Årssammanställning. För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årssammanställning. För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014"

Transkript

1 Årssammanställning För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014 Lena Simonson Garsbo Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan februari 2015

2 Innehåll Inledning... 2 Skolhälsan... 2 Hälsobesök... 5 Hälsostatistik... 6 Hälsofarlig viktutveckling... 6 Goda kost- och motionsvanor, god nattsömn och ohälsa... 7 Hörselundersökningar Vaccinationer Vaccinationsstatistik Kvalitetsutveckling Kompetensutveckling Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Faktorer som påverkar resursbehovet Kontrollelever Särskoleelever Nyanlända elever Elever med psykisk ohälsa Hälsofrämjande och förebyggande arbete Utvecklingsområden Bilagor

3 Inledning Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande och ska genom medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala kunskaper stödja elevens utveckling mot målen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) avser skolsköterska och skolläkare. I den så kallade Hippokratiska eden, som formulerades för år sedan, formuleras krav på god vård som fortfarande är aktuella. En ofta använd tolkning är: aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta. Detta stämmer väl med EMIs arbete. I dag beskrivs kraven som mål i lagstiftningen och ger uttryck för att olika kvalitetsområden ska beaktas, för att kvaliteten i hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska kunna utvecklas och säkras. Elevhälsans medicinska insats omfattar alla barn och ungdomar i den obligatoriska skolan. Den har härigenom möjlighet att bevaka hälsoläget och ingripa mot hälsorisker. Kommunerna är skyldiga att ha medicinska insatser inom elevhälsan för elever i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola. Denna skyldighet framgår av nuvarande skollag. I samma lag framgår att samma skyldighet även gäller elever i fristående skolor. De ska erbjudas de medicinska insatser i elevhälsan som motsvarar den som elever inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet får. FN:s konvention om barns rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989, och ratificerades av Sverige Med barn avses varje människa under 18 år. Således omfattas i stort sett alla elever i olika skolformer av barnkonventionen. Barnkonventionen är ett styrdokument som aktivt ska användas av alla som arbetar med barn, för att bevaka barnens behov och rättigheter. Elevhälsans medicinska insats har fått kommunens uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar. Samtidigt som EMI är en del av skolväsendet är det en del av hälso- och sjukvården och omfattas därför av det regelsystem som gäller ledningen av denna verksamhet. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) är tillsynsmyndighet. Med sin bas i skolan och närheten till eleverna har EMI möjligheter att bedriva en effektiv hälsofrämjande och förebyggande verksamhet såväl på individnivå som på generell nivå. EMI ska också vara en resurs för enskilda elever, till exempel elever med särskilda behov, för att underlätta skolans pedagogiska uppdrag, förebyggande av elevernas psykiska ohälsa, den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön samt de livsstilsrelaterade hälsoriskerna. Inom EMI måste det därför finnas en fördjupad kunskap om funktionshinder och sjukdomar som kan medföra inlärningssvårigheter eller samspelsproblem. Ungefär var tionde barn har någon form av betydelsefull funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom (siffran hämtad ur Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004). Andelen barn med kroniska sjukdomar har ökat något under senaste 25 åren, främst beroende på ökad förekomst av allergiska besvär. Den största förändringen vad gäller barns och ungdomars hälsa och som inger stor oro är dock en ökande förekomst av psykisk ohälsa. I arbetet med att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa behöver alla samarbeta inom den samlade elevhälsan samt med övrig personal. Enligt Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs stad (KS 2010) är EMI ålagd att utföra hälsoövervakning (basprogram) samt erbjuda alla elever vaccinationer enligt nationellt barnvaccinationsprogram. Här redovisas Skolhälsan och EMIs verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i Göteborg läsåret (lå) 13/14, såväl för kommunala som fristående skolor. Statistiken över hälsofarlig viktutveckling och hälsodata har kommunala skolsköterskor matat in och tagit ut från datajournalsystemet (PMO), varifrån Skolhälsan med hjälp av medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor (MLA) har samlat in data. Skolsköterskor på de fristående skolorna har sammanställt hälsodata manuellt och skickat in dem till Skolhälsan. Data över personalresurser och vaccinationer är manuellt insamlade. Skolhälsan I mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad framkommer att Skolhälsans uppdrag är att ha ett övergripande ansvar i att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik 2

4 kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering av de medicinska insatserna inom elevhälsan. En viktig funktion för Skolhälsan är att samverka med organisationer, myndigheter, institutioner som arbetar med barn och ungdomar, hälso- och sjukvård samt utbildning. Skolhälsans centrala roll och funktion kräver ett brett kontaktnät och möjliggör representation för Göteborgs Stad i olika sammanhang. Nätverk Centrala Barnhälsovårdsenheten Psykologenheterna på Hisingen samt Västra Göteborg Hälsodatagruppen för barn, unga och vuxna i Göteborg Nyanlända barn i Göteborg Barn i dysfunktionella familjer Samordnande skolsköterskor inom GR Skolhälsan i Malmö och Stockholm Skolläkare och samordnande skolsköterskor i Västra Götaland Central samverkansgrupp mot kvinnlig könsstympning. MLA för friskolor MLA kommunala skolor Regionombuden Barn som far illa MLA-nätverk Skolhälsan var sammankallande för MLA-nätverket för friskolorna och MLA-nätverket för de kommunala skolorna under våren. På hösten deltog Skolhälsan i MLA-nätverket för de kommunala skolorna. Nätverket arbetade med att utveckla och förbättra kvalitets - och patientsäkerhetsarbetet inom elevhälsans medicinska insatser. Det innebar bland annat utveckling av tydliga riktlinjer för hantering av medicinska frågor, rutiner för den egna verksamheten och för samverkan med andra verksamheter. Barn som far illa Nätverk mellan olika medicinska professioner som möter barn som far illa. Syftet är att bilda en expertgrupp som har fördjupade kunskaper inom området och att upprätta PM som förenklar för kollegor när de ställs inför barn som man misstänker har utsatts för skada. Referensgrupp Skolhälsan samarbetade med Upphandlingsbolaget angående upphandling och uppföljning av sjukvårdsmaterial, vaccin och skolskötersketjänster från bemanningsföretag. Arbetsgrupper Catch up-vaccination mot HPV för flickor födda före Skolhälsan har tillsammans med MLA på utbildningsförvaltningen och representanter från Hälso- och sjukvårdsavdelningen på regionkansliet VGR ett pågående arbete med att ta fram en modell för att få fler äldre flickor att vaccinera sig. Ansvaret för vaccineringen har VGR. Inom Västra Götaland har endast 52 % av flickorna i denna åldersgrupp blivit vaccinerade jämfört med 59 % i riket. Regional elevhälsodatabas och gemensamma hälsoblanketter för kommunerna i Västra Götaland, kopplad till en nationell elevhälsodatabas Arbetet med en regional elevhälsodatabas och gemensamma hälsoblanketter i Västra Götaland fortsätter. Skolhälsan deltog i en arbetsgrupp tillsammans med jurist, representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Folkhälsosekretariatets kansli inom VGR. En regional elevhälsodatabas håller på att byggas upp som skall testas under Ett informationsmöte för skolläkare, skolsköterskor och folkhälsoutvecklare i Västra Götaland har anordnats. Arbetsgruppen hade tillsammans med EMI i Vänersborg ytterligare ett informationsmöte för skolläkare och skolsköterskor i Västra Götaland. Båda tillfällena var 3

5 välbesökta (46 av 49 kommuner) och det fanns ett stort intresse för en regional elevhälsodatabas. Läs mer i avsnitt kompetensutbildning. En arbetsgrupp har startats för att ta fram validerade frågor till en gemensam hälsoblankett. Representanter för skolsköterskor och skolläkare i Västra Götaland ingår i gruppen och Skolhälsan är sammankallande. Seminarier kommer att anordnas under Läs mer i avsnitt vad händer under 2015.Arbetsgruppen har träffat SKL för att diskutera det fortsatta arbetet. Skolhälsovårdsöverläkaren och en utvecklingsledare från Skolhälsan är med i en arbetsgrupp på SKL för att ta fram nationella frågor. Rutiner runt skoliosscreening Skolhälsovårdsöverläkaren har varit med och tagit fram rutiner runt remisshantering vid misstänkt skolios. Skolläkarmöten Skolläkaren har under året varit sammankallande i en grupp för kommunalt anställda skolläkare. Gruppen träffades för att kommunicera och reflektera kring olika frågeställningar som man möter i sitt arbete. En viktig fråga var bland annat hur skolläkaren kan bli mer delaktig i skolans elevhälsoarbete. Gruppen har tryckt på vikten av att på en regelbunden basis delta på EHT. Detta har lyfts med MLA som är schemaläggare för skolläkarna. Det gavs även möjlighet att diskutera riktlinjer, lagar och förordningar och hur vi kan omsätta dessa i praktiken. Information har gått ut till skolläkarna. Nätverket har även kunnat påverka processarbetet kring elevhälsan som görs på Stadsledningskontoret. Det har även varit en kompetens- utveckling på både individnivå men också för elevhälsan. Skolhälsan har dessutom haft två möten där alla skolläkare och kommunala MLA varit inbjudna. Vid första mötet bjöds även ungdomsmottagningarna in och en gynekolog föreläste om Akut p-piller. Vid andra mötet redovisades och diskuterades årets kvalitetssäkring som handlade om lokaler, utrustning och hygien. Skolhälsovårdsöverläkaren hade också gått igenom ett antal studier om skärmtid som hon berättade om och detta följdes av en diskussion. Regionmöten Skolhälsan har varit med på flera regionmöten med skolsköterskorna i stadsdelarna. Dessa möten är mycket viktiga för den dialog som Skolhälsan behöver ha med verksamheten i det fortlöpande arbetet med metodutveckling och kvalitetsuppföljning. Som exempel kan nämnas den inventering som nu görs gällande läkemedelshantering. Metodhandbok för elevhälsans medicinska insats Ansvaret för att hålla Skolhälsovårdens metodhandbok för Göteborg uppdaterad ligger på Skolhälsan och detta arbete har fortsatt. En förutsättning för att hålla en hög kvalité är att metodhandboken uppdateras regelbundet i samarbete med MLA, skolsköterskor, skolläkare och olika professioner inom Västra Götaland Månadsmejl Skolhälsan har skickat ut mejl med viktig information såsom nya remissrutiner till skolläkare och skolsköterskor en gång per månad. Aktivitet Skolhälsan på Hjärntorget Skolhälsan ansvarar för denna aktivitet. Där finns Metodhandboken, månadsmejl och annan information från Skolhälsan. Digitala projektrum innehållande minnesanteckningar, avvikelser med mera finns för MLA i de kommunala skolorna respektive friskolorna. Skolverkets seminarieserie Skolverket har haft fem seminarier för den samlade elevhälsan på 20 skolor. Skolverket genomförde utbildningsinsatser inom ramen för regeringsuppdraget (U2011/S947/S) för en förstärkt elevhälsa. Utbildningsinsatserna vände sig till rektorer och elevhälsans yrkeskategorier samt politiker och tjänstemän på central nivå. 4

6 Skolhälsan har varit Skolverket behjälplig med att ta fram skolor där ett flertal elever inte har nått målen. Utbildningar Skolhälsan har deltagit i flera utbildningar under året för att få inspiration och kunskap som har legat till grund för skolhälsovårdens/elevhälsans fortbildningstillfällen. Ett samarbete med Malmös och Stockholms centrala skolhälsovård pågår och är en värdefull inspiration för den fortsatta utvecklingen. Skolhälsan deltog som föreläsare i en konferens anordnad av GR om Barns och ungas hälsa och livsvillkor. Skolhälsan tillsammans med Folkhälsosekretariatets kansli i VGR föreläste om framtidens elevhälsodatabas och gemensam hälsoblankett i Västra Götaland. Upphandling av IT-stöd för Elevhälsan Skolhälsovårdsöverläkaren har suttit med i en processgrupp som har arbetat med att ta fram en kravspecifikation. Utvecklingsledarna har varit delaktiga i specifika frågor. Hälsobesök Elevhälsan ska enligt skollagen arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att eleverna ges förutsättningar att nå målen. Hinder för inlärning ska utredas/kartläggas och om möjligt undanröjas. Enligt skollagen ska tre hälsobesök erbjudas under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Det är skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan som utför hälsobesöken i enlighet med det basprogram som beskrivs i Metodhandboken för elevhälsans medicinska insats i Göteborgs Stad. Alla elever erbjuds hälsobesök i förskoleklass, år 4, år 7/8 och år 1, gymnasiet. Inför det tillfället fyller eleven/vårdnadshavare i skriftliga hälsouppgifter som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. I hälsobesök ingår allmänna hälsokontroller, specifika hälsoundersökningar och hälsosamtal. Andel registrerade hälsobesök som utfördes under läsåret beskrivs nedan i tabell 1. I förskoleklassen träffar eleverna och vårdnadshavarna både skolsköterskan och skolläkaren. Skolläkaren gör en helhetsbedömning där en kroppslig undersökning ingår samt längd- och viktmätning och synundersökning. Detta hälsobesök lägger grunden till en god relation mellan elev, vårdnadshavare och EMI. Hörselundersökning görs i år 1. Se hörselavsnitt. Vid övriga hälsobesök träffar skolsköterskan eleven ensam. Ett viktigt syfte med hälsobesöken är att följa elevernas hälsa och skolsituation över tid. Hälsosamtalen hos skolsköterskan bör stärka elevens självkänsla samt medvetandegöra varje enskild individ om sin egen hälsa kopplad till livsstil. På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik, till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram. Alla elever, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på skolhälsovårdsmottagningen. I skolhälsovårdsarbetet följer skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet men anpassar det efter den enskilde elevens möjligheter och behov. Andel registrerade hälsobesök läsåret Förskoleklass År 4 År 7 År 8 Gymnasiet åk1 Kommunala skolor 95% 96% 5% 87% 66% Friskolor 82% 91% 14% 57% 80% Tabell 1 5

7 För de kommunala skolorna har antalet hälsobesök på grundskolenivå förbättrats medan vi på gymnasienivå ser en försämring. Det omvända gäller för friskolorna, dvs att statistiken avseende hälsobesök på gymnasiet år 1 har ökat med 9% medan vi ser en försämring på grundskolenivå. Det saknas inrapportering från sex av de fristående grundskolorna skolorna och sex av gymnasiefriskolorna. På flera fristående gymnasieskolor utförs hälsobesöken av företagshälsovård, privata läkarstationer och privata vårdcentraler. Det är svårt att få fram uppgifter på hur många hälsobesök som genomförts där. Hälsobesök för nyanlända elever När vårdnadshavare och elev träffar personal från skolan (rektor, lärare) i ett första introduktionssamtal bör skolsköterskan vara med. I nära anslutning till det har skolsköterskan ett hälsobesök med elev, vårdnadshavare och eventuell tolk. Vårdnadshavare och elev fyller i en hälsoblankett om elevens hälsoläge, vaccinationer och eventuella upplevelser som kan påverka hälsan. I hälsobesöket ingår hälsosamtal, längd- och viktmätning, ryggundersökning, synundersökning och remiss för hörselscreening. Skolhälsan har inte specifikt samlat in uppgifter över antalet nyanländas hälsobesök i grundskolan, men vi vet att dessa hälsobesök innebär en stor arbetsinsats för många skolsköterskor. Under året har också många nyanlända och ensamkommande barn kommit. Hälsostatistik Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalen, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är varierar över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret 04/05 gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret 05/06 också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Elevernas frukostvanor har samlats in sedan lå Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtkurvan är ett viktigt verktyg för att bedöma och följa barns och ungdomars hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. I år har vi valt att redovisa fetma respektive övervikt enskilt på Göteborgsnivå. På stadsdelsnivå har vi valt att slå samman övervikt och fetma, se bilaga. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, år 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längduppgifterna matas in i elevens datajournal (PMO) som räknar ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I friskolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller räknar ut manuellt. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Statistiken är beräknad på första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. Några friskolor har också PMO - journaler men de har inte samma databas som den kommunala PMO och Skolhälsan kommer därför inte åt deras data. De flesta friskolor som rapporterat in har använt sig av den manuella metoden. Underlag Antalet inrapporterade elever i förskoleklass är 5311 vilket motsvarar 93% av hela årskullen. I år 4 är 4894 barn inrapporterade vilket motsvarar 95% av hela årskullen. Antalet inrapporterade elever i år 8 är 3443 vilket motsvarar 76% av hela årskullen. Underlaget för inrapporterade elever i år 1 på gymnasiet är Bortfall och felkällor Ett visst bortfall beror på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfall kan också bero på vakans av skolsköterska. I år 1 på gymnasieskolorna är bara 59 % av eleverna födda 1997 vägda och mätta, anledning till det låga underlaget kan vara att eleverna uteblivit eller att en del av eleverna 6

8 har ett annat födelseår än Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå. Figur 1 Det är inga stora variationer i utvecklingen av fetma. Vad man kan se är att andelen flickor med fetma tenderar att minska när de kommer till gymnasiet vilket snarast är det omvända för pojkarna. Figur 2 Andelen flickor med övervikt tenderar att minska när de kommer till gymnasiet år 1, dvs samma utveckling som vi ser när det gäller fetma. Procentuellt har pojkarna något lägre andel övervikt i förskoleklass jämfört med flickorna men när de börjar gymnasiet ligger deras nivå högre. Goda kost- och motionsvanor, god nattsömn och ohälsa Inför hälsobesöket i år 4, 7 eller 8 och år 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor om hälsa/ohälsa och livsstil i hälsouppgiften. Från och med lå har vi redovisat andel elever med goda kost- motions- och sömnvanor samt ohälsa. Statistik från kommunala skolor bygger på rapporter från PMO. 7

9 Skolsköterskorna i friskolorna rapporterade in hälsostatistiken manuellt. Underlag I år 4 är underlaget 4911 elever vilket motsvarar 95% av årskullen. I år 8 är underlaget 4540 elever vilket motsvarar 78% av årskullen. I år 1 gymnasiet är underlaget 5202 elever Bortfall Ett visst bortfall beror alltid på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Elever med skyddad identitet och nyanlända elever som inte har fått sina sista fyra siffror har pappersjournal och finns därför inte heller med i statistiken. Metod Eleverna i år 4, 7 eller 8 samt i år 1, gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: Äter du frukost varje dag? Äter du lunch varje dag? Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktig men den aspekten har vi inte valt att mäta. Se figur 3 För att bedömas ha goda frukostvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Äter du frukost varje dag? Se figur 4 För att bedöma om eleverna är storkonsumenter av läskedrycker/söta drycker, skall de ha svarat ja på frågan: Dricker du läskedryck/saft flera gånger i veckan? Se figur 5 För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: Sover du gott om natten? (år 4, 7eller 8) Se figur 6 Har du god nattsömn? (år 1, gymnasiet) Se figur 6 För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Idrottar/motionerar du på fritiden? Se figur 7 För att bedöma om eleverna har ohälsa skall de ha svarat ja på följande frågor: Har du ofta ont i huvudet? Se figur 8 Har du ofta ont i magen? Se figur 9 Är du ofta trött? Se figur 10 8

10 Figur 3 Andelen elever med goda kostvanor ligger på en relativt hög nivå i år 4 både för pojkar och för flickor, men sjunker drastiskt när de kommer till år 8. Pojkarna uppger dock något bättre kostvanor både i år 8 och år 1 på gymnasiet jämfört med flickorna. Figur 4 Både flickor och pojkar har goda frukostvanor i år 4, men dessa försämras i år 8 och år 1 på gymnasiet.för både flickor och pojkar har frukostvanorna försämrats över tid i både år 8 och år 1 gymnasiet. 9

11 Figur 5 Flickor konsumerar mindre läsk i alla tre årskullarna (4, 8 och år 1 gymnasiet) jämfört med pojkarna. Pojkarnas läskedryckskonsumtion stiger kraftigt i år 8 och ligger fortsatt på en hög nivå i år 1 på gymnasiet. Figur 6 Flickor och pojkar sover relativt gott i år 4, men detta försämras med stigande ålder. I år 8 för flickor och pojkar samt för pojkar i år 1 på gymnasiet är det dock en positiv trend över tid med förbättrad sömn. 10

12 Figur 7 Många elever är fysiskt aktiva på sin fritid. Siffrorna sjunker dock från år 4 till år 8 men är därefter relativt stabila. Figur 8 Det är vanligare att flickor ofta besväras av huvudvärk än att pojkar gör det. Andelen flickor med besvär dubbleras från år 4 till år 8. Motsvarande ses inte hos pojkarna där andelen som uppger ofta huvudvärk är relativt stabil över tid. 11

13 Figur 9 Precis som för huvudvärk är det fler flickor än pojkar som uppvisar besvär. Andelen ökar med stigande ålder. Pojkarna uppger i betydligt lägre omfattning att de besväras av ont i magen och deras siffror minskar snarast med stigande ålder. Figur 10 Både flickor och pojkar som uppger att de ofta är trötta stiger med stigande ålder och från år 4 till år 1 på gymnasiet ser man mer än en fördubbling av siffrorna. Diskussion De flesta elever uppger att de har en bra hälsa. Den självskattade hälsan sjunker dock med stigande ålder och fler klagar över fysiska och psykiska besvär. Skillnaden mellan pojkar och flickor ökar med stigande ålder. Flickorna visar på klart sämre hälsa och fler besvär. Flickornas BMI är något högre jämfört med pojkarnas i förskoleklass medan vi i år 1 på gymnasiet ser det omvända. I år 4 och år 8 stiger BMI för både flickor och pojkar jämfört med förskoleklass. När vi tittar över tid har viktutvecklingen stagnerat vilket får ses som positivt. I vår kartläggning över övervikt och fetma ser vi dock stora skillnader på stadsdelsnivå. Lotta Moraeus Sahlgrenska Akademin skriver i sin avhandling som publicerades 2014 att det finns socioekonomiska skillnader gällande övervikt och fetma och att klyftan är störst bland flickor. Vårt mål måste vara att minska antal elever med fetma och att försöka kompensera för de socioekonomiska skillnaderna för en jämlik hälsa. 12

14 Både flickors och pojkars kostvanor försämras när de kommer till år 8 och år 1 på gymnasiet. Pojkarna dricker mer söta drycker jämfört med flickorna, det skulle kunna vara en av förklaringarna till att pojkarnas BMI är högre i år 1 på gymnasiet. Över fem års tid ser vi att för både flickor och pojkar har nattsömnen i år 8 förbättrats över tid. Samma positiva trend ser vi även för pojkar i år 1 på gymnasiet. Däremot försämras sömnen med stigande ålder. För barn som sover mindre än nio timmar är risken mer än dubbelt så stor att utveckla övervikt jämfört med barn som får mer sömn. Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska utvecklas och fungera optimalt. Under sömn produceras merparten av tillväxthormonerna. Sömnen har en omfattande inverkan på neuronala system, bland annat så att koncentrationsförmåga och minnesfunktioner vidmakthålls (Lee S-H, Dan Y 2012). Sömnbrist kan leda till försämrad inlärningsförmåga, nedsatt koncentration med ökad risk för olycksfall, ökad irritabilitet och förändringar i sinnesstämningen (O Brien LM 2009). Hugo Lagerkrantz skriver i Läkartidningen att även skärmtiden påverkar sömnen i negativt riktning. Enligt rekommendationer från WHO ska barn och unga vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. I vår statistik ser vi att andelen elever som idrottar på fritiden minskar från år 4 till år 8 och siffrorna är något sämre för flickorna. Antalet flickor som idrottar har blivit klart bättre över tid i år 8 men ligger något lägre i alla tre kohorterna jämfört med pojkarna. Detta är ett område som vi måste arbeta vidare med eftersom den fysiska aktiviteten inte bara påverkar BMI utan också sömnen och den fysiska- och psykiska hälsan. Hur kan vi minimera stillasittandet och få barn att röra sig mer i vardagen? Både flickor och pojkar får mer besvär med huvudvärk och ont i magen med stigande ålder. Antalet flickor som besväras av ont i huvudet dubbleras från år 4 till år 8 och ligger fortsatt på samma höga nivå i år 1 på gymnasiet. Ju äldre eleverna blir desto mer besväras de av trötthet och i år 1 på gymnasiet är siffrorna så höga som 43% för flickorna och 38% för pojkarna. Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport från 2013, Barn och unga, att andelen unga i åldrarna år som uppgav att de led av ängslan, oro eller ångest ökade markant under 90-talet. Statistiska centralbyrån såg i ULF-undersökningarna att även symtom som ständig trötthet, sömnsvårigheter och svår värk i nacke och skuldror ökade kraftigt bland unga. Däremot tycker man sig se att den självupplevda psykiska hälsan har blivit något bättre MEN att antalet ungdomar som vårdas i sluten psykiatrisk sjukvård för ångest och depressioner har ökat. I Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 skriver man att återigen ökar psykosomatiska besvär framför allt bland 13- och 15- åringar. Stressen bland flickor och pojkar i Göteborg ökar kraftigt från år 8 till år 1 på gymnasiet. I år 8 upplever 34% av flickorna att de är stressade och i år 1 på gymnasiet är det så många som 47%. Bland pojkar är motsvarande siffror 12% respektive 19%. I en studie (SOU 2006:77) gjord på 700 elever från år 9, år 2 och år 3 på gymnasiet visade att främsta stressorsakerna upplevdes vara skolarbetet och rädsla för arbetslöshet. Goda kostvanor, god nattsöm och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i skolan samt för att förebygga ohälsa. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda vanor bland annat genom attraktiva skolmåltider och vid rätt tid (Livsmedelsverkets rekommendation är kl 11-13) samt sträva efter elevernas delaktighet i skolans hälsofrämjande arbete. Det är viktigt att skolansvariga och skolpersonal ser skolans möjligheter att kunna kompensera för dåliga livsvillkor och levnadsvanor. Att erbjuda daglig fysisk aktivitet under skoltid är en sådan åtgärd. Om elever uppmuntras att vara fysiskt aktiva på skoltid så kommer det att främja inlärning och hälsa på kort och lång sikt. Förbättrad koncentration, mindre nedstämdhet, viktstabilitet, förbättrat skelett och kondition är exempel på de positiva effekterna som regelbunden och daglig rörelseaktivitet ger. Den totala tiden stillasittande aktiviteter har ökat över tid. 13

15 Hörselundersökningar Hörselscreening på alla elever i första klass samt på nyanlända elever ingår i basprogrammet. Undersökningarna utförs av audionomer från Öron- näs- och halsenheten för audiologi och logopedi på Sahlgrenska sjukhuset(su) enligt avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att skolsköterskorna kallar eleverna i år 1 till hörselkontroller som utförs i skolan. De nyanlända eleverna, som inte är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Audiologen/SU, men ingår ej i avtalet. För alla dessa elever skriver skolsköterskorna en remiss till Audiologen/SU. Under läsåret 13/14 genomfördes hörseltester på elever i år 1. 2,2 % av dessa elever remitterades för vidare utredning. I början av juni 2014 hade 78 % av remisserna besvarats. Av dessa bedömdes 41 vara normalhörande och 35 hade någon form av hörselpåverkan. För den lilla andel elever med hörselnedsättning som upptäcks i skolan är det mycket viktigt att funktionsnedsättningen upptäcks så att de får rätt stöd och hjälp. Vaccinationer EMIs vaccinationer ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet som påbörjats vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Under VT 2014 deltog skolhälsovårdsöverläkaren och en av utvecklingsledarna i Upphandlingsbolagets förberedelser inför den nationella upphandlingen av vaccinationer på SKL som Göteborg Stad anslutit sig till. Upphandlingen gäller alla skolvacciner utom HPV-vaccinet som upphandlats av landstingen och tillhandahålls kostnadsfritt för skolhälsovården. Vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik inrapporteras varje år nationellt för eleverna i år 6. I Göteborg rapporterar skolsköterskorna in till utvecklingsledaren på Skolhälsan som sammanställer. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de sju senaste läsåren redovisas nedan i tabell 2. Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Difteri, Stelkramp 96 % 96 % 95 % 96 % 95 % 95 % 95% Kikhosta 51 % 80 % 91 % 95 % 94 % 93 % 95% Polio 96 % 96 % 95 % 96 % 95 % 95 % 95% MPR(mässling, påssjuka, röda 93 % 96 % 94 % 95 % 95 % 93 % 95% hund) Tabell 2 Underlaget för statistiken läsåret 13/14 är 4655 elever i år 6 vilket motsvarar 98% av årskullen. Av tabellen framgår att Göteborgseleverna fortfarande är välvaccinerade och att senaste året har vi en vaccinationstäckning på 95% dvs något bättre jämfört med föregående år. I Angered har siffrorna blivit bättre jämfört med föregående läsår medan Östra Göteborg uppvisar något lägre siffror. Vissa stadsdelar har under året tagit emot en stor andel nyanlända vilket kan förklara att vaccinationstäckningen ser olika ut i stadsdelarna. Vaccinationsstatus på dessa elever kan vara svårare att bedöma och det är inte ovanligt att man saknar information från sitt hemland om vad som är givet. Det bör också poängteras att många länder ger Polio per os och inte som injektion vilket i vår statistik visar sig som ofullständigt vaccinerad. Siffrorna nedan kan därför vara något missvisande eftersom de visar statistik på de elever som är fullvaccinerade enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationsskyddet är sannolikt något bättre än vad våra siffror visar. När det gäller HPV-vaccination finns det en större andel ovaccinerade flickor i Majorna-Linné, Västra Hisingen, Östra Göteborg och i friskolorna jämfört med hela Göteborg. Här har den medicinska insatsen i elevhälsan ett stort motivationsarbete framför sig. 14

Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2013

Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2013 Årssammanställning För skolhälsovården i Göteborg 2013 Lena Simonson Garsbo Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan

Läs mer

Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2012

Årssammanställning. För skolhälsovården i Göteborg 2012 Årssammanställning För skolhälsovården i Göteborg 2012 Cecila Renman Margareth Nordström Lena Mangelus Skolhälsovårdsöverläkare Utvecklingsledare Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan

Läs mer

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Cecilia Renman Skolhälsovårdsöverläkare Margareth Nordström Samordnande skolsköterska Lena Mangelus Samordnande skolsköterska särskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Krav på tjänst. 1. Skolläkare till grundskolan, Kravspecifikation

Krav på tjänst. 1. Skolläkare till grundskolan, Kravspecifikation Bilaga till upphandling: Skolläkare till grundskolan DiarieNr: 0370/11 Ansvarig upphandlare:helen Arneving Krav på tjänst 1. Skolläkare till grundskolan, Kravspecifikation 1.1. KRAV PÅ TJÄNSTENS INNEHÅLL

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Barn och utbildning Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska insatser Läsåret 2012/13 Ingela Dullum Verksamhetschef 1 Innehållsförteckning Sidan 1. Sammanfattning 2 2. Beskrivning av verksamheten 2

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

E-handbokens innehåll

E-handbokens innehåll E-handbokens innehåll 1. Akuta åtgärder och olycksfall Anafylaktisk reaktion/chock Astmaanfall Commotio Hyperglykemi Hypoglykemi Krampanfall Tillbudsanmälan 2. Barn I behov av särskilt stöd Basutredning

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan

O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Tjänsteutlåtande 0Öst< Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-05-08 Dnr KS 2015/0135 O Aterredovisning av uppdrag till Skolnämnden att genomföra en utvärdering av elevhälsan Sammanfattning Skolnämndens

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Dnr 2015/30 Id 18850 Skolhälsovården Patientsäkerhetsberättelse 2014 Skolhälsovården Vimmerby kommun Elevhälsans medicinska del Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 4 KOMPETENSUTVECKLING...

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2014 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ansvarig skolsköterska 1 1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Kvalitetsrapport. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport. Läsåret 2013/2014 Kvalitetsrapport Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insatser Läsåret 2013/2014 Elevhälsans syfte För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR ELEVHÄLSA

ARBETSPLAN FÖR ELEVHÄLSA ARBETSPLAN FÖR ELEVHÄLSA Sverigefinska skolan i Stockholm INLEDNING Elevhälsa Enligt skollagen ska elevhälsan vara samlad och ha tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator. Det skall

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

SKOLHÄLSOVÅRDEN PÅ TJÖRN VERKSAMHETSPROGRAM OCH KVALITETSPLAN

SKOLHÄLSOVÅRDEN PÅ TJÖRN VERKSAMHETSPROGRAM OCH KVALITETSPLAN 2009-11-02 BoU-nämnden 2009-12-09 97 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKOLHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRDEN PÅ TJÖRN VERKSAMHETSPROGRAM OCH KVALITETSPLAN I mer än hundra år har samhället värnat om barns och

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Cirkulärt samband Lärande - Hälsa Goda skolresultat = hälsofrämjande

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING. Kvalitetssäkring inom skolhälsovården. Huddinge Kommun

BARN OCH UTBILDNING. Kvalitetssäkring inom skolhälsovården. Huddinge Kommun BARN OCH UTBILDNING Kvalitetssäkring inom skolhälsovården Huddinge Kommun Reviderad upplaga, augusti 2004 Kvalitetsplan för skolhälsovården i Huddinge Kommun Skolhälsovårdens arbete styrs av bl a Hälso-

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN. KRAMFORS KOMMUN 20141021- tv

VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN. KRAMFORS KOMMUN 20141021- tv VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN KRAMFORS KOMMUN 20141021- tv 1 INLEDNING Den nya skollagen ( 2010:800) samlade skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i en samlad

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i elevhälsan, Sollentuna kommun.

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i elevhälsan, Sollentuna kommun. Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i elevhälsan, Sollentuna kommun. År 2014 Datum 2015-02-26 Utfärdat av verksamhetsansvarig skolsköterska, Ann Lötbom 1 Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer