Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer"

Transkript

1 Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska berätta om ett forskningsprojekt som har pågått i några år och som jag driver tillsammans med Ellinor Salander Renberg, som ni kommer att få lyssna på senare. Det började för fem-sex år sedan när vi kontaktades av en sameby här i Västerbotten som hade upplevt tre, egentligen fyra, självmord bland sina unga, renskötande män. Det var förstås en katastrof för dem. Frågan de ställde var Vad är det för fel på oss?. Det ledde så småningom till att vi startade det stora forskningsprojekt som nu pågår. Niklas Kaiser, en av våra medarbetare, disputerar på ämnet nu i juni. Bakgrunden är alltså information som vi nu har samlat från flera olika håll. Dels har vi under de här åren träffat renskötande samer, framför allt för att tala om livet som renskötare. Samtalen har inte varit fokuserade på självmord. Jag ser självmord som en extrem konsekvens av en omöjlig livssituation och inte nödvändigtvis enbart ett uttryck för psykisk sjukdom. Studien omfattar alltså samtal med många renskötare, framförallt från södra lappmarkerna Jämtland, Härjedalen och Västerbotten. Vidare ingår en enkät till renskötare i samebyarna. Vi har fått 320 svar, vilket är ganska mycket. Jag går inte in på detaljerna i metodfrågorna, för det är ganska komplicerat. Sedan har vi haft en jämförelsegrupp med andra norrlänningar från stadskommunerna Luleå, Umeå, Östersund och från glesbygdskommuner så att vi har fått två möjligheter att jämföra renskötargruppen med stadsbor och med glesbygdsbor. Om självmorden har vi data från det svenska 29

2 dödsorsaksregistret, som är väldigt användbart i sådana sammanhang. Vi har också data från enheten för rättsmedicin i Umeå, dit alla våldsamma dödsfall inklusive konstaterade och misstänkta självmord kommer för undersökning. Vi har också ett samarbete med forskningsenheten i Vilhelmina, som framför allt intresserar sig för samernas arbetsrelaterade problem. Vi börjar med samtalen, som jag tycker har varit oerhört viktiga för att öka förståelsen både hos oss som jobbar med det hör och förhoppningsvis också i samekretsar. Något som alltid kommer upp när man sätter sig ner är ekonomin, som är väldigt problematisk. Det är inte särskilt lönsamt att bedriva renskötsel, och det ger framför allt väldigt osäkra inkomster. Inkomstnivån hänger ihop med renantalet, och det är sin tur bestämt av länsstyrelserna så att varje sameby kan ha ett högsta antal renar i en sameby får man till exempel inte ha mer än sammanlagt eller renar. Det får förstås konsekvenser, bland annat konkurrens inom byarna därför att ju fler renar man har desto bättre ekonomi i princip. Tystnadens kultur Hur man kommunicerar inom byarna, hur man pratar med varandra, är en del av bilden. En same beskrev själv samesamhället som en tystnadens kultur där man tar för givet att den andre ska förstå vad man tycker och det är ju inte alldeles enkelt. Ingen av oss läser andras tankar särskilt väl. Det här ser jag som ett problem i sig. Organisationen av arbetet i byarna är ett återkommande problem. Renskötseln är numera i mycket en manlig angelägenhet. Arbetet är fysiskt påfrestande, vilket gör det svårare för kvinnorna att vara med. Det har i sin tur att göra med motoriseringen av rendriften. Det är tufft att köra snöskoter i obanad terräng, det vet ni som har prövat. Likadant på somrarna, när renarna drivs på fjället. Då är det crossmotorcyklar som gäller och att köra sådana är inte heller så enkelt. Könsrollerna har jag varit inne lite på. Det finns en tydlig uppdelning av arbetet i byarna: Männen är ute i renskogen, kvinnorna tar hand om familjen. Det är också ett intressant faktum att samekvinnor är mer välutbildade än andra svenska kvinnor i norr. Männen går i allmänhet ur gymnasiet och sedan till renskogen. Här finns också en skillnad inom samegruppen, där kvinnorna ofta är välutbildade och har arbeten i stor-sverige: Som lä- 30

3 rare, sjuksköterskor, jurister etc. De står för den stabila inkomsten i familjen. Samtidigt har det blivit tydligt för mig att det finns en väldig omsorg från kvinnornas sida om sina män. Det är viktigt för den samiska kulturen att renskötseln kan leva vidare och då är det hög status att vara en duktig renskötare. Relationen mellan renskötarna och storsamhället är inte okomplicerad, det vet vi ju här uppe. Det uppstår hela tiden konflikter med markägare, det moderna skogsbruket, utbyggnaderna av vattenkraft, gruvor och vägar. På senare tid är det vindkraftverken och framför allt rovdjurspolitiken som har gjort att det ständigt finns konflikter och spänningar av olika slag. Allt detta har ju rimligtvis betydelse för den psykiska hälsan hos samerna. Generationsfrågorna och rovdjuren påverkar. Även alkoholen interagerar med den psykiska hälsan. När jag växte upp hörde jag ofta att lappen super, men att det är inte är sant. Jag ska strax berätta att lappen super inte. Familjebildningen har jag nämnt, det är också en viktig fråga. Man vill ju gärna leva med en annan same som har förståelse för de speciella livsvillkoren. Hittar man inte en partner i Sverige åker man till Norge. När jag har suttit och lyssnat ett antal gånger är det här problemen som ständigt kommer. Då börjar jag fråga: Finns det inget positivt? Varför håller ni på med det här? Den samiska identiteten och kulturen är mycket viktiga, inte minst hos de unga. Det finns en pånyttfödd stolthet över att vara same. Det är viktigt, och då blir också renskötseln viktig som en kulturbärare. Förhållandet till renen är varmt en äldre same talade om renen som ett smycke. Det finns en kärlek till renen och till naturen överhuvudtaget som är väldigt påtaglig. Jag har ett j-vla stort hemland var det en som sade i intervjun och då talade han om hela vägen från fjället ner till kusten. Familjen och släkten är fortfarande väldigt viktiga. Vad gäller könsrollsfördelningen är ändå vissa arbeten gemensamma. På Figur 1 håller man på med stödutfodring under en knepig vinter. Figur 2 är väldigt intressant. Det handlar om kalvmärkning uppe på fjället. Då vänder man på dygnet eftersom renarna samlas ihop under natten. Kalven håller sig då tätt intill mamman, och det är på det sättet renägaren kan se vilken som är min kalv. Här är barnen självklart med och det sitter inga hjälmar på de här ungarna. 31

4 Figur 1. Svåra vintrar innebär att renarna behöver stödutfodring. Figur 2. Kalvmärkning på fjället. 32

5 Figur 3. Samernas markrättigheter är en återkommande utredningsfråga. Här omslaget till Gränsdragningskommissionens betänkande SOU 2006:14. Hur samernas sedvanemarker, Figur 3, egentligen ser ut utreds ständigt, och det är ett bekymmer. Renskötarångest I enkäten hade vi frågor om ångest och depressionssymptom med hjälp av standardiserade frågeformulär som har använts i många olika sammanhang. Vi använder HAD-skalan (Hospital Anxiety and Depression Scale), som har ett antal frågor om just ångest. De mörkare (blå) staplarna i Figur 4 representerar män, de röda kvinnorna. Renskötargruppen visas till vänster, stads- Andel personer med ångestsymtom (%) Andel personer med ångestsymtom (%) Figur 4. Renskötande samer rapporterar mer ångest än andra befolkningsgrupper. 33

6 borna i mitten och glesbygdsborna till höger. Ni ser tydliga skillnader mellan renskötargruppen och de andra båda: Renskötarna rapporterar oftare ångest. Det som också är intressant är skillnaderna mellan män och kvinnor. I allmänhet brukar kvinnor rapportera mer problem, men i renskötargruppen är det alltså männen som rapporterar mer och det är ovanligt. Att rapportera ångestsymtom är emellertid inte detsamma som att ha en ångestsjukdom, utan ska ses som tecken på en belastad situation. Det här är väldigt tydligt arbetsrelaterat. Vi har ställt frågor om hur man upplever mängden stress i sitt arbete och ångestsymtomen hos renskötarna är tydligt relaterade till en pressad situation. Aina Jonsson i Ammarnäs, Figur 5, är en förgrundsfigur i samevärlden. Hon är inte alldeles purung, men håller fortfarande på med renskötsel. Hon brukar tala om renskötarångest, och jag tycker det ligger väldigt mycket i det begreppet. Det finns en ständig oro: Hur är vädret? Hur blir vädret? Är renarna ute på vägen? Hur är det med rovdjuren? Trycket från rovdjuren har ökat påtagligt under senare år. En expert vid Sveriges Lantbruksuniversitet räknar med att renar dödas av rovdjur varje år. Det är lika många som man slaktar, så ni kan förstå att Figur 5. Aina Jonsson, en profil i samevärlden. 34

7 det är ett bekymmer. I vissa byar tar rovdjuren all återväxt av framför allt kalvarna, så renägarna har till slut ingenting att slakta. Det betyder att de blir beroende av statens ersättning för rovdjurens härjningar, och det är naturligtvis en absurd situation. När man vet hur det ser ut i olika samebyar är det lätt att förstå när renskötarna och deras familjer är väldigt tveksamma och negativa till rovdjurspolitiken. Det här vet vi svenssöner i allmänhet inte mycket om. Figur 6 visar samma mönster när det gäller depressionssymtom: Renskötargruppen rapporterar oftare sådana än både stadsborna och glesbygdsborna. Samma mönster här att männen rapporterar mer än kvinnorna. Svaren betyder inte att man är psykiskt sjuk, utan de är återigen relaterade till arbetssituationen. Det här betyder inte heller att kvinnorna i samemiljöerna är bekymmersfria på något sätt. Vilhelminaenheten har sett att de i högre grad drabbas av till exempel belastningsskador. Deras situation är ju komplicerad genom att de ofta dels har ett arbete ute i stor-sverige, dels har huvudansvaret för familjen, dels deltar i renskötseln så mycket det kan. De får på det sättet en flerdubbel börda. Andel personer med depressionssymtom (%) Andel personer med depressionssymtom (%) Figur 6. Renskötande samer rapporterar också fler depressionssymtom än andra befolkningsgrupper. Jfr Figur 4. 35

8 Samtidigt som kvinnor står för det sociala nätverket upplever de sig som mer sidoställda enligt våra data. De känner pressen ifrån omgivningen och har inte samma känsla av stöd i sitt arbete som andra svenska kvinnor. Det finns ett utanförskap även om de är välutbildade och inne i det svenska samhället: Den dubbla tillhörigheten. Ett annat dryckesmönster När det gäller alkoholvanor finns det också etablerade frågeformulär och metoder som vi har använt. Figur 7 visar att det verkar finnas en något högre riskkonsumtion hos samerna som grupp. I stort sett råder ingen större skillnad mellan de tre grupperna, däremot skiljer sig vanorna hos män och kvinnor särskilt tydligt i samegruppen: De samiska kvinnorna dricker lite. Bakom siffrorna ligger en intressant faktor: Andelen helnykterister är större bland samer än bland andra svenskar. Det här tror jag har att göra med en Laestadius-anda som fortfarande svävar över samegruppen. Det finns en ganska tydlig religiositet hos många, därav nykterhetsidealet. Samtidigt finns det andra samer som dricker och det intressanta där är ett annorlunda dryckesmönster. De som dricker mycket, alltså ett berusnings Andel personer som rapporterar Andel riskkonsumtion personer som av alkohol rapporterar (%) riskkonsumtion av alkohol (%) Men Men Women Women Sami Urban Rural Sami Urban Rural Figur 7. Riskkonsumtion av alkohol (= att regelbundet dricka mer en viss mängd per vecka) i Sverige i de studerade befolkningsgrupperna. 36

9 drickande, gör det inte varje fredag-lördag som är det vanliga bland andra svenskar i jämförelsegrupperna. När samer super till händer det oregelbundet, vilket säkert har att göra med renskötseln. Motoriseringen har gjort att man inte kan vara på kanelen när man ska ut på skotern. Sedan finns naturligtvis enstaka samer som är alkoholiserade, precis som bland andra svenskar, men som grupp betraktat har samerna ett annat dryckesmönster. Lite intressanta är också studier från Nordnorge, där man har undersökt personer som har alkoholproblem och söker hjälp för det. Resultaten visar att norrmännen då i allmänhet har som mål att bli nyktra, att inte dricka. Samer som söker hjälp för sina alkoholproblem vill istället kunna kontrollera sitt drickande. De vill fortfarande kunna supa till någon gång, men behålla kontrollen över sitt liv. Där finns en kulturfaktor, skulle jag vilja säga. Som bland alla andra svenskar så är alkoholen ett bekymmer, men samerna som grupp dricker alltså inte mer än andra. Det är renen som styr Vi har varit inne på självmorden bland samer och det problemet är störst bland männen. Så är det i och för sig i hela västerlandet: Det är oftare män som tar livet av sig än kvinnor. Det kommer ni att få höra mera om senare idag. Figur 8 visar en kalvmärkning i Ammarnäsfjällen. Ni ser den unge man- Figur 8. Kalvmärkning i Ranbyn, Ammarnäsfjällen. 37

10 nen köra motorcykel för att hålla ihop renhjorden. I vårt projekt har det ingått en studie med intervjuer av just unga renskötande män. Psykologerna Niklas Kaiser och Terje Ruong (som själv har varit renskötare) djupintervjuade 15 unga renskötare från hela lappmarken om livet som renskötare. Figur 9 sammanfattar resultaten, som har presenterats i en uppsats och senare kommer i ett mer vetenskapligt arbete. Samma faktorer som jag tidigare berättat om, och som här är ännu tydligare, utmynnar i känslan av att vara innanför eller utanför renskötseln. Vem är jag om jag slutar med renarna? Det handlar om en väldigt speciell livsstil. Det är renen som styr, säger renskötarna ofta. Jag har nästan aldrig varit med om att den första tid jag och någon av dem har kommit överens om för att träffas och prata har kunnat hållas. Ofta ringer man på eftermiddagen samma dag: Nej, jag kan inte komma om man är kvar i renskogen. Planeringshorisonten blir väldigt annorlunda, det är renen som styr. Det ligger förstås både en frihet och en ofrihet i detta. Friheten råder ute i renskogen, men samtidigt blir det svårt i det moderna samhället med tydliga upplevelser av hot och maktlöshet. Man Att vara ung renskötare innebär så många (omöjliga) drömmar och villkor En kvalitativ studie av upplevelsen av att vara ung manlig renskötare i Sverige av Terje Ruong Innanför eller utanför Vem är jag om jag slutar med renar? Frihet/ofrihet Det är renen som styr! Upplevelser av hot/maktlöshet rädd att behöva bråka det blir en gruva oavsett Att vara en bra renskötare spottar i nävarna, ta i lite till, ungefär Relationers betydelse vi skall ju förstå varann både när vi är i skogen och socialt utan att prata Figur 9. Sammanfattning av intervjuer med 15 unga renskötare från hela den svenska lappmarken. 38

11 är rädd för att behöva bråka, det uppstår lätt konflikter och det är det naturligtvis ingen som önskar sig. Renskötarna bråkar, men det blir en gruva i renbetesmarkerna ändå. Man får en känsla av att det inte spelar någon roll vad man säger. Man blir i och för sig inbjuden till samråd och liknande, men sedan gör skogsbolagen och gruvbolagen som de vill. Vindkraftverken till exempel: Vadå, de där snurrar väl högt där uppe?. Men vet man hur det ser ut på backen där man byggt en vindkraftpark med vägar och en massa trafik, då inser man också att renskötselmarkerna hela tiden naggas i kanten. Som jag sade är det hög status att vara en bra renskötare, men samtidigt är det ett väldigt ensamt jobb. Man spottar i nävarna och får ta i lite till. Man är väldigt utlämnad åt sig själv. Det här med tystnadens kultur kommer igen: Vi ska ju förstå varandra, både när vi är i skogen och socialt, utan att prata. Man är inte särskilt pratsam som same, det tror jag att vi kan säga. Självmordsproblemet Vi har försökt ta reda på hur verkligheten ser ut och det är inte alldeles enkelt. För det första är det i vår kultur svårt att veta vem som är same; vi får Självmord bland renskötande samer Förekomst Män Kvinnor Dalarna, Härjedalen, Jämtland Västerbotten Norrbotten Metoder Skott Hängning Förgiftning Drunkning Kniv Män Kvinnor Egen självmordsproblematik Samer Icke samer Tankar om att ta sitt liv Planer på att ta sitt liv 37 % 21 % 24 % 10 % Figur 10. Statistik över självmord bland renskötande samer

12 inte registrera utifrån etnicitet. Hur som helst har vi intervjuat folk och gått igenom register för att ta fram de data som sammanfattas i Figur 10. Också här ser vi en väldigt tydlig könsskillnad. Då ska ni ha i minnet att renskötargruppen och deras familjer består av sammanlagt personer. Det är ingen stor grupp och därför blir det inte så stora absoluta tal. Det handlar 50 män och 6 kvinnor under en period på 50 år, alltså en väldigt tydlig övervikt för män. Självmordsmetoderna är våldsamma man skjuter eller hänger sig och det är ingen återvändo. Det har att göra med att man i allmänhet vet hur man ska göra. Det finns vapen till hands, och också kvinnorna i den här gruppen dör oftare en våldsam död än andra svenska kvinnor. Vi har också sett en tydlig skillnad mellan norr och söder: Ju längre söderut, desto högre självmordsrisk. Det tror jag bestämt har att göra med att villkoren för renskötsel är tuffare i de södra renskötselområdena. Vi frågade om självmordstankar i enkäten, och det är påtagligt mycket vanligare med sådana tankar i samegruppen jämfört med bland icke-samer. Det gäller också för kvinnorna. Skillnaden är att karlarna gör det när det blir för tufft medan kvinnorna inte gör det, de finner andra vägar att hantera sin livssituation. Figur 11 visar en rubrik i en av våra lokaltidningar. Det pågår mycket arbete för att försöka förändra situationen med den höga stressnivån, riskbeteendet vad gäller alkohol och den förhöjda självmordsrisken. Samerna Figur 11. Pressen på männen bland de renskötande samerna blir ibland så stor att de tar sina liv. 40

13 som grupp är väldigt medvetna om läget och angelägna att göra någonting åt det. Jag var inbjuden till sametinget för några veckor sedan för att, tillsammans med representanter för Socialstyrelsen som också var där, diskutera om vad man skulle kunna göra. Det pågår alltså en debatt om hur man ska förhålla sig. Frågor om renbetesrättigheter och rovdjurspolitik är inget som vi lokalt kan göra så mycket åt, men vi kan ju alltid påverka via våra riksdagsmän och kvinnor. Det finns starka önskemål om en nationell plan för samernas hälsa. Till höger i Figur 12 ser ni de problemområden som vi har identifierat: Arbetsorganisationen, konflikthanteringen både inom byarna, mellan byarna och gentemot stor-sverige. Hur ska man hantera den situationen? Vidare gäller det könsrollerna, alkoholvanorna och de självmordsförebyggande insatserna. Längst ner i sammanfattningen finns förslag till förändringar av samernas hälso- och sjukvård. En idé är att skapa en särskild företagshälsovård för renskötare, men den är inte alldeles enkel att förverkliga. Det är ju 100 mil eller mera från Idre i söder till Treriksröset i norr, så det är inte lätt att Sammanfattning/Åtgärder Sammanfattning/Åtgärder Hög stressnivå Arbetsorganisation Hög stressnivå Arbetsorganisation Riskbeteende vad gäller alkohol Konflikthantering Riskbeteende vad gäller alkohol Konflikthantering Förhöjd självmordsrisk södra Sàmpi Könsroller Förhöjd Hög stressnivå självmordsrisk i södra Sàmpi Könsroller Arbetsorganisation Alkoholvanor Riskbeteende vad gäller alkohol Alkoholvanor Konflikthantering Självmordsförebyggande Förhöjd självmordsrisk i södra Sàmpi Självmordsförebyggande Könsroller arbete arbete Alkoholvanor Renbetesrättigheter Självmordsförebyggande Renbetesrättigheter Rovdjursspolitik arbete Rovdjursspolitik Nationell plan för samers hälsa Nationell Renbetesrättigheter plan för samers hälsa Rovdjursspolitik Nationell plan för samers hälsa Företagshälsovård för renskötarna Företagshälsovård för renskötarna Nätverk av samisk hälsovårdspersonal Nätverk av samisk hälsovårdspersonal Center för samisk hälsa Center Företagshälsovård för samisk hälsa för renskötarna Folkhälsokoordinatorer länsvis Folkhälsokoordinatorer Nätverk av samisk hälsovårdspersonal länsvis Center för samisk hälsa Figur 12. Folkhälsokoordinatorer Sammanfattning av det länsvis ansträngda läget för samerna och åtgärder som diskuteras. 41

14 organisera. Ett annat förslag är ett nätverk av samisk hälsovårdspersonal det finns ju många samer som arbetar inom hälso- och sjukvården. Vidare ett center för samisk hälsa; där finns det ett förslag som ligger hos regeringen just nu och dessutom en hel del andra liknande. Så småningom kommer det förhoppningsvis att hända saker. Sverker Olofsson: När man lyssnar på dig tänkte jag att den bild som stannar kvar är att den samiska kvinnan är välutbildad medan den samiske mannen gnetar på i renskogen. Kvinnan sköter sig ganska bra medan mannen super ganska friskt. Det är ju väldigt generaliserande, men ändå: Ligger den renskötande samen illa till i dagens moderna samhälle? Lars Jacobsson: Det är en väldigt bekymmersam situation, men samtidigt ska vi också komma ihåg att det finns så mycket glädje i det här jobbet. Vi ska inte tycka synd om dem utan ha respekt för deras situation. Så skulle jag vilja formulera det. Sverker Olofsson: Man kan ju också fundera på om betingelserna för rennäringen är så dåliga att det tär på samerna. Tror du att rennäringen i princip är körd? Lars Jacobsson: Nej, det tror jag inte. Jag tror att de flesta av oss gärna ser att rennäringen överlever. Den har ett stöd bland svenskarna i allmänhet, det tror jag faktiskt. Men det finns nog mycket okunskap hos oss andra hur det egentligen ser ut och går till, därför tar man inte heller de politiska besluten. Sverker Olofsson: Men de stora markstriderna som pågår nu, där det verkligen är så att människor inte vill att renen ska få käka en rutten kotte i de privatas skog. Det visar ju en egoism som gör att samerna inte har en chans även om de skulle vinna? Lars Jacobsson: Nej, fortsätter den utvecklingen ser det mörkt ut, och jag tycker att det är ett bekymmer att det finns så mycket okunskap om hur det faktiskt ser ut, och om problematiken. Om man enbart tänker på vindkraften är väl inget problem och kan väl inte störa så mycket men om man lägger ihop alla störningar blir det väldigt tungt. Sverker Olofsson: Vid ett par tillfällen har du kommit fram till det som kallas tystnadens kultur vad kommer det ifrån? 42

15 Lars Jacobsson: Det är väl inte så konstigt. Om man är mycket ute i ensamhet och utlämnad åt sig själv, vem ska man prata med? Ekorrarna? Sverker Olofsson: Du tycker det är OK? Jag tycker att det är jättekonstigt. Lars Jacobsson: För mig är det ändå ganska lätt att förstå. Sverker Olofsson: Man kan ju vända på det och säga: I den äldre samiska kulturen har mannen och kvinnan jobbat sida vid sida. Är det motorcykeln och skotern som har förstört det? Lars Jacobsson: Ja, jag tror att motoriseringen och moderniseringen har spelat en väldigt viktig roll. 43

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen

Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Folksjukdomar och dödsorsaker i den svenska samebefolkningen Per Sjölander, professor Akademi Norr Per Sjölander, professor Akademi Norr, Vilhelmina Per Sjölander, projektledare och professor Innehåll

Läs mer

Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro

Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro En bok från Forskningens dag 2011 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman, Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord

Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord Ellinor Salander Renberg Psykolog, professor i socialpsykiatri med inriktning mot suicidologi Institutionen för klinisk vetenskap Självmord,

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM

FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM FYRA AV TIO BLUNDAR FÖR KOLLEGORS ALKOHOLPROBLEM Missbruk av alkohol och konsekvenserna av alkoholkonsumtion kostar samhället stora summor och forskning visar att det drabbar arbetslivet bl.a. i form av

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump...

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump... Innehåll kapitel 1 Spelets regler... 5 kapitel 2 Slump... 31 kapitel 3 Tid... 49 kapitel 4 Konventioner.... 77 kapitel 5 Ömsesidighet... 95 kapitel 6 Information... 117 kapitel 7 Auktioner... 135 kapitel

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer