnoser ger längre sjukfrånvaro Psykiska diagnoser leder enligt Försäkringskassan till längre genomsnittlig varaktighet än andra diagnosgrupper, som till exempel muskulära sjukdomar, 19 med högre kostnader för såväl individ, arbetsgivare och samhälle som följd. Dagens system innebär att den anställde har rätt till sjukpenning upp till 90 dagar om hen inte kan utföra sitt arbete, om hen däremot inte kan arbeta efter 90 dagar får den anställde bara sjukpenning om hen inte kan göra något arbete alls för sin arbetsgivare. Det medför en risk att det system som ska garantera den anställdes ekonomiska situation blir ett stressmoment i sig. Enligt Minuskontot, en rapport från Hjärnkoll, finns det ett tydligt samband mellan psykisk funktionsnedsättning och svag ekonomi. Hjärnkoll visar att personer med psykisk funktionsnedsättning har en lägre genomsnittlig disponibel inkomst, samtidigt som levnadsomkostnaderna är högre än för befolkningen i övrigt. 20 Kontaktyrken i riskzonen De yrkeskategorier som har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är enligt Försäkringskassan präster och psykologer/socialsekreterare. 21 Yrkeskategorier där kvinnor har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är präster, pastorer, psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter/fritidsledare. Motsvarande lista för män är speciallärare, sjuksköterskor, präster, psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter/ fritidsledare. Försäkringskassan menar att det finns ett tydligt samband mellan kvinnor och män som arbetar inom yrken med nära kontakt med brukare av olika typer av välfärdstjänster eller andra personliga tjänster och risken att påbörja sjukfall med psykisk diagnos. 22 Vi har tagit ett beslut om att investera i hälsa, bland annat för att hålla nere sjukfrånvaron. Hälsosam är ett av våra fyra värdeord och lägger en bra grund för vårt förebyggande hälsoarbete. Vi jobbar intensivt med hälsa, friskvård och allt som gör att våra medarbetare trivs på jobbet och har rimliga förutsättningar för att klara såväl arbete som fritid. Mikael Schmidt, HR-chef, Rejlers AB. 7

9 Demografi under förändring Kombinationen av att både unga och människor i arbetsför ålder mår allt sämre innebär en oroväckande utveckling med en allt mindre grupp friska människor som ska försörja en allt äldre befolkning. Den svenska, och även den europeiska, befolkningen blir allt äldre och enligt Statistiska Centralbyråns prognos inför 2060 förväntas antalet äldre i Sverige att fortsätta öka. 23 År 2011 var 19 procent av den svenska befolkningen 65 år eller äldre och enligt Sveriges framtida befolkning förväntas den siffran 2060 ligga på 25 procent. Samtidigt förväntas antalet i de mest yrkesaktiva åldrarna, år, att minska från 58 procent 2011 till 52 procent Den här typen av förändring inom åldersstrukturen skulle också innebära en förändring på försörjningskvoten från 2011 års 0,71 till att år 2060 ligga på 0,92. Det innebär att varje person mellan år kommer behöva försörja 0,92 personer som ligger utanför det åldersspannet år 2060 istället för 0,71 personer som försörjningskvoten låg på Det motsvarar en ökning med drygt 23 procent. Samtidigt som antalet äldre ökar blir det allt svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. I takt med att många jobb i dag kräver en högre utbildning och att antalet jobb som inte kräver högre utbildning minskar, ökar antalet unga som studerar. Enligt statistik från SCB och Högskoleverket antogs studenter till höstterminen Motsvarande siffra för höstterminen 2012 var studenter 25 vilket motsvarar en ökning om 57 procent. Parallellt med denna utveckling vill vi svenskar gärna gå i pension tidigt. Enligt en undersökning från SCB, genomförd på uppdrag av TCO, vill 45 procent gå i pension före, eller senast, när hen fyller 65 år. 26 Även om prognosen om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten utvecklas och kan komma att justeras över tid står vi inför en demografisk utmaning. 27 Vi blir allt äldre, unga har det tuffare att ta sig in på arbetsmarknaden och mår allt sämre och många vill gå i pension så tidigt som möjligt. Vem bär ansvaret? I Kairos Future Clubs rapport Från kropp till knopp kring kommande framtida utmaningar är ett möjligt scenario att arbetsgivare kan komma att behöva begränsa tillgången till både e-post, mobiltelefoner och kanske till och med datorer för att begränsa de anställdas möjlighet att hela tiden vara tillgängliga för arbete och på så vis minska den psykiska ohälsan. Ett annat scenario är att vi kan komma att behöva införa en förkortad arbetstid. Men Kairos Future Club ställer också frågan om vem som bär ansvaret. Även om det inte är helt självklart att arbetsgivaren ska bära ansvaret för hur de anställda mår utanför arbetstid finns det givetvis stora fördelar med en arbetsgivare som tar ett helhetsansvar för sina anställdas välbefinnande. Frågan är om arbetsgivarna är villiga att ta det ansvaret? Vi genomför friskvårdsinsatser men även förebyggande hälsostrategiskt arbete både genom HR och ute i verksamheten med fokus på ledarskap och medarbetarskap. Ann-Sofie Forsmark, Hälsostrateg, PwCs huvudkontor Vi har tagit fram en Hälsostrategi som vi kallar för Hållbara Medarbetare. Hälsostrategin utgör ett komplement till det systematiska arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöprogram som finns i dag. Hållbara medarbetare är ett samlingsbegrepp för vår psykosociala och fysiska förmåga att ha energi för att nå vår fulla potential, det vill säga en god hälsa är en förutsättning för bra prestationer. Liza Radon, HR-specialist, Swedbank. 8

10 DIAGRAM 4 ANTAL PÅBÖRJADE SJUKFALL I PSYKISK DIAGNOS, EFTER ÅLDER , år 50 år och äldre år Källa: Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag) DIAGRAM 5 UTVECKLING AV PSYKISK SJUKDOM HOS UNGA VUXNA (18-24 ÅR) Kvinnor Män Antal per invånare i åldern år som har vårdats på sjukhus (med minst en övernattning) på grund av psykisk sjukdom. Kvinnor och män. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen (i rapporten Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013). 9

11 KOSTNADER FÖR SAMHÄLLE OCH NÄRINGSLIV Vad betalar Försäkringskassan? Om en anställd skulle bli sjuk eller skadad ska personen själv sjukanmäla sig till sin arbetsgivare för att få sjuklön. Efter 14 dagar ska arbetsgivaren sjukanmäla personen till Försäkringskassan för att den anställde ska kunna ansöka om sjukpenning. Om den anställde beviljas sjukpenning följer Försäkringskassan rehabiliteringskedjan, vilket innebär att den anställde har rätt till sjukpenning de första 90 dagarna om hen inte kan arbeta som vanligt. Om den anställde därefter är sjuk längre än 90 dagar har den anställde rätt till sjukpenning om hen inte kan göra något arbete alls för arbetsgivaren. Om den anställde är sjuk längre än 180 dagar har den anställde rätt till ytterligare sjukpenning om hen inte kan göra något arbete varken för arbetsgivaren eller något annat ställe. Den anställde kan få sjukpenning även efter 180 dagar om Försäkringskassan tror att den anställde kommer kunna börja arbeta igen inom 366 dagar. Enligt Försäkringskassans prognos förväntas utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år Vad kostar sjukfrånvaron arbetsgivaren? Men ohälsan kostar inte bara pengar på samhällsnivå, den kostar även företagen miljardbelopp varje år. Baserat på en kartläggning av sjukfrånvaron i Sveriges 100 största företag har kostnaden för ohälsa ökat med hela 19 procent, motsvarande drygt åtta miljarder kronor mellan 2011 och Enligt Hjärnkoll motsvarar en korttidssjukdag en kostnad om minst 10 procent av månadslönen. 29 Med en månadslön på kr med 9 sjukfrånvarodagar (genomsnittstalet för mars 2014) per år kostar detta arbetsgivaren kr per år. Om alla sysselsatta i Sverige ( st. i mars 2014) 30 skulle vara frånvarande i 9 dagar skulle det innebära en totalkostnad på drygt 85 miljarder kronor, baserat på en månadslön om kr. Med en månadslön om kr blir motsvarande siffra drygt 148 miljarder kronor. Om vi dessutom skulle räkna in produktivitetsbortfall i denna kalkyl skulle beloppet bli ännu högre. Fysisk inaktivitet medför dolda kostnader Dålig kondition kan också medföra kostnader för arbetsgivaren. Det är påvisat att personer med låg syreupptagningsförmåga har sämre ork än personer med bra kondition. Att mäta konditionstal är därför ytterligare ett sätt att mäta kostnader på arbetsgivarnivå för ohälsa på arbetsplatsen. Fysisk inaktivitet och dålig ork sänker effektiviteten på arbetsinsatsen. En sänkning med bara 10 procent i arbetsinsats under en arbetsdag betyder för arbetsgivaren att man betalar för drygt en månads arbete varje år, utan att något arbete blir utfört. Att på olika sätt stimulera sina anställda att börja motionera kan därför vara oerhört lönsamt. Vi har en av företaget subventionerad idrottsklubb. Vi arrangerar flera fysiska aktiviteter såsom löpning, crossfit och en rad olika sportaktiviteter. Dessutom jobbar vi med fri avstressande massage, kost- och hälsorådgivning, särskilt när vi går in i mer stressiga perioder. Vi har även provat att anordna kurser i mindfulness som varit mycket uppskattade. Peter Henriksson, HR-chef, Dice. 10

12 REKOMMENDATIONER Man kan och bör mäta hur medarbetarna mår Det finns enorma summor att spara som arbetsgivare genom att börja arbeta förebyggande och hälsofrämjande med hälsofrågor istället för att sätta in åtgärder först efter att medarbetaren har visat tendens till ohälsa eller har blivit sjuk. Det första en verksamhet bör göra är att identifiera nuläget för att ta reda på var man befinner sig i sitt hälsooch arbetsmiljöarbete. Med denna insikt som bas kan man sedan etablera en plattform med en övergripande hälsostrategi, som inkluderar den psykiska ohälsan och riktlinjer för hur man hanterar ohälsa. Att tydliggöra mätbara hälsooch arbetsmiljömål, kopplat till verksamhetens mål, gör det möjligt att investera i relevanta aktiviteter och insatser som främjar prestation och välmående. Ett sätt att arbeta förebyggande är att genomföra årliga hälsoprofilbedömningar 31 bland de anställda. Utifrån en hälsoprofilbedömning kan de anställda sedan delas in i risk- respektive friskgrupp, vilket utgör ett bra underlag för att ytterligare följa upp och utvärdera hälsoläget på arbetsplatsen. Medarbetare som hamnar i riskgruppen är enligt hälsoprofilbedömningen i behov/stort behov av att göra en livsstilsförändring medan medarbetarna i friskgruppen bedöms ha en bra/mycket bra livsstil. Indelningen visar behovet av att genomföra hälsofrämjande insatser på organisations- och eller avdelningsnivå. Genom att kartlägga och analysera riskgrupper och sammanställa deras friskvårdsbehov kan friskvårdsinsatserna effektiviseras ytterligare. Det kan också fungera som ett underlag för att motivera människor till att förändra sin livsstil. Att investera i hälsa ger hög avkastning mät hälsans Return on Investment (ROI) För att underlätta och till och med mäta ROI på investeringar gällande hälsa på företag har Euro Accident tagit fram en modell Hälsans ROI. Hälsans ROI De företag som är beredda att investera och mäta effekten av ett strategiskt hälso- och arbetsmiljöarbete kan räkna med positiva ekonomiska resultat. Både forskning och företagsexempel visar att investeringar i hälsa och arbetsmiljö ger tre till fem gånger pengarna tillbaka. Med ett antal åtgärder, både reaktiva, förebyggande och hälsofrämjande, på individ-, grupp- och organisationsnivå kan ett företag sänka kostnaden för sjukfrånvaro med minst 20 procent. En investering ska inte bara gå jämt ut, ett företag som investerar i hälsa och sin arbetsmiljö kan spara in belopp som motsvarar tre till fem gånger sin investering tack vare sänkta kostnader för sjukfrånvaro och förbättrad produktivitet. Euro Accidents förenklade modell för Hälsans ROI 32 (X+Y) I > 1 = HÄLSANS ROI X Sänkning av ohälsokostnader Y Förbättrad effektivitet/ökat produktionsvärde I Investering hälsofrämjande aktiveter Så länge den totala investeringskostnaden för hälsofrämjande aktiviteter understiger summan av sänkningen av ohälsokostnaderna och den ökade produktivitetens värde är det motiverat att genomföra investeringen. Företagens investeringar kan således minska både samhällets och verksamhetens egna kostnader för ohälsa. Givetvis varierar resultatet beroende på vilken typ av investering som företaget väljer att göra. Ofta väljer företag att sprida sina investeringar på olika typer av hälso- och friskvårdåtgärder tillsammans med privata sjukvårdsförsäkringar ett upplägg som gör att företaget både arbetar proaktivt mot ohälsa samtidigt som medarbetarna eller företaget inte behöver oroa sig för höga kostnader om någon blir sjuk. Vad kan företag göra för att förebygga ohälsa? En nyckelfaktor för att förebygga ohälsa, både fysisk och psykisk, är att se till att arbetsgivare och chefer är förberedda. Det är arbetsgivaren som skapar förutsättningarna för att ha hållbara medarbetare. Enligt en undersökning från Hjärnkoll och Novus Opinion visade det sig att drygt hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem med psykiska ohälsa. 33 Samtidigt som förebyggande åtgärder bör finnas på plats är det också viktigt att ha en handlingsplan om någon skulle drabbas. Om en medarbetare till exempel drabbas av psykisk ohälsa bör företaget omedelbart erbjuda individuella psykoterapeutiska samtal. Alla företag bör även ha en strukturerad rehabiliteringsprocess med både rehabiliteringsplan och rehabiliteringsprogram för psykisk och fysisk ohälsa. 11

13 Konkreta tips som kan göra skillnad Utveckla en hälsostrategi: Ett första steg i ett effektivt fungerande hälsoarbete är att etablera en hälsostrategi. Strategin ska fungera som underlag för alla beslut som rör företagets arbete med hälsa och arbetsmiljö. Kompetensutveckla cheferna: Kompetensutveckla alla chefer så att företaget får ett ledarskap som präglas av delaktighet, sammanhang, hanterbarhet, motivation och stöd. Skapa verktyg så att cheferna kan identifiera tecken på psykisk ohälsa så tidigt som möjligt. Kompetensutveckla medarbetarna: Jobba med kompetensutveckling inom stresshantering för samtliga medarbetare med målet att uppnå balans i livet. Uppmärksamma beteendeförändringar: Var uppmärksam och lyhörd på om någons beteende förändras, det kan vara små detaljer som att någon börjar komma till jobbet senare än vanligt, är på sämre humör eller upplevs som mer lättirriterad än tidigare. Lyssna på medarbetarna: Se till att involvera medarbetarna i beslut som rör friskvård, arbetsmiljö och hälsa. Olika typer av arbeten kräver olika typer av upplägg. För vissa kan till exempel en träningstimme på arbetstid vara ovärderligt. För en löpande dialog: Gör klart för de anställda att det är okej att ha bra och dåliga dagar/perioder. Med en dialog i ett så tidigt skede som möjligt kan rätt resurser sättas in, något som både den anställde och företaget tjänar på. Utveckla en checklista: Ta fram en checklista och ha regelbundna hälsosamtal alternativt gör det till en del av utvecklingssamtalet med medarbetaren. Fokusera på att alla ska ha en sund relation mellan arbete, fritid och avkoppling. Var även uppmärksam på krav kontra förmåga, sömn, fysiskt aktivitet och kost. Kartlägg stressen: Arbeta kontinuerligt med stresskartläggning på både grupp- och organisationsnivå. Erbjud samtalsstöd: Erbjud medarbetarna samtalsstöd från psykolog, via telefon eller personligt möte oavsett om det handlar om arbetet eller privatlivet. Erbjud trygghetspaket: Ta fram ett trygghetspaket som arbetsgivaren och den berörda medarbetaren även kan skräddarsy vid behov. Ett trygghetspaket kan innehålla kartläggning av livsstil, försäkringar med rehabilitering och samtalsstöd, allt för att medarbetaren ska känna att det finns ett stöd för att komma tillbaka från alla typer av ohälsa. Erbjud livsstilsprogram: Erbjud olika livsstilsprogram, gärna på arbetstid, inom till exempel kost, fysisk aktivitet, sömn, missbruk, mental träning och yoga/mindfulness. Ha en tydlig tillgänglighetspolicy: Redogör för alla medarbetare redan vid anställning vad som förväntas gällande tillgänglighet. Om en medarbetare får ett arbetsrelaterat mail sent på kvällen är det viktigt att det inte finns några frågetecken på om hon eller han förväntas svara samma kväll eller dagen efter. Om medarbetaren inte är säker på vad som förväntas riskerar det att bli ett stressmoment. Var även uppmärksam på medarbetarnas livssituationer och anpassa policyn därefter. Den ständiga uppkopplingen tror jag är förödande för den som har svårt att stressa ner. Sociala media kan göra att man aldrig kan koppla av. Läs en bok på tunnelbanan istället för mail! Vi försöker undvika att maila på kvällar och helger. Om det skulle vara något som påverkar negativt påverkas den anställde med stress när den skall ladda batterierna. Arbetstider känns på gränsen till omodernt. Man premieras inte av att man jobbar över många timmar hos oss, däremot förväntas man självklart göra sitt jobb. Mats Hederos, VD, AMF Fastigheter. Vi tror att det är viktigt att chefer utbildas i att hitta signaler på till exempel stress och att man skapar ett klimat där det är okej att be om hjälp. Peter Henriksson, HR-chef, Dice. 12

14 ORDLISTA Sjukpenningtalet Det nya sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade i åldrarna år minus antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Det gamla sjukpenningtalet är likadant förutom att rehabiliteringspenning är exkluderat. Vi har i den här rapporten använt oss av det nya sjukpenningtalet. Sjukskrivningsdag En sjukskrivningsdag är när en anställd tvingas vara borta från jobbet på grund av att hon eller han inte kan utföra sitt arbete på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är en ersättning för personer som är mellan 19 och 29 år och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Sjukersättning Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 30 och 64 år och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Försörjningskvoten Försörjningskvoten är ett mått som beräknar relationen mellan antalet personer i de mest arbetsföra åldrarna, år, och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall. År 2060 kommer det enligt prognosen att finnas 0,92 unga och gamla på varje person i åldrarna år. 13

15 REFERENSER 1. Försäkringskassan Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. 2. Antal nybeviljade av sjuk-och aktivitetsersättning per 1000 försäkrade, Försäkringskassan. Rapport: Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling (svar på regeringsuppdrag, delredovisning ). 4. Försäkringskassan: Sjukpenningtalet efter län och åldersgrupp Försäkringskassan, sjuk- och rehabiliteringspenning 8. Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? 9. Hjärnkoll Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 10. Hjärnkoll Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 11. Försäkringskassan. Nya mått visar förändringar snabbare. 12. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag). 13. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag). 14. Hjärnkoll Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 15. Hjärnkoll. Så gör du som chef. 16. OECD, Mental Health and Work: Sweden Socialstyrelsen. Rapport: Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg Socialstyrelsen. Rapport: Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag). 20. Hjärnkoll. Minuskontot 21. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, slutrapport (svar på regeringsuppdrag) 22. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, slutrapport (svar på regeringsuppdrag) 23. SCB, Sveriges framtida befolkning SCB, Sveriges framtida befolkning SCB & Högskoleverket, Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen Pressmeddelande TCO, SCB, Sveriges framtida befolkning Försäkringskassan. Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Hjärnkoll Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? 30. SCB, antal sysselsatta mars Hälsoprofilbedömning är en varumärkesskyddad metod från Health Profile Institute AB (HPI) 32. Modellen ovan är en förenklad version av Hälsans ROI. Med företagsspecifika siffror (investeringar, förbättrad effektivitet/ökat produktionsvärde) kan den fullständiga modellen ge en exakt uträkning som visar om investeringen är berättigad eller ej. 33. Hjärnkoll. Så gör du som chef. 14

16 KÄLLFÖRTECKNING Artikel. SVT. Västernorrlands sjukpenningtal högt. Publicerad Tillgänglig: regionalt/mittnytt/vasternorrland-hogst-sjukpenningtal-i-landet Artikel. Östersunds-Posten. Jämtland är Sveriges sjukaste län. Publicerad Tillgänglig: op.se/allmant/jamtland/jamtland-ar-sveriges-sjukaste-lan Försäkringskassan. Antal nybeviljade av sjuk-och aktivitetsersättning per 1000 försäkrade, Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/47e59e4b-bac8-4bac-a12d-7491f9a64259/ nybeviljade_sa.xls?mod=ajperes Försäkringskassan. Sjukpenningtalet efter län och åldersgrupp Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/dac0a460-5b42-4c12-9b10-14dd0d1c8220/sjukpenningtalet.xls?mod=ajperes Försäkringskassan, sjuk- och rehabiliteringspenning, Tillgänglig: connect/f4db67d2-f4ad d1e-87fcd25c5420/utbetalt_belopp_sjp_efter_lan_kon.xls?mod=ajpe- RES&CACHEID=f4db67d2-f4ad d1e-87fcd25c5420 Försäkringskassan. Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Tillgänglig: Försäkringskassan Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2011:4. Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Försäkringskassan Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport. Försäkringskassan Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Slutrapport. Försäkringskassan Svar på regeringsuppdrag: Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delredovisning 1 Försäkringskassans sjukfrånvarokalkyl. Tillgänglig: https://gate1.forsakringskassan.se/agetjanster/public/sjukfranvarokalkyl/startsjukfranvarokalkyl.do Hjärnkoll Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? Hjärnkoll. Minuskontot. Tillgänglig: formsatt.pdf Hjärnkoll. Så gör du som chef. Tillgänglig: Kairos Future Club Från kropp till knopp. OECD, Mental Health and Work: Sweden Socialstyrelsen Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. SCB Sveriges framtida befolkning Tillgänglig: BE0401_2012I60_BR_BE51BR1202.pdf SCB Statistikdatabasen. Antal sysselsatta mars SCB & Högskoleverket Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen Tillgänglig: UF46SM1201.pdf SCB. Nya mått visar förändringar snabbare. Tillgänglig: LE0001_2011K04_TI_06_A05TI1104.pdf TCO. Pressmeddelande: 45 procent vill gå i pension före eller senast på 65-årsdagen. Publicerad Tillgänglig: 15

17 Växjö Bäckgatan Växjö Stockholm Svärdvägen Danderyd Göteborg Kungsportsavenyn Göteborg Malmö Djäknegatan Malmö Örnsköldsvik Storgatan 19, 2 tr Örnsköldsvik TEL: FAX: E-POST: WEBB:

HEALTHY BUSINESS REPORT 2014. Ett upprop till Sveriges arbetsgivare

HEALTHY BUSINESS REPORT 2014. Ett upprop till Sveriges arbetsgivare HEALTHY BUSINESS REPORT 2014 Ett upprop till Sveriges arbetsgivare FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE Vi lever i en tid då vi blir allt äldre, samtidigt som vi mår allt sämre.

Läs mer

HEALTHY BUSINESS REPORT Ett upprop till Sveriges arbetsgivare

HEALTHY BUSINESS REPORT Ett upprop till Sveriges arbetsgivare HEALTHY BUSINESS REPORT Ett upprop till Sveriges arbetsgivare INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE... 3 (O)HÄLSAN I SVERIGE... 4 Med

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Beskrivning av sjuktalets utveckling 9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Försäkring. Företagshälsa

Försäkring. Företagshälsa Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete För ett kostnadseffektivt hälsoarbete BAKGRUND Arbetsgivare vill bättre styra sin investering i hälsa efter behov på individ-, grupp- och organisationsnivå! HPI Hälsoscreening har utvecklats för att kostnadseffektivt

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Allt färre drömmer om tidig pension

Allt färre drömmer om tidig pension Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Hallands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Halland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Hälsoutvecklingsprojekt

Hälsoutvecklingsprojekt Hälsoutvecklingsprojekt Euro Accident Health & Care Insurance AB Euro Accident är ett försäkringsföretag med fokus på hälsa. Företagets affärsidé är att hjälpa företag, organisationer och individer att

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Vanligare med sjuknärvaro än friskfrånvaro

Vanligare med sjuknärvaro än friskfrånvaro Vanligare med sjuknärvaro än friskfrånvaro En av fyra känner någon som missbrukat trygghetssystemen En klar majoritet, 78 %, anser att arbetsmoralen i Sverige generellt sett är god. Jämför vi andelen människor

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Pressmeddelande. december 2013

Pressmeddelande. december 2013 Pressmeddelande december 2013 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Jönköping Dalarna Västra Götaland Kalmar Jämtland Norrbotten Kronoberg Gotland Kronoberg Gotland Örebro Värmland Skåne Gävleborg

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Kalmar. Företagsamhetsmätning

Kalmar. Företagsamhetsmätning Företagsamhetsmätning - Kalmar län Johan Kreicbergs Våren 2009 Kalmar Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Företagarpanelen Q Blekinges län

Företagarpanelen Q Blekinges län Företagarpanelen Q2 2012 s län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer