Nästan 4 av 10. Nästan 4 av 10. En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland. Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nästan 4 av 10. Nästan 4 av 10. En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland. Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist"

Transkript

1 Anders Andrén är folkhälsostrateg med betoning på folkhälsorapportering. Arbetar på enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland. Marina Kalander Blomqvist är sociolog och arbetar som folkhälsostrateg med ansvar för den epidemiologiska bevakningen. Arbetar vid enheten för folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland. [ Lat. handling ] Nästan 4 av 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Under de senaste åren har situationen för unga personers psykiska hälsa förändrats. I flera rapporter från till exempel massmedia kan man läsa att den psykiska ohälsan ökar, att det är allt fler unga som söker hjälp för psykiska och psykosomatiska symtom. När man ser denna utveckling ställer man sig givetvis frågan vad detta beror på? Vad är det som orsakat denna utveckling? För att få svar på dessa frågor startade ett arbete inom Utvecklingsstaben och dess enhet Folkhälsa och samhällsmedicin inom Landstinget i Värmland. Förhoppningsvis kan kan denna rapport ge en viss inblick i de teorier som finns kring förekomsten av psykisk ohälsa hos unga. Vidare presenteras tankar om hur landstinget kan utveckla vårdutbudet till unga personer som söker för psykisk ohälsa. Nästan 4 av 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist Rapport 1/2010 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 NÄSTAN 4 AV 10 En studie om unga kvinnors psykiska hälsa i Värmland Anders Andrén & Marina Kalander Blomqvist Karlstad 2010

3 Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstingshuset Karlstad Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2010 ISSN

4 Innehåll SAMMANFATTNING... 8 INLEDNING DEFINITION AV PSYKISK OHÄLSA Begrepp som används BAKGRUND FÖRKLARINGSMODELLER Psykisk ohälsa naturligt förlopp Fysisk sjukdom eller skada Ålder, genus, och kroppsideal Uppväxt Social position Socialt stöd Arbete Skam Omorientering Differentiering Individualisering Integration Implementering Dissociation trauma, våld Stress PSYKISK OHÄLSA UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV ÖKAR DEN PSYKISKA OHÄLSAN? RESULTAT FRÅN INTERNATIONELLA OCH SVENSKA STUDIER SYFTE SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Kvantitativa data Urvalet Kvalitativa data intervjuer RESULTAT Psykisk ohälsa kvantitativa data från Liv och hälsa 2000, 2004 och Kön och ålder Uppväxt Social position Arbetslöshet Socialt stöd Skam Kroppslig sjukdom Psykisk sjukdom Kroppsuppfattning

5 Omorientering Integration Logistisk regression RESULTAT INTERVJUER Jag är inte säker på att den psykiska ohälsan har ökat Orsakerna är många och komplexa Mycket handlar om skolan Uppväxt man ska vara lycklig Social position Sjukskrivning Arbete Omorientering Individualisering Differentiering Implementering Integration Attitydförändring Dissociation trauma, våld Hur yttrar sig den psykiska ohälsan hos unga kvinnor idag? De intervjuades tankar om vad som bör göras Förslag till fortsatt forskning Vad tar vi med oss? Resultat som vi inte väntat oss DISKUSSION Har vi gjort rätt? Reliabilitet och validitet REFERENSER BILAGA

6 Förord Under de senaste åren har unga personers psykiska hälsa förändrats. I rapporter kan man läsa att den psykiska ohälsan ökar, att det är allt fler unga som söker hjälp för psykiska och psykosomatiska symtom. När man ser denna utveckling ställer man sig givetvis frågan om detta stämmer och vad detta isåfall beror på? För att få svar på dessa frågor startade ett arbete inom Utvecklingsstaben och dess enhet Folkhälsa och samhällsmedicin inom Landstinget i Värmland. Kvantitativa data från befolkningsundersökningen Liv och hälsa samt kvalitativa data från intervjuer har ställts samman och resulterat i denna rapport. Förhoppningsvis ska rapporten ge en viss inblick i några av de teorier som finns kring förekomsten av psykisk ohälsa hos unga. Vidare presenteras tankar om hur landstinget kan utveckla vårdutbudet till unga personer som söker för psykisk ohälsa. Avslutningsvis vill vi framföra ett varmt tack till dem som ställt upp på intervju och gett sin syn på psykisk ohälsa bland unga. För värdefull handledning tackas professorerna Staffan Janson och Bengt Starrin vid Karlstads universitet och fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper med ämnena folkhälsovetenskap respektive socialt arbete. Sist men inte minst ska också ett tack riktas till Biblioteket vid Centralsjukhuset Karlstad för värdefull hjälp med att hitta referenslitteratur till denna rapport. Marina Kalander Blomqvist Folkhälsostrateg Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Anders Andrén Folkhälsostrateg Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland 7

7 Sammanfattning Syftet med undersökningen var att ta reda på om psykiska ohälsa ökar och vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan bland kvinnor i åldersgruppen år. Psykisk ohälsa i form av nedstämdhet, sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligt bland unga och yngre vuxna. Symtomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Vanligast är de bland unga kvinnor. Symtomen avtar med stigande ålder. Data för denna studie har samlats in på två sätt. En kvantitativ del där resultaten är hämtade ur enkätstudien Liv och hälsa som genomförts åren 2000, 2004 och Till rapporten har specifika resultat från enkäterna hämtats för kvinnor år. De kvantitativa resultaten har kompletterats med en kvalitativ del i form av nio intervjuer. De intervjuade hade lång yrkeserfarenhet av arbete med ungdomar som drabbats av olika grader av psykiska besvär. Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är inte högre i Värmland än övriga riket. Resultaten från Liv och hälsa 2000, 2004 och 2008 och analyser av intervjuerna visar heller ingen entydig bild av att psykisk ohälsa ökar. En ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande har skett men den kraftiga utveckling som allmänt nämns gällande psykisk ohälsa hos unga kvinnor, har våra kvantitativa eller kvalitativa resultat inte kunnat bekräfta. Det är en ökning men en marginell sådan. Andelen kvinnor år med nedsatt psykiskt välbefinnande har legat relativt stabilt runt 35 procent. Andelen med diagnos Psykisk sjukdom har inte ökat. Sett till sysselsättning hade gruppen studerande högst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. Vanligast var nedsatt psykiskt välbefinnande hos kvinnor som både hade ekonomiska problem och som ansåg sig nedlåtande behandlade. Resultat från kvalitativa delen visar att det var en genomgående uppfattning hos de professionella som intervjuats att psykiska problem hos unga ökat något under senaste tid. Enligt de intervjuade yttrade sig den psykiska ohälsan hos de unga kvinnorna i form av ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, trötthet, låg självkänsla, stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. Även kroppsliga symtom som huvudvärk, ont i magen och värk i kroppen förekommer. Det går inte att hitta några specifika orsaker till unga kvinnors psykiska ohälsa just i Värmland utan får snarare sökas i det moderna samhället. Psykisk ohälsa är ett komplext problem och orsakerna varierar 8

8 från individ till individ. Dagens samhälle utgörs av mångfald, möjligheter och valsituationer som både kan uppfattas som tillgång eller påfrestning. Av avgörande betydelse är sannolikt hur man är rustad att möta dessa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, unga kvinnor, differentiering, individualisering, ekonomiska problem, skam och nedlåtande behandling. 9

9 Inledning Under de senaste 20 åren har inåtvända problem i form av ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller ett allmänt nedsatt psykiskt välbefinnande, blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna både i Sverige och i andra höginkomstländer. Symtomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Ökningstakten är dock liknande för båda könen. Det är främst bland yngre som den psykiska ohälsan ökat medan den förefaller oförändrad eller snarare förbättrad bland äldre (1). Nedsatt psykiskt välbefinnandet har i Liv- och hälsa-studierna mätts med GHQ12 (General Health Questionnaire) (2, 3). Det visar sig då att i Värmland har närmare fyra av tio unga kvinnor ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Detta är dock inte något unikt fenomen för Värmland utan gäller generellt för unga kvinnor i hela riket. Den psykiska ohälsan påverkar kvinnornas vardag på olika sätt i form av att man till exempel inte mår bra, får ont i huvudet, har värk, tappar lusten till olika saker, sjukskriver sig, känner sig nere eller har svårigheter att sköta skolarbetet. 10

10 Definition av psykisk ohälsa Denna framställning bygger på ett folkhälsoperspektiv (4). De tillstånd som inkluderas i begreppet psykisk ohälsa ska: 1. ha psykisk karaktär 2. vara relativt vanliga 3. öka risken för allvarlig sjuklighet, exempelvis klinisk depression (5). Preliminärt förefaller inåtvända psykiska problem som oro, ångest, nedsatt psykiskt välbefinnande, depressiva symtom, sömnsvårigheter och huvudvärk samt utagerande beteendeproblem bland barn och unga att uppfylla ovannämnda villkor (5). För att kunna definiera psykisk ohälsa krävs att inledningsvis definiera vad psykisk hälsa är. Två centrala begrepp i definitionen är hälsorelaterad funktionsförmåga och välbefinnande. En forskargrupp (Tengland & Brülde) vid Linköpings universitet har försökt klargöra innebörden i begreppet psykisk hälsa. De har funnit att innebörden ligger nära god mental förmåga samt välbefinnande. God mental förmåga skyddar mot psykisk ohälsa. Förmågor kan alltså beskrivas som faktorer som motverkar förekomst av psykisk ohälsa (6). Psykisk ohälsa Då den fysiska hälsan hänger samman med den psykiska och mot bakgrund av ovanstående resonemang blir Tenglands & Brüldes definition av psykisk ohälsa följande (6): I) Att sakna den psykiska förmågan som krävs för att uppnå viktiga mål eller II) Att inte ha tillägnat sig eller kunna använda de basala psykiska förmågor och dispositioner som människor normalt har relaterat till ålder och kön. och III) Att uppleva ett psykiskt hälsorelaterat lidande, det vill säga vara i ett negativt stämningsläge. 11

11 Exempel på psykisk ohälsa I) Att inte ha den psykiska förmågan som är nödvändig för att arbeta, ha sociala relationer, ta hand om sig och bilda familj. II) Att inte ha typiska basala psykiska förmågor och dispositioner som verklighetsuppfattning, rationalitet, minne, autonomi och självförtroende. III) Att inte ha motivation, drive, energi. IV) Att inte uppleva psykiskt hälsorelaterat välbefinnande, till exempel generell glädje, lugn, harmoni, god självkänsla. En konsekvens av långvarigt nedsatt psykiskt välbefinnande är att det kan övergå till att individen insjuknar i en depression eller annan psykisk sjukdom. Att insjukna i en depression innebär en övergång från psykisk ohälsa till psykisk sjukdom (7). Psykisk sjukdom är inget vi avser att diskutera i denna rapport. Den psykiska ohälsa som avhandlas i denna rapport kännetecknas av ängslan, oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, nedsatt psykiskt välbefinnande och stress. Samtliga besvär, förutom nedsatt psykiskt välbefinnande, är självrapporterade. Nedsatt psykiskt välbefinnande beräknas med hjälp av GHQ 12 (2, 3). Ansatsen i föreliggande rapport är att betrakta psykisk ohälsa ur ett epidemiologiskt, sociologiskt och ett folkhälsoperspektiv. Begrepp som används Ängslan/oro, trött/orkeslös, sömnproblem, nedstämd och stress Begreppen ängslan/oro, trött/orkeslös, sömnproblem, nedstämd samt stressad är så kallade psykosomatiska symtom. Frågan Har Du under de senaste 3 månaderna upplevt något eller några av följande besvär eller symtom har dikotomiserats så att svarsalternativen Har ej besvärats, Någon enstaka gång fått värde 0 = inga besvär och svarsalternativen Vid ett flertal tillfällen, I stort sett hela tiden fått värde 1 = har besvär/symtom (2) Smärtor/besvär Frågan om smärtor/besvär ingår i mätinstrumentet EQ-5D (Euroqol Quality of life scale) (3). Där har svarsalternativen dikotomiserats enligt följande; Jag har varken smärtor eller besvär värde 0 = inga smärtor och besvär och Jag har måttliga smärtor och besvär/jag har svåra smärtor och besvär värde 1 = har smärtor och besvär. 12

12 Nedsatt psykiskt välbefinnande När nedsatt psykiskt välbefinnande nämns i texten avses det mått som mäts med hjälp av mätinstrumentet GHQ12, General Health Questionnaire, som består av 12 frågor. Mätinstrumentet har validerats och beskrivs bland annat i boken Measuring Health (3). Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än livslånga karakteristika. GHQ är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya fenomen av distressing - karaktär. För att få fram ett mått på välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån de tolv frågorna. De första två svarsalternativen på varje fråga ger värdet 0 och det tredje och fjärde alternativet ger värdet 1. Därefter skapas en summavariabel där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden 0 12 poäng. Därefter skapas en dikotom variabel: Om summan <3 ges värdet 0 = Ej nedsatt psykiskt välbefinnande och om summan 3 ges värdet = Nedsatt psykiskt välbefinnande. 13

13 Bakgrund Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper, framför allt när det gäller den psykiska hälsan (1). Vårdgivare och skolhälsovård kan vittna om att allt fler ungdomar söker hjälp för depressioner och självmordtankar (13). Flera svenska studier visar att det är de unga kvinnorna som mår sämst psykiskt. ULF-studien 2004, Folkhälsoinstitutets senaste nationella befolkningsstudie 2008 och PART-studien från år 2003 är några av de senaste studierna (8, 9). Liv och hälsa 2000, 2004 och 2008 som genomförts i landstingen i Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala och Södermanland redovisar också en hög andel unga kvinnor år med nedsatt psykiskt välbefinnande, cirka 35 procent. Ungdomsårens oro och ångest har visserligen alltid existerat men den ökning som nu sker har sannolikt flera förklaringar. Forskare menar att man tidigt grundlägger riskerna för att drabbas av ohälsa och psykisk ohälsa och att det rör sig om flera samverkande faktorer (10). Psykisk ohälsa förekommer i olika former. Ofta yttrar sig den psykiska ohälsan i kroppsliga besvär. Bland 15-åriga flickor anger 24 procent att de mer än en gång i veckan har huvudvärk. Förutom huvudvärk handlar det också om ont i magen, yrsel, med mera. Inåtvända psykiska problem i form av oro, ångest, depressiva symtom är också vanliga. Även dessa lättare varianter, som står för en stor del av ökningen, kan leda till allvarliga psykiska problem (11). Den psykiska ohälsan innebär inte bara ett lidande för individen utan medför även stora kostnader för samhället. Psykisk ohälsa är en starkt bidragande faktor till sjukskrivning. Nästan 30 procent av antalet pågående sjukfall i länet under september 2008 var sjukskrivna för psykisk ohälsa. Av dessa var nästan 70 procent kvinnor (12). Bland gruppen år redovisar Försäkringskassan siffror som tyder på att sammantaget är just psykiska sjukdomar den enskilt största sjukskrivningsorsaken bland de unga, se figur 1. 14

14 % Psykiska sjukd Rörelseorg.sjukd Graviditetsbesvär Kvinnor Män Skador, förgiftning Figur 1. Vanligaste enskilda sjukskrivningsorsaker bland åriga kvinnor och män i Värmland, september Källa: Försäkringskassan Som framgår av figuren är det fler kvinnor än män i åldern år som är sjukskrivna för Psykiska sjukdomar, 32 respektive 28 procent i länet. För riket gäller förhållandet 33 procent kvinnor och 22 procent för män. Sedan några år tillbaka är psykiska sjukdomar den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor. Tidigare var det Rörelseorganens sjukdomar som var den dominerande orsaken. Påpekas bör dock att samtliga psykiska besvär och sjukdomar ryms inom Psykiska sjukdomar. Både lättare besvär och svårare psykiska sjukdomar som schizofreni ingår. Kostnader för psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de sjukdomsgrupper som orsakar de högsta samhällskostnaderna, 10,1 miljarder. Psykiska sjukdomar dominerar och står för 27 procent, följt av rörelseorganens sjukdomar, 23 procent (13). I rapporten Tänk långsiktigt presenteras en hälsoekonomisk modell där kostnaderna för olika generella insatser ställs mot insatsernas effekter på barns och ungdomars psykiska hälsa och de samhällsekonomiska vinster som dessa i sin tur ger upphov till. Om en person utvecklar psykosociala arbetshinder kan samhällskostnaderna uppgå till omkring två miljoner kronor under en trettioårsperiod (14). 15

15 Förklaringsmodeller Förklaringsmodeller om vad som orsakar psykisk ohälsa är många och speglar därmed också problemets komplexitet. Psykisk ohälsa naturligt förlopp Människor föds med olika förmågor att anpassa sig till psykiska problem som kan uppstå under livets gång. För de flesta innebär detta inga problem då de psykiska besvären efterhand tenderar att rätta till sig tack vare individens förmåga att anpassa sig. Det är först när många problem förekommer samtidigt som en avvikelse i form av psykiska besvär riskerar att bli bestående. Detta gäller både fysiska och psykiska svårigheter (5). Upprepade undersökningar av samma barn i så kallade högriskgrupper ger en uppfattning om hur manifesta de psykiska problemen är. Dessa undersökningar visar genomgående att en stor andel av de barn och unga som varit avvikande vid det första mättillfället normaliserats. Denna utveckling är ännu mer uttalad för depression, ångest och oro. I sin förlängning innebär detta att insatser som enbart riktas till högriskgrupper inte är tillräckliga för att förebygga psykisk ohälsa i befolkningen i stort (5). Fysisk sjukdom eller skada Psykisk ohälsa är vanlig i samband med fysisk sjukdom eller skada. Inget säger emellertid att fysisk sjukdom eller skada ökar. Därmed är det inte sannolikt att detta skulle vara en förklarande faktor till ökad psykisk ohälsa bland unga kvinnor (15). Ålder, genus, och kroppsideal Yngre personer (16 29 år) rapporterar i allmänhet mer besvär i form av depressioner, ångest och oro än äldre (65 84 år). Förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga jämfört med äldre (1). Kvinnor rapporterar vanligen mer psykiska besvär än män. De senaste årens ökning har framförallt observerats hos unga kvinnor (1, 15). Skillnaden i utveckling av självkänslan mellan pojkar och flickor, framförallt i puberteten, kan vara en förklaring till den högre andelen unga kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande. Under denna period utvecklas pojkarnas självkänsla positivt till skillnad mot flickornas. 16

16 Man kopplar detta till bland annat hur individen ser på sin kroppsliga utveckling. Tonårsflickor har oftare en mer negativ självbild än vad tonårspojkar har (16). En av flera förklaringar kan vara det rådande slankhetsidealet som dagligen framställs i media. Det är även genetiska faktorer som påverkar flickors och pojkars kroppar olika (5). Kroppsuppfattning, det vill säga att vara nöjd eller missnöjd med sin kropp, inverkar på den psykiska hälsan. Att vara missnöjd med sin kropp har sitt ursprung i ett flertal faktorer. Dessa faktorer kan vara: biologiska utvecklingsfaser (pubertet) psykosociala (självkänsla) sociala interpersonella (föräldrars inflytande) utvecklingstrender (viktökning efter stigande ålder) specifikt sammanhang (kulturell standard för att betraktas som attraktiv) (10). Vidare menar vissa sociologer att kvinnor oftare känner sig mindre värda, upplever att de har mindre kontroll över sina liv och prioriterar andras behov framför sina egna (17). Ytterligare en förklaring har att göra med den sociala konstruktionen av kön. Idealet om jämlikhet mellan könen blir starkare och starkare i västvärlden. Detta har inneburit förändrade könsroller både för kvinnor och för män. Framförallt har det sociala trycket på kvinnor att bli mera lik män blivit starkare än trycket på att männen ska bli mera lika kvinnorna (16). I länder där skillnaderna mellan kvinnors och mäns roller är stor är också skillnaderna i förekomst av symtom stora. Detta talar för att det finns en skillnad i socialisering och levnadsvillkor som bidrar till den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och unga kvinnor (5). Flickor och pojkar tycks även utveckla olika sätt att hantera svårigheter. Pojkar och unga män engagerar sig i fysiska aktiviteter som distraherar dem när det uppstår problem eller svårigheter. Flickor och unga kvinnor är mindre aktiva och funderar istället på vad orsakerna är till att de upplever sig må psykiskt dåligt. Ett sådant beteende kan påverka problemlösningsförmågan negativt. Därmed ökar också känslan av att vara hjälplös eller att misslyckas. Även här är könsskillnaderna mellan hur man hanterar svårigheter dåligt utredda och därmed heller inte förklarade (18). I en persons liv inträffar ständigt händelser som kan leda till att man drabbas av psykisk ohälsa. Dessa händelser kan påverka den psykiska hälsan negativt och har visat sig drabba kvinnor och män i ungefär lika 17

17 stor omfattning. Kvinnor reagerar däremot med fler depressiva symtom på jämförbara händelser, en fyrdubbling av symtom inom en sexmånaders period efter den utlösande händelsen (19). Hur negativa händelser påverkar den psykiska hälsan beskrivs mer ingående under avsnitten Integration, Implementering och Dissociation. Det förekommer även skillnader mellan könen beträffande hur man utsätts för olika negativa inslag under uppväxten. Ett exempel är sexuella trakasserier som är mer vanligt förekommande mot flickor än mot pojkar. En svensk studie bland elever i årskurs nio visar att sexuella trakasserier i hög grad bidrar till psykiska besvär bland flickor (20). Uppväxt En uppväxt som kännetecknas av kärlekslöshet, otrygghet, våld eller sexuella övergrepp ökar sårbarheten för depression och självmordsbenägenhet senare i livet (15). Man har funnit att unga kvinnor som lever i någon form av riskmiljö exempelvis där det förekommer missbruk, långvariga ekonomiska problem, olika former av övergrepp under sin uppväxt, har svårare att komma in i vuxenvärlden. En orsak till detta kan vara att riskmiljön i sig leder till att skolarbete och utbildning missgynnas. Effekten av att vara socioekonomiskt missgynnad är kumulativ (10). Familjens ekonomi under uppväxten är viktig. Barn som växer upp i familjer med sämre ekonomi rapporterar oftare psykisk ohälsa. Även ekonomiska nedskärningar inom det så kallade formella nätverket såsom förskola och skola har sannolikt haft en negativ betydelse för de barn som inte haft en trygg relation inom familjen (15). Skolan är en central arena för barn och unga. Utbildning har en stor betydelse för framtida yrke och därmed vilken plats man får i vuxenvärlden. Att lyckas i skolan bäddar för en framtida god psykisk hälsa på samma sätt som ett misslyckande i skolan kan bidra till psykisk ohälsa (5). En aspekt på skolarbetet är att stimulera elevers förmåga till planering. Denna förmåga har samband med aktiv problemlösning som visat sig leda till bättre psykisk hälsa (5). Vi lever i en ständigt föränderlig värld som kräver förmåga att hantera och anpassa sig till dessa förändringar. I en artikelserie om psykisk ohälsa hos unga publicerad i Svenska Dagbladet aktualiserades ungdomars förmåga att hantera dessa förändringar (21). Några av dessa artiklar diskuterar begreppen kvartslivet och kvartalskrisen. Man menar att kvartalslivskrisen är en övergångsfas mellan ungdom och vuxen, att förbereda sig för en värld i ständig förändring. Ett naturligt utvecklingssteg blir istället en psykologisk utvecklingskris som går ut på att förändra den egna självbilden för att anpassa sig till för dagens rådande ideal (21). 18

18 Social position Ur ett socioekonomiskt perspektiv är en befolkning mer eller mindre skiktad med olika förutsättningar i livet. Positionen i den sociala hierarkin har ett starkt samband med livslängden och risken att bli sjuk. Faktorer som utbildningsnivå, inkomst, sysselsättning och arbetsmiljö och därav följande sociala position är i hög grad bestämmande för variabler som hälsa, dödlighet och livslängd. Hälsan är sämst och medellivslängden kortast bland dem med lägst social position. Som markör för social position kan en enskild persons utbildningsnivå tjäna som exempel. Studier visar att lågutbildade uppger mer besvär än personer med lång utbildning. Bland lågutbildade finns också en överrisk för klinisk depression. Inom sfären avseende social position gäller att överrisken för psykisk ohälsa är tydligare för män än för kvinnor (5). Omvänt leder högre social position till bättre hälsa och längre liv. Ju högre upp på samhällsstegen en person befinner sig, desto mer möjlighet till socialt deltagande och kontroll över sitt liv har hon. I sin tur påverkar detta hälsan positivt. En position längre ner på samhällsstegen minskar däremot möjligheterna till socialt deltagande och kontrollen över livet. Något som i sin tur leder till försämrad hälsa. Till social position kan också hänföras var någonstans en person bor. Undersökningar visar att personer som bor i storstäder oftare uppvisar psykiska besvär jämfört med personer som bor i glesbygd. Några uppenbara förklaringar till denna överrisk har inte kunnat hittas (5). Kvinnor som bor i glesbygd har mindre besvär än kvinnor i stortstäder. Beträffande män är förhållandet det motsatta; män i glesbygd har mer besvär (1). Socialt stöd En annan aspekt på psykisk ohälsa är tillgång till socialt kapital. Med detta menas att tillgång till socialt stöd i kombination med delaktighet i samhället, är kopplad till psykisk hälsa oavsett ålder och befolkningsgrupp. Att inte ha socialt kapital ser ut att genomgående vara kopplat till ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor i åldern år utan socialt kapital löpte 2,4 gånger större risk för psykisk ohälsa jämfört generellt med kvinnor över 64 år (22). Sociala relationer uppstår när två eller flera individer socialt samspelar med varandra. Dessa sociala relationer är viktiga faktorer som påverkar hälsan (10). Ur sociala relationer och dess koppling till hälsa utvecklas det som kallas socialt stöd. Upplevs dessa relationer som stödjande och trygga spelar de också en viktig roll som skydd mot psykisk ohälsa. Den positiva inverkan som dessa relationer har för en individs självkänsla är i sin tur gynnsam för den psykiska hälsan. En individ som får stöd i sin omgivning 19

19 kan i högre grad känna sig förvissad om att få hjälp när så skulle behövas vilket gör att en känsla av trygghet utvecklas (23). Nära kopplat till sociala relationer är vänskapsförbindelser som är den komponent som förklarar mest av människors upplevelse av socialt stöd (10). Arbete Sett under de senaste 20 åren har ungdomars levnadsvillkor varit goda eller till och med förbättrats. Ett betydelsefullt undantag finns dock. Ungdomars möjlighet att få ett arbete har dramatiskt förändrats. I samband med 1990-talskrisen försvann ett stort antal arbetstillfällen vilket nästan enbart drabbade ungdomar. Stora grupper av ungdomar har därför blivit hänvisade till att studera vidare fastän man kanske hellre arbetat (1). Att arbetslöshet påverkar individens psykiska hälsa negativt, råder inga tvivel. Ett flertal studier så tidigt som från 1930-talet påvisar ett klart samband (24). Dessa studier har senare verifierats genom väl grundade studier under 1980-talet och även under senare år med upprepade undersökningar och metaanalyser (25). Några av de bästa studierna kring arbetets betydelse för den psykiska ohälsan har gjorts bland unga. I dessa studier mättes den psykiska hälsan under skoltiden och följdes sedan upp när det blev dags att söka arbete. Här mättes skillnaderna bland de ungdomar som fick arbete och dem som blev arbetslösa. Man genomförde dessa studier både longitudinellt och som tvärsnittstudier. I studie efter studie framkom samma entydiga resultat. Unga arbetslösa hade i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än vad ungdomar med arbete hade. Studierna visade även att den psykiska ohälsan var en konsekvens av arbetslösheten snarare än orsaken till att man var arbetslös. Med andra ord visar dessa studier klart att psykisk ohälsa inte är orsaken till arbetslöshet bland unga vuxna. Sammanfattningsvis kan man uttrycka det som att forskningen, såsom den är beskriven här, övertygande visar att arbetslöshet har negativa, omfattande och ibland allvarliga konsekvenser för den psykiska hälsan (26). Förändrade arbetsvillkor är ytterligare en faktor som kan bidra till försämrad psykisk hälsa och då framförallt osäkra anställningsformer. Alltfler personer har en osäker anställningsform samtidigt som de upplever att kraven i arbetet ökar. Detta kan i sin förlängning bidra till en försämrad psykisk hälsa. Osäkra anställningsformer är vanligast bland yngre (15). Arbete och arbetet har sedan urminnes tider påverkat och strukturerat våra liv. Ett arbete har stor betydelse för sociala relationer, möjligheter till materiella tillgångar samt vår status och självkänsla. Lönearbetaren får inte bara lön för utfört arbete utan bestämmer även den identitet och status 20

20 man får i samhället (27). Arbetet har också en avgörande betydelse för hela vår existens och våra möjligheter att utforma relationer till andra människor (28). Unga som ställs utanför arbetsmarknaden drabbas inte enbart av att bli exkluderad från arbetsmarknaden utan riskerar även att exkluderas på andra sätt. Hög arbetslöshet bland unga håller på att bli ett socialt permanent tillstånd med den konsekvensen att fler och fler individer inte kommer att kunna leva ett liv som krävs för att få ett materiellt och socialt gott liv. Gapet mellan en ökad marginalisering och den enskildes vilja till integration i samhället ökar och skapar därmed ett tillstånd som kan uttryckas i termer av social exklusion (29). Visserligen anses arbetslöshet vara en avgörande indikator för social exklusion men fler dimensioner måste beaktas för att fullt ut förstå komplexiteten kring social exklusion. Den första dimensionen, Exklusion från arbetslivet, avser det faktum att ställas inför svårigheten att komma tillbaka till arbetslivet eller att överhuvudtaget ta sig in. Detta kan i sin tur leda till att vederbörande drar sig tillbaka eller resignerar inför möjligheten att få ett nytt arbete. Med Ekonomisk exklusion avses fattigdom, vilket här innebär att vara ekonomiskt beroende av offentliga instanser såsom socialtjänst eller annan inkomst som av omgivningen uppfattas som mindre socialt accepterad. Till detta kommer också förlusten av att inte kunna vara ekonomiskt oberoende eller att inte kunna bidra med ekonomisk försörjning till familjen. Den tredje dimensionen kallas för Institutionell exklusion. Detta betyder att den arbetslöse utesluts från såväl offentliga som privata serviceinrättningar i form av exempelvis banker, försäkringsbolag etc. Jämsides med bristande stöd med anledning av arbetslösheten, tillkommer också känslan av att vara beroende av offentliga samhällstjänster som i sin tur kan framkalla skamkänslor och passivitet. Fjärde dimensionen Kulturell exklusion hänför sig till svårigheter att inte kunna leva ett liv som följer socialt accepterade normer och värderingar. Exklusion via Social isolering är den femte dimensionen som avser en arbetslös person som drar sig tillbaka från sina vardagliga sociala nätverk och in i en allmän isolering. I sin förlängning kan detta leda till att vederbörande bara blir hänförd till en specifik grupp som i detta fall blir de arbetslösa. Slutligen kan nämnas en sjätte dimension som kallas Spatial (rumslig) exklusion. Denna dimension tar sin utgångspunkt i den kunskap som säger att personer med begränsade ekonomiska resurser och med likartad 21

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer