Med rätt att komma till tals. Så ska Handisam se till att fler kommer till tals i projekt och uppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med rätt att komma till tals. Så ska Handisam se till att fler kommer till tals i projekt och uppföljning"

Transkript

1 Så ska Handisam se till att fler kommer till tals i projekt och uppföljning

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Med rätt att komma till tals Handisam Serie A 2012:1 (diarienummer 2011/0049) Projektledare: Anna-Klara Mehlich Projektmedarbetare: Magnus Lagercrantz, Birgitta Mekibes och Brita Törnell Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 7 Uppdraget... 7 En del i vårt samlade uppföljningssystem... 8 Rätten att komma till tals... 9 Olika metoder för att få kunskap... 9 Redovisning av de fyra grupperna Barn och unga med funktionsnedsättning Befintlig statistik Handisams kommande arbete Personer med intellektuell funktionsnedsättning Befintliga undersökningar Handisams kommande arbete Personer med psykisk funktionsnedsättning Befintlig statistik Handisams kommande arbete Utrikesfödda med funktionsnedsättning Befintliga undersökningar Handisams kommande arbete Öka kunskapen på Handisam Samlade hinder och förslag på lösningar Vad som hindrar personer att komma till tals Hur Handisam kommer att arbeta för att fler ska komma till tals Avslutning Bilaga - Goda exempel på hur andra arbetat

4 Sammanfattning Det finns människor som sällan kommer till tals i befintliga undersökningar. Deras syn på sin livssituation blir därför inte känd. I regleringsbrevet för 2011 fick Handisam i uppdrag att vidareutveckla metoder för att, i våra projekt och vårt uppföljningsarbete, se till personer som har svårt att ta till sig information och föra sin egen talan ska finnas med. För att avgränsa projektet har vi valt att fokusera på fyra grupper. Dessa är barn och unga med funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning samt utrikesfödda med funktionsnedsättning. Inom uppdraget har projektgruppen haft möten med många olika aktörer för att lära oss mer om grupperna, få en bild av vilken problematik de står inför och möjligheten att följa deras levnadsförhållanden över tid. Mycket kan göras för att personer som sällan kommer till tals ska komma till tals. Det kan röra sig om att se till att enkäter uppfyller en grundläggande tillgänglighet och går att få i andra format än tryckt text, såsom teckenspråk eller punktskrift. I andra fall kan det bästa sättet vara att ställa frågorna muntligt, via telefon eller under ett personligt möte. Det kan också handla om att arrangera samtals- eller fokusgrupper. I rapporten presenterar vi fem övergripande metoder för hur Handisam framöver kommer att arbeta. Detta för att se till att personer som har svårt att komma till tals bättre ska uppmärksammas i våra olika projekt samt i uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Påverka befintliga undersökningar Det finns i dag en hel del undersökningar som följer levnadsförhållanden för befolkningen i Sverige. I många fall finns dessa grupper inte representerade. Där vi ser att det skulle vara möjligt att inkludera någon/några av dessa grupper kommer vi att föra en dialog med den som ansvarar för undersökningen. Detta i syfte att personer som har svårt att föra sin egen talan på sikt ska finnas representerade. Uppmärksamma de strategiska myndigheterna 21 utvalda myndigheter har ett särskilt ansvar att påskynda genomförandet av funktionshinderspolitiken. Handisam har i uppdrag att stödja dessa myndigheter och följa deras arbete. Vi 4

5 kommer att föra en dialog med de strategiska myndigheterna om vikten av att se till att även personer som har svårt att komma till tals i enkäter lyssnas på. Vi kommer att ge tips på och stöd i hur de kan hitta nya vägar för att dessa grupper ska bli synliggjorda även i deras arbete. Initiera fokusgrupper och djupintervjuer Handisam kommer initiera fokusgrupper och intervjuer med personer som ingår i de prioriterade grupperna. Frågorna kommer att ställas utifrån de tio prioriterade politikområdena i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken. Tillgängliga enkäter När Handisam skickar ut enkäter kommer vi att sträva efter god tillgänglighet i syfte att så många som möjligt kan ta del av den. Den grundläggande tillgängligheten i enkäten ska vara god och den ska gå att få i alternativa format och på alternativa sätt. Internutbildning av personal och interna rutiner För att de fyra grupperna ska kunna komma till tals och vara en del i det ordinarie arbetet på Handisam krävs kunskap. Därför kommer vi under våren 2012 att arrangera en internutbildning av personalen där fokus är mångfald och de fyra gruppernas situation/roll i funktionshinderspolitiken. Vi kommer också att se över våra interna rutiner för att uppmärksamma vikten av att alla kommer till tals i mallar och mångfaldspolicy. 5

6 Inledning Alla har rätt att komma till tals och bli lyssnade på. Det är en grundläggande rättighet och en förutsättning för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. Trots det syns vissa delar av befolkningen sällan i befintliga undersökningar. Deras livssituation blir därför inte känd. För personer med funktionsnedsättning kan det exempelvis bero svårigheter att ta till sig texten i en enkät på grund av intellektuell funktionsnedsättning eller dövhet. Det kan också bero på att personen mår psykiskt dåligt och därför inte orkar ta till sig information eller ta ställning till frågor. Handisam har en central roll i den svenska funktionshinderspolitiken. Vi ska bland annat följa, analysera och presentera dess utveckling samt rapportera om levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning. Ett mångfaldsperspektiv ska genomsyra arbetet. I strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken har Handisam fått i uppdrag att utveckla ett sammanhållet system för att följa utvecklingen. I regleringsbrevet för 2011 fick vi på Handisam i uppdrag att vidareutveckla våra interna metoder. Syftet är att vi, i projekt och uppföljningsarbete, ska se till personer som har svårt att ta till sig information och föra sin egen talan ska finnas representerade. Den här rapporten handlar om hur Handisam ska arbeta för att uppnå detta syfte. Det är många grupper som sällan kommer till tals i undersökningar. Vi har i detta uppdrag valt att fokusera på fyra grupper. Dessa är barn och unga med funktionsnedsättning personer med intellektuell funktionsnedsättning personer med psykisk funktionsnedsättning utrikesfödda med funktionsnedsättning. Valet av grupper har beslutats efter interna diskussioner och samråd med Socialdepartementet. 6

7 Bakgrund Rätten att ta del av information och att komma till tals slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där lyfts även vikten av att medvetandegöra situationen för personer med funktionsnedsättning 1. Uppdraget I regleringsbrevet för 2011 fick Handisam i uppdrag att vidareutveckla de interna metoderna för att se till personer som har svårt att föra sin egen talan ska finnas med. Så här är Handisams uppdrag formulerat: Handisam ska inom ramen för sitt planerings- och uppföljningsarbete vidareutveckla metoder för det interna arbetet. Detta för att öka möjligheten för personer som på grund av sin ålder eller sin funktionsnedsättning har särskilt svårt att ta del av information och att föra sin egen talan. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari Det finns många människor som sällan syns i undersökningar. En intern arbetsgrupp definierade i projektets början följande grupper: Barn och unga med funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med psykisk funktionsnedsättning Utrikesfödda personer till Sverige som har en funktionsnedsättning Äldre (främst de med nyligen förvärvade funktionsnedsättningar) Personer med läs och skrivsvårigheter Personer med talsvårigheter Personer med nedsatt hörsel/döva Personer med synnedsättning/blinda Att fokusera på samtliga grupper skulle bli ett allt för omfattande arbete. Efter interna samtal och dialog med Socialdepartementet beslutade vi på att fokusera på de fyra översta grupperna i uppräkningen ovan. 1 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 8, 21 och Ur Handisams regleringsbrev för 2011, 7

8 Fokus i projektet är att öka vår egen kunskap om grupperna och att hitta metoder för hur vi ska få med dem i vårt ordinarie arbete. En del i vårt samlade uppföljningssystem I december 2011 fick Handisam ett uppdrag att utveckla ett sammanhållet system för att följa och analysera utvecklingen inom funktionshinderspolitiken. Systemet kommer att finnas på Handisams webbplats och är just nu under uppbyggnad. Det är uppbyggt utifrån de tio prioriterade områdena i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken 3. Inom dessa områden kommer statistik, rapporter och analyser presenteras för att ge en bild av utvecklingen inom det funktionshinderspolitiska området. Levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning är en viktig del i systemet. De fyra grupperna som detta regeringsuppdrag fokuserar på kommer att ingå som en naturlig del i uppföljningssystemet. 3 De tio prioriterade områdena i regeringens Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken är arbetsmarknadspolitiken, socialpolitiken, utbildningspolitiken, transportpolitiken, IT-politiken, ökad fysisk tillgänglighet, rättsväsendet, folkhälsopolitiken, konsumentpolitiken samt kultur, medier och idrott. 8

9 Rätten att komma till tals Det vedertagna sättet av att få en bild av hur situationen ser ut för olika grupper i samhället är att ta del av enkätresultat. Därför är det oacceptabelt att vissa grupper av befolkningen sällan kommer till tals i dessa undersökningar. Olika metoder för att få kunskap Rätten att ta del av information och att yttra sig hör ihop. Det är svårt att påverka sin livssituation om man inte har möjlighet att ta del av vilka rättigheter man har, hur andra har det och vad som händer i samhället. Det är alltså viktigt att informationen som ges till medborgare är tillgänglig för så många som möjligt. Personer med funktionsnedsättning en heterogen grupp med olika möjligheter att kommunicera och ta till sig information. För att alla ska kunna göra det behövs både kunskap, tid och resurser. Det behövs även vid framställande av enkäter. För att kunna delta i en enkätundersökning är det en förutsättning att man kan ta till sig frågorna som ställs. Först och främst är det viktigt att enkäter har en god grundläggande tillgänglighet. Det gäller både tryckt text och text på webbplatser. Språket ska vara klart och begripligt, så kallat klarspråk. Dispositionen ska vara logisk och formgivningen tydlig. Om enkäter genomförs via webben är det viktigt att de är uppbyggda enligt internationell standard. Bra språk, formgivning, disposition och uppbyggnad underlättar för alla. En god grundläggande tillgänglighet räcker dock inte. För vissa personer är det avgörande att enkätfrågorna går att få på ett annat språk eller i alternativa format för att de ska ha möjlighet att ta till sig och besvara frågorna. Har man en god grundläggande tillgänglighet och möjlighet att få enkäten i alternativa språk och format når man många med sin undersökning, men inte heller då når man alla. För flera av människorna som ingår i de prioriterade grupperna i detta projekt behövs andra lösningar för att få en bild av levnadsförhållandena. Istället för skriftlig intervju kan det till exempel handla om telefonintervju, djupintervju, samtalsgrupp eller att kommunicera via bilder och pictogram. 9

10 Redovisning av de fyra grupperna I uppdraget har vi valt att fokusera på barn och unga med funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning samt utrikesfödda med funktionsnedsättning. I kommande kapitel kommer vi att redovisa var grupp för sig. I redogörelsen berättar vi först lite allmänt om gruppen, vilken problematik den står inför, hur många det uppskattningsvis kan röra sig om och vilka kontakter vi haft i detta arbete. Därefter presenteras vilken statistik som finns idag. Slutligen kommer vi att redovisar vi hur Handisam kommer att arbeta för att följa gruppens levnadsförhållanden över tid. 10

11 Barn och unga med funktionsnedsättning Barn och unga med funktionsnedsättning är en heterogen grupp med varierande förutsättningar och behov. Barn med grav hörselnedsättning ställs inför andra situationer än exempelvis barn med läs- och skrivsvårigheter. Barn med intellektuell funktionsnedsättning har andra behov än till exempel barn med rörelsenedsättning. Gemensamt är dock att barn och unga med funktionsnedsättningar mer än barn i allmänhet är beroende av vuxna runtomkring. De möter betydligt fler vuxna som genom olika beslut påverkar deras vardag under uppväxtåren. Det kan vara assistenter hemma och i skolan, lärare, sjukgymnaster, handläggare i kommunen och på Försäkringskassan och specialpedagoger. Barn och vuxna har ofta olika syn på och uppfattningar om vad som är viktigt för barnet i barnets vardag, hur de bedömer problematiska situationer och vad som i konsekvens med det behöver göras. Barn och vuxna har oftast olika tidsperspektiv. Vuxna tänker ofta långsiktigt, medan barn tänker mer här och nu. 4 Båda aspekterna bör finnas med. Därför är det av största vikt att barn och unga kommer till tals och kunskapen om deras levnadsförhållanden ökar. Uppgifter på hur många barn och unga som har en funktionsnedsättning varierar. Det beror på hur man väljer att definiera funktionsnedsättning. Enligt en enkät som Folkhälsoinstitutet gjorde 2009 svarade 14 procent att de hade en funktionsnedsättning 5. Befintlig statistik Även om det finns stora luckor vad gäller statistik som rör barn och unga med funktionsnedsättning finns vissa undersökningar där situationen till viss del kommer fram. Här presenteras några. 4 Projektet Egen växtkraft (2011), Lyssna på oss! Bättre stöd när barn och unga ska bli delaktiga. 5 Folkhälsoinstitutet (2009), Investera i alla barn och ungas hälsa - Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa (även kallad Grodan). En totalundersökning av samtliga elever i Sverige som går i årskurs 6 och årskurs 9. Särskolan ingick ej. 11

12 Barn och unga med funktionsnedsättning har sämre hälsa än barn i allmänhet. Det visar Folkhälsoinstitutets rapport 6. Den psykisk hälsa är sämre vilket bland annat innebär sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. De motionerar mindre än barn och unga i allmänhet och dricker och röker mer. Risken och rädslan att bli utsatt för kränkande behandling är fyra gånger så stor och dessutom är trivseln i skolan sämre. Barn och unga spenderar stora delar av sina liv i förskola/skola. Det görs en del kvalitativa undersökningar kring skola och elever med specifika funktionsnedsättningar. Dock saknas en heltäckande bild av hur skolsituationen ser ut för barn och unga med funktionsnedsättning. En del funktionshindersorganisationer har genomfört egna undersökningar kring skola, till exempel och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU och Attention. För barn med nedsatt rörelseförmåga är dagens skola till stora delar fortfarande segregerad. Fyra av tio elever med rörelsehinder går i olika specialklasser eller i särskolan. Ju längre upp i åldrarna desto vanligare blir det med specialklasser 7. En till två elever i varje klass i grundskolan har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (till exempel ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom). En föräldraenkät som genomfördes 2011 visar att dessa barn inte får det stöd de har rätt till. 61 procent uppger att deras barn inte vill gå till skolan och 40 procent att de har högre frånvaro än andra elever 8. Handisams kommande arbete För att se till att kunskapen om levnadssituationen för barn och unga med funktionsnedsättning ska öka samt kunna följas över tid kommer Handisam att göra följande: Sprida kunskapen om vikten av att Lyssna på barn. Genom vårt regeringsuppdrag som syftar till att sprida metoder och strategier 6 Folkhälsoinstitutet (2009), Investera i alla barn och ungas hälsa - Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. 7 Undersökningen Särskild, särskiljd eller avskiljd, från 2008 är gjord i samarbete mellan Unga RBU:are, Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Stockholms Universitet. I undersökningen har närmare 500 elever, deras föräldrar och ett hundratal lärare och rektorer gett sin bild av livet i skolan; i klassrummet, på skolgården och på fritiden. 8 Attentions undersökning (2011), Allt är en kamp, 12

13 för hur barn och unga med funktionsnedsättningar kan bli mer delaktiga i beslut som rör dem själva kan vi redan nu se en ökad kunskap på Handisam i frågan. Ha en fokusgrupp med barn och unga. Detta arbete har redan påbörjats och vi har haft två möten med gruppen 9. Syftet är att diskutera hur det är att vara barn/ung med funktionsnedsättning i Sverige idag. Diskussionerna kommer att utgå från de tio prioriterade politikområdena i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Resultatet från dessa diskussioner kommer att ingå i Handisams samlade uppföljningssystem. Arbeta för att, så långt det är möjligt, se till att barn och unga med funktionsnedsättning ska bli utbrytbara i undersökningar som handlar om barn och ungas levnadsförhållanden. Till exempel förs en dialog med Statistiska centralbyrån. Uppmärksamma berörda strategiska myndigheter på bristen av relevant statistik, till exempel skolmyndigheterna. Vi kommer ge dem vårt stöd att arbeta med detta. 9 Gruppen var tidigare expertgrupp i projektet Egen växtkraft. 13

14 Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning, även kallad utvecklingsstörning, är en heterogen grupp med väldigt olika förutsättningar att leva ett självständigt liv. Ett gemensamt problem för gruppen är att de själva sällan kommer till tals i undersökningar. Anledningarna är flera, dock har många svårt att svara på klassiska enkäter. Det innebär att det ofta behövs andra metoder för att kunna få en uppfattning om denna grupps situation. I Sverige finns ca personer med intellektuell funktionsnedsättning 10. Hur den yttrar sig är naturligtvis individuellt men alla behöver personligt stöd och hjälpmedel. Intellektuell funktionsnedsättning innebär oftast svårigheter med inlärning och en nedsättning i begåvningsutvecklingen. Man behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. En intellektuell funktionsnedsättning kan också finnas som en av flera funktionsnedsättningar som nedsatt syn, rörelseförmåga eller annat. Intellektuell funktionsnedsättning delas in i tre grader. Dessa är grav, måttlig eller lindrig. Att gruppen lätt försvinner i befintliga undersökningar är ett problem. Det behövs alternativa metoder för att nå denna grupp. För gruppen med lindrig funktionsnedsättning behövs ett tydligt och enkelt språk. För dem med måttlig funktionsnedsättning behövs kanske andra metoder som att ställa frågor genom intervjuer, använda bilder eller pictogram. Det kan också behövas att en person som kan hjälpa till, förklara och förtydliga finns med. För gruppen med grav funktionsnedsättning kan kommunikation med hjälp av bilder vara ett alternativ, men i många fall kan även det vara för svårt. Möjligheten för att få denna grupp att komma till tals kanske består i att personer som känner personen väl och känner till situationen för personen får föra talan. Befintliga undersökningar Det finns ingen samlad bild eller heltäckande statistik som berättar hur levnadsförhållandena ser ut för personer med intellektuell funktionsnedsättning Sverige idag. Däremot finns en del studier och 10 Uppgift från Riksförbundet FUB, 14

15 undersökningar som ger viss bild av problematiken personer med intellektuell funktionsnedsättnings står inför. Ett exempel är en undersökning gjord av Eva Flygare Wallén 11 där hon studerat personer med intellektuell funktionsnedsättnings hälsa och vanor. I undersökningen framkommer att personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen i stort. Studien jämförde en grupp med personer med lindrig och måttlig intellektuell funktionsnedsättning mot en kontrollgrupp. Orsaken till att gruppen hade sämre hälsa kan bero på flera saker. Det kan till exempel bero på att många har svårt att planera sin tid, ta initiativ och att skapa sociala kontakter. Många har också svårigheter med att hitta lämpliga aktiviteter. När det gäller utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning har de olika särskoleformerna en viktig roll. Skolverket för statistik över särskolan då det gäller statistik som antal elever, antal skolor, kostnader och lärare. Läsåret 2010/2011 gick elever i den obligatoriska särskolan. Skolverket genomför också mer kvalitativa undersökningar kring särskola som rör exempelvis kvalitetshöjning och ökning/minskning av det procentuella antalet särskoleelever 12. Socialstyrelsen är ansvarig för att samla in den officiella statistiken kring socialtjänst där äldre och handikappomsorg ingår. I denna statistik finns siffror kring antal som är beviljade insatser som daglig verksamhet, korttidsboende, boendestöd etc. Det framgår inte i statistiken hur stor del av dessa som har en intellektuell funktionsnedsättning men i många fall inom vissa insatser som daglig verksamhet är det i stor utsträckning personer med intellektuell funktionsnedsättning som är beviljade insatserna 13. I vissa fall har Socialstyrelsen mer specifik statistik. Det gäller till exempel användningen av läkemedel mot depression, ångest, sömnsvårigheter, schizofreni eller psykoser (psykofarmaka). I undersökningen framkommer att det är mer än tre gånger så vanligt att ta psykofarmaka bland personer med intellektuell funktionsnedsättning 14 än bland befolkningen i stort. 11 Flygare Wallén, Eva (2009) Livsstilsrelaterad ohälsa hos personer med utvecklingsstörning Socialstyrelsen (2012), Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg 14 Socialstyrelsen (2010), Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. 15

16 I kommundatabasen Kolada 15 finns statistik nedbrytbar på kommunnivå som berör LSS insatser. Statistiken beskriver boenden och daglig verksamhet inom LSS. Likt statistiken som socialstyrelsen tar fram, går det inte att få specifik statistik för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Koladastatistiken handlar mer om rättigheter och valfrihet inom vissa insatser. I statistiken finns exempelvis andel boenden där brukarna har tillgång till egen nyckel, egen brevlåda, har möjlighet att äta måltider tillsammans med andra och möjlighet till aktiviteter. Ett bra exempel på en undersökning där personerna själva svarar är IT-frågan som Post- och telestyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet genomför. Enkäterna handlar om IT användning för personer med funktionsnedsättning och anpassade så att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska kunna svara 16. Dessa exempel visar att det finns undersökningar och statistik som berör personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dock saknas statistik som kanske oftast används för att belysa levnadsförhållanden, det vill säga statistisk där personerna som berörs själva svarar på enkäter och därigenom kommer till tals. Handisams kommande arbete För att se till att kunskapen om levnadsförhållandena för personer med intellektuell funktionsnedsättning ökar kommer Handisam göra följande: Arrangera fokusgrupp och/eller djupintervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att diskutera hur det är leva med en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige idag. Diskussionerna kommer att utgå från de tio prioriterade politikområdena i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Resultatet från dessa diskussioner kommer att ingå i Handisams samlade uppföljningssystem. I de undersökningar som det är möjligt kommer vi att arbeta för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska bli utbrytbara

17 Arbeta för att påverka de som gör undersökningar så att de anpassar frågor och metod efter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Arbeta för att upprätta en undersökningspanel som består av personer med funktionsnedsättning. Syftet är att få en bild av levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Målgruppen för enkäten ska även inkludera personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. 17

18 Personer med psykisk funktionsnedsättning Enligt Världshälsoorganisationen WHO är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. När psykisk ohälsa blir diagnostiserad kallar man det för psykisk sjukdom. Exempel på psykiska sjukdomar är depression, schizofreni, personlighetsstörning, ätstörning och tvångssyndrom. Missbruk eller beroende räknas också till de psykiska sjukdomarna. Till följd av sjukdomen eller medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes syndrom får en del en nedsättning av den psykiska funktionsförmågan. En psykisk funktionsnedsättning har en person om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits, eller kan antas bestå, under en längre tid 17. Uppgifter på hur många som har en psykisk funktionsnedsättning skiljer sig åt. Men att den psykiska ohälsan är bred i Sverige råder det inga tvivel om. Undersökningar har visat att ungefär var fjärde person i Sverige lever med psykisk ohälsa 18. Mellan procent har en psykisk sjukdom som kräver behandling 19. För många av dessa, men inte alla, innebär sjukdomen svårigheter med att utföra aktiviteter i viktiga livsområden, det vill säga att sjukdomen medför en funktionsnedsättning. Många personer med psykisk funktionsnedsättning kommer inte med i befintliga enkätundersökningar. Det kan exempelvis bero på koncentrationsproblem som gör att personen i fråga inte orkar ta till sig skrivna enkäter. I dessa fall kan en lösning vara att göra undersökningar i intervjuform eller i form av fokusgrupper. 17 Med psykisk funktionsnedsättning avser vi det som Nationell psykiatrisamordning benämner som psykiskt funktionshinder i rapport 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? från Statens offentliga utredningar. 18 Information från kampanjen Hjärnkoll. Hjärnkoll är en kampanj som Handisam driver tillsammans med NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa. Projektet arbetar med att förändra attityderna till psykisk ohälsa. 19 Socialstyrelsen (2005), Folkhälsorapport

19 Befintlig statistik Det finns ingen ny, samlad bild av situationen för personer med psykisk funktionsnedsättning i Sverige idag. Däremot finns en del studier som ger viss information om hur situationen ser ut. Här presenteras några. Upprepade undersökningar visar att överdödligheten är stor bland personer med psykisk funktionsnedsättning. En anledning är att dessa personer får sämre vård när de drabbas av fysisk sjukdom än övrig befolkning. En nordisk undersökning visar att människor som varit på sjukhus för en psykisk funktionsnedsättning hade två eller trefaldig högre dödlighet än befolkningen i allmänhet. Män med psykiska funktionsnedsättningar har 20 års lägre medellivslängd och kvinnor har 15 år lägre medellivslängd. Till exempel blir en man med schizofreni i snitt 59 år istället för 79 år. 20 Socialstyrelsen har i en rapportserie undersökt vården för patienter med psykisk funktionsnedsättning när de drabbas av fysisk sjukdom. Resultaten visar att psykiskt sjuka som insjuknat i olika fysiska sjukdomar såsom hjärninfarkt, cancer, diabetes och stroke inte har fått lika god vård som övriga patienter. Orsakerna är många. Bland annat får dessa patienter inte lika god vård som andra och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma utsträckning som andra. En annan orsak är att symptomen upptäcks senare i gruppen med psykiatrisk diagnos och att förutsättningarna för behandling därför är sämre. 21 En intervjuundersökning som Hjärnkoll gjort om diskriminering av personer med psykisk ohälsa visar att en hög andel känner sig diskriminerade på olika sätt inom flera av livets områden. Inom den offentliga sfären är det främst psykiatrins personal som man upplever sig diskriminerande av medan det inom den privata sfären är familj och vänner. Självstigmatisering är också utbrett, framförallt genom att man hemlighåller sin psykiska ohälsa för omgivningen, men även när det gäller att inleda en nära relation eller söka arbete BJ Psych (2011) Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental disorders 21 Socialstyrelsen (2011), rapportserie Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom. Rapportserien tar upp stroke, akut hjärtinfarkt, diabetes och cancer. 22 Hjärnkolls intervjuundersökning 2011, Diskriminering av personer med psykisk ohälsa. 19

20 Handisams kommande arbete För att se till att kunskapen om levnadssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning ska öka och kunna följas över tid kommer Handisam göra följande: Arbeta för att, så långt det är möjligt, se till att personer med psykisk funktionsnedsättning kommer med i befintliga enkäter. Fortsättningsvis ha tätt samarbete med Hjärnkoll, ta del av projektets enkäter och kommande uppföljningsundersökning som rör diskriminering av personer med funktionsnedsättning (och eventuellt komplettera med ytterligare ett par frågor för att få än bättre bild av levnadssituationen för gruppen). Samla in och systematisera erfarenheter som kommer fram i Hjärnkolls planerade studiecirklar med personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med studiecirklarna är att bryta självstigma och stärka kunskapen om rättigheter. I samarbete med Hjärnkoll arrangera en fokusgrupp med personer som har psykiska funktionsnedsättningar. Syftet är att öka kunskapen om levnadsförhållanden utifrån de tio prioriterade politikområdena i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken. Resultatet från dessa diskussioner kommer att ingå i Handisams samlade uppföljningssystem. Arbeta för att i samarbete med personliga ombud i Sverige fånga upp erfarenheter från ombudens arbete som kan beskriva vardagen för personer med psykiska funktionsnedsättningar när stödsystemen brister. Arbeta för att upprätta en undersökningspanel med personer med funktionsnedsättning. Syftet är att få en bild av levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Målgruppen för enkäten ska även inkludera personer med psykisk funktionsnedsättning. 20

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea

Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Funktionshinderpolitiken Socialdepartementet samordnar Ansvarigt statsråd Barn- och

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012

Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam Serie

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sektorsansvaret på webben

Sektorsansvaret på webben Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Utbildning Fakta i korthet

Utbildning Fakta i korthet Jag lär mig mycket bättre när jag gör saker och får vara aktiv själv. Men det är inga ämnen som funkar så mer än gympan. Det är det jag också är bäst på. Citat ur Barn äger Utbildning Fakta i korthet Bland

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Ett Skellefteå för alla Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Inledning Den här broschyren handlar om mänskliga rättigheter. Om rätten att delta i samhällslivet och om rätten att

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.

Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam. Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk strategi 2011-2016 Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.se 08-6008445 Historik 1990-2011 Från patient till medborgare FN:s konvention om

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Bilaga 3 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Innehåll Innehåll... 2 MFD:s samlade

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, Socialdepartementet genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde.

till Regeringskansliet (Justitiedepartementet, Socialdepartementet genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Regeringsbeslut II:2 Socialdepartementet 2012-08-30 S2011/8810/FST (delvis) Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad S2012/2288/SF S2012/ 5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla TILLGÄNGLIGHET. PÅ RIKTIGT. Tillgänglighet för alla innebär att människor ska kunna delta i samhällslivet oavsett funktionsnedsättning. SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla Tillgänglighet för alla innebär

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5 2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör, Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag

Barn äger. Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag Barn äger Handisams slutsatser och förslag utifrån studien Barn och unga med funktionsnedsättning en beskrivning av deras vardag Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Barn

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Stockholm - en stad för alla

Stockholm - en stad för alla Bilaga 2 Stockholm - en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2015 Oktober 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Statlig myndighet med uppdrag att Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Information

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla TILLGÄNGLIGHET. PÅ RIKTIGT. Tillgänglighet för alla innebär att människor ska kunna delta i samhällslivet oavsett funktionsnedsättning. SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla Tillgänglighet för alla innebär

Läs mer

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna Kommunala KHR Handikapprådet Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna KHR: Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN EN KOMMUN FÖR ALLA

SIGTUNA KOMMUN EN KOMMUN FÖR ALLA SIGTUNA KOMMUN EN KOMMUN FÖR ALLA Åtgärder för en ökad tillgänglighet är nödvändigt för några få, bra för de flesta och bekvämt för alla. I Sigtuna arbetar vi för att skapa en kommun för alla. Läs mer

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Europeiska socialfonden, ESF

Europeiska socialfonden, ESF Processtöd Tillgänglighet Genomförs av: Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning Handikappförbunden - 39 förbund i samverkan Finansieras av: Europeiska socialfonden, ESF Syfte med dagen Att

Läs mer

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla

SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla TILLGÄNGLIGHET. PÅ RIKTIGT. Tillgänglighet för alla innebär att människor ska kunna delta i samhällslivet oavsett funktionsnedsättning. SIGTUNA KOMMUN - en kommun för alla Tillgänglighet för alla innebär

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Valplattform för Synskadades Riksförbund Vi har väntat länge nog! STAT, LANDSTING OCH KOMMUNER - nu är det dags att öka tempot rejält för att leva upp till era mål och åtaganden. Den

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det.

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Citat ur Barn äger Idrott Fakta i korthet Det är tio

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation Sidan 1(5) BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation 1 Mål och inriktning Ett mål med verksamheten

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer