Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa"

Transkript

1 Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa Rapport 2011:1 Susanne Holmsten Utvecklings- och utredningsfunktionen

2 Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa Rapport 2011:1 Susanne Holmsten Utvecklings- och utredningsfunktionen

3 Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Susanne Holmsten OMSLAG OCH LAYOUT Åsa Erikols, foto: Lovisa Holmsten KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

4 Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 9 En överenskommelse mellan Västerås stad och Landstinget Västmanland 9 Utvärderingsuppdraget 10 Metodval och genomförande av utvärderingen 11 Rapportens disposition 13 Alkohol-och narkotikasituationen i Sverige 15 Alkoholkonsumtionen i Sverige 15 Likheter och skillnader mellan pojkars och flickors alkoholkonsumtion 15 Kvinnors och mäns alkoholkonsumtion 15 Hur många som har prövat och hur många som använder narkotika 15 Sambandet mellan ungas narkotikaerfarenhet och konsumtion av alkohol 16 Vanligare att män än kvinnor använder narkotika 16 Riskbruk hos föräldrar barn lever i familjer där någon vuxen använder Cannabis 17 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 19 Bakgrund och syfte med de nationella riktlinjerna 19 Sambanden mellan psykisk ohälsa och missbruk eller beroende 19 Ingen homogen grupp 19 Samsjuklighet och behandling 20 Vård och behandling behöver samordnas 20 Behov av utveckling och forskning 21 Missbruk och beroende 21 Ett regionalt styrdokument för Västmanland 22 Ungas samsjuklighet 23 Samband mellan ungas psykiska ohälsa och droganvändning 23 Blir det bättre med behandling? 25 Synen på alkohol- och drogproblem har skiftat under historiens gång 25 En problematisering av vanligt förekommande begrepp 25 Vad kan forskningen bidra med 26 Olika vägar till drogfrihet 26 En salutogen process 27 Generella standardiserade och klassificerande instrument innebär en förenkling 27 Behandlingsforskningen behöver ändra fokus - från studier av specifika tekniker till studier av förändringsprocesser 28 Resultatredovisning 1 En beskrivning av samverkansprojektet grundad på statistik 29 Inledning 29 Bakgrund - Hur stor andel av de ungdomar som kom till IRIS blev aktuella inom samverkansprojektet 29 En beskrivning av samverkansprojektet grundad på statistik 29 Sammanfattande slutsatser baserade på statistik 35 Statistiken ger en god bild av verksamheten 35 Förslag till förbättringar 35 Resultatredovisning 2 - De professionellas bild av verksamheten 37 Inledning 37 Ungdomsbehandlarna berättar 37 Sjuksköterskorna berättar 44 Projektets psykiatriker berättar 52 En socialsekreterares synpunkter 57 Ungdomarnas bild 58 Föräldrarnas bild 63 3

5 Sammanfattande resultatredovisning och slutsatser 69 Utvärderingens övergripande slutsatser i punktform: 69 Faktorer som främjat projektet 69 Faktorer som försvårat projektet 69 Projektet kan utvecklas och förbättras 69 Vad behöver utvecklas och förbättras för projektets målgrupp utanför projektet 69 Att diskutera 69 Projektets mål och syften är huvudsakligen uppnådda för ungdomar upp till 18 år 70 Resurser 70 Projektets statistik kan bli till god hjälp i uppföljningsarbetet 70 Osäkerhet kring projektet och dess fortlevnad har försvårat arbetet 70 Projektet fyller ett angeläget behov 71 Analys 73 Tillgängligheten till alkohol och narkotika 73 Könsskillnader 73 Samsjuklighet 74 Positivt att det är möjligt att få och söka hjälp för oro 75 Vad hjälper 75 De mest utsatta behöver mer omfattande hjälp 75 Ungdomar kan behöva extra stöd när det gäller arbete och fysisk hälsa 75 Diskussion 77 Referenser 79 Bilaga Utvärdering av projektet MiniMaria hösten

6 Tack! Tack alla ni som bidragit till utvärderingen: Tack ungdomar och föräldrar för att ni delade med er av era kunskaper och erfarenheter. Era bidrag gör det möjligt för chefer och anställda att utveckla verksamheten ytterligare. Tack också: - projektets ungdomsbehandlare, sjuksköterskor och barn- och ungdomspsykiatriker för att ni delade med er av era kunskaper och erfarenheter - Lena för att vi samarbetade så bra kring inmatningen av data i SPSS - Majvor och Lena för att ni gick igenom journaler och lämnade kompletterande statistik - Camilla för svar på allehanda frågor - Åsa för korrekturläsning och layout - Ann och Christina för visat intresse och litteraturtips - Johanna för hjälp med att dubbelkolla statistiken - Bo för att du läste vad jag skrivit och lämnade synpunkter - Lovisa för omslagsbilden. Västmanlands Kommuner och Landsting den 27 februari 2011 Susanne Holmsten

7

8 Sammanfattning Denna rapport innehåller en utvärdering av ett samverkansprojekt i form av en öppenvårdsmottagning för ungdomar som befaras använda droger och samtidigt lida av psykisk ohälsa. Projektet drivs av Västerås stad i samverkan med Landstinget Västmanland. I projektet samverkar ungdomsbehandlare anställda av den kommunala utföraren proaros och sjuksköterskor anställda av barn- och ungdomspsykiatrin respektive vuxenpsykiatrin. En barn- och ungdomspsykiatriker arbetar några timmar per vecka i projektet. I en skriftlig överenskommelse mellan Landstinget Västmanland och Västerås stad anges samverkansprojektets syfte och mål. Syftet är att erbjuda ungdomar med drogproblematik och psykisk problematik samt deras föräldrar en öppen mottagning. Målen är att bryta ungdomars drogproblematik och tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser. Målgruppen är ungdomar upp till 20 år. I rapporten ges först en beskrivning av alkohol- och narkotikasituationen i Sverige och i Västerås. Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige beräknas vara 9,5 liter ren alkohol per invånare (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, 2009). I Västerås dricker sig 45 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 2 berusade minst en gång i månaden (Landstinget Västmanland 2009). Cirka 6 procent av åringarna i Sverige har använt cannabis under det senaste året och 2 procent under den senaste månaden. CAN konstaterar att det fortfarande verkar vara lätt att få tag på narkotika. Stora mängder narkotika har beslagtagits av myndigheterna, men priserna är fortsatt låga. I avsnittet därefter redovisas kort delar av innehållet i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården med särskilt fokus på samsjuklighet, d.v.s. sambandet mellan användandet av alkohol eller narkotika och psykisk ohälsa, därefter redovisas kort den regionala överenskommelse som är under utarbetande i Västmanland. Det följande avsnittet, Ungas samsjuklighet, bygger på en kunskapssammanställning och ställningstaganden av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ett kort utdrag ur Landstinget Västmanlands undersökning Liv och Hälsa Ung. Avsnittet därefter, Blir det bättre med behandling, bygger på professor Jan Blomqvists och fil dr Ninive von Greiffs forskning om missbruk och behandling. I forskningsavsnittet problematiseras synen på missbrukaren och vägarna ut ur missbruket. Sedan följer tre resultatredovisningar. Utvärderingen visar att syftet är uppfyllt för ungdomar upp till 18 år. Målet att tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser är också uppnått för ungdomar upp till 18 år. Frågan om målet att bryta ungdomars drogproblematik är uppfyllt kan inte besvaras. Utvärderingen visar att de professionella har lyckats etablera ett förtroende hos de intervjuade ungdomarna och föräldrarna. Faktorer som försvårat projektet är att vuxenpsykiatrin inte bidragit med läkarresurs, att läkarresursen är för liten, att projektets läkare och sjuksköterskor inte har haft tillgång till journalföringssystemet i projektets lokaler. Tillgång till psykolog och möjligheter att ge psykosocialt stöd under en längre tid skulle förbättra verksamheten ytterligare. Att de anställda ges tillfälle till kunskapsspridning för att andra ska kunna upptäcka samsjuklighet skulle göra det möjligt för flera ungdomar att få hjälp. Möjligheter för ungdomar att få abstinensbehandling behöver tillskapas. Frågor som behöver diskuteras är: åldersgränsen, om det är möjligt att nå en större andel flickor än idag och hur behandlingen vid samsjuklighet kan utvecklas vidare? I utvärderingens analysdel relateras utvärderingens resultat till rapportens inledande avsnitt. När ungdomarna och föräldrarna beskriver vad de har uppskattat framhåller de de professionellas kunnande och att de har gått bra att prata med. Föräldrarna framhåller också den snabba hjälpen. Mammorna nämner att de har blivit avlastade en del av sin oro. Blomqvist skriver att ett sätt att karakterisera och sammanfatta vägen ut ur missbruket är att beskriva det som en salutogen process, ett resultat av individens strävan att upprätta en känsla av sammanhang. 7

9 Att få snabb hjälp av kunniga professionella och uppleva sig respektfullt bemött främjar känslan av sammanhang. I rapportens sista avsnitt diskuteras utvärderingens resultat och vikten av att kommunen och landstinget tar ett gemensamt ansvar för ungdomar med befarat missbruk och samtidig psykisk ohälsa. 8

10 Inledning En överenskommelse mellan Västerås stad och Landstinget Västmanland Västerås stad (Individ- och familjenämnden genom Sociala nämndernas stab) och Landstinget Västmanland (Division Närsjukvård och Psykiatri) träffade sommaren 2009 en överenskommelse om ett samverkansprojekt i form av en mottagning för ungdomar som använder droger. Överenskommelsen avser tiden från den 1 mars 2009 till den 28 februari Enligt överenskommelsen ska uppföljningar av verksamheten ske fortlöpande och en utvärdering göras under hösten Överenskommelsen är undertecknad av divisionschef Christina Jogér och direktör Eva Sahlén. Bakgrunden till projektet var att det saknades en specifik behandling för ungdomar som hade både missbruksproblem och psykiska funktionsnedsättningar. En arbetsgrupp bildades redan år 2006 i syfte att utarbeta ett förslag till gemensam mottagning. Arbetsgruppen lämnade i februari 2007 ett förslag till en gemensam mottagning ( MiniMaria ) för åldersgruppen. Svårigheter med finansieringen ledde till att verksamheten inte kunde starta förrän år Projektets syfte och mål anges i överenskommelsen I överenskommelsen anges samverkansprojektets syfte och mål. Syftet är att erbjuda ungdomar med drogproblematik och psykisk problematik samt deras föräldrar en öppen mottagning. I överenskommelsen anges förutom syftet, målen för projektet. Dessa mål är: bryta ungdomars drogproblematik tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser. I överenskommelsen anges också målgruppen: verksamheten riktar sig i första hand till ungdomar mellan 15 och 20 år som använder droger. Utifrån en individuell bedömning kan även yngre än 15 år och äldre än 20 år komma i fråga för stöd från mottagningen. Enligt överenskommelsen kommer projektet att samverka med missbruksmottagningen för vuxna. Västerås stads ansvar I överenskommelsen anges att fyra socialsekreterare är anställda inom Västerås stad för att stödja ungdomar som befaras ha problem med missbruk. Denna verksamhet bedrevs redan innan samverkansprojektet och har namnet IRIS. Den kommunala utföraren proaros, Råd och stöd Ungdom, har ansvaret för verksamheten. Landstinget Västmanlands ansvar I överenskommelsen anges att två sjuksköterskor är anställda på vardera 50 procent av heltid i verksamheten. Den ena tjänsten bekostas av barn- och ungdomspsykiatrin och den andra av vuxenpsykiatrin. En läkare, barn- och ungdomspsykiatriker, från BUP arbetar 10 procent av en heltid i verksamheten. Kostnader för lokaler och urinprov Hälso- och sjukvårdens del av lokalerna och hälso- och sjukvårdens utrustning bekostas av landstinget. Den sociala delen av verksamheten bekostas av Västerås stad. Urinprov som bedöms nödvändiga för att bedriva hälso- och sjukvård bekostas av landstinget. Urinprov som bedöms nödvändiga av andra skäl än hälso- och sjukvårdsskäl bekostas av proaros. 9

11 Utvärderingsuppdraget Västerås stad och Landstinget Västmanlands barn- och ungdomspsykiatri har bett Västmanlands Kommuner och Landsting att utvärdera det gemensamma samverkansprojektet för ungdomar med psykisk ohälsa och med ett befarat missbruk. Arbete med utvärderingen påbörjades hösten 2010 och avslutas i februari Utvärderingens syfte Sociala nämndernas stab och BUP formulerar, efter diskussion i projektets styrgrupp, syftet med utvärderingen på följande sätt: Syftet med utvärderingen är att få en bild av om syfte och mål med projektet har nåtts. Resultatet kommer att ligga till grund för ställningstagande om verksamheten ska fortgå efter projekttidens slut. Preciserade frågor anges också. Dessa redovisas i bilaga. 10

12 Metodval och genomförande av utvärderingen Utvärderingens inledande avsnitt grundar sig på skriftliga källor; rapporter, böcker och forskning. De skriftliga källorna har sökts i Libris 1 och på Socialstyrelsens respektive Folkhälsoinstitutets hemsidor. Sökningar har också gjorts med hjälp av google. Kollegor som arbetar med psykisk ohälsa och missbruk/ beroende har lämnat förslag på rapporter. Inom samverkansprojektet har frågor utarbetats som ska ligga till grund för statistik som möjliggör regelbundna uppföljningar av projektet. De anställda lägger in svaren på frågorna i datorprogrammet Excel. Svaren redovisas för varje individ utan att namnen anges. Som ett led i denna utvärdering har utvärderaren tillsammans med den sjuksköterska som arbetar inom projektet, och är anställd inom vuxenpsykiatrin, manuellt överfört de insamlade svaren (data) från Excel till statistikprogrammet SPSS. Arbetet har till viss del även inneburit kategorisering och tolkning av data. De data som har lagts in i SPSS har sedan bearbetats av utvärderaren. Resultat presenteras i den första av utvärderingens resultatdelar. För att få både en bredare och mer fördjupad bild av verksamheten har nio intervjuer gjorts. För att få del av målgruppens upplevelser har intervjuer gjorts med två ungdomar och fyra föräldrar. Dessa intervjuer har gjorts enskilt. De flesta av föräldrarna och ungdomarna sa nej till att bli intervjuade då de tillfrågades av de anställda i projektet och flera av de ungdomar och föräldrar som först sa ja, visade sig, när utvärderaren tog kontakt, inte intresserade av att delta i utvärderingen. Några av familjerna nåddes inte under den tid som stod till utvärderarens förfogande. Ytterligare några familjer kontaktades inte av tidsmässiga skäl. För att få del av de professionellas upplevelser har samtliga anställda intervjuats. De fyra ungdomsbehandlarna 2 har intervjuats i grupp. De två sjuksköterskorna 3 har intervjuats tillsammans. Projektets läkare, barn- och ungdomspsykiatriker 4, har intervjuats enskilt. Det sammanlagda antalet intervjuer är nio. Av dessa har åtta intervjuer spelats in. Den intervju som ej har spelats in gjordes genom telefonen. Utöver detta har tre socialsekreterare och två poliser, som har haft kontakt med samverkansprojektet, ombetts i mejl att svara på sex frågor om projektet. En av dessa har besvarat frågorna. Svaren redovisas under rubriken: En socialsekreterares synpunkter. 1. Sökorden var ungdom + missbruk. 2. Deras tidigare yrkestitel socialsekreterare har ersatts med ungdomsbehandlare. 3. En av sjuksköterskorna är psykiatrisjuksköterska (tidigare utbildning) och den andra är specialistsjuksköterska med inriktning psykiatri (utbildad under senare år). 4. Läkare med specialistutbildning. 11

13 12

14 Rapportens disposition I rapportens första avsnitt ges en beskrivning av alkohol och narkotikasituationen i Sverige och i Västerås. I avsnittet beskrivs omfattningen av och könsskillnader i användandet av droger. I avsnittet därefter redovisas kort delar av innehållet i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården med särskilt fokus på samsjuklighet, d.v.s. sambandet mellan användandet av alkohol eller narkotika och psykisk ohälsa; därefter redovisas kort den regionala överenskommelse som är under utarbetande i Västmanland. Det följande avsnittet; Ungas samsjuklighet bygger på en kunskapssammanställning och ställningstaganden av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ett kort utdrag ur Landstinget Västmanlands undersökning Liv och Hälsa Ung. Avsnittet därefter: Blir det bättre med behandling, bygger på professor Jan Blomqvists och fil dr Ninive von Greiffs forskning om missbruk och behandling. I forskningsavsnittet problematiseras synen på missbrukaren och vägarna ut ur missbruket. Sedan följer tre resultatredovisningar. Den första resultatredovisningen bygger på den statistik som insamlats av de anställda i verksamheten och bearbetats av utvärderaren. Redovisningen avslutas med förslag till förbättringar av statistikinsamlandet. Resultatredovisning två bygger på intervjuer med de anställda. Resultatredovisning tre bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar. De tre resultatredovisningarna följs av avsnittet; Utvärderingens sammanfattande slutsatser. Avsnittets innehåll bygger på de tre resultatredovisningarna. I den efterföljande analysdelen relateras utvärderingens resultat till rapportens inledande avsnitt bl. a målen och syftet för verksamheten, de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården och den forskning som presenterats i inledningen. I rapportens sista avsnitt diskuteras utvärderingens resultat och vikten av att kommunen och landstinget tar ett gemensamt ansvar för ungdomar med befarat missbruk och samtidig psykisk ohälsa. 13

15 14

16 Alkohol-och narkotikasituationen i Sverige Alkoholkonsumtionen i Sverige Alkoholförsäljningen i Sverige uppgick år 2008 till 6,9 liter ren alkohol per invånare (15 år och äldre). Den totala konsumtionen beräknades till 9,5 liter per invånare. Andelen privatinförd alkohol bedömdes utgöra 18 procent av den totala konsumtionen. 5 Under 2000-talet nådde alkoholkonsumtionen en historiskt sett hög nivå (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, 2009). Främst handlade ökningen om privatinförd alkohol. Mellan åren 2004 och 2008 minskade den totala alkoholkonsumtionen med 10 procent. 6 Öl och vin står för den största delen av alkoholkonsumtionen, 37 respektive 40 procent. Spritandelen står för 22 procent. Likheter och skillnader mellan pojkars och flickors alkoholkonsumtion Under 1990-talet ökade alkoholkonsumtionen bland eleverna i årskurs nio. Efter en topp runt millennieskiftet har en nedgång ägt rum. Både flickor och pojkar har minskat sin totala konsumtion. Pojkarnas konsumtion har minskat något mer än flickornas. 7 Pojkarnas intensivkonsumtion ligger nu på samma nivå som flickornas. I Västerås dricker sig 45 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 2 berusade minst en gång i månaden (Landstinget Västmanland 2009). Andelen flickor i Sverige som intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden är drygt 40 procent och andelen pojkar knappt 50 procent (CAN 2010). Starköl står för den största delen av alkoholkonsumtionen när det gäller pojkar i årskurs 9, medan sprit står för den största delen av alkoholkonsumtionen när det gäller flickor i samma ålder. 8 Blanddrycker är också vanliga bland flickorna. Flickors dryckesmönster är mer spritt över olika alkoholtyper än pojkars. För pojkar i gymnasiets årskurs 2 utgör starkölet en ännu större andel av alkoholkonsumtionen än för pojkar i grundskolans årskurs 9. För flickor i gymnasiets årskurs 2 utgör vinet en ännu större andel av konsumtionen än bland flickor i årskurs 9. Blanddrycker och sprit dominerar dock flickornas alkoholkonsumtion även i gymnasiet. Skillnaderna mellan flickors och pojkars alkoholkonsumtion i grundskolans årskurs 9 har minskat sedan millennieskiftet. I gymnasiet är skillnaden mellan könen tydligare. Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) drar slutsatsen att det är i årsåldern som de större könsskillnaderna etableras. Unga män konsumerar mer alkohol än unga kvinnor. I årsåldern är männens konsumtion mer än dubbelt så stor som kvinnornas. Hos männen minskar konsumtionen med stigande ålder. Hos kvinnorna stabiliseras konsumtionen på en lägre nivå. Kvinnors och mäns alkoholkonsumtion Vuxna kvinnors alkoholkonsumtion under 1980-talet var drygt 40 procent av männens. Sedan 1990-talets mitt har kvinnornas andel av alkoholkonsumtionen ökat till ca 45 procent. (CAN 2009) Andelen riskkonsumenter bland åringarna har sedan år 2004 legat på 17 procent bland männen och 10 procent bland kvinnorna. (Statens folkhälsoinstitut, enligt CAN 2009) Hur många som har prövat och hur många som använder narkotika Tio procent av befolkningen i åldern år uppger att de någon gång har prövat narkotika. Cirka 2 procent i samma åldersgrupp har använt cannabis under det senaste året och 1 procent har använt cannabis under den senaste månaden % bedömdes komma från legal hemtillverkning, 6 % från smuggling och hembränning, 17 % från restauranter och livsmedelsbutiker och 57 % från Systembolaget. 6. Till följd av en minskad andel oregistrerad alkohol. 7. Åren dessförinnan, , ökade pojkarnas konsumtion kraftigare än flickornas. 8. All alkohol är omräknad till ren alkohol (100%). 15

17 Bland åringarna uppger dubbelt så många att de har prövat narkotika. Cirka 6 procent av åringarna har använt cannabis under det senaste året och 2 procent under den senaste månaden. Under 1990-talet observerades en ökning av tillgängligheten av narkotika. Enligt CAN verkar ökningen ha stagnerat under 2000-talet. Trots detta konstaterar CAN att det fortfarande verkar vara lätt att få tag på narkotika. Stora mängder narkotika har beslagtagits av myndigheterna, men priserna är fortsatt låga. Data från undersökningar på nationell nivå finns sedan Dessa visar att andelen ungdomar som prövat narkotika minskade under 1980-talet. Under 1990-talet observerades en motsatt trend då andelen elever som prövat narkotika mer än fördubblades. År 2009 svarade 8 procent av eleverna i årskurs 9 och dubbelt så många i årskurs 2 på gymnasiet att de prövat narkotika. I Västerås år 2008 (Liv och Hälsa ung 2008) utgjorde andelen flickor årskurs 9 som prövat narkotika 10 procent och andelen pojkar 14 procent. I årskurs 2 på gymnasiet utgjorde andelen flickor som prövat narkotika 18 procent och andelen pojkar 25 procent. Olika undersökningar visar att cirka 60 procent av dem som prövat narkotika använt enbart cannabis. Mellan 5 och 10 procent har använt enbart annan narkotika än cannabis. Amfetamin har länge varit den näst vanligaste narkotikasorten, men numera utgör amfetamin tillsammans med ecstacy de näst vanligaste narkotikasorterna. Illegalt använda läkemedel, som sömnmedel och lugnande medel av bensodiazepintyp, är minst lika vanligt förekommande som amfetamin och ecstacy. Sambandet mellan ungas narkotikaerfarenhet och konsumtion av alkohol Ungdomar i årskurs nio i grundskolan som har narkotikaerfarenhet konsumerar mer och oftare alkohol än de jämnåriga som inte har någon narkotikaerfarenhet. CAN (2009) skriver om sambandet mellan ungas (i årskurs 9) narkotikaerfarenhet och höga konsumtion av alkohol: Det finns ett starkt samband mellan narkotikaerfarenhet och frekvent konsumtion av sprit. Det var mellan fyra och sex gånger så vanligt att dricka sprit två gånger i månaden eller oftare bland dem som använt narkotika. Ett likartat samband finns också för konsumtion av folköl, starköl och vin. Ett betydande samband finns också mellan narkotikaerfarenhet och berusningsbenägenhet. Så många som 65 procent av dem som använt narkotika (2008) intensivkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare, jämfört med 22 procent bland övriga elever. Vanligare att män än kvinnor använder narkotika Det är vanligare att män använder narkotika än att kvinnor gör det. Det gäller både när det är frågan om enstaka tillfällen och regelbunden användning. Könsskillnaden vad gäller regelbunden användning är större än vad gäller att ha prövat. Riskbruk hos föräldrar Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen kartlagt omfattningen av barn som lever i familjer med alkohol- eller narkotikaproblem. Kartläggningen ingår i rapporten: Barn i familjer med alkoholeller narkotikaproblem. Omfattning och analys, som publicerades hösten Utifrån kartläggningen drar Folkhälsoinstitutet slutsatsen att ca 20 procent av alla barn är drabbade av föräldrars riskbruk. Folkhälsoinstitutet baserar sina slutsatser på den nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor 9. Enkäten visar att 15, 6 procent av alla män i åldern år med barn i hushållet har en riskabel alkoholkonsumtion. Motsvarande andel kvinnor var 7,7 procent. Utifrån dessa siffror drar Folkhälsoinstitutet slutsatsen att andelen barn med föräldrar som har en riskabel alkoholkonsumtion ligger mellan 15,6 procent och 23,3 procent. Folkhälsoinstitutet (2008 s 12) menar att det sannolikast kanske 10 är 20 procent av alla barn som är drabbade. 9. Svarsfrekvensen var endast 60 procent. Det är troligt att personer med riskabel alkoholkonsumtion eller cannabisbruk i större utsträckning än andra avstått från att svara, vilket gör att andelen män och kvinnor med riskbruk kan vara högre. 10. Det står faktiskt så. 16

18 Att 20 procent av alla barn är drabbade innebär att barn lever i familjer där minst en vuxen har ett riskbruk. Med riskbruk avses att dricka så mycket alkohol att den egna hälsan riskeras. Att det är så många barn innebär att vart femte barn är drabbat (Folkhälsoinstitutet 2008). I varje förskolegrupp och i varje skolklass finns alltså flera barn som lever tillsammans med minst en vuxen som har ett riskbruk. Folkhälsoinstitutet refererar till en nyligen gjord dansk undersökning som visar att 20 procent av de intervjuade danskarna upplevde sina föräldrars alkoholkonsumtion som problematisk när de var barn. Undersökningen baseras på intervjuer med danskar i åldern år. Folkhälsoinstitutet menar att undersökningen visar att barn kan uppleva även ett relativt måttligt alkoholmissbruk som problematiskt. Med en betydligt mer avgränsad definition är 1,2 procent av alla barn i Sverige drabbade. Så många har nämligen en vårdnadshavare som vårdats i slutenvård på sjukhus med en alkohol- eller narkotikadiagnos (Socialstyrelsen, enl Fhi 2008). Det innebär barn. Man vet dock inte hur många av dessa barns föräldrar som har den faktiska vårdnaden om barnen. I allmänhet dricker vuxna som lever med barn mindre alkohol än dem som inte har några hemmavarande barn. Det gäller dock inte ensamstående föräldrar; bland ensamstående föräldrar är det lika vanligt med riskbruk av alkohol som bland dem som inte har barn. Särskilt vanligt är riskbruk bland ensamstående pappor. (Folkhälsoinstitutet 2008) barn lever i familjer där någon vuxen använder Cannabis Under rubriken: Barn till föräldrar med narkotikabruk, redovisar Folkhälsoinstitutet, hur stor andel barn som lever tillsammans med en vuxen som använt cannabis under det senaste året. Folkhälsoinstitutet bygger sina slutsatser på samma källa som nämns ovan 11 och gör beräkningarna på motsvarande sätt som när det gällde riskbruk av alkohol. Folkhälsoinstitutet drar slutsatsen att mellan 1,2 och 1,8 procent lever i familjer där någon vuxen använt cannabis senaste året. Antalet barn uppskattas till Den nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor. 17

19 18

20 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården År 2007 gav Socialstyrelsen ut nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården under namnet: Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem Bakgrund och syfte med de nationella riktlinjerna Bakgrunden var att antalet personer med missbruks- och beroendeproblem hade ökat och att det fanns stora regionala skillnader i den svenska missbruks- och beroendevården. Syftet med riktlinjerna var att förbättra vården och att göra den mer enhetlig. Utgivandet av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården, innebar att Socialstyrelsen för första gången gav ut riktlinjer som riktade sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Anledningen var att missbruks- och beroendefrågorna rör flera olika områden: medicinska, psykologiska och sociala. Till grund för de nationella riktlinjerna ligger ett faktaunderlag utarbetat av experter på missbruk och beroende. Utifrån faktaunderlaget drog Socialstyrelsen följande slutsatser: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). Om en person med missbruks- och beroendeproblem söker hjälp inom socialtjänsten och socialtjänsten misstänker en psykisk störning eller sjukdom respektive somatisk sjukdom, ska socialtjänsten omedelbart ta kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning. För lämplig behandling av en klient eller patient med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykisk störning eller sjukdom är det viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Det finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet. Inget talar dock emot att använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom. Sambanden mellan psykisk ohälsa och missbruk eller beroende I de nationella riktlinjerna konstateras att personer som har alkohol- eller narkotikaproblem har en ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Mer än dubbelt så många, jämfört med befolkningen i övrigt, har någon gång i livet fått en psykiatrisk diagnos. Det är också vanligare att personer som någon gång haft en psykiatrisk diagnos även haft alkoholproblem. Liknande eller starkare samband finns också för missbruk eller beroende av narkotika. Enligt de nationella riktlinjerna är det troligt att problemen förstärker varandra så att situationen för den som är drabbad blir än svårare. I gruppen finns en förhöjd dödlighet bl.a. i självmord. I de nationella riktlinjerna framhålls att den hjälp som ges behöver vara riktad till både missbruket/beroendet och den psykiska ohälsan. Bland dem som söker hjälp för missbruk eller beroende har minst en tredjedel också en ångestsjukdom och ännu fler har en depressionsdiagnos. För personer med narkotika- missbruk eller beroende är andelen större. Internationella studier visa att personlighetsstörningar är så vanliga som 40 procent bland människor med alkoholproblem som söker hjälp inom missbruks- och beroendevården. Motsvarande andel för dem som har narkotikaproblem är 70 procent. Bland dem som söker hjälp inom hälsooch sjukvården för psykiatriska tillstånd bedöms ungefär 20 procent samtidigt ha ett missbruks- eller beroendeproblem (oftast alkohol). Ingen homogen grupp Människor med samsjuklighet utgör ingen homogen grupp. Den psykiska ohälsan varierar liksom problemen med missbruket eller beroendet. Den fysiska hälsan varierar också liksom förekomsten av andra svårigheter. Gemensamt är dock att den hjälp som ges behöver ges inom flera olika områden och därmed 19

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Rapport 2009:5 Ann Tjernberg Utvecklings- och utredningsfunktionen

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson

Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson sten.eklund@ltblekinge.se rosmarie.nilsson@ltblekinge.se 1 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer