Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa"

Transkript

1 Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa Rapport 2011:1 Susanne Holmsten Utvecklings- och utredningsfunktionen

2 Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa Rapport 2011:1 Susanne Holmsten Utvecklings- och utredningsfunktionen

3 Dom har hjälpt mig djäkligt mycket Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa Författaren och Västmanlands Kommuner och Landsting FÖRFATTARE Susanne Holmsten OMSLAG OCH LAYOUT Åsa Erikols, foto: Lovisa Holmsten KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen.

4 Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 9 En överenskommelse mellan Västerås stad och Landstinget Västmanland 9 Utvärderingsuppdraget 10 Metodval och genomförande av utvärderingen 11 Rapportens disposition 13 Alkohol-och narkotikasituationen i Sverige 15 Alkoholkonsumtionen i Sverige 15 Likheter och skillnader mellan pojkars och flickors alkoholkonsumtion 15 Kvinnors och mäns alkoholkonsumtion 15 Hur många som har prövat och hur många som använder narkotika 15 Sambandet mellan ungas narkotikaerfarenhet och konsumtion av alkohol 16 Vanligare att män än kvinnor använder narkotika 16 Riskbruk hos föräldrar barn lever i familjer där någon vuxen använder Cannabis 17 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 19 Bakgrund och syfte med de nationella riktlinjerna 19 Sambanden mellan psykisk ohälsa och missbruk eller beroende 19 Ingen homogen grupp 19 Samsjuklighet och behandling 20 Vård och behandling behöver samordnas 20 Behov av utveckling och forskning 21 Missbruk och beroende 21 Ett regionalt styrdokument för Västmanland 22 Ungas samsjuklighet 23 Samband mellan ungas psykiska ohälsa och droganvändning 23 Blir det bättre med behandling? 25 Synen på alkohol- och drogproblem har skiftat under historiens gång 25 En problematisering av vanligt förekommande begrepp 25 Vad kan forskningen bidra med 26 Olika vägar till drogfrihet 26 En salutogen process 27 Generella standardiserade och klassificerande instrument innebär en förenkling 27 Behandlingsforskningen behöver ändra fokus - från studier av specifika tekniker till studier av förändringsprocesser 28 Resultatredovisning 1 En beskrivning av samverkansprojektet grundad på statistik 29 Inledning 29 Bakgrund - Hur stor andel av de ungdomar som kom till IRIS blev aktuella inom samverkansprojektet 29 En beskrivning av samverkansprojektet grundad på statistik 29 Sammanfattande slutsatser baserade på statistik 35 Statistiken ger en god bild av verksamheten 35 Förslag till förbättringar 35 Resultatredovisning 2 - De professionellas bild av verksamheten 37 Inledning 37 Ungdomsbehandlarna berättar 37 Sjuksköterskorna berättar 44 Projektets psykiatriker berättar 52 En socialsekreterares synpunkter 57 Ungdomarnas bild 58 Föräldrarnas bild 63 3

5 Sammanfattande resultatredovisning och slutsatser 69 Utvärderingens övergripande slutsatser i punktform: 69 Faktorer som främjat projektet 69 Faktorer som försvårat projektet 69 Projektet kan utvecklas och förbättras 69 Vad behöver utvecklas och förbättras för projektets målgrupp utanför projektet 69 Att diskutera 69 Projektets mål och syften är huvudsakligen uppnådda för ungdomar upp till 18 år 70 Resurser 70 Projektets statistik kan bli till god hjälp i uppföljningsarbetet 70 Osäkerhet kring projektet och dess fortlevnad har försvårat arbetet 70 Projektet fyller ett angeläget behov 71 Analys 73 Tillgängligheten till alkohol och narkotika 73 Könsskillnader 73 Samsjuklighet 74 Positivt att det är möjligt att få och söka hjälp för oro 75 Vad hjälper 75 De mest utsatta behöver mer omfattande hjälp 75 Ungdomar kan behöva extra stöd när det gäller arbete och fysisk hälsa 75 Diskussion 77 Referenser 79 Bilaga Utvärdering av projektet MiniMaria hösten

6 Tack! Tack alla ni som bidragit till utvärderingen: Tack ungdomar och föräldrar för att ni delade med er av era kunskaper och erfarenheter. Era bidrag gör det möjligt för chefer och anställda att utveckla verksamheten ytterligare. Tack också: - projektets ungdomsbehandlare, sjuksköterskor och barn- och ungdomspsykiatriker för att ni delade med er av era kunskaper och erfarenheter - Lena för att vi samarbetade så bra kring inmatningen av data i SPSS - Majvor och Lena för att ni gick igenom journaler och lämnade kompletterande statistik - Camilla för svar på allehanda frågor - Åsa för korrekturläsning och layout - Ann och Christina för visat intresse och litteraturtips - Johanna för hjälp med att dubbelkolla statistiken - Bo för att du läste vad jag skrivit och lämnade synpunkter - Lovisa för omslagsbilden. Västmanlands Kommuner och Landsting den 27 februari 2011 Susanne Holmsten

7

8 Sammanfattning Denna rapport innehåller en utvärdering av ett samverkansprojekt i form av en öppenvårdsmottagning för ungdomar som befaras använda droger och samtidigt lida av psykisk ohälsa. Projektet drivs av Västerås stad i samverkan med Landstinget Västmanland. I projektet samverkar ungdomsbehandlare anställda av den kommunala utföraren proaros och sjuksköterskor anställda av barn- och ungdomspsykiatrin respektive vuxenpsykiatrin. En barn- och ungdomspsykiatriker arbetar några timmar per vecka i projektet. I en skriftlig överenskommelse mellan Landstinget Västmanland och Västerås stad anges samverkansprojektets syfte och mål. Syftet är att erbjuda ungdomar med drogproblematik och psykisk problematik samt deras föräldrar en öppen mottagning. Målen är att bryta ungdomars drogproblematik och tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser. Målgruppen är ungdomar upp till 20 år. I rapporten ges först en beskrivning av alkohol- och narkotikasituationen i Sverige och i Västerås. Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige beräknas vara 9,5 liter ren alkohol per invånare (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, 2009). I Västerås dricker sig 45 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 2 berusade minst en gång i månaden (Landstinget Västmanland 2009). Cirka 6 procent av åringarna i Sverige har använt cannabis under det senaste året och 2 procent under den senaste månaden. CAN konstaterar att det fortfarande verkar vara lätt att få tag på narkotika. Stora mängder narkotika har beslagtagits av myndigheterna, men priserna är fortsatt låga. I avsnittet därefter redovisas kort delar av innehållet i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården med särskilt fokus på samsjuklighet, d.v.s. sambandet mellan användandet av alkohol eller narkotika och psykisk ohälsa, därefter redovisas kort den regionala överenskommelse som är under utarbetande i Västmanland. Det följande avsnittet, Ungas samsjuklighet, bygger på en kunskapssammanställning och ställningstaganden av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ett kort utdrag ur Landstinget Västmanlands undersökning Liv och Hälsa Ung. Avsnittet därefter, Blir det bättre med behandling, bygger på professor Jan Blomqvists och fil dr Ninive von Greiffs forskning om missbruk och behandling. I forskningsavsnittet problematiseras synen på missbrukaren och vägarna ut ur missbruket. Sedan följer tre resultatredovisningar. Utvärderingen visar att syftet är uppfyllt för ungdomar upp till 18 år. Målet att tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser är också uppnått för ungdomar upp till 18 år. Frågan om målet att bryta ungdomars drogproblematik är uppfyllt kan inte besvaras. Utvärderingen visar att de professionella har lyckats etablera ett förtroende hos de intervjuade ungdomarna och föräldrarna. Faktorer som försvårat projektet är att vuxenpsykiatrin inte bidragit med läkarresurs, att läkarresursen är för liten, att projektets läkare och sjuksköterskor inte har haft tillgång till journalföringssystemet i projektets lokaler. Tillgång till psykolog och möjligheter att ge psykosocialt stöd under en längre tid skulle förbättra verksamheten ytterligare. Att de anställda ges tillfälle till kunskapsspridning för att andra ska kunna upptäcka samsjuklighet skulle göra det möjligt för flera ungdomar att få hjälp. Möjligheter för ungdomar att få abstinensbehandling behöver tillskapas. Frågor som behöver diskuteras är: åldersgränsen, om det är möjligt att nå en större andel flickor än idag och hur behandlingen vid samsjuklighet kan utvecklas vidare? I utvärderingens analysdel relateras utvärderingens resultat till rapportens inledande avsnitt. När ungdomarna och föräldrarna beskriver vad de har uppskattat framhåller de de professionellas kunnande och att de har gått bra att prata med. Föräldrarna framhåller också den snabba hjälpen. Mammorna nämner att de har blivit avlastade en del av sin oro. Blomqvist skriver att ett sätt att karakterisera och sammanfatta vägen ut ur missbruket är att beskriva det som en salutogen process, ett resultat av individens strävan att upprätta en känsla av sammanhang. 7

9 Att få snabb hjälp av kunniga professionella och uppleva sig respektfullt bemött främjar känslan av sammanhang. I rapportens sista avsnitt diskuteras utvärderingens resultat och vikten av att kommunen och landstinget tar ett gemensamt ansvar för ungdomar med befarat missbruk och samtidig psykisk ohälsa. 8

10 Inledning En överenskommelse mellan Västerås stad och Landstinget Västmanland Västerås stad (Individ- och familjenämnden genom Sociala nämndernas stab) och Landstinget Västmanland (Division Närsjukvård och Psykiatri) träffade sommaren 2009 en överenskommelse om ett samverkansprojekt i form av en mottagning för ungdomar som använder droger. Överenskommelsen avser tiden från den 1 mars 2009 till den 28 februari Enligt överenskommelsen ska uppföljningar av verksamheten ske fortlöpande och en utvärdering göras under hösten Överenskommelsen är undertecknad av divisionschef Christina Jogér och direktör Eva Sahlén. Bakgrunden till projektet var att det saknades en specifik behandling för ungdomar som hade både missbruksproblem och psykiska funktionsnedsättningar. En arbetsgrupp bildades redan år 2006 i syfte att utarbeta ett förslag till gemensam mottagning. Arbetsgruppen lämnade i februari 2007 ett förslag till en gemensam mottagning ( MiniMaria ) för åldersgruppen. Svårigheter med finansieringen ledde till att verksamheten inte kunde starta förrän år Projektets syfte och mål anges i överenskommelsen I överenskommelsen anges samverkansprojektets syfte och mål. Syftet är att erbjuda ungdomar med drogproblematik och psykisk problematik samt deras föräldrar en öppen mottagning. I överenskommelsen anges förutom syftet, målen för projektet. Dessa mål är: bryta ungdomars drogproblematik tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser. I överenskommelsen anges också målgruppen: verksamheten riktar sig i första hand till ungdomar mellan 15 och 20 år som använder droger. Utifrån en individuell bedömning kan även yngre än 15 år och äldre än 20 år komma i fråga för stöd från mottagningen. Enligt överenskommelsen kommer projektet att samverka med missbruksmottagningen för vuxna. Västerås stads ansvar I överenskommelsen anges att fyra socialsekreterare är anställda inom Västerås stad för att stödja ungdomar som befaras ha problem med missbruk. Denna verksamhet bedrevs redan innan samverkansprojektet och har namnet IRIS. Den kommunala utföraren proaros, Råd och stöd Ungdom, har ansvaret för verksamheten. Landstinget Västmanlands ansvar I överenskommelsen anges att två sjuksköterskor är anställda på vardera 50 procent av heltid i verksamheten. Den ena tjänsten bekostas av barn- och ungdomspsykiatrin och den andra av vuxenpsykiatrin. En läkare, barn- och ungdomspsykiatriker, från BUP arbetar 10 procent av en heltid i verksamheten. Kostnader för lokaler och urinprov Hälso- och sjukvårdens del av lokalerna och hälso- och sjukvårdens utrustning bekostas av landstinget. Den sociala delen av verksamheten bekostas av Västerås stad. Urinprov som bedöms nödvändiga för att bedriva hälso- och sjukvård bekostas av landstinget. Urinprov som bedöms nödvändiga av andra skäl än hälso- och sjukvårdsskäl bekostas av proaros. 9

11 Utvärderingsuppdraget Västerås stad och Landstinget Västmanlands barn- och ungdomspsykiatri har bett Västmanlands Kommuner och Landsting att utvärdera det gemensamma samverkansprojektet för ungdomar med psykisk ohälsa och med ett befarat missbruk. Arbete med utvärderingen påbörjades hösten 2010 och avslutas i februari Utvärderingens syfte Sociala nämndernas stab och BUP formulerar, efter diskussion i projektets styrgrupp, syftet med utvärderingen på följande sätt: Syftet med utvärderingen är att få en bild av om syfte och mål med projektet har nåtts. Resultatet kommer att ligga till grund för ställningstagande om verksamheten ska fortgå efter projekttidens slut. Preciserade frågor anges också. Dessa redovisas i bilaga. 10

12 Metodval och genomförande av utvärderingen Utvärderingens inledande avsnitt grundar sig på skriftliga källor; rapporter, böcker och forskning. De skriftliga källorna har sökts i Libris 1 och på Socialstyrelsens respektive Folkhälsoinstitutets hemsidor. Sökningar har också gjorts med hjälp av google. Kollegor som arbetar med psykisk ohälsa och missbruk/ beroende har lämnat förslag på rapporter. Inom samverkansprojektet har frågor utarbetats som ska ligga till grund för statistik som möjliggör regelbundna uppföljningar av projektet. De anställda lägger in svaren på frågorna i datorprogrammet Excel. Svaren redovisas för varje individ utan att namnen anges. Som ett led i denna utvärdering har utvärderaren tillsammans med den sjuksköterska som arbetar inom projektet, och är anställd inom vuxenpsykiatrin, manuellt överfört de insamlade svaren (data) från Excel till statistikprogrammet SPSS. Arbetet har till viss del även inneburit kategorisering och tolkning av data. De data som har lagts in i SPSS har sedan bearbetats av utvärderaren. Resultat presenteras i den första av utvärderingens resultatdelar. För att få både en bredare och mer fördjupad bild av verksamheten har nio intervjuer gjorts. För att få del av målgruppens upplevelser har intervjuer gjorts med två ungdomar och fyra föräldrar. Dessa intervjuer har gjorts enskilt. De flesta av föräldrarna och ungdomarna sa nej till att bli intervjuade då de tillfrågades av de anställda i projektet och flera av de ungdomar och föräldrar som först sa ja, visade sig, när utvärderaren tog kontakt, inte intresserade av att delta i utvärderingen. Några av familjerna nåddes inte under den tid som stod till utvärderarens förfogande. Ytterligare några familjer kontaktades inte av tidsmässiga skäl. För att få del av de professionellas upplevelser har samtliga anställda intervjuats. De fyra ungdomsbehandlarna 2 har intervjuats i grupp. De två sjuksköterskorna 3 har intervjuats tillsammans. Projektets läkare, barn- och ungdomspsykiatriker 4, har intervjuats enskilt. Det sammanlagda antalet intervjuer är nio. Av dessa har åtta intervjuer spelats in. Den intervju som ej har spelats in gjordes genom telefonen. Utöver detta har tre socialsekreterare och två poliser, som har haft kontakt med samverkansprojektet, ombetts i mejl att svara på sex frågor om projektet. En av dessa har besvarat frågorna. Svaren redovisas under rubriken: En socialsekreterares synpunkter. 1. Sökorden var ungdom + missbruk. 2. Deras tidigare yrkestitel socialsekreterare har ersatts med ungdomsbehandlare. 3. En av sjuksköterskorna är psykiatrisjuksköterska (tidigare utbildning) och den andra är specialistsjuksköterska med inriktning psykiatri (utbildad under senare år). 4. Läkare med specialistutbildning. 11

13 12

14 Rapportens disposition I rapportens första avsnitt ges en beskrivning av alkohol och narkotikasituationen i Sverige och i Västerås. I avsnittet beskrivs omfattningen av och könsskillnader i användandet av droger. I avsnittet därefter redovisas kort delar av innehållet i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården med särskilt fokus på samsjuklighet, d.v.s. sambandet mellan användandet av alkohol eller narkotika och psykisk ohälsa; därefter redovisas kort den regionala överenskommelse som är under utarbetande i Västmanland. Det följande avsnittet; Ungas samsjuklighet bygger på en kunskapssammanställning och ställningstaganden av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ett kort utdrag ur Landstinget Västmanlands undersökning Liv och Hälsa Ung. Avsnittet därefter: Blir det bättre med behandling, bygger på professor Jan Blomqvists och fil dr Ninive von Greiffs forskning om missbruk och behandling. I forskningsavsnittet problematiseras synen på missbrukaren och vägarna ut ur missbruket. Sedan följer tre resultatredovisningar. Den första resultatredovisningen bygger på den statistik som insamlats av de anställda i verksamheten och bearbetats av utvärderaren. Redovisningen avslutas med förslag till förbättringar av statistikinsamlandet. Resultatredovisning två bygger på intervjuer med de anställda. Resultatredovisning tre bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar. De tre resultatredovisningarna följs av avsnittet; Utvärderingens sammanfattande slutsatser. Avsnittets innehåll bygger på de tre resultatredovisningarna. I den efterföljande analysdelen relateras utvärderingens resultat till rapportens inledande avsnitt bl. a målen och syftet för verksamheten, de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården och den forskning som presenterats i inledningen. I rapportens sista avsnitt diskuteras utvärderingens resultat och vikten av att kommunen och landstinget tar ett gemensamt ansvar för ungdomar med befarat missbruk och samtidig psykisk ohälsa. 13

15 14

16 Alkohol-och narkotikasituationen i Sverige Alkoholkonsumtionen i Sverige Alkoholförsäljningen i Sverige uppgick år 2008 till 6,9 liter ren alkohol per invånare (15 år och äldre). Den totala konsumtionen beräknades till 9,5 liter per invånare. Andelen privatinförd alkohol bedömdes utgöra 18 procent av den totala konsumtionen. 5 Under 2000-talet nådde alkoholkonsumtionen en historiskt sett hög nivå (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, 2009). Främst handlade ökningen om privatinförd alkohol. Mellan åren 2004 och 2008 minskade den totala alkoholkonsumtionen med 10 procent. 6 Öl och vin står för den största delen av alkoholkonsumtionen, 37 respektive 40 procent. Spritandelen står för 22 procent. Likheter och skillnader mellan pojkars och flickors alkoholkonsumtion Under 1990-talet ökade alkoholkonsumtionen bland eleverna i årskurs nio. Efter en topp runt millennieskiftet har en nedgång ägt rum. Både flickor och pojkar har minskat sin totala konsumtion. Pojkarnas konsumtion har minskat något mer än flickornas. 7 Pojkarnas intensivkonsumtion ligger nu på samma nivå som flickornas. I Västerås dricker sig 45 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 2 berusade minst en gång i månaden (Landstinget Västmanland 2009). Andelen flickor i Sverige som intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden är drygt 40 procent och andelen pojkar knappt 50 procent (CAN 2010). Starköl står för den största delen av alkoholkonsumtionen när det gäller pojkar i årskurs 9, medan sprit står för den största delen av alkoholkonsumtionen när det gäller flickor i samma ålder. 8 Blanddrycker är också vanliga bland flickorna. Flickors dryckesmönster är mer spritt över olika alkoholtyper än pojkars. För pojkar i gymnasiets årskurs 2 utgör starkölet en ännu större andel av alkoholkonsumtionen än för pojkar i grundskolans årskurs 9. För flickor i gymnasiets årskurs 2 utgör vinet en ännu större andel av konsumtionen än bland flickor i årskurs 9. Blanddrycker och sprit dominerar dock flickornas alkoholkonsumtion även i gymnasiet. Skillnaderna mellan flickors och pojkars alkoholkonsumtion i grundskolans årskurs 9 har minskat sedan millennieskiftet. I gymnasiet är skillnaden mellan könen tydligare. Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) drar slutsatsen att det är i årsåldern som de större könsskillnaderna etableras. Unga män konsumerar mer alkohol än unga kvinnor. I årsåldern är männens konsumtion mer än dubbelt så stor som kvinnornas. Hos männen minskar konsumtionen med stigande ålder. Hos kvinnorna stabiliseras konsumtionen på en lägre nivå. Kvinnors och mäns alkoholkonsumtion Vuxna kvinnors alkoholkonsumtion under 1980-talet var drygt 40 procent av männens. Sedan 1990-talets mitt har kvinnornas andel av alkoholkonsumtionen ökat till ca 45 procent. (CAN 2009) Andelen riskkonsumenter bland åringarna har sedan år 2004 legat på 17 procent bland männen och 10 procent bland kvinnorna. (Statens folkhälsoinstitut, enligt CAN 2009) Hur många som har prövat och hur många som använder narkotika Tio procent av befolkningen i åldern år uppger att de någon gång har prövat narkotika. Cirka 2 procent i samma åldersgrupp har använt cannabis under det senaste året och 1 procent har använt cannabis under den senaste månaden % bedömdes komma från legal hemtillverkning, 6 % från smuggling och hembränning, 17 % från restauranter och livsmedelsbutiker och 57 % från Systembolaget. 6. Till följd av en minskad andel oregistrerad alkohol. 7. Åren dessförinnan, , ökade pojkarnas konsumtion kraftigare än flickornas. 8. All alkohol är omräknad till ren alkohol (100%). 15

17 Bland åringarna uppger dubbelt så många att de har prövat narkotika. Cirka 6 procent av åringarna har använt cannabis under det senaste året och 2 procent under den senaste månaden. Under 1990-talet observerades en ökning av tillgängligheten av narkotika. Enligt CAN verkar ökningen ha stagnerat under 2000-talet. Trots detta konstaterar CAN att det fortfarande verkar vara lätt att få tag på narkotika. Stora mängder narkotika har beslagtagits av myndigheterna, men priserna är fortsatt låga. Data från undersökningar på nationell nivå finns sedan Dessa visar att andelen ungdomar som prövat narkotika minskade under 1980-talet. Under 1990-talet observerades en motsatt trend då andelen elever som prövat narkotika mer än fördubblades. År 2009 svarade 8 procent av eleverna i årskurs 9 och dubbelt så många i årskurs 2 på gymnasiet att de prövat narkotika. I Västerås år 2008 (Liv och Hälsa ung 2008) utgjorde andelen flickor årskurs 9 som prövat narkotika 10 procent och andelen pojkar 14 procent. I årskurs 2 på gymnasiet utgjorde andelen flickor som prövat narkotika 18 procent och andelen pojkar 25 procent. Olika undersökningar visar att cirka 60 procent av dem som prövat narkotika använt enbart cannabis. Mellan 5 och 10 procent har använt enbart annan narkotika än cannabis. Amfetamin har länge varit den näst vanligaste narkotikasorten, men numera utgör amfetamin tillsammans med ecstacy de näst vanligaste narkotikasorterna. Illegalt använda läkemedel, som sömnmedel och lugnande medel av bensodiazepintyp, är minst lika vanligt förekommande som amfetamin och ecstacy. Sambandet mellan ungas narkotikaerfarenhet och konsumtion av alkohol Ungdomar i årskurs nio i grundskolan som har narkotikaerfarenhet konsumerar mer och oftare alkohol än de jämnåriga som inte har någon narkotikaerfarenhet. CAN (2009) skriver om sambandet mellan ungas (i årskurs 9) narkotikaerfarenhet och höga konsumtion av alkohol: Det finns ett starkt samband mellan narkotikaerfarenhet och frekvent konsumtion av sprit. Det var mellan fyra och sex gånger så vanligt att dricka sprit två gånger i månaden eller oftare bland dem som använt narkotika. Ett likartat samband finns också för konsumtion av folköl, starköl och vin. Ett betydande samband finns också mellan narkotikaerfarenhet och berusningsbenägenhet. Så många som 65 procent av dem som använt narkotika (2008) intensivkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare, jämfört med 22 procent bland övriga elever. Vanligare att män än kvinnor använder narkotika Det är vanligare att män använder narkotika än att kvinnor gör det. Det gäller både när det är frågan om enstaka tillfällen och regelbunden användning. Könsskillnaden vad gäller regelbunden användning är större än vad gäller att ha prövat. Riskbruk hos föräldrar Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen kartlagt omfattningen av barn som lever i familjer med alkohol- eller narkotikaproblem. Kartläggningen ingår i rapporten: Barn i familjer med alkoholeller narkotikaproblem. Omfattning och analys, som publicerades hösten Utifrån kartläggningen drar Folkhälsoinstitutet slutsatsen att ca 20 procent av alla barn är drabbade av föräldrars riskbruk. Folkhälsoinstitutet baserar sina slutsatser på den nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor 9. Enkäten visar att 15, 6 procent av alla män i åldern år med barn i hushållet har en riskabel alkoholkonsumtion. Motsvarande andel kvinnor var 7,7 procent. Utifrån dessa siffror drar Folkhälsoinstitutet slutsatsen att andelen barn med föräldrar som har en riskabel alkoholkonsumtion ligger mellan 15,6 procent och 23,3 procent. Folkhälsoinstitutet (2008 s 12) menar att det sannolikast kanske 10 är 20 procent av alla barn som är drabbade. 9. Svarsfrekvensen var endast 60 procent. Det är troligt att personer med riskabel alkoholkonsumtion eller cannabisbruk i större utsträckning än andra avstått från att svara, vilket gör att andelen män och kvinnor med riskbruk kan vara högre. 10. Det står faktiskt så. 16

18 Att 20 procent av alla barn är drabbade innebär att barn lever i familjer där minst en vuxen har ett riskbruk. Med riskbruk avses att dricka så mycket alkohol att den egna hälsan riskeras. Att det är så många barn innebär att vart femte barn är drabbat (Folkhälsoinstitutet 2008). I varje förskolegrupp och i varje skolklass finns alltså flera barn som lever tillsammans med minst en vuxen som har ett riskbruk. Folkhälsoinstitutet refererar till en nyligen gjord dansk undersökning som visar att 20 procent av de intervjuade danskarna upplevde sina föräldrars alkoholkonsumtion som problematisk när de var barn. Undersökningen baseras på intervjuer med danskar i åldern år. Folkhälsoinstitutet menar att undersökningen visar att barn kan uppleva även ett relativt måttligt alkoholmissbruk som problematiskt. Med en betydligt mer avgränsad definition är 1,2 procent av alla barn i Sverige drabbade. Så många har nämligen en vårdnadshavare som vårdats i slutenvård på sjukhus med en alkohol- eller narkotikadiagnos (Socialstyrelsen, enl Fhi 2008). Det innebär barn. Man vet dock inte hur många av dessa barns föräldrar som har den faktiska vårdnaden om barnen. I allmänhet dricker vuxna som lever med barn mindre alkohol än dem som inte har några hemmavarande barn. Det gäller dock inte ensamstående föräldrar; bland ensamstående föräldrar är det lika vanligt med riskbruk av alkohol som bland dem som inte har barn. Särskilt vanligt är riskbruk bland ensamstående pappor. (Folkhälsoinstitutet 2008) barn lever i familjer där någon vuxen använder Cannabis Under rubriken: Barn till föräldrar med narkotikabruk, redovisar Folkhälsoinstitutet, hur stor andel barn som lever tillsammans med en vuxen som använt cannabis under det senaste året. Folkhälsoinstitutet bygger sina slutsatser på samma källa som nämns ovan 11 och gör beräkningarna på motsvarande sätt som när det gällde riskbruk av alkohol. Folkhälsoinstitutet drar slutsatsen att mellan 1,2 och 1,8 procent lever i familjer där någon vuxen använt cannabis senaste året. Antalet barn uppskattas till Den nationella folkhälsoenkäten: Hälsa på lika villkor. 17

19 18

20 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården År 2007 gav Socialstyrelsen ut nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården under namnet: Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem Bakgrund och syfte med de nationella riktlinjerna Bakgrunden var att antalet personer med missbruks- och beroendeproblem hade ökat och att det fanns stora regionala skillnader i den svenska missbruks- och beroendevården. Syftet med riktlinjerna var att förbättra vården och att göra den mer enhetlig. Utgivandet av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården, innebar att Socialstyrelsen för första gången gav ut riktlinjer som riktade sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Anledningen var att missbruks- och beroendefrågorna rör flera olika områden: medicinska, psykologiska och sociala. Till grund för de nationella riktlinjerna ligger ett faktaunderlag utarbetat av experter på missbruk och beroende. Utifrån faktaunderlaget drog Socialstyrelsen följande slutsatser: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). Om en person med missbruks- och beroendeproblem söker hjälp inom socialtjänsten och socialtjänsten misstänker en psykisk störning eller sjukdom respektive somatisk sjukdom, ska socialtjänsten omedelbart ta kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning. För lämplig behandling av en klient eller patient med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykisk störning eller sjukdom är det viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Det finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet. Inget talar dock emot att använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom. Sambanden mellan psykisk ohälsa och missbruk eller beroende I de nationella riktlinjerna konstateras att personer som har alkohol- eller narkotikaproblem har en ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Mer än dubbelt så många, jämfört med befolkningen i övrigt, har någon gång i livet fått en psykiatrisk diagnos. Det är också vanligare att personer som någon gång haft en psykiatrisk diagnos även haft alkoholproblem. Liknande eller starkare samband finns också för missbruk eller beroende av narkotika. Enligt de nationella riktlinjerna är det troligt att problemen förstärker varandra så att situationen för den som är drabbad blir än svårare. I gruppen finns en förhöjd dödlighet bl.a. i självmord. I de nationella riktlinjerna framhålls att den hjälp som ges behöver vara riktad till både missbruket/beroendet och den psykiska ohälsan. Bland dem som söker hjälp för missbruk eller beroende har minst en tredjedel också en ångestsjukdom och ännu fler har en depressionsdiagnos. För personer med narkotika- missbruk eller beroende är andelen större. Internationella studier visa att personlighetsstörningar är så vanliga som 40 procent bland människor med alkoholproblem som söker hjälp inom missbruks- och beroendevården. Motsvarande andel för dem som har narkotikaproblem är 70 procent. Bland dem som söker hjälp inom hälsooch sjukvården för psykiatriska tillstånd bedöms ungefär 20 procent samtidigt ha ett missbruks- eller beroendeproblem (oftast alkohol). Ingen homogen grupp Människor med samsjuklighet utgör ingen homogen grupp. Den psykiska ohälsan varierar liksom problemen med missbruket eller beroendet. Den fysiska hälsan varierar också liksom förekomsten av andra svårigheter. Gemensamt är dock att den hjälp som ges behöver ges inom flera olika områden och därmed 19

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer