CASE BERGÖ SKOLA. Riva eller renovera? FILM. Gamla Bergö skola

Transkript

1 CASE BERGÖ SKOLA Gamla Bergö skola Riva eller renovera? Enligt intervju med Malax kommun beräknades saneringsgraden vara nära 90 %. Det huvudsakliga problemet var att marken under och intill byggnaden innehöll rikligt med fritt vatten. År 2013 flyttades skolverksamheten till tillfälliga utrymmen. Gamla Bergö lågstadieskola byggdes I samband med en tillbyggnad till gymnastiksalen 1986 gjordes taket om från motfallstak med filt till valmat åstak av plåt. Dränering, takavvattning och marklutningar förnyades År 2012 utfördes en fukt- och byggnadsteknisk undersökning, varvid ett flertal brister uppmärksammades. Skadeutredning (länk) FILM Nya Bergö skola Hösten 2014 fick Malax kommun beskedet att finska staten skulle bidra med till byggandet av nya Bergö skola. I samband med finansieringen ställdes krav på att byggnadsarbetet skulle inledas år 2014, byggnaden skulle vara färdigställt 2015 och att byggnaden skulle fuktsäkras. Fuktsäkring (länk)

2 Skadeutredning Bakgrundsuppgifter Taket ombyggt 1986 från motlutstak med filt till valmat åstak med plåt. Tillbyggnad 1986 intill gymnastiksalen, omklädningsrum + bastu/dusch Dränering och regnvatten samt marklutningar förnyades 2007, rikligt med vatten rann ut via sockeln under huset vid dräneringsarbetena enligt uppgifter

3 Skadeutredning Fuktkällor som kan belasta en byggnad och orsaka fuktskador

4 Markburet golv (Bilder och info) Korridor Alla golvkonstruktioner i fastigheten står på en grundplatta som är bitumenstruken på ytan. Siktprov av fyllnadsmaterialet under grundplattan visar att fyllnadsmaterialet är finkornig sand och inte kapillärbrytande. Betonggolven finns i två olika utföranden: Klassrum, kök och bostad har mineralullsisolering mellan grundplatta och ytbetong. Korridorgolven avviker och är massiva betonggolv.

5 Markburet golv (Bilder och info) Korridor Fyllnadsmaterialet under grundplattan är mycket finkornigt och därmed inte kapillärbrytande. Bitumenstrykningen på grundplattans yta har dock förhindrat kapillärtransport till golvisoleringen. Fukten i fyllnadsmaterialet belastar korridorväggarna och utjämnas i golvslipet och -isoleringen intill korridorväggarna. Av bitumenstrykningen togs ett materialprov i korridorgolvet och sändes för analys. Bitumenstykningens totalvärde är 63mg/kg. Gränsen för problemavfall är ett totalvärde över 200 mg/kg.

6 Markburet golv (Orsaker till skador) Korridor - Vinylplattor 300x300 - Betongslip ~60 mm - Bitumenstrykning på grundplattans yta - Grundplatta ~100 mm - Fint fyllnadsgrus

7 Markburet golv (Behov av åtgärder) Korridor Korridorgolvens konstruktion medför att korridorväggarna belastas av markfukt från fyllnadsmaterialet under grundplattan. Vid en större sanering rekommenderas att korridorgolven rivs och fyllnadsmaterialet ersätts med kapillärbrytande fyllnadsmaterial och golvkonstruktionen byggs enligt saneringsplan och skild konstruktionsplanering utförd av konstruktör.

8 Betonggolv med mellanliggande isolering (Bilder och info) Klassrum Alla golvkonstruktioner i fastigheten står på en grundplatta som är bitumenstruken på ytan. Siktprov av fyllnadsmaterialet under grundplattan visar att fyllnadsmaterialet är finkornig sand och inte kapillärbrytande. Klassrum, kök och bostad har mineralullsisolering mellan grundplatta och ytbetong.

9 Betonggolv med mellanliggande isolering (Bilder och info) Klassrum Betonggolv med mineralullsisolering. Golvisoleringen är mikrobiellt skadad, skadorna i golvet är partiella enligt provtagningen

10 Betonggolv med mellanliggande isolering (Orsaker till skador) Klassrum - Vinylplattor 300x300 - Betongslip ~60 mm - Tjärpapper - Hårdpressad mineralull ~100 mm - Bitumenstrykning på grundplattans yta - Grundplatta ~100 mm - Fint fyllnadsgrus OBS! Tegelväggen mellan klassrummen står på en filtremsa vid det undersökta stället mellan klassrum 3&2.

11 Betonggolv med mellanliggande isolering (Behov av åtgärder) Vid en större sanering av skolan och om värmesystemet ändras så rekommenderas att golven rivs och massabyte utförs under grundplattan till kapillärbrytande fyllnadsgrus, #8-16. Golven isoleras enligt gällande krav på markburna golv. Vid saneringsarbetena beaktas asbestförekomsten i golvmaterialen. Utförandesätt och konstruktionstyper planeras av konstruktör.

12 Uppreglat golv (Bilder och info) Alla golvkonstruktioner i fastigheten står på en grundplatta som är bitumenstruken på ytan. Siktprov av fyllnadsmaterialet under grundplattan visar att fyllnadsmaterialet är finkornig sand och inte kapillärbrytande. Klassrum, kök och bostad har mineralullsisolering mellan grundplatta och ytbetong. Gymnastik- och slöjdsalsgolvet är träskålade golv ovanpå grundplattan

13 Uppreglat golv (Bilder och info) Gymnastiksal Träskålade golv, golvisoleringen i gymnastiksalen bedöms vara mikrobiellt skadad enligt analyssvaren

14 Uppreglat golv (Orsaker till skador) Gymnastiksal - Golvspånt ~26 mm - Korsskålning 2x50x50 - Golvvasor 50x100+ mineralull ~125 mm - Spikläkt 22x100 - Bitumenstrykning - Grundplatta ~100 mm - Fint fyllnadsmaterial

15 Uppreglat golv (Behov av åtgärder) De träskålade golven rivs, uppbyggnaden utförs enligt skild konstruktionsplanering för respektive utrymme, de har konstaterats vara mikrobiellt skadade

16 Otäta anslutningar (Bilder och info) Plastmattan i köket intill grytornas golvbrunn och vid potatisskalaren är otät

17 Otäta anslutningar (Bilder och info) Fogarna i våtutrymme i tillbyggnadsdelen otäta. Allmänt kan sättningssprickor konstateras okulärt i mellanväggarna i tillbyggnadsdelen

18 Otäta anslutningar (Bilder och info) Duschhörnen är otäta, spricka i fog längs golv/vägg anslutning.

19 Otäta anslutningar (Bilder och info) Wc-utrymme i tillbyggnadsdelen Fuktmärken på väggens nedre del, golvisoleringen konstaterades fuktig vid kartläggningen

20 Otäta anslutningar (Bilder och info) Golvbrunnarnas anslutning mot klinkerbeläggningen är otät otäta i tillbyggnadsdelen

21 Otäta anslutningar (Orsaker till skador) Blablabla

22 Otäta anslutningar (Behov av åtgärder) Blablabla

23

24 Tegelfasad (Bilder och info) Fönsterplåtar, Lutningen ställvis tillräcklig droppnosen bör vara minst 40 mm utanför fasadteglet.

25 Tegelfasad (Bilder och info) Murfogarna har ställvis vittrat till följd av väder belastning. Gäller fasadsidorna mot söder och öster

26 Tegelfasad (Bilder och info) Fuktmärken på fasadteglet under vattenpost. Slanganslutningen till vattenposten kontrolleras

27 Tegelfasad (Bilder och info) I sockeln finns distansklossar av trä från byggnadsskedet som förmultnat och kvarlämnat genomföringar i sockeln. Till största delen är dessa synliga nu efter dräneringsarbetena men de har sannolikt befunnit sig under eller i markytan tidigare

28 Tegelfasad (Bilder och info) Stuprör som stötts till efter en snörik vinter Skall rättastill och repareras så att inte sockeln belastas vid regnväder.

29 Tegelfasad (Bilder och info) Takrännan från tillbyggnadsdelen belastar gymnastiksalsväggen. Fasadskivorna ovanför gymnastiksalsfönstren är mineritskivor så även vindskyddsskivan på mellantaket

30 Tegelfasad (Bilder och info) Ingen luftspalt mellan fasadtegel och isolering

31 Tegelfasad (Orsaker till skador) Ytterväggskonstruktion i klassrum - Målad yta - Rapp ~15 mm - Håltegel ~130 - Mineralull 100 mm - Håltegel ~130 mm Sockelklyvningens isolering är mineralull. Filtremsa under fasadteglet/på blindsockeln Ytterväggarna i fastigheten är tegelväggar med mellanliggande mineralullsisolering, ytterväggarna står på en betongsockel med köldbryggsisolering av mineralull enligt dåtida konstruktionssätt. Fasadteglet har utsatts för väder och vind, murfogarna har vittrat sönder på områden mot söder. konstaterades att ytterväggsisoleringen är monterad mot fasadteglet utan luftspalt. Fönsterplåtarna på gårdssidan har bra lutning men längdskarvarna är otäta. Dock varierar lutningen på fönsterplåtarna varierar och det finns risk för fuktbelastning. Fönstren är i slutet av sin brukstid och i dåligt skick på yttre sidan på grund av sol och slagregn.

32 Tegelfasad (Behov av åtgärder) Fasadteglet och ytterväggsisoleringen bör avlägsnas vid en sanering utanför klassrummen och gaveln mot bibliotek/bostaden. Det rekommenderas att fasaden beaktas som en helhet i samband med en renovering på grund av fasadens skick och skadorna i isoleringen på den södra fasadsidan. För att kunna bedöma om ytterväggsisoleringen bör förnyas i sin helhet bör undersökningen kompletteras med några materialprov för att få ett bättre underlag om de övriga fasadsidorna. Det rekommenderas att fönstren i fastigheten förnyas vid en större sanering och fönsterplåtar ges en kraftig lutning med tillräcklig droppnos utanför fasaden.

33 Yttertak (Bilder och info) Plåttaket är utfört utan undertak

34 Yttertak (Bilder och info) Synliga läckagemärken runt takfönster samt på vindskyddsskivan som är av minerit. Bilden är i området av handarbetssal/korridor

35 Yttertak (Bilder och info) Synliga fuktmärken i taket intill takfönster i korridor

36 Yttertak (Bilder och info) Takgenomföringarna otäta på vattentaket, avloppets avluftning, finns i området mellan lärarrum och kök

37 Yttertak (Bilder och info) Topventilatorn ovanför huvudingången där synliga torra fuktmärken syns i innertaket. Toppventilatorns plåtbeslagning/skruvinfästningar är otäta och läckagevatten har droppat ner på mellantaksisoleringen

38 Yttertak (Bilder och info) Synliga fuktmärken i taket intill huvudentrén

39 Yttertak (Bilder och info) Takluckorna läcker ovanför Lärarrummet & Matsalen. Läckagevattnet droppar ner på mellantaksisoleringen, de läcker i nedre del av takluckan

40 Yttertak (Bilder och info) Synliga fuktmärken i matsalstaket

41 Yttertak (Orsaker till skador) Vindsbjälklag - Maskinfalsat plåttak - Gläsbrädning 22x100 C~200 - Takstol 50 x Ventilerat mellantaksutrymme, hög takhöjd + avluftnings ventiler vid nocken - Gammal takkonstruktion från tidigare motlutstak, filten + råspånt riven - Ecovilla ~100 mm - Ställvis finns kutterspån, mest förekomst ovanför biblioteket ~0 50 mm - Mineralull med pappersyta ~200 mm - Plastiserat papper, svart, motsvarande muovipoika - Glesbredning 22x100 - Innertak av gipsskiva/lujaskiva/spånskiva, beroende av utrymme

42 Yttertak (Orsaker till skador) fortsättning Isoleringen i vindsbjälklaget är ursprunglig mineralullsisolering från tiden då fastigheten hade motlutstak, ovanpå mineralullsisoleringen finns ställvis kutterspån, mest ovanpå biblioteket och senare vid förnyandet av vattentakskonstruktionen har man tilläggs isolerat mellantaket med ~100 mm eco-villa. Vattentaket är förnyat till valmat åstak år ~1986 med maskinfalsad plåt utan undertak. Det gamla filttaket samt råspånten är i huvudsak avlägsnad på mellantaket. Partiellt förekommer droppmärken i mellantaksisoleringen av kondensat som droppat från plåttakets undersida. Takfönster i korridoren har läckt under åren och synliga fuktmärken finns i korridorens innertak intill takfönster, samt även i vattentakskonstruktionen sett från mellantaket. Takgenomföringarna på vattentaket är otäta på flertalet ställen

43 Yttertak (Behov av åtgärder) Det rekommenderas att takplåten målas efter att läckagen intill takgenomföringarna är åtgärdade. Vid en större sanering av fastigheten rekommenderas att man överväger att montera ett undertak under takplåten. Åtgärden medför att takplåten rivs och undertaket monteras på takstolskonstruktionen, arbetet bör planeras av en konstruktör. Isoleringen avlägsnas ovanför korridoren intill huvuddörren samt på tillbyggnadsdelen. Intill de påpekade läckagen intill takgenomföringarna avlägsnas isoleringen på en radie av 1 2 m. Genomföringarna för avlopp flyttas intill nocken och mellantaksventilerna i nocken tätas för slagregn och yrsnö. Ifall innertaken i klassrummen förnyas rekommenderas att spikläkten avlägsnas och diffusionsspärren i mellantaket förnyas till en plastfilm enligt gällande normer för täthet i fastigheter. Arbetet medför att mellantaksisoleringen förnyas där diffusionsspärren förnyas. Den befintliga diffusionsspärren i nuläget är ett plasticerat papper enligt byggnadstidens mest förekommande diffusionsspärr.

44

45 Fuktsäkring Grunden 0. Markberedning 1. Dränering 2. Sockelskiva 3. Kantlist för sockelskiva 4. Tjälisolering 5. Syllisolering 6. Marklutning 7. Fasadens underkant 8. Kapillärbrytande skikt 9. Byggavall 10. Isolering 11. Betongplatta

46 Markberedning (Bilder och info) Byggnaden placerades på ett område där bergytan är nära markytan. Dessutom förekom stora fördjupningar i berggrunden, vilket har gett upphov till vattensamlingar under byggnaden.

47 Markberedning (Bilder och info) Fördjupningarna gjöts igen, stopparna sprängdes bort och krossgrus (#0-32 och #0-65) lades ovanpå.

48 Markberedning (Skisser och planering) På basen av den geotekniska utredningen bestämdes att bergytan skulle jämnas till ett djup på 400 mm under angiven höjd från grundsulans nedre kant. Bergsfickor under den nivån gjöts igen och toppar över den nivån sprängdes bort. De bortsprängda bergmassorna användes när fördjupningarna göts igen. Det eftersträvades även en lutning från byggnadens mitt mot dräneringsrören runt byggnaden. Då bergytan bearbetas bör man även beakta dräneringsrörens placering (höjdled och längd från sockeln). Med dessa åtgärder förhindrar man att vatten samlas under byggnaden.

49 Markberedning (Skisser och planering) Ovanpå den utjämnade bergytan lades ett lager krossgrus med kornstorlek #0-32 och #0-65. Gruset har högt friktionstal som ger byggnaden en stabil grund och minimerar sättningar. Fyllnadsmaterialet komprimerads för att nå eftersträvat grundtryck. Grus med denna kornstorlek är inte kapillärbrytande och bör därför formas med en lutning från mitten mot dräneringsrören.

50 Markberedning (Ritningar och anvisningar) Markkonstruktionerna kan variera stort mellan byggnadsprojekt beroende på jordlager, byggnadens storlek, grundvattennivån, topografin, grundläggningssätt mm. Byggnadens undergrund skall planeras och dimensioneras så att det inte uppstår vattensamlingar under byggnaden och så att marken klarar av att bära ovanliggande laster. Då en byggnad byggs upp kommer jordlagren under att deformeras och byggnaden kommer att sätta sig. Jordartens egenskaper och dess packningsgrad samt storleken av lasten från byggnaden inverkar på deformationens och sättningens omfattning. För att kunna uppskatta byggnadens sättning och jordlagrens deformation bör man känna till jordlagerföljden på byggplatsen (utreds i byggplatsens geotekniska utredning). Byggplatser där jordlagerföljden består av finkorniga material (såsom lera och silt) krävs en mer omfattande förstärkning eller massabyte för att nå en markkonstruktion med eftersträvat grundtryck. Ifall en byggnad sätter sig ojämnt kan det uppstå sprickor i klimatmanteln, vilket kan leda till en ökad fukttransport genom konvektion och diffusion. Sprickor i klimatmanteln kan även leda till nedkylning av byggnadsmaterial, vilket ökar risken för kondens.

51 Markberedning (Ritningar och anvisningar) Nationella krav och anvisningar Byggnadens undergrund skall planeras och dimensioneras så att byggnaden bibehåller sin funktion under byggnadens avsedda brukstid. Sättningar, deformationer, förskjutningar och vridningar i ovanliggande konstruktioner skall vara så små att byggnaden inte skadas av dem. Undergrunden kan bestå av obearbetad jord, fyllningsmassor, bytta massor, eller mark med markförstärkning (pålar, m.m.). (Finlands byggbestämmelsesamling B3, s ). Organiska ämnen och byggavfall som bryts ner, möglar eller ruttnar under påverkan av fukt skall avlägsnas från byggnadsgrunden (markkonstruktionerna under byggnaden) (Finlands byggbestämmelsesamling C2, 1998, s. 4). Matjorden skall alltid avlägsnas från byggnadens grund oavsett grundläggningsmetod. Matjorden består i allmänhet av mineraljord blandat med humus (organisk substans). Matjorden benämns som mylla och är det översta jordartskiktet som blivit till på grund av växtlighet på området (figur 20). Undergrundens yta skall luta mot dräneringsrören, lutningen bör vara minst 1:50 men helst skall lutningen vara 1:20 (figur 21). Fördjupningar där vatten kan samlas får inte förekomma. Större stenar och stenblock bör söndras eller avlägsnas. (Dahlbäck, s. 23).

52 Fuktsäkring Grunden 0. Markberedning 1. Dränering 2. Sockelskiva 3. Kantlist för sockelskiva 4. Tjälisolering 5. Syllisolering 6. Marklutning 7. Fasadens underkant 8. Kapillärbrytande skikt 9. Byggavall 10. Isolering 11. Betongplatta

53 Sockelskiva (Bilder och info) Sockelskivan skyddar sockeln från markfukt och möjliggör fuktavgång från sockeln. Det är de delar av sockeln som ligger under markytan som skyddas med en sockelskiva. Vanligtvis används en sockelskiva av polyeten med en ojämn, knölig eller räfflig, yta. Den ojämna ytan gör att det bildas en luftspalt mellan sockelskivan och sockeln. I Finland används ofta sockelskivan på bilden, vilken ger en luftspalt på 8 mm.

54 Sockelskiva (Bilder och info) Enligt anvisningar bör ojämnheter och eventuella skador i grundmuren åtgärdas innan sockelskivan installeras. Eftergjutningen som observerades på byggarbetsplatsen var ojämn och arbetet var inte utfört enligt arbetsritningarna. På grund av detta gav byggherren huvudentreprenören åtgärdskrav.

55 Sockelskiva (Bilder och info) Den ojämna eftergjutningen åtgärdades med en ny gjutning ovanpå den gamla med lutningar bort från byggnaden. Arbetet som utfördes efter åtgärdskraven var inte mer än godtyckliga och därmed fanns fortfarande brister. Arbetet godkändes dock.

56 Sockelskiva (Bilder och info) Då alla ojämnheter på sockeln var åtgärdade, installerades sockelskivan.

57 Sockelskiva (Skisser och planering) Från Strålsäkerhetscentralen kan man få information om radonhalter i olika områden i Finland (Säteilyturvakeskus, 2013). Radonhalten i berggrunden under nya skolbyggnaden överskrider inte skadlig nivå. Marken under Bergö skola är utformad så att vattenavrinningen sker kontrollerat. Planerarna har även konstaterat att grundvattennivån konstant kommer ligga under byggnadens grundläggningsdjup. Detta betyder att Bergö skolan kan ha en sockelskiva av polyeten och att det inte behövs någon vattentryckisolering. Erfarenheter har visat att sockeln kan vara fuktig under byggnadens brukstid om sockelskivan placeras enligt nutida anvisningar. För att fukten inte skall bli kvar i luftspalten mellan sockelskivan och sockel har planerarna valt att lyfta sockelskivans övre kant ovanför markytan. Luftspalten kan då ventileras och fukten kan torka ut. Denna förbättring gör att livslängden på byggnadens grundkonstruktioner förlängs. I övrigt följs produkttillverkarens anvisningar vid montering.

58 Sockelskiva (Ritningar och anvisningar) Konstruktioner ska utformas så att vattenånga, vatten eller snö inte kan tränga in och skada dem. Konstruktioner som innehåller skadlig mängd fukt bör kunna torka utan att skador uppstår. Ifall golvet ligger lägre än 300 mm från markytan bör sockeln förses med yttre fuktskydd (Finlands byggbestämmelsesamling C2, 1998, s. 8).

59 Sockelskiva (Ritningar och anvisningar) Anvisningar tagna ur RT : Sockelskivan är en så kallad diskontinuerlig fuktspärr (i Finland kallad vattenisolering) eftersom dess skarvar inte tål vattentryck. Sockelskivan kan användas om grundvattennivån ligger konstant under byggnadens grundläggningsdjup, marken har utformats så att vattenavrinningen sker kontrollerat. Sockelskivans övre kant är ca 50 mm under den slutliga marknivån. Sockelskivans nedre kant ligger mot eftergjutningens övre kant. Sockelskivan läggs omlott vid skarvar, lodräta 200 mm och vågräta 100 mm omlott. Skarvar bör placeras minst 600 mm från inner/ytter hörn. Sockelskivan fastsätts mekaniskt. Vid montering av sockelskiva bör man följa produkttillverkarens anvisningar (RT , s. 8 9).

60 Sockelskiva (Ritningar och anvisningar) Produkttillverkarens anvisningar: Sockelskivan kan monteras då ojämnheter och möjliga skador i sockeln är åtgärdade. Det rekommenderas att sockeln rappas och grundsulan förses med betongtätning före sockelskivan monteras. För att förbättra sockelns vattenisoleringsförmåga kan hörnen behandlas med bitumenstrykning och -membran. Sockelskivan rullas ut med knapparna mot sockeln, så att vågräta skarvarna kommer minst 1500 mm från hörnen. Sockelskivans övre kantskall placeras 50 mm under markytan Sockelskivan läggs omlott vid skarvar, lodräta 500 mm och vågräta 100 mm omlott Sockelskivan fastsätts med fastsättningsknappar och spikar som är lämpliga för material som används i sockeln, med ca 250 mm avstånd på näst högsta knappraden. (Meltex, u.å).

61 Fuktsäkring Grunden 0. Markberedning 1. Dränering 2. Sockelskiva 3. Kantlist för sockelskiva 4. Tjälisolering 5. Syllisolering 6. Marklutning 7. Fasadens underkant 8. Kapillärbrytande skikt 9. Byggavall 10. Isolering 11. Betongplatta

62 Kantlist för sockelskiva (Bilder och info) Kantlist förhindrar vattendroppar och övrigt mindre skräp att falla in i luftspalten mellan sockel och sockelskivan. Kantlisten utgör därmed ett skydd för luftspalten mellan sockeln och sockelskivan.

63 Kantlist för sockelskiva (Bilder och info) Kantlist av rostfritt stål (RST-list)

64 Kantlist för sockelskiva (Bilder och info) Urfräst spår för kantlisten.

65 Kantlist för sockelskiva (Bilder och info) Metallisten sätts mekaniskt fast med popnitar i förborrade hål.

66 Kantlist för sockelskiva (Bilder och info) RST-listens övre kant bör tätas med en lämplig massa.

67 Kantlist för sockelskiva (Skisser och planering) Kantlisten placeras i sockelskivans övre kant. Då listen ligger ovanför markytan kan den utsättas för stötar. Den polyetenlist som ofta används för detta ändamål är inte slagtåligt och därför valde man att använda en list av rostfritt stål. Metallisten sätts mekaniskt fast med popnitar i förborrade hål. Viktigt är att listens övre kant blir tät mot sockeln.

68 Kantlist för sockelskiva (Ritningar och anvisningar) Konstruktioner ska utformas så att vattenånga, vatten eller snö inte kan tränga in och skada dem. Konstruktioner som innehåller skadlig mängd fukt bör kunna torka utan att skador uppstår (Finlands byggbestämmelsesamling C2, 1998, s. 3). Kantlisten installeras enligt produkttillverkarens anvisningar. Listens övre kant tätas mot sockel/grundmur med tätningsmassa och listens övre kant täcks med sockelrappning eller motsvarande ytbeläggningsmaterial. (RT , s. 9).