Med rätt att komma till tals. Så ska Handisam se till att fler kommer till tals i projekt och uppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med rätt att komma till tals. Så ska Handisam se till att fler kommer till tals i projekt och uppföljning"

Transkript

1 Så ska Handisam se till att fler kommer till tals i projekt och uppföljning

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Med rätt att komma till tals Handisam Serie A 2012:1 (diarienummer 2011/0049) Projektledare: Anna-Klara Mehlich Projektmedarbetare: Magnus Lagercrantz, Birgitta Mekibes och Brita Törnell Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 7 Uppdraget... 7 En del i vårt samlade uppföljningssystem... 8 Rätten att komma till tals... 9 Olika metoder för att få kunskap... 9 Redovisning av de fyra grupperna Barn och unga med funktionsnedsättning Befintlig statistik Handisams kommande arbete Personer med intellektuell funktionsnedsättning Befintliga undersökningar Handisams kommande arbete Personer med psykisk funktionsnedsättning Befintlig statistik Handisams kommande arbete Utrikesfödda med funktionsnedsättning Befintliga undersökningar Handisams kommande arbete Öka kunskapen på Handisam Samlade hinder och förslag på lösningar Vad som hindrar personer att komma till tals Hur Handisam kommer att arbeta för att fler ska komma till tals Avslutning Bilaga - Goda exempel på hur andra arbetat

4 Sammanfattning Det finns människor som sällan kommer till tals i befintliga undersökningar. Deras syn på sin livssituation blir därför inte känd. I regleringsbrevet för 2011 fick Handisam i uppdrag att vidareutveckla metoder för att, i våra projekt och vårt uppföljningsarbete, se till personer som har svårt att ta till sig information och föra sin egen talan ska finnas med. För att avgränsa projektet har vi valt att fokusera på fyra grupper. Dessa är barn och unga med funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning samt utrikesfödda med funktionsnedsättning. Inom uppdraget har projektgruppen haft möten med många olika aktörer för att lära oss mer om grupperna, få en bild av vilken problematik de står inför och möjligheten att följa deras levnadsförhållanden över tid. Mycket kan göras för att personer som sällan kommer till tals ska komma till tals. Det kan röra sig om att se till att enkäter uppfyller en grundläggande tillgänglighet och går att få i andra format än tryckt text, såsom teckenspråk eller punktskrift. I andra fall kan det bästa sättet vara att ställa frågorna muntligt, via telefon eller under ett personligt möte. Det kan också handla om att arrangera samtals- eller fokusgrupper. I rapporten presenterar vi fem övergripande metoder för hur Handisam framöver kommer att arbeta. Detta för att se till att personer som har svårt att komma till tals bättre ska uppmärksammas i våra olika projekt samt i uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Påverka befintliga undersökningar Det finns i dag en hel del undersökningar som följer levnadsförhållanden för befolkningen i Sverige. I många fall finns dessa grupper inte representerade. Där vi ser att det skulle vara möjligt att inkludera någon/några av dessa grupper kommer vi att föra en dialog med den som ansvarar för undersökningen. Detta i syfte att personer som har svårt att föra sin egen talan på sikt ska finnas representerade. Uppmärksamma de strategiska myndigheterna 21 utvalda myndigheter har ett särskilt ansvar att påskynda genomförandet av funktionshinderspolitiken. Handisam har i uppdrag att stödja dessa myndigheter och följa deras arbete. Vi 4

5 kommer att föra en dialog med de strategiska myndigheterna om vikten av att se till att även personer som har svårt att komma till tals i enkäter lyssnas på. Vi kommer att ge tips på och stöd i hur de kan hitta nya vägar för att dessa grupper ska bli synliggjorda även i deras arbete. Initiera fokusgrupper och djupintervjuer Handisam kommer initiera fokusgrupper och intervjuer med personer som ingår i de prioriterade grupperna. Frågorna kommer att ställas utifrån de tio prioriterade politikområdena i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken. Tillgängliga enkäter När Handisam skickar ut enkäter kommer vi att sträva efter god tillgänglighet i syfte att så många som möjligt kan ta del av den. Den grundläggande tillgängligheten i enkäten ska vara god och den ska gå att få i alternativa format och på alternativa sätt. Internutbildning av personal och interna rutiner För att de fyra grupperna ska kunna komma till tals och vara en del i det ordinarie arbetet på Handisam krävs kunskap. Därför kommer vi under våren 2012 att arrangera en internutbildning av personalen där fokus är mångfald och de fyra gruppernas situation/roll i funktionshinderspolitiken. Vi kommer också att se över våra interna rutiner för att uppmärksamma vikten av att alla kommer till tals i mallar och mångfaldspolicy. 5

6 Inledning Alla har rätt att komma till tals och bli lyssnade på. Det är en grundläggande rättighet och en förutsättning för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. Trots det syns vissa delar av befolkningen sällan i befintliga undersökningar. Deras livssituation blir därför inte känd. För personer med funktionsnedsättning kan det exempelvis bero svårigheter att ta till sig texten i en enkät på grund av intellektuell funktionsnedsättning eller dövhet. Det kan också bero på att personen mår psykiskt dåligt och därför inte orkar ta till sig information eller ta ställning till frågor. Handisam har en central roll i den svenska funktionshinderspolitiken. Vi ska bland annat följa, analysera och presentera dess utveckling samt rapportera om levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning. Ett mångfaldsperspektiv ska genomsyra arbetet. I strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken har Handisam fått i uppdrag att utveckla ett sammanhållet system för att följa utvecklingen. I regleringsbrevet för 2011 fick vi på Handisam i uppdrag att vidareutveckla våra interna metoder. Syftet är att vi, i projekt och uppföljningsarbete, ska se till personer som har svårt att ta till sig information och föra sin egen talan ska finnas representerade. Den här rapporten handlar om hur Handisam ska arbeta för att uppnå detta syfte. Det är många grupper som sällan kommer till tals i undersökningar. Vi har i detta uppdrag valt att fokusera på fyra grupper. Dessa är barn och unga med funktionsnedsättning personer med intellektuell funktionsnedsättning personer med psykisk funktionsnedsättning utrikesfödda med funktionsnedsättning. Valet av grupper har beslutats efter interna diskussioner och samråd med Socialdepartementet. 6

7 Bakgrund Rätten att ta del av information och att komma till tals slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där lyfts även vikten av att medvetandegöra situationen för personer med funktionsnedsättning 1. Uppdraget I regleringsbrevet för 2011 fick Handisam i uppdrag att vidareutveckla de interna metoderna för att se till personer som har svårt att föra sin egen talan ska finnas med. Så här är Handisams uppdrag formulerat: Handisam ska inom ramen för sitt planerings- och uppföljningsarbete vidareutveckla metoder för det interna arbetet. Detta för att öka möjligheten för personer som på grund av sin ålder eller sin funktionsnedsättning har särskilt svårt att ta del av information och att föra sin egen talan. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari Det finns många människor som sällan syns i undersökningar. En intern arbetsgrupp definierade i projektets början följande grupper: Barn och unga med funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med psykisk funktionsnedsättning Utrikesfödda personer till Sverige som har en funktionsnedsättning Äldre (främst de med nyligen förvärvade funktionsnedsättningar) Personer med läs och skrivsvårigheter Personer med talsvårigheter Personer med nedsatt hörsel/döva Personer med synnedsättning/blinda Att fokusera på samtliga grupper skulle bli ett allt för omfattande arbete. Efter interna samtal och dialog med Socialdepartementet beslutade vi på att fokusera på de fyra översta grupperna i uppräkningen ovan. 1 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 8, 21 och Ur Handisams regleringsbrev för 2011, 7

8 Fokus i projektet är att öka vår egen kunskap om grupperna och att hitta metoder för hur vi ska få med dem i vårt ordinarie arbete. En del i vårt samlade uppföljningssystem I december 2011 fick Handisam ett uppdrag att utveckla ett sammanhållet system för att följa och analysera utvecklingen inom funktionshinderspolitiken. Systemet kommer att finnas på Handisams webbplats och är just nu under uppbyggnad. Det är uppbyggt utifrån de tio prioriterade områdena i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken 3. Inom dessa områden kommer statistik, rapporter och analyser presenteras för att ge en bild av utvecklingen inom det funktionshinderspolitiska området. Levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning är en viktig del i systemet. De fyra grupperna som detta regeringsuppdrag fokuserar på kommer att ingå som en naturlig del i uppföljningssystemet. 3 De tio prioriterade områdena i regeringens Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken är arbetsmarknadspolitiken, socialpolitiken, utbildningspolitiken, transportpolitiken, IT-politiken, ökad fysisk tillgänglighet, rättsväsendet, folkhälsopolitiken, konsumentpolitiken samt kultur, medier och idrott. 8

9 Rätten att komma till tals Det vedertagna sättet av att få en bild av hur situationen ser ut för olika grupper i samhället är att ta del av enkätresultat. Därför är det oacceptabelt att vissa grupper av befolkningen sällan kommer till tals i dessa undersökningar. Olika metoder för att få kunskap Rätten att ta del av information och att yttra sig hör ihop. Det är svårt att påverka sin livssituation om man inte har möjlighet att ta del av vilka rättigheter man har, hur andra har det och vad som händer i samhället. Det är alltså viktigt att informationen som ges till medborgare är tillgänglig för så många som möjligt. Personer med funktionsnedsättning en heterogen grupp med olika möjligheter att kommunicera och ta till sig information. För att alla ska kunna göra det behövs både kunskap, tid och resurser. Det behövs även vid framställande av enkäter. För att kunna delta i en enkätundersökning är det en förutsättning att man kan ta till sig frågorna som ställs. Först och främst är det viktigt att enkäter har en god grundläggande tillgänglighet. Det gäller både tryckt text och text på webbplatser. Språket ska vara klart och begripligt, så kallat klarspråk. Dispositionen ska vara logisk och formgivningen tydlig. Om enkäter genomförs via webben är det viktigt att de är uppbyggda enligt internationell standard. Bra språk, formgivning, disposition och uppbyggnad underlättar för alla. En god grundläggande tillgänglighet räcker dock inte. För vissa personer är det avgörande att enkätfrågorna går att få på ett annat språk eller i alternativa format för att de ska ha möjlighet att ta till sig och besvara frågorna. Har man en god grundläggande tillgänglighet och möjlighet att få enkäten i alternativa språk och format når man många med sin undersökning, men inte heller då når man alla. För flera av människorna som ingår i de prioriterade grupperna i detta projekt behövs andra lösningar för att få en bild av levnadsförhållandena. Istället för skriftlig intervju kan det till exempel handla om telefonintervju, djupintervju, samtalsgrupp eller att kommunicera via bilder och pictogram. 9

10 Redovisning av de fyra grupperna I uppdraget har vi valt att fokusera på barn och unga med funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning samt utrikesfödda med funktionsnedsättning. I kommande kapitel kommer vi att redovisa var grupp för sig. I redogörelsen berättar vi först lite allmänt om gruppen, vilken problematik den står inför, hur många det uppskattningsvis kan röra sig om och vilka kontakter vi haft i detta arbete. Därefter presenteras vilken statistik som finns idag. Slutligen kommer vi att redovisar vi hur Handisam kommer att arbeta för att följa gruppens levnadsförhållanden över tid. 10

11 Barn och unga med funktionsnedsättning Barn och unga med funktionsnedsättning är en heterogen grupp med varierande förutsättningar och behov. Barn med grav hörselnedsättning ställs inför andra situationer än exempelvis barn med läs- och skrivsvårigheter. Barn med intellektuell funktionsnedsättning har andra behov än till exempel barn med rörelsenedsättning. Gemensamt är dock att barn och unga med funktionsnedsättningar mer än barn i allmänhet är beroende av vuxna runtomkring. De möter betydligt fler vuxna som genom olika beslut påverkar deras vardag under uppväxtåren. Det kan vara assistenter hemma och i skolan, lärare, sjukgymnaster, handläggare i kommunen och på Försäkringskassan och specialpedagoger. Barn och vuxna har ofta olika syn på och uppfattningar om vad som är viktigt för barnet i barnets vardag, hur de bedömer problematiska situationer och vad som i konsekvens med det behöver göras. Barn och vuxna har oftast olika tidsperspektiv. Vuxna tänker ofta långsiktigt, medan barn tänker mer här och nu. 4 Båda aspekterna bör finnas med. Därför är det av största vikt att barn och unga kommer till tals och kunskapen om deras levnadsförhållanden ökar. Uppgifter på hur många barn och unga som har en funktionsnedsättning varierar. Det beror på hur man väljer att definiera funktionsnedsättning. Enligt en enkät som Folkhälsoinstitutet gjorde 2009 svarade 14 procent att de hade en funktionsnedsättning 5. Befintlig statistik Även om det finns stora luckor vad gäller statistik som rör barn och unga med funktionsnedsättning finns vissa undersökningar där situationen till viss del kommer fram. Här presenteras några. 4 Projektet Egen växtkraft (2011), Lyssna på oss! Bättre stöd när barn och unga ska bli delaktiga. 5 Folkhälsoinstitutet (2009), Investera i alla barn och ungas hälsa - Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa (även kallad Grodan). En totalundersökning av samtliga elever i Sverige som går i årskurs 6 och årskurs 9. Särskolan ingick ej. 11

12 Barn och unga med funktionsnedsättning har sämre hälsa än barn i allmänhet. Det visar Folkhälsoinstitutets rapport 6. Den psykisk hälsa är sämre vilket bland annat innebär sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. De motionerar mindre än barn och unga i allmänhet och dricker och röker mer. Risken och rädslan att bli utsatt för kränkande behandling är fyra gånger så stor och dessutom är trivseln i skolan sämre. Barn och unga spenderar stora delar av sina liv i förskola/skola. Det görs en del kvalitativa undersökningar kring skola och elever med specifika funktionsnedsättningar. Dock saknas en heltäckande bild av hur skolsituationen ser ut för barn och unga med funktionsnedsättning. En del funktionshindersorganisationer har genomfört egna undersökningar kring skola, till exempel och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU och Attention. För barn med nedsatt rörelseförmåga är dagens skola till stora delar fortfarande segregerad. Fyra av tio elever med rörelsehinder går i olika specialklasser eller i särskolan. Ju längre upp i åldrarna desto vanligare blir det med specialklasser 7. En till två elever i varje klass i grundskolan har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (till exempel ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom). En föräldraenkät som genomfördes 2011 visar att dessa barn inte får det stöd de har rätt till. 61 procent uppger att deras barn inte vill gå till skolan och 40 procent att de har högre frånvaro än andra elever 8. Handisams kommande arbete För att se till att kunskapen om levnadssituationen för barn och unga med funktionsnedsättning ska öka samt kunna följas över tid kommer Handisam att göra följande: Sprida kunskapen om vikten av att Lyssna på barn. Genom vårt regeringsuppdrag som syftar till att sprida metoder och strategier 6 Folkhälsoinstitutet (2009), Investera i alla barn och ungas hälsa - Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. 7 Undersökningen Särskild, särskiljd eller avskiljd, från 2008 är gjord i samarbete mellan Unga RBU:are, Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Stockholms Universitet. I undersökningen har närmare 500 elever, deras föräldrar och ett hundratal lärare och rektorer gett sin bild av livet i skolan; i klassrummet, på skolgården och på fritiden. 8 Attentions undersökning (2011), Allt är en kamp, 12

13 för hur barn och unga med funktionsnedsättningar kan bli mer delaktiga i beslut som rör dem själva kan vi redan nu se en ökad kunskap på Handisam i frågan. Ha en fokusgrupp med barn och unga. Detta arbete har redan påbörjats och vi har haft två möten med gruppen 9. Syftet är att diskutera hur det är att vara barn/ung med funktionsnedsättning i Sverige idag. Diskussionerna kommer att utgå från de tio prioriterade politikområdena i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Resultatet från dessa diskussioner kommer att ingå i Handisams samlade uppföljningssystem. Arbeta för att, så långt det är möjligt, se till att barn och unga med funktionsnedsättning ska bli utbrytbara i undersökningar som handlar om barn och ungas levnadsförhållanden. Till exempel förs en dialog med Statistiska centralbyrån. Uppmärksamma berörda strategiska myndigheter på bristen av relevant statistik, till exempel skolmyndigheterna. Vi kommer ge dem vårt stöd att arbeta med detta. 9 Gruppen var tidigare expertgrupp i projektet Egen växtkraft. 13

14 Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning, även kallad utvecklingsstörning, är en heterogen grupp med väldigt olika förutsättningar att leva ett självständigt liv. Ett gemensamt problem för gruppen är att de själva sällan kommer till tals i undersökningar. Anledningarna är flera, dock har många svårt att svara på klassiska enkäter. Det innebär att det ofta behövs andra metoder för att kunna få en uppfattning om denna grupps situation. I Sverige finns ca personer med intellektuell funktionsnedsättning 10. Hur den yttrar sig är naturligtvis individuellt men alla behöver personligt stöd och hjälpmedel. Intellektuell funktionsnedsättning innebär oftast svårigheter med inlärning och en nedsättning i begåvningsutvecklingen. Man behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. En intellektuell funktionsnedsättning kan också finnas som en av flera funktionsnedsättningar som nedsatt syn, rörelseförmåga eller annat. Intellektuell funktionsnedsättning delas in i tre grader. Dessa är grav, måttlig eller lindrig. Att gruppen lätt försvinner i befintliga undersökningar är ett problem. Det behövs alternativa metoder för att nå denna grupp. För gruppen med lindrig funktionsnedsättning behövs ett tydligt och enkelt språk. För dem med måttlig funktionsnedsättning behövs kanske andra metoder som att ställa frågor genom intervjuer, använda bilder eller pictogram. Det kan också behövas att en person som kan hjälpa till, förklara och förtydliga finns med. För gruppen med grav funktionsnedsättning kan kommunikation med hjälp av bilder vara ett alternativ, men i många fall kan även det vara för svårt. Möjligheten för att få denna grupp att komma till tals kanske består i att personer som känner personen väl och känner till situationen för personen får föra talan. Befintliga undersökningar Det finns ingen samlad bild eller heltäckande statistik som berättar hur levnadsförhållandena ser ut för personer med intellektuell funktionsnedsättning Sverige idag. Däremot finns en del studier och 10 Uppgift från Riksförbundet FUB, 14

15 undersökningar som ger viss bild av problematiken personer med intellektuell funktionsnedsättnings står inför. Ett exempel är en undersökning gjord av Eva Flygare Wallén 11 där hon studerat personer med intellektuell funktionsnedsättnings hälsa och vanor. I undersökningen framkommer att personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen i stort. Studien jämförde en grupp med personer med lindrig och måttlig intellektuell funktionsnedsättning mot en kontrollgrupp. Orsaken till att gruppen hade sämre hälsa kan bero på flera saker. Det kan till exempel bero på att många har svårt att planera sin tid, ta initiativ och att skapa sociala kontakter. Många har också svårigheter med att hitta lämpliga aktiviteter. När det gäller utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning har de olika särskoleformerna en viktig roll. Skolverket för statistik över särskolan då det gäller statistik som antal elever, antal skolor, kostnader och lärare. Läsåret 2010/2011 gick elever i den obligatoriska särskolan. Skolverket genomför också mer kvalitativa undersökningar kring särskola som rör exempelvis kvalitetshöjning och ökning/minskning av det procentuella antalet särskoleelever 12. Socialstyrelsen är ansvarig för att samla in den officiella statistiken kring socialtjänst där äldre och handikappomsorg ingår. I denna statistik finns siffror kring antal som är beviljade insatser som daglig verksamhet, korttidsboende, boendestöd etc. Det framgår inte i statistiken hur stor del av dessa som har en intellektuell funktionsnedsättning men i många fall inom vissa insatser som daglig verksamhet är det i stor utsträckning personer med intellektuell funktionsnedsättning som är beviljade insatserna 13. I vissa fall har Socialstyrelsen mer specifik statistik. Det gäller till exempel användningen av läkemedel mot depression, ångest, sömnsvårigheter, schizofreni eller psykoser (psykofarmaka). I undersökningen framkommer att det är mer än tre gånger så vanligt att ta psykofarmaka bland personer med intellektuell funktionsnedsättning 14 än bland befolkningen i stort. 11 Flygare Wallén, Eva (2009) Livsstilsrelaterad ohälsa hos personer med utvecklingsstörning Socialstyrelsen (2012), Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg 14 Socialstyrelsen (2010), Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. 15

16 I kommundatabasen Kolada 15 finns statistik nedbrytbar på kommunnivå som berör LSS insatser. Statistiken beskriver boenden och daglig verksamhet inom LSS. Likt statistiken som socialstyrelsen tar fram, går det inte att få specifik statistik för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Koladastatistiken handlar mer om rättigheter och valfrihet inom vissa insatser. I statistiken finns exempelvis andel boenden där brukarna har tillgång till egen nyckel, egen brevlåda, har möjlighet att äta måltider tillsammans med andra och möjlighet till aktiviteter. Ett bra exempel på en undersökning där personerna själva svarar är IT-frågan som Post- och telestyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet genomför. Enkäterna handlar om IT användning för personer med funktionsnedsättning och anpassade så att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska kunna svara 16. Dessa exempel visar att det finns undersökningar och statistik som berör personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dock saknas statistik som kanske oftast används för att belysa levnadsförhållanden, det vill säga statistisk där personerna som berörs själva svarar på enkäter och därigenom kommer till tals. Handisams kommande arbete För att se till att kunskapen om levnadsförhållandena för personer med intellektuell funktionsnedsättning ökar kommer Handisam göra följande: Arrangera fokusgrupp och/eller djupintervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att diskutera hur det är leva med en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige idag. Diskussionerna kommer att utgå från de tio prioriterade politikområdena i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Resultatet från dessa diskussioner kommer att ingå i Handisams samlade uppföljningssystem. I de undersökningar som det är möjligt kommer vi att arbeta för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska bli utbrytbara

17 Arbeta för att påverka de som gör undersökningar så att de anpassar frågor och metod efter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Arbeta för att upprätta en undersökningspanel som består av personer med funktionsnedsättning. Syftet är att få en bild av levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Målgruppen för enkäten ska även inkludera personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. 17

18 Personer med psykisk funktionsnedsättning Enligt Världshälsoorganisationen WHO är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. När psykisk ohälsa blir diagnostiserad kallar man det för psykisk sjukdom. Exempel på psykiska sjukdomar är depression, schizofreni, personlighetsstörning, ätstörning och tvångssyndrom. Missbruk eller beroende räknas också till de psykiska sjukdomarna. Till följd av sjukdomen eller medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes syndrom får en del en nedsättning av den psykiska funktionsförmågan. En psykisk funktionsnedsättning har en person om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits, eller kan antas bestå, under en längre tid 17. Uppgifter på hur många som har en psykisk funktionsnedsättning skiljer sig åt. Men att den psykiska ohälsan är bred i Sverige råder det inga tvivel om. Undersökningar har visat att ungefär var fjärde person i Sverige lever med psykisk ohälsa 18. Mellan procent har en psykisk sjukdom som kräver behandling 19. För många av dessa, men inte alla, innebär sjukdomen svårigheter med att utföra aktiviteter i viktiga livsområden, det vill säga att sjukdomen medför en funktionsnedsättning. Många personer med psykisk funktionsnedsättning kommer inte med i befintliga enkätundersökningar. Det kan exempelvis bero på koncentrationsproblem som gör att personen i fråga inte orkar ta till sig skrivna enkäter. I dessa fall kan en lösning vara att göra undersökningar i intervjuform eller i form av fokusgrupper. 17 Med psykisk funktionsnedsättning avser vi det som Nationell psykiatrisamordning benämner som psykiskt funktionshinder i rapport 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? från Statens offentliga utredningar. 18 Information från kampanjen Hjärnkoll. Hjärnkoll är en kampanj som Handisam driver tillsammans med NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa. Projektet arbetar med att förändra attityderna till psykisk ohälsa. 19 Socialstyrelsen (2005), Folkhälsorapport

19 Befintlig statistik Det finns ingen ny, samlad bild av situationen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sverige idag. Däremot finns en del studier som ger viss information om hur situationen ser ut. Här presenteras några. Upprepade undersökningar visar att överdödligheten är stor bland personer med psykisk funktionsnedsättning. En anledning är att dessa personer får sämre vård när de drabbas av fysisk sjukdom än övrig befolkning. En nordisk undersökning visar att människor som varit på sjukhus för en psykisk funktionsnedsättning hade två eller trefaldig högre dödlighet än befolkningen i allmänhet. Män med psykiska funktionsnedsättningar har 20 års lägre medellivslängd och kvinnor har 15 år lägre medellivslängd. Till exempel blir en man med schizofreni i snitt 59 år istället för 79 år. 20 Socialstyrelsen har i en rapportserie undersökt vården för patienter med psykisk funktionsnedsättning när de drabbas av fysisk sjukdom. Resultaten visar att psykiskt sjuka som insjuknat i olika fysiska sjukdomar såsom hjärninfarkt, cancer, diabetes och stroke inte har fått lika god vård som övriga patienter. Orsakerna är många. Bland annat får dessa patienter inte lika god vård som andra och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma utsträckning som andra. En annan orsak är att symptomen upptäcks senare i gruppen med psykiatrisk diagnos och att förutsättningarna för behandling därför är sämre. 21 En intervjuundersökning som Hjärnkoll gjort om diskriminering av personer med psykisk ohälsa visar att en hög andel känner sig diskriminerade på olika sätt inom flera av livets områden. Inom den offentliga sfären är det främst psykiatrins personal som man upplever sig diskriminerande av medan det inom den privata sfären är familj och vänner. Självstigmatisering är också utbrett, framförallt genom att man hemlighåller sin psykiska ohälsa för omgivningen, men även när det gäller att inleda en nära relation eller söka arbete BJ Psych (2011) Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental disorders 21 Socialstyrelsen (2011), rapportserie Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom. Rapportserien tar upp stroke, akut hjärtinfarkt, diabetes och cancer. 22 Hjärnkolls intervjuundersökning 2011, Diskriminering av personer med psykisk ohälsa. 19

20 Handisams kommande arbete För att se till att kunskapen om levnadssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning ska öka och kunna följas över tid kommer Handisam göra följande: Arbeta för att, så långt det är möjligt, se till att personer med psykisk funktionsnedsättning kommer med i befintliga enkäter. Fortsättningsvis ha tätt samarbete med Hjärnkoll, ta del av projektets enkäter och kommande uppföljningsundersökning som rör diskriminering av personer med funktionsnedsättning (och eventuellt komplettera med ytterligare ett par frågor för att få än bättre bild av levnadssituationen för gruppen). Samla in och systematisera erfarenheter som kommer fram i Hjärnkolls planerade studiecirklar med personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med studiecirklarna är att bryta självstigma och stärka kunskapen om rättigheter. I samarbete med Hjärnkoll arrangera en fokusgrupp med personer som har psykiska funktionsnedsättningar. Syftet är att öka kunskapen om levnadsförhållanden utifrån de tio prioriterade politikområdena i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Resultatet från dessa diskussioner kommer att ingå i Handisams samlade uppföljningssystem. Arbeta för att i samarbete med personliga ombud i Sverige fånga upp erfarenheter från ombudens arbete som kan beskriva vardagen för personer med psykiska funktionsnedsättningar när stödsystemen brister. Arbeta för att upprätta en undersökningspanel med personer med funktionsnedsättning. Syftet är att få en bild av levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Målgruppen för enkäten ska även inkludera personer med psykisk funktionsnedsättning. 20

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag

Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag Barn äger Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Barn

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5 2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Ohälsan är onödig. så vad gör vi åt det då? Rapport från Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska kommitté

Ohälsan är onödig. så vad gör vi åt det då? Rapport från Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska kommitté Ohälsan är onödig så vad gör vi åt det då? Rapport från Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska kommitté Av Åsa L Norlin och Tommy Nordmark, 2015 Ohälsan är onödig så vad gör vi åt det då?

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna Kommunala KHR Handikapprådet Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna KHR: Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun

Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun Innehåll Inledande ord 3 Tillgänglighet är ditt ansvar 4 Syfte med strategin 5 Ord och betydelser 6 Vad säger lagen? 8 Bättre tillgänglighet

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Grundläggande värden - från teori till praktik

Grundläggande värden - från teori till praktik Grundläggande värden - från teori till praktik Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Innehåll Grundläggande

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

IT-frågan 2006-2013. Metodrapport

IT-frågan 2006-2013. Metodrapport IT-frågan 2006-2013 Metodrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Jessica Dahlbäck Ansvarig handläggare: Jessica Dahlbäck URN:NBN:se:hi-2013-13349-pdf Artikelnummer: 13349-pdf Publikationen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Plattform vi utgår från. Organisation

Plattform vi utgår från. Organisation Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt för kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen kerstin.kristensen@brackediakoni.se Plattform vi utgår från Mänskliga rättigheter FN:s konvention

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer