Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer"

Transkript

1 Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska berätta om ett forskningsprojekt som har pågått i några år och som jag driver tillsammans med Ellinor Salander Renberg, som ni kommer att få lyssna på senare. Det började för fem-sex år sedan när vi kontaktades av en sameby här i Västerbotten som hade upplevt tre, egentligen fyra, självmord bland sina unga, renskötande män. Det var förstås en katastrof för dem. Frågan de ställde var Vad är det för fel på oss?. Det ledde så småningom till att vi startade det stora forskningsprojekt som nu pågår. Niklas Kaiser, en av våra medarbetare, disputerar på ämnet nu i juni. Bakgrunden är alltså information som vi nu har samlat från flera olika håll. Dels har vi under de här åren träffat renskötande samer, framför allt för att tala om livet som renskötare. Samtalen har inte varit fokuserade på självmord. Jag ser självmord som en extrem konsekvens av en omöjlig livssituation och inte nödvändigtvis enbart ett uttryck för psykisk sjukdom. Studien omfattar alltså samtal med många renskötare, framförallt från södra lappmarkerna Jämtland, Härjedalen och Västerbotten. Vidare ingår en enkät till renskötare i samebyarna. Vi har fått 320 svar, vilket är ganska mycket. Jag går inte in på detaljerna i metodfrågorna, för det är ganska komplicerat. Sedan har vi haft en jämförelsegrupp med andra norrlänningar från stadskommunerna Luleå, Umeå, Östersund och från glesbygdskommuner så att vi har fått två möjligheter att jämföra renskötargruppen med stadsbor och med glesbygdsbor. Om självmorden har vi data från det svenska 29

2 dödsorsaksregistret, som är väldigt användbart i sådana sammanhang. Vi har också data från enheten för rättsmedicin i Umeå, dit alla våldsamma dödsfall inklusive konstaterade och misstänkta självmord kommer för undersökning. Vi har också ett samarbete med forskningsenheten i Vilhelmina, som framför allt intresserar sig för samernas arbetsrelaterade problem. Vi börjar med samtalen, som jag tycker har varit oerhört viktiga för att öka förståelsen både hos oss som jobbar med det hör och förhoppningsvis också i samekretsar. Något som alltid kommer upp när man sätter sig ner är ekonomin, som är väldigt problematisk. Det är inte särskilt lönsamt att bedriva renskötsel, och det ger framför allt väldigt osäkra inkomster. Inkomstnivån hänger ihop med renantalet, och det är sin tur bestämt av länsstyrelserna så att varje sameby kan ha ett högsta antal renar i en sameby får man till exempel inte ha mer än sammanlagt eller renar. Det får förstås konsekvenser, bland annat konkurrens inom byarna därför att ju fler renar man har desto bättre ekonomi i princip. Tystnadens kultur Hur man kommunicerar inom byarna, hur man pratar med varandra, är en del av bilden. En same beskrev själv samesamhället som en tystnadens kultur där man tar för givet att den andre ska förstå vad man tycker och det är ju inte alldeles enkelt. Ingen av oss läser andras tankar särskilt väl. Det här ser jag som ett problem i sig. Organisationen av arbetet i byarna är ett återkommande problem. Renskötseln är numera i mycket en manlig angelägenhet. Arbetet är fysiskt påfrestande, vilket gör det svårare för kvinnorna att vara med. Det har i sin tur att göra med motoriseringen av rendriften. Det är tufft att köra snöskoter i obanad terräng, det vet ni som har prövat. Likadant på somrarna, när renarna drivs på fjället. Då är det crossmotorcyklar som gäller och att köra sådana är inte heller så enkelt. Könsrollerna har jag varit inne lite på. Det finns en tydlig uppdelning av arbetet i byarna: Männen är ute i renskogen, kvinnorna tar hand om familjen. Det är också ett intressant faktum att samekvinnor är mer välutbildade än andra svenska kvinnor i norr. Männen går i allmänhet ur gymnasiet och sedan till renskogen. Här finns också en skillnad inom samegruppen, där kvinnorna ofta är välutbildade och har arbeten i stor-sverige: Som lä- 30

3 rare, sjuksköterskor, jurister etc. De står för den stabila inkomsten i familjen. Samtidigt har det blivit tydligt för mig att det finns en väldig omsorg från kvinnornas sida om sina män. Det är viktigt för den samiska kulturen att renskötseln kan leva vidare och då är det hög status att vara en duktig renskötare. Relationen mellan renskötarna och storsamhället är inte okomplicerad, det vet vi ju här uppe. Det uppstår hela tiden konflikter med markägare, det moderna skogsbruket, utbyggnaderna av vattenkraft, gruvor och vägar. På senare tid är det vindkraftverken och framför allt rovdjurspolitiken som har gjort att det ständigt finns konflikter och spänningar av olika slag. Allt detta har ju rimligtvis betydelse för den psykiska hälsan hos samerna. Generationsfrågorna och rovdjuren påverkar. Även alkoholen interagerar med den psykiska hälsan. När jag växte upp hörde jag ofta att lappen super, men att det är inte är sant. Jag ska strax berätta att lappen super inte. Familjebildningen har jag nämnt, det är också en viktig fråga. Man vill ju gärna leva med en annan same som har förståelse för de speciella livsvillkoren. Hittar man inte en partner i Sverige åker man till Norge. När jag har suttit och lyssnat ett antal gånger är det här problemen som ständigt kommer. Då börjar jag fråga: Finns det inget positivt? Varför håller ni på med det här? Den samiska identiteten och kulturen är mycket viktiga, inte minst hos de unga. Det finns en pånyttfödd stolthet över att vara same. Det är viktigt, och då blir också renskötseln viktig som en kulturbärare. Förhållandet till renen är varmt en äldre same talade om renen som ett smycke. Det finns en kärlek till renen och till naturen överhuvudtaget som är väldigt påtaglig. Jag har ett j-vla stort hemland var det en som sade i intervjun och då talade han om hela vägen från fjället ner till kusten. Familjen och släkten är fortfarande väldigt viktiga. Vad gäller könsrollsfördelningen är ändå vissa arbeten gemensamma. På Figur 1 håller man på med stödutfodring under en knepig vinter. Figur 2 är väldigt intressant. Det handlar om kalvmärkning uppe på fjället. Då vänder man på dygnet eftersom renarna samlas ihop under natten. Kalven håller sig då tätt intill mamman, och det är på det sättet renägaren kan se vilken som är min kalv. Här är barnen självklart med och det sitter inga hjälmar på de här ungarna. 31

4 Figur 1. Svåra vintrar innebär att renarna behöver stödutfodring. Figur 2. Kalvmärkning på fjället. 32

5 Figur 3. Samernas markrättigheter är en återkommande utredningsfråga. Här omslaget till Gränsdragningskommissionens betänkande SOU 2006:14. Hur samernas sedvanemarker, Figur 3, egentligen ser ut utreds ständigt, och det är ett bekymmer. Renskötarångest I enkäten hade vi frågor om ångest och depressionssymptom med hjälp av standardiserade frågeformulär som har använts i många olika sammanhang. Vi använder HAD-skalan (Hospital Anxiety and Depression Scale), som har ett antal frågor om just ångest. De mörkare (blå) staplarna i Figur 4 representerar män, de röda kvinnorna. Renskötargruppen visas till vänster, stads- Andel personer med ångestsymtom (%) Andel personer med ångestsymtom (%) Figur 4. Renskötande samer rapporterar mer ångest än andra befolkningsgrupper. 33

6 borna i mitten och glesbygdsborna till höger. Ni ser tydliga skillnader mellan renskötargruppen och de andra båda: Renskötarna rapporterar oftare ångest. Det som också är intressant är skillnaderna mellan män och kvinnor. I allmänhet brukar kvinnor rapportera mer problem, men i renskötargruppen är det alltså männen som rapporterar mer och det är ovanligt. Att rapportera ångestsymtom är emellertid inte detsamma som att ha en ångestsjukdom, utan ska ses som tecken på en belastad situation. Det här är väldigt tydligt arbetsrelaterat. Vi har ställt frågor om hur man upplever mängden stress i sitt arbete och ångestsymtomen hos renskötarna är tydligt relaterade till en pressad situation. Aina Jonsson i Ammarnäs, Figur 5, är en förgrundsfigur i samevärlden. Hon är inte alldeles purung, men håller fortfarande på med renskötsel. Hon brukar tala om renskötarångest, och jag tycker det ligger väldigt mycket i det begreppet. Det finns en ständig oro: Hur är vädret? Hur blir vädret? Är renarna ute på vägen? Hur är det med rovdjuren? Trycket från rovdjuren har ökat påtagligt under senare år. En expert vid Sveriges Lantbruksuniversitet räknar med att renar dödas av rovdjur varje år. Det är lika många som man slaktar, så ni kan förstå att Figur 5. Aina Jonsson, en profil i samevärlden. 34

7 det är ett bekymmer. I vissa byar tar rovdjuren all återväxt av framför allt kalvarna, så renägarna har till slut ingenting att slakta. Det betyder att de blir beroende av statens ersättning för rovdjurens härjningar, och det är naturligtvis en absurd situation. När man vet hur det ser ut i olika samebyar är det lätt att förstå när renskötarna och deras familjer är väldigt tveksamma och negativa till rovdjurspolitiken. Det här vet vi svenssöner i allmänhet inte mycket om. Figur 6 visar samma mönster när det gäller depressionssymtom: Renskötargruppen rapporterar oftare sådana än både stadsborna och glesbygdsborna. Samma mönster här att männen rapporterar mer än kvinnorna. Svaren betyder inte att man är psykiskt sjuk, utan de är återigen relaterade till arbetssituationen. Det här betyder inte heller att kvinnorna i samemiljöerna är bekymmersfria på något sätt. Vilhelminaenheten har sett att de i högre grad drabbas av till exempel belastningsskador. Deras situation är ju komplicerad genom att de ofta dels har ett arbete ute i stor-sverige, dels har huvudansvaret för familjen, dels deltar i renskötseln så mycket det kan. De får på det sättet en flerdubbel börda. Andel personer med depressionssymtom (%) Andel personer med depressionssymtom (%) Figur 6. Renskötande samer rapporterar också fler depressionssymtom än andra befolkningsgrupper. Jfr Figur 4. 35

8 Samtidigt som kvinnor står för det sociala nätverket upplever de sig som mer sidoställda enligt våra data. De känner pressen ifrån omgivningen och har inte samma känsla av stöd i sitt arbete som andra svenska kvinnor. Det finns ett utanförskap även om de är välutbildade och inne i det svenska samhället: Den dubbla tillhörigheten. Ett annat dryckesmönster När det gäller alkoholvanor finns det också etablerade frågeformulär och metoder som vi har använt. Figur 7 visar att det verkar finnas en något högre riskkonsumtion hos samerna som grupp. I stort sett råder ingen större skillnad mellan de tre grupperna, däremot skiljer sig vanorna hos män och kvinnor särskilt tydligt i samegruppen: De samiska kvinnorna dricker lite. Bakom siffrorna ligger en intressant faktor: Andelen helnykterister är större bland samer än bland andra svenskar. Det här tror jag har att göra med en Laestadius-anda som fortfarande svävar över samegruppen. Det finns en ganska tydlig religiositet hos många, därav nykterhetsidealet. Samtidigt finns det andra samer som dricker och det intressanta där är ett annorlunda dryckesmönster. De som dricker mycket, alltså ett berusnings Andel personer som rapporterar Andel riskkonsumtion personer som av alkohol rapporterar (%) riskkonsumtion av alkohol (%) Men Men Women Women Sami Urban Rural Sami Urban Rural Figur 7. Riskkonsumtion av alkohol (= att regelbundet dricka mer en viss mängd per vecka) i Sverige i de studerade befolkningsgrupperna. 36

9 drickande, gör det inte varje fredag-lördag som är det vanliga bland andra svenskar i jämförelsegrupperna. När samer super till händer det oregelbundet, vilket säkert har att göra med renskötseln. Motoriseringen har gjort att man inte kan vara på kanelen när man ska ut på skotern. Sedan finns naturligtvis enstaka samer som är alkoholiserade, precis som bland andra svenskar, men som grupp betraktat har samerna ett annat dryckesmönster. Lite intressanta är också studier från Nordnorge, där man har undersökt personer som har alkoholproblem och söker hjälp för det. Resultaten visar att norrmännen då i allmänhet har som mål att bli nyktra, att inte dricka. Samer som söker hjälp för sina alkoholproblem vill istället kunna kontrollera sitt drickande. De vill fortfarande kunna supa till någon gång, men behålla kontrollen över sitt liv. Där finns en kulturfaktor, skulle jag vilja säga. Som bland alla andra svenskar så är alkoholen ett bekymmer, men samerna som grupp dricker alltså inte mer än andra. Det är renen som styr Vi har varit inne på självmorden bland samer och det problemet är störst bland männen. Så är det i och för sig i hela västerlandet: Det är oftare män som tar livet av sig än kvinnor. Det kommer ni att få höra mera om senare idag. Figur 8 visar en kalvmärkning i Ammarnäsfjällen. Ni ser den unge man- Figur 8. Kalvmärkning i Ranbyn, Ammarnäsfjällen. 37

10 nen köra motorcykel för att hålla ihop renhjorden. I vårt projekt har det ingått en studie med intervjuer av just unga renskötande män. Psykologerna Niklas Kaiser och Terje Ruong (som själv har varit renskötare) djupintervjuade 15 unga renskötare från hela lappmarken om livet som renskötare. Figur 9 sammanfattar resultaten, som har presenterats i en uppsats och senare kommer i ett mer vetenskapligt arbete. Samma faktorer som jag tidigare berättat om, och som här är ännu tydligare, utmynnar i känslan av att vara innanför eller utanför renskötseln. Vem är jag om jag slutar med renarna? Det handlar om en väldigt speciell livsstil. Det är renen som styr, säger renskötarna ofta. Jag har nästan aldrig varit med om att den första tid jag och någon av dem har kommit överens om för att träffas och prata har kunnat hållas. Ofta ringer man på eftermiddagen samma dag: Nej, jag kan inte komma om man är kvar i renskogen. Planeringshorisonten blir väldigt annorlunda, det är renen som styr. Det ligger förstås både en frihet och en ofrihet i detta. Friheten råder ute i renskogen, men samtidigt blir det svårt i det moderna samhället med tydliga upplevelser av hot och maktlöshet. Man Att vara ung renskötare innebär så många (omöjliga) drömmar och villkor En kvalitativ studie av upplevelsen av att vara ung manlig renskötare i Sverige av Terje Ruong Innanför eller utanför Vem är jag om jag slutar med renar? Frihet/ofrihet Det är renen som styr! Upplevelser av hot/maktlöshet rädd att behöva bråka det blir en gruva oavsett Att vara en bra renskötare spottar i nävarna, ta i lite till, ungefär Relationers betydelse vi skall ju förstå varann både när vi är i skogen och socialt utan att prata Figur 9. Sammanfattning av intervjuer med 15 unga renskötare från hela den svenska lappmarken. 38

11 är rädd för att behöva bråka, det uppstår lätt konflikter och det är det naturligtvis ingen som önskar sig. Renskötarna bråkar, men det blir en gruva i renbetesmarkerna ändå. Man får en känsla av att det inte spelar någon roll vad man säger. Man blir i och för sig inbjuden till samråd och liknande, men sedan gör skogsbolagen och gruvbolagen som de vill. Vindkraftverken till exempel: Vadå, de där snurrar väl högt där uppe?. Men vet man hur det ser ut på backen där man byggt en vindkraftpark med vägar och en massa trafik, då inser man också att renskötselmarkerna hela tiden naggas i kanten. Som jag sade är det hög status att vara en bra renskötare, men samtidigt är det ett väldigt ensamt jobb. Man spottar i nävarna och får ta i lite till. Man är väldigt utlämnad åt sig själv. Det här med tystnadens kultur kommer igen: Vi ska ju förstå varandra, både när vi är i skogen och socialt, utan att prata. Man är inte särskilt pratsam som same, det tror jag att vi kan säga. Självmordsproblemet Vi har försökt ta reda på hur verkligheten ser ut och det är inte alldeles enkelt. För det första är det i vår kultur svårt att veta vem som är same; vi får Självmord bland renskötande samer Förekomst Män Kvinnor Dalarna, Härjedalen, Jämtland Västerbotten Norrbotten Metoder Skott Hängning Förgiftning Drunkning Kniv Män Kvinnor Egen självmordsproblematik Samer Icke samer Tankar om att ta sitt liv Planer på att ta sitt liv 37 % 21 % 24 % 10 % Figur 10. Statistik över självmord bland renskötande samer

12 inte registrera utifrån etnicitet. Hur som helst har vi intervjuat folk och gått igenom register för att ta fram de data som sammanfattas i Figur 10. Också här ser vi en väldigt tydlig könsskillnad. Då ska ni ha i minnet att renskötargruppen och deras familjer består av sammanlagt personer. Det är ingen stor grupp och därför blir det inte så stora absoluta tal. Det handlar 50 män och 6 kvinnor under en period på 50 år, alltså en väldigt tydlig övervikt för män. Självmordsmetoderna är våldsamma man skjuter eller hänger sig och det är ingen återvändo. Det har att göra med att man i allmänhet vet hur man ska göra. Det finns vapen till hands, och också kvinnorna i den här gruppen dör oftare en våldsam död än andra svenska kvinnor. Vi har också sett en tydlig skillnad mellan norr och söder: Ju längre söderut, desto högre självmordsrisk. Det tror jag bestämt har att göra med att villkoren för renskötsel är tuffare i de södra renskötselområdena. Vi frågade om självmordstankar i enkäten, och det är påtagligt mycket vanligare med sådana tankar i samegruppen jämfört med bland icke-samer. Det gäller också för kvinnorna. Skillnaden är att karlarna gör det när det blir för tufft medan kvinnorna inte gör det, de finner andra vägar att hantera sin livssituation. Figur 11 visar en rubrik i en av våra lokaltidningar. Det pågår mycket arbete för att försöka förändra situationen med den höga stressnivån, riskbeteendet vad gäller alkohol och den förhöjda självmordsrisken. Samerna Figur 11. Pressen på männen bland de renskötande samerna blir ibland så stor att de tar sina liv. 40

13 som grupp är väldigt medvetna om läget och angelägna att göra någonting åt det. Jag var inbjuden till sametinget för några veckor sedan för att, tillsammans med representanter för Socialstyrelsen som också var där, diskutera om vad man skulle kunna göra. Det pågår alltså en debatt om hur man ska förhålla sig. Frågor om renbetesrättigheter och rovdjurspolitik är inget som vi lokalt kan göra så mycket åt, men vi kan ju alltid påverka via våra riksdagsmän och kvinnor. Det finns starka önskemål om en nationell plan för samernas hälsa. Till höger i Figur 12 ser ni de problemområden som vi har identifierat: Arbetsorganisationen, konflikthanteringen både inom byarna, mellan byarna och gentemot stor-sverige. Hur ska man hantera den situationen? Vidare gäller det könsrollerna, alkoholvanorna och de självmordsförebyggande insatserna. Längst ner i sammanfattningen finns förslag till förändringar av samernas hälso- och sjukvård. En idé är att skapa en särskild företagshälsovård för renskötare, men den är inte alldeles enkel att förverkliga. Det är ju 100 mil eller mera från Idre i söder till Treriksröset i norr, så det är inte lätt att Sammanfattning/Åtgärder Sammanfattning/Åtgärder Hög stressnivå Arbetsorganisation Hög stressnivå Arbetsorganisation Riskbeteende vad gäller alkohol Konflikthantering Riskbeteende vad gäller alkohol Konflikthantering Förhöjd självmordsrisk södra Sàmpi Könsroller Förhöjd Hög stressnivå självmordsrisk i södra Sàmpi Könsroller Arbetsorganisation Alkoholvanor Riskbeteende vad gäller alkohol Alkoholvanor Konflikthantering Självmordsförebyggande Förhöjd självmordsrisk i södra Sàmpi Självmordsförebyggande Könsroller arbete arbete Alkoholvanor Renbetesrättigheter Självmordsförebyggande Renbetesrättigheter Rovdjursspolitik arbete Rovdjursspolitik Nationell plan för samers hälsa Nationell Renbetesrättigheter plan för samers hälsa Rovdjursspolitik Nationell plan för samers hälsa Företagshälsovård för renskötarna Företagshälsovård för renskötarna Nätverk av samisk hälsovårdspersonal Nätverk av samisk hälsovårdspersonal Center för samisk hälsa Center Företagshälsovård för samisk hälsa för renskötarna Folkhälsokoordinatorer länsvis Folkhälsokoordinatorer Nätverk av samisk hälsovårdspersonal länsvis Center för samisk hälsa Figur 12. Folkhälsokoordinatorer Sammanfattning av det länsvis ansträngda läget för samerna och åtgärder som diskuteras. 41

14 organisera. Ett annat förslag är ett nätverk av samisk hälsovårdspersonal det finns ju många samer som arbetar inom hälso- och sjukvården. Vidare ett center för samisk hälsa; där finns det ett förslag som ligger hos regeringen just nu och dessutom en hel del andra liknande. Så småningom kommer det förhoppningsvis att hända saker. Sverker Olofsson: När man lyssnar på dig tänkte jag att den bild som stannar kvar är att den samiska kvinnan är välutbildad medan den samiske mannen gnetar på i renskogen. Kvinnan sköter sig ganska bra medan mannen super ganska friskt. Det är ju väldigt generaliserande, men ändå: Ligger den renskötande samen illa till i dagens moderna samhälle? Lars Jacobsson: Det är en väldigt bekymmersam situation, men samtidigt ska vi också komma ihåg att det finns så mycket glädje i det här jobbet. Vi ska inte tycka synd om dem utan ha respekt för deras situation. Så skulle jag vilja formulera det. Sverker Olofsson: Man kan ju också fundera på om betingelserna för rennäringen är så dåliga att det tär på samerna. Tror du att rennäringen i princip är körd? Lars Jacobsson: Nej, det tror jag inte. Jag tror att de flesta av oss gärna ser att rennäringen överlever. Den har ett stöd bland svenskarna i allmänhet, det tror jag faktiskt. Men det finns nog mycket okunskap hos oss andra hur det egentligen ser ut och går till, därför tar man inte heller de politiska besluten. Sverker Olofsson: Men de stora markstriderna som pågår nu, där det verkligen är så att människor inte vill att renen ska få käka en rutten kotte i de privatas skog. Det visar ju en egoism som gör att samerna inte har en chans även om de skulle vinna? Lars Jacobsson: Nej, fortsätter den utvecklingen ser det mörkt ut, och jag tycker att det är ett bekymmer att det finns så mycket okunskap om hur det faktiskt ser ut, och om problematiken. Om man enbart tänker på vindkraften är väl inget problem och kan väl inte störa så mycket men om man lägger ihop alla störningar blir det väldigt tungt. Sverker Olofsson: Vid ett par tillfällen har du kommit fram till det som kallas tystnadens kultur vad kommer det ifrån? 42

15 Lars Jacobsson: Det är väl inte så konstigt. Om man är mycket ute i ensamhet och utlämnad åt sig själv, vem ska man prata med? Ekorrarna? Sverker Olofsson: Du tycker det är OK? Jag tycker att det är jättekonstigt. Lars Jacobsson: För mig är det ändå ganska lätt att förstå. Sverker Olofsson: Man kan ju vända på det och säga: I den äldre samiska kulturen har mannen och kvinnan jobbat sida vid sida. Är det motorcykeln och skotern som har förstört det? Lars Jacobsson: Ja, jag tror att motoriseringen och moderniseringen har spelat en väldigt viktig roll. 43

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor Innehåll

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent 25 000 i Sverige, 40

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro

Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro En bok från Forskningens dag 2011 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Traditionell kunskap

Traditionell kunskap Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst.

Samtalsterapi. Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. Samtalsterapi Reflektioner kring hjälpprocessen, möten, självskadebeteende, lagar och socialtjänst. den 26 april 2016 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik www.ninasfabrik.se SAMTALSTERAPI Reflektioner

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman, Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Kommunförbundet; FoU Västernorrland www.kfvn.se Tillsammans utvecklar

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER KONFLIKTHANTERING ATT LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER Agenda Inledning och incheckning Vad är en konflikt? Att lösa en konflikt vad kan vi lära? Att hantera och förhindra en konflikt Avslutning Incheckning Vad

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer