Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa"

Transkript

1 Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa Kunskapssammanställning om att skapa förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete

2 FÖRORD I vår befolkningsstudie Liv & Hälsa ung kan vi utläsa att de flesta barn och ungdomar mår bra och ser ljust på sin framtid. Samtidigt ökar den självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sörmland och i Sverige. Vi vill med föreliggande rapport sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan, och då menar vi hälsa och välbefinnande, inte i första hand ohälsa. Det vill säga ett salutogent perspektiv. Utgångspunkten är att genom att stärka och skapa förutsättningar för hälsa ökas också motståndskraften mot ohälsa och sjukdom. I rapporten tar vi upp viktiga faktorer i familjen och i samhället som påverkar psykisk hälsa. Här beskrivs också hur landsting, kommuner och andra organisationer kan arbeta för att långsiktigt stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. För att få bra effekt behöver samhällets insatser ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. För att underlätta fortsatta steg utifrån rapportens resultat har vi utvecklat checklistan På rätt spår. Checklistan kan ses som en hjälp för kommuner att stämma av och planera sin verksamhet utifrån rapportens resultat. Vi vill tacka alla kommunala och landstingsbundna tjänstemän och professioner som läst rapportens olika delar och gett oss värdefulla synpunkter. Vår förhoppning är att denna kunskapssammanställning kan bidra till en gynnsam och hållbar utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska hälsa. Nyköping 11 mars 2009 Åsa Ranung Chef för Folkhälsocentrum Rapporten är sammanställd av: Heidi Leppäniemi Sektionen för folkhälsoarbete Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 2

3 SAMMANFATTNING Psykisk hälsa utgör en viktig del av människors hälsa och innebär så mycket mer än bara frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa kan ses som en resurs för individen som möjliggör att kunna leva ett gott liv och att kunna delta i det sociala livet, likväl som i skola eller arbetsliv. Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett hälsofrämjande/salutogent perspektiv identifiera och presentera; faktorer, arenor, verksamheter, metoder och arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år. I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. En god självkänsla, socialt stöd och ett gott samspel med föräldrar har stor betydelse för främjande av barns psykiska hälsa. Jämställdhet, delaktighet & inflytande, trygghet, utbildning, naturupplevelser och fysisk aktivitet är exempel på andra viktiga faktorer som bidrar till att främja pysisk hälsa. För unga vuxna är tillgång till ett arbete och egen bostad betydelsefulla faktorer. De arenor där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, en välfungerande förskola och skola är exempel på hur samhället kan skapa en grogrund för psykisk hälsa hos barn och unga. Samhällsutvecklingen, aktuell kunskap, nya metoder, och samhällsekonomiska beräkningar talar för att insatser som främjar psykisk hälsa bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. Samordning och samverkan inom och mellan verksamheter är centralt för att få en helhetssyn kring barn och ungas situation och undvika så kallat stuprörstänk. Arbete inom detta område ska alltid vara baserat på vetenskap, erfarenhetsbaserade och evidensbaserade metoder. Insatser behöver också följas upp och utvärderas, det gäller såväl på kommunal nivå som på länsnivå. Det kan bland annat handla om att utveckla indikatorer för att följa hur de samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas psykiska hälsa verkligen tillgodoses i såväl det korta som långa perspektivet. Hur ser det ut i din kommun? En stor del av de faktorer som främjar psykisk hälsa är påverkbara inom kommunal verksamhet. Som ett komplement till denna rapport finns ett verktyg framtaget På rätt spår? En checklista för psykisk hälsa. Verktyget kan användas inom kommunal verksamhet för att belysa den lokala situationen och förutsättningarna beträffande barn och ungas psykiska hälsa. Förslagsvis används verktygen av en centralt placerad tjänsteman eller en nämnd/beredning/grupp med uppdrag att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Checklistan finns att ladda ned på Folkhälsocentrums hemsida: 3

4 INLEDNING 5 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE 5 MÅL 6 SYFTE 6 AVGRÄNSNING 6 METOD 6 DEFINITIONER 6 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN 8 Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? 9 INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 11 VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? 14 Trygga och goda uppväxtvillkor 14 Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer 15 FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 17 Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande 17 Sysselsättning, utbildning och bostad 19 Jämställdhet 21 Fysisk miljö och naturmiljöer 23 Alkohol och drogförebyggande arbete 25 Trygghet och brottsförebyggande arbete 28 ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA 30 Föräldrastöd 30 Familjecentraler 33 Förskolan och skolbarnomsorg 35 Skolan 37 Skolhälsovård 40 Ungdomsmottagningar 42 Den fria tiden- Fritiden 44.OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP? 47 BILAGA 1 50 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens 50 BILAGA 2 51 Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa 51 BILAGA 3 52 Barn och ungas utveckling 52 BILAGA 4 56 Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid 56 BILAGA 5 57 Samtalsgrupper 57 BILAGA 6 58 Faktorer som påverkar fritiden 58 4

5 INLEDNING Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att han/hon kan förverkliga sin intellektuella och emotionella potential och bidrar till att vi kan och vill delta i det sociala livet likväl som i skolan och arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar positivt till psykisk hälsa. Det ökar också motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera och för att uppleva livskvalitet och balans i livet. 1 FN s deklaration om mänskliga rättigheter framhåller rätten till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa som ett viktigt fundament för människors liv. Att se hälsa som en mänsklig rättighet innebär också att folkhälsopolitiken får en central betydelse både nationellt och internationellt. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bl.a. tydliggörs i Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik och målområde 3 som handlar om Barn och ungas uppväxtvillkor. FN s konvention om barnets rättigheter tydliggör barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tydliggör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa. Samhällsekonomiska beräkningar visar på att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter barn och unga och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt hos barn och unga. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om åtgärder, metoder eller arbetssätt. UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Landstingsstyrelsen i Landstinget Sörmland gav i uppdrag till dåvarande Folkhälso- och miljödelegationen att utreda hur antalet självmord och självmordsförsök kan minskas i Sörmland. Den utredning som genomfördes initialt visade att modern suicidprevention har övergått från snäv suicidprevention till ett bredare förebyggande och främjande perspektiv där psykisk hälsa/ohälsa fokuseras snarare än suicidhandlingen. Rapportens förskjutning till förmån för hälsofrämjande och förebyggande perspektiv utgår från referens- och planeringsmöten med olika aktörer verksamma inom området psykisk hälsa, samt med Folkhälso- och Miljöberedningen, som också utgjort styrgrupp för uppdraget. Denna prioritering ligger också väl i linje med utvecklandet av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, i enlighet med Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 1 Europeiska gemenskapernas kommission. (2005) Grönbok- förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Bryssel 5

6 MÅL Målet för uppdraget är att på lång sikt (10 år) medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för psykisk hälsa och bidra till att den sörmländska befolkningen uppvisar en god psykisk hälsa i relation till länets förutsättningar. SYFTE Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett salutogent perspektiv presentera; - faktorer, arenor, verksamheter, av betydelse för barn och ungas psykiska hälsa - metoder och arbetssätt som kan främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år AVGRÄNSNING Den åldersgrupp som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är åringar. Fokus i denna rapport avgränsas därför till barn, ungdomar och unga vuxna i ålder 0-25 år. Rapporten berör också vuxna i form av att de utgör företrädare, beskyddare och förebilder för barn och ungdomar. METOD Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar i Landstinget Sörmland bibliotekskatalog, befintlig litteratur och material inom Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Sökningar och granskning av elektroniska rapporter har gjorts på olika verksamheters och myndigheters hemsidor. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Cochrane Library, Science Direct, Google Scholar. Efter sammanställningen har innehållet kommunicerats med tjänstemän och professioner inom landstingets och kommunernas verksamheter. DEFINITIONER Bestämningsfaktorer för hälsa Här avses faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkor som kan påverka hälsan/ohälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns beroende på effekt, skyddsfaktor eller friskfaktor. Strukturella bestämningsfaktorer benämns de faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat och som främst påverkas via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbud av alkohol och tobak med mera. 6

7 Hälsofrämjande åtgärder/arbete Ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att förbättra hälsan. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa kan ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Fokus i det hälsofrämjande arbetet ligger på skyddsfaktorer/friskfaktorer sådana faktorer som stärker hälsan/det friska hos människor. Prevention I det förebyggandebyggande arbete strävas att förhindra att ohälsa/sjuklighet uppstår. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av ohälsa/vissa bestämda sjukdomar. Fokus ligger främst på riskfaktorer och insatser som syftar till att minimera dessa. Promotion I det främjande arbetet (promotion) strävar mot att främja och stärka psykisk hälsa. Psykisk hälsa WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen är medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan utföra ett produktivt och fruktbart arbete och har förmåga att bidra till samhället. 2 Riskfaktor Avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om insats syftar till att reducera en riskfaktor kallas det för förebyggande. Salutogenes Läran om hälsans ursprung och de mekanismer som leder till hälsa. Begreppet har lyfts fram som en motsats till medicinens fokus på de sjukdomsskapande, patogena förhållanden i sammanhang där hälsa diskuteras. Stödjande miljöer Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Det innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor. Skyddsfaktor (Friskfaktor) Avser en faktor som skyddar individen mot ohälsa och främjar hälsa. Om en insats syftar till att bidra till tillgången till en friskfaktor kallas den hälsofrämjande. 2 WHO. Strengthening mental health promotion. Geneva. Faktablad nummer

8 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och har en god livssituation. I enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 svarar i genomsnitt 80 procent av de sörmländska eleverna i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de mår bra, ser ljust på sin framtid och trivs i skolan. Samtidigt uppger en ganska stor del av eleverna att de upplever psykisk ohälsa i form av att de mår dåligt, är stressade, nedstämda och ängsliga/oroliga. Undersökningen visar mellan 2006 och 2008 en ökning av elever som angett att de senaste året mått dåligt i två veckor i sträck, ökningen är störst bland flickor. Elever som uppger att de mått dåligt minst två veckor i sträck det senaste året Andel i Flickor Pojkar procent Årskurs gymnasiet Årskurs Källa: Liv & Hälsa ung 2006 och Enkätundersökningen Liv och Hälsa, riktad till den vuxna befolkningen (18-84 år) inom CDUST- länen, 3 visar att i åldersgruppen år är psykiska besvär vanligare än i övriga åldrar. Undantaget är sömnproblem, trötthet och kraftlöshet, som är mest uttalade i åldern år. 4 Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att depression är den fjärde största sjukdomsbördan i världen. Nationella studier visar att den självupplevda psykiska hälsan i hela befolkningen försämrats mellan år 1980 och Fler upplever symtom som ängslan, oro, ångest. Men sådana symtom är vanligare bland kvinnor i alla åldrar, symtomen är också vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda och vanligare bland icke facklärda arbetare jämfört med högre tjänstemän. Störst ökning av ängslan, oro och ångest har skett bland åringar. 5 Avsiktliga destruktiva handlingar har ökat hos båda könen men problemet är störst i gruppen flickor år. Suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1990-talet har suicid minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern 15 till 24 år där förekomst av suicid har varit oförändrad. 6 3 CDUST- Landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Värmland och Örebro län. 4 CDUST. Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004: Rapport nr asp 6 Avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige, Underlagsrapport (2006) Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. 8

9 Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? Forskning har ännu inte kunnat ge några fullständiga svar på varför psykisk ohälsa ökat eller varför kvinnor är överrepresenterade när det gäller att drabbas av ängslan, oro, ångest och depressioner. I Sverige har orsaker sökts i de förändringar som skett i samhället. Vi har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har skett en generell tempoökning mycket tack vare den teknologiska utvecklingen. Samtidigt som en bättre välfärd utvecklats i Sverige har det skett en individualiseringsprocess av våra liv. Nya möjligheter har öppnats, vilket gör livet mindre förutsägbart, detta kan vara orsak till att allt fler upplever stress. Individen ses inte längre som en del av redan bestämd tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Vi har i Sverige idag stora möjligheter att själva forma det liv vi vill leva. Möjligheten till det goda livet finns, vi upplever det möjligt att förändra och påverka, samtidigt finns en ökad osäkerhet om vem man är, vad man vill bli och hur det goda livets innebörd ser ut. 7 Dagens samhälle ställer krav på människors egna initiativ och engagemang. Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit plattare dvs. den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress. Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende. 8 Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i förväntan att de kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade. Samtidigt har också unga vuxnas situation i samhället försämrats på flera sätt, de har sämre möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. De mellan år som flyttat hemifrån har generellt sätt sämre ekonomisk situation, detta gäller särskilt unga kvinnor, 7 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Ungdomsstyrelsens utredningar fokus 07- en analys av ungas hälsa och utsatthet :14. Sid. 91 9

10 det beräknas att 40 % av alla biståndstagare i Sverige är i åldern år. 9 Liv & Hälsa undersökningen visar att i åldersgruppen år återfinns flest andel som upplever; ekonomisk stress, oro för att förlora arbetet, låg känsla av sammanhang och att ha blivit nedlåtande behandlad. 10 Studier visar att personer som blivit utsatta för kränkningar, nedlåtande behandling är överrepresenterade då det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande och dålig självskattad hälsa. 9 I SOU 2006:77. sid refereras till Socialstyrelsen. Individ och familjeomsorg- Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa CDUST. Rapport nr sid14-24, Wamala S, Bildt C. Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk och fysisk ohälsa bland utlandsfödda i SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering. s Eriksson L. Bremberg S. Nationell uppföljning av ungdomars levnadsvillkor Statens folkhälsoinstitut, februari,

11 INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA Barns och ungdomars psykiska hälsa formas i växelverkan mellan ärftliga, individuella egenskaper och den miljö som de växer upp i. Under uppväxten samspelar individen med föräldrar, andra vuxna som släkt och vänner, personal inom förskolan skola, fritidsverksamhet och med andra barn och ungdomar. Barn och unga som får erfarenheter av ett positivt samspel bär vanligen med sig förmågan till gott samspel med andra människor. Förmåga till samspel kan beskrivas som social kompetens. På jämförande sätt utvecklar barn och unga intellektuella, språkliga, emotionella, kompetenser. Hur individen hanterar olika situationer i livet är dels beroende på vilka erfarenheter individen har och dels beroende av vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. (Bilaga 3) I detta kapitel presenteras individuella egenskaper/förmågor som är särskilt viktiga för psykisk hälsa. Kognitiv förmåga Kognitiv förmåga innefattar förmågan att lära av sina egna erfarenheter, kunna planera, resonera, anpassa sig till den miljö individen lever i. Människors mentala tillstånd och kognitiva förmåga bestäms av flertal olika faktorer som kan vara; biologiska (genetiska faktorer och kön), individuella (personliga erfarenheter), familjerelaterade och sociala (socialt stöd), samt ekonomiska och miljömässiga (social status och levnadsvillkor). Det beräknas att 60 % av variation av kognitiv förmåga människor emellan kan härledas till uppväxtmiljön. God kognitiv förmåga leder till mindre utagerande beteendeproblem, mindre inåtvända psykiska problem (oro, ångest och depression), färre suicidförsök och färre fullbordade suicid. 13 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens Emotionell intelligens avser förmåga att uppfatta, tolka, hantera känslor och känslostämningar. Detta gäller såväl de egna som andras känslor. Forskning visar att träning av emotionell förmåga minskar förekomst av bland annat depression (Bilaga 1) Skolor som förmår att utveckla barns och ungdomars sociala och emotionella förmågor främjar både skolprestationer och den psykiska hälsan. 16 Det förebygger också riskbeteenden som alkohol- och droganvändning bland unga. 17 Studier visar att ju tidigare träning av emotionell intelligens påbörjas desto bättre. 13 SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Webster DS. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm. Gothia Wennberg B, Norberg S. Makt känslor och ledarskap i klassrummet: - Hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Stockholm: Natur och Kultur Kimber B.Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: results from an effectivenessstudy in Sweden. Oxford journals. Januari Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004;36:

12 Cooping Människan hanterar problem i livet på olika sätt, vi uttrycker känslor, försöker stå ut, söker stöd från andra människor, slappnar av, motionerar och resonerar med oss själva för att lösa problem. Dessa strategier kallas för Cooping strategier. Forskning visar att de individer som har förmågan att resonera med sig själva för att aktivt lösa ett problem löper mindre risk att drabbas av depression och stress. 18 Genom att stödja barn och ungdomar i aktiv problemlösning stöds de i förmågan att resonera med sig själva och aktivt lösa problem. Självförtroende och självkänsla Självförtroende utvecklas då individen lyckas att klara en uppgift och får därmed större tilltro till sin egen förmåga att prestera. För att klara en uppgift krävs kompetens, att utveckla kompetens förutsätter i sin tur övning. När barn och ungdomar får utmaningar som ligger på övre gränsen av deras förmåga, utvecklas självförtroendet. Utmaningen behöver dock delas upp i mindre steg och trappas upp successivt. Inom skolan används detta sätt för att utveckla barn och ungdomars kompetens och förbättra skolprestationer. På liknande sätt används detta inom idrotten för att utveckla färdigheter och förbättra resultat och/eller inom kulturområdet för att hantera ett instrument och förbättra musicerandet. Studier visar att tilltron till den egna förmågan medför minskade risker för psykiska svårigheter så som exempelvis depression Självkänsla är medvetenhet om den egna personens värde, att duga som du är utan koppling till det du gör eller presterar. Självkänsla utvecklas till stor del i relation till viktiga vuxna och relationen till kompisar under barn och ungdomsåren. 18 Folkhälsoinstitutet. Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdsförlag sid Bandura A, Pastorelli C, Barbaranelli C, Caprara GV. Self efficacy pathways to childhood depression. J Pers. Soc. Psychol. 1999;76 (2): McFarlane AH, Bellisimo A, Norman GR. The role of family and peers in social self-efficacy: link to depression in adolescence. Am J orthopsychiatry. 1995;65(3):

13 KASAM Det finns även andra begrepp för att beskriva mentala egenskaper som främjar hälsa. KASAM - Känsla Av SAMmanhang myntades av Aaron Antonovsky, professor i sociologi. Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna hälsa ohälsa, det är graden av KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet 13

14 VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. Detta sker genom befolkningsinriktat arbete, till exempel genom att tillföra friskfaktorer och genom att skapa stödjande miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Stödjande miljöer handlar om de miljöer där människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Exempel på stödjande miljöer, även benämnt arenor, där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Trygga och goda uppväxtvillkor Det finns faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Nästan hälften av all ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna kan härledas till de livsvillkor familjen lever under. Exempel på sådana faktorer är svag ekonomi, arbetslöshet, boendesituation och låg utbildningsnivå. Dessa livsvillkor kan främst förbättras genom så kallade strukturella förändringar på nationell, regional eller kommunal nivå. Det innebär att skapa rättvisa förutsättningar för att befolkningen ska kunna ha en god hälsa och kan göras via politikområden som; arbetsmarknad utbildning boende jämställdhet integration familj barn ungdom I Sverige har vi länge satsat på en generell välfärdspolitik för att skapa trygga uppväxtvillkor. Några exempel på det är ekonomiskt stöd till alla barnfamiljer och erbjudandet av en god och jämlik hälso- och sjukvård. Vidare är mödra- och barnhälsovård, samt förskola och skola exempel på generella insatser/verksamheter som riktar sig till alla barn och bidrar till att skapa en grogrund för psykisk hälsa bland barn och ungdom. 14

15 Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer Det är den samlade tillgången på skyddsfaktorer och frånvaron av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft som ligger till grund för hur en individs psykisk hälsa utvecklas. Ju fler skyddsfaktorer en individ har runt omkring sig desto bättre kan individen troligen hantera olika påfrestningar och livshändelser. Studier visar samband mellan långvariga påfrestningar och/eller upprepade negativa livshändelser och risken att drabbas av psykisk ohälsa i uppväxtåren eller i vuxen ålder. Barn som växer upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer löper gånger så hög risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa mfl. Det är viktigt dock i sammanhanget påpeka att enstaka riskfaktorer sällan innebär någon påtalad risk. Det gör däremot närvaro av flera parallella riskfaktorer. Det finns skyddsfaktorer som kan kompensera för eventuella brister som finns i miljöer där barn växer upp och kan öka förutsättningarna för att barn som växer upp under svåra omständigheter kan utvecklas till trygga vuxna individer. Det bekräftas i forskning kring så kallade maskrosbarn som visar att vara behövd, bekräftad och integrerad i ett meningsfullt sammanhang kan bidra till en gynnsam utveckling av psykisk hälsa. Skyddsfaktorer som identifierats är; Omgivande skyddsfaktorer och resurser: regelbundna vanor och uppgifter i hemmet föräldrars attityd speglar omsorg, vilket ger barnen en positiv självkänsla förekomst av stödjande vuxna personer utanför familjen som visar barnet tillit och ger stöd det finns åtminstone en vuxen som villkorslöst accepterar och bekräftar den unga forum där frustration kunde levas ut och affekter få utlopp finns tillgängligt åtminstone en arena där de unga vistas har struktur och klara förväntningar på dem Individuella faktorer: förmåga att väcka positiva reaktioner hos vårdnadshavaren och omgivande människor förmåga att utveckla relationer och bärande vänskapsband förmåga att hjälpa andra känslan av att själv styra sitt liv och inte vara offer för sitt öde vilja att effektivt använda sina anlag för att planera studier och yrkesutbildning 23 Det går inte att förutse vem som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning visar att Psykisk hälsa/ohälsa inte är något konstant tillstånd utan 21 Räsänen E. Excessive life changes during childhood and their effect in mental and physical health in adulthood. Acta Psychiatry. 1992; 55(1): Verhulst F C. Six-year developmental course of internalizing and externalizing problem behaviours. J Am Acad Child adolesc Psychiatry 1992:31(5): Werner E, Smith R. Overcoming the odds; High risk children from birth to adulthood. Ithaca; NY: Cornell University press Refererad i, Hagström U. Redemo E. Bergmand L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet. Rapport 1998:41. sid

16 förändras ofta över tid bland barn. Barn som vid en tidsperiod uppvisar tecken på psykiska problem som till exempel koncentrationssvårigheter, antisocialt beteende, depressioner, ångest kan över tid komma att må bra och fungera helt normalt. Detta medan andra barn tillkommer i den grupp som uppvisar psykiska problem. 24 Denna kunskap har betydelse för hur man ska välja att rikta insatser för påverka den psykiska hälsan. Om avsikten är att på sikt främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen är det inte verkningsfullt att enbart rikta insatser mot en problemlastad grupp Samhällets insatser behöver ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär utgör basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos barn och unga i Sörmland. Det behövs även riktade insatser mot riskgrupper av individer för att förebygga psykisk ohälsa samt mer behandlande insatser gentemot individer som redan har någon form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Inriktningen på hälsofrämjande och förebyggande insatser bör vara att öka skyddsfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer. 24 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Esser G, scmidt M H, Woerner W. Epidemiology and course of psychiatric disorders in school age children; results of a longitudinal stud. J Child Psychol Psychiatry 1990;31(2): Rose G. The strategy of preventive medicine. New York/Oxford University Press

17 FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA I följande avsnitt presenteras faktorer på samhällsnivå som är viktiga att beakta i arbetet med att främja psykisk hälsa bland barn, ungdomar och unga vuxna. I anslutning till faktorerna finns också några konkreta förslag Detta kan vi göra för att påverka olika faktorer. Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande Socialt kapital är ett begrepp som kan användas för att beskriva människors relationer och tillit till varandra i ett samhälle. Det finns klarlagda samband mellan brist på tillit till andra människor och förekomst av psykiska problem. 27 Om begreppet utgår från den enskilda individen blir det liktydigt med sociala relationer och sociala nätverk. Men det kan också användas för att karaktärisera gemenskap mellan medborgarna, solidaritet och tillit både till samhället i dess helhet och till andra människor. 28 Samhällen där människor litar på varandra och på samhällets institutioner har vanligen både bättre ekonomisk utveckling och bättre folkhälsa. 29 Sverige tillhör en liten grupp av länder där tilliten, det sociala kapitalet är mest utvecklad. En trolig förklaring till detta är att Sverige internationellt sett har små sociala skillnader i livsvillkor mellan medborgarna. 30 Det är särskilt det individuella perspektivet på socialt kapital som främjar psykisk hälsa. Delaktighet och inflytande i samhället är två viktiga delar i detta. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang, inflytande och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande. Föreningsliv som te.x. idrotts- och kulturföreningar, studieförbund etc. kan möjliggöra för individen att uppleva ökad känsla av tillhörighet och delaktighet vilket stärker det sociala kapitalet. Ungdomspolitiken i Sverige betonar att ungdomars engagemang och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs och att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet 31. FN s konventionen om barnets rättigheter markerar att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Ett sätt att arbeta med att beakta barnkonventionen är att anlägga ett barnperspektiv. Det är ett synsätt som fokuserar på det eller de barn som berörs av ett beslut eller en åtgärd. Om det konstateras att ett beslut eller en åtgärd kan ha konsekvenser för barn ska barnkonventionen beaktas och ett barnrättsperspektiv anläggas. Barnrättsperspektivet uttrycker att det åligger offentliga verksamheter att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 27 De Silva MJ. McKenzie K. Harpham T. Huttky SR. Social capital and mental ilness: a systematic review. J Epidemiol Community Health. 2005;59 (8): Coleman JS. Social capital in the Creation of Human Capital. Am J Sociology. 1988;94: Putman R. Leonardi R. Nanetti R. Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton:Princeton universitypress. 30 Refererad till Inglehart R et al. Human Beliefs and Values. Maxico:soglo Veintiuno Edituones; 2004, i Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Statens offentliga utredningar. SOU 2006:77 sid Regeringens propposition 2004/05: 2 Makt att bestämma rätt till välfärd. 17

18 Detta kan vi göra; Verka för små sociala skillnader i livsvillkor. Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid frågor som berör dem. Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar, föreningsliv och kulturaktiviteter. Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska satsningar. Barnperspektiv ska beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som har konsekvenser för barn. 18

19 Sysselsättning, utbildning och bostad Det finns starka samband mellan sysselsättning och hälsa. Det är också väl kartlagt i nordiska studier att arbetslöshetens längd påverkar förekomsten av psykisk ohälsa. 32 Förutom att arbetet är viktigt för vår försörjning fyller den även andra viktiga funktioner för psykiskt välbefinnande. Dessa är: tidsstruktur regelbunden aktivitet deltagande i verksamhet med kollektiva mål socialt nätverk utanför familjen social status och identitet 33 Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och mentala välbefinnande. Bostaden fungerar som en viktig del i identitetsskapandet och utgör för unga en länk till vuxenvärlden. 34 Den som inte har drägliga boende förhållanden har svårt att klara övriga delar i livet som utbildning och arbete. Både arbete och utbildning är viktiga komponenter för delaktighet i samhället och var för sig viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Ungas människors etablering på arbetsmarknaden är av central betydelse för deras välfärd samtidigt som utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att få ett arbete idag. EU:s Lissabonstrategi framhåller att ungdomars utbildningstid behöver förlängas. Om satsning på längre utbildning skall ha avsedd effekt krävs fler arbetstillfällen som motsvarar denna kompetens. Utbildning som överensstämmer med arbetsmarknadens behov är mycket angeläget. 35 Regionförbundet Sörmland har i uppdrag att ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna i länet och har arbetat fram en regional utvecklingsplan (RUP). RUP i Sörmland kallas för Sörmlandsstrategin och inom detta arbete följs de unga vuxnas situation upp, bl.a. med avseende på utbildning och sysselsättning, utifrån indikatorer som valts ut i länets arbete med Lissabonstrategin. 36 Ett angränsande ansvarsområde som åligger kommunerna är det kommunala uppföljningsansvaret (som är formulerat i skollagen 1 kap 18 ). Det innebär att en ungdoms hemkommun skall följa vad ungdomar under 20 år, med ofullständig gymnasieutbildning, har för sysselsättning. Detta görs i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder och för att minska risken för framtida bidragsberoende. 32 Björklund A. Eriksson T. Unemployment and Mental health: Evidence from research in the Nordic Countries. Scandinavian Journal of Social Welfare 1998;7 (3): Jahoda M, Lazarfeld P E, Zeisel H. Merienthal The Sociography of an unemployed community. Alden: Atherton, Inc Shaw M. housing and public health. Annual Review of public health. 2004;25 (1) : SOU Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Inom ramen för Lissabonstrategin har EU- länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling. 19

20 Viktiga förutsättningar för att kunna fullfölja det kommunala uppföljningsansvaret är; Samverkan mellan skolan/vuxenutbildning, individ och familjeomsorgen, arbetsförmedlingen och näringslivet Politiskt beslut som formulerar ett gemensamt ansvarstagande mellan de olika verksamheter som i sitt uppdrag möter dessa ungdomar. 37 Samverkan mellan regionala aktörer som länsstyrelsen, regionförbundet och landstinget kan tillsammans med näringsliv, kommuner och lokala arbetsförmedlingar förbättra möjligheterna för sysselsättning för unga i länet. I detta arbete är det viktigt att se att utbildning följer arbetsmarknadens behov och de satsningar som görs i länet för tillväxten. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxten bl.a. för att skapa möjligheter för rörlighet och integration av unga på arbetsmarknaden. Det gäller därför att både skapa möjlighet till försörjning och eget boende för unga. 38 Detta kan vi göra; Regionala, kommunala aktörer, näringslivet och arbetsförmedlingar behöver samverka i syfte att skapa bättre förutsättningar för sysselsättning för unga i länet. Mål bör finnas för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande unga. Indikatorer för att följa hur väl sysselsättning och utbildning tillgodoser ungas behov behöver finnas på såväl länsnivå som på kommunal nivå. Varierat utbud av bostäder i länets kommuner som tar hänsyn till ungdomars behov. Informera unga inför val av inriktning på gymnasiet och inför val av utbildning på högskolan om hur arbetsmarknadens behov ser ut och vilka möjligheter till jobb som finns inom olika yrken. Arbeta för att möjliggöra sommarjobb för ungdomar. 37 Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det. Sveriges kommun och Landsting Lundström S, Lind H, Borg L, Lundström P. Bostadsmarknad och Ekonomisk tillväxt. Nutek i samarbete med KTH. Stockholm

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016

UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Antagen kommunstyrelsen 2012-02-06 UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer