Nästan 4 av 10. Nästan 4 av 10. En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland. Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist

Transkript

1 Anders Andrén är folkhälsostrateg med betoning på folkhälsorapportering. Arbetar på enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland. Marina Kalander Blomqvist är sociolog och arbetar som folkhälsostrateg med ansvar för den epidemiologiska bevakningen. Arbetar vid enheten för folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland. [ Lat. handling ] Nästan 4 av 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Under de senaste åren har situationen för unga personers psykiska hälsa förändrats. I flera rapporter från till exempel massmedia kan man läsa att den psykiska ohälsan ökar, att det är allt fler unga som söker hjälp för psykiska och psykosomatiska symtom. När man ser denna utveckling ställer man sig givetvis frågan vad detta beror på? Vad är det som orsakat denna utveckling? För att få svar på dessa frågor startade ett arbete inom Utvecklingsstaben och dess enhet Folkhälsa och samhällsmedicin inom Landstinget i Värmland. Förhoppningsvis kan kan denna rapport ge en viss inblick i de teorier som finns kring förekomsten av psykisk ohälsa hos unga. Vidare presenteras tankar om hur landstinget kan utveckla vårdutbudet till unga personer som söker för psykisk ohälsa. Nästan 4 av 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist Rapport 1/2010 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 NÄSTAN 4 AV 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist Karlstad 2010

3 Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstingshuset Karlstad Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2010 ISSN

4 Innehåll SAMMANFATTNING... 8 INLEDNING DEFINITION AV PSYKISK OHÄLSA Begrepp som används BAKGRUND FÖRKLARINGSMODELLER Psykisk ohälsa naturligt förlopp Fysisk sjukdom eller skada Ålder, genus, och kroppsideal Uppväxt Social position Socialt stöd Arbete Skam Omorientering Differentiering Individualisering Integration Implementering Dissociation trauma, våld Stress PSYKISK OHÄLSA UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV ÖKAR DEN PSYKISKA OHÄLSAN? RESULTAT FRÅN INTERNATIONELLA OCH SVENSKA STUDIER SYFTE SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Kvantitativa data Urvalet Kvalitativa data intervjuer RESULTAT Psykisk ohälsa kvantitativa data från Liv och hälsa 2000, 2004 och Kön och ålder Uppväxt Social position Arbetslöshet Socialt stöd Skam Kroppslig sjukdom Psykisk sjukdom Kroppsuppfattning

5 Omorientering Integration Logistisk regression RESULTAT INTERVJUER Jag är inte säker på att den psykiska ohälsan har ökat Orsakerna är många och komplexa Mycket handlar om skolan Uppväxt man ska vara lycklig Social position Sjukskrivning Arbete Omorientering Individualisering Differentiering Implementering Integration Attitydförändring Dissociation trauma, våld Hur yttrar sig den psykiska ohälsan hos unga kvinnor idag? De intervjuades tankar om vad som bör göras Förslag till fortsatt forskning Vad tar vi med oss? Resultat som vi inte väntat oss DISKUSSION Har vi gjort rätt? Reliabilitet och validitet REFERENSER BILAGA

6 Förord Under de senaste åren har unga personers psykiska hälsa förändrats. I rapporter kan man läsa att den psykiska ohälsan ökar, att det är allt fler unga som söker hjälp för psykiska och psykosomatiska symtom. När man ser denna utveckling ställer man sig givetvis frågan om detta stämmer och vad detta isåfall beror på? För att få svar på dessa frågor startade ett arbete inom Utvecklingsstaben och dess enhet Folkhälsa och samhällsmedicin inom Landstinget i Värmland. Kvantitativa data från befolkningsundersökningen Liv och hälsa samt kvalitativa data från intervjuer har ställts samman och resulterat i denna rapport. Förhoppningsvis ska rapporten ge en viss inblick i några av de teorier som finns kring förekomsten av psykisk ohälsa hos unga. Vidare presenteras tankar om hur landstinget kan utveckla vårdutbudet till unga personer som söker för psykisk ohälsa. Avslutningsvis vill vi framföra ett varmt tack till dem som ställt upp på intervju och gett sin syn på psykisk ohälsa bland unga. För värdefull handledning tackas professorerna Staffan Janson och Bengt Starrin vid Karlstads universitet och fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper med ämnena folkhälsovetenskap respektive socialt arbete. Sist men inte minst ska också ett tack riktas till Biblioteket vid Centralsjukhuset Karlstad för värdefull hjälp med att hitta referenslitteratur till denna rapport. Marina Kalander Blomqvist Folkhälsostrateg Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Anders Andrén Folkhälsostrateg Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland 7

7 Sammanfattning Syftet med undersökningen var att ta reda på om psykiska ohälsa ökar och vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan bland kvinnor i åldersgruppen år. Psykisk ohälsa i form av nedstämdhet, sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligt bland unga och yngre vuxna. Symtomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Vanligast är de bland unga kvinnor. Symtomen avtar med stigande ålder. Data för denna studie har samlats in på två sätt. En kvantitativ del där resultaten är hämtade ur enkätstudien Liv och hälsa som genomförts åren 2000, 2004 och Till rapporten har specifika resultat från enkäterna hämtats för kvinnor år. De kvantitativa resultaten har kompletterats med en kvalitativ del i form av nio intervjuer. De intervjuade hade lång yrkeserfarenhet av arbete med ungdomar som drabbats av olika grader av psykiska besvär. Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är inte högre i Värmland än övriga riket. Resultaten från Liv och hälsa 2000, 2004 och 2008 och analyser av intervjuerna visar heller ingen entydig bild av att psykisk ohälsa ökar. En ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande har skett men den kraftiga utveckling som allmänt nämns gällande psykisk ohälsa hos unga kvinnor, har våra kvantitativa eller kvalitativa resultat inte kunnat bekräfta. Det är en ökning men en marginell sådan. Andelen kvinnor år med nedsatt psykiskt välbefinnande har legat relativt stabilt runt 35 procent. Andelen med diagnos Psykisk sjukdom har inte ökat. Sett till sysselsättning hade gruppen studerande högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Vanligast var nedsatt psykiskt välbefinnande hos kvinnor som både hade ekonomiska problem och som ansåg sig nedlåtande behandlade. Resultat från kvalitativa delen visar att det var en genomgående uppfattning hos de professionella som intervjuats att psykiska problem hos unga ökat något under senaste tid. Enligt de intervjuade yttrade sig den psykiska ohälsan hos de unga kvinnorna i form av ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, trötthet, låg självkänsla, stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. Även kroppsliga symtom som huvudvärk, ont i magen och värk i kroppen förekommer. Det går inte att hitta några specifika orsaker till unga kvinnors psykiska ohälsa just i Värmland utan får snarare sökas i det moderna samhället. Psykisk ohälsa är ett komplext problem och orsakerna varierar 8

8 från individ till individ. Dagens samhälle utgörs av mångfald, möjligheter och valsituationer som både kan uppfattas som tillgång eller påfrestning. Av avgörande betydelse är sannolikt hur man är rustad att möta dessa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, unga kvinnor, differentiering, individualisering, ekonomiska problem, skam och nedlåtande behandling. 9

9 Inledning Under de senaste 20 åren har inåtvända problem i form av ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande, blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna både i Sverige och i andra höginkomstländer. Symtomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Ökningstakten är dock liknande för båda könen. Det är främst bland yngre som den psykiska ohälsan ökat medan den förefaller oförändrad eller snarare förbättrad bland äldre (1). Nedsatt psykiskt välbefinnandet har i Liv- och hälsa-studierna mätts med GHQ12 (General Health Questionnaire) (2, 3). Det visar sig då att i Värmland har närmare fyra av tio unga kvinnor ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Detta är dock inte något unikt fenomen för Värmland utan gäller generellt för unga kvinnor i hela riket. Den psykiska ohälsan påverkar kvinnornas vardag på olika sätt i form av att man till exempel inte mår bra, får ont i huvudet, har värk, tappar lusten till olika saker, sjukskriver sig, känner sig nere eller har svårigheter att sköta skolarbetet. 10

10 Definition av psykisk ohälsa Denna framställning bygger på ett folkhälsoperspektiv (4). De tillstånd som inkluderas i begreppet psykisk ohälsa ska: 1. ha psykisk karaktär 2. vara relativt vanliga 3. öka risken för allvarlig sjuklighet, exempelvis klinisk depression (5). Preliminärt förefaller inåtvända psykiska problem som oro, ångest, nedsatt psykiskt välbefinnande, depressiva symtom, sömnsvårigheter och huvudvärk samt utagerande beteendeproblem bland barn och unga att uppfylla ovannämnda villkor (5). För att kunna definiera psykisk ohälsa krävs att inledningsvis definiera vad psykisk hälsa är. Två centrala begrepp i definitionen är hälsorelaterad funktionsförmåga och välbefinnande. En forskargrupp (Tengland & Brülde) vid Linköpings universitet har försökt klargöra innebörden i begreppet psykisk hälsa. De har funnit att innebörden ligger nära god mental förmåga samt välbefinnande. God mental förmåga skyddar mot psykisk ohälsa. Förmågor kan alltså beskrivas som faktorer som motverkar förekomst av psykisk ohälsa (6). Psykisk ohälsa Då den fysiska hälsan hänger samman med den psykiska och mot bakgrund av ovanstående resonemang blir Tenglands & Brüldes definition av psykisk ohälsa följande (6): I) Att sakna den psykiska förmågan som krävs för att uppnå viktiga mål eller II) Att inte ha tillägnat sig eller kunna använda de basala psykiska förmågor och dispositioner som människor normalt har relaterat till ålder och kön. och III) Att uppleva ett psykiskt hälsorelaterat lidande, det vill säga vara i ett negativt stämningsläge. 11

11 Exempel på psykisk ohälsa I) Att inte ha den psykiska förmågan som är nödvändig för att arbeta, ha sociala relationer, ta hand om sig och bilda familj. II) Att inte ha typiska basala psykiska förmågor och dispositioner som verklighetsuppfattning, rationalitet, minne, autonomi och självförtroende. III) Att inte ha motivation, drive, energi. IV) Att inte uppleva psykiskt hälsorelaterat välbefinnande, till exempel generell glädje, lugn, harmoni, god självkänsla. En konsekvens av långvarigt nedsatt psykiskt välbefinnande är att det kan övergå till att individen insjuknar i en depression eller annan psykisk sjukdom. Att insjukna i en depression innebär en övergång från psykisk ohälsa till psykisk sjukdom (7). Psykisk sjukdom är inget vi avser att diskutera i denna rapport. Den psykiska ohälsa som avhandlas i denna rapport kännetecknas av ängslan, oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, nedsatt psykiskt välbefinnande och stress. Samtliga besvär, förutom nedsatt psykiskt välbefinnande, är självrapporterade. Nedsatt psykiskt välbefinnande beräknas med hjälp av GHQ 12 (2, 3). Ansatsen i föreliggande rapport är att betrakta psykisk ohälsa ur ett epidemiologiskt, sociologiskt och ett folkhälsoperspektiv. Begrepp som används Ängslan/oro, trött/orkeslös, sömnproblem, nedstämd och stress Begreppen ängslan/oro, trött/orkeslös, sömnproblem, nedstämd samt stressad är så kallade psykosomatiska symtom. Frågan Har Du under de senaste 3 månaderna upplevt något eller några av följande besvär eller symtom har dikotomiserats så att svarsalternativen Har ej besvärats, Någon enstaka gång fått värde 0 = inga besvär och svarsalternativen Vid ett flertal tillfällen, I stort sett hela tiden fått värde 1 = har besvär/symtom (2) Smärtor/besvär Frågan om smärtor/besvär ingår i mätinstrumentet EQ-5D (Euroqol Quality of life scale) (3). Där har svarsalternativen dikotomiserats enligt följande; Jag har varken smärtor eller besvär värde 0 = inga smärtor och besvär och Jag har måttliga smärtor och besvär/jag har svåra smärtor och besvär värde 1 = har smärtor och besvär. 12

12 Nedsatt psykiskt välbefinnande När nedsatt psykiskt välbefinnande nämns i texten avses det mått som mäts med hjälp av mätinstrumentet GHQ12, General Health Questionnaire, som består av 12 frågor. Mätinstrumentet har validerats och beskrivs bland annat i boken Measuring Health (3). Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än livslånga karakteristika. GHQ är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya fenomen av distressing - karaktär. För att få fram ett mått på välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån de tolv frågorna. De första två svarsalternativen på varje fråga ger värdet 0 och det tredje och fjärde alternativet ger värdet 1. Därefter skapas en summavariabel där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden 0 12 poäng. Därefter skapas en dikotom variabel: Om summan <3 ges värdet 0 = Ej nedsatt psykiskt välbefinnande och om summan 3 ges värdet = Nedsatt psykiskt välbefinnande. 13

13 Bakgrund Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper, framför allt när det gäller den psykiska hälsan (1). Vårdgivare och skolhälsovård kan vittna om att allt fler ungdomar söker hjälp för depressioner och självmordtankar (13). Flera svenska studier visar att det är de unga kvinnorna som mår sämst psykiskt. ULF-studien 2004, Folkhälsoinstitutets senaste nationella befolkningsstudie 2008 och PART-studien från år 2003 är några av de senaste studierna (8, 9). Liv och hälsa 2000, 2004 och 2008 som genomförts i landstingen i Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala och Södermanland redovisar också en hög andel unga kvinnor år med nedsatt psykiskt välbefinnande, cirka 35 procent. Ungdomsårens oro och ångest har visserligen alltid existerat men den ökning som nu sker har sannolikt flera förklaringar. Forskare menar att man tidigt grundlägger riskerna för att drabbas av ohälsa och psykisk ohälsa och att det rör sig om flera samverkande faktorer (10). Psykisk ohälsa förekommer i olika former. Ofta yttrar sig den psykiska ohälsan i kroppsliga besvär. Bland 15-åriga flickor anger 24 procent att de mer än en gång i veckan har huvudvärk. Förutom huvudvärk handlar det också om ont i magen, yrsel, med mera. Inåtvända psykiska problem i form av oro, ångest, depressiva symtom är också vanliga. Även dessa lättare varianter, som står för en stor del av ökningen, kan leda till allvarliga psykiska problem (11). Den psykiska ohälsan innebär inte bara ett lidande för individen utan medför även stora kostnader för samhället. Psykisk ohälsa är en starkt bidragande faktor till sjukskrivning. Nästan 30 procent av antalet pågående sjukfall i länet under september 2008 var sjukskrivna för psykisk ohälsa. Av dessa var nästan 70 procent kvinnor (12). Bland gruppen år redovisar Försäkringskassan siffror som tyder på att sammantaget är just psykiska sjukdomar den enskilt största sjukskrivningsorsaken bland de unga, se figur 1. 14

14 % Psykiska sjukd Rörelseorg.sjukd Graviditetsbesvär Kvinnor Män Skador, förgiftning Figur 1. Vanligaste enskilda sjukskrivningsorsaker bland åriga kvinnor och män i Värmland, september Källa: Försäkringskassan Som framgår av figuren är det fler kvinnor än män i åldern år som är sjukskrivna för Psykiska sjukdomar, 32 respektive 28 procent i länet. För riket gäller förhållandet 33 procent kvinnor och 22 procent för män. Sedan några år tillbaka är psykiska sjukdomar den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor. Tidigare var det Rörelseorganens sjukdomar som var den dominerande orsaken. Påpekas bör dock att samtliga psykiska besvär och sjukdomar ryms inom Psykiska sjukdomar. Både lättare besvär och svårare psykiska sjukdomar som schizofreni ingår. Kostnader för psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de sjukdomsgrupper som orsakar de högsta samhällskostnaderna, 10,1 miljarder. Psykiska sjukdomar dominerar och står för 27 procent, följt av rörelseorganens sjukdomar, 23 procent (13). I rapporten Tänk långsiktigt presenteras en hälsoekonomisk modell där kostnaderna för olika generella insatser ställs mot insatsernas effekter på barns och ungdomars psykiska hälsa och de samhällsekonomiska vinster som dessa i sin tur ger upphov till. Om en person utvecklar psykosociala arbetshinder kan samhällskostnaderna uppgå till omkring två miljoner kronor under en trettioårsperiod (14). 15

15 Förklaringsmodeller Förklaringsmodeller om vad som orsakar psykisk ohälsa är många och speglar därmed också problemets komplexitet. Psykisk ohälsa naturligt förlopp Människor föds med olika förmågor att anpassa sig till psykiska problem som kan uppstå under livets gång. För de flesta innebär detta inga problem då de psykiska besvären efterhand tenderar att rätta till sig tack vare individens förmåga att anpassa sig. Det är först när många problem förekommer samtidigt som en avvikelse i form av psykiska besvär riskerar att bli bestående. Detta gäller både fysiska och psykiska svårigheter (5). Upprepade undersökningar av samma barn i så kallade högriskgrupper ger en uppfattning om hur manifesta de psykiska problemen är. Dessa undersökningar visar genomgående att en stor andel av de barn och unga som varit avvikande vid det första mättillfället normaliserats. Denna utveckling är ännu mer uttalad för depression, ångest och oro. I sin förlängning innebär detta att insatser som enbart riktas till högriskgrupper inte är tillräckliga för att förebygga psykisk ohälsa i befolkningen i stort (5). Fysisk sjukdom eller skada Psykisk ohälsa är vanlig i samband med fysisk sjukdom eller skada. Inget säger emellertid att fysisk sjukdom eller skada ökar. Därmed är det inte sannolikt att detta skulle vara en förklarande faktor till ökad psykisk ohälsa bland unga kvinnor (15). Ålder, genus, och kroppsideal Yngre personer (16 29 år) rapporterar i allmänhet mer besvär i form av depressioner, ångest och oro än äldre (65 84 år). Förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga jämfört med äldre (1). Kvinnor rapporterar vanligen mer psykiska besvär än män. De senaste årens ökning har framförallt observerats hos unga kvinnor (1, 15). Skillnaden i utveckling av självkänslan mellan pojkar och flickor, framförallt i puberteten, kan vara en förklaring till den högre andelen unga kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande. Under denna period utvecklas pojkarnas självkänsla positivt till skillnad mot flickornas. 16

16 Man kopplar detta till bland annat hur individen ser på sin kroppsliga utveckling. Tonårsflickor har oftare en mer negativ självbild än vad tonårspojkar har (16). En av flera förklaringar kan vara det rådande slankhetsidealet som dagligen framställs i media. Det är även genetiska faktorer som påverkar flickors och pojkars kroppar olika (5). Kroppsuppfattning, det vill säga att vara nöjd eller missnöjd med sin kropp, inverkar på den psykiska hälsan. Att vara missnöjd med sin kropp har sitt ursprung i ett flertal faktorer. Dessa faktorer kan vara: biologiska utvecklingsfaser (pubertet) psykosociala (självkänsla) sociala interpersonella (föräldrars inflytande) utvecklingstrender (viktökning efter stigande ålder) specifikt sammanhang (kulturell standard för att betraktas som attraktiv) (10). Vidare menar vissa sociologer att kvinnor oftare känner sig mindre värda, upplever att de har mindre kontroll över sina liv och prioriterar andras behov framför sina egna (17). Ytterligare en förklaring har att göra med den sociala konstruktionen av kön. Idealet om jämlikhet mellan könen blir starkare och starkare i västvärlden. Detta har inneburit förändrade könsroller både för kvinnor och för män. Framförallt har det sociala trycket på kvinnor att bli mera lik män blivit starkare än trycket på att männen ska bli mera lika kvinnorna (16). I länder där skillnaderna mellan kvinnors och mäns roller är stor är också skillnaderna i förekomst av symtom stora. Detta talar för att det finns en skillnad i socialisering och levnadsvillkor som bidrar till den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och unga kvinnor (5). Flickor och pojkar tycks även utveckla olika sätt att hantera svårigheter. Pojkar och unga män engagerar sig i fysiska aktiviteter som distraherar dem när det uppstår problem eller svårigheter. Flickor och unga kvinnor är mindre aktiva och funderar istället på vad orsakerna är till att de upplever sig må psykiskt dåligt. Ett sådant beteende kan påverka problemlösningsförmågan negativt. Därmed ökar också känslan av att vara hjälplös eller att misslyckas. Även här är könsskillnaderna mellan hur man hanterar svårigheter dåligt utredda och därmed heller inte förklarade (18). I en persons liv inträffar ständigt händelser som kan leda till att man drabbas av psykisk ohälsa. Dessa händelser kan påverka den psykiska hälsan negativt och har visat sig drabba kvinnor och män i ungefär lika 17

17 stor omfattning. Kvinnor reagerar däremot med fler depressiva symtom på jämförbara händelser, en fyrdubbling av symtom inom en sexmånaders period efter den utlösande händelsen (19). Hur negativa händelser påverkar den psykiska hälsan beskrivs mer ingående under avsnitten Integration, Implementering och Dissociation. Det förekommer även skillnader mellan könen beträffande hur man utsätts för olika negativa inslag under uppväxten. Ett exempel är sexuella trakasserier som är mer vanligt förekommande mot flickor än mot pojkar. En svensk studie bland elever i årskurs nio visar att sexuella trakasserier i hög grad bidrar till psykiska besvär bland flickor (20). Uppväxt En uppväxt som kännetecknas av kärlekslöshet, otrygghet, våld eller sexuella övergrepp ökar sårbarheten för depression och självmordsbenägenhet senare i livet (15). Man har funnit att unga kvinnor som lever i någon form av riskmiljö exempelvis där det förekommer missbruk, långvariga ekonomiska problem, olika former av övergrepp under sin uppväxt, har svårare att komma in i vuxenvärlden. En orsak till detta kan vara att riskmiljön i sig leder till att skolarbete och utbildning missgynnas. Effekten av att vara socioekonomiskt missgynnad är kumulativ (10). Familjens ekonomi under uppväxten är viktig. Barn som växer upp i familjer med sämre ekonomi rapporterar oftare psykisk ohälsa. Även ekonomiska nedskärningar inom det så kallade formella nätverket såsom förskola och skola har sannolikt haft en negativ betydelse för de barn som inte haft en trygg relation inom familjen (15). Skolan är en central arena för barn och unga. Utbildning har en stor betydelse för framtida yrke och därmed vilken plats man får i vuxenvärlden. Att lyckas i skolan bäddar för en framtida god psykisk hälsa på samma sätt som ett misslyckande i skolan kan bidra till psykisk ohälsa (5). En aspekt på skolarbetet är att stimulera elevers förmåga till planering. Denna förmåga har samband med aktiv problemlösning som visat sig leda till bättre psykisk hälsa (5). Vi lever i en ständigt föränderlig värld som kräver förmåga att hantera och anpassa sig till dessa förändringar. I en artikelserie om psykisk ohälsa hos unga publicerad i Svenska Dagbladet aktualiserades ungdomars förmåga att hantera dessa förändringar (21). Några av dessa artiklar diskuterar begreppen kvartslivet och kvartalskrisen. Man menar att kvartalslivskrisen är en övergångsfas mellan ungdom och vuxen, att förbereda sig för en värld i ständig förändring. Ett naturligt utvecklingssteg blir istället en psykologisk utvecklingskris som går ut på att förändra den egna självbilden för att anpassa sig till för dagens rådande ideal (21). 18

18 Social position Ur ett socioekonomiskt perspektiv är en befolkning mer eller mindre skiktad med olika förutsättningar i livet. Positionen i den sociala hierarkin har ett starkt samband med livslängden och risken att bli sjuk. Faktorer som utbildningsnivå, inkomst, sysselsättning och arbetsmiljö och därav följande sociala position är i hög grad bestämmande för variabler som hälsa, dödlighet och livslängd. Hälsan är sämst och medellivslängden kortast bland dem med lägst social position. Som markör för social position kan en enskild persons utbildningsnivå tjäna som exempel. Studier visar att lågutbildade uppger mer besvär än personer med lång utbildning. Bland lågutbildade finns också en överrisk för klinisk depression. Inom sfären avseende social position gäller att överrisken för psykisk ohälsa är tydligare för män än för kvinnor (5). Omvänt leder högre social position till bättre hälsa och längre liv. Ju högre upp på samhällsstegen en person befinner sig, desto mer möjlighet till socialt deltagande och kontroll över sitt liv har hon. I sin tur påverkar detta hälsan positivt. En position längre ner på samhällsstegen minskar däremot möjligheterna till socialt deltagande och kontrollen över livet. Något som i sin tur leder till försämrad hälsa. Till social position kan också hänföras var någonstans en person bor. Undersökningar visar att personer som bor i storstäder oftare uppvisar psykiska besvär jämfört med personer som bor i glesbygd. Några uppenbara förklaringar till denna överrisk har inte kunnat hittas (5). Kvinnor som bor i glesbygd har mindre besvär än kvinnor i stortstäder. Beträffande män är förhållandet det motsatta; män i glesbygd har mer besvär (1). Socialt stöd En annan aspekt på psykisk ohälsa är tillgång till socialt kapital. Med detta menas att tillgång till socialt stöd i kombination med delaktighet i samhället, är kopplad till psykisk hälsa oavsett ålder och befolkningsgrupp. Att inte ha socialt kapital ser ut att genomgående vara kopplat till ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor i åldern år utan socialt kapital löpte 2,4 gånger större risk för psykisk ohälsa jämfört generellt med kvinnor över 64 år (22). Sociala relationer uppstår när två eller flera individer socialt samspelar med varandra. Dessa sociala relationer är viktiga faktorer som påverkar hälsan (10). Ur sociala relationer och dess koppling till hälsa utvecklas det som kallas socialt stöd. Upplevs dessa relationer som stödjande och trygga spelar de också en viktig roll som skydd mot psykisk ohälsa. Den positiva inverkan som dessa relationer har för en individs självkänsla är i sin tur gynnsam för den psykiska hälsan. En individ som får stöd i sin omgivning 19

19 kan i högre grad känna sig förvissad om att få hjälp när så skulle behövas vilket gör att en känsla av trygghet utvecklas (23). Nära kopplat till sociala relationer är vänskapsförbindelser som är den komponent som förklarar mest av människors upplevelse av socialt stöd (10). Arbete Sett under de senaste 20 åren har ungdomars levnadsvillkor varit goda eller till och med förbättrats. Ett betydelsefullt undantag finns dock. Ungdomars möjlighet att få ett arbete har dramatiskt förändrats. I samband med 1990-talskrisen försvann ett stort antal arbetstillfällen vilket nästan enbart drabbade ungdomar. Stora grupper av ungdomar har därför blivit hänvisade till att studera vidare fastän man kanske hellre arbetat (1). Att arbetslöshet påverkar individens psykiska hälsa negativt, råder inga tvivel. Ett flertal studier så tidigt som från 1930-talet påvisar ett klart samband (24). Dessa studier har senare verifierats genom väl grundade studier under 1980-talet och även under senare år med upprepade undersökningar och metaanalyser (25). Några av de bästa studierna kring arbetets betydelse för den psykiska ohälsan har gjorts bland unga. I dessa studier mättes den psykiska hälsan under skoltiden och följdes sedan upp när det blev dags att söka arbete. Här mättes skillnaderna bland de ungdomar som fick arbete och dem som blev arbetslösa. Man genomförde dessa studier både longitudinellt och som tvärsnittstudier. I studie efter studie framkom samma entydiga resultat. Unga arbetslösa hade i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än vad ungdomar med arbete hade. Studierna visade även att den psykiska ohälsan var en konsekvens av arbetslösheten snarare än orsaken till att man var arbetslös. Med andra ord visar dessa studier klart att psykisk ohälsa inte är orsaken till arbetslöshet bland unga vuxna. Sammanfattningsvis kan man uttrycka det som att forskningen, såsom den är beskriven här, övertygande visar att arbetslöshet har negativa, omfattande och ibland allvarliga konsekvenser för den psykiska hälsan (26). Förändrade arbetsvillkor är ytterligare en faktor som kan bidra till försämrad psykisk hälsa och då framförallt osäkra anställningsformer. Alltfler personer har en osäker anställningsform samtidigt som de upplever att kraven i arbetet ökar. Detta kan i sin förlängning bidra till en försämrad psykisk hälsa. Osäkra anställningsformer är vanligast bland yngre (15). Arbete och arbetet har sedan urminnes tider påverkat och strukturerat våra liv. Ett arbete har stor betydelse för sociala relationer, möjligheter till materiella tillgångar samt vår status och självkänsla. Lönearbetaren får inte bara lön för utfört arbete utan bestämmer även den identitet och status 20

20 man får i samhället (27). Arbetet har också en avgörande betydelse för hela vår existens och våra möjligheter att utforma relationer till andra människor (28). Unga som ställs utanför arbetsmarknaden drabbas inte enbart av att bli exkluderad från arbetsmarknaden utan riskerar även att exkluderas på andra sätt. Hög arbetslöshet bland unga håller på att bli ett socialt permanent tillstånd med den konsekvensen att fler och fler individer inte kommer att kunna leva ett liv som krävs för att få ett materiellt och socialt gott liv. Gapet mellan en ökad marginalisering och den enskildes vilja till integration i samhället ökar och skapar därmed ett tillstånd som kan uttryckas i termer av social exklusion (29). Visserligen anses arbetslöshet vara en avgörande indikator för social exklusion men fler dimensioner måste beaktas för att fullt ut förstå komplexiteten kring social exklusion. Den första dimensionen, Exklusion från arbetslivet, avser det faktum att ställas inför svårigheten att komma tillbaka till arbetslivet eller att överhuvudtaget ta sig in. Detta kan i sin tur leda till att vederbörande drar sig tillbaka eller resignerar inför möjligheten att få ett nytt arbete. Med Ekonomisk exklusion avses fattigdom, vilket här innebär att vara ekonomiskt beroende av offentliga instanser såsom socialtjänst eller annan inkomst som av omgivningen uppfattas som mindre socialt accepterad. Till detta kommer också förlusten av att inte kunna vara ekonomiskt oberoende eller att inte kunna bidra med ekonomisk försörjning till familjen. Den tredje dimensionen kallas för Institutionell exklusion. Detta betyder att den arbetslöse utesluts från såväl offentliga som privata serviceinrättningar i form av exempelvis banker, försäkringsbolag etc. Jämsides med bristande stöd med anledning av arbetslösheten, tillkommer också känslan av att vara beroende av offentliga samhällstjänster som i sin tur kan framkalla skamkänslor och passivitet. Fjärde dimensionen Kulturell exklusion hänför sig till svårigheter att inte kunna leva ett liv som följer socialt accepterade normer och värderingar. Exklusion via Social isolering är den femte dimensionen som avser en arbetslös person som drar sig tillbaka från sina vardagliga sociala nätverk och in i en allmän isolering. I sin förlängning kan detta leda till att vederbörande bara blir hänförd till en specifik grupp som i detta fall blir de arbetslösa. Slutligen kan nämnas en sjätte dimension som kallas Spatial (rumslig) exklusion. Denna dimension tar sin utgångspunkt i den kunskap som säger att personer med begränsade ekonomiska resurser och med likartad 21