rapporten 2012 t e m a Psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapporten 2012 t e m a Psykisk ohälsa"

Transkript

1 rapporten 2012 t e m a Psykisk ohälsa

2 BRIS för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl Lördag, söndag och helgdag: kl bris Vuxentelefon om barn Måndag till fredag: kl för vuxna som har frågor om barn bris-mejlen bris-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum som också finns på bris.se kan barn och ungdomar kommunicera med varandra med översyn av en vuxen moderator. På bris-chatten kan du anonymt chatta direkt med en vuxen på bris. innehåll #1/ BRIS Kanslier BRIS Box Stockholm Tel: Fax: E-post: BRIS region Nord Kungsgatan Umeå Tel: Fax: E-post: BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan Göteborg Tel: Fax: E-post: BRIS region Mitt Stockholm Tel: Fax: E-post: BRIS region Syd Östra Rönneholms - vägen Malmö Tel: Fax: E-post: BRIS region Öst Korsgatan 2, Hus E Norrköping Postadress: BRIS Norrköping Tel: Fax: E-post: Barnens Rätt I Samhället är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som bris far illa. bris är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället. Kärnan i bris verksamhet är bris , bris -mejlen och bris -chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd av en vuxen. bris fungerar också som opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för att de principer som slagits fast i FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut. bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. bris tar även emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med om egna eller andras barn. bris bildades år 1971 och är organiserat i ett förbundskansli och fem regionala kanslier. Kanslierna finns i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå. bris verksamhet bygger på frivilligt arbete samt ekonomiska bidrag och gåvor från såväl privata som offentliga givare. bris har sammanlagt över 600 frivilliga medarbetare som bemannar bris , bris-mejlen och bris-chatten. De frivilliga medarbetarna rekryteras, utbildas och handleds av anställd brispersonal. bris Vuxen telefon om barn, bemannas vanligtvis av anställda brisombud och kostar som ett vanligt samtal Förbunds- ord förande har ordet 7 BRIS kravställan BRIS hjälper Ta oss på stärre allvar 10 TEMA Psykisk ohälsa 16 MOBBING Att kämpa i det tysta SORG Barn ofta ensamma i sin sorg 23 STÖD Otydligt och motsägelsefullt uppdrag 27 Alla har ett ansvar 28 Otillräcklig tillgång till skolpsykolog Ingen ska tappas bort De viktiga samtalen 38 Sammanfattning statistik år 2011 Omslag Susann Karlsson Nemirovsky Ansvarig utgivare: Eva Waltré, tf generalsekreterare BRIS

3 4 Styrelsen t e x t Cecilia Naucler f o t o Johan Bergling 5 Styrelsen Under år 2011 har fokus legat på att möjliggöra dygnet runt-öppet i BRIS BRIS förbundsstyrelse ordförande Lars-Johan Jarnheimer hoppas kunna börja skörda frukterna av det strävsamma arbetet under år Förbundsordförandens Ord 2011 var bris att tydlig göra att bris är året då bris förbundsstyrelse beslöt att det var dags för till för alla barn alltid. Beslutet grundade sig i barnens behov av bris och deras förtroende för organisationens arbete, vilket bland annat visar sig i det stora antalet påringningar till bris när stödlinjen inte är öppen. Ett av organisationens viktigaste mål är därför att utöka öppettiderna i bris till dygnet runt-öppet. Arbetet med att möjliggöra dygnet runt-öppet har varit strävsamt, säger Lars-Johan Jarnheimer, förbundsstyrelseordförande i bris. Men det hårda arbetet börjar också ge resultat. Ökad tillgänglighet i bris för alla barn, dygnet runt, börjar utkristallisera sig, och jag hoppas att vi kommer att ha något på plats av det under år En utökad tillgänglighet kräver mer resurser och att öka och stabilisera bris finansiering har varit, och är, ett av de allra viktigaste prioriterade områdena för organisationen. bris har gjort en kraftansträngning inom sin insamlingsmetodik, från ett ganska ostrukturerat insamlingsarbete till att vara en strategisk, genomtänkt och professionell insamlingsorganisation. Men det krävs att bris gör än mer, menar Lars-Johan Jarnheimer. Vi konkurrerar med organisationer med betydligt större marknadsförings- och mediebudgetar och som arbetar oerhört professionellt med att samla in pengar. I jämförelse med dem är bris inte riktigt i kapp ännu, mycket på grund av att bris de facto bedriver en daglig stödverksamhet som kräver mycket fokus. Men vi arbetar hårt med att komma i kapp på insamlingssidan. Lars-Johan Jarnheimer ser att näringslivets csrarbete har förändrats till att det har blivit betydligt viktigare för företagen att visa på någon form av samhällsengagemang. Ett samarbete idag kräver ett ömsedigt givande och tagande mellan parterna och tre I grund och botten har vi alla samma drivkraft; att hjälpa så många barn som vi bara kan och för det krävs ett ideellt engagemang och ett professionellt insamlingsarbete. viktiga exempel på det är bris samarbeten med Skandia, Tele2 och Astra Zeneca. I våra samarbeten med dem utgör bris kunskaper en del av deras egen verksamhet. Vår kunskap är till nytta för dem. Givandet och tagandet får dock aldrig riskera att urvattna bris varumärke, poängterar Lars- Johan Jarnheimer. bris krav på etik är väldigt höga och vi kan aldrig sälja vår själ för några kronor mer. Han hyser ingen oro över att det ökade kravet på intäkter skulle medföra att det ideella engagemanget i organisationen får stryka på foten. Tvärtom går de två hand i hand. bris behöver en stark ekonomi samtidigt som organisationen inte kan överleva utan de ideella jourarna. I grund och botten har vi alla samma drivkraft; att hjälpa så många barn som vi bara kan och för det krävs ett ideellt engagemang och ett professionellt insamlingsarbete. Våra jourare är organisationens osynliga hjältar och det kommer alltid att vara så. De två benen krävs också för att bris ska kunna utvecklas i takt med barnens behov. Världen snurrar allt fortare och sannolikheten att allt fler barn kommer i kläm ökar, konstaterar Lars-Johan Jarnheimer. Om bris ska kunna vara en stark organisation även om tio år och kunna ta emot alla barn alltid, krävs bra resurser. Utöver arbetet med ökad tillgänglighet och finansiering så har även det faktum att bris för första gången på 12 år byter generalsekreterare upptagit en stor del av styrelsens arbete under året. Ett annat uttalat viktigt mål under året var att bris skulle stärka sin position som barnrättsorganisation. Där har bris kommit en lång väg, säger Lars-Johan Jarnheimer. Den stora mediala uppmärksamhet som varit kring våra lanseringar och seminarier, både nationellt och regionalt, visar hur viktigt många anser att bris arbete är. Den stora efterfrågan på bris kunskap visar också att organisationen har en röst som räknas och som tas på allvar.

4 7 BRIS Kravställan 2012 BRIS anser Öppet dygnet runt i bris bris vill kunna erbjuda alla barn möjlighet till stöd när barnet behöver det, oavsett vilken tid det är på dygnet. För utsatta barn kan det vara avgörande att få en snabb kontakt med en vuxen efter misshandel eller övergrepp, men socialjourer finns inte alltid tillgängliga i alla kommuner. Dessutom kan det vara ett alldeles för stort steg för många barn att initialt ta kontakt med en myndighet. Att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lagstiftning så att barnets bästa måste tillgodoses i alla beslut som rör det. Att beslutsfattare, som ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågor på regional och kommunal nivå, ska ta sitt ansvar och införa obligatoriska arbetsteam kring unga med psykisk ohälsa vid alla vårdcentraler i landet, om sådana team inte redan finns. Att arbetsteamen, liksom inom elev hälsan, ska bestå av professionerna kurator, psykolog, sjuksköterska och läkare. Att ytterligare resurser tillförs elevhälsan så att fler tjänster kan tillsättas, särskilt antalet skolpsykologer. bris anser att i de regioner eller kommuner där det finns konstaterade brister och samverkan inte fungerar, ska ansvariga beslutsfattare för hälsooch sjukvårdsfrågor: Ge tydligare uppdrag till de verksamheter som ansvarar för arbetet med psykisk ohälsa för barn och ungdomar samt Sprida tydlig information till barn och ungdomar om vart man ska vända sig om man drabbas av psykisk ohälsa. Skapa förutsättningar för stöd under visning och läxhjälp till barn som mår psykiskt dåligt. Om inte kraven beaktas anser BRIS Att ansvariga beslutsfattare, både nationellt, regionalt och kommunalt, bryter mot barns rätt till vård enligt hälso- och sjukvårdslagen samt FN:s konvention om barnets rättigheter. illustrationtanja metelitsa

5 8 Webbutvärdering t e x t Mia Berg f o t o privat samt Johan Bergling 9 Webbutvärdering BRIS hjälper Eva Waltré, tf Generalsekreterare för bris Ta oss på större allvar Nu är det bevisat BRIS stödkontakter gör att barnen mår bättre och vet vad de ska göra. Kort sagt: BRIS hjälper! Det visar färsk forskning från Linköpings universitet. Att b r i s v e r k s a m h e t är efterfrågad av barn och ungdomar är det ingen som ifrågasätter. Däremot har det utifrån funnits ett visst tvivel om hur mycket det egentligen hjälper barn att mejla och chatta med bris. Dessa tvivlare kan nu få sitt svar. Under år 2011 utvärderades bris internetbaserade kontakter vetenskapligt för första gången. Och nu står det klart att bris gör skillnad. Kjerstin Andersson är forskare på Tema Barn, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Det är hon som tillsammans med sin kollega Karin Osvaldsson gjort utvärderingen av bris kontakter med barn via chatt, mejl och diskussionsforum. Vi ville se om barnen upplevde någon skillnad efter den stödjande kontakten, och även ta reda på om effekten höll i sig eller om det bara var stöd för stunden, säger hon. Barn som kontaktade bris via chatt och mejl blev tillfrågade om de ville vara med i undersökningen. Svarade de ja fick de svara på frågor precis före kontakten, direkt efter och en gång till tio dagar efter kontakten. Frågorna handlade om hur de mådde vid de olika tillfällena, hur svårt de upplevde problemet de sökte hjälp för, och i hur hög grad de kände att de kunde göra något åt problemet. Det vi kunde se var att barnen mådde bättre direkt efter kontakten med bris, och tio dagar senare mådde de fortfarande bättre än de gjorde innan. Barnen blir alltså hjälpta och effekten håller i sig, säger Kjerstin Andersson. BRIS tar på allvar På den raka frågan om barnen tycker att bris hjälper blev poängen också höga: närmare sju på en niogradig skala. Bilden av vad det är som hjälper, växte fram när barnen fick skriva fritt. Viktigt är att barnen upplever att bris tar dem på allvar, och lyssnar på dem. Flera barn skrev att det var första gången någon vuxen gjorde det. De svarade också att stödet från bris gjorde att de trodde mer på sig själva och fick tillbaka sin tro på framtiden. De flesta ansåg att råden de fick från bris om hur de kunde hantera situationen, skulle fungera. Det fanns undantag. Några av barnen uppgav att de mådde sämre direkt efter kontakten, men sedan bättre igen tio dagar efteråt. Kjerstin Anderssons tolkning av det är att de barnen hade tyngre problem, som innebar att råden de fick av bris kändes jobbiga att följa. Men även dessa Kjerstin Andersson är forskare på Tema Barn, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Linköpings universitet. barn uppgav att de kände sig hjälpta av kontakten med bris. Överraskande positivt Utöver frågorna till de som använde chatt eller mejl, skickades det också ut en enkät till de som använde sig av bris Diskussionsforum. Och resultatet där var överraskande positivt. Där finns inga vuxna inblandade, utan det är barnen själva som stöttar varandra. Och det var många som tyckte att det kändes viktigt att kunna hjälpa andra, samtidigt som de själva kände sig hjälpta av att upptäcka att de inte var ensamma om sina problem. Det visade sig i utvärderingen att barnen väljer kontaktsätt med omsorg. De flesta börjar med att surfa på bris.se, sedan kollar de i Diskussionsforum om någon har funderingar som liknar deras egna. Sedan provar de mejl eller chatt. Många drar sig för att ringa, eftersom de är rädda att de ska börja gråta i telefonen, att någon hemma ska höra att de ringer eller att den som svarar ska känna igen deras röst. Anonymiteten kom hela tiden upp som en viktig faktor i utvärderingen. Barnen väljer bris för att de kan vara anonyma och då känns chatt och mejl säkrare i början. Så småningom jobbar man sig fram till att lyfta telefonluren, säger Kjerstin Andersson. h u r k ä n n s d e t att få svart på vitt att bris hjälper barnen och ung domarna? Det här är något vi på bris känt och trott i alla år. Därför är det viktigt att det nu gått att bekräfta det vetenskapligt att vi gör skillnad. Särskilt starkt är det att barnen tycker att vi lyssnar och tar dem på allvar, eftersom det är ett av våra mål med verksamheten. Jag tyckte att det var spännande att se hur viktigt bris Diskussionsforum är för barnen, både för att få känna att de inte är ensamma om sina problem, och för att de fungerar som inkörsport till mejl och telefon. Det blir väldigt tydligt att det är viktigt att vi erbjuder barnen flera olika sätt att kontakta oss. För oss betyder resultatet också att vi har något konkret att visa upp i kontakten med medier och politiker. I Holland ser man sådan här verksamhet som en självklar del av det som samhället ska erbjuda sina medborgare, därför finansieras de till 100 procent av staten. De flesta medborgare i Sverige ser också bris verksamhet som en självklarhet, men här får vi bara 3 procent av vår finansiering från staten. Jag skulle önska att politiker och beslutsfattare tar det stöd vi erbjuder på lite större allvar. Eva Waltré, BRIS Utvärderingen 4 Utvärderingen vände sig till barn som kontaktade BRIS via mejl, chatt och diskussionsforum under våren och sommaren barn blev tillfrågade om de ville svara på enkäten via internet. Till slut blev det 925 barn och ungdomar som deltog. Medelåldern låg mellan 13,2 och 14,5 i de olika undersökningarna. Frågorna ställdes som digitala enkäter på datorn. BRIS-kontakterna via telefon togs av tekniska skäl inte med i utvärderingen. En sammanfattning av utvärderingen genomförd av Tema Barn finns på se/?pageid=397.

6 10 Tema fak tau n d e r l ag Karin Johansson 11 b i ld Johan Bergling t e x t Cecilia Nauclér och Karin Johansson i l l u s t r a t i o n Thomas Fröhling Lena Sjöberg, Söderberg Agentur psykisk ohälsa Psykisk ohälsa BRIS får många gånger höra barnens allra djupaste hemligheter, det som de inte berättar för någon annan. Anonymiteten och BRIS samtalsmetodik i att aldrig skuldbelägga gör det möjligt för dem att våga öppna upp. Och i de här berättelserna framkommer att många barn med psykisk ohälsa inte berättar hur de egentligen mår för någon, inte ens när de sökt hjälp. BRIS-rapporten 2012 fokuserar därför på orsaker till barns svårigheter med att få hjälp och vad de behöver från vuxenvärlden. Me l l a n å r e n 2004 och 2007 ökade bris kontakter om psykisk ohälsa med 33 procent, från kontakter till stycken. År 2011 hade bris kontakter om psykisk ohälsa, vilket motsvarar 17,5 procent av det totala antalet kontakter, vilket innebär att psykisk ohälsa fortfarande är ett vanligt skäl till att barn och unga kontaktar bris. Barnen som kontaktar bris berättar bland annat om allvarliga psykiska symtom som sömn- och koncentrationssvårigheter, ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar. För en del av barnen är kontakten med bris den första gång de sökt hjälp, och första gången de berättar om hur de egentligen mår. Andra har sökt hjälp, men berättar ändå inte om vissa viktiga saker, inte ens för behandlaren. Karin Johansson, utredare på bris, har läst en stor mängd av barnens berättelser och hon ser många anledningar till att barnen inte har kunnat berätta och därför heller inte får den hjälp som de behöver. En av de framträdande orsakerna är känslor av skuld och skam. Det är oerhört svårt att prata om sådant man skäms över. Många känner inte bara skuld och skam över det de råkat ut för, utan även över att de mår så dåligt. Skam och skuldkänslorna stänger dörren mellan deras inre och omvärlden och det är särskilt framträdande hos barn som utsatts för mycket traumatiska händelser, som sexuella övergrepp, berättar Karin Johansson. Det finns också andra skäl till att de känner skuld, som medicinering som inte fungerar eller samtalsbehandling som inte hjälper. Att behandlingen inte fungerar ser de som ett ytterligare bevis på att det är fel på dem, och förväntningarna från omgivningen och känslan av att de borde vara tacksamma över den behandling de får ökar skuldkänslan hos barnet. Andras oro över barnets hälsa gör också att många inte berättar. När barnen uppfattar att andra är oroliga för dem och att oron kan bli ett lidande för till exempel föräldrar, försöker de skydda de vuxna genom att inte berätta mer än vad de bedömer att de tål att höra. Barnet vill inte lägga ytterligare börda på föräldrarna eller de andra som oroar sig. De kan försöka lugna föräldrarna genom att ljuga och säga att de mår bättre. Extra svårt blir det att berätta i de fall barnet tidigare mått dåligt och då sett påfrestningen som det inneburit för hela familjen. Om barnet märker att föräldrarna

7 12 Psykisk ohälsa Statistik, tema psykisk ohälsa Psykisk ohälsa mår bättre igen, vill barnet inte skapa en ny jobbig period för dem. Barnens tankar om vad behandlaren förväntar sig kan också göra det svårt att berätta och barnen kan till exempel säga till en behandlare att de mår bättre därför att de tror att det förväntas av dem. Barn som gått igenom behandlingar av olika slag över en längre tid, och som bedömts ha återfått sin psykiska hälsa, kan ha svårt att berätta om återfall, eller att de till och med mår sämre än förut eftersom barnet inte vill göra de vuxna besvikna. Svårigheter med att beskriva problemen och hitta de rätta orden kan också bidra till att barnen inte berättar om sin situation. Det här gäller framförallt yngre barn som inte tror att det räcker med att säga att de mår dåligt eller att de behöver hjälp, utan att de måste ha färdiga och tydliga formuleringar för att bli trodda och bli tagna på allvar. För bris beskriver de utsatthet av olika slag men litar inte på att beskrivningen ska låta tillräckligt allvarlig för att någon ska förstå. När ingen frågar I berättelserna till bris finns också barn som försökt att berätta för en vuxen på till exempel socialtjänsten eller i skolan, men inte blivit trodda, eller att barnet upplevt att deras bekymmer inte blivit tagna på allvar. De får ännu svårare att berätta. Det finns också barn vars behandling är fokuserad på symtom och inte på bakomliggande orsaker, vilket medför att barnet får svårt att berätta om det som ingen frågar om, det vill säga orsakerna. Ett vanligt skäl till att barnen inte berättar allt om hur de mår är oron över att föräldrarna ska få veta vad de har sagt. Oron finns i möten med socialtjänsten, bup och skolpersonal och grundar sig ofta på erfarenheter från föräldrarnas tidigare reaktioner. Barnen är oroliga över att föräldrarna ska bli arga eller besvikna, eller bestraffa barnet för att det har berättat för någon utomstående. Det finns också barn vars föräldrar inte har kunnat hantera barnets berättelse utan själva börjat må dåligt. Föräldern kan anklaga sig själv och straffar sig med ett självdestruktivt beteende. Barn kan känna att en förälders hälsa och liv är i fara om de berättar hur de mår och den risken vågar barn inte ta. Barn som utsatts för psykisk och/eller fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller mobbning kan hindras att berätta av rädsla för förövaren. Inte sällan har förövaren hotat med repressalier om barnet berättar, men det finns också barn som fantiserar om vad som skulle kunna hända. Och just föreställningar om vad som skulle kunna hända om all information kom fram kan vara så skrämmande att barnen väljer att inte berätta. Ofta är oron baserad på tidigare erfarenheter och verkar sällan grundlös. Tankar om psykiatrisk tvångsvård och inläggning på psykiatrisk klinik är det som väcker mest oro. Ofta är oron baserad på tidigare erfarenheter och verkar sällan grundlös. Oro för att sekretessen inte hålls av de vuxna är också en orsak till att de inte berättar. En del har berättat för till exempel någon vuxen på skolan, som berättat det vidare för antingen barnets föräldrar, eller någon annan på skolan. Det finns också barn som känner att det inte är någon idé att berätta eftersom de inte kan se att det skulle leda till någon förändring för dem. En del har upplevt utsatthet under hela sin barndom som sexuella övergrepp eller fysisk eller psykisk misshandel och kan inte föreställa sig att utsattheten skulle kunna upphöra. Andra tror inte att samtal kan ha någon effekt på hur de mår eller att de skulle kunna må bättre, och struntar därför i att berätta. Karin Johansson Relation och förtroende Att barnen inte berättar och att de vuxna inte kan läsa barnens signaler beror på att det saknas både en relation och förtroende mellan dem, säger Karin Johansson. Om de vuxna inte klarar av att skapa en förtroendefull relation så kommer bar- Kontaktområden, Tema Psykisk ohälsa Område Antal Andel av kontakter Självmord/ Självmordstankar ,2% Självdestruktivitet ,4% Ätstörningar 772 3,0% Annan psykisk ohälsa ,5% Totalt Tema* ,5% n tot = * Eftersom varje kontakt kan beröra mer än ett område, och alla dessa dokumenteras, överstiger de sammanlagda siffrorna totalsumman Genomsnittsålder per område Område Snittålder Annan psykisk ohälsa 13,8 Självdestruktivitet 14,3 13,9 Ätstörningar 14,1 Totalt för temat 14,1 Könsfördelning per område Område Andel flickor Andel pojkar Kön ej framkommit 87,1% 12,2% 0,7% Självdestruktivitet 91,4% 7,5% 1,1% Ätstörningar 95,9% 3,2% 0,9% Annan psykisk ohälsa 84,8% 14,2% 1,0% Totalt Tema 87,0% 12,1% 0,9% Psykisk ohälsa i de olika kanalerna Antal om Psykisk ohälsa Totalt antal i respektive kanal = andel i resp kanal nen inte att berätta. Det genomsyrar allt. I de situationer barnen kan känna sig trygga och lita på den vuxne och att de upplever att den vuxne kan ta hand om deras berättelse på ett respektfullt sätt, så vågar de berätta hur de känner och vad de tänker. Många gånger är det barnens dåliga erfarenheter av relationer till vuxna som gjort att de inte berättar. De litar inte på de vuxna, framförallt om barnet har försökt att berätta, men inte fått det bemötande som barnet BRIS Självmord/Självmordstankar Självmord/Självmordstankar BRIS- Mejlen BRIS- Chatten Totalt, alla Barnkont ,7% 25,7% 24,0% 17,5% Råd till dig som möter barn som mår psykiskt dåligt Tänk på vikten av en trygg relation. Skapa förtroende, även om det tar tid. Ser du att barnet inte mår bra, nöj dig inte även om barnet svarar att det mår bra. Fråga igen. Våga fråga även om det allra svåraste. Tänker du mycket på döden? Har du försökt skada dig själv eller försökt ta ditt liv? Om barnet inte har dessa tankar kan du inte framkalla dem genom att fråga. Gå inte bakom ryggen på barnet och gör sådant som barnet inte vet att du ska göra, till exempel berätta vidare till andra. Istället kan du informera om dels hur barnet kan få hjälp och dels om vad du tänker göra. Försök i största möjliga utsträckning att få med barnet på tåget. Om du måste göra något som barnet inte vill, förklara för barnet varför du måste agera som du gör. Betrakta barnet med respekt och som aktör i sitt eget liv. Förutsätt inte att barnets föräldrar är välfungerande, trots att du kanske fått det intrycket. Var flexibel i de sätt som barnet vill berätta. Ge barnet möjligheter att berätta på andra sätt som att skriva, mejla, eller chatt, sms. jande samtal behöver inte vara ansikte mot ansikte. Lästips: Ledsna barn Laddas ner från Socialstyrelsens hemsida: publikationer2010/

8 14 Psykisk ohälsa * BHT = Barnens Hjälptelefon/ bris BM = BRIS-Mejlen BC = BRIS-Chatten Historik, kontakter om Psykisk ohälsa År Kanaler* Totalt kontakter Självmord etc Självdestruktivitet Ätstörningar Annan Psyk ohälsa Tot Psyk ohälsa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2004 BHT+BM ,2% ,0% 895 4,0% ,4% ,9% 2005 BHT+BM ,7% ,2% 633 3,3% ,4% ,8% 2006 BHT+BM ,7% ,0% 782 3,7% ,7% ,9% 2007 BHT+BM ,3% ,1% 864 4,0% ,1% ,5% 2008 BHT+BM+BC ,2% ,1% 770 3,5% ,3% ,0% 2009 BHT+BM+BC ,0% ,3% 774 3,6% ,8% ,1% 2010 BHT+BM+BC ,8% ,1% 726 3,1% ,6% ,0% 2011 BHT+BM+BC ,2% ,4% 772 3,0% ,5% ,5% Tot Psyk Ohälsa i BHT enbart Antal Andel ,5% ,8% ,9% ,6% ,7% ,7% ,0% ,4% Har du funderingar om barn och unga? Välkommen till BRIS webbplats för vuxna! hoppats på. Och ju längre något hålls hemligt, desto svårare blir det att berätta. Förstå svårigheterna Så för att den vuxne ska kunna möta barnet ställs höga krav att han eller hon förstår barnets svårigheter med att känna förtroende. En sådan relation tar tid att bygga upp, säger Karin Johansson, och ju otryggare barnet är, desto längre tid tar det. Karin Johansson ser att barnen inte berättar allt ens för bris, även om de berättar mycket. Framförallt utelämnar de detaljer om övergrepp, men berättar ändå, fast i mer övergripande ordalag vad de har utsatts för, vilket faktiskt är det som på sikt kan leda till ett tillfrisknande från psykisk ohälsa. Minnesbilderna kan dyka upp i form av flashbacks, och talar de inte om dem finns det risk för att bilderna inte kommer att sluta störa dem. Så att sätta ord på det som snurrar runt i huvudet ökar barnets förståelse och ger en ökad distans till det som hänt. Minnena kommer inte att försvinna, men barnet kan leva med dem OM de berättar för någon som kan ta emot berättelsen på ett bra sätt. Att de vuxna som finns runt barnen som kontaktar bris inte har kunnat ta emot deras berättelser har flera olika skäl, menar Karin Johansson. Okunskap är ett, resursbrist ett annat, eller så kan lagstiftningen runt sekretess och anmälningsskyldighet tillämpas på sätt som skapar begränsningar. Ofta saknas också kunskaper i samtalsteknik, det vill säga hur man samtalar med barn, och kunskap i hur barn tänker. För en del barn är det väldigt svårt att berätta om svåra saker ansikte mot ansikte, något som märks i bris-mejlen och brischatten. Karin Johansson konstaterar att barn behöver olika kanaler för att samtala, en del kan behöva chatta eller mejla med sin behandlare för att kunna berätta. Det krävs att behandlingen är flexibel utifrån barnets behov och situation. Och ibland är det så enkelt dyka upp i form av flashbacks de vuxna tänker fel. Ett exempel är när föräldrar är med under samtalen med bup, eftersom uppfattningen ofta är den att det är relationen mellan barnet och föräldern som brister och det är den som måste behandlas, inte det enskilda barnet. Men det gör att barnet inte vågar berätta, i synnerhet om den psykiska ohälsan beror på att något är fel i relationen mellan barnet och föräldern. Hon frågade för ett tag sen hur det gick med maten men jag bara ljög, för jag tänker att jag inte kan säga att det går dåligt nu när jag måste bli smal och undernärd. Och jag vill inte att pappa ska vara med på bup. Det känns som att jag inte kan vara ärlig då. Eftersom mamma blev arg på mig för att jag gjorde som jag gjorde (förstår henne) och kände som jag gjorde, så sa jag inte att jag verkligen ville dö. Nästan alla tror att det är bra nu, vill inte göra dom besvikna. Barnperspektivet.se är BRIS webbplats för vuxna. Dit kan du som är vuxen vända dig med funderingar. Läs, diskutera och hitta stöd. Webbplatsen utgår från BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Välkommen!

9 16 Att bli mobbad är att långsamt brytas ned, tills självkänslan är i botten och känslan av att vara utanför smittar av sig på alla delar av vardagen. I förlängningen kan känslorna leda till självdestruktivitet och självmordstankar. Att kämpa i En s a m h e t e n h o s d e n som blir utfryst och nonchalerad. Smärtan inuti och utanpå hos den som blir puttad och slagen. Förnedringen hos den som blir kallad hora eller fetto. Skyddslösheten hos den som får kränkande meddelanden på mobilen och datorn. Att bli mobbad är att långsamt brytas ner, tills självkänslan är i botten och känslan av att vara utanför smittar av sig på alla delar av vardagen. Allt fler barn kontaktar bris och berättar att de är mobbade. Av kontakter som handlade om mobbning under år 2011 har Gunnel Johnsson, bris-ombud, läst 500 stycken. Det är skakande berättelser om barn som kämpar ofta i det tysta. De skäms för att de blir mobbade och tar själva på sig skulden för det som händer. Barnen beskriver hur mobbningen ger dem sämre och sämre självförtroende, och frågan vad gör jag för fel? återkommer ofta, säger hon. Även om det är i skolan de blir mobbade så suger känslan av att vara värdelös och utanför tag i barnen och följer med till stallet eller handbollsträningen. Det är svårt att ha så ont på insidan, att bära t e x t Mia Berg det tysta b i ld Stina Svanberg i l l u s t r a t i o n Thomas Fröhling på smärta som inte syns. Därför beskriver flera av barnen hur de börjar rispa, sticka, bränna och skära sig. Genom att utveckla ett självskadebeteende gör de smärtan mera fysisk och då upplevs den lättare att hantera. Andra skyddar sig själva från mobbarna genom att skolka och isolera sig. Ganska många bär på självmordstankar, som en tjej som skrev Jag har ingen rätt att vara här. Men ber barnen om hjälp? Först vill jag säga att det är så starkt av dem som vågar berätta, en del hittar sitt stöd från lärare och föräldrar när de gör det. Men de flesta vågar inte berätta för någon vuxen i sin närhet om vad de är med om. Mobbningen har gjort att de inte tror på sig själva och därför är de rädda att inte bli trodda av de vuxna när de berättar sin historia, säger Gunnel Johnsson. Många vuxna har tyvärr också en tendens att förstärka den känslan ytterligare. Ofta ger de rådet att gå åt sidan när mobbarna kommer, eller att inte bry sig om vad mobbarna säger. Det är som att säga att det är den mobbade som gör fel, och att om hon eller han Mobbning 17 I skolan har jag varit utsatt och mobbad sedan jag började. Jag har sedan några år tillbaka skadat mej själv genom att bla. bränna och skära mej. Jag funderar ofta på att ta livet av mej, och om det fortsätter så här vet jag inte om jag orkar med. Tjej 13 De kallade mig saker när jag gick förbi i korridoren, de ringde min mobil, skickade sms, lämnade meddelanden, skrev på facebook, på min blogg, på msn... Ett tag vågade jag inte ens gå till skolan för att jag mådde så dåligt och för att jag visste att de väntade där på mig. Tjej 15 I skolan har jag varit utsatt och mobbad sedan jag började. Jag vet inte och jag börjar ge upp. Jag funderar ofta på att ta livet av mej, och om det fortsätter så här vet jag inte om jag orkar med. Kille 14 I skolan blev jag oerhört mobbad för min vikt. De spred falska rykten. Jag grät varje dag. Sa till mamma att jag inte orkade leva längre. Fick anorexia och Bulimi. Gick ner 18 kg på 3 månader. Tjej 17 Jag blev mobbad från sexan till nian. Ingen gjorde något och det skrämmer mig också. Kommer ingen göra det om något skulle hända nu eller i framtiden heller? Tjej 18

10 18 Mobbning bara gjorde något annorlunda så skulle problemet försvinna. BRIS när ingen lösning finns Till bris vänder sig barnen när de inte längre ser någon lösning på problemet. En del har försökt få hjälp men inte lyckats. Andra ringer bris för att för första gången berätta, för att öva sig på att hitta orden för det de är med om. Och för att hitta tilliten till att någon kommer att lyssna på det de har att säga. Det finns jättemånga engagerade och vettiga föräldrar och andra vuxna, men vi på bris har något som många av dem inte har: tiden att lyssna klart, fråga vidare och lyssna på svaren, säger Gunnel Johnsson. När bris ger råd handlar de inte om att undvika mobbarna. Istället avlastar jourarna barnen deras skuld genom att prata om att det är andra som gör fel. De ger barnet information om att skollagen inte tillåter mobbning och att skolan har ett ansvar för att hjälpa barn som far illa. Barnet får också hjälp att se vilka vuxna de har omkring sig, var hjälpen skulle kunna finnas. Målet är alltid att barnet ska våga ta hjälp av någon de litar på. Ibland kan det behövas många samtal innan de når dit. Barn kan få mer hjälp av bris än bara ett samtal eller en chatt. Vi kan till exempel kontakta rektorn på skolan och berätta vad barnet utsätts för. Men det är ganska ovanligt att barn tar emot den hjälpen, eftersom det innebär att de måste bryta anonymiteten. Något som slog Gunnel Johnsson när hon läste berättelserna var att flera av de mobbade barnen Mobbning & BRIS 4 BRIS hade kontakter om mobbning under år Det är 19,7 procent av det totala antalet kontakter. Det är en ökning från år 2010, som hade kontakter. berättade om misshandel och missbruk hemma. Det gör det ännu svårare för de barnen att berätta om mobbningen. Det kanske finns en lärare som skulle kunna lyssna, men då kopplas föräldrarna in och då bli problemen hemma också synliga. Då är de hellre tysta om sina problem. Jag tänkte mycket på det: de är dubbelt utsatta, vad har de barnen att hålla sig i? En annan tanke var att de flesta barnen var i fjortonårsåldern. En tid i livet när ens egen identitet formas i samspel med omgivningen. Vad händer med identiteten då, när nästan all respons från andra är negativ? Och när det inte fungerar med kompisar hänvisas de här ungdomarna tillbaka till hemmen, just i den tiden när de egentligen ska frigöra sig därifrån. Det är ingen bra start på vuxenlivet, säger hon. Men även om bilden ser otroligt dyster ut, så ser hon ändå ett ljusare mönster det behövs inte så mycket hjälp för att det ska bli bättre. Att få berätta. Att någon tar en på allvar och lyssnar. Att bara någon säger att det inte är den mobbade det är fel på, gör att det går att behålla ett värde i sig själv. Värde nog att basera sitt liv på. hej jag är en tjej på 14 år och går i åttan. Jag har varit mobbad hela min skolgång och det har bara blivit värre nu. Och jag känner bara att jag inte orkar länge till om de fortsätter. Mår bara så jävla dåligt och jag vill bara dö! SNÄLLA HJÄLP MIG Tjej 14 Men dom är så elaka så jag blir verkligen utmobbad. Nu har mina föräldrar förbjudit mej att gå till skolan. Nu väntar vi bara på att jag ska få hem undervisning. Jag kan inte åka buss och jag kan inte gå på stan och jag kan typ inget själv ute i samhället. Tjej 14 Jag blir mobbad i skolan, inte retad utan riktigt mobbad. Nu gillar jag inte ställen där det finns mycket folk och jag kan inte prata om det med någon. Jag vet inte varför det är såhär. Jag skär mig på armarna för att visa på utsidan hur jag känner på insidan. Tjej 13 Hej! Jag är en tjej på 18 år som har stått ut med mobbing sedan jag var 7 år gammal. Jag har bytt skola 3 gånger på grund av mobbing. På gymnasiet började problemen igen. Jag är psykiskt och fysiskt utmattad av all stress pga mobbingen. Jag går hos både psykolog och kurator men jag tycker inte att det hjälper längre. Snälla jag vill veta vad jag gör för fel?! Möter du barn och unga i ditt arbete? BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin 19

11 20 t e x t Åsa Lekberg Steinsvik b i ld Stina Svanberg 21 Sorg i l l u s t r a t i o n Thomas Fröhling Barn ofta ensamma med sin sorg Barn som sörjer behöver stöd. Om barn lämnas ensamma med sin sorg ökar risken för psykisk ohälsa. Sofia Grönkvist, BRIS, möter en extra sårbar grupp: barn som förlorat en familjemedlem genom suicid. Det är viktigt att de här barnen fångas upp för att de ska kunna leva ett gott liv som vuxna. De t f i n n s m å n g a händelser i ett barns liv som kan leda till sorg. Flytta från bästa kompisen, föräldrar som skiljer sig eller någon nära som blir allvarligt sjuk eller till och med dör. Oavsett vad som ligger bakom sorgen, handlar sorg om att försöka förstå vad som hänt och ge plats för tankar och känslor och att hitta balans mellan att minnas och den nya situationen. Sorgen finns där för att bearbeta förlusten så att det smärtsamma kan göra mindre ont. Sorg är ingen sjukdom eller psykisk diagnos, däremot behöver barn stöd i att hantera sin sorg. Obearbetad sorg kan leda till psykisk ohälsa som kan ta sig flera uttryck som problem med sömn, ätstörningar, ångest, depression, självdestruktivitet och självmordstankar. Sofia Grönkvist, bris-ombud, har lång erfarenhet av barn med sorg. Sedan år 2009 har hon tillsammans med Rädda Barnen och Röda korset arbetat med stödhelger för familjer som drabbats av dödsfall genom suicid. Det är en sårbar grupp då forskning visar att barn som drabbats av suicid inom familjen löper en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa, vilket i värsta fall kan leda till att de själva ta sitt liv som vuxna. Många känslor i sorg Sorgen efter suicid är på många sätt lik sorg efter annan förlust, men innehåller dessutom känslor av skuld, skam, ilska och bristande Sorg & BRIS 4 Under år 2011 hade BRIS kontakter om sorg, vilket är 9,8 procent av det totala antalet kontakter under året. Det är en liten ökning från år 2010, då antalet kontakter var stycken om sorg, eller 9,4 procent av det totala antalet.

12 22 Sorg t e x t Ulla Tillgren f o t o Johan Bergling 23 i l l u s t r a t i o n Thomas Fröhling Värst är att jag har blivit helt förändrad. Vem är jag nu? Det enda jag tänker på är att inte tänka på det. Det är konstigt men det blir bara värre. Det är 2 år sen mamma dog och jag hatar mig själv. Det finns bara ett sätt att slippa ha det såhär. förståelse från omgivningen. Under stödhelgerna får drabbade familjer träffa andra familjer i samma situation. Genom samtal, övningar och föreläsningar delar man med sig av sina erfarenheter och känslor som är förknippade med sorgen. Dessa sammankomster har hjälpt många familjer att gå vidare, säger Sofia Grönkvist. När barn sörjer en förlust av en familjemedlem lägger de ofta locket på eftersom de inte vill belasta sina föräldrar som redan är utom sig av sorg. Inför sina kompisar vill de ofta att allt ska vara som vanligt, och det är sällan barn har någon annan vuxen att vända sig till. Barn blir ofta ensamma med sin sorg, oavsett vad anledningen till sorgen är. Ett barn som inte får hjälp med att förstå och bearbeta sin sorg riskerar att på egen hand hantera alla svårbegripliga känslor på ett sätt som kan bli destruktivt för barnets framtida utveckling. Unga behöver därför hjälp med att förstå och sätta ord på sina känslor och att göra den obegripliga tillvaron mer begriplig och meningsfull igen. Det är viktigt att de här barnen fångas upp för att de ska kunna leva ett gott liv som vuxna. Om barn och unga får hjälp att bearbeta sin sorg, kan de få bättre förutsättningar för ett bra liv, säger Sofia Grönkvist. Inte som vuxnas sorg För att kunna vara ett stöd åt barn i sorg är det viktigt att förstå att barn sörjer annorlunda än vuxna. Känslorna hos ett barn som sörjer kan bli så starka och obegripliga att de blir för svåra att hantera för barnet. Barn tar ofta uppehåll i sitt sorgearbete eftersom deras fysiska och psykiska utveckling är så intensiv. De kan helt enkelt inte ta en paus i livet och ägna all tid åt att sörja. Barn och unga har inte heller samma verktyg som vuxna och rent intellektuellt kan de inte förstå att sorg är något man med tiden kan lära sig att leva med. Under stödhelgerna jobbar vi med hela familjen även om fokus ligger på barnen. Vi jobbar parallellt med både barn och vuxna kring samma tema. Om hela familjen får hjälp, både individuellt och i grupp tillsammans, ökar deras möjligheter att hantera krisen tillsammans. Barn verkar ha svårt att bearbeta sin sorg om inte föräldrarna har kommit en bit på väg med sin egen sorgeprocess. Vi har även sett att när föräldrar och barn får stöd samtidigt kan de lättare följas åt i sorgeprocessen, säger Sofia Grönkvist och menar att familjerna som Sofia Grönkvist fått denna typ av stöd upplever att de har lärt sig hur de ska hantera sorg hemma i vardagen. Hur de ska prata och förhålla sig till varandra. Många familjer menar att livet blivit lättare att leva. Otydligt och motsägelsefullt uppdrag Vårdcentralerna tycker inte att det är deras ansvar och köerna till första besöket hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, blir allt längre. Så ser situationen ut på många håll i Sverige enligt en rapport från Socialstyrelsen. De t ä r o k l a rt vart barn och unga i åldern 6 till 18 år ska vända sig när de mår dåligt. Trots hundratals miljoner i statsbidrag, generella stimulansmedel och en starkare vårdgaranti finns ingen samlad vårdkedja för barn och unga. Resultatet kan bli att barn och unga bollas runt och att ingen tar ansvar. Du ska ha tur att växa upp i en kommun där barnavårdscentral (bvc), skolhälsovård, vårdcentral och barn- och ungdomspsykiatrin (bup) vet vad de ska göra. Det ska vara tydligt vem som har ansvaret för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa, men det är det alldeles för sällan, säger Marie Collberg, inspektör vid Socialstyrelsens tillsynsenhet öst. Psykisk ohälsa kan utvecklas till psykisk sjukdom om ingen uppmärksammar det. De som är som mest utsatta och saknar naturliga skyddsnät riskerar att bli utan nödvändig vård. Barn och unga kan helt enkelt tappas bort. Det viktigaste av allt är att fånga upp dem och ge stöd och hjälp i tid. Löpande uppföljningar Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att fördela många hundratals miljoner kronor i statsbidrag till landstingen. Syftet har varit att göra hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa mer lättillgänglig. Socialstyrelsen har löpande gjort uppföljningar och utvärderingar av de insatser som gjorts. Bilden som tonar fram är otydlig och motsägelsefull. Det finns fortfarande stora

13 25 brister i kommunernas och landstingens arbete. Sedan år 2009 har köerna till ett första samtal hos bup ökat istället för att minska, kommuner och landsting har svårt för att samverka och komma överens. Genom åren har brister i många led upptäckts. På vissa håll saknas specialistläkare, patientjournalerna är undermåliga och dokumentationen bristfällig. Det drabbar barn, unga och deras familjer som är i stort behov av professionell hjälp. Heltäckande bild saknas Landstingen har blivit bättre på att rapportera in väntetider till bup, men det saknas ännu en heltäckande bild av hur många barn och unga som söker stöd och vård för psykisk ohälsa i landet. Sommaren 2012 räknar Socialstyrelsen med att kunna ge en sådan summering och visa vad den förstärkta vårdgarantin har inneburit för barn och unga. Det är rörigare för barn och unga med psykisk ohälsa än för vuxna, sammanfattar Marie Collberg. Vuxna kan vända sig till vårdcentralen och i nästa steg till vuxenpsykiatrin. Är du barn och tonåring kan du kontakta skolhälsovården, vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller bup. Hur ska du få reda på var du kan få hjälp om inte kommunen eller landstinget vet vem som bär ansvaret? Enligt Socialstyrelsen finns det en grupp barn och unga som mår allt sämre, till exempel ökar antalet utåtagerande pojkar och flickor med självskadebeteende, psykiska problem hos barn som söker asyl ökar också. Ungdomar och deras anhöriga har framfört klagomål till Socialstyrelsen och sagt att det har varit svårt att få adekvat hjälp, tillägger hon. Problem och brister kvarstår trots att investeringar görs på alla nivåer. Vid tillsynen framkom att det finns ett slags omättligt behov när det gäller insatser. Vid intervjuerna framkom att många barn och unga har i dag en tung problematik som inte bör förbli obehandlad, anser Marie Collberg.. En nationell tillsyn har genomförts och redovisas i rapporten Barn och ungdomar med psykisk ohälsa Vem tar hand om dem? Den visar att att alla bvc som tillfrågats ansåg att de hade ett tydligt uppdrag att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Men alarmerande nog svarade bara 10 av 44 skolhälsovårdsenheter att de hade ett tydligt uppdrag att förebygga psykisk ohälsa hos eleverna, 16 enheter saknade helt ett sådant uppdrag. Dessutom ansåg bara 13 av 26 vårdcentraler att det var deras uppgift att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Av Vem tar hand om barn och ungdomar med psykisk ohälsa 4 Barn och ungdomar med psykisk ohälsa vem tar hand om dem? publikationer2010/ Psykisk hälsa, barn och unga synkronisering av insatser 76 ungdomsmottagningar ansåg 39 att de fått i uppdrag att arbeta förebyggande. De som tillfrågades i enkäten ansåg att det var oklart vem som har ansvaret för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga från 6 års ålder. Samlad kunskap behövs För att kunna sätta in rätt stöd och hjälp så tidigt som möjligt slår Socialstyrelsen fast att en hälso- och sjukvård måste vara lättåtkomlig, att det görs förebyggande insatser och att det finns specialiserad vård inom bup. Våren 2011 konstaterade myndigheten att nästan alla landsting fortfarande saknade samlad kunskap om hur hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa för barn och unga fungerade. Tydliga roller och uppdrag saknades fortfarande i flera landsting. Socialstyrelsen ställde därefter krav på att landstingen ska redovisa hur de tänker ge verksamheterna sådana uppdrag så att det blir tydligt vem som bär ansvar för den psykiska hälso- och sjukvården. De flesta verksamheter har inte en organiserad övergripande samverkan med andra. Ungdomar som är på gränsen mellan bup och vuxenpsykiatrin kan till exempel få svårt att få akut hjälp, säger Marie Collberg. Men det finns ljuspunkter i arbetet för att stärka hälso- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Sedan år Vid intervjuerna framkom att många barn och unga har i dag en tung problematik som inte bör förbli obehandlad Marie Collberg

14 26 t e x t Ingvor Farinotte finns det 14 modellutvecklingsområden runt om i Sverige, från Norrbotten till Skåne. De ska tjäna som inspiration till att förbättra situationen för barn och unga på alla håll. Det är Sveriges Kommuner och Landsting, skl, som på uppdrag av regeringen leder arbetet. Det finns rutiner för att fånga upp elever med psykisk ohälsa, till exempel vid de regelbundna hälsobesöken hos skolsköterskan. Men det är inte alltid besöken räcker till. Alla har ett ansvar Kan påverka Områdena ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder, mellan skola, socialtjänst och sjukvård och ge rätt hjälp på rätt nivå. Ett helhetstänkande ska gälla. Centralt är att barnet eller tonåringen och familjen ska känna att de kan påverka sin livssituation och att hjälpen ska finnas där när den behövs. Syftet är att arbetet ska göra verklig skillnad så att ingen tappas bort på vägen. Områdena har formulerat tydliga mål för vad de vill åstadkomma, beslutat vilken organisation och vilket arbetssätt som krävs för att nå dit. I januari 2012 inleds nästa steg som ska fortsätta tre år till. Kommuner, landsting och regioner ska utveckla och intensifiera arbetet kring en så kallad första linje för barns och ungas psykiska hälsa så att det blir tydligt vart de ska vända sig när de mår dåligt. Arbetet ska också fokuseras kring barn som riskerar att fara illa och att hitta metoder för gemensam ledning och styrning. Sambandet mellan skolresultat och psykisk hälsa och sociala investeringar ingår också i arbetet som ska ge barn och unga en så bra hälso- och sjukvård som de förtjänar. El e v h ä l s a n, t i l l s a m m a n s m e d andra vuxna på skolan, har självklart ett ansvar för de elever som lider av psykisk ohälsa. Det menar skolöverläkare Nils Lundin i Helsingborg. På frågan om resurserna räcker till för att fånga upp barn och unga som är drabbade menar Nils Lundin att det beror alldeles på hur många elever man har i ett upptagningsområde och tillgången till kompetenser i elevhälsan. I vissa kommuner täcks behovet och i vissa inte. Det finns rekommendationer inom elevhälsans olika professioners intresseföreningar om hur stor personaltillgången ska vara i förhållande till antal elever. När det gäller skolpsykologens roll beskrivs den oftast som en mer konsultativ insats gentemot till exempel pedagoger och andra vuxna med elevansvar, inte att skolpsykologen skulle ta emot och behandla enskilda elever. En grupp elever med psykisk ohälsa som kan vara svår att identifiera är högpresterande flickor med sömnrubbningar, depressioner och ångest, som inte själva söker hjälp. Detsamma gäller de tysta pojkarna. De är inte en del av de elever som inte når sina kunskapsmål eller som är utagerande i skolmiljön, som fångas upp och utreds. I skollagen finns en regel som säger att elever skall erbjudas ett hälsobesök hos skolsköterskan i förskoleklass, i årskurs fyra, i årskurs 7 eller 8 och i årskurs ett på gymnasiet. Då har man möjlighet att fånga upp barn och unga med psykiska besvär, menar Nils Lundin. Problemet kan ibland vara att skolsköterskan inte har tillgång till en relevant remitteringsinstans. När det gäller barn och unga med allvarliga psykiska problem som ätstörningar eller depression är det Barn- och ungdomspsykiatrin (bup) som gäller. Men barn med lätta psykiska problem kan behöva en annan instans att vända sig till. Många föräldrar tycker att det är ett för stort steg att gå till bup. Barn upp till 6 år besöker regelbundet bvc, som är ett stöd både när det gäller fysiska och psykiska problem, med en naturlig närhet till vården. Sedan finns inget som liknar bvc under skolåldern, och jag ser ett stort behov av det, säger Nils Lundin. Därför har vi här i Helsingborg Föräldrastödet 6 till 12 Fakta 4 Nils Lundin är ungdomshälsovårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett. Han är dessutom skolöverläkare och verksamhetschef för Skolhälsan i Helsingborgs stad. 4 Blå Kamelen är en verksamhet som i ett tidigt skede vill motverka fysiska, psykiska och sociala problem bland ungdomar genom rådgivning (bollplank). Hit kan föräldrar och ungdomar mellan 13 och 20 år komma och prata om t ex skolproblem, kompisar, konflikter i familjen, dåligt självförtroende mm. 4 DISA är en metod att förebygga stress och depressiva symtom bland tonårstjejer. Här kan du ladda ner en informationsbroschyr om DISA-metoden: folkhalsoguiden.se/informationsmaterial.aspx?id=719 som är ett likartat stöd till föräldrar och barn i åldersgruppen efter att bvc:s råd och stödfunktion upphört. För tonårsgruppen år finns Blå Kamelen, ett slags tonårs-bvc som fungerar som ett stöd för föräldrar och ungdomar med psykosocial ohälsa. Verksamheter avlastar därmed både elevhälsan och bup. Nils Lundin menar att många skolor arbetar förebyggande och hälsofrämjande, där man bland annat jobbar med social och emotionell träning. Han nämner disa-metoden som ett exempel på en bra modell för hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos tonårstjejer. Jag bedömer att elevhälsans uppdrag som det är specificerat i skollagen och hos Socialstyrelsen när det gäller skolsköterskans och skolläkarens ansvar är tydligt. Sedan är det upp till varje kommun och skola hur man allokerar sina resurser på bästa sätt för att möta behoven som de ser ut i varje skola.

15 28 t e x t Ingvor Farinotte f o t o Johan Bergling 29 i l l u s t r a t i o n Lena Sjöberg, Söderberg Agentur Tillgång till skolpsykolog Endast en skolpsykolog på elever 4 Även Psykologförbundet har gjort en kartläggning bland svenska skolor (nästan grund- och gymnasieskolor i Sverige har kontaktats) för att ta reda på om de uppfyller de skärpta kraven när det gäller elevhälsan och tillgång till skolpsykolog. Undersökningen visade att det går en heltidsarbetande skolpsykolog på i genomsnitt cirka elever. Psykologförbundets rekommendation är cirka 500 elever per heltidspsykolog. Räknat på heltidstjänster finns det cirka 642 skolpsykologer i hela Sverige. Fördelningen är väldigt olika mellan kommunerna, tillgången kan variera mellan en psykolog på elever (i Sälen-Malungs kommun) och 225 elever (i Nykvarns kommun). För mer information se www. psykologforbundet.se Trots att skollagen skärpts när det gäller tillgång till psykolog och kurator inom elevhälsan, uppger mer än var tredje rektor att behovet är större än tillgången. Var fjärde uppger att tillgång till kurator inte heller räcker till. De n 1 j u l i 2011 kom den nya skollagen med skärpta krav på att skolan måste ge eleverna tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. Att det ska finnas tillgång till skolsköterska och skolläkare är ingenting nytt, berättar Anna Rydin på Skolinspektionen. Det nya är kravet på tillgång till skolpsykolog, kurator och personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. Under första halvan av september i år gjorde Skolinspektionen en flygande inspektion hos 764 grundskolor där man kontrollerade hur tillgången på dessa resurser såg ut och om man ansåg att tillgången räckte till för behovet. Drygt var tredje rektor upplevde att behovet hos eleverna är större än tillgången när det gäller skolpsykolog. Var fjärde rektor ansåg även att tillgången till kurator inte räcker till för behovet, informerar Anna Rydin som är ansvarig projektledare för inspektionen. Vi såg även en skillnad mellan friskolor (som utgör ca 16 procent av alla skolor) och de kommunala skolorna, fortsätter hon. Man var mer otillräcklig nöjd på friskolorna, där rektorerna ansåg att tillgången på psykologer och kuratorer kunde möta behovet. Rektorerna är ansvariga för hur elevhälsan organiseras på skolan, men huvudman och ytterst ansvarig är kommunen. Den nya lagen trädde i kraft 1 juli och inspektionen gjordes redan i september vilket bidrog till att många skolor ännu inte hunnit göra några större förändringar för att möta de nya kraven. Men många hade påbörjat till exempel en rekrytering och förberett sig för en anpassning till de skärpta kraven. Vi kan bara följa upp om skolorna efterlever kraven i skollagen, säger Anna Rydin, och där står det att det ska finnas tillgång till skolpsykolog/kurator, men det står ingenting om hur omfattande den ska vara. Vi från Skolinspektionens sida kan därför inte svara på om elevhälsan kan fånga upp elever med psykisk ohälsa som inte själva söker hjälp. Däremot kan vi göra bedömningen om tillgången är reell eller inte. Att det finns någon övergripande psykologfunktion som man kan ställa frågor till via internet eller liknande räknas inte som reell tillgång. Resultat av Skolinspektionens granskning Tillgång till sjuksköterska finns på 99 procent av skolorna. 13 procent av rektorerna anser att skolsköterskans tid inte räcker till. Tillgång till skolläkare finns på 98 procent av skolorna. 16 procent av rektorerna anser att skolläkarens tid inte räcker till. Tillgång till skolpsykolog finns på 96 procent av skolorna. Hela 35 procent av rektorerna anser att skolpsykologens tid inte räcker till. Tillgång till kurator finns på 93 procent av skolorna. 24 procent av rektorerna anser att kuratorns tid inte räcker till. Tillgång till specialpedagogiska insatser finns på 99 procent av skolorna, men 20 procent av rektorerna anser att tillgången på kompetensen inte är tillräcklig för att tillgodose behovet. I framtiden kommer frågan om tillgång till de olika kompetenserna som ska finnas på elevhälsan att vara obligatorisk i Skolinspektionens årliga inspektion. Det är djupt oroande att så många verksamhetsansvariga anser att resurserna i skolan inte räcker till, särskilt när samhällets övriga resurser i kommuner och landsting inte alltid är tillräckliga för unga med stödbehov. Risken är stor att många unga med oro och ångest inte får det stöd de behöver och att elever i behov av särskilt stöd eller specialpedagogiska resurser inte blir ordentligt utredda och därmed går miste om möjligheten att nå godkända betyg och få tillgång till vidare utbildning. Det är de mest utsatta barnen och ungdomarna som riskerar att inte få den hjälp de behöver, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i en debattartikel på Skolinspektionens hemsida. Efter granskningen har varje skola fått ett svar av Skolinspektionen hur de bedömer skolans förmåga att leva upp till de skärpta kraven. De fåtal skolor som svarat nej på frågan om tillgång finns i de olika kompetenserna får en uppmaning av Skolinspektionen att snarast se till att det åtgärdas eftersom det finns en lag på det. Ursäkter som resursbrist etcetera godtas inte. Om det ändå inte åtgärdas kan kommunen (huvudmannen) få ett föreläggande om att vidta åtgärder och går det ytterligare tre månader och ingenting har förändrats kan kommunen få ett föreläggande med vite. Det är de påtryckningsmöjligheter vi har. Och när det börjar handla om att bli betalningsskyldig brukar det hända saker, avslutar Anna Rydin.

16 30 t e x t Ulla Tillberg Psykisk ohälsa f o t o Johan Bergling i l l u s t r a t i o n Lena Sjöberg, Söderberg Agentur 31 Psykisk ohälsa Gränsöverskridande arbete med ett team med socionomer, special pedagog och psykolog har gjort Hamnen i Värmdö till ett framgångskoncept. Här får barn med psykisk ohälsa och deras föräldrar hjälp innan problemen blir för stora. Ingen ska tappas bort Vä r m d ö ä r e n b a r n r i k skärgårdskommun strax utanför Stockholm där var fjärde invånare är under 18 år. Under 2000-talets mitt kom signaler att många barn och unga mådde dåligt. Anmälningarna till socialtjänsten ökade och många sökte sig till bup, barn- och ungdomspsykiatrin. Skolkuratorerna såg även en annan oroande utveckling. Elever som var utåtagerande, plågades av stress, oro, ångest och nedstämdhet fick inte stöd någonstans. De hamnade mellan stolarna. Skolhälsovården, vårdcentralen och bup kunde inte fånga upp deras behov. Då föddes idén till Hamnen, en mottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. Hamnen är unik i Sverige. Hit kan barn, unga och familjer i Värmdö vända sig och snabbt få stöd när livet känns jobbigt. Socionomer, psykologer och specialpedagoger ger första hjälpen så att de inte ska tappa fotfästet. Vi lägger ned mycket tid på att få föräldrar och barn att samtala. Vi blir en länk mellan dem. Många har slutat prata med varandra när de kommer hit och är ledsna för det. Det har låst sig, säger Klara Sternbrink, psykolog och enhetschef för psykosociala teamet vid Gustavsbergs vårdcentral och psykologerna på Hamnen. Fakta Hamnen Startade i september 2008 och har just avslutat sitt tredje verksamhetsår. I stort sett lika många flickor som pojkar söker stöd och hjälp. Medelåldern är 11,5; de flesta är 6 17 år. 41 procent söker för beteendeproblematik, utåtagerande. 33 procent söker för ångest, oro, stress, depression. En tonåring kanske för första gången får tid att berätta för sina föräldrar att hon känner sig ledsen och övergiven. Det som börjat som bråk hemma kanske bara är ledsenhet, tillägger hon. Gränsöverskridande nyckeln Hamnen arbetar gränsöverskridande på ett sätt som blivit mycket framgångsrikt. Här arbetar ett team med socionomer och specialpedagog från kommunen tillsammans med psykologer från landstinget. Värmdö kommun och Stockholms läns landsting delar på huvudmannaskapet. Syftet är att ingen ska tappas bort och att det viktiga förebyggande arbetet ska få genomslagskraft i familjernas liv. Problemen ska inte hinna bli för stora och omöjliga att bemästra. Hamnen ligger lättåtkomligt i Gustavsbergs hamn, granne med bvc och vårdcentralen. Bara själva namnet beskriver vad du kan få hjälp med. Hamnen ska vara en trygg plats där familjer kan söka skydd, stöd och hjälp när det blåser upp och vardagen blir svår att klara av. Det kan till exempel handla om barn som känner sig utanför eller ofta hamnar i bråk, om föräldrar som känner att de inte räcker till, eller om ungdomar som ofta känner sig ledsna och trötta. Mottagningen öppnade i september 2008 och är i dag välkänt bland värmdöborna. Det anses varken konstigt eller skamligt att söka sig dit, tvärtom. De flesta som hör av sig har fått reda på mottagningen genom skolan. Men det

17 32 Psykisk ohälsa t e x t Cecilia Nauclér 33 f o t o Stina Svanberg i l l u s t r a t i o n Thomas Fröhling Test och bus är också vanligt att ungdomar tipsar sina kompisar om oss. Det är ett extra gott betyg, säger socionomen Inger Hanérus som, liksom Klara Sternbrink, har varit med sedan starten. Ord på känslor På mottagningen kan familjerna få hjälp med att ta fram gemensamma strategier, bryta negativa spiraler och använda redskap som stöttar deras barn bättre. Här får barnen och ungdomarna tid att sätt ord på sina känslor, de blir lyssnade på. Bara mötet hos oss kan förändra någonting. Föräldrarna kanske för första gången förstår hur deras barn mår. Ibland behöver vi inte involvera barnen, det är kanske de vuxna som behöver stöd att orka vara förälder, fortsätter Inger Hanérus. I en utvärdering av mottagningens arbete skriver ett par föräldrar: Vi är så himla nöjda och rekommenderar alla som har problem med sitt barn att söka hjälp på Hamnen. Vi har en helt annan unge hemma idag. Hon är social och glad och kan hantera sin ilska mycket bättre än tidigare. Om mottagningen inte hade funnits svarade föräldrarna att de skulle sökt sig till bup (35 procent) eller till vårdcentralen (15 procent). Var femte förälder skulle inte ha vänt sig någonstans. Vi fyller ett tomrum, slår Inger Hanérus fast. Inger Hanérus, socionom på Hamnen. Vi kommer förhoppningsvis in när problemen är små eller medelsvåra. Kognitiv beteendeterapi, kbt, ligger till grund för alla insatser som görs. Terapin försöker förändra tankar, vanor och beteenden. Är barnens eller tonåringarnas psykiska problem svåra får de hjälp till rätt behandling inom bup. Ångest och ibland även depression förvärras om inte rätt behandling sätts in i tid. Därför är det så värdefullt med förebyggande arbete. Vi kommer förhoppningsvis in när problemen är små eller medelsvåra. Den psykiska hälsan spelar Klara Sternbrink så stor roll för skolnärvaron, för livskvaliteten och för hur hela familjen mår, säger Klara Sternbrink. Att ställa frågor som Har jag förstått dig rätt? kan bara det hjälpa en ung människa att sätta ord på det svåra. Ibland behövs en behandling, ibland bara samtal, att prata i lugn och ro. Det gäller att hitta barnen med stora behov tidigt i livet så att rätt resurser kan sättas in. Det vinner alla på. Föräldrar behöver stöd Barns och ungdomars återkopplingar är viktiga och handlar om att klara av vardagen bättre: Nu kan jag åka buss igen utan att få panikångest, Livet känns lättare, Jag har börjat på pingis! Men ibland är det mamma eller pappa som är i störst behov av stöd. Ibland upptäcker vi att föräldrarna har en egen problematik och då kan vi snabbt remittera dem till vuxenpsykiatrin, eller se till att de får hjälp av vårdcentralen eller socialtjänsten, säger Klara Sternbrink. Personalen från kommunen är de som har den första kontakten med dem som söker sig till Hamnen, först på telefon. Familjerna får fylla i ett formulär på nätet där de var och en skattar hur de ser på sin livssituation. Samarbete och kommunikation mellan familjemedlemmar är det som de allra flesta behöver stöd och hjälp med, säger hon. Det är särskilt tydligt bland dem som separerat. Vi träffar också många oroliga tonårsföräldrar. Ibland finns det något att vara orolig över, ibland inte. Föräldrar behöver ibland lära sig att släppa lite på kontrollen över sina stora barn. Hamnen får dagligen bevis för att de spelar en viktig roll för barn, ungdomar och familjer. Vad ligger bakom framgången? Vi försöker vara tydliga och rediga. Vi är inte ett dugg flummiga, säger Inger Hanérus och Klara Sternbrink samtidigt. De viktiga samtalen Majoriteten av påringningarna till BRIS är övriga påringningar det vill säga busoch testringningar, tysta samtal eller så läggs luren på så fort BRIS svarar. De här samtalen är lika viktiga som de stödjande, rådgivande samtalen, eftersom de ofta är ett sätt att testa hur kontakten med BRIS egentligen fungerar, berättar Eva Stenelund, samordnare BRIS stödverksamhet. Därför har BRIS utvecklat en samtalsmetod för att möta också de barn som först måste få prova, innan de kan börja berätta. Un g e f ä r e n på r i n g n i n g av fem till bris blir ett stödjande samtal. Resten av påringningarna är bus- eller testringningar som kan vara allt från skrik, könsord och tillmäle, till att barnet sjunger en sång. En del barn låtsas att de ringt fel och beställer pizza, eller så kan de spela upp en påhittad historia om våld hemma. Mycket av det som förmedlas är sådant som barn är i, som tankar kring våld och sex. Samtalen kan också återspegla sådant som händer i omvärlden, som till exempel när Bin Ladin förekom mycket i media var det många Bin Ladin som ringde. När barn spelar upp en påhittad historia bottnar det ofta i nyfikenhet på vilka svar de skulle ha

18 34 35 Test och bus fått om de varit utsatta för våld. De är intresserade av att veta hur man skulle kunna prata om våld, och vad man skulle kunna göra i sådana fall, säger Eva Stenelund, samordnare bris stödverksamhet. Men även om det är väldigt många övriga påringningar i bris så tar de lite tid av bris verksamhet, vilket är viktigt att komma ihåg, poängterar Eva Stenelund. Största delen av tiden ägnar vi oss åt stödjande samtal. Tillgänglighet bjuder in Orsaken till mängden av övriga påringningar är framförallt att bris verksamhet är så tillgänglig den är gratis och helt anonym och det enda som krävs för att ringa är tillgången till en telefon. Tillgängligheten bjuder in till att testa, och det går att ringa många gånger, konstaterar Eva Stenelund. Men just att de övriga påringningarna är så många kräver också att bris måste ha ett förhållningssätt till dem. För det är inte ovanligt att barn som söker hjälp berättar att de tidigare har busringt och ber om ursäkt för det. Det är faktiskt ganska naturligt att man kanske måste testa först innan man ringer i skarpt läge, så att man vet att det är någon i andra änden som står pall, som är schyst och som man vet att man kan få hjälp av. Så att busa kan vara det enda sättet ett barn kan pröva om bris verkligen klarar av att höra en svår berättelse. Det vore också väldigt vanskligt att börja värdera samtal eftersom man inte kan veta vilken situation barnet i den andra änden befinner sig i. Det skulle också vara oerhört bekymmersamt om bris bara kunde ta emot, eller prata med barn som uppför sig som man tror att man ska göra. Det vill säga barn som lugnt kan berätta om vilka problem man har och vilken hjälp man behöver. Så ser inte livet ut, och vissa kan vara väldigt uppjagade och förbannade när de ringer och det är klart att det avspeglar sig i samtalen med oss. Vi måste finnas för dem också. Men, det är klart att de som svarar i bris blir påverkade av de övriga påringningarna. Inför varje nytt samtal de tar emot måste de börja på noll och möta varje nytt samtal med allvar och respekt. Det kräver sin kunskap för att klara av, säger Eva Stenelund, och bris har därför utvecklat metoden bea Bekräfta, Erbjuda och Avsluta. Metoden är viktig framförallt i de samtal där det inte går att få till en dialog, till exempel när en grupp barn ringer och skriker i luren. Bekräftandet kan gå ut på att den som svarar säger att man hör att det är många runtomkring, men att det är bra att de kan numret till bris. Eller att man bekräftar att man hör att barnet är väldigt uppjagat och argt. Vi erbjuder sedan barnet att ringa när det är ensamt, eller när det är lättare att prata. Sedan avslutar vi genom att tala om att vi inte kommer vidare i samtalet och att vi nu kommer att lägga på. Det handlar om att avsluta utan att den som ringt blir sårad eller känner sig avspisad. För barnen är det egentligen inte konstigt att den vuxne avslutar den här typen av samtal, utan utmaningen från bris sida är att ge barnet något som inte var förväntat, säger Eva Stenelund. Barnen kanske tror att den vuxne ska bli förbannad och börja korrigera och uppfostra. Att ändå mötas i något respektfullt är ofta något som barnen inte förväntar sig. Hon kan ändå förstå varför en del barn väljer ett aggressivt angreppsätt när de kontaktar bris, eftersom det kan vara ett sätt för barn att skaffa sig makt och kontroll för en liten stund. Det är faktiskt ganska naturligt att man måste testa först innan man ringer i skarpt läge. Eva Stenelund För om man är maktlös kan det vara bra att ha makt. Om de vuxna förstår det blir de här påringningarna begripliga. Vaksam på sig själv Men även när man har kunskapen i att möta de övriga påringningarna, så är det viktigt att man är vaksam på sig själv, fortsätter Eva Stenelund. För börjar man bli trött och får många övriga påringningar i rad, finns det en risk för att den som svarar kan falla in i ett uppfostrande och korrigerande beteende. Det är viktigt att ta rast när orken tryter, så att man kan börja från noll igen när man sätter sig vid telefonen. Samtidigt är det här inget ovanligt beteende att barn testar vuxenvärlden och vill tänja på gränser. Svårigheten för de som svarar i bris är att de varken ser barnen eller vet vilka de är. Det finns ingen relation mellan barnet och bris, och därför blir det så viktigt hur bris förhåller sig till de som ringer. Det som är fördelen för barnen, anonymiteten, blir en större utmaning för oss.

19 36 Test & bus fakta enkät Peter Irgens 37 Test och bus Men man kan övervinna utmaningen så länge man förhåller sig till den. För det går att fånga upp ett barn även när det busar eller spelar upp en påhittad historia. En del kan ha ett kortare samtal om just hur det känns att prata med bris, andra kanske ringer senare under kvällen när de är ensamma, eller en annan dag. Barnet har fått testa och prova men ändå fått till ett schyst samtal och då blir det inte lika viktigt att ringa och busa. Han eller hon har också fått en känsla av att man faktiskt kan vända sig till bris om man vill prata. För att hålla förhållningssätt och BEA levande krävs en kontinuerlig intern dialog kring de övriga påringningarna, de är ju så pass många och finns där hela tiden, påpekar Eva Stenelund. De vuxna som svarar måste påminnas om vad det är de gör och varför de gör det, så att de kan fungera som bra stödjande vuxna. Annars är det lätt att man hamnar i en privat känsla när man inte längre har tålamod eller börjar bli trött och då agerar som vuxna gör när de är trötta och griniga. Och det är inte så bris ska agera mot barnen. För att berätta en påhittad dramatisk historia kan vara lite spännande för ett barn, och ett sätt att prova att sätta sig in i situationer och känslor som man förstår finns, men som man inte upplevt själv, och på så sätt göra dem mer begripliga. En del barn tror också att de måste ha ett stort problem för att få ringa till bris och hittar därför på en allvarlig situation. Men när de har pratat ett tag förstår de att de inte behöver hitta på utan faktiskt bara kan prata om hur dagen har varit. Utmaningen för oss är därför att inte avsluta samtalet när vi hör att historien är påhittad. För barnet kan det vara viktigt att det känner att det får prata ändå, utan att vara utsatt. De tillfällena finns. Övriga påringningar studie november 2011 Mellan 7 november till 25 november samlades information in om alla påringningar på bris För alla bus-/test-, vaneringar-, samt längre tysta samtal fylldes ett pappersformulär i med tretton frågor. Antal påringningar 78% Samtalstid 72% 22% 28% jande Övriga N = jande Övriga Samtalstid 283 timmar Uppgifterna matades sedan in i en databas. Under perioden ringde det gånger, vilket fördelades på 770 stödjande samtal och övriga påringningar. De övriga påringningarna fördelade sig över följande kategorier enligt: 3% 11% 24% 4% 58% Bus/test Påläggningar Tysta Vaneringare Annat N = Påläggningar är när barnet lägger på så fort BRIS-medarbetaren svarat, vid tysta samtal pågår kontakten lite längre men utan att barnet säger något. Vaneringare är vuxna som återkommer igen och igen trots att BRIS inte är rätt instans för dem, och annat kan t ex vara ett mycket kort hänvisningssvar, vuxna som hänvisas till BRIS Vuxentelefon eller samtal från media. De allra flesta övriga påringningarna är dock bus- och testsamtal. Bus-/ testsamtal 64 procent av bus-/testsamtalen var från pojkar och 36 procent från flickor. Den uppskattade medelåldern var 12,9 år. I 37 procent av bus-/testsamtalen var det ett ensamt barn som ringde, i 49 procent var det en i en grupp barn som ringde och i 13 procent av samtalen var det flera barn i en grupp som pratade under samtalet. Det är något vanligare att det är pojkar som är ensamma ringare. Samtalstema Från 94 procent av bus- och testsamtalen finns uppgift om samtalets förstahandstema: Humor/underhållning, sex och skrik/ svordomar var de tre vanligaste temana för bus- och testsamtalen, följt av mobbning och ospecifikt ville bara prata. Tidsåtgång Bus-/testsamtalen tar i snitt 2,3 minuter. Jämförelser med en liknande studie år 1999 Hösten 1999 gjordes en motsvarande studie av de övriga påringningarna till dåvarande Barnens Hjälptelefon (idag bris ). Då var stödtelefonen bris enda kanal för kommunikation med barn och ungdomar och samtalen var därför fler. Under en fyraveckorsperiod ringde det gånger och noterades 86,8 procent, eller övriga påringningar. År 1999 var det alltså en större andel övriga påringningar än år 2011, det var fler vaneringare, 6,1 procent jämfört med 3 procent år 2011 och fler påläggningar, 44 procent mot 24 procent år År 2011 var det dock en större andel bus- & testsamtal, 58 procent jämfört med 33 procent år Då som nu stod pojkarna för ca 60 procent av bus-/testsamtalen och medelåldern var knappt 13 år. Mönstren för samtalstemana var sig också mycket lika mellan de två studierna. ( Övriga påringningar, Irgens & Moqvist/ BRIS, 2000)

20 38 Statistik Antal kontakter 39 Statistik Sammanfattning statistik år 2011 Under år 2011 hade BRIS stödjande kontakter med barn och unga i BRIS , BRIS-mejlen och BRIS-chatten. Det är en liten ökning sedan år 2010 då antalet stödjande kontakter var stycken. Med övriga påringningar till BRIS hade BRIS totalt barn- och ungdomskontakter år Antalet kontakter i bris Forum uppgick till stycken under år 2011, vilket innebär en kraftig ökning sedan året innan. Kanalfördelning stödjande kontakter ,5% Kanalfördelning stödjande kontakter 2010 Kanalfördelning Kanal 19,6% 31% 13% 51,9% 56% Antal BRIS BRIS-mejlen BRIS-chatten Summa BRIS BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS STÖDVERKSAMHET ER bris , bris-mejlen och bris-chatten bemannas av de drygt 600 personer som arbetar för bris på ideell basis. Det är alltså någon av dessa personer som barnen möter då de kontaktar bris. Under 2011 ökade antalet stödjande kontakter i alla tre kanaler bris har för att erbjuda barn stöd av en vuxen. I likhet med förra året är det kontakterna i bris-chatten som har ökat mest, och chattarna utgjorde under 2011 en femtedel av alla kontakter. När barn vill kommunicera med andra jande barnkontakter inkl DF-inlägg 2002 BRIS diskussionsforum BRIS-chatten BRIS- mejlen BRIS barn sker detta genom bris Forum som består av Diskussionsforum, Glädjekällan och Min Dikt. Även dessa kontakter har ökat under 2011 vilket gör att det totala antalet kontakter inom bris, både kontakter mellan vuxna och barn samt barn och andra barn, ökat sedan i fjol. STÖDJANDE OCH ÖVRIGA KONTAKTER Varje gång ett barn tar kontakt med bris sparas viss information om kontakten i bris databas. Detta görs för att bris skall kunna fungera som barns röster i det utåtriktade opinionsarbetet. Vid dokumentationen bedöms varje kontakt tillhöra en av två möjliga kategorier, antingen är kontakten stödjande eller övrig. En kontakt bedöms vara av övrig karaktär när kontaktaren är tyst och inget samtal äger rum. En övrig kontakt är också när barnet på ett uppenbart sätt vill skämta med eller testa bris. En stödjande kontakt är en kontakt där mottagaren bedömer att barnet har haft för avsikt att nå fram till ett allvarligt me-

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. Det här är Bris. Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. När vuxenvärlden sviker och ingen ser eller lyssnar så finns Bris. För många barn som kontaktar oss är det första gången de vänder sig till

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande.

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande. rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, 2011 sexuella övergrepp och myndigheters agerande. BRIS-mejlen och BRIS-chatten BRIS-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009

BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009 BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009 1. Inledning...3 2. BRIS Syd...3 3. BRIS Kärnverksamhet...4 3.1. Stödverksamheten... 4 3.1.1. Barnens Hjälptelefon (BHT)... 4 3.1.2. BRIS-mejlen (BM)... 4 3.1.3. BRIS

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP?

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Kvalitativ analys av barnkontakter från 2006 INNEHÅLL Sammanfattning. 3 Inledning 4 Metod 4 Resultat. 5 Må dåligt och vara utsatt.. 5 Rädsla för att föräldrarna

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS Kommunkontoret FÖREBYGGARPÄRMEN FLIK 9 1 (9) Hälsa, Trygghet, Säkerhet ATAD Prevention 2009-03-05 Hjälp i Lund Denna sida innehåller kontaktuppgifter och telefonnummer till en mängd olika verksamheter

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Barnen, bris och it. Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008

Barnen, bris och it. Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008 Barnen, bris och it 2011 Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008 bris Kanslier bris Sveavägen 38 Box 3415 103 68 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 E-post:

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är -Barn som anhörig Christina Polland 2014-10-07 FLÖDE Barn som anhöriga Barn- och ungdomshälsan Psykosociala enheter Socialtjänst Familjeformulär/ annan inventering görs på avdelning/

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på

Läs mer

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse 2008 Innehållsförteckning Föräldratelefonen en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet Hur fungerar Föräldratelefonen?

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR Pedagogens manus till bildspel 4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR 1. Manus: Det sista bildspelet från QLeva är nästan det viktigaste eftersom det handlar om självkänsla och värderingar. Det kan vara viktiga

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer