Nästan 4 av 10. Nästan 4 av 10. En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland. Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nästan 4 av 10. Nästan 4 av 10. En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland. Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist"

Transkript

1 Anders Andrén är folkhälsostrateg med betoning på folkhälsorapportering. Arbetar på enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland. Marina Kalander Blomqvist är sociolog och arbetar som folkhälsostrateg med ansvar för den epidemiologiska bevakningen. Arbetar vid enheten för folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland. [ Lat. handling ] Nästan 4 av 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Under de senaste åren har situationen för unga personers psykiska hälsa förändrats. I flera rapporter från till exempel massmedia kan man läsa att den psykiska ohälsan ökar, att det är allt fler unga som söker hjälp för psykiska och psykosomatiska symtom. När man ser denna utveckling ställer man sig givetvis frågan vad detta beror på? Vad är det som orsakat denna utveckling? För att få svar på dessa frågor startade ett arbete inom Utvecklingsstaben och dess enhet Folkhälsa och samhällsmedicin inom Landstinget i Värmland. Förhoppningsvis kan kan denna rapport ge en viss inblick i de teorier som finns kring förekomsten av psykisk ohälsa hos unga. Vidare presenteras tankar om hur landstinget kan utveckla vårdutbudet till unga personer som söker för psykisk ohälsa. Nästan 4 av 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist Rapport 1/2010 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 NÄSTAN 4 AV 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist Karlstad 2010

3 Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstingshuset Karlstad Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2010 ISSN

4 Innehåll SAMMANFATTNING... 8 INLEDNING DEFINITION AV PSYKISK OHÄLSA Begrepp som används BAKGRUND FÖRKLARINGSMODELLER Psykisk ohälsa naturligt förlopp Fysisk sjukdom eller skada Ålder, genus, och kroppsideal Uppväxt Social position Socialt stöd Arbete Skam Omorientering Differentiering Individualisering Integration Implementering Dissociation trauma, våld Stress PSYKISK OHÄLSA UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV ÖKAR DEN PSYKISKA OHÄLSAN? RESULTAT FRÅN INTERNATIONELLA OCH SVENSKA STUDIER SYFTE SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Kvantitativa data Urvalet Kvalitativa data intervjuer RESULTAT Psykisk ohälsa kvantitativa data från Liv och hälsa 2000, 2004 och Kön och ålder Uppväxt Social position Arbetslöshet Socialt stöd Skam Kroppslig sjukdom Psykisk sjukdom Kroppsuppfattning

5 Omorientering Integration Logistisk regression RESULTAT INTERVJUER Jag är inte säker på att den psykiska ohälsan har ökat Orsakerna är många och komplexa Mycket handlar om skolan Uppväxt man ska vara lycklig Social position Sjukskrivning Arbete Omorientering Individualisering Differentiering Implementering Integration Attitydförändring Dissociation trauma, våld Hur yttrar sig den psykiska ohälsan hos unga kvinnor idag? De intervjuades tankar om vad som bör göras Förslag till fortsatt forskning Vad tar vi med oss? Resultat som vi inte väntat oss DISKUSSION Har vi gjort rätt? Reliabilitet och validitet REFERENSER BILAGA

6 Förord Under de senaste åren har unga personers psykiska hälsa förändrats. I rapporter kan man läsa att den psykiska ohälsan ökar, att det är allt fler unga som söker hjälp för psykiska och psykosomatiska symtom. När man ser denna utveckling ställer man sig givetvis frågan om detta stämmer och vad detta isåfall beror på? För att få svar på dessa frågor startade ett arbete inom Utvecklingsstaben och dess enhet Folkhälsa och samhällsmedicin inom Landstinget i Värmland. Kvantitativa data från befolkningsundersökningen Liv och hälsa samt kvalitativa data från intervjuer har ställts samman och resulterat i denna rapport. Förhoppningsvis ska rapporten ge en viss inblick i några av de teorier som finns kring förekomsten av psykisk ohälsa hos unga. Vidare presenteras tankar om hur landstinget kan utveckla vårdutbudet till unga personer som söker för psykisk ohälsa. Avslutningsvis vill vi framföra ett varmt tack till dem som ställt upp på intervju och gett sin syn på psykisk ohälsa bland unga. För värdefull handledning tackas professorerna Staffan Janson och Bengt Starrin vid Karlstads universitet och fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper med ämnena folkhälsovetenskap respektive socialt arbete. Sist men inte minst ska också ett tack riktas till Biblioteket vid Centralsjukhuset Karlstad för värdefull hjälp med att hitta referenslitteratur till denna rapport. Marina Kalander Blomqvist Folkhälsostrateg Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Anders Andrén Folkhälsostrateg Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland 7

7 Sammanfattning Syftet med undersökningen var att ta reda på om psykiska ohälsa ökar och vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan bland kvinnor i åldersgruppen år. Psykisk ohälsa i form av nedstämdhet, sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligt bland unga och yngre vuxna. Symtomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Vanligast är de bland unga kvinnor. Symtomen avtar med stigande ålder. Data för denna studie har samlats in på två sätt. En kvantitativ del där resultaten är hämtade ur enkätstudien Liv och hälsa som genomförts åren 2000, 2004 och Till rapporten har specifika resultat från enkäterna hämtats för kvinnor år. De kvantitativa resultaten har kompletterats med en kvalitativ del i form av nio intervjuer. De intervjuade hade lång yrkeserfarenhet av arbete med ungdomar som drabbats av olika grader av psykiska besvär. Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är inte högre i Värmland än övriga riket. Resultaten från Liv och hälsa 2000, 2004 och 2008 och analyser av intervjuerna visar heller ingen entydig bild av att psykisk ohälsa ökar. En ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande har skett men den kraftiga utveckling som allmänt nämns gällande psykisk ohälsa hos unga kvinnor, har våra kvantitativa eller kvalitativa resultat inte kunnat bekräfta. Det är en ökning men en marginell sådan. Andelen kvinnor år med nedsatt psykiskt välbefinnande har legat relativt stabilt runt 35 procent. Andelen med diagnos Psykisk sjukdom har inte ökat. Sett till sysselsättning hade gruppen studerande högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Vanligast var nedsatt psykiskt välbefinnande hos kvinnor som både hade ekonomiska problem och som ansåg sig nedlåtande behandlade. Resultat från kvalitativa delen visar att det var en genomgående uppfattning hos de professionella som intervjuats att psykiska problem hos unga ökat något under senaste tid. Enligt de intervjuade yttrade sig den psykiska ohälsan hos de unga kvinnorna i form av ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, trötthet, låg självkänsla, stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. Även kroppsliga symtom som huvudvärk, ont i magen och värk i kroppen förekommer. Det går inte att hitta några specifika orsaker till unga kvinnors psykiska ohälsa just i Värmland utan får snarare sökas i det moderna samhället. Psykisk ohälsa är ett komplext problem och orsakerna varierar 8

8 från individ till individ. Dagens samhälle utgörs av mångfald, möjligheter och valsituationer som både kan uppfattas som tillgång eller påfrestning. Av avgörande betydelse är sannolikt hur man är rustad att möta dessa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, unga kvinnor, differentiering, individualisering, ekonomiska problem, skam och nedlåtande behandling. 9

9 Inledning Under de senaste 20 åren har inåtvända problem i form av ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande, blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna både i Sverige och i andra höginkomstländer. Symtomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Ökningstakten är dock liknande för båda könen. Det är främst bland yngre som den psykiska ohälsan ökat medan den förefaller oförändrad eller snarare förbättrad bland äldre (1). Nedsatt psykiskt välbefinnandet har i Liv- och hälsa-studierna mätts med GHQ12 (General Health Questionnaire) (2, 3). Det visar sig då att i Värmland har närmare fyra av tio unga kvinnor ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Detta är dock inte något unikt fenomen för Värmland utan gäller generellt för unga kvinnor i hela riket. Den psykiska ohälsan påverkar kvinnornas vardag på olika sätt i form av att man till exempel inte mår bra, får ont i huvudet, har värk, tappar lusten till olika saker, sjukskriver sig, känner sig nere eller har svårigheter att sköta skolarbetet. 10

10 Definition av psykisk ohälsa Denna framställning bygger på ett folkhälsoperspektiv (4). De tillstånd som inkluderas i begreppet psykisk ohälsa ska: 1. ha psykisk karaktär 2. vara relativt vanliga 3. öka risken för allvarlig sjuklighet, exempelvis klinisk depression (5). Preliminärt förefaller inåtvända psykiska problem som oro, ångest, nedsatt psykiskt välbefinnande, depressiva symtom, sömnsvårigheter och huvudvärk samt utagerande beteendeproblem bland barn och unga att uppfylla ovannämnda villkor (5). För att kunna definiera psykisk ohälsa krävs att inledningsvis definiera vad psykisk hälsa är. Två centrala begrepp i definitionen är hälsorelaterad funktionsförmåga och välbefinnande. En forskargrupp (Tengland & Brülde) vid Linköpings universitet har försökt klargöra innebörden i begreppet psykisk hälsa. De har funnit att innebörden ligger nära god mental förmåga samt välbefinnande. God mental förmåga skyddar mot psykisk ohälsa. Förmågor kan alltså beskrivas som faktorer som motverkar förekomst av psykisk ohälsa (6). Psykisk ohälsa Då den fysiska hälsan hänger samman med den psykiska och mot bakgrund av ovanstående resonemang blir Tenglands & Brüldes definition av psykisk ohälsa följande (6): I) Att sakna den psykiska förmågan som krävs för att uppnå viktiga mål eller II) Att inte ha tillägnat sig eller kunna använda de basala psykiska förmågor och dispositioner som människor normalt har relaterat till ålder och kön. och III) Att uppleva ett psykiskt hälsorelaterat lidande, det vill säga vara i ett negativt stämningsläge. 11

11 Exempel på psykisk ohälsa I) Att inte ha den psykiska förmågan som är nödvändig för att arbeta, ha sociala relationer, ta hand om sig och bilda familj. II) Att inte ha typiska basala psykiska förmågor och dispositioner som verklighetsuppfattning, rationalitet, minne, autonomi och självförtroende. III) Att inte ha motivation, drive, energi. IV) Att inte uppleva psykiskt hälsorelaterat välbefinnande, till exempel generell glädje, lugn, harmoni, god självkänsla. En konsekvens av långvarigt nedsatt psykiskt välbefinnande är att det kan övergå till att individen insjuknar i en depression eller annan psykisk sjukdom. Att insjukna i en depression innebär en övergång från psykisk ohälsa till psykisk sjukdom (7). Psykisk sjukdom är inget vi avser att diskutera i denna rapport. Den psykiska ohälsa som avhandlas i denna rapport kännetecknas av ängslan, oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, nedsatt psykiskt välbefinnande och stress. Samtliga besvär, förutom nedsatt psykiskt välbefinnande, är självrapporterade. Nedsatt psykiskt välbefinnande beräknas med hjälp av GHQ 12 (2, 3). Ansatsen i föreliggande rapport är att betrakta psykisk ohälsa ur ett epidemiologiskt, sociologiskt och ett folkhälsoperspektiv. Begrepp som används Ängslan/oro, trött/orkeslös, sömnproblem, nedstämd och stress Begreppen ängslan/oro, trött/orkeslös, sömnproblem, nedstämd samt stressad är så kallade psykosomatiska symtom. Frågan Har Du under de senaste 3 månaderna upplevt något eller några av följande besvär eller symtom har dikotomiserats så att svarsalternativen Har ej besvärats, Någon enstaka gång fått värde 0 = inga besvär och svarsalternativen Vid ett flertal tillfällen, I stort sett hela tiden fått värde 1 = har besvär/symtom (2) Smärtor/besvär Frågan om smärtor/besvär ingår i mätinstrumentet EQ-5D (Euroqol Quality of life scale) (3). Där har svarsalternativen dikotomiserats enligt följande; Jag har varken smärtor eller besvär värde 0 = inga smärtor och besvär och Jag har måttliga smärtor och besvär/jag har svåra smärtor och besvär värde 1 = har smärtor och besvär. 12

12 Nedsatt psykiskt välbefinnande När nedsatt psykiskt välbefinnande nämns i texten avses det mått som mäts med hjälp av mätinstrumentet GHQ12, General Health Questionnaire, som består av 12 frågor. Mätinstrumentet har validerats och beskrivs bland annat i boken Measuring Health (3). Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än livslånga karakteristika. GHQ är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya fenomen av distressing - karaktär. För att få fram ett mått på välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån de tolv frågorna. De första två svarsalternativen på varje fråga ger värdet 0 och det tredje och fjärde alternativet ger värdet 1. Därefter skapas en summavariabel där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden 0 12 poäng. Därefter skapas en dikotom variabel: Om summan <3 ges värdet 0 = Ej nedsatt psykiskt välbefinnande och om summan 3 ges värdet = Nedsatt psykiskt välbefinnande. 13

13 Bakgrund Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper, framför allt när det gäller den psykiska hälsan (1). Vårdgivare och skolhälsovård kan vittna om att allt fler ungdomar söker hjälp för depressioner och självmordtankar (13). Flera svenska studier visar att det är de unga kvinnorna som mår sämst psykiskt. ULF-studien 2004, Folkhälsoinstitutets senaste nationella befolkningsstudie 2008 och PART-studien från år 2003 är några av de senaste studierna (8, 9). Liv och hälsa 2000, 2004 och 2008 som genomförts i landstingen i Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala och Södermanland redovisar också en hög andel unga kvinnor år med nedsatt psykiskt välbefinnande, cirka 35 procent. Ungdomsårens oro och ångest har visserligen alltid existerat men den ökning som nu sker har sannolikt flera förklaringar. Forskare menar att man tidigt grundlägger riskerna för att drabbas av ohälsa och psykisk ohälsa och att det rör sig om flera samverkande faktorer (10). Psykisk ohälsa förekommer i olika former. Ofta yttrar sig den psykiska ohälsan i kroppsliga besvär. Bland 15-åriga flickor anger 24 procent att de mer än en gång i veckan har huvudvärk. Förutom huvudvärk handlar det också om ont i magen, yrsel, med mera. Inåtvända psykiska problem i form av oro, ångest, depressiva symtom är också vanliga. Även dessa lättare varianter, som står för en stor del av ökningen, kan leda till allvarliga psykiska problem (11). Den psykiska ohälsan innebär inte bara ett lidande för individen utan medför även stora kostnader för samhället. Psykisk ohälsa är en starkt bidragande faktor till sjukskrivning. Nästan 30 procent av antalet pågående sjukfall i länet under september 2008 var sjukskrivna för psykisk ohälsa. Av dessa var nästan 70 procent kvinnor (12). Bland gruppen år redovisar Försäkringskassan siffror som tyder på att sammantaget är just psykiska sjukdomar den enskilt största sjukskrivningsorsaken bland de unga, se figur 1. 14

14 % Psykiska sjukd Rörelseorg.sjukd Graviditetsbesvär Kvinnor Män Skador, förgiftning Figur 1. Vanligaste enskilda sjukskrivningsorsaker bland åriga kvinnor och män i Värmland, september Källa: Försäkringskassan Som framgår av figuren är det fler kvinnor än män i åldern år som är sjukskrivna för Psykiska sjukdomar, 32 respektive 28 procent i länet. För riket gäller förhållandet 33 procent kvinnor och 22 procent för män. Sedan några år tillbaka är psykiska sjukdomar den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor. Tidigare var det Rörelseorganens sjukdomar som var den dominerande orsaken. Påpekas bör dock att samtliga psykiska besvär och sjukdomar ryms inom Psykiska sjukdomar. Både lättare besvär och svårare psykiska sjukdomar som schizofreni ingår. Kostnader för psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de sjukdomsgrupper som orsakar de högsta samhällskostnaderna, 10,1 miljarder. Psykiska sjukdomar dominerar och står för 27 procent, följt av rörelseorganens sjukdomar, 23 procent (13). I rapporten Tänk långsiktigt presenteras en hälsoekonomisk modell där kostnaderna för olika generella insatser ställs mot insatsernas effekter på barns och ungdomars psykiska hälsa och de samhällsekonomiska vinster som dessa i sin tur ger upphov till. Om en person utvecklar psykosociala arbetshinder kan samhällskostnaderna uppgå till omkring två miljoner kronor under en trettioårsperiod (14). 15

15 Förklaringsmodeller Förklaringsmodeller om vad som orsakar psykisk ohälsa är många och speglar därmed också problemets komplexitet. Psykisk ohälsa naturligt förlopp Människor föds med olika förmågor att anpassa sig till psykiska problem som kan uppstå under livets gång. För de flesta innebär detta inga problem då de psykiska besvären efterhand tenderar att rätta till sig tack vare individens förmåga att anpassa sig. Det är först när många problem förekommer samtidigt som en avvikelse i form av psykiska besvär riskerar att bli bestående. Detta gäller både fysiska och psykiska svårigheter (5). Upprepade undersökningar av samma barn i så kallade högriskgrupper ger en uppfattning om hur manifesta de psykiska problemen är. Dessa undersökningar visar genomgående att en stor andel av de barn och unga som varit avvikande vid det första mättillfället normaliserats. Denna utveckling är ännu mer uttalad för depression, ångest och oro. I sin förlängning innebär detta att insatser som enbart riktas till högriskgrupper inte är tillräckliga för att förebygga psykisk ohälsa i befolkningen i stort (5). Fysisk sjukdom eller skada Psykisk ohälsa är vanlig i samband med fysisk sjukdom eller skada. Inget säger emellertid att fysisk sjukdom eller skada ökar. Därmed är det inte sannolikt att detta skulle vara en förklarande faktor till ökad psykisk ohälsa bland unga kvinnor (15). Ålder, genus, och kroppsideal Yngre personer (16 29 år) rapporterar i allmänhet mer besvär i form av depressioner, ångest och oro än äldre (65 84 år). Förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga jämfört med äldre (1). Kvinnor rapporterar vanligen mer psykiska besvär än män. De senaste årens ökning har framförallt observerats hos unga kvinnor (1, 15). Skillnaden i utveckling av självkänslan mellan pojkar och flickor, framförallt i puberteten, kan vara en förklaring till den högre andelen unga kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande. Under denna period utvecklas pojkarnas självkänsla positivt till skillnad mot flickornas. 16

16 Man kopplar detta till bland annat hur individen ser på sin kroppsliga utveckling. Tonårsflickor har oftare en mer negativ självbild än vad tonårspojkar har (16). En av flera förklaringar kan vara det rådande slankhetsidealet som dagligen framställs i media. Det är även genetiska faktorer som påverkar flickors och pojkars kroppar olika (5). Kroppsuppfattning, det vill säga att vara nöjd eller missnöjd med sin kropp, inverkar på den psykiska hälsan. Att vara missnöjd med sin kropp har sitt ursprung i ett flertal faktorer. Dessa faktorer kan vara: biologiska utvecklingsfaser (pubertet) psykosociala (självkänsla) sociala interpersonella (föräldrars inflytande) utvecklingstrender (viktökning efter stigande ålder) specifikt sammanhang (kulturell standard för att betraktas som attraktiv) (10). Vidare menar vissa sociologer att kvinnor oftare känner sig mindre värda, upplever att de har mindre kontroll över sina liv och prioriterar andras behov framför sina egna (17). Ytterligare en förklaring har att göra med den sociala konstruktionen av kön. Idealet om jämlikhet mellan könen blir starkare och starkare i västvärlden. Detta har inneburit förändrade könsroller både för kvinnor och för män. Framförallt har det sociala trycket på kvinnor att bli mera lik män blivit starkare än trycket på att männen ska bli mera lika kvinnorna (16). I länder där skillnaderna mellan kvinnors och mäns roller är stor är också skillnaderna i förekomst av symtom stora. Detta talar för att det finns en skillnad i socialisering och levnadsvillkor som bidrar till den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och unga kvinnor (5). Flickor och pojkar tycks även utveckla olika sätt att hantera svårigheter. Pojkar och unga män engagerar sig i fysiska aktiviteter som distraherar dem när det uppstår problem eller svårigheter. Flickor och unga kvinnor är mindre aktiva och funderar istället på vad orsakerna är till att de upplever sig må psykiskt dåligt. Ett sådant beteende kan påverka problemlösningsförmågan negativt. Därmed ökar också känslan av att vara hjälplös eller att misslyckas. Även här är könsskillnaderna mellan hur man hanterar svårigheter dåligt utredda och därmed heller inte förklarade (18). I en persons liv inträffar ständigt händelser som kan leda till att man drabbas av psykisk ohälsa. Dessa händelser kan påverka den psykiska hälsan negativt och har visat sig drabba kvinnor och män i ungefär lika 17

17 stor omfattning. Kvinnor reagerar däremot med fler depressiva symtom på jämförbara händelser, en fyrdubbling av symtom inom en sexmånaders period efter den utlösande händelsen (19). Hur negativa händelser påverkar den psykiska hälsan beskrivs mer ingående under avsnitten Integration, Implementering och Dissociation. Det förekommer även skillnader mellan könen beträffande hur man utsätts för olika negativa inslag under uppväxten. Ett exempel är sexuella trakasserier som är mer vanligt förekommande mot flickor än mot pojkar. En svensk studie bland elever i årskurs nio visar att sexuella trakasserier i hög grad bidrar till psykiska besvär bland flickor (20). Uppväxt En uppväxt som kännetecknas av kärlekslöshet, otrygghet, våld eller sexuella övergrepp ökar sårbarheten för depression och självmordsbenägenhet senare i livet (15). Man har funnit att unga kvinnor som lever i någon form av riskmiljö exempelvis där det förekommer missbruk, långvariga ekonomiska problem, olika former av övergrepp under sin uppväxt, har svårare att komma in i vuxenvärlden. En orsak till detta kan vara att riskmiljön i sig leder till att skolarbete och utbildning missgynnas. Effekten av att vara socioekonomiskt missgynnad är kumulativ (10). Familjens ekonomi under uppväxten är viktig. Barn som växer upp i familjer med sämre ekonomi rapporterar oftare psykisk ohälsa. Även ekonomiska nedskärningar inom det så kallade formella nätverket såsom förskola och skola har sannolikt haft en negativ betydelse för de barn som inte haft en trygg relation inom familjen (15). Skolan är en central arena för barn och unga. Utbildning har en stor betydelse för framtida yrke och därmed vilken plats man får i vuxenvärlden. Att lyckas i skolan bäddar för en framtida god psykisk hälsa på samma sätt som ett misslyckande i skolan kan bidra till psykisk ohälsa (5). En aspekt på skolarbetet är att stimulera elevers förmåga till planering. Denna förmåga har samband med aktiv problemlösning som visat sig leda till bättre psykisk hälsa (5). Vi lever i en ständigt föränderlig värld som kräver förmåga att hantera och anpassa sig till dessa förändringar. I en artikelserie om psykisk ohälsa hos unga publicerad i Svenska Dagbladet aktualiserades ungdomars förmåga att hantera dessa förändringar (21). Några av dessa artiklar diskuterar begreppen kvartslivet och kvartalskrisen. Man menar att kvartalslivskrisen är en övergångsfas mellan ungdom och vuxen, att förbereda sig för en värld i ständig förändring. Ett naturligt utvecklingssteg blir istället en psykologisk utvecklingskris som går ut på att förändra den egna självbilden för att anpassa sig till för dagens rådande ideal (21). 18

18 Social position Ur ett socioekonomiskt perspektiv är en befolkning mer eller mindre skiktad med olika förutsättningar i livet. Positionen i den sociala hierarkin har ett starkt samband med livslängden och risken att bli sjuk. Faktorer som utbildningsnivå, inkomst, sysselsättning och arbetsmiljö och därav följande sociala position är i hög grad bestämmande för variabler som hälsa, dödlighet och livslängd. Hälsan är sämst och medellivslängden kortast bland dem med lägst social position. Som markör för social position kan en enskild persons utbildningsnivå tjäna som exempel. Studier visar att lågutbildade uppger mer besvär än personer med lång utbildning. Bland lågutbildade finns också en överrisk för klinisk depression. Inom sfären avseende social position gäller att överrisken för psykisk ohälsa är tydligare för män än för kvinnor (5). Omvänt leder högre social position till bättre hälsa och längre liv. Ju högre upp på samhällsstegen en person befinner sig, desto mer möjlighet till socialt deltagande och kontroll över sitt liv har hon. I sin tur påverkar detta hälsan positivt. En position längre ner på samhällsstegen minskar däremot möjligheterna till socialt deltagande och kontrollen över livet. Något som i sin tur leder till försämrad hälsa. Till social position kan också hänföras var någonstans en person bor. Undersökningar visar att personer som bor i storstäder oftare uppvisar psykiska besvär jämfört med personer som bor i glesbygd. Några uppenbara förklaringar till denna överrisk har inte kunnat hittas (5). Kvinnor som bor i glesbygd har mindre besvär än kvinnor i stortstäder. Beträffande män är förhållandet det motsatta; män i glesbygd har mer besvär (1). Socialt stöd En annan aspekt på psykisk ohälsa är tillgång till socialt kapital. Med detta menas att tillgång till socialt stöd i kombination med delaktighet i samhället, är kopplad till psykisk hälsa oavsett ålder och befolkningsgrupp. Att inte ha socialt kapital ser ut att genomgående vara kopplat till ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor i åldern år utan socialt kapital löpte 2,4 gånger större risk för psykisk ohälsa jämfört generellt med kvinnor över 64 år (22). Sociala relationer uppstår när två eller flera individer socialt samspelar med varandra. Dessa sociala relationer är viktiga faktorer som påverkar hälsan (10). Ur sociala relationer och dess koppling till hälsa utvecklas det som kallas socialt stöd. Upplevs dessa relationer som stödjande och trygga spelar de också en viktig roll som skydd mot psykisk ohälsa. Den positiva inverkan som dessa relationer har för en individs självkänsla är i sin tur gynnsam för den psykiska hälsan. En individ som får stöd i sin omgivning 19

19 kan i högre grad känna sig förvissad om att få hjälp när så skulle behövas vilket gör att en känsla av trygghet utvecklas (23). Nära kopplat till sociala relationer är vänskapsförbindelser som är den komponent som förklarar mest av människors upplevelse av socialt stöd (10). Arbete Sett under de senaste 20 åren har ungdomars levnadsvillkor varit goda eller till och med förbättrats. Ett betydelsefullt undantag finns dock. Ungdomars möjlighet att få ett arbete har dramatiskt förändrats. I samband med 1990-talskrisen försvann ett stort antal arbetstillfällen vilket nästan enbart drabbade ungdomar. Stora grupper av ungdomar har därför blivit hänvisade till att studera vidare fastän man kanske hellre arbetat (1). Att arbetslöshet påverkar individens psykiska hälsa negativt, råder inga tvivel. Ett flertal studier så tidigt som från 1930-talet påvisar ett klart samband (24). Dessa studier har senare verifierats genom väl grundade studier under 1980-talet och även under senare år med upprepade undersökningar och metaanalyser (25). Några av de bästa studierna kring arbetets betydelse för den psykiska ohälsan har gjorts bland unga. I dessa studier mättes den psykiska hälsan under skoltiden och följdes sedan upp när det blev dags att söka arbete. Här mättes skillnaderna bland de ungdomar som fick arbete och dem som blev arbetslösa. Man genomförde dessa studier både longitudinellt och som tvärsnittstudier. I studie efter studie framkom samma entydiga resultat. Unga arbetslösa hade i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än vad ungdomar med arbete hade. Studierna visade även att den psykiska ohälsan var en konsekvens av arbetslösheten snarare än orsaken till att man var arbetslös. Med andra ord visar dessa studier klart att psykisk ohälsa inte är orsaken till arbetslöshet bland unga vuxna. Sammanfattningsvis kan man uttrycka det som att forskningen, såsom den är beskriven här, övertygande visar att arbetslöshet har negativa, omfattande och ibland allvarliga konsekvenser för den psykiska hälsan (26). Förändrade arbetsvillkor är ytterligare en faktor som kan bidra till försämrad psykisk hälsa och då framförallt osäkra anställningsformer. Alltfler personer har en osäker anställningsform samtidigt som de upplever att kraven i arbetet ökar. Detta kan i sin förlängning bidra till en försämrad psykisk hälsa. Osäkra anställningsformer är vanligast bland yngre (15). Arbete och arbetet har sedan urminnes tider påverkat och strukturerat våra liv. Ett arbete har stor betydelse för sociala relationer, möjligheter till materiella tillgångar samt vår status och självkänsla. Lönearbetaren får inte bara lön för utfört arbete utan bestämmer även den identitet och status 20

20 man får i samhället (27). Arbetet har också en avgörande betydelse för hela vår existens och våra möjligheter att utforma relationer till andra människor (28). Unga som ställs utanför arbetsmarknaden drabbas inte enbart av att bli exkluderad från arbetsmarknaden utan riskerar även att exkluderas på andra sätt. Hög arbetslöshet bland unga håller på att bli ett socialt permanent tillstånd med den konsekvensen att fler och fler individer inte kommer att kunna leva ett liv som krävs för att få ett materiellt och socialt gott liv. Gapet mellan en ökad marginalisering och den enskildes vilja till integration i samhället ökar och skapar därmed ett tillstånd som kan uttryckas i termer av social exklusion (29). Visserligen anses arbetslöshet vara en avgörande indikator för social exklusion men fler dimensioner måste beaktas för att fullt ut förstå komplexiteten kring social exklusion. Den första dimensionen, Exklusion från arbetslivet, avser det faktum att ställas inför svårigheten att komma tillbaka till arbetslivet eller att överhuvudtaget ta sig in. Detta kan i sin tur leda till att vederbörande drar sig tillbaka eller resignerar inför möjligheten att få ett nytt arbete. Med Ekonomisk exklusion avses fattigdom, vilket här innebär att vara ekonomiskt beroende av offentliga instanser såsom socialtjänst eller annan inkomst som av omgivningen uppfattas som mindre socialt accepterad. Till detta kommer också förlusten av att inte kunna vara ekonomiskt oberoende eller att inte kunna bidra med ekonomisk försörjning till familjen. Den tredje dimensionen kallas för Institutionell exklusion. Detta betyder att den arbetslöse utesluts från såväl offentliga som privata serviceinrättningar i form av exempelvis banker, försäkringsbolag etc. Jämsides med bristande stöd med anledning av arbetslösheten, tillkommer också känslan av att vara beroende av offentliga samhällstjänster som i sin tur kan framkalla skamkänslor och passivitet. Fjärde dimensionen Kulturell exklusion hänför sig till svårigheter att inte kunna leva ett liv som följer socialt accepterade normer och värderingar. Exklusion via Social isolering är den femte dimensionen som avser en arbetslös person som drar sig tillbaka från sina vardagliga sociala nätverk och in i en allmän isolering. I sin förlängning kan detta leda till att vederbörande bara blir hänförd till en specifik grupp som i detta fall blir de arbetslösa. Slutligen kan nämnas en sjätte dimension som kallas Spatial (rumslig) exklusion. Denna dimension tar sin utgångspunkt i den kunskap som säger att personer med begränsade ekonomiska resurser och med likartad 21

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer