Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa"

Transkript

1 Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa Kunskapssammanställning om att skapa förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete

2 FÖRORD I vår befolkningsstudie Liv & Hälsa ung kan vi utläsa att de flesta barn och ungdomar mår bra och ser ljust på sin framtid. Samtidigt ökar den självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sörmland och i Sverige. Vi vill med föreliggande rapport sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan, och då menar vi hälsa och välbefinnande, inte i första hand ohälsa. Det vill säga ett salutogent perspektiv. Utgångspunkten är att genom att stärka och skapa förutsättningar för hälsa ökas också motståndskraften mot ohälsa och sjukdom. I rapporten tar vi upp viktiga faktorer i familjen och i samhället som påverkar psykisk hälsa. Här beskrivs också hur landsting, kommuner och andra organisationer kan arbeta för att långsiktigt stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. För att få bra effekt behöver samhällets insatser ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. För att underlätta fortsatta steg utifrån rapportens resultat har vi utvecklat checklistan På rätt spår. Checklistan kan ses som en hjälp för kommuner att stämma av och planera sin verksamhet utifrån rapportens resultat. Vi vill tacka alla kommunala och landstingsbundna tjänstemän och professioner som läst rapportens olika delar och gett oss värdefulla synpunkter. Vår förhoppning är att denna kunskapssammanställning kan bidra till en gynnsam och hållbar utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska hälsa. Nyköping 11 mars 2009 Åsa Ranung Chef för Folkhälsocentrum Rapporten är sammanställd av: Heidi Leppäniemi Sektionen för folkhälsoarbete Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 2

3 SAMMANFATTNING Psykisk hälsa utgör en viktig del av människors hälsa och innebär så mycket mer än bara frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa kan ses som en resurs för individen som möjliggör att kunna leva ett gott liv och att kunna delta i det sociala livet, likväl som i skola eller arbetsliv. Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett hälsofrämjande/salutogent perspektiv identifiera och presentera; faktorer, arenor, verksamheter, metoder och arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år. I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. En god självkänsla, socialt stöd och ett gott samspel med föräldrar har stor betydelse för främjande av barns psykiska hälsa. Jämställdhet, delaktighet & inflytande, trygghet, utbildning, naturupplevelser och fysisk aktivitet är exempel på andra viktiga faktorer som bidrar till att främja pysisk hälsa. För unga vuxna är tillgång till ett arbete och egen bostad betydelsefulla faktorer. De arenor där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, en välfungerande förskola och skola är exempel på hur samhället kan skapa en grogrund för psykisk hälsa hos barn och unga. Samhällsutvecklingen, aktuell kunskap, nya metoder, och samhällsekonomiska beräkningar talar för att insatser som främjar psykisk hälsa bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. Samordning och samverkan inom och mellan verksamheter är centralt för att få en helhetssyn kring barn och ungas situation och undvika så kallat stuprörstänk. Arbete inom detta område ska alltid vara baserat på vetenskap, erfarenhetsbaserade och evidensbaserade metoder. Insatser behöver också följas upp och utvärderas, det gäller såväl på kommunal nivå som på länsnivå. Det kan bland annat handla om att utveckla indikatorer för att följa hur de samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas psykiska hälsa verkligen tillgodoses i såväl det korta som långa perspektivet. Hur ser det ut i din kommun? En stor del av de faktorer som främjar psykisk hälsa är påverkbara inom kommunal verksamhet. Som ett komplement till denna rapport finns ett verktyg framtaget På rätt spår? En checklista för psykisk hälsa. Verktyget kan användas inom kommunal verksamhet för att belysa den lokala situationen och förutsättningarna beträffande barn och ungas psykiska hälsa. Förslagsvis används verktygen av en centralt placerad tjänsteman eller en nämnd/beredning/grupp med uppdrag att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Checklistan finns att ladda ned på Folkhälsocentrums hemsida: 3

4 INLEDNING 5 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE 5 MÅL 6 SYFTE 6 AVGRÄNSNING 6 METOD 6 DEFINITIONER 6 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN 8 Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? 9 INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 11 VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? 14 Trygga och goda uppväxtvillkor 14 Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer 15 FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 17 Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande 17 Sysselsättning, utbildning och bostad 19 Jämställdhet 21 Fysisk miljö och naturmiljöer 23 Alkohol och drogförebyggande arbete 25 Trygghet och brottsförebyggande arbete 28 ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA 30 Föräldrastöd 30 Familjecentraler 33 Förskolan och skolbarnomsorg 35 Skolan 37 Skolhälsovård 40 Ungdomsmottagningar 42 Den fria tiden- Fritiden 44.OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP? 47 BILAGA 1 50 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens 50 BILAGA 2 51 Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa 51 BILAGA 3 52 Barn och ungas utveckling 52 BILAGA 4 56 Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid 56 BILAGA 5 57 Samtalsgrupper 57 BILAGA 6 58 Faktorer som påverkar fritiden 58 4

5 INLEDNING Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att han/hon kan förverkliga sin intellektuella och emotionella potential och bidrar till att vi kan och vill delta i det sociala livet likväl som i skolan och arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar positivt till psykisk hälsa. Det ökar också motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera och för att uppleva livskvalitet och balans i livet. 1 FN s deklaration om mänskliga rättigheter framhåller rätten till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa som ett viktigt fundament för människors liv. Att se hälsa som en mänsklig rättighet innebär också att folkhälsopolitiken får en central betydelse både nationellt och internationellt. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bl.a. tydliggörs i Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik och målområde 3 som handlar om Barn och ungas uppväxtvillkor. FN s konvention om barnets rättigheter tydliggör barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tydliggör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa. Samhällsekonomiska beräkningar visar på att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter barn och unga och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt hos barn och unga. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om åtgärder, metoder eller arbetssätt. UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Landstingsstyrelsen i Landstinget Sörmland gav i uppdrag till dåvarande Folkhälso- och miljödelegationen att utreda hur antalet självmord och självmordsförsök kan minskas i Sörmland. Den utredning som genomfördes initialt visade att modern suicidprevention har övergått från snäv suicidprevention till ett bredare förebyggande och främjande perspektiv där psykisk hälsa/ohälsa fokuseras snarare än suicidhandlingen. Rapportens förskjutning till förmån för hälsofrämjande och förebyggande perspektiv utgår från referens- och planeringsmöten med olika aktörer verksamma inom området psykisk hälsa, samt med Folkhälso- och Miljöberedningen, som också utgjort styrgrupp för uppdraget. Denna prioritering ligger också väl i linje med utvecklandet av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, i enlighet med Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 1 Europeiska gemenskapernas kommission. (2005) Grönbok- förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Bryssel 5

6 MÅL Målet för uppdraget är att på lång sikt (10 år) medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för psykisk hälsa och bidra till att den sörmländska befolkningen uppvisar en god psykisk hälsa i relation till länets förutsättningar. SYFTE Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett salutogent perspektiv presentera; - faktorer, arenor, verksamheter, av betydelse för barn och ungas psykiska hälsa - metoder och arbetssätt som kan främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år AVGRÄNSNING Den åldersgrupp som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är åringar. Fokus i denna rapport avgränsas därför till barn, ungdomar och unga vuxna i ålder 0-25 år. Rapporten berör också vuxna i form av att de utgör företrädare, beskyddare och förebilder för barn och ungdomar. METOD Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar i Landstinget Sörmland bibliotekskatalog, befintlig litteratur och material inom Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Sökningar och granskning av elektroniska rapporter har gjorts på olika verksamheters och myndigheters hemsidor. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Cochrane Library, Science Direct, Google Scholar. Efter sammanställningen har innehållet kommunicerats med tjänstemän och professioner inom landstingets och kommunernas verksamheter. DEFINITIONER Bestämningsfaktorer för hälsa Här avses faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkor som kan påverka hälsan/ohälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns beroende på effekt, skyddsfaktor eller friskfaktor. Strukturella bestämningsfaktorer benämns de faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat och som främst påverkas via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbud av alkohol och tobak med mera. 6

7 Hälsofrämjande åtgärder/arbete Ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att förbättra hälsan. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa kan ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Fokus i det hälsofrämjande arbetet ligger på skyddsfaktorer/friskfaktorer sådana faktorer som stärker hälsan/det friska hos människor. Prevention I det förebyggandebyggande arbete strävas att förhindra att ohälsa/sjuklighet uppstår. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av ohälsa/vissa bestämda sjukdomar. Fokus ligger främst på riskfaktorer och insatser som syftar till att minimera dessa. Promotion I det främjande arbetet (promotion) strävar mot att främja och stärka psykisk hälsa. Psykisk hälsa WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen är medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan utföra ett produktivt och fruktbart arbete och har förmåga att bidra till samhället. 2 Riskfaktor Avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om insats syftar till att reducera en riskfaktor kallas det för förebyggande. Salutogenes Läran om hälsans ursprung och de mekanismer som leder till hälsa. Begreppet har lyfts fram som en motsats till medicinens fokus på de sjukdomsskapande, patogena förhållanden i sammanhang där hälsa diskuteras. Stödjande miljöer Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Det innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor. Skyddsfaktor (Friskfaktor) Avser en faktor som skyddar individen mot ohälsa och främjar hälsa. Om en insats syftar till att bidra till tillgången till en friskfaktor kallas den hälsofrämjande. 2 WHO. Strengthening mental health promotion. Geneva. Faktablad nummer

8 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och har en god livssituation. I enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 svarar i genomsnitt 80 procent av de sörmländska eleverna i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de mår bra, ser ljust på sin framtid och trivs i skolan. Samtidigt uppger en ganska stor del av eleverna att de upplever psykisk ohälsa i form av att de mår dåligt, är stressade, nedstämda och ängsliga/oroliga. Undersökningen visar mellan 2006 och 2008 en ökning av elever som angett att de senaste året mått dåligt i två veckor i sträck, ökningen är störst bland flickor. Elever som uppger att de mått dåligt minst två veckor i sträck det senaste året Andel i Flickor Pojkar procent Årskurs gymnasiet Årskurs Källa: Liv & Hälsa ung 2006 och Enkätundersökningen Liv och Hälsa, riktad till den vuxna befolkningen (18-84 år) inom CDUST- länen, 3 visar att i åldersgruppen år är psykiska besvär vanligare än i övriga åldrar. Undantaget är sömnproblem, trötthet och kraftlöshet, som är mest uttalade i åldern år. 4 Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att depression är den fjärde största sjukdomsbördan i världen. Nationella studier visar att den självupplevda psykiska hälsan i hela befolkningen försämrats mellan år 1980 och Fler upplever symtom som ängslan, oro, ångest. Men sådana symtom är vanligare bland kvinnor i alla åldrar, symtomen är också vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda och vanligare bland icke facklärda arbetare jämfört med högre tjänstemän. Störst ökning av ängslan, oro och ångest har skett bland åringar. 5 Avsiktliga destruktiva handlingar har ökat hos båda könen men problemet är störst i gruppen flickor år. Suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1990-talet har suicid minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern 15 till 24 år där förekomst av suicid har varit oförändrad. 6 3 CDUST- Landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Värmland och Örebro län. 4 CDUST. Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004: Rapport nr asp 6 Avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige, Underlagsrapport (2006) Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. 8

9 Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? Forskning har ännu inte kunnat ge några fullständiga svar på varför psykisk ohälsa ökat eller varför kvinnor är överrepresenterade när det gäller att drabbas av ängslan, oro, ångest och depressioner. I Sverige har orsaker sökts i de förändringar som skett i samhället. Vi har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har skett en generell tempoökning mycket tack vare den teknologiska utvecklingen. Samtidigt som en bättre välfärd utvecklats i Sverige har det skett en individualiseringsprocess av våra liv. Nya möjligheter har öppnats, vilket gör livet mindre förutsägbart, detta kan vara orsak till att allt fler upplever stress. Individen ses inte längre som en del av redan bestämd tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Vi har i Sverige idag stora möjligheter att själva forma det liv vi vill leva. Möjligheten till det goda livet finns, vi upplever det möjligt att förändra och påverka, samtidigt finns en ökad osäkerhet om vem man är, vad man vill bli och hur det goda livets innebörd ser ut. 7 Dagens samhälle ställer krav på människors egna initiativ och engagemang. Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit plattare dvs. den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress. Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende. 8 Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i förväntan att de kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade. Samtidigt har också unga vuxnas situation i samhället försämrats på flera sätt, de har sämre möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. De mellan år som flyttat hemifrån har generellt sätt sämre ekonomisk situation, detta gäller särskilt unga kvinnor, 7 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Ungdomsstyrelsens utredningar fokus 07- en analys av ungas hälsa och utsatthet :14. Sid. 91 9

10 det beräknas att 40 % av alla biståndstagare i Sverige är i åldern år. 9 Liv & Hälsa undersökningen visar att i åldersgruppen år återfinns flest andel som upplever; ekonomisk stress, oro för att förlora arbetet, låg känsla av sammanhang och att ha blivit nedlåtande behandlad. 10 Studier visar att personer som blivit utsatta för kränkningar, nedlåtande behandling är överrepresenterade då det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande och dålig självskattad hälsa. 9 I SOU 2006:77. sid refereras till Socialstyrelsen. Individ och familjeomsorg- Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa CDUST. Rapport nr sid14-24, Wamala S, Bildt C. Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk och fysisk ohälsa bland utlandsfödda i SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering. s Eriksson L. Bremberg S. Nationell uppföljning av ungdomars levnadsvillkor Statens folkhälsoinstitut, februari,

11 INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA Barns och ungdomars psykiska hälsa formas i växelverkan mellan ärftliga, individuella egenskaper och den miljö som de växer upp i. Under uppväxten samspelar individen med föräldrar, andra vuxna som släkt och vänner, personal inom förskolan skola, fritidsverksamhet och med andra barn och ungdomar. Barn och unga som får erfarenheter av ett positivt samspel bär vanligen med sig förmågan till gott samspel med andra människor. Förmåga till samspel kan beskrivas som social kompetens. På jämförande sätt utvecklar barn och unga intellektuella, språkliga, emotionella, kompetenser. Hur individen hanterar olika situationer i livet är dels beroende på vilka erfarenheter individen har och dels beroende av vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. (Bilaga 3) I detta kapitel presenteras individuella egenskaper/förmågor som är särskilt viktiga för psykisk hälsa. Kognitiv förmåga Kognitiv förmåga innefattar förmågan att lära av sina egna erfarenheter, kunna planera, resonera, anpassa sig till den miljö individen lever i. Människors mentala tillstånd och kognitiva förmåga bestäms av flertal olika faktorer som kan vara; biologiska (genetiska faktorer och kön), individuella (personliga erfarenheter), familjerelaterade och sociala (socialt stöd), samt ekonomiska och miljömässiga (social status och levnadsvillkor). Det beräknas att 60 % av variation av kognitiv förmåga människor emellan kan härledas till uppväxtmiljön. God kognitiv förmåga leder till mindre utagerande beteendeproblem, mindre inåtvända psykiska problem (oro, ångest och depression), färre suicidförsök och färre fullbordade suicid. 13 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens Emotionell intelligens avser förmåga att uppfatta, tolka, hantera känslor och känslostämningar. Detta gäller såväl de egna som andras känslor. Forskning visar att träning av emotionell förmåga minskar förekomst av bland annat depression (Bilaga 1) Skolor som förmår att utveckla barns och ungdomars sociala och emotionella förmågor främjar både skolprestationer och den psykiska hälsan. 16 Det förebygger också riskbeteenden som alkohol- och droganvändning bland unga. 17 Studier visar att ju tidigare träning av emotionell intelligens påbörjas desto bättre. 13 SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Webster DS. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm. Gothia Wennberg B, Norberg S. Makt känslor och ledarskap i klassrummet: - Hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Stockholm: Natur och Kultur Kimber B.Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: results from an effectivenessstudy in Sweden. Oxford journals. Januari Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004;36:

12 Cooping Människan hanterar problem i livet på olika sätt, vi uttrycker känslor, försöker stå ut, söker stöd från andra människor, slappnar av, motionerar och resonerar med oss själva för att lösa problem. Dessa strategier kallas för Cooping strategier. Forskning visar att de individer som har förmågan att resonera med sig själva för att aktivt lösa ett problem löper mindre risk att drabbas av depression och stress. 18 Genom att stödja barn och ungdomar i aktiv problemlösning stöds de i förmågan att resonera med sig själva och aktivt lösa problem. Självförtroende och självkänsla Självförtroende utvecklas då individen lyckas att klara en uppgift och får därmed större tilltro till sin egen förmåga att prestera. För att klara en uppgift krävs kompetens, att utveckla kompetens förutsätter i sin tur övning. När barn och ungdomar får utmaningar som ligger på övre gränsen av deras förmåga, utvecklas självförtroendet. Utmaningen behöver dock delas upp i mindre steg och trappas upp successivt. Inom skolan används detta sätt för att utveckla barn och ungdomars kompetens och förbättra skolprestationer. På liknande sätt används detta inom idrotten för att utveckla färdigheter och förbättra resultat och/eller inom kulturområdet för att hantera ett instrument och förbättra musicerandet. Studier visar att tilltron till den egna förmågan medför minskade risker för psykiska svårigheter så som exempelvis depression Självkänsla är medvetenhet om den egna personens värde, att duga som du är utan koppling till det du gör eller presterar. Självkänsla utvecklas till stor del i relation till viktiga vuxna och relationen till kompisar under barn och ungdomsåren. 18 Folkhälsoinstitutet. Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdsförlag sid Bandura A, Pastorelli C, Barbaranelli C, Caprara GV. Self efficacy pathways to childhood depression. J Pers. Soc. Psychol. 1999;76 (2): McFarlane AH, Bellisimo A, Norman GR. The role of family and peers in social self-efficacy: link to depression in adolescence. Am J orthopsychiatry. 1995;65(3):

13 KASAM Det finns även andra begrepp för att beskriva mentala egenskaper som främjar hälsa. KASAM - Känsla Av SAMmanhang myntades av Aaron Antonovsky, professor i sociologi. Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna hälsa ohälsa, det är graden av KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet 13

14 VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. Detta sker genom befolkningsinriktat arbete, till exempel genom att tillföra friskfaktorer och genom att skapa stödjande miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Stödjande miljöer handlar om de miljöer där människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Exempel på stödjande miljöer, även benämnt arenor, där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Trygga och goda uppväxtvillkor Det finns faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Nästan hälften av all ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna kan härledas till de livsvillkor familjen lever under. Exempel på sådana faktorer är svag ekonomi, arbetslöshet, boendesituation och låg utbildningsnivå. Dessa livsvillkor kan främst förbättras genom så kallade strukturella förändringar på nationell, regional eller kommunal nivå. Det innebär att skapa rättvisa förutsättningar för att befolkningen ska kunna ha en god hälsa och kan göras via politikområden som; arbetsmarknad utbildning boende jämställdhet integration familj barn ungdom I Sverige har vi länge satsat på en generell välfärdspolitik för att skapa trygga uppväxtvillkor. Några exempel på det är ekonomiskt stöd till alla barnfamiljer och erbjudandet av en god och jämlik hälso- och sjukvård. Vidare är mödra- och barnhälsovård, samt förskola och skola exempel på generella insatser/verksamheter som riktar sig till alla barn och bidrar till att skapa en grogrund för psykisk hälsa bland barn och ungdom. 14

15 Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer Det är den samlade tillgången på skyddsfaktorer och frånvaron av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft som ligger till grund för hur en individs psykisk hälsa utvecklas. Ju fler skyddsfaktorer en individ har runt omkring sig desto bättre kan individen troligen hantera olika påfrestningar och livshändelser. Studier visar samband mellan långvariga påfrestningar och/eller upprepade negativa livshändelser och risken att drabbas av psykisk ohälsa i uppväxtåren eller i vuxen ålder. Barn som växer upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer löper gånger så hög risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa mfl. Det är viktigt dock i sammanhanget påpeka att enstaka riskfaktorer sällan innebär någon påtalad risk. Det gör däremot närvaro av flera parallella riskfaktorer. Det finns skyddsfaktorer som kan kompensera för eventuella brister som finns i miljöer där barn växer upp och kan öka förutsättningarna för att barn som växer upp under svåra omständigheter kan utvecklas till trygga vuxna individer. Det bekräftas i forskning kring så kallade maskrosbarn som visar att vara behövd, bekräftad och integrerad i ett meningsfullt sammanhang kan bidra till en gynnsam utveckling av psykisk hälsa. Skyddsfaktorer som identifierats är; Omgivande skyddsfaktorer och resurser: regelbundna vanor och uppgifter i hemmet föräldrars attityd speglar omsorg, vilket ger barnen en positiv självkänsla förekomst av stödjande vuxna personer utanför familjen som visar barnet tillit och ger stöd det finns åtminstone en vuxen som villkorslöst accepterar och bekräftar den unga forum där frustration kunde levas ut och affekter få utlopp finns tillgängligt åtminstone en arena där de unga vistas har struktur och klara förväntningar på dem Individuella faktorer: förmåga att väcka positiva reaktioner hos vårdnadshavaren och omgivande människor förmåga att utveckla relationer och bärande vänskapsband förmåga att hjälpa andra känslan av att själv styra sitt liv och inte vara offer för sitt öde vilja att effektivt använda sina anlag för att planera studier och yrkesutbildning 23 Det går inte att förutse vem som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning visar att Psykisk hälsa/ohälsa inte är något konstant tillstånd utan 21 Räsänen E. Excessive life changes during childhood and their effect in mental and physical health in adulthood. Acta Psychiatry. 1992; 55(1): Verhulst F C. Six-year developmental course of internalizing and externalizing problem behaviours. J Am Acad Child adolesc Psychiatry 1992:31(5): Werner E, Smith R. Overcoming the odds; High risk children from birth to adulthood. Ithaca; NY: Cornell University press Refererad i, Hagström U. Redemo E. Bergmand L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet. Rapport 1998:41. sid

16 förändras ofta över tid bland barn. Barn som vid en tidsperiod uppvisar tecken på psykiska problem som till exempel koncentrationssvårigheter, antisocialt beteende, depressioner, ångest kan över tid komma att må bra och fungera helt normalt. Detta medan andra barn tillkommer i den grupp som uppvisar psykiska problem. 24 Denna kunskap har betydelse för hur man ska välja att rikta insatser för påverka den psykiska hälsan. Om avsikten är att på sikt främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen är det inte verkningsfullt att enbart rikta insatser mot en problemlastad grupp Samhällets insatser behöver ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär utgör basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos barn och unga i Sörmland. Det behövs även riktade insatser mot riskgrupper av individer för att förebygga psykisk ohälsa samt mer behandlande insatser gentemot individer som redan har någon form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Inriktningen på hälsofrämjande och förebyggande insatser bör vara att öka skyddsfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer. 24 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Esser G, scmidt M H, Woerner W. Epidemiology and course of psychiatric disorders in school age children; results of a longitudinal stud. J Child Psychol Psychiatry 1990;31(2): Rose G. The strategy of preventive medicine. New York/Oxford University Press

17 FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA I följande avsnitt presenteras faktorer på samhällsnivå som är viktiga att beakta i arbetet med att främja psykisk hälsa bland barn, ungdomar och unga vuxna. I anslutning till faktorerna finns också några konkreta förslag Detta kan vi göra för att påverka olika faktorer. Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande Socialt kapital är ett begrepp som kan användas för att beskriva människors relationer och tillit till varandra i ett samhälle. Det finns klarlagda samband mellan brist på tillit till andra människor och förekomst av psykiska problem. 27 Om begreppet utgår från den enskilda individen blir det liktydigt med sociala relationer och sociala nätverk. Men det kan också användas för att karaktärisera gemenskap mellan medborgarna, solidaritet och tillit både till samhället i dess helhet och till andra människor. 28 Samhällen där människor litar på varandra och på samhällets institutioner har vanligen både bättre ekonomisk utveckling och bättre folkhälsa. 29 Sverige tillhör en liten grupp av länder där tilliten, det sociala kapitalet är mest utvecklad. En trolig förklaring till detta är att Sverige internationellt sett har små sociala skillnader i livsvillkor mellan medborgarna. 30 Det är särskilt det individuella perspektivet på socialt kapital som främjar psykisk hälsa. Delaktighet och inflytande i samhället är två viktiga delar i detta. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang, inflytande och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande. Föreningsliv som te.x. idrotts- och kulturföreningar, studieförbund etc. kan möjliggöra för individen att uppleva ökad känsla av tillhörighet och delaktighet vilket stärker det sociala kapitalet. Ungdomspolitiken i Sverige betonar att ungdomars engagemang och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs och att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet 31. FN s konventionen om barnets rättigheter markerar att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Ett sätt att arbeta med att beakta barnkonventionen är att anlägga ett barnperspektiv. Det är ett synsätt som fokuserar på det eller de barn som berörs av ett beslut eller en åtgärd. Om det konstateras att ett beslut eller en åtgärd kan ha konsekvenser för barn ska barnkonventionen beaktas och ett barnrättsperspektiv anläggas. Barnrättsperspektivet uttrycker att det åligger offentliga verksamheter att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 27 De Silva MJ. McKenzie K. Harpham T. Huttky SR. Social capital and mental ilness: a systematic review. J Epidemiol Community Health. 2005;59 (8): Coleman JS. Social capital in the Creation of Human Capital. Am J Sociology. 1988;94: Putman R. Leonardi R. Nanetti R. Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton:Princeton universitypress. 30 Refererad till Inglehart R et al. Human Beliefs and Values. Maxico:soglo Veintiuno Edituones; 2004, i Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Statens offentliga utredningar. SOU 2006:77 sid Regeringens propposition 2004/05: 2 Makt att bestämma rätt till välfärd. 17

18 Detta kan vi göra; Verka för små sociala skillnader i livsvillkor. Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid frågor som berör dem. Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar, föreningsliv och kulturaktiviteter. Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska satsningar. Barnperspektiv ska beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som har konsekvenser för barn. 18

19 Sysselsättning, utbildning och bostad Det finns starka samband mellan sysselsättning och hälsa. Det är också väl kartlagt i nordiska studier att arbetslöshetens längd påverkar förekomsten av psykisk ohälsa. 32 Förutom att arbetet är viktigt för vår försörjning fyller den även andra viktiga funktioner för psykiskt välbefinnande. Dessa är: tidsstruktur regelbunden aktivitet deltagande i verksamhet med kollektiva mål socialt nätverk utanför familjen social status och identitet 33 Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och mentala välbefinnande. Bostaden fungerar som en viktig del i identitetsskapandet och utgör för unga en länk till vuxenvärlden. 34 Den som inte har drägliga boende förhållanden har svårt att klara övriga delar i livet som utbildning och arbete. Både arbete och utbildning är viktiga komponenter för delaktighet i samhället och var för sig viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Ungas människors etablering på arbetsmarknaden är av central betydelse för deras välfärd samtidigt som utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att få ett arbete idag. EU:s Lissabonstrategi framhåller att ungdomars utbildningstid behöver förlängas. Om satsning på längre utbildning skall ha avsedd effekt krävs fler arbetstillfällen som motsvarar denna kompetens. Utbildning som överensstämmer med arbetsmarknadens behov är mycket angeläget. 35 Regionförbundet Sörmland har i uppdrag att ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna i länet och har arbetat fram en regional utvecklingsplan (RUP). RUP i Sörmland kallas för Sörmlandsstrategin och inom detta arbete följs de unga vuxnas situation upp, bl.a. med avseende på utbildning och sysselsättning, utifrån indikatorer som valts ut i länets arbete med Lissabonstrategin. 36 Ett angränsande ansvarsområde som åligger kommunerna är det kommunala uppföljningsansvaret (som är formulerat i skollagen 1 kap 18 ). Det innebär att en ungdoms hemkommun skall följa vad ungdomar under 20 år, med ofullständig gymnasieutbildning, har för sysselsättning. Detta görs i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder och för att minska risken för framtida bidragsberoende. 32 Björklund A. Eriksson T. Unemployment and Mental health: Evidence from research in the Nordic Countries. Scandinavian Journal of Social Welfare 1998;7 (3): Jahoda M, Lazarfeld P E, Zeisel H. Merienthal The Sociography of an unemployed community. Alden: Atherton, Inc Shaw M. housing and public health. Annual Review of public health. 2004;25 (1) : SOU Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid Inom ramen för Lissabonstrategin har EU- länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling. 19

20 Viktiga förutsättningar för att kunna fullfölja det kommunala uppföljningsansvaret är; Samverkan mellan skolan/vuxenutbildning, individ och familjeomsorgen, arbetsförmedlingen och näringslivet Politiskt beslut som formulerar ett gemensamt ansvarstagande mellan de olika verksamheter som i sitt uppdrag möter dessa ungdomar. 37 Samverkan mellan regionala aktörer som länsstyrelsen, regionförbundet och landstinget kan tillsammans med näringsliv, kommuner och lokala arbetsförmedlingar förbättra möjligheterna för sysselsättning för unga i länet. I detta arbete är det viktigt att se att utbildning följer arbetsmarknadens behov och de satsningar som görs i länet för tillväxten. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxten bl.a. för att skapa möjligheter för rörlighet och integration av unga på arbetsmarknaden. Det gäller därför att både skapa möjlighet till försörjning och eget boende för unga. 38 Detta kan vi göra; Regionala, kommunala aktörer, näringslivet och arbetsförmedlingar behöver samverka i syfte att skapa bättre förutsättningar för sysselsättning för unga i länet. Mål bör finnas för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande unga. Indikatorer för att följa hur väl sysselsättning och utbildning tillgodoser ungas behov behöver finnas på såväl länsnivå som på kommunal nivå. Varierat utbud av bostäder i länets kommuner som tar hänsyn till ungdomars behov. Informera unga inför val av inriktning på gymnasiet och inför val av utbildning på högskolan om hur arbetsmarknadens behov ser ut och vilka möjligheter till jobb som finns inom olika yrken. Arbeta för att möjliggöra sommarjobb för ungdomar. 37 Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det. Sveriges kommun och Landsting Lundström S, Lind H, Borg L, Lundström P. Bostadsmarknad och Ekonomisk tillväxt. Nutek i samarbete med KTH. Stockholm

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa

Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa En kunskapssammanställning om att skapa förutsättningar för psykisk hälsa för barn och unga vuxna i Sörmland Rapporten är sammanställd av

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

På rätt spår? -Checklista för lokal uppföljning och kvalitetssäkring av förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år

På rätt spår? -Checklista för lokal uppföljning och kvalitetssäkring av förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år På rätt spår? -Checklista för lokal uppföljning och kvalitetssäkring av förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete INNEHÅLL Att

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Sörmland oktober 2010 MargaretaPersson Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor?

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer